9789144056739 by Smakprov Media AB

27 mm

Handbok Argumenterar gör vi av många olika anledningar: för att påverka andra med våra åsikter, för att lösa konflikter genom att göra upp fredligt eller för att ta ställning i frågor där vi är osäkra. Men argumentationens mångsidighet märks också i situationer då vi behöver vrida och vända på problem, söka kunskap genom att urskilja meningsfulla sammanhang eller handla klokt genom att väga för och mot olika alternativ. På så vis genomsyras våra liv av yttre och inre argumentationsprocesser – i hem, skola, arbetsliv och offentlighet. Här presenterar Lennart Hellspong en sammanhängande syn på argumentation som en retorisk aktivitet, som vädjar inte enbart till vårt förnuft utan också till vår känsla och vilja. Genom tydliga exempel och förklaringar ges läsaren en fördjupad förståelse av vad det innebär att argumentera i samspel med andra. Bland mycket annat beskriver författaren argumentationsprocessens stadier, diskuterar hur åsiktskonflikter kan uppstå på olika nivåer och visar hur man avslöjar brister och svaga argument. Argumentationens retorik riktar sig främst till studenter som deltar i kurser i argumentation och retorik på universitetsnivå, men kan också användas vid självstudier av var och en som vill utveckla och skärpa sin argumentationsförmåga. Boken kompletteras av den praktiskt inriktade Argumentationens retorik. Övningar och analyser av Lennart Hellspong och Åsa Brumark.

| Argumentationens retorik H an dbo k

Argumentationens retorik

Lennart Hellspong

Lennart Hellspong är professor emeritus i retorik vid Södertörns högskola och har under många år forskat och undervisat om retorik och argumentation. Bland hans tidigare böcker märks bland andra Konsten att tala samt Förhandlingens retorik.

Argumentationens retorik Handbok

Art.nr 33512

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05673-9_01_cover.indd 1

Lennart Hellspong

2013-04-02 09:59

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 33512 ISBN 978-91-44-05673-9 Upplaga 1:1 © Författaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Robert Voight/shutterstock.com Printed by Elanders Poland, Poland 2013

978-91-44-05673-9_01_book.indd 2

2013-03-22 10:51

Innehåll

Förord 13 Del I

Grunder

K apitel 1

Den argumenterande människan 17

Vad är en argumentation? 18 När argumenterar vi? 22 När vi vill påverka 22 När vi löser konflikter 23 När vi tar ställning 24 När vi tänker 24 När vi söker kunskap 25 När vi handlar 26 Varför argumenterar vi? 27 För att övertyga 27 För att överväga 28 För att övervinna 28 För att förklara oss 29 För att samspela med andra 30 Att tänka på varför 30 Vad argumenterar vi om? 31 Sakfrågor 31 Värdefrågor 32 Handlingsfrågor 33 Blandfrågor 33 Summering 34 © F ö rfat taren o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05673-9_01_book.indd 3

2013-03-22 10:51

Innehåll K apitel 2

Argumentation som problemlösning 35

Sidor 36 Kognitiv sida 37 Social sida 37 Språklig sida 38 Delar 38 Problem 39 Förslag 40 Bedömning 40 Resultat 41 Tolkning 42 Kognitiv tolkning 42 Social tolkning 43 Språklig tolkning 44 Tolkningarnas samspel 45 Genrer 45 Samtal 46 Diskussion 47 Debatt 47 Dispyt 48 Förhandling 49 Plädering 50 Utredning 50 Miljöer 51 Hem 51 Skola 52 Arbetsliv 53 Offentlighet 53 Scheman 54 Summering 55 K apitel 3

Argumentation som kunskap 57

Människan som kunskapssubjekt 58 Kunskapstyper 59 Kunskapsgrader 59

978-91-44-05673-9_01_book.indd 4

2013-03-22 10:51

Innehåll

Kunskapsformer 61 Kunskapskällor 62 Observation 62 Intuition 63 Auktorisation 64 Slutledning 65 Summering 69 K apitel 4

Argumentation och retorik 71

Konst 72 Genus 73 Persuasio 73 Medvetandegöring 75 Perspektivskifte 76 Erfarenhetsutvidgning 76 Helhet 77 Etik 78 Pistis 79 Decorum 79 Doxa 80 Empiri 82 Praxis 83 Topos 83 Tanketopos 84 Begreppstopos 85 Formtopos 85 Generella och specifika topos 86 Topos som retoriska scheman 87 Entymem 88 Entymem som ofullständiga bevis 89 Entymem som retoriska scheman 90 Fallasier 92 Stadier 95 Summering 96

