9789162297909

Page 1

V

us s tahm n e s v rnoematn dofrön isnigs i e m s. g g n sa iam tdnpeB a åd rM d ecrk e v å k å i . l e y g ö a l r s li e ns g v å a v l s l a rs t k e öi dmn g nlli k s gaanmn a pfmi eaya a st e jJm r k ag m ase e r s n v e M e l k n k r m r m it t . a l o å s o a . n s s at g e i ta r pn g b e a tl i der r t ditai i k ml d e n d e h h l r h l r u dci . ia rsgå n raå rv o at e,ä gkae tifsso vå r haaar et n ytsat v s nt n d tg e i n g y emf d g m r a e n y rntolmiefla n Jdgaörkua s n .t t g e s t å nuå e o t t e sgmemcgktsbla hpsi l aölrgjaeard. l grä kId r lkplud vrsäja c fj ak bä me ed tö v l o i s e e u v o a å i l men m e it l ör k . s pe l r ngs uå g t s r r k n b ralänrn a v g r o p g år t s i ö ä r e t e a r t hair r arbläåndeerrammpaegd an tlig tb va pa ärtddde mi tt l em s rärk k b s v l g r ä a a l a , t eurlljhunsgnvner er a t mm ra lne ädtr tlm lr ao ied er gåkä ft ö se rmoe froaJ vsa n i s en a d naa n s iegm å s m l i , r h i s äam m jag e v l r u l e l er r f mdj e chå s ,u t n t a e s d n g d n d r a ,ro. P isted a a il e e k n a a t vta e l r m t a b a e e j o m m r . miskärt hoom.nh tbr m r apIunrsgtejnrDuuåkinvanubakdiknidnaevdeSn mae a o ä r r e Mktnfpöårarft?es hm mi a gnnes d tms t.ekns e enunnd lug run– gm i D o ö t sa s nsde r r rsodbeaanndJne gåk a e goån a l d o b i d hm…ufpårannigr k pllåays si ett Jragi te slivt r ha

i lever i en berättarrevolutionär tid, där ord, bild och ljud i förening

skapar och bär fram kraftfulla budskap för olika syften och ändamål. Boken Fantasifabriken – berätta med ord, bild och ljud vill vara skolans ciceron

och inspiratör i en multimodal berättarvärld. elevprojekt och inspirerande elevuppgifter. ”En av våra allra mest väsentliga, högtidliga pedagogiska uppgifter måste vara att lyssna nära och lyhört på eleven framför oss: Vad upptar dina tankar? Vad har du för idéer? Vad undrar du över? Vilken är din berättelse? Låt oss förverkliga din idé, din berättelse med hjälp av ord, bild och en ljudinspelning, en animering – om det du vill berätta, undersöka, förklara eller beskriva. Mer meningsfullt än så blir inte läraryrket.” Sten Canevall & Hans Norkvist

Sten Canevall och Hans Norkvist arbetar som lärare i Skärholmen och Bredäng. Tillsammans med elever och lärare på skolan arbetar de med att omsätta idéer, tankar och berättelser till produktioner i form av tidningar,

Berätta med ord, bild och ljud

ljud. Låt oss tillsammans göra en bok, en utställning, en film, ett program,

Fantasifabriken

I Fantasifabriken varvas mediehistorik med exempel på genomförda

sadt

böcker, utställningar, filmer och mycket annat.

Sten Canevall Hans Norkvist

Fantasifabriken Berätta med ord, bild och ljud

www.bonnierutbildning.se

Fantasifabriken_omslag.indd 1

2011-09-29 09.54


BONNIER UTBILDNING Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Form: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration Omslag: Feri Fazeli Redaktör: Karin Lönnqvist Fantasifabriken, Berätta med ord, bild och ljud ISBN: 978-91-622-9790-9 © 2011 Sten Canevall, Hans Norkvist och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS -Presskopias avtal, är förbjuden. BONUS -avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS – Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2011

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 2

2011-09-29 10.08


Innehåll

Fantasifabriken Att berätta med ord, bild och ljud 6 Fotografi Att skriva med ljus 24 Från skolans värld 40 Inspiration 58 Ljud Att beröra med vågor 84 Från skolans värld 102 Inspiration 110 Film Att färdas på en multimedial autostrada 126 Från skolans värld 146 Inspiratiion 152 Animation Att ge liv 164 Från skolans värld 182 Inspiration 190 Publikmötet Att få uppleva andra människors reaktioner 218

