9789127146549 by Smakprov Media AB

på sjuksköterskans förmåga att systematiskt söka, värdera, analysera och sammanställa resultat från olika studier. Med hjälp av systematiska litteraturstudier kan resultat från flera vetenskapliga studier vägas samman så att ny evidensbaserad kunskap fås. Det kan ge svar på frågeställningar som: Finns det vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss behandling eller åtgärd? Vad har visat sig vara mest effektivt? Att göra systematiska litteraturstudier är en kursboks klassiker som klargör de utmärkande dragen för olika litteraturöversikter och beskriver hur metoderna används steg för steg. I denna fjärde reviderade utgåva finns ett nyskrivet kapitel om scoping review (översiktsstudie) som är en relativt ny och användbar metod för litteraturstudier. Den gör det möjligt att kartlägga en bredd av vetenskapligt publicerade artiklar och även så kallad grå litteratur, det vill säga rapporter, avhand lingar, kliniska riktlinjer med mera. Scoping review är särskilt användbar då ett ämne är under utveckling och det finns otillräcklig forskning.

Foto: Carola Björk

Christina Forsberg är leg. sjuksköterska och docent vid Institutionen för neurobiologi, vård vetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Yvonne Wengström är leg. sjuksköterska och professor vid samma institution.

ISBN 978-91-27-14654-9

9 789127 146549

Omvårdnadsforskning, hela.indd 1-3

Forsberg • Wengström Att göra systematiska litteraturstudier

Omvårdnadsforskningens starka framväxt ställer krav

Christina Forsberg • Yvonne Wengström

Att göra systematiska litteraturstudier

Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning fjärde utgåvan

2016-01-12 13:35

Innehåll

Om författarna 13 Läsanvisning 15 Kapitel 1. Inledning 17 Evidensbaserad omvårdnad 18 Olika typer av evidens 21 Kunskap från forskning 21 Kunskap från kliniska erfarenheter 22 Kunskap hos patienter och närstående 22 Referenser till kapitel 1 23 Kapitel 2. Olika typer av litteraturstudier 25 Allmän litteraturstudie (overview) 25 Systematisk litteraturstudie (systematic review) 26 Metaanalys 28 Den systematiska litteraturstudien steg för steg 30 Begreppsanalys (concept analysis) 31 Referenser till kapitel 2 33 Kapitel 3. Vetenskapens kännetecken 35 Vetenskapligt arbetssätt – forskningsprocessen 36 Problemformulering 36 Syfte och frågeställningar 37 Genomgång av litteratur 37 Hypotes 38

Design 39 Metod 40 Analys 41 Resultat 41 Diskussion 41 Slutsats 42 Vetenskapliga ansatser 42 Kvantitativ ansats 42 Kvalitativ ansats 44 Att välja ansats 45 Att kombinera kvalitativ och kvantitativ ansats – mixade metoder 47 Triangulering 48 Skillnader mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsansats 49 Olika typer av dokument 49 Den vetenskapliga tidskriftsartikeln 51 Avhandlingen 52 Forskningsrapporten 52 Utbildningsrapporten 53 Den populärvetenskapliga artikeln 53 Den vetenskapliga tidskriftsartikelns uppbyggnad 53 Referenser till kapitel 3 57 Kapitel 4. Den systematiska litteraturstudiens första steg 59 Etiska aspekter 59 Reflektion och problemformulering 60 Syfte och frågeställningar 61 Litteratursökning 63 Manuell sökning 64 Databassökning 64 Sökstrategi 68 Ett exempel på fritextsökning 69

