Sveriges nationalparker
© Bokförlaget Max Ström www.maxstrom.se Text: Claes Grundsten Samtliga bilder är tagna av författaren, förutom s 78 –79 (Martin Almqvist) www.fotograf-grundsten.se Omslagets framsida: Vadvetjåkka nationalpark Omslagets baksida: Djurö nationalpark Sidan 6 : Backsippa i Stenshuvud nationalpark Formgivning: Patric Leo Original: Petra Ahston Inkapööl Karta: Martin Thelander Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2009 ISBN 978-91-7126 -130 -4
National_kompakt_090423.indd 2-3
Claes Grundsten
Bokförlaget Max Ström
09-04-27 00.40.11
Sveriges nationalparker
© Bokförlaget Max Ström www.maxstrom.se Text: Claes Grundsten Samtliga bilder är tagna av författaren, förutom s 78 –79 (Martin Almqvist) www.fotograf-grundsten.se Omslagets framsida: Vadvetjåkka nationalpark Omslagets baksida: Djurö nationalpark Sidan 6 : Backsippa i Stenshuvud nationalpark Formgivning: Patric Leo Original: Petra Ahston Inkapööl Karta: Martin Thelander Tryck: Fälth & Hässler, Värnamo 2009 ISBN 978-91-7126 -130 -4
National_kompakt_090423.indd 2-3
Claes Grundsten
Bokförlaget Max Ström
09-04-27 00.40.11
innehåll
National_kompakt_090423.indd 4-5
Förord av Hans Majestät Konungen 7
Hamra 161
Varför nationalparker? 9
Fulufjället 167
Stenshuvud 19
Töfsingdalen 179
Dalby Söderskog 29
Sånfjället 185
Söderåsen 35
Skuleskogen 197
Store Mosse 47
Björnlandet 207
Norra Kvill 59
Haparanda skärgård 213
Blå Jungfrun 65
Pieljekaise 223
Kosterhavet 73
Muddus 229
Tresticklan 85
Stora Sjöfallet 241
Djurö 93
Sarek 251
Tiveden 101
Padjelanta 265
Gotska Sandön 111
Abisko 277
Tyresta 123
Vadvetjåkka 287
Ängsö 135
Reflektion 293
Garphyttan 143
Fakta om parkerna 300
Färnebofjärden 149
Karta 304
09-04-27 00.40.11
innehåll
National_kompakt_090423.indd 4-5
Förord av Hans Majestät Konungen 7
Hamra 161
Varför nationalparker? 9
Fulufjället 167
Stenshuvud 19
Töfsingdalen 179
Dalby Söderskog 29
Sånfjället 185
Söderåsen 35
Skuleskogen 197
Store Mosse 47
Björnlandet 207
Norra Kvill 59
Haparanda skärgård 213
Blå Jungfrun 65
Pieljekaise 223
Kosterhavet 73
Muddus 229
Tresticklan 85
Stora Sjöfallet 241
Djurö 93
Sarek 251
Tiveden 101
Padjelanta 265
Gotska Sandön 111
Abisko 277
Tyresta 123
Vadvetjåkka 287
Ängsö 135
Reflektion 293
Garphyttan 143
Fakta om parkerna 300
Färnebofjärden 149
Karta 304
09-04-27 00.40.11
Den 24 maj 2009 var det på dagen 100 år sedan Sveriges, och därtill Europas, första nationalparker invigdes. Den europeiska miljövården kan sägas därmed ha tagit sina första steg. Till dags dato finns tjugonio svenska nationalparker, och sammantaget bildar de en magnifik palett av allt vad svensk natur har att erbjuda. Nationalparkernas syfte är dels att bevara skyddsvärda biotoper och arter, dels att berika människors upplevelser och samvaro med naturen i nutid och framtid. Därtill ger nationalparkerna unika möjligheter för miljöforskningen. I flera av våra nationalparker finns så kallade klimatarkiv som är viktiga för förståelsen av hur förändringar i vårt klimat påverkar människan och den natur hon är en del av. I Abisko ligger till exempel Kungliga Vetenskapsakademiens forskningsstation, där man har en enastående möjlighet att studera klimatets påverkan genom vegetationsförändringar. I Sareks nationalpark är glaciärerna en viktig historisk informationsbank, och i andra nationalparker pågår klimatforskning exempelvis genom studier av myrmarker. Denna bok är en storslagen resa genom de olika naturtyper som nationalparkerna representerar. Resan blir till en påminnelse om vikten av att vårda naturen och varsamt förvalta den. Det är min förhoppning att denna bok ska inspirera till en allt större medvetenhet om allt det fantastiska naturen har att bjuda och stärka ansvarstagandet för planeten Jorden, vårt gemensamma hem.
