Carol S. Dweck är professor i psykologi vid Stanforduniversitetet i USA. Hennes bok Mindset kan med fördel läsas av alla som intresserar sig för hur man skapar motivation och därigenom framgång i till exempel skolarbetet. ISBN 978-91-27-14147-6
En förutsättning för att lärandet i skolan ska fungera är att eleverna är motiverade. Att motivera eleverna är därför en av skolans och lärarnas viktigaste uppgifter. För att kunna fullgöra den behövs kunskap om hur motivation fungerar. I Motivation och lärande presenteras åtta forskningsanknutna och centrala motivationsteorier. Med utgångspunkt i varje teori förklarar författarna varför den är betydelsefull och vilka praktiska konsekvenser det får för undervisningen i klassrummet. Boken innehåller
James Nottingham har arbetat länge som lärare och skolledare i Storbritannien och är nu engagerad i ett skandinaviskt skolutvecklingsprogram. Han beskriver i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet hur man kan arbetat för att stärka elevers självkänsla och öka medvetenheten om hur viktig den egna ansträngningen är för lärandet. ISBN 978-91-27-13632-8
också konkreta exempel på motivationshöjande aktiviteter som läraren kan tillämpa i sin undervisning. I det avslutande kapitlet reflekterar författarna över de aktiviteter som återfinns i samtliga teorier: differentierade uppgifter, realistiska och personliga mål samt det emotionella kontraktet mellan lärare och elev.
skaalvik � skaalvik motivation och lärande
Andra böcker från Natur & Kultur
motivation
och lärande
» Genom att man som lärare har goda kunskaper om motivationsteorier kan man emellertid undvika många av de fallgropar som skapar hinder for elevernas lärande. Dessutom kan det göra att man hittar nya och produktiva sätt att stödja elevernas motivation och fortsatta utveckling. «
Einar M. Skaalvik är professor emeritus i pedagogisk psykologi och forskningsmetodik vid Pedagogisk Institute, NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelike universitet), där han även är verksam som senior forskare. Sidsel Skaalvik är professor emerita i specialpedagogik vid Pedagogisk Institute, NTNU, där hon även är verksam som senior forskare.
einar m skaalvik sidsel skaalvik
svenskt förord av
anders jönsson
ISBN 978-91-27-14564-1
Omslag Catharina Ekström
9 789127 145641
9789127-14564-1_Motivation och lärande_Omslag.indd Alla sidor
2015-09-29 16:45
motivation-och-larande.indd 1
2015-09-23 13:03
Innehåll Förord till den svenska utgåvan 6 Förord 9 1. Inledning 10 2. Tron på den egna förmågan 15 Vad innebär tron på den egna förmågan? 15 Betydelsen av tron på den egna förmågan 17 Hur kan skolan stärka elevernas förväntningar på den egna förmågan? 18 Tron på den egna förmågan och självständighet 21 Att använda teorin om tron på den egna förmågan i praktiken 24 3. Värdering av egna kunskaper 27 Vad innebär värdering av egna kunskaper? 27 Betydelsen av värdering av egna kunskaper 29 Hur påverkas värdering av egna kunskaper? 30 Att använda teorin om värdering av egna kunskaper i praktiken 34 4. Målorientering 37 Vad är målorientering? 37 Betydelsen av målorientering 39 Skolans målstruktur och hur den påverkar elevernas målorientering 43 Att använda målorienteringsteorin och teorin om målstruktur i praktiken 48
motivation-och-larande.indd 3
2015-09-23 13:03
5. Värden 50 Eccles och Wigfields värdeperspektiv 50 Vikten av att eleverna inser skolämnenas värde 53 Att använda teorin om förväntningar och värden i praktiken 56 6. Inre och yttre motivation 59 Vad är inre och yttre motivation? 59 Hur påverkas inre och yttre motivation? 61 Att använda medbestämmandeteorin i praktiken 65 7. Attribution 67 Vad är attribution? 67 Betydelsen av attribution 69 Att använda attributionsteorin i praktiken 72 8. Självkänsla 75 Vad är självkänsla? 75 Varför är självkänsla så viktigt? 76 Påverkan och försvar av självkänslan 77 Försvarsmekanismer och betydelsen av motivation 78 Att använda teorin om självkänsla i praktiken 82 9. Sociala relationer 85 Vad är sociala relationer? 85 Relationen mellan lärare och elev 86 Relationen mellan elever 90 Att använda teorin om sociala relationer i praktiken 93
motivation-och-larande.indd 4
2015-09-23 13:03
10. Avslutande reflektioner 97 Några gemensamma drag hos de olika teorierna 97 Allt hänger ihop 99 Den professionella läraren 101 Referenser 105 Bilaga 118
motivation-och-larande.indd 5
2015-09-23 13:03