978-91-44-05673-9_01_book.indd 5

2013-03-22 10:51

Innehåll Del II Arbetsprocessen K apitel 5

Intellectio – att förstå uppgiften 101

Motiv 102 Orsak 102 Behov 103 Mål och syfte 103 Situation 104 Verksamhet 105 Deltagare 106 Kommunikationssätt 107 Ram 108 Diskurs 108 Kultur 109 Samhälle 111 Hinder 111 Summering 113 K apitel 6

Inventio – att hitta uppslag 115

Argumentationsfråga 116 Perspektiv 117 Kunskapsperspektiv 118 Tidsperspektiv 119 Subjektsperspektiv 120 Bakgrund 121 Ståndpunkt 122 Styrka 123 Skärpa 124 Vidd 125 Djup 126 Fasthet 126 Antites 127 Argument 129 Grunder och garanter 131 Pro och contra 132

978-91-44-05673-9_01_book.indd 6

2013-03-22 10:51

Innehåll

Argumentkällor 132 Sakfrågor 133 Handlingsfrågor 134 Värdefrågor 135 Blandfrågor 135 Argumentationsstöd 136 Förstärkning 136 Breddning 137 Täckning 137 Samspel 139 Argumentationsbas 140 Summering 143 K apitel 7

Dispositio – att ordna innehållet 145

Exordium – att inleda 146 Partitio – att planera 146 Narratio – att berätta 147 Propositio – att föreslå 148 Demonstratio – att diskutera 148 Recapitulatio – att sammanfatta 150 Conclusio – att nå en slutsats 151 Peroratio – att gå vidare 152 Frågeordning 152 Tema 153 Nivå 154 Vikt 154 Följd 155 Cirkel 156 Dialektiska faser 157 Summering 159

978-91-44-05673-9_01_book.indd 7

2013-03-22 10:51

Innehåll K apitel 8

Elocutio – att finna språkformen 161

Framställningssätt 162 Kod 163 Sluten och öppen kod 164 Semantisk och symbolisk kod 165 Ord 166 Nyckelord 167 Signalord 167 Värdeord 168 Ordprocesser 169 Retorisering 170 Betydelseadaption 171 Meningar 172 Hävda eller förutsätta 172 Process 174 Passivering 174 Stil 175 Retoriska figurer 176 Förstärkande 176 Försvagande 178 Omkastande 180 Summering 181 K apitel 9

Memoria – att lägga på minnet 185

Strukturera 186 Konkretisera 187 Formulera 188 Repetera 189 Summering 190 K apitel 10

Actio – att genomföra argumentationen 191

Tid och plats 192 Argumentationssätt 192 Samarbete 193

978-91-44-05673-9_01_book.indd 8

2013-03-22 10:51

Innehåll

Öppenhet 194 Dialogiskhet 195 Språkhandlingar 196 Argumentativa 197 Informativa 198 Regulativa 200 Manipulativa 201 Nonverbal argumentation 202 Summering 204 Del III Fördjupning K apitel 11

Konfliktnivåer 209

Förutsättningar 210 Fråga 210 Behörighet 210 Procedur 211 Förhållanden 211 Fakta 212 Tolkning 212 Värdering 213 Reaktioner 214 Avvägning 214 Handling 215 Samspel 216 Presumption 218 Summering 219 K apitel 12

Argumentformer 221

Kvasilogiska former 222 Identitet 223 Motsats 226 Komposition 228 Kvantitet 229

978-91-44-05673-9_01_book.indd 9

2013-03-22 10:51

Innehåll

Empiriska former 230 Koexistens 231 Succession 233 Kovariation 235 Retoriska former 237 Analogi 237 Metafor 238 Metonymi 240 Synekdoke 241 Exempel 242 Modell 243 Karikatyr 244 Begrepp 244 Berättelse 246 Övergångar 247 Association och dissociation 248 Summering 250 K apitel 13

Argumentationsstrategier 253

Selektion 254 Omfång 255 Variation 256 Öppenhet 258 Kombination 260 Association 260 Assimilation 261 Kontextualisering 263 Prioritering 264 Värde 265 Vikt 266 Grad 267 Artikulation 268 Presupposition 269 Implikation 270 Konnotation 272

978-91-44-05673-9_01_book.indd 10

2013-03-22 10:51

Innehåll

Representation 273 Faktiskhet 274 Visshet 275 Åskådlighet 276 Summering 277 K apitel 14