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 5

2011-09-29 10.08


fotografi

24

, nis .a

Fotografi Att skriva med ljus

ak ttinst ar tev t

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 24

2011-09-29 10.09


25 fotografi

ttäl iv tta vil aråv i ednaravrän ås rä refiargotoFFotografier är så närvarande i våra liv att vi lätt ed gnit aksitsatnaf hco aksigam akliv remmölgglömmer vilka magiska och fantastiska ting de ,nemalkerenablennut åp ,negninditnogrom I .räär. I morgontidningen, på tunnelbanereklamen, edamar ted i ,nisagam edattälg stemmurtnäv ii väntrummets glättade magasin, i det ramade ,sso ed regmo tllarevö ;tedrobvirks åp totofejlimaffamiljefotot på skrivbordet; överallt omger de oss, nis moneg tgiditmas hco ,vil aråv va led giltsimo neen omistlig del av våra liv, och samtidigt genom sin .agilnyso ttäs tgilkräm togån åp tehgilnav ednadöflflödande vanlighet på något märkligt sätt osynliga. tgilröhppuo ned rU .ed rä agilkräm tsretty neMMen ytterst märkliga är de. Ur den oupphörligt akcyr iv nak nemmörtssdit arabdjeho hco ednadöflflödande och ohejdbara tidsströmmen kan vi rycka ttinstu atted asyrf hco kcilbnogö trok ednannivsröf tteett försvinnande kort ögonblick och frysa detta utsnitt aravröf ,ted arevresnok ,dlib allits ne llit noravllit vaav tillvaron till en stilla bild, konservera det, förvara tevil nadeM .ksiddråh ne åp relle mublaotof tte i teddet i ett fotoalbum eller på en hårddisk. Medan livet ,den satyrb ,sardlå ,axäv ,ammörts tta rettästroffortsätter att strömma, växa, åldras, brytas ned, tereppapotof sllit ,tgive röf ttinstu tråv saraveb åsså bevaras vårt utsnitt för evigt, tills fotopapperet .arruns ratuls neksiddråh relle rantlummultnar eller hårddisken slutar snurra. .igam negilrennas rä atteDDetta är sannerligen magi.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 25

2011-09-29 10.09


fotografi

26

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 26

2011-09-29 10.09


27 fotografi

Ett stilla språk fotografier är så stilla. All bildkonst, alla av människan ska-

pade bilder, är i likhet med fotografierna egentligen frusna ögonblick. Tjurarna på grottväggen i Lascaux, farao Ramses II på reliefen i templet i Luxor, kvinnan som på Vermeers målning läser ett brev vid fönstret mot kanalen i Delft, alla har de stannat upp och låter oss lugnt betrakta dem, så länge vi vill. Oändligt tålmodigt finns de där till vårt förfogande, en besvärjelse mot tidens oundvikliga flykt. Det ligger något djupt sympatiskt i denna teckningarnas, målningarnas och fotografiernas stillhet. Till skillnad från sin hetsigare kusin, filmen, talar de stilla och försynt med oss. Där filmen ilar vidare, inte ger oss något annat val än att följa med, röra oss framåt längs en förutbestämd tidslinje, ställer fotografierna inga diktat. De inbjuder till en ögats stilla vandring, ger oss möjligheten att välja när och vad vi vill se. Att betrakta fotografier, och att fotografera, är att stanna upp, reflektera, låta tiden sakta in en stund.

Jan Vermeer van Delft (1632–1675): ”Kvinna i blått läser ett brev”, 1663–64.

Under en bråkdel av en sekund befinner sig den för oss okände mannen på Henri Cartier-Bressons bild i luften, över en vattenpöl, en eftermiddag på trettiotalet i Paris. Ett ögonblick senare kommer han att landa, skaka av sina blöta byxben och vandra vidare genom livet. Till oss lämnade han detta stilla, frusna spår. Gång på gång kan vi betrakta det ögonblick han själv säkert glömt samma eftermiddag.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 27

2011-09-29 10.09


fotografi

28

En enkel handling – ett radikalt urval Rent tekniskt är få mänskliga handlingar så enkla att utföra som att fotografera med en modern kamera. Man siktar, trycker ned slutarknappen och försöker hålla kameran så stilla som möjligt under exponeringen. Allt annat: skärpa, exponeringstid och bländaröppning, sköter, om fotografen så önskar, kameran automatiskt. Det behövs idag egentligen ingen teknisk kunskap alls för att åstadkomma ett välexponerat och skarpt fotografi. Utmaningen och konsten ligger i urvalet. Vi väljer exponeringsögonblicket och vi väljer ett utsnitt ur verkligheten, vad som ska rymmas innanför fotografiets strängt avgränsande rektangulära ram. Ur världsalltet väljer vi ett hörn. Ur tidens ström rycker vi ett ögonblick. Samtidigt väljer vi bort allt annat. Att fotografera är att välja, och att välja bort.

År 2007 lämnades ett fotoalbum in till United States Holocaust Memorial Museum. Den ursprunglige ägaren visade sig vara Karl Höcker, administrativ chef vid koncentrationslägret Auschwitz. Alla bilderna i albumet är tagna i eller i närheten av lägret. Fångar förekommer inte på några av bilderna. Motiven består huvud­sakligen av lägrets personal fångade vid olika fritidsaktiviteter. I solstolen närmast sitter Karl Höcker, bredvid honom kvinnliga SS-anställda.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 28

2011-09-29 10.09


29 fotografi

Fotografins historia Ordet fotografi är sammansatt av de grekiska orden för ljus, -phos, och skrift, -graphi. Att fotografera är att skriva med ljus på ett ljuskänsligt material. I den traditionella fotografin är detta material en silverhaltig film, vars bild framkallas i en kemisk process. I den digitala fotografin är filmen ersatt av en elektronisk bildsensor. För övrigt lyder de under samma naturlagar. De har i grunden förändrat vårt sätt att uppleva verkligheten, ändå sträcker sig deras samlade historia inte mer än knappt två hundra år tillbaka i tiden.