Förord till den svenska utgåvan Som alla lärare vet är elevernas motivation för skolarbetet en avgörande faktor för deras framgång i skolan. En bok om motivationsteorier har därför mycket hög relevans för alla lärare. Trots detta har det inte funnits någon bok på svenska som på ett överskådligt och begripligt sätt lyckats sammanfatta ledande motivationsteorier. Förrän nu. Boken du håller i din hand är en översättning av den danska boken Motivation for læring – teori og praksis och den innehåller just en sådan översikt av olika motivationsteorier. Här finns dessutom analyser av autentiska fallstudier, konsekvenser för undervisning samt diskussionsuppgifter till varje kapitel. I vilken utsträckning motivationsteorier är en del av dagens lärarutbildningar runt om i landet vågar jag inte svara på, men min uppfattning är att det finns ett stort behov av kunskaper kring elevers motivation. Många verksamma lärare, som jag träffat, saknar helt och hållet utbildning inom detta område, vilket med all säkerhet är en bidragande orsak till att man i undervisningen inte lyckas skapa motivation hos vissa elever. Det kan till och med vara så att man som lärare inte inser att man faktiskt motarbetar ele vernas motivation. Inte minst i förhållande till hur man arbetar med bedömning i klassen. Som du kommer att läsa om i boken finns det en risk för att ett fokus på provresultat, betyg och andra summativa omdömen tvingar fram kontraproduktiva strategier hos eleverna. De lägger då mycket av sin kraft på att dölja sina svagheter och ”rädda ansiktet” i stället för att lägga sina resurser på sitt lärande. Att ele verna på detta sätt döljer sina utvecklingsbehov innebär att man inte kommer åt det som är själva råmaterialet för den formativa bedömningen. 6
motivation-och-larande.indd 6
2015-09-23 13:03
Genom att man som lärare har goda kunskaper om motivationsteorier kan man emellertid undvika många av de fallgropar som skapar hinder för elevernas lärande. Dessutom kan det göra att man hittar nya och produktiva sätt att stödja elevernas motivation och fortsatta utveckling. Innan du ger dig i kast med boken skulle jag dock vilja skicka med dig ett par ord på vägen. Det finns nämligen vissa saker som boken inte tar upp, men som också har avgörande betydelse för undervisningen och elevernas lärande. För det första bör du som läsare vara uppmärksam på att bo ken har ett starkt individorienterat perspektiv. Ett återkommande tema, i förhållande till de motivationsteorier som behandlas, är att undervisningen och uppgifternas svårighetsnivå bör anpassas efter de enskilda elevernas behov. Även om detta säkert kan vara motivationsskapande för många elever är det inte nödvändigtvis varken det lättaste eller mest optimala sättet att bedriva undervisning på. Författarna uppmärksammar till exempel läsaren på att vissa elever inte vill göra annorlunda uppgifter än sina klasskamrater, utan att de egentligen erbjuder någon lösning på problemet. Ett sätt att hantera denna problematik på är att man ger alla elever samma uppgifter, men att man anpassar stödstrukturerna (s.k. scaffolding) snarare än själva uppgifterna. Exempel på sådana stödstrukturer är att eleverna får tillgång till olika resurser (t.ex. lärare, kamrater, dator, bedömningsmatriser), mer tid eller modeller/exempel att följa när de genomför uppgifterna. En annan strategi är att låta eleverna arbeta i grupp så att de kan fungera som stöd för varandras lärande – även med uppgifter där man traditionellt brukar låta dem jobba enskilt. På detta sätt kan man undvika att behöva göra specifika anpassningar till enskilda elever, samtidigt som det bevisligen kan ge mycket goda effekter på elevernas lärande. En annan sak som du som läsare bör vara uppmärksam på är att diskussionen i kapitel 3, om elevers uppfattning och värdering Förord till den svenska utgåvan 7
motivation-och-larande.indd 7
2015-09-23 13:03
av sina egna kunskaper, utgår från en specifik teori om så kallad academic self-concept. Denna teori skiljer sig från så kallad självbedömning, där eleverna värderar sina egna prestationer i förhållande till mål och kriterier. Självbedömning blir allt mer vanligt förekommande i de svenska klassrummen, inte minst i takt med att formativ bedömning vinner mark, men det är alltså inte samma sak som elevernas allmänna värdering av sina kunskaper som författarna diskuterar i boken. Med detta sagt skulle jag vilja rekommendera alla lärare – både erfarna, nya och blivande – att läsa denna bok som en introduktion till detta intressanta och viktiga område. Boken innehåller dessutom referenser till flera centrala verk inom motivationsforskningen för den som vill fördjupa sig ytterligare. Anders Jönsson Biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik Högskolan Kristianstad
8 Motivation och lärande
motivation-och-larande.indd 8
2015-09-23 13:03