Normer och normbrott 279

Kritisk diskussion 279 Demokratisk deliberation 281 Kognitiva normer 283 Hållbarhet 284 Relevans 286 Giltighet 288 Fullhet 291 Oberoende 293 Konsekvens 295 Språkliga normer 297 Klarhet 298 Saklighet 300 Korthet 303 Sociala normer 304 Ärlighet 304 Öppenhet 307 Rättvisa 309 Respekt 310 Normkonflikter 312 Propaganda 312 Kognitiva drag 313 Sociala drag 313 Språkliga drag 314 Summering 314

978-91-44-05673-9_01_book.indd 11

2013-03-22 10:51

Innehåll K apitel 15

Allmänna drag hos en argumentation 317

Argumentation och logik 318 Sociala drag 319 Samförståndssökande 320 Dialogisk 320 Intersubjektiv 321 Mångpsykologisk 321 Regelprövande 322 Språkliga drag 323 Mångkommunikativ 323 Kreativt meningsskapande 324 Inneboende vag 325 Språkdynamisk 326 Kognitiva drag 327 Mångperspektivisk 328 Återkopplande 328 Oavslutad 329 Kontextuell 330 Rotad i det förrationella 331 Ofullständig 332 Mångrationell 333 Summering 334

Litteratur 337 Register 341

978-91-44-05673-9_01_book.indd 12

2013-03-22 10:51

Förord

Har du velat få andra med på en idé men haft svårt att övertyga? Eller störts av hur någon resonerar utan att kunna sätta fingret på felet? Eller hamnat snett i en diskussion och försökt komma rätt igen? Eller velat värja dig mot övertalningsknep utan att lyckas? Då kan du ha nytta av den här boken. För den handlar om konsten att argumentera. I många sammanhang krävs trovärdiga skäl. För du fram åsikter eller förslag bör du motivera dem för att få andras stöd. Och samma sak gäller när du själv tar ställning. Då väger du för och mot vad som är värt att pröva. Här ska vi se på argumentation som något rikt och mångsidigt. Och målet är inte bara att hävda åsikter själva utan också att kritiskt granska hur andra gör det. I boken får du råd för hur du förbereder dig för tal, samtal, diskussioner, debatter och förhandlingar. Perspektivet är retoriskt, eftersom vi utgår från talarkonstens intresse för att övertyga och överväga. För det är argument centrala. Men de ses alltid socialt, i samspel med en situation. Med skäl prövar vi det som är osäkert, det som kan vara på annat sätt. Men ofta underskattar vi hur många frågor som kan ha olika svar i olika fall. Att vara inriktad på att argumentera är att upptäcka alternativ. Det gör oss öppna för möjligheter, som vi kanske skulle blunda för annars. Att argumentera har man forskat om sedan antiken och i dag är det ett rikt studiefält. Här vill vi fånga både gamla och nya tankar om ämnet i en sammanhängande form. Målet är en helhetssyn på argumentation som påverkan och samspel och som en praktisk metod att överväga klokt. Boken har tre huvudavsnitt. I det första ser vi på ämnets grunder (kapitel 1–4). Vi undersöker hur, när och varför vi argumenterar och vad vi argumenterar om. Vidare diskuterar vi argumentation som problemlösning och kunskapsform och vad retoriken kan bidra med till vår förståelse av den. © F ö rfat taren o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05673-9_01_book.indd 13

2013-03-22 10:51

Förord

I det andra huvudavsnittet ser vi på arbetsprocessen för att bygga upp en argumentation genom att följa retorikens steg mot det målet (kapitel 5–10). Efter att ha analyserat den yttre situationen letar vi då efter ett passande innehåll, ordnar det, uttrycker det och söker så minnas och framföra det på ett verkningsfullt sätt. I det tredje avsnittet fördjupas vår argumentationsförståelse (kapitel 11–15). Vi ser hur åsikter kan bryta sig på olika nivåer, hur våra skäl formas av olika mönster och strategier och styrs av olika normer och ideal. Avslutningsvis tar vi upp några allmänna drag som skiljer att argumentera från att bevisa logiskt. Den här boken delar grundsyn med två andra böcker på samma förlag: Konsten att tala och Förhandlingens retorik. Flera tankar och begrepp i dem dyker upp även här, men i en utvecklad form för att ge något nytt. Boken kompletteras med en separat tillämpningsdel Argumentationens retorik. Övningar och analyser. Som i de förra böckerna syftar hon här på både kvinnor och män. Svenskan har ju inget könsneutralt pronomen (även om hen har varit på tal) och i väntan på det kan han få vila ibland som gemensamt ord. Argumentationens retorik riktar sig framför allt till dig som studerar argumentation och retorik på högskolan men också till dig som undervisar om det i ungdomsskolan. Liksom till alla som vill veta mer om vad argumentation kräver i vardag, yrke och samhällsliv. Ett tack till Nadja Fransson, Erik Bengtson och Alexander Stagnell som lät mig pröva bokens kapitel i sin kurs i Argumentation och debatt vid Södertörns högskola. Och ett tack till deras studenter som fick stå ut med att läsa ofärdiga utkast. Åsa Brumark har läst och kommenterat mitt manus och Maria Wolrath Söderberg har liksom tidigare varit en viktig samtalspartner som delar mitt intresse för retoriska diskussioner.