Ett exempel på ämnesordlistor 71 Några söktips 71 Val av studier 73 Urvalsprocessen sker i olika steg 73 Referenser till kapitel 4 74 Kapitel 5. Att värdera kvantitativ forskning 75 Design (studieuppläggning) 76 Experimentell design 76 Kvasi-experimentell design 78 Icke-experimentell design 80 Design och bevisvärde 82 Urval 83 Slumpmässigt urval 84 Icke slumpmässigt urval 85 Bortfall 86 Intern och extern validitet 88 Intern validitet 89 Extern validitet 89 Mätinstrument 90 Frågeformulär som mäter hälsa och livskvalitet 90 Frågeformulär som mäter socialt stöd och coping 91 Studiespecifika formulär 92 Reliabilitet 93 Validitet 95 Statistisk analys 96 Beskrivande statistik 98 Analytisk statistik 99 Signifikansprövning med olika statistiska test 101 Korrelationer 103 Att värdera en studies totala kvalitet 104 Referenser till kapitel 5 107 Att tänka på vid val av studier 107

Kapitel 6. Att värdera evidens enligt GRADE 111 Steg för steg 113 Ett exempel 115 Beskrivning av tillstånd och åtgärd 115 Referenser till kapitel 6 116 Kapitel 7. Att värdera kvalitativ forskning 117 Exempel på design och planering 118 Datainsamlingsmetoder 119 Intervju 119 Fokusgrupp 122 Observation 123 Fallstudie 125 Texter och skrivna berättelser 126 Urval 127 Strategiskt urval (purposeful sampling) 128 Snöbollsurval (snowballing) 129 Teoretiskt urval (theory-based sampling) 129 Kriterier för utvärdering av kvalitativ forskning 130 Kvaliteter i helhetsbeskrivningen 130 Kvaliteter i resultaten 132 Rimlighetskriterier (validitet) 133 Analys 137 Innehållsanalys 137 Etnografisk metod 138 Konstant jämförande metod 139 Hermeneutisk metod 140 Fenomenologisk metod 140 Fenomenografisk metod 141 Kvalitativ metasyntes 142 Att värdera en studies totala kvalitet 143 Evidens i kvalitativa studier 144 Referenser till kapitel 7 146

Kapitel 8. Att analysera, presentera och diskutera resultat 149 Att beskriva resultat 149 Att bearbeta 150 Att analysera 152 Analysmetoder 152 Att diskutera och dra slutsatser 157 Att dokumentera arbetet 158 Att skriva – några tips 159 Referenser till kapitel 8 160 Kapitel 9. Att sprida och använda forskningsresultat 161 Att sprida forskningsresultat 162 Att använda forskningsresultat 163 Kliniska riktlinjer – ett ljus i mörkret? 163 Att implementera kliniska riktlinjer för omvårdnad 164 Att utvärdera kvaliteten på kliniska riktlinjer 166 Referenser till kapitel 9 167 Kapitel 10. Scoping review (översiktsstudie) 169 Att göra en scoping review 170 Att dokumentera 172 Titel 173 Bakgrund 173 Mål och frågor 173 Urval och inklusionskriterier 174 Litteratursökning 175 Summera och beskriva resultat 176 Konsultation – ett valfritt steg 178 Diskussion 178 Konklusioner och implikationer för forskning och klinisk praktik 179 Referenser till kapitel 10 179

Litteratur och referenser 181 Bilagor 189 Checklista för systematiska litteraturstudier 191 Checklista för kvantitativa artiklar – RCT (randomiserade kontrollerade studier) 194 Checklista för kvantitativa artiklar – kvasi-experimentella studier 199 Checklista för kvalitativa artiklar 203 Register 208

Knowledge does not keep any better than fish. One may be dealing with knowledge of the old species with some truth; but somehow or other it must come to the student, as it were, just drawn out of the sea.

Alfred North Whitehead (1861â&#x20AC;&#x201C;1947) Ur The aims of education (1929)

Om författarna

Christina Forsberg är leg. sjuksköterska och docent vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolins ka Institutet. Yvonne Wengström är leg. sjuksköterska och professor vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolins ka Institutet.