Förord En förutsättning för optimalt lärande och utveckling i skolan är att eleverna är motiverade för skolarbetet, något som anses vara en av skolans och lärarnas uppgifter. Det som brukar kallas ”att motivera eleverna” handlar mycket om att skapa förutsättningar för skolarbetet på ett sätt som gör att eleverna blir motiverade. För att kunna göra detta krävs kunskap om hur motivation fungerar. I den här boken har vi utforskat och diskuterat hur man skapar förutsättningar för motivation med utgångspunkt i teori och forskning. När vi planerade boken resonerade vi om ifall vi skulle utgå från de viktigaste principerna när det gäller att skapa förutsättningar, eller om vi skulle ha de viktigaste teorierna om motivation som utgångspunkt för att därefter utveckla principer för hur man använder teorierna i praktiken. Vi valde den senare lösningen då vi anser att den bäst visar hur motivation fungerar. Det är viktigt att lärare inte bara känner till olika pedagogiska principer och hur de används i praktiken, utan även de teorier som de praktiska rekommendationerna har sitt ursprung i. Vi har därför lagt vikt vid att visa sambandet mellan teori och praktik, vilket vi gjort genom att diskutera exempel (fallstudier med elever) från skolan i samtliga kapitel i boken. Den professionella läraren följer inte slaviskt alla praktiska principer eller rekommendationer i sin bedömning av eleverna och den aktuella situationen, men utgår ändå från olika pedagogiska principer i sitt arbete. Syftet med den här boken är att ge läsaren den teoretiska kunskap som behövs för att kunna arbeta professionellt.
9
motivation-och-larande.indd 9
2015-09-23 13:03
1 Inledning En av de största utmaningarna för lärare är att motivera eleverna. I de flesta klasser finns det stora variationer när det gäller ele vernas motivation; från elever med hög motivation för skolarbetet, till elever med bristande intresse och dåliga resultat. Pedagogisk forskning visar dessutom att elevernas motivation för skolarbetet minskar med åren (Skaalvik & Skaalvik 2011a; Wigfield & Cambria 2010; Wigfield & Wagner 2005). Wigfield och Wagner (2005) ger fyra möjliga förklaringar till detta: 1. Med åldern jämför eleverna sig mer och mer med andra elever. En elev på lågstadiet som känner sig duktig i matematik för att han eller hon klarar av lätta räkneuppgifter blir med åldern allt mer medveten om sina kunskaper jämfört med andra elever. Den jämförelsen blir också mer och mer korrekt. Elever som känner att de når sämre resultat än andra elever kan gradvis förlora motivationen för skolarbetet (se diskussionen om ”social jämförelse” i kapitel 3, sidan 30). 2. Den ökande tendensen till social jämförelse kan förstärkas i skolan eftersom skolan gradvis, explicit eller implicit, delger eleverna hur de presterar i förhållande till varandra. Wigfield och Wagner hävdar att skolans sätt att bedöma ofta förstärker elevernas tendens till social jämförelse (se diskussionen om målstruktur i kapitel 4, sidan 43). 3. Det är också så att de flesta elever med åldern får fler lärare, vilket innebär att de får färre timmar med varje lärare. Wigfield och Wagner pekar på att detta kan leda till att lärare och
10
motivation-och-larande.indd 10
2015-09-23 13:03
elever inte lär känna varandra så bra och att interaktionen mellan dem gradvis begränsas till ämneskunskaper och elevernas prestationer. Detta kan få konsekvenser för det som kallas ”det emotionella stödet” (se kapitel 9, sidan 86). 4. Wigfield och Wagner framhåller också att elevernas önskemål och behov av frihet, autonomi och social tillhörighet ökar med tiden och att tonåringars intressen ofta breddas (se diskussion om ”inre motivation” i kapitel 6, sidan 59). De hävdar att skolan tar för lite hänsyn till dessa förändringar, som de menar stämmer allt sämre med aktiviteterna i skolan, vilket kan leda till att en del elever fokuserar på annat än skolarbetet. Även om alla dessa förklaringar berör de teorier som vi kommer att diskutera i den här boken är de inte tillräckliga. Teorierna som tas upp här visar att det också kan finnas andra förklaringar. Bristande motivation är ett allvarligt problem i skolan eftersom motivation främjar lärandet och de val eleverna senare kommer att göra. I en genomgång av 6 metaanalyser, som tillsammans omfattar 322 separata studier, såg Hattie (2009) ett tydligt samband mellan elevers motivation och deras skolresultat. Detta visar att motivation har stor betydelse för lärandet. Metaanalyserna innehåller dock studier där motivation definieras och mäts på olika sätt och de ger därför inte någon heltäckande kunskap om vad motivation är, vad som främjar den eller varför den har så stor betydelse för lärandet. Det är det vi ska ägna oss åt i den här boken genom att studera motivation utifrån olika teorier. Motivation har indirekt betydelse för lärandet genom elevernas ansträngningar, koncentration, uthållighet och lärstrategier (Berger & Karabenick 2011; Skaalvik & Skaalvik 2011a). Ju mer motiverade eleverna är, desto större blir deras insats och ansträngning. Elever som är motiverade är dessutom mer engagerade och uthålliga när de arbetar med svårare uppgifter (Skaalvik & Skaalvik 2011a). De anpassar också sitt eget lärbeteende och använder sig av arbetsstrategier som är positiva för deras lärande, Inledning 11