H M Konung Carl XVI Gustaf
National_kompakt_090423.indd 6-7
09-04-27 00.40.11
Den 24 maj 2009 var det på dagen 100 år sedan Sveriges, och därtill Europas, första nationalparker invigdes. Den europeiska miljövården kan sägas därmed ha tagit sina första steg. Till dags dato finns tjugonio svenska nationalparker, och sammantaget bildar de en magnifik palett av allt vad svensk natur har att erbjuda. Nationalparkernas syfte är dels att bevara skyddsvärda biotoper och arter, dels att berika människors upplevelser och samvaro med naturen i nutid och framtid. Därtill ger nationalparkerna unika möjligheter för miljöforskningen. I flera av våra nationalparker finns så kallade klimatarkiv som är viktiga för förståelsen av hur förändringar i vårt klimat påverkar människan och den natur hon är en del av. I Abisko ligger till exempel Kungliga Vetenskapsakademiens forskningsstation, där man har en enastående möjlighet att studera klimatets påverkan genom vegetationsförändringar. I Sareks nationalpark är glaciärerna en viktig historisk informationsbank, och i andra nationalparker pågår klimatforskning exempelvis genom studier av myrmarker. Denna bok är en storslagen resa genom de olika naturtyper som nationalparkerna representerar. Resan blir till en påminnelse om vikten av att vårda naturen och varsamt förvalta den. Det är min förhoppning att denna bok ska inspirera till en allt större medvetenhet om allt det fantastiska naturen har att bjuda och stärka ansvarstagandet för planeten Jorden, vårt gemensamma hem.
H M Konung Carl XVI Gustaf
National_kompakt_090423.indd 6-7
09-04-27 00.40.11
VARFÖR NATionalparker? År 2009 är det hundra år sedan Sveriges första nationalparker bildades. De var nio till antalet och de första även i Europa. Att Sverige gick i bräschen för det nymornade naturskyddet i denna del av världen hade förklarliga orsaker. Våra stora arealer med orörd natur saknades i det kontinentala Europa. Hos oss fanns vidsträckta skogar och ödsliga fjällvidder som passade för nationalparker, inte minst genom att staten ägde omfattande markområden. Dessutom var många svenskar genuint intresserade av landets natur och kultur vilket skapade en bra jordmån för naturskyddstanken. Svenska Turistföreningen hade bildats 1885 och den arbetade för att öka folkets kunskaper om natur- och kulturvärden. Även hembygds rörelsen växte sig stark vid denna tid. Aktade författare prisade den svenska naturen och förgyllde den som motstycke till berömda scenerier utomlands. En annan viktig faktor var en grupp naturforskare, främst i Uppsala, med politiskt inflytande i riksdagen. De drev naturskyddsfrågan framgångsrikt och kan sägas ha varit den tidens lobbyister. Samma år som de första nationalparkerna bildades föddes dessutom Svenska Naturskyddsföreningen som fick ett inflytande redan från start. För utom detta stod nationalismen på topp i början av 1900-talet. Den svenska historien hyllades, och nationalparkerna gav ett uttryck åt kärleken till fosterlandet. Manegen var krattad. Idén med nationalparker hämtades från USA. Yellowstone avsattes till världens första nationalpark 1872, men tanken på att fridlysa speciella naturområden fanns långt tidigare. Under årtusenden har människans förhållande till naturen varit förknippat med religiösa föreställningar, och heliga platser har inte sällan blivit föremål för fridlysning. Till exempel har träd kring kinesiska tempel sedan länge fredats, och i nuvarande Indien blev utvalda skogar med stor vilt rikedom skyddade redan 300 år före Kristus. 8
National_kompakt_090423.indd 8-9
Gamla skogar väckte pion järernas intresse när naturskyddet växte fram i början av 1900 -talet. I Sverige drevs ut-
vecklingen på av vetenskaps män som var inspirerade av den tyske visionären Hugo Conwentz. Hans tes var att man skulle bevara den ursprungliga naturen som museer åt eftervärlden. I USA hade idén om national parker skapats av natur romantiker som framför allt ville att framtidens med borgare skulle kunna uppleva den storslagna naturen. Det dröjde flera årtionden innan rekreation blev ett lika viktigt motiv som vetenskapen för naturskyddet i Sverige. Idag har vi utvecklat en fördjupad syn på nationalparker och andra former av naturskydd. Det finns en palett med möjligheter att skydda naturen, där urskogar som denna, med klibbticka, större hackspett och tagellav, kan bli fridlysta som naturreservat. 9
09-04-27 00.40.12