Om författarna |

Läsanvisning

Syftet med denna bok är att beskriva en metod för hur man gör systematiska litteraturstudier. Mängden resultat inom omvårdnadsforskningen ökar och det blir allt viktigare att systematiskt kunna värdera, analysera och sammanställa resultat från olika studier. Vi har själva saknat en lärobok som beskriver denna process. I huvuddelen av bokens kapitel (4–9) beskriver vi metoden steg för steg. Vi har också mycket översiktligt, och tänkt som bakgrund, skrivit något om evidensbaserad hälso- och sjukvård (kapitel 1). I kapitel 2 introduceras kortfattat olika typer av litteraturstudier. Därefter följer kapitel 3 som har rubriken »Vetenskapens kännetecken«. Vi tror att läsaren har nytta av en kort översikt och sammanfattning innan vi går in på bokens egentliga innehåll, som ju är den systematiska litteraturstudien. Vi är väl medvetna om att detta kapitel är mycket kortfattat och förenklat och att framställningen därför kan bli kategorisk. Kapitlet ska absolut inte ersätta annan och mer uttömmande litteratur i ämnet. Vi har gett förslag på sådan fördjupningslitteratur. Grundläggande kunskaper i vetenskaplig metod är en förutsättning för att kunna kritiskt värdera forskningsresultat. Då resultat från omvårdnadsforskning i hög utsträckning publiceras på engelska har vi valt att i texten ange engelska uttryck för centrala termer inom parentes. I de fall det inte finns något allmänt använt svenskt ord har vi enbart använt den engelska termen. I denna fjärde upplaga av boken har vi skrivit ett helt nytt kaLäsanvisning | 15

pitel (kapitel 10) om översiktsstudier med bred inriktning (scoping review) som görs för att få en bild över existerande forskning inom ett område och besluta om det är möjligt att göra en heltäckande systematisk litteraturstudie. I kapitel 10 beskrivs skillnaderna mellan dessa båda typer av litteraturstudier. Översiktsstudier kan vara lämpliga att genomföra som studentuppsatser på grundnivå. Boken har också fått en hemsida där bland annat mallar för kvalitetsvärdering kan laddas ned (se www.nok.se/attgorasystematiskalitteraturstudier). Vår förhoppning är att boken kommer att vara till god nytta för studerande på sjuksköterskeprogrammets grundnivå och avancerad nivå. Vi tror även att boken kan vara användbar i magisterutbildningen samt för yrkesverksamma inom området. Det ökade informationsutbudet inom vårdsektorn gör det allt nödvändigare för dagens sjuksköterska att kunna hantera ny kunskap men också att kritiskt kunna värdera nya fakta. Christina Forsberg

Yvonne Wengström

16 | att göra systematiska litteraturstudier

1 Inledning

Vad vi betraktar som kunskap/sanning förändras över tid. I dag kan vi inte absolut säkert säga vad vi i morgon, eller om 100 år, kommer att betrakta som kunskap. Det vi i dag betraktar som »sanning« kommer kanske inte att vara »sanning« i morgon. Kunskap som kommer ur erfarenhet i verkligheten kallas empirisk kunskap. Aristoteles var empirismens grundare. Han beskrev tre kunskapsformer: episteme, techne och fronesis. Episteme står för den vetenskapliga kunskapen, med sina krav på generaliserbarhet och mätbarhet. Techne står för den praktiska kunskapen, ekonomi, teknik och hantverk, och fronesis står för den praktiska klokheten. Denna bok fokuserar i huvudsak på sammanställning av vetenskaplig faktakunskap. Det råder konsensus om att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig. Forskning och utveckling bedrivs i mycket stor omfattning både inom medicin och omvårdnad. Den stora mängden publicerade vetenskapliga artiklar gör det mycket svårt för en enskild läkare eller sjuksköterska att ha kontroll över kunskapsläget inom ett område. Det finns ett stort behov av att resultat från flera vetenskapliga studier sammanställs på ett systematiskt sätt (1–5). Det finns olika sätt att använda litteratur som utgångspunkt för studier: allmän litteraturstudie (overview), systematisk litteraturstudie (systematic review) och begreppsanalys (concept analysis). På senare år har också översiktsstudier Inledning | 17