En spegel med ett minne Sedan tusentals år har vi med skriften kunnat bevara det flyktiga talet. Att kunna bevara synintrycket, bilden på näthinnan, var länge en omöjlig längtan. Vi har alltid kunnat betrakta vår spegelbild, i en stilla vattenyta eller i spegelns polerade metall. Men spegeln har inget minne, dess bild är frustrerande flyktig, undflyende. Vi har kunnat låta oss avbildas av en konstnär. Men den tecknade eller målade bilden är en subjektiv tolkning av verkligheten, och dessutom beroende av bildskaparens skicklighet. Sedan urminnes tider hade människan drömt om en automatisk, verklighetstrogen och av mänsklig tolkning oberoende bildskrift. Tiden var under början av artonhundratalet mogen, rentav övermogen, för fotografin. Omgiven av så många andra revolutionerande uppfinningar måste den på något sätt uppfinnas. Sällan har en uppfinning mötts med sådan omedelbar entusiasm och tacksamhet.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 29

2011-09-29 10.09


fotografi

40

Fr책n skolans v채rld

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 40

2011-09-29 10.09


41 fotografi

Vår värld är en värld av fotografier. Sedan snart två sekler omger de oss ständigt. I samverkan med ord, film och musik formar de kraftfulla berättelser. De har alla ett ärende och en avsändare. De vill påminna, roa, framhäva eller dölja, övertala eller sälja. En stor del av våra dagar tillbringar vi i detta intensivt påträngande, livgivande och bedövande bildflöde. Samtidigt är skolan en utpräglad textkultur. Den visuella kultur som så präglar samhället i övrigt är innanför klassrummets väggar märkligt frånvarande. Detta är mycket förvånande, märkligt och alldeles oacceptabelt! Skolan har så mycket att vinna på att låta fotografiet och den visuella kommunikationen inta sin sedan länge rättmätiga plats. Lyckligtvis finns det ingen motsättning mellan ordet och bilden. Tvärtom, de befruktar och befrämjar varandra på ett närmast magiskt sätt. Må tusen blommor blomma och den samlade språkliga kompetensen och glädjen växa. Här följer några exempel från skolans värld.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 41

2011-09-29 10.09


fotografi

42

Att gå in i den historiska bilden Med bilden som utgångspunkt. Som en del av sina studier kring

andra världskriget fick två nior stifta bekantskap med 201 svartvita fotografier från den amerikanska motsvarigheten till Riksarkivet, NARA, National Archives and Records Administration. Eleverna valde varsin bild. Den första uppgiften var att ta reda på så mycket som möjligt om bilden och dess historiska bakgrund, och att sammanfatta dessa kunskaper i en faktatext.

NARA, Pictures of World War 2, The Holocaust, NARA, Pictures of World War 2, The Holocaust, bild 181, original­ text: ”A truck load of bodies of prisoners of the Nazis, in the Buchenwald concentration camp at Weimar, Germany. The bodies were about to be disposed of by burning when the camp was captured by troops of the 3rd US Army.” Pfc. W. Chicersky, May 12, 1945.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 42

Ishita valde att föreställa en ung tysk flicka bosatt i den närlig­ gande staden. Den tyska civilbefolkningen tvingades efter krigsslutet av de amerikanska soldaterna att konfronteras med koncentrationslägrens fasor. Ishita funde­rar i sin text över det faktum att hon visste, men valde att tiga.

2011-09-29 10.09


43 fotografi

Den andra uppgiften var att göra en tidsresa. Varje elev skulle bokstavligen gå in i det historiska fotografi han eller hon valt och sedan i bildbehandlingsprogrammet lägga samman en nytagen bild av sig själv med det sextio år äldre fotografiet. Före fotograferingen måste eleven ta ställning till en rad frågor: Hur förhåller jag mig till bilden och dess innehåll? Är jag en observatör, ett passivt vittne till det som utspelar sig på fotografiet?

NARA, Pictures of World War 2, Japan, bild 164, original­­­­ text: ”The patients skin is burned in a pattern corresponding to the dark portions of a kimono worn at the time of the explosion.” Atomic bomb survivor. Ca 1945.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 43

Hidaya valde att gå in i sin bild som en läkare som försöker lindra den japanska kvinnans smärta.

2011-09-29 10.09


fotografi

52

Kroppsspråk Lisa Gannå var lärare i svenska och engelska vid Österholmsskolan i Skärholmen när hon fick en briljant och genialiskt enkel idé. Eleverna skulle tillsammans göra ett lexikon i bild och ord över vår ordlösa kommunikation med varandra, över kroppsspråket. Elevernas fick välja en gest var, en gest som de själva brukade använda. De framförde den framför en kamera, valde den bästa exponeringen och skrev en kort, beskrivande text på svenska och engelska. Bild och text sammanfördes i datorn och skrevs ut i färg. De 17 elevernas arbete blev till utställningen Kroppsspråk, som visades i skolbiblioteket och på Stadsbibliotekets filial i Skärholmen. Kroppsspråk på Etnografiska museet | Utställningen mottogs så

Ur lokaltidningen ”Mitt i Söderort”.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 52

positivt att vi ville pröva idén i en större skala. Etnografiska museet ville gärna vara värd för en större utställning. Den 22 oktober 2002 öppnades där utställningen Kroppsspråk. 225 elever, mellan 7 och 15 års ålder visade sina bästa gester och förklarade dem på svenska och engelska, eller på svenska och sitt hemspråk. Vernissagen var en champagneexplosion av skratt, gester och glädje. Elever visade sina kroppsspråkliga gester på en catwalk till musik. Dåvarande integrationsminister Mona Sahlin invigningstalade.