motivation-och-larande.indd 11
2015-09-23 13:03
till exempel genom att fråga om hjälp (Berger & Karabenick 2011). Att be om hjälp när man behöver det är en viktig lärstrategi. Elever som får uppgifter i skolan kan ibland hamna i situationer där de behöver vägledning och stöd för att komma vidare. Om de då inte söker denna vägledning eller detta stöd använder de sig inte av denna viktiga lärstrategi. Motivation har också betydelse för de val eleverna gör (Bandura 1997). I grundskolan är elevernas valmöjligheter begränsade och handlar mest om hur stor insats de vill göra. På gymnasienivå och vid eftergymnasiala studier ökar däremot valmöjligheterna eftersom eleverna nu kan välja olika ämnen, program och fördjupningar. Det visar sig dock att många elever väljer bort matematik på de här nivåerna. En konstant minskad motivation att arbeta med matematik blir tydlig genom att många elever väljer bort ämnet när de får chans att göra det. På gymnasienivå märks detta genom ett dramatiskt ökande antal avhopp. Vad betyder då begreppet motivation? Schunk, Pintrich och Meece (2010, s. 4) definierar motivation som ”the process where by goal-directed activity is instigated and sustained”. Enligt denna definition behövs motivation för att påbörja och fortsätta en aktivitet. Motivation är också avgörande för vilken aktivitet som påbörjas eller i vilken riktning man väljer att gå. Motivationen styr alltså elevernas beteende när det gäller ansträngning, koncentration, uthållighet och val. I den definition som Schunk och hans kollegor ger poängteras också att ett motiverat beteende är målinriktat. Här är det viktigt att vara medveten om att eleverna kan ha olika mål och att de kan vara mer eller mindre medvetna om dessa mål. Motivation består både av intellektuella processer (vad eleverna tänker, vilka mål de har och vad de förväntar sig av sitt eget lärande), känslor (intressen, engagemang, arbetsglädje eller rädsla för att misslyckas) och beteende (koncentration, uppmärksamhet, ansträngning, uthållighet och val). Det är elevernas beteende som är lättast att observera för lärarna. Det gör att de ofta drar slutsat12 Motivation och lärande
motivation-och-larande.indd 12
2015-09-23 13:03
ser om elevernas motivation utifrån det beteende som de kan se. Detta ger dock ingen fullständig eller rättvis bild av hur motiverade eleverna är. I bästa fall visar det hur motiverade de är när det gäller de uppgifter som de ska arbeta med, men det säger inget om anledningen till att de är mycket eller bara lite motiverade, eller om vad de är motiverade att göra. Teorierna om motivation i skolarbetet (achievement motivation) försöker förklara och förstå elevers beteende. Flera av teorierna överlappar delvis varandra, men de använder sig också av lite olika begrepp för att beskriva samma fenomen. De framhåller dessutom olika aspekter när det gäller motivation. Det centrala i de olika teorierna om motivation framgår av svar som framkommer av de frågor som elever ställer sig i lärsituationerna i skolan (C. Skaalvik 2014). Här är exempel på några sådana frågor: 1. Kan jag klara av den här uppgiften? Förstår jag studiemateria let? 2. Är jag lika bra som de andra? 3. Varför arbetar jag med de här uppgifterna? 4. Vilket värde har den här aktiviteten för mig? 5. Vill jag utföra den här uppgiften? 6. Varför klarade jag/klarade jag inte den här uppgiften? 7. Klarar jag av det som jag förväntas klara av? 8. Har jag en positiv relation till läraren och de andra eleverna i klassen? Dessa frågor, som delvis överlappar varandra, illustrerar olika teorier om motivation. I tabell 1.1 finns en översikt över vilka teorier som de olika frågorna belyser. I kapitel 2–9 förklaras och diskuteras sedan teorierna i förhållande till elevernas motivation till skolarbetet. För varje teori ges en kort beskrivning av en elev (ett Inledning 13
motivation-och-larande.indd 13
2015-09-23 13:03
fall) och vi diskuterar hur man kan förstå elevens beteende utifrån den aktuella teorin. De fall vi diskuterar är hämtade från verkligheten i skolan. Vid tolkningen av fallen bör du som läsare tänka på att samma beteende ofta kan tolkas med hjälp av flera olika teorier. Frågor som elever ställer sig, Teorier om motivation
explicit eller implicit
Teori om tron på den egna förmågan
Kan jag klara av den här uppgiften?