under benämningen scoping review blivit vanliga (se kapitel 10). Evidensbaserad hälso- och sjukvård har blivit ett vanligt begrepp både internationellt och i Sverige. Strävan efter att hitta vetenskapliga bevis (evidens) för rutiner och åtgärder har tidigare företrädesvis funnits inom det medicinska området. I Sverige har Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) varit föregångare och publicerat systematiska litteraturstudier främst inom det medicinska området. Under senare år har även forskare försökt att finna evidens av betydelse för omvårdnad. I och med omvårdnadsforskningens starka tillväxt finns behov av att sammanställningar görs över existerande forskningsresultat och att denna nya kunskap används i praktiken.

Evidensbaserad omvårdnad Evidens och evidensbaserad vård har definierats på olika sätt. Nedan ger vi exempel på sådana definitioner. SBU definierar evidens som något som bedöms tyda på att ett visst förhållande gäller (av latinets evidentia, »tydlighet«). I termen evidensbaserad sjukvård betyder evidens systematiska observationer som uppfyller vetenskapligt tillförlitliga kriterier på ett sådant sätt att de anses utgöra »bästa tillgängliga bevis«. Evidens finns ofta allmänt tillgänglig i form av publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men också i systematiska litteraturstudier som enligt vetenskapliga regler sammanfattar och kommenterar alla tillgängliga publikationer inom ett valt område. Evidensbaserad sjukvård (medicin), evidence-based health care (medicine), definieras som en medveten och systematisk användning av bästa tillgängliga vetenskapliga faktaunderlag (evidens) inom medicinskt arbete (www.sbu.se). Willman (6) menar att evidens betyder bevis eller belagd kunskap. Eriksson m.fl. (7) framför att evidens betyder att veta, ha 18 | att göra systematiska litteraturstudier

en uppenbar visshet, att se, erfara och känna. Evidens refererar till något naturligt, uppenbart, påtagligt, sant och äkta. Det internationellt använda uttrycket evidence-based nursing har i Sverige översatts till evidensbaserad omvårdnad (6, 8). Att tillämpa principen om evidensbaserad omvårdnad i den dagliga verksamheten innebär att den enskilda sjuksköterskan i sin kliniska omvårdnad integrerar bästa tillgängliga vetenskapliga bevis innan hon, tillsammans med patienten, fattar beslut om olika omvårdnadsinsatser (6). Svensk sjuksköterskeförening (SSF) anser att det finns ett stort behov av systematiska litteraturstudier inom omvårdnad. Resultaten från sådana studier kan vara underlag för sjuksköterskor när man ska utveckla användbara kliniska riktlinjer (9). Willman m.fl. (6, 10) beskriver evidensbaserad omvårdnad som en process av systematisk insamling, kvalitetsgranskning och användning av bästa tillgängliga forskningsresultat. Att uppnå evidensbaserad omvårdnad innebär ett arbete i flera steg. I första hand gäller det att identifiera och värdera de vetenskapliga bevis som redovisas i studier inom området. Inom omvårdnadsforskning används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den systematiska litteraturstudien bör därför inkludera båda typerna av studier. Därefter måste de vetenskapliga bevisen tolkas och diskuteras tillsammans med kliniskt verksamma sjuksköterskor och även med patienter. Nästa steg blir att utveckla kliniska riktlinjer, införa dessa i praktiken och slutligen utvärdera effekterna av dem. Det är viktigt att betona att evidensbaserad omvårdnad bygger både på vetenskapliga studier och beprövade erfarenheter (6, 7). En forskargrupp i Finland ledd av professor Katie Eriksson (7) har uttryckt stark oro för den svenska utvecklingen att söka evidens för vårdande i vetenskapliga studier. Gruppen menar att evidensbaserad omvårdnad i Sverige i hög utsträckning har Inledning | 19