2011-09-29 10.09


53 fotografi

Uttråkad. Snälla! Du är dum! Var tyst! Jag är sur! Du är dödens!

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 53

2011-09-29 10.09


fotografi

54

Arg! Nu ska jag berätta om min gest. När jag blir arg på min mamma tar jag upp händerna i luften och slänger ner dom. Now I shall tell about my sign. When I´m angry on my mama I hold my hands up in the air and then drop them. Amanda

Jag får som jag vill! Nu ska jag berätta om min gest. När jag får som jag vill så knyter jag nävarna och böjer arrmarna och drar upp dom samtidigt som jag drar upp min ena fot. Sen drar jag ner armarna och benen och säger YES! Now I shall tell you about my sign. When I get what I want I tie my hands and bend my arms and in the same time I raise my foot. Then I take down my hands and leg and say YES! Dalia

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 54

Jag tänker på något! När jag inte har något att göra tar jag upp min högra hand och lägger den på min haka, den vänstra lägger jag under högra handen, då tänker jag på något. When I don´t have anything to do I put my right hand under my chin, my left hand I put under the right hand and I begin to think of something. Saiid

2011-09-29 10.09


55 fotografi

Vad tråkigt! När jag har tråkigt lägger jag mina händer i kors på ett bord. Jag har tråkigt när jag inte har något att göra. When I´m bored I lay my hands in a cross on a table. I get bored when I don´t have anything to do. Fredrik

Lägg av! Du sträcker ut alla fingrarna på en hand och vrider på handen. Det betyder ”Lägg av!” Tyst! Håll din högra hand och knyt ihop handen utom pekfingret och lägg fingret på munnen.

Stop it! You stretch out all the fingers on one hand and turn the hand. This means “Stop it!” Asha

Quiet! Hold your right hand up and clench it except your forefinger and put your finger on your mouth. Jaana

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 55

2011-09-29 10.10


fotografi

56

Kroppsspråk på regeringsnivå | Utställningen ”Kroppsspråk”

blev en av Etnografiska museets mest omskrivna och besökta. Själva blev vi oerhört nyfikna på hur det egentligen gick till på regeringssammanträdena. Kanske fylldes de inte bara av föredragningar och kvävda gäspningar, utan även av mustigt och färgstarkt kroppsspråk. Vi måste få veta. Regeringen fick en förfrågan om dess medlemmar kunde tänka sig att få sina gester fotograferade av en grupp barn från Lillholmsoch Bredängsskolan. Som så märkligt ofta, när man vågar framföra till synes omöjliga förslag, blev svaret ja! Den 22 februari 2003 knackade en fotodelegation på dörren till Rosenbad. Regeringen gestikulerade, barnen fotograferade, DN publicerade. Utställningen på Etnografiska kompletterades med ministergesterna och förlängdes. Kroppsspråks-stafett | Härmed lämnas stafettpinnen vidare! Hur

ser kroppsspråket ut i Bromölla, Övertorneå eller Tasjkent? Goda idéer är inte copyrightskyddade, de är till för att återanvändas. Låt kroppen tala, kameran dokumentera!

Anna Lindh, utrikesminister: Förlåt att jag kommer för sent. Göran Persson, statsminister: Optimism, glädje och lite jäklar anamma. Mona Sahlin, demokrati- och integrationsminister: Time out!

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 56

2011-09-29 10.10


57 fotografi

Fredrik fotograferar regeringen.

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 57

2011-09-29 10.10


fotografi

58

Inspiration

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 58

2011-09-29 10.10


59 fotografi

Vår omgivning är oss ofta så bekant att vi har slutat att se den. Med kameran som öga eller med skannerns hjälp kan vi upptäcka, se verkligheten med nya ögon, upptäcka eklövets kapillärsystem eller se skönheten i en gammal sko. Digital bildbehandling gör det möjligt att finjustera fotografiet efter exponeringen. Den gör det också möjligt att skapa en ny verklighet! Fotografiet är dessutom en lysande utgångspunkt och inspirationskälla för skrivande. Internet har gjort en aldrig tidigare skådad samling bilder tillgängliga. Både skrivhämmade och skrivglada får en snabbstart i sin textproduktion. Vänd blad, bildsamla, bildmanipulera och bildskriv!

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 59

2011-09-29 10.10


fotografi

60

Att fotografera är att samla Att äga en bild av något är nästan som att äga bildens motiv. För att samla på slott måste du vara miljardär, att samla på bilder av slott är nästan gratis! Med kamerans hjälp kan du snabbt bli bildrik. I din omedelbara närhet finns, om du med hjälp av kameran öppnar dina ögon, en rikedom av människor, djur, växter, föremål och före­ teelser värda att fånga och bevara. Samla konkret: traktorer, tulpaner eller fjärilar. Samla abstrakt: färger, stämningar, känslor. Kombinera samlarkategorier! Finn melankoliska tårtor, glada mustascher. I vår underbart mångtydiga värld kan samma bild passa in under flera rubriker. Byt rubrik och därmed sätt att se på din bild och på din verklighet. Sortera din bildrikedom i mappar i din dators digitala bankfack. Skriv ut bilderna, sätt upp dem på väggen eller montera dem i ett album, byt bilder med dina vänner. Har du lust, låt bilderna förvandlas till ord. Skriv korta noteringar, dikter eller berättelser med utgångspunkt i din skimrande bildsamling. Varje bild kan öppna sig mot ett oändligt och överraskande textlandskap. Bildrik blir ordrik!

