ISBN: 978-91-7270-783-2
Tuppens minut
OPAL
Sven Nordqvist
Gubben Pettson har tio hönor i sitt hönshus. Katten Findus brukar retas med dem och de jagar varandra. Hönorna är Findus bästa kompisar näst efter Pettson. Men en dag kommer Pettson hem med en tupp till hönorna. – Titta, vi har fått en tupp, skriker de. Vad stilig han är! Men det tycker inte Findus som känner att tuppen tar ifrån honom hans plats hos hönorna.
Tuppens minut Sven Nordqvist
Opal
www.opal.se www.berghsopal.se © Sven Nordqvist, 1996 Bokförlaget Opal AB, Bromma Printed in Belgium, 2010 ISBN: 978-91-7270-783-2
Sven Nordqvist
Tuppens minut
Opal
Gubben Pettson hade ett litet hus med trädgård och vedbod och snickarbod och ett hönshus med tio hönor. Katten Findus brukade retas med hönorna ibland när han inte hade något annat att göra. Och sen jagade de varann. Hönorna var Findus bästa kompisar näst efter Pettson.
En dag kom Pettson hem med en papplåda. Han gick in i hönsgården och stängde om sig. – Det är bäst du stannar utanför, Findus. Han öppnade och ut flaxade nåt stort och brunt. – Hjälp, en uggla, hojtade Findus. – Det är ju en tupp, ser du väl, sa Pettson. Han ska bo här hos oss nu. Tuppen landade i ena hörnet av hönsgården och såg sig misstänksamt omkring. – Ska han? Vad ska det vara bra för? Har vi inte hönor så det räcker? sa Findus. – Jag tyckte det var synd att Gustavsson skulle koka gryta på honom, så jag tog honom istället, sa Pettson. Nu blir nog hönorna glada ska du se.
Nu kom alla de andra hönsen springande för att se vad som hände. – Titta! Vi har fått en tupp! Vad stilig han är, kacklade de. Det var på tiden, Pettson. Precis vad vi behövde. Findus blängde tjurigt på hönorna. – Vadå behöver? Det finns väl ingen som behöver en tupp. Jag har aldrig i hela mitt liv behövt en tupp en enda sekund. – Nä, du nä, sa Pettson. Men de här vimsiga tanterna behöver nån som håller reda på dem. – Ånä, du gubbe, sa Prillan. Är det nån som är vimsig så är det du. Det är inte alls det det handlar om.
Nu gol tuppen för första gången. Ett kraftfullt, vackert galande, tyckte både hönorna och Pettson. Som skar genom märg och ben, tyckte Findus. – Det var ett vackert galande, sa Pettson. Jag tycker han ska få heta Jussi, efter Jussi Björling. – Jag tycker inte han ska få heta nånting, sa Findus tjurigt. Hönorna applåderade och samlades beundrande runt tuppen. Han blev smickrad och sträckte på sig och gol en gång till. – Se så stilig han är när han sträcker på sig för hönorna, sa Pettson. Stolt som en tupp. – Sss! Stilig! Den! väste Findus. Jag tycker han ser löjlig ut. Han går ju på höjden. Hönor ska gå på tvären. Hoppas han sträcker på sig så han går av på mitten.
Tuppen gol igen. – Pettson, säg åt honom! klagade Findus. Sådär kan han väl inte hålla på och skrika. Ska vi ha det så här? – Du vänjer dig snart, sa Pettson. Jag tycker det är trevligt att höra lite galande ibland. Här är så tyst annars. Sur och vresig stod Findus och såg på hur alla hönorna svansade efter tuppen. Han pickade i marken och visade dem var det fanns mat. Som om de inte kunde se det själva. Ibland pickade han i marken fast där inte fanns någon mat. Men hönorna var lika glada för det. – Ser du som han lurar dom, fräste Findus till Pettson. Där är ju ingen mat! Såna är de, tupparna. Det går inte att lita på dem. – Hur kan du veta hur tupparna är? Du har väl aldrig träffat nån tupp förut? – Det vet man väl hur dom är, muttrade katten.
ISBN: 978-91-7270-783-2
Tuppens minut
OPAL
Sven Nordqvist
Gubben Pettson har tio hönor i sitt hönshus. Katten Findus brukar retas med dem och de jagar varandra. Hönorna är Findus bästa kompisar näst efter Pettson. Men en dag kommer Pettson hem med en tupp till hönorna. – Titta, vi har fått en tupp, skriker de. Vad stilig han är! Men det tycker inte Findus som känner att tuppen tar ifrån honom hans plats hos hönorna.
Tuppens minut Sven Nordqvist
Opal