VARFÖR NATionalparker? År 2009 är det hundra år sedan Sveriges första nationalparker bildades. De var nio till antalet och de första även i Europa. Att Sverige gick i bräschen för det nymornade naturskyddet i denna del av världen hade förklarliga orsaker. Våra stora arealer med orörd natur saknades i det kontinentala Europa. Hos oss fanns vidsträckta skogar och ödsliga fjällvidder som passade för nationalparker, inte minst genom att staten ägde omfattande markområden. Dessutom var många svenskar genuint intresserade av landets natur och kultur vilket skapade en bra jordmån för naturskyddstanken. Svenska Turistföreningen hade bildats 1885 och den arbetade för att öka folkets kunskaper om natur- och kulturvärden. Även hembygds rörelsen växte sig stark vid denna tid. Aktade författare prisade den svenska naturen och förgyllde den som motstycke till berömda scenerier utomlands. En annan viktig faktor var en grupp naturforskare, främst i Uppsala, med politiskt inflytande i riksdagen. De drev naturskyddsfrågan framgångsrikt och kan sägas ha varit den tidens lobbyister. Samma år som de första nationalparkerna bildades föddes dessutom Svenska Naturskyddsföreningen som fick ett inflytande redan från start. För utom detta stod nationalismen på topp i början av 1900-talet. Den svenska historien hyllades, och nationalparkerna gav ett uttryck åt kärleken till fosterlandet. Manegen var krattad. Idén med nationalparker hämtades från USA. Yellowstone avsattes till världens första nationalpark 1872, men tanken på att fridlysa speciella naturområden fanns långt tidigare. Under årtusenden har människans förhållande till naturen varit förknippat med religiösa föreställningar, och heliga platser har inte sällan blivit föremål för fridlysning. Till exempel har träd kring kinesiska tempel sedan länge fredats, och i nuvarande Indien blev utvalda skogar med stor vilt rikedom skyddade redan 300 år före Kristus. 8
National_kompakt_090423.indd 8-9
Gamla skogar väckte pion järernas intresse när naturskyddet växte fram i början av 1900 -talet. I Sverige drevs ut-
vecklingen på av vetenskaps män som var inspirerade av den tyske visionären Hugo Conwentz. Hans tes var att man skulle bevara den ursprungliga naturen som museer åt eftervärlden. I USA hade idén om national parker skapats av natur romantiker som framför allt ville att framtidens med borgare skulle kunna uppleva den storslagna naturen. Det dröjde flera årtionden innan rekreation blev ett lika viktigt motiv som vetenskapen för naturskyddet i Sverige. Idag har vi utvecklat en fördjupad syn på nationalparker och andra former av naturskydd. Det finns en palett med möjligheter att skydda naturen, där urskogar som denna, med klibbticka, större hackspett och tagellav, kan bli fridlysta som naturreservat. 9
09-04-27 00.40.12
10
National_kompakt_090423.indd 10-11
11
09-04-27 00.40.12
10
National_kompakt_090423.indd 10-11
11
09-04-27 00.40.12
Stenshuvud
I gryningen lägger sig ett skirt dis över landskapet kring berget Stens huvud. Häruppe förstår vi varför konstnärer sedan länge dras till denna landsända och ”ljuset på Österlen”. I vackert väder är naturen betagande som en akvarell. Från bergets krön ser vi kusten blåna och havets horisont skimra, medan luften silar skenet över land. Under siktiga dagar kan man urskilja den danska ön Bornholm. Nedanför branten, på den öppna heden under oss, står enbuskarna som gröna gravstenar på öppen mark. Nationalparkens bländande sandstrand försvinner söderut i kustens mörka kontur där samhället Vik kan skönjas. Mot väster dominerar skogen, och en lummig matta av löv träd bekläder höjderna. Ned till vågorna är det nästan hundra meter. Vi har kommit till bergets krön efter en kort men ansträngande promenad genom den halvmörka bokskogen från nationalparkens besökscenter. Kronvalvet skuggar stigen effektivt. Ortsborna kallar berget Stensho, ett namn som kommer av jätten Sten som tillsammans med sin hustru bodde i en grotta på den branta norra sidan. Många skrönor har berättats om jätten och hans maka. En handlar om två naturliga stenpelare som formade en port till en härlig trädgård. Den sistnämnda var nog ett fantasifoster, men grottan existerar i verkligheten, och om äldre tiders skeppare riktade sin kikare dit sades de bli dömda till förlisning. Berget var sedan urminnes tid ett viktigt landmärke för sjöfarare. Carl von Linné skriver 1749 efter resan i Skåne: ”Stenshuvud är ett högt berg, som ligger inpå själva havskanten till en nyttig landkänning för de sjöfarande.” Höjden har också varit en tillflyktsort för människor på flykt. Vi passerar resterna av en fornborg som byggdes under folkvandrings tiden på 500-talet. När krigen härjade sökte man skydd häruppe. Även densvenska stormaktstidens skånska motståndsrörelse, snapphanarna, tog sig upp på Stenshuvud för att gömma sig under de 18
National_kompakt_090423.indd 18-19
Kvällning vid Vik och Stenshuvud ger tillkänna sin välvda profil knappt hundra meter över havet. Berget är väl avgränsat och var länge ett viktigt landmärke för sjöfartenpå Östersjön. Vid foten lyser fyren som numera spelat ut sin roll. Vresrosen blommar längs stranden i ett vackert möte med sanden. Stora snår växer vid Hollabäckens mynning.