Moln, blått.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 60

2011-09-29 10.10


61 fotografi

Leenden, geometri, skor, Ăśgon.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 61

2011-09-29 10.10


fotografi

66

Upptäck världen med skannern En digital bildinläsare, en skanner, är ett mångsidigt verktyg. I allmänhet används den för att digitalisera dokument, brev, teckningar eller fotografier. Men på skannerns rektangulära glasyta kan man placera vad som helst. Den är också en alldeles fantastisk närbildskamera, nästan ett mikroskop. Träd in i en ny, fascinerande och vacker mikroverklighet. Ta en promenad i skogen eller parken, samla föremål. Kom in med höstlöv, svampar, rosor, grästuvor eller kottar. Ta en promenad längs skolans korridorer. Samla skor, pennstumpar och gamla halsdukar. Lägg dina fynd på glasytan och låt skannern förvandla dem till digitala bilder. Du kommer att bli förvånad och hänryckt över den nya värld som öppnar sig inför dina ögon. Välbekanta ting kommer att överraska! Du kan komma ännu närmare genom att markera en detalj i ditt motiv, öka bildkvaliteten, upplösningen, och skanna den som en separat bild. Skrymmande föremål kan också skannas: täck dem med ett tygstycke istället för att fälla ned skannerns lock. Dina bilder kommer att bli vetenskapligt tydliga, fascinerande vackra!

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 66

2011-09-29 10.11


67 fotografi

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 67

2011-09-29 10.11


fotografi

70

Lustiga huset Gränsen mellan lek och allvar är alltid flytande. Kanske ger dina vimsigt oansvariga manipula­ tioner upphov till otroligt seriösa och allvarliga projekt. Här några exempel: Spegla dig i filter I I bildbehandlings­­­program­

met finns många filter; några av dem fungerar precis som speglarna i Lustiga Huset. Smeta ut I Smeta ut är ett av de roligaste och

mest omedelbara verktygen. Det känns som om man drar med fingret eller penseln i ett lager härligt våt oljefärg. Slutar ofta i totalt härligt palettkaos. Spegelvänd I Vi tror att vårt ansikte består

av två sym­metriska halvor, att den ena är en spegling av den andra. Undersök hur det verk­ ligen ligger till. Dela ditt ansikte på mitten i bildbehandlingspro­grammet, kopiera vänster­ halvan, vänd den kopierade halvan vågrätt och du har ett vänsteransikte. Gör samma sak med den högra för att få ett högeransikte. Klipp och klistra mellan bilder I Byt anlets­

drag med en kamrat, eller med ett djur. Öppna två bilder i bildbehandlingsprogrammet. Markera delar av ansiktet, ögon, mun eller näsa, kopiera markeringarna. Byt till den andra bilden, klistra in.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 70

2011-09-29 16.15


71 fotografi

Klonst채mpeln kopierar information fr책n en del av bilden till en annan. Skaffa dig ett par extra munnar eller ett extra huvud.

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 71

2011-09-29 10.12


fotografi

72

Beskär, befria, multiplicera Beskärning är i allmänhet lika hälsosamt för bilden som för äppelträdet! Genom att ta bort icke nödvändiga delar koncentreras intresset till huvudmotivet. Bilden blir star­kare, tydligare. Den digitala teknikens kostnadsfria möjlig­ heter till kopie­ring gör det också möjligt att från en ursprungsbild skapa nya bilder. Vandra runt i din bild, välj med beskär­ nings­­­verktyget ut så många bilder du vill. När en del av bilden isoleras och frigörs från helheten uppstår en ny bild, med ett alldeles eget, självständigt liv. Ta en behaglig ögats spatsertur genom dina befriade bilder. Skriv en text, en historia, till de enskilda eller kombinerade bilderna. Verkligheten kan också beskäras, gör en pappersram, eller använd dina fingrar, och bege dig på upptäcktsfärd.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 72

2011-09-29 10.12


73 fotografi

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 73

2011-09-29 10.12


fotografi

74

Lagerhantering – digital trollerilåda Lager kan liknas vid genomskinliga plastark lagda på en overheadprojektor. På varje plastark finns en bild omgiven av ett transparent område. När projektorlampan tänds uppstår en ny bild, en kombination av de olika plastarkens bilder. De flesta är medvetna om den digitala bild­ behandlingens och lagerhanteringens obe­ gränsade möjligheter. Få har själva tittat in i verkstaden. Att själv bygga upp ett digitalt foto­ montage är en alldeles fascinerande, närmast euforisk upplevelse. Det är dessutom en i vår tid nödvändig injektion av sund mediaskeptisicm. Kan jag själv skapa en fotorealistisk himmel fylld med blå svävande elefanter förstår jag att de fotografier jag möter i mediabruset inte går att ta för absolut sanning.