978-91-44-05673-9_01_book.indd 14

2013-03-22 10:51

Kapitel 3

Argumentation som kunskap

Vi har talat om argumentation som en del av vår rationalitet och som ett bidrag till hur vi får kunskap i olika frågor. Det betyder att vi ser argumentation som en väg till kunskap men också som en form av kunskap. I själva verket är det något centralt i den syn på argumentation som vi utvecklar i den här boken. Därför ska vi nu fördjupa tanken genom att se hur olika slag av kunskap förhåller sig till argumentation som en kognitiv, social och språklig aktivitet. Med kunskap ska vi här allmänt mena något som i grund och botten är handlingsinriktat, nämligen en erfarenhetsgrundad beredskap att anpassa sig till olika situationer. Dit hör att veta både vilka mål som är värda att nå liksom vad vi bör göra och tänka på för att närma oss dem. På det sättet blir kunskap något som människan behöver för att kunna leva och klara sig i världen. Vi ser den alltså som en problemlösningsresurs. I sin tur förutsätter det att vi kan tilldela vad vi möter en mening som knyter an till våra möjliga förståelseformer. För det spelar språket en nyckelroll som vår gemensamma repertoar för kommunicerbar betydelse. För att förstå vad det här innebär ska vi se på oss själva som kunskapssubjekt. Därefter ska vi tala om olika kunskapstyper, kunskapsgrader och kunskapsformer. Till sist ska vi nämna olika kunskapskällor som kan vara viktiga för att argumentera. Som exempel kan vi ta en diskussion om växthuseffekten som du för med en kamrat. Ingen av er är klimatexpert, men ni är båda engagerade i frågan.

978-91-44-05673-9_01_book.indd 57

2013-03-22 10:51

3 Argumentation som kunskap

Människan som kunskapssubjekt Låt oss först säga något om människor som kunskapsbärare eller kunskapssubjekt. Som sådana är vi 1) intentionella) 2) konstruktiva 3) interaktiva 4) kommunikativa och 5) situationsbundna. 1) Att vi är intentionella (avsiktsstyrda) betyder att vi söker efter kunskap aktivt och medvetet. Vi är inte bara passiva mottagare av den. Så är det ju inte heller i vårt exempel. Båda söker ni få veta mer om klimatpåverkan genom att gå till olika kunskapskällor. 2) Att vi är konstruktiva betyder att kunskapen formas av hur vi strukturerar våra erfarenheter. Den speglar inte bara något givet. Den beror av våra behov, intressen och synsätt. Båda skapar ni er en egen bild av klimatfrågan och hur den hänger ihop med annat i er föreställningsvärld. 3) Att vi är interaktiva betyder att vi ofta söker kunskap i sociala sammanhang, tillsammans med andra, och för att underlätta vårt samspel med dem. I vårt exempel kan du knappast bedöma klimatutvecklingen på egen hand utan måste konsultera andra som har studerat den grundligare. Och tillsammans med din kamrat fördjupar du din förståelse genom era kontakter med varandra. 4) Att vi är kommunikativa innebär att vi delar med oss av vår kunskap till andra genom att tala med dem. Men det innebär också att vårt vetande formas av den processen. Då sätter även språket sin prägel på hur vi ser på världen. För att fånga vädrets växlingar är ni beroende av de språkliga koder (terminologier, begrepp, teoretiska modeller) som finns tillgängliga för er. Dyker det upp moln på himlen, har ni inte samma klassifikationssystem som meteorologer för att beskriva det. Det betyder att den kunskap som ni konstruerar hänger ihop med era kommunikativa instrument. 5) Att vi är situationsbundna innebär att vi använder vår kunskap efter stundens krav. Det gör att vi måste bedöma vad som passar här och nu. Vi behöver särskilt förståelseformer för konkreta fall. Det gör att vi får avväga olika insikter som en viktig del av vår kunskapsanvändning. I exemplet sätter ni klimatfrågan i relation till era egna resplaner. Ska ni flyga eller åka tåg? Då kan alla möjliga kunskaper aktualiseras som är

978-91-44-05673-9_01_book.indd 58

2013-03-22 10:51

3 Argumentation som kunskap

relevanta för den frågan. Och ni måste dra in dem i en beslutsprocess, där ni väger behovet av snabba transporter mot hänsynen till miljön.