handlat om att utveckla metoder för att ta fram vetenskapliga bevis och att vårdandets innehåll och substans har glömts bort. I deras modell beskrivs evidens i ett yttre och inre perspektiv. Det yttre perspektivet innefattar tre olika aspekter: 1. Huvudet (det teoretiska och det vetenskapliga) 2. Handen (det praktiska och det tekniska) 3. Hjärtat (det etiska och det moraliska). Eriksson m.fl. (7) anser att evidens i vården inte uppnås enbart med hjälp av den vetenskapliga kunskapen, utan genom integrering av huvudets, handens och hjärtats logik i förening med vårdandets etik. De menar att det evidenta måste vara sanningslikt, skönt och gott. Evidens kan sökas dels genom bevisets väg, vilket innebär att systematiskt sammanställa forskningsresultat, dels genom vittnesbördens väg, vilket innebär att lyssna på vårdarnas och patienternas erfarenheter. Evidensbaserad omvårdnad syftar till att finna de omvårdnadsåtgärder och rutiner som fungerar på bästa och effektivaste sätt. Omvårdnad ska baseras både på vetenskap och beprövad erfarenhet. Av tradition har de flesta omvårdnadsrutiner bestämts utifrån beprövade erfarenheter eller någon enstaka vetenskaplig studie. I dag finns dock forskningsresultat både från kvantitativa och kvalitativa studier, resultat som har relevans för klinisk verksamhet och som behöver sammanställas. I detta arbete är det synnerligen viktigt med ett systematiskt angreppssätt och att resultat från flera vetenskapliga studier vägs samman så att ny »säkrare« kunskap fås inom ett område. Den vetenskapliga kunskapen måste identifieras, kritiskt värderas och ställas samman så att den kan ligga till grund dels för det kliniska arbetet, dels för fortsatt forskning.

20 | att göra systematiska litteraturstudier

Olika typer av evidens Evidensbaserad vård och evidensbaserad omvårdnad utgår från tanken om att människor har rätt att få vård utifrån bästa möjliga bevis samt individuella behov. Den enskilda individen bör få veta vad som fungerar för att kunna bli delaktig i beslut om vård och behandling. Begreppsanalys av ordet evidens har gjorts av Eriksson m.fl. (7) och Upshur (11). Eriksson har beskrivit att i det semantiska fältet för evidens ingår ord som påtaglig, tydlig, uppenbar, objektiv, verklig, saklig, klar, bevis, naturlig, obestridlig, sann, äkta och riktig. Hon menar att den bästa definitionen på evidens är det som är sanningslikt. Upshur (11) finner i sin genomgång av ordböcker att evidens betyder etablerade fakta, klarhet, tydlighet och indikation. Både Eriksson och Upshur ger vidare tolkningar om vad som kan vara evidens, i kontrast till evidensbaserad medicin som enbart räknar forskningsresultat från metaanalyser och randomiserade kontrollerade studier som evidens (12). Rycroft-Malone m.fl. (13) har beskrivit tre olika typer av evidens utgående från skilda kunskapskällor, nämligen: 1. Kunskap från forskning 2. Kunskap från kliniska erfarenheter 3. Kunskap hos patienter och närstående.

Kunskap från forskning Forskningsbevis från randomiserade kontrollerade studier har sedan länge räknats som det bästa underlaget för att utveckla rekommendationer för medicinsk praxis. När det gäller att uppnå evidensbaserad omvårdnad har det under senare år blivit tydligt att man måste inkludera forskningsresultat även från kvalitativa studier (10). Inledning | 21

Kunskap från forskning är en viktig byggsten för att arbeta evidensbaserat, men det räcker inte att bara utgå från forskningsresultat. Det är känt att det finns många fält som inte är utforskade. Vidare är det också känt att enstaka forskningsresultat inte kan sägas utgöra tillräckliga bevis, utan upprepade resultat måste visas i flera studier. Det finns alltså i praktiken få »säkra och objektiva« forskningsresultat.