3

Hur fungerar det? | En bakgrundsbild utgör

det understa lagret. Ovanpå denna place­ ras ett valfritt antal fotografier i varsitt lager. Bildbehandlingsprogrammet kan hantera en i princip obegränsad mängd lager. Varje lager kan i sin tur bestå av ett eller flera fotografier. Dessa bilder måste först klippas ut digi­ talt och friläggas. Friläggningen är ett hantverksmoment som kan vara ganska tids­ krävande. När den väl är gjord finns alla den digitala bildbehandlingens möjligheter tillgäng­ liga. Varje lagers innehåll, storlek och trans­ parens går att förändra, helt oberoende av de andra lagren och ordningsföljden kan enkelt skiftas.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 74

2011-09-29 16.15


75 fotografi

1

3

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 75

2

4

2011-09-30 08.40


fotografi

78

Sök, se, skriv! Att låta fotografi och text mötas är befruktande för båda språkarterna. Skrivandets behagliga långsamhet ger oss en förevändning att stanna upp och reflektera över ett fotografi, som annars kanske bara skulle vara en av dygnets alla förbi­ ilande bilder. Ett av de roligaste och effektivaste sätten är att inte ge några förutsättningar eller begränsningar alls. Fotografi, penna, papper, och tio minuters total kreativ frihet kan åstad­ komma de mest häpnadsväckande resultat. Här är ändå några idéer: Samma händelse olika perspektiv | Välj en

bild där fler personer är inblandade i en hän­ delse. Skriv och berätta om händelsen utifrån de olika personernas perspektiv. Vykort från jordens alla hörn | Finn ett foto­ grafi från en exotisk plats. Låtsas att du varit där och rapportera i vykortsform hem. Före och efter just detta ögonblick | Ett

fotografi fryser ett ögonblick. Vad hände före och efter exponeringsögonblicket? Utanför fotografiets ram | Vad fick inte plats innanför fotografiets ramar? Vad valde fotogra­ fen att utesluta? Vem tog bilden? | Vad tänkte hon eller han i exponeringsögonblicket? Forska, eller fantisera! Historiska fotografier | Välj en bild, forska, sammanfatta dina kunskaper i en faktatext. Eller lev dig in i bilden, tillåt dig att vara fri och fantisera.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 78

2011-09-29 16.15


79 fotografi

Fantasifabriken-nya 채ndringar.indd 79

2011-09-29 10.13


fotografi

218

Publikmötet Att få uppleva andra människors reaktioner

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 218

2011-09-29 10.22


219 fotografi

Att lägga omsorg på publikmötet, den allra sista etappen av ett långt och mödosamt projekt, är väl investerad tid. Att få uppleva andra människors reaktioner på den egna berättelsen, det egna arbetet, är oöverträffat stimulerande och motiverande. It´s pay-off-time. Kanske kan publiken sökas även utanför klassrummet? Filmen ha premiär för släkt och vänner, boken lånas ut på biblioteket, utställningen visas på ett museum, låtarna spelas i tandläkarens väntrum? På de följande sidorna redovisas åtta olika projekt som mött sin publik på de mest skilda platser: museer, bibliotek, gallerior, kylskåpsdörrar, föräldramöten och knytkalas.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 219

2011-09-29 10.22


publikmötet

220

Förvandlingen Vem är du om några år? | ”Tänk dig en alldeles vanlig, eller ovan-

lig dag i ditt skolliv. Vem är du, vad gör du, vad tänker du om din framtid? Skriv ned din berättelse, illustrera den med ett fotografi av dig i din nutidsvardag. Genomgå sedan Förvandlingen, gör en tidsresa till ditt alldeles egna, framtida favorityrke! Bli fotograferad i din framtid och skriv en berättelse om en dag i ditt kommande yrkesliv.” Det var uppgiften som 65 barn och ungdomar, från åtta till femton års ålder, fick. De fick fritt välja varsitt yrke, och möta en företrädare för det valda yrket på hennes eller hans arbetsplats. Eleverna blev rörande väl bemötta av människor i de mest skilda yrken: stridspiloter, danstränare, hunddagispersonal, förskollärare och klädförsäljare. Efter att ha ställt frågor om yrket och dess för- och nackdelar, genomgick de Förvandlingen: med hjälp av yrkeskläder, uniformer och rekvisita skedde den hisnande framtidsresan. I yrkestypiska situationer agerade de stolt och självmedvetet framför kameran. De två bild- och textparen redovisades i en utställning på Arbetsförmedlingen Expo på Sveavägen i Stockholm. Den invigdes av Sveriges första kvinnliga brandman och SAS chefspilot, i närvaro av alla elever och ett stort antal yrkesföreträdare i autentiska arbetskläder. Rehab klass 2, som klädförsäljare hos H&M i Skärholmen. Baban, klass 8, som officer vid Svea Livgarde, Kungsängen.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 220

2011-09-29 10.22


221 publikmötet

Assan, klass 2, som pilot vid Malmens Flygskola, F17 Linköping.

Sousan, klass 8, som veterinär vid Västerorts Djursjukhus, Spånga.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 221

2011-09-29 10.22


publikmötet

222

Cover Story Hamna på ett omslag | ”Tänk dig att just du hamnar på omslaget till en svensk tidskrift! Vilken är tidskriften och vad har du gjort för att hamna där? Har du satt världsrekord i höjdhopp, fångat en jättestor laxöring, en tjuv eller ditt livs kärlek? Eller har du ställt upp som kandidat i det amerikanska presidentvalet, uppfunnit en extremt bränslesnål bil eller gjort succé med ditt nya rockband?” De 350 eleverna, från förskoleklassen till årskurs 9, valde bland ett stort antal tidskrifter varsin favorit, planerade bild och rubrik till det egna omslaget och skrev den tillhörande artikeltexten. De agerade sedan framför kameran, mot bakgrund av vår egen blue­screen, en blårollad anslagstavla, och sökte användbara bakgrundsbilder på nätet. Med hjälp av grafiska formgivare från bland annat Konstfack satte de slutligen i datorn samman alla beståndsdelarna till de färdiga omslagen. Arbetet redovisades i en utställning mitt i Gallerian i Stockholm. I en fotostudio och en digital verkstad kunde besökarna under ledning av barn och ungdomar från skolan bli fotograferade och göra sina egna tidskriftsomslag, sina egna cover stories.