Kunskapstyper Tidigare har vi urskiljt tre slags frågor att argumentera om: sakfrågor, värde frågor och handlingsfrågor. Mot dem svarar tre typer eller inriktningar av kunskap: sakkunskap, värdekunskap och handlingskunskap. Här står sakkunskap inte för expertis utan för kunskap om sakförhållanden. Likaså rör värdekunskap giltiga värden och handlingskunskap vad som är rätt eller lämpligt att göra allmänt eller i vissa lägen. Vi talar om kunskap i alla tre fallen, eftersom det rör sig om att lösa problem för att orientera oss i världen. Kunskap förknippas ofta med att veta vad som är sant. Det är en inskränkt kunskapssyn, som vi inte delar men som vi ändå kan förhålla oss till. Av de tre typerna är det främst sakkunskap som rör ”sanning”. För den kan vi fråga hur den förhåller sig till verkligheten, om vi ser sanning som något avbildande. Vad argumentationen då gäller skulle vara om bilden stämmer. Men det kompliceras av att även sakkunskapen beror av vår kulturs begrepp för att fånga fakta. För värdekunskap och handlingskunskap frågar vi kanske inte efter sanning. Snarare rör det om något är gott eller rätt. Är det till exempel bra att uppfatta ”demokrati” som styrelse genom diskussion eller att sätta det sköna högst bland livets värden? Och bör vi handla si eller så? Här kan svaren bli mer subjektiva. Värdekunskap är mer central än man kan tro, ja kanske den mest grundläggande kunskapsformen. Även betande djur har den: de upptäcker vilka slags växter som är nyttiga och vad de ska undvika. På samma sätt lär vi oss människor vad som är värdefullt för våra mål. Det gör att värdekunskap kan ligga bakom annan kunskap. Även sanningen blir då en av dess former.

Kunskapsgrader Låt oss så se på tre slag av kunskap som skiljer sig åt inte genom sin inriktning utan genom sin säkerhet. Vi finner dem beskrivna för första gången hos filosofen Aristoteles (384–322 före Kristus) Han skiljer mellan vad som

978-91-44-05673-9_01_book.indd 59

2013-03-22 10:51

3 Argumentation som kunskap

senare kom att kallas för en apodiktisk, en assertorisk och en problematisk kunskap. Här kan vi tala om olika kunskapsgrader. Den apodiktiska kunskapen (av grekiska apodexis, ’påstående, bevis’) rör det som är helt säkert, så att det vore orimligt att förneka det. Dit hör enkla matematiska sanningar, som att två plus två är fyra. Den assertoriska kunskapen (av latinets asserire, ’trygga, säkerställa’) rör det som vi kan hämta från vår egen erfarenhet. Den är alltså empirisk (av grekiska empeiria, ’erfarenhet’). Att bly är tyngre än vatten är en sådan kunskap. Det är inte logisk nödvändigt, men en faktisk sanning som vi lätt kan konstatera. Den problematiska kunskapen däremot rör det som varken har säkrats logiskt eller fastställts empiriskt utan fortsätter att vara en öppen fråga. Det är den kunskapsgraden som är argumentationens fält. Står ni och spanar mot himlen, kunde en assertorisk kunskap vara att den är obefläckat blå. Det kan ni se med egna ögon. Och en apodiktisk kunskap kunde vara att om regn kommer från moln, så kan det inte regna från en molnfri himmel – ni behöver alltså inte vara rädda för nederbörd. Här är slutsatsen en rent logisk följd av den givna förutsättningen. Problematisk är däremot handlingskunskapen att det ändå inte är lämpligt att bada, eftersom meteorologerna spår åska. Den kan nämligen ifrågasättas på ett annat sätt än de två föregående. Har det inte sin dödsföraktande tjusning att bada bland blixtar i piskande regn? Skillnaden mellan de tre formerna är inte absolut. Snarare bestämmer kulturen vad som gäller som apodiktiskt eller assertoriskt och som det därför inte är någon mening att argumentera om. Att Gud existerar var länge höjt över all diskussion. Och i många kulturer har andar och spöken setts som faktiska, eftersom de visar sig för oss för att klaga och varna. Därför uttrycker vi en assertorisk kunskap, när vi säger att de finns. Och för en rationalistisk filosof som Leibniz var alla sanningar som är tillfälliga för oss nödvändiga för Gud. Om vi visste tillräckligt mycket om universum skulle vi inse att allt som är också måste gälla. Även om den kunskap som vi kan få genom att argumentera är problematisk, betyder det inte att argumentation saknar betydelse för de andra kunskapsgraderna. Det som vi en viss tid ter sig som en helt säker kunskap kan bli mer tveksam senare, när man ser alternativ till den. Då uppstår ett läge där det finns plats för argumentation. Så förhåller det sig med Bibelns skapelseberättelse, som utmanades av utvecklingsläran. Och en argumenterande 60