Teori om värdering av egna kunskaper
Är jag lika bra som de andra?
Målorienteringsteori
Varför arbetar jag med dessa uppgifter?
Teori om förväntningar och värden
Vilket värde har den här aktiviteten för mig?
Teori om inre och yttre motivation
Vill jag utföra den här uppgiften?
Teori om attribution
Varför klarade jag inte den här uppgiften?
Teori om självkänsla
Kommer jag att klara av det som förväntas av mig?
Teori om sociala relationer
Har jag en positiv relation till läraren och de andra eleverna i klassen?
Tabell 1.1. Teorier som tas upp i denna bok och frågor som illustrerar dessa teorier.
14 Motivation och lärande
motivation-och-larande.indd 14
2015-09-23 13:03
motivation-och-larande.indd 15
2015-09-23 13:03
Carol S. Dweck är professor i psykologi vid Stanforduniversitetet i USA. Hennes bok Mindset kan med fördel läsas av alla som intresserar sig för hur man skapar motivation och därigenom framgång i till exempel skolarbetet. ISBN 978-91-27-14147-6
En förutsättning för att lärandet i skolan ska fungera är att eleverna är motiverade. Att motivera eleverna är därför en av skolans och lärarnas viktigaste uppgifter. För att kunna fullgöra den behövs kunskap om hur motivation fungerar. I Motivation och lärande presenteras åtta forskningsanknutna och centrala motivationsteorier. Med utgångspunkt i varje teori förklarar författarna varför den är betydelsefull och vilka praktiska konsekvenser det får för undervisningen i klassrummet. Boken innehåller
James Nottingham har arbetat länge som lärare och skolledare i Storbritannien och är nu engagerad i ett skandinaviskt skolutvecklingsprogram. Han beskriver i sin bok Utmanande undervisning i klassrummet hur man kan arbetat för att stärka elevers självkänsla och öka medvetenheten om hur viktig den egna ansträngningen är för lärandet. ISBN 978-91-27-13632-8
också konkreta exempel på motivationshöjande aktiviteter som läraren kan tillämpa i sin undervisning. I det avslutande kapitlet reflekterar författarna över de aktiviteter som återfinns i samtliga teorier: differentierade uppgifter, realistiska och personliga mål samt det emotionella kontraktet mellan lärare och elev.
skaalvik � skaalvik motivation och lärande
Andra böcker från Natur & Kultur
motivation
och lärande
» Genom att man som lärare har goda kunskaper om motivationsteorier kan man emellertid undvika många av de fallgropar som skapar hinder for elevernas lärande. Dessutom kan det göra att man hittar nya och produktiva sätt att stödja elevernas motivation och fortsatta utveckling. «
Einar M. Skaalvik är professor emeritus i pedagogisk psykologi och forskningsmetodik vid Pedagogisk Institute, NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelike universitet), där han även är verksam som senior forskare. Sidsel Skaalvik är professor emerita i specialpedagogik vid Pedagogisk Institute, NTNU, där hon även är verksam som senior forskare.
einar m skaalvik sidsel skaalvik
svenskt förord av
anders jönsson
ISBN 978-91-27-14564-1
Omslag Catharina Ekström
9 789127 145641
9789127-14564-1_Motivation och lärande_Omslag.indd Alla sidor
2015-09-29 16:45