Kunskap från kliniska erfarenheter Den egna kliniska expertisen grundar sig i sjuksköterskans professionalism och goda omdöme som tillägnats genom praktiserande och erfarenhet i det egna fältet. Erfarenhetsbaserad kunskap utgör en bas för såväl tolkning av forskningsresultat som utvecklandet av kliniska riktlinjer. Den erfarenhetsbaserade kunskapen behöver därför tydliggöras och integreras i ett evidensbaserat arbetssätt. Ett viktigt arbete blir då att nå konsensus om exempelvis standarder och riktlinjer.

Kunskap hos patienter och närstående En tredje källa som kan utgöra evidens är patienters och närståendes kunskaper och erfarenheter. Enligt Farrell och Gilbert (14) kan två typer av evidens vara tillgängliga: 1. Evidens från tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvård 2. Evidens som utgår från en persons kunskaper om sig själv och sin livssituation. Att arbeta evidensbaserat innebär att kunskap från ovanstående källor måste integreras för att uppnå bästa resultat för vårdtagaren. Utmaningen är att försäkra sig om att de olika typerna av evidens är robusta och pålitliga samt att de tillämpas i sitt sammanhang på ett individuellt sätt. 22 | att göra systematiska litteraturstudier

Referenser till kapitel 1 1. Cullum N. How to decide if review articles are trustworthy and relevant for practice. Nursing Times Learning Curve. 1999;3(6):4–6. 2. Hearn J, Feuer D, Higginson IJ, Sheldon T. Systematic reviews. Palliative Medicine. 1999;13:75–80. 3. Levi R. Evidensbaserad vård: vård på säkrare grund. Lund: Studentlitteratur; 1998. 4. Mulrow CD. The medical review article: state of the science. Annals of Internal Medicine. 1987;106(3):485–488. 5. Mulrow CD, Oxman AD, red. Cochrane collaboration handbook glossary. Oxford: Update Software; 1997. 6. Willman A. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Vård i Fokus. 1998;(3):4–8. 7. Eriksson K, Nordman T, Myllymäki I. Den trojanska hästen: evidensbaserat vårdande och vårdarbete ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Institutionen för vårdvetenskap. Åbo: Åbo Akademi; 1999. 8. Forsberg C, Wengström Y. Strålbehandling av patienter med cancer. Stockholm: SBU; 1998. 9. Svensk sjuksköterskeförening. Strategi för kvalitetsutveckling av omvårdnad. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening; 2006. 10. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C. Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. 3 utg. Lund: Studentlitteratur; 2011. 11. Upshur REG. The status of qualitative research as evidence. I: Morse JM, Swanson JM, Kuzel AJ, red. The nature of qualitative evidence. Thousand Oaks, CA: Sage; 2001. 12. Sackett DL, Straus SE, Richardson WS, Rosenberg W, Haynes RB. Evidence based medicine: how to practice and teach EBM. 2 utg. London: Churchill Livingstone; 2000. 13. Rycroft-Malone J, Seers K, Titchen A, Harvey G, Kitson A, McCormack B. What counts as evidence in evidence-based practice? Journal of Advanced Nursing. 2004;47(1):81–90. 14. Farell C, Gilbert H. Health care partnerships: debates and strategies for increasing patient involvement in health care and health service. London: King’s Fund; 1996.