978-91-44-05673-9_01_book.indd 60

2013-03-22 10:51

3 Argumentation som kunskap

hållning kan vara ett viktigt medel för att hindra konventionella värderingar från att stelna till dogmer genom att ifrågasätta deras anspråk på obestridlighet. Det kan till exempel gälla för vad som under givna omständigheter är ”konventionell visdom”. Och den assertoriska kunskapen består bara till en del av enkla observationer, som kan bekräftas direkt genom att vi pekar ut vad de syftar på (”Det är ett moln på himlen”). Ofta återgår de på mer komplicerade kunskapsprocesser, som till exempel tolkande sammanfattningar av många iakttagelser (”Klimatet blir successivt varmare”). Och då kan man fråga sig om generaliseringen håller eller ej. Det betyder att även här finns det plats för argument. Det problematiska kan alltså smyga sig in i de till synes säkrare kunskaperna. På så sätt skapas ett utrymme för skäl för och mot också där. Och vi kan dessutom alltid diskutera exempelvis vilka apodiktiska eller assertoriska kunskaper som är viktiga i en viss situation, som är relevanta för vårt ställningstagande i en fråga, som kan hjälpa vårt tänkande framåt eller läggas till grund för vårt handlande. Människan är ju ett aktivt, konstruktivt, interaktivt och kommunikativt kunskapssubjekt och vad hon vet eller tror sig veta blir meningsfullt för henne först när det omsätts i en kunskapspraktik. I den ingår argumentation som ett reglerande inslag för att sammanjämka olika kunskaper med varandra på ett situationsanpassat sätt.

Kunskapsformer Aristoteles gör en distinktion mellan tre sätt att vara kunnig på. Vi ska se att alla är viktiga för en argumenterande problemlösning. Han kallar dem för episteme, techne och fronesis. Vi kunde tala om lärdom, färdighet och klokhet. Vi kan också säga att episteme är att veta att, techne att veta hur och fronesis att veta varför. Episteme rör insikter om gällande förhållanden. Egentligen står det för vårt filosofiska och vetenskapliga vetande, alltså vad vi kan sortera in under apodiktisk eller assertorisk kunskap. I vårt exempel kan det rymma fakta av olika slag som är viktiga för problemlösningar i klimatfrågan. Dit hör givetvis information om klimatförändringar men också kritiska synpunkter på olika antaganden och teorier som förts fram i den allmänna debatten. Techne handlar om praktiska färdigheter. Flera av de argumentations© F ö rfat taren o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05673-9_01_book.indd 61

2013-03-22 10:51

3 Argumentation som kunskap

genrer som vi har talat om ställer stora krav på deltagarnas sociala och kommunikativa förmåga. Debattskicklighet får man först efter långvarig träning. Att förhandla är en konst som gör en stark skillnad mellan nybörjare och erfarna. Och att göra en fullgod utredning kan kräva en högt utvecklad teknisk kompetens. Fronesis till sist är den handlingsklokhet som hjälper er att bedöma vad som är möjligt att genomföra och värt att sträva efter. Att skära ner vår energi förbrukning drastiskt vore kanske önskvärt i sig. Men det skulle samtidigt krocka med utvecklingssträvandena i fattiga länder. Och människor är sällan beredda till stora uppoffringar annat än när en kris har blivit helt akut. Också det är något att ta hänsyn till vid en klok bedömning av handlingsfrågan: ”Vad ska vi göra åt vår situation?” Om man vill relatera de tre formerna av kunnighet till hur vi resonerar i öppna frågor, kunde vi sammanfatta genom att säga att episteme hjälper oss att finna innehållet i våra argument, techne att genomföra argumentationen på ett kompetent sätt och fronesis att träffa kloka avvägningar, när olika mål och värden står mot varandra.