Under en vecka mötte eleverna allmän­heten i Gallerian. Utställ­ ningen och projektet genomfördes i samarbete med Svenska Tidskrifter.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 222

2011-09-29 10.22


223 publikmötet

De flesta omslagen gjordes som digitala collage. Yael träffade dock en alldeles riktig hund på Lyktstolpens hunddagis och Ruwaid blandade riktiga vätskor i kemisalen.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 223

2011-09-29 10.22


publikmötet

224

Ankarets och Kajakens kalendrar Skildra årets gång | Kalendern är det ultimata insidertipset inom

grafisk formgivning. Form och funktion är givna, tolv månader, för varje månade en bild, kanske en kort text. Livslängden är fantastisk. När skolans informationsbroschyr sedan länge ligger bortglömd under Matextras september­erbjudande, sprider kalendern stilla glädje från kylskåpsdörren, vecka efter vecka, månad efter månad. En naturlig idé är att låta bilderna skildra årets gång. I Kajaken togs kameran fram punkligt en gång per månad, under snöbollskastning, pooldopp och Halloweenfest. Sexåringarna i Ankarets förskoleklass avverkade hela året under en intensiv förmiddag i klassrummet. Digital bildteknologi i all ära: här var allt på riktigt, fast ändå på låtsas. Fröken klättrade upp på en stol och lät regnet långsamt strila från sin vattenkanna över barnens paraplyer i oktoberbilden, med mjölet ännu dammande omkring i luften efter december månads julbaksscen. Efter flera timmars årstidssimulering såg klassrummet ut som en blandning av cirkusmanege och slagfält, allt medan de unga fotomodellerna trötta och nöjda vacklade mot matsalen. Att göra en egen kalender är inte bara roligt, det är också bland det enklaste man ta sig för med text och bild i en dator. I många layoutprogram finns färdiga mallar, med alla kalenderdata redan på plats. Det är bara att fylla på med egna fotografier eller skannade teckningar och målningar!

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 224

2011-09-29 10.22


225 publikmĂśtet

Ankarets kalender: februari, mars, april, juni, november och december.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 225

2011-09-29 10.22


publikmötet

226

Karavellens och Ekans kokbok Språkuveckling i gott samarbete | Kulinarisk njutning, hem-

kunskap, garanterad föräldramedverkan, multikulturell gemenskap, språkutveckling. Kokbokskonceptet innefattar allt! Idén kom från klassläraren Magnus Alfredsson. Barnen i års­kurs 5 fick i uppgift att hemma, tillsammans med sina föräldrar, tillaga en maträtt. Den fotograferades med digitalkamera, och barn och föräldrar skrev tillsammans ned recept och instruktioner för tillagningen. Tillbaka i skolan redigerades varje familjs text och bild till ett uppslag i en gemensam kokbok. Kokboken skrevs ut på skolans skrivare i så många exemplar att varje hem fick varsitt. Den lanserades vid ett knytkalas, där alla rät�terna fanns att avsmaka. Kobba blandades med köttbullar och finska pinnar! Föräldranärvaron var hundraprocentig!

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 226

2011-09-29 10.22


227 publikmĂśtet

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 227

2011-09-29 10.22


publikmötet

228

Pojkbok ett och två Utgångspunkten för en berättelse | Specialpedagogen Tuva-

Stina Lindén fick hand om en grupp pojkar i årskurs sex med en sak gemensamt – de gillade inte att skriva. De flesta hade inte svenska som modersmål, några tyckte att det var svårt eftersom deras ordförråd inte var så stort, andra tyckte bara att det var urtråkigt att skriva. De hade ingen känsla för att det skulle kunna bli något som kunde kännas personligt viktigt. Tuva-Stina berättar: ”Den första pojkboken hade känslor som tema. De svåra känslorna, ilska, sorg, rädsla och ensamhet. Att känna igen sina egna känslor är inte det lättaste. När man är osäker och förvirrad och inte riktigt vet vad man känner väljer man ofta att bli arg. Men ilska kan skapa problem, arga urladdningar hjälper en inte om man egentligen är ledsen. Att skriva är ett sätt att börja reflektera över sitt eget agerande, orden hjälper en att förstå. Man tvingas ta sig själv på allvar och blir både klokare och modigare. Under skrivandets gång har alla läst upp olika utkast för varandra och på det sättet fått uppleva att det skrivna ordet inte bara hjälper en att tänka klarare, det leder också till samtal och till nya frågor och insikter. Applåder har varit bannlysta, istället har killarna bjudit varandra på frågor och kommentarer, nya infallsvinklar och överraskande igenkännanden.” Som illustration till de färdiga texterna fick pojkarna fotografera varandra. En stol sattes i ett hörn, och de fick välja hur de skulle förhålla sig till den på fotografiet. I årskurs 8 fanns 12 av pojkarna kvar i gruppen, och lärare och elever beslutade sig för att gå vidare med projektet. Bilden inledde nu arbetet. Pojkarna fotograferade återigen varandra och dessa bilder fick utgöra utgångspunkten för berättelsen om vad som hänt under dessa två år, en lång och viktig tid i en så ung människas liv.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 228