19
09-04-27 00.40.14
Stenshuvud
I gryningen lägger sig ett skirt dis över landskapet kring berget Stens huvud. Häruppe förstår vi varför konstnärer sedan länge dras till denna landsända och ”ljuset på Österlen”. I vackert väder är naturen betagande som en akvarell. Från bergets krön ser vi kusten blåna och havets horisont skimra, medan luften silar skenet över land. Under siktiga dagar kan man urskilja den danska ön Bornholm. Nedanför branten, på den öppna heden under oss, står enbuskarna som gröna gravstenar på öppen mark. Nationalparkens bländande sandstrand försvinner söderut i kustens mörka kontur där samhället Vik kan skönjas. Mot väster dominerar skogen, och en lummig matta av löv träd bekläder höjderna. Ned till vågorna är det nästan hundra meter. Vi har kommit till bergets krön efter en kort men ansträngande promenad genom den halvmörka bokskogen från nationalparkens besökscenter. Kronvalvet skuggar stigen effektivt. Ortsborna kallar berget Stensho, ett namn som kommer av jätten Sten som tillsammans med sin hustru bodde i en grotta på den branta norra sidan. Många skrönor har berättats om jätten och hans maka. En handlar om två naturliga stenpelare som formade en port till en härlig trädgård. Den sistnämnda var nog ett fantasifoster, men grottan existerar i verkligheten, och om äldre tiders skeppare riktade sin kikare dit sades de bli dömda till förlisning. Berget var sedan urminnes tid ett viktigt landmärke för sjöfarare. Carl von Linné skriver 1749 efter resan i Skåne: ”Stenshuvud är ett högt berg, som ligger inpå själva havskanten till en nyttig landkänning för de sjöfarande.” Höjden har också varit en tillflyktsort för människor på flykt. Vi passerar resterna av en fornborg som byggdes under folkvandrings tiden på 500-talet. När krigen härjade sökte man skydd häruppe. Även densvenska stormaktstidens skånska motståndsrörelse, snapphanarna, tog sig upp på Stenshuvud för att gömma sig under de 18
National_kompakt_090423.indd 18-19
Kvällning vid Vik och Stenshuvud ger tillkänna sin välvda profil knappt hundra meter över havet. Berget är väl avgränsat och var länge ett viktigt landmärke för sjöfartenpå Östersjön. Vid foten lyser fyren som numera spelat ut sin roll. Vresrosen blommar längs stranden i ett vackert möte med sanden. Stora snår växer vid Hollabäckens mynning.