Kunskapskällor Varifrån hämtar vi de kunskaper (sakkunskap, värdekunskap och handlingskunskap) som vi redovisar i en argumentation? Hur ”vet” vi att det är som vi säger? Vad är det som gör argumenten hållbara? Här ska vi se på fyra kunskapskällor, som vi ska kalla observation, intuition, auktorisation och slutledning. Vi kan se dem som ett inflöde till vår argumentation, som förbinder den med vårt övriga vetande. Och i det samspelet är den inte bara mottagande utan också givande. För även den är ett viktigt medel för att skapa kunskap. Observation

Eftersom människan har en kropp med sinnesorgan är en grundläggande kunskapskälla för oss observation eller iakttagelse. I sin enklaste form är det en direkt inspektion av något som går att varsebli. Den kan till exempel gälla vad en termometer visar på en väderstation. Men av det kan vi förstås inte uttala oss om mer allmänna förhållanden som medeltemperaturen på orten. Har den stigit eller sjunkit skulle det ju kunna vara ett argument för eller mot 62

978-91-44-05673-9_01_book.indd 62

2013-03-22 10:51

3 Argumentation som kunskap

växthuseffekten. Men det kan vi inte veta utan flera avläsningar med jämna mellanrum under längre tid. För att komma ihåg dem från år till år får vi göra noteringar av mätvärdena. Sådana anteckningar kan vi se som spår av det förflutna, som tillåter ett slags indirekt observation av det. Sammanställer vi dem kan vi kanske ställa upp en allmän princip, som att medeltemperaturen stadigt ändrar sig åt ett visst håll. Den blir i så fall resultatet av en induktion: en serie av iakttagelser som medger en generalisering. Induktion är viktig för den empiriska vetenskapen men också för vardagslivets kunskapsbildning. I alla dessa iakttagelser är olika former av tolkning inblandad. Vi måste tolka termometerns utslag för att uppfatta det som ett mått på luftens värme, vi måste tolka våra noteringar för att via dem ”observera” det förflutna och vi måste tolka den uppmätta temperaturen som uttryck för en möjlig naturlig regelbundenhet för att kunna se den som indikation på en allmän princip för klimatets utveckling. Att tolkning är inblandad gör även observationen problematisk som kunskapskälla. Det finns utrymme för diskussion. Eftersom människan är en kommunicerande varelse inskränker sig observation som kunskapskälla inte bara till vad vi själva kan iaktta. Därutöver rymmer den också andras iakttagelser, som vi kan få information om. På det sättet blir även vittnesmål av olika slag ett tillskott till vår observation. Och också de kan kräva att vi intar en kritisk hållning. Talar vittnet sanning? Observation kan sägas vara en underavdelning till erfarenhet. Erfarenhet är ett rikare begrepp och rymmer inte bara det som vi har iakttagit med synsinnet. På ett annat sätt än vid en utanförstående observation inbegriper erfarenheten hela människan som en aktiv och handlingsinriktad varelse. På det sättet växer erfarenheten fram i ett samspel mellan våra avsiktsbestämda handlingar och omgivningens gensvar på dem. Intuition

En lika mycket inre som yttre kunskapskälla är aning eller intuition. Lite vagt kan vi beskriva den så att vi känner på oss att något förhåller sig på ett visst sätt. Det är kanske inte en kunskapskälla med stark offentlig auktoritet i dag. Men för oss som individer kan den vara viktig. Ofta kan den också förknippas med observation och erfarenhet på så vis att intuitionen hämtar sin kraft ur vår erfarenhet, fast den inte kan artikulera sitt exakta ursprung. © F ö rfat taren o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05673-9_01_book.indd 63

2013-03-22 10:51

3 Argumentation som kunskap

Men intuition kan också innefatta sådana kunskapskällor som inre uppenbarelse, till exempel att höra Gud tala till oss i vårt hjärta. I någon mån kan intuition därför ses som ett slags ”inre” observation. Och när Sokrates står inför svåra avgöranden vägleds han av sitt samvete, den inre röst, daimonion, som säger honom vad som är rätt och fel. Till intuition kan vi också räkna att omedelbart förstå hur något måste förhålla sig. På det viset etablerades de apodiktiska sanningar som de rationalistiska (förnuftstroende) filosoferna utgick från, när de hävdade att all giltig kunskap kan byggas upp genom säkra slutledningar från uppenbart riktiga premisser. För en ledande representant för dem som fransmannen René Descartes (1596–1650) var det därför viktigt att vi kan finna en stabil grund för vår kunskap genom att vi direkt (intuitivt) inser att vissa saker måste vara på vissa sätt, till exempel att vi inte kan tänka utan att också vara till. Auk torisation