2011-09-29 10.22


229 publikmötet

Längtan

Jag föddes i en stad i Bosnien. Den ligger utanför Sarajevo och heter Janice. Jag var en baby när kriget kom och vi måste fly. Sen fick jag höra historier och titta på bilder från Bosnien. Jag längtar efter min hemstad som jag aldrig har sett. Jag fick aldrig lära mig cykla på vår gård i Janice. Jag fick aldrig leka i snön och aldrig se vårt hus som ligger bredvid floden. Jag fick aldrig äta en stor glass med åtta kulor eller åka med min pappas lastbil på sommaren. Jag fick helt enkelt aldrig upp­ leva sådana saker som är kul för att det var krig och vi måste fly till Sverige. Jag längtar efter mitt hemland. I sommar kommer jag för första gången att se mitt hemland och kunna äta åtta glasskulor och åka lastbil med min pappa. Men det jag mest längtar efter är att åka och se min mormor och morfars gravar. Min mormor och morfar blev dödade i kriget. Jag får titta på bilder och höra mina för­ äldrar prata om dom. Nermin

Texterna och bilderna från årskurs 6 och 8 sattes samman till en bok, Pojkbok 1 och 2, som först skrevs ut på skolans skrivare. Reaktionerna var så positiva att vi vågade låta trycka upp den som riktig bok. För att vara ett skolarbete fick den ett stort medialt gensvar och pojkarna blev världsvana mediepersonligheter i press, radio och tv.

Fantasifabriken-nya ändringar.indd 229

2011-09-29 10.22


V

us s tahm n e s v rnoematn dofrön isnigs i e m s. g g n sa iam tdnpeB a åd rM d ecrk e v å k å i . l e y g ö a l r s li e ns g v å a v l s l a rs t k e öi dmn g nlli k s gaanmn a pfmi eaya a st e jJm r k ag m ase e r s n v e M e l k n k r m r m it t . a l o å s o a . n s s at g e i ta r pn g b e a tl i der r t ditai i k ml d e n d e h h l r h l r u dci . ia rsgå n raå rv o at e,ä gkae tifsso vå r haaar et n ytsat v s nt n d tg e i n g y emf d g m r a e n y rntolmiefla n Jdgaörkua s n .t t g e s t å nuå e o t t e sgmemcgktsbla hpsi l aölrgjaeard. l grä kId r lkplud vrsäja c fj ak bä me ed tö v l o i s e e u v o a å i l men m e it l ör k . s pe l r ngs uå g t s r r k n b ralänrn a v g r o p g år t s i ö ä r e t e a r t hair r arbläåndeerrammpaegd an tlig tb va pa ärtddde mi tt l em s rärk k b s v l g r ä a a l a , t eurlljhunsgnvner er a t mm ra lne ädtr tlm lr ao ied er gåkä ft ö se rmoe froaJ vsa n i s en a d naa n s iegm å s m l i , r h i s äam m jag e v l r u l e l er r f mdj e chå s ,u t n t a e s d n g d n d r a ,ro. P isted a a il e e k n a a t vta e l r m t a b a e e j o m m r . miskärt hoom.nh tbr m r apIunrsgtejnrDuuåkinvanubakdiknidnaevdeSn mae a o ä r r e Mktnfpöårarft?es hm mi a gnnes d tms t.ekns e enunnd lug run– gm i D o ö t sa s nsde r r rsodbeaanndJne gåk a e goån a l d o b i d hm…ufpårannigr k pllåays si ett Jragi te slivt r ha

i lever i en berättarrevolutionär tid, där ord, bild och ljud i förening

skapar och bär fram kraftfulla budskap för olika syften och ändamål. Boken Fantasifabriken – berätta med ord, bild och ljud vill vara skolans ciceron

och inspiratör i en multimodal berättarvärld. elevprojekt och inspirerande elevuppgifter. ”En av våra allra mest väsentliga, högtidliga pedagogiska uppgifter måste vara att lyssna nära och lyhört på eleven framför oss: Vad upptar dina tankar? Vad har du för idéer? Vad undrar du över? Vilken är din berättelse? Låt oss förverkliga din idé, din berättelse med hjälp av ord, bild och en ljudinspelning, en animering – om det du vill berätta, undersöka, förklara eller beskriva. Mer meningsfullt än så blir inte läraryrket.” Sten Canevall & Hans Norkvist

Sten Canevall och Hans Norkvist arbetar som lärare i Skärholmen och Bredäng. Tillsammans med elever och lärare på skolan arbetar de med att omsätta idéer, tankar och berättelser till produktioner i form av tidningar,

Berätta med ord, bild och ljud

ljud. Låt oss tillsammans göra en bok, en utställning, en film, ett program,

Fantasifabriken

I Fantasifabriken varvas mediehistorik med exempel på genomförda

sadt

böcker, utställningar, filmer och mycket annat.

Sten Canevall Hans Norkvist

Fantasifabriken Berätta med ord, bild och ljud

www.bonnierutbildning.se

Fantasifabriken_omslag.indd 1

2011-09-29 09.54


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.