Inledning | 23

2 Olika typer av litteraturstudier

Allmän litteraturstudie (overview) En allmän litteraturstudie kan benämnas litteraturöversikt, litteraturgenomgång eller forskningsöversikt. I all forskning startar forskningsprocessen med en allmän litteraturgenomgång. Syftet med en allmän litteraturstudie kan vara att sammanställa en beskrivande bakgrund som motiverar att en empirisk studie görs eller att beskriva kunskapsläget inom ett visst område. I en allmän litteraturstudie beskrivs och analyseras valda studier, men sällan på ett systematiskt sätt. Redan år 1987 påvisade Mulrow (1) brister i allmänna litteraturstudier. Mulrow genomförde en kritisk granskning av 50 publicerade översiktsartiklar och ställde följande frågor: • Finns ett specifikt syfte? • Är litteratursökningen beskriven? • Är urvalskriterierna beskrivna? • Finns kriterier för kritisk granskning av litteraturen? • Är resultat och rekommendationer tydligt beskrivna? Mulrow (1) fann endast en översiktsartikel där metod för identifikation, urval och kritisk granskning av inkluderade artiklar hade angivits. Översiktsartiklar kan vara stimulerande och intressant läsning, men de kan också vara mycket otillförlitliga om en systematisk ansats saknas. Olika typer av litteraturstudier |

Manchikanti (2) menar att ett vanligt sätt för läkare och sjuksköterskor att hålla sig informerade inom sina områden är att läsa böcker och översiktsartiklar gjorda av experter inom respektive område. Att läsa böcker och allmänna översiktsartiklar kan dock medföra problem eftersom de kan ha följande svagheter: • Författaren har bara haft tillgång till en begränsad mängd relevant forskning. • Urvalet blir selektivt om experten väljer studier som stöder den egna ståndpunkten. • Olika experter inom samma område kan komma fram till helt olika slutsatser. I allmänna litteraturstudier där kvalitetsbedömningar saknas av inkluderade artiklar är risken således stor att felaktiga slutsatser dras.

Systematisk litteraturstudie (systematic review) En förutsättning för att man ska kunna göra systematiska litteraturstudier är att det finns ett tillräckligt antal studier av god kvalitet som kan utgöra underlag för bedömningar och slutsatser. Många kliniska frågeställningar kan besvaras genom att systematiska litteraturstudier görs, till exempel: • Vad fungerar bäst? Vad är effektivt? • Finns vetenskapligt stöd för att rekommendera en viss åtgärd eller behandling? Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har sedan år 1991 arbetat med att göra systematiska litteraturstudier och har tagit fram vetenskapliga bevis som underlag främst inom medicinsk teknik och behandling. SBU bedömer att följande kriterier ska vara uppfyllda i en systematisk litteraturstudie (3): 26 | att göra systematiska litteraturstudier

1. klart formulerade frågeställningar 2. tydligt beskrivna kriterier och metoder för sökning och urval av artiklar 3. alla relevanta studier är inkluderade 4. studierna är kvalitetsbedömda 5. svaga studier har uteslutits 6. metaanalys används för att väga samman resultat från flera små studier 7. inte enbart nytta presenteras, utan också risker och kostnader 8. en bedömning av hur välgrundade resultaten är (evidensgradering) 9. extraktion av data och tabellering från de studier som har kvalitetsgranskats. Mulrow och Oxman (4) har definierat en systematisk litteraturstudie som att den utgår från en tydligt formulerad fråga som besvaras systematiskt genom att identifiera, välja, värdera och analysera relevant forskning. Sirriyeh m.fl. (14) anser att en systematisk litteraturstudie skiljer sig från en allmän litteraturstudie med avseende på litteratursökning, kritisk värdering och analys av resultat. Enligt Sirriyeh m.fl. kännetecknas en systematisk litteraturstudie av att: 1. försök görs att identifiera alla relevanta forskningsstudier inom ett område 2. litteratursökningen omfattar både publicerade och icke publicerade studier 3. en systematisk bedömning av varje studies validitet görs 4. statistiska metoder används för att analysera resultat från flera liknande studier om det är möjligt och lämpligt (metaanalys). Manchikanti (2) anser att en systematisk litteraturstudie ska innehålla: Olika typer av litteraturstudier |