Det mesta som vi vet kommer från andra. Att vi tror på det beror på att andra ger det sin auktorisation, går i god för att det stämmer. Också vittnesmål kan behöva en sådan auktorisation för att vi ska lita på dem. Den auktoritet som garanterar kunskapens riktighet behöver inte vara en individ. Det kan också vara en social institution, som ett forskningsinstitut eller en lagtext. Auktoriteten kan likaså vara seder, bruk, den allmänna meningen eller en expertopinion. Det kan till och med vara en abstrakt tankeprodukt med högt anseende som en teori (darwinismen) eller en ideologi (marxismen). Det här är en kunskapskälla som ni är beroende av när ni tar ställning i klimatfrågan. Det gör att ni får ty er till olika experter, som klimatologer. Det kan förstås vålla förvirring, när de sakkunniga inte kan enas. Det betyder att det även här finns plats för argumentation och självständiga ställningstaganden. Auktorisation har förstås spelat en stor roll för kunskapsbildningen, särskilt i frågor där det var svårt för människor att själva göra iakttagelser. Det var till exempel en gång kyrkans eller Bibelns myndighet, som borgade för att Jesus verkligen levde och steg upp ur sin grav eller att jorden inte var äldre än 9.000 år. Stöd för en uppfattning kan vi finna inte bara i vad en auktoritet säger utan också i vad hon gör. Det har till exempel varit vanligt att ta handlingar 64

978-91-44-05673-9_01_book.indd 64

2013-03-22 10:51

3 Argumentation som kunskap

hos framstående ledare eller tidigare generationer till intäkt för att även nu följa samma principer som vägledde dem. Av alla kunskapskällor har den här kritiserats mest. Att lita för mycket på auktoriteter har sett som ett hot mot vårt fria förnuft. Likafullt är det svårt eller omöjligt att helt undvara detta beroende, eftersom människan är en gemenskapssökande varelse med behov av en delad föreställningsvärld. Slutledning

Även hos andra däggdjur kan vi tänka oss kunskapskällor som observation, intuition och auktorisation (det senare i form av till exempel ett flockledares signaler eller en domptörs instruktioner). Men för människans speciella form av rationalitet tillkommer en fjärde, som förutsätter en utvecklad resonemangsförmåga. Det är slutledningar: att kunna röra sig från givna förutsättningar till slutsatser av dem. Förmodligen finns den färdigheten också hos högre djur, men bara hos människan har den fått en överväldigande betydelse. Även när vi utnyttjar någon av de tre föregående kunskapskällorna, gör vi i regel en slutledning av något slag. Om vi till exempel har observerat att en person har burit sig illa åt, innebär det samtidigt en värderande tolkning av hennes beteende. Och om vi hänvisar till en auktoritet som stöd för ett påstående, sluter vi oss till att vi bör tro på det eftersom hon säger det. Här ska vi se på fem typer av slutledning: erfarenhetssummering eller induktion, tolkning eller interpretation, härledning eller deduktion, hypotesbildning eller abduktion och till sist argumentationen själv. Som den kanske viktigaste slutledningsprocessen träder den in även i de övriga. Induktion

Att gå från enstaka fall till en allmän regel kallas för induktion. Det är på det sättet som barnet lär sig sky elden och rovdjuret var bytet ska sökas. Induktion är den viktigaste källan för empirisk kunskap av allmän natur. Det hänger samman med vår förmåga att generalisera utifrån observerade regelbundenheter. Men så fort induktion ska tillämpas på ett strängare sätt, uppstår frågan hur långt regeln egentligen sträcker sig och vad den grundar sig på. Så måste vi till exempel bestämma oss för vad det är som förenar olika © F ö rfat taren o c h S t uden t li t t erat ur

978-91-44-05673-9_01_book.indd 65

2013-03-22 10:51

27 mm

| Argumentationens retorik H an dbo k

Argumentationens retorik

Lennart Hellspong

Argumentationens retorik Handbok

Art.nr 33512

www.studentlitteratur.se

978-91-44-05673-9_01_cover.indd 1

Lennart Hellspong

2013-04-02 09:59