19
09-04-27 00.40.14
Dalby Söderskog
Bredvid Dalby ligger en pampig ädellövskog med främst alm, ask och bok. Därinne är det som om vi hittat en fristad med riktig natur omgiven av åker och bebyggelse. Skogen har sydländska drag som trollbinder. Sikten mot de uppodlade fälten släcks ut. Täta snår av hassel, hagtorn och unga träd bildar en barriär mot omgivningen. Hade vi kommit hit i början av april hade intrycken varit andra. Prunkande mattor med vårblommor hade legat förföriska under de kala trädstammarna. Vitsippa, gulsippa, blåsippa, svalört och nunneört hade färgat marken. Nu, en månad senare, har lövverken slagit ut och grönskan blivit hämningslös. Naturen famnar oss, och är exotisk och vild på samma gång. Här ser mer ut som en urskog än som en välskött stadspark, och i den rika myllan spirar skogsbingel och kirskål. Ett mustigt bladtäcke döljer marken. Att gå på de propra stigarna genom denna klorofyllstinna vegetation är en ljuvlig upplevelse, men någonting i framtoningen väcker vår undran. Efter en timmes lugn promenad har vi tagit oss igenom hela nationalparken, och nu vet vi vad det är. Dalby Söderskog är ack så liten till ytan, bara trettiosju hektar, och beteckningen nationalpark synes inte passa här. Denna lummiga lövsal mitt i Skåne verkar mer vara ett kulturhistoriskt monument. Den är inget prov på ett större område ”där naturlifvet finge utveckla sig alldeles ostördt av inverkan från kulturen”, som det står i regeringens proposition om nationalparker 1909, den första i vår historia. Söderskogen ligger i en urgammal bygd och har en bakgrund som hästhage och jaktpark. Förr avverkades många träd här. Om fridlysningen hade förts på tal idag hade det sannolikt varit mer aktuellt med ett naturreservat, vilket är en mer flexibel skyddsform. Men detta konstaterande hindrar inte att lunden ger ett beundransvärt intryck, att den är både vacker och vetenskapligt intressant. Kanske bör vi nuförtiden lika mycket betrakta Dalby Söderskog som ett minnesmärke över forna dagars 28
National_kompakt_090423.indd 28-29
Stigen leder in under bokens kronor. I nationalparken växer en blandskog med ädla lövträd som alm, ask och ek, men endast boken står i oblandade bestånd. Skogen har länge påverkats av människor, men dess nuvarande tillstånd är troligendet mest naturliga sedan medeltiden. Våren är en idyllisk årstid i Dalby Söderskog. Många av våra tidiga örter blommar i nationalparken, till exempel blåsippa.
29
09-04-27 00.40.17
Dalby Söderskog
Bredvid Dalby ligger en pampig ädellövskog med främst alm, ask och bok. Därinne är det som om vi hittat en fristad med riktig natur omgiven av åker och bebyggelse. Skogen har sydländska drag som trollbinder. Sikten mot de uppodlade fälten släcks ut. Täta snår av hassel, hagtorn och unga träd bildar en barriär mot omgivningen. Hade vi kommit hit i början av april hade intrycken varit andra. Prunkande mattor med vårblommor hade legat förföriska under de kala trädstammarna. Vitsippa, gulsippa, blåsippa, svalört och nunneört hade färgat marken. Nu, en månad senare, har lövverken slagit ut och grönskan blivit hämningslös. Naturen famnar oss, och är exotisk och vild på samma gång. Här ser mer ut som en urskog än som en välskött stadspark, och i den rika myllan spirar skogsbingel och kirskål. Ett mustigt bladtäcke döljer marken. Att gå på de propra stigarna genom denna klorofyllstinna vegetation är en ljuvlig upplevelse, men någonting i framtoningen väcker vår undran. Efter en timmes lugn promenad har vi tagit oss igenom hela nationalparken, och nu vet vi vad det är. Dalby Söderskog är ack så liten till ytan, bara trettiosju hektar, och beteckningen nationalpark synes inte passa här. Denna lummiga lövsal mitt i Skåne verkar mer vara ett kulturhistoriskt monument. Den är inget prov på ett större område ”där naturlifvet finge utveckla sig alldeles ostördt av inverkan från kulturen”, som det står i regeringens proposition om nationalparker 1909, den första i vår historia. Söderskogen ligger i en urgammal bygd och har en bakgrund som hästhage och jaktpark. Förr avverkades många träd här. Om fridlysningen hade förts på tal idag hade det sannolikt varit mer aktuellt med ett naturreservat, vilket är en mer flexibel skyddsform. Men detta konstaterande hindrar inte att lunden ger ett beundransvärt intryck, att den är både vacker och vetenskapligt intressant. Kanske bör vi nuförtiden lika mycket betrakta Dalby Söderskog som ett minnesmärke över forna dagars 28
National_kompakt_090423.indd 28-29
Stigen leder in under bokens kronor. I nationalparken växer en blandskog med ädla lövträd som alm, ask och ek, men endast boken står i oblandade bestånd. Skogen har länge påverkats av människor, men dess nuvarande tillstånd är troligendet mest naturliga sedan medeltiden. Våren är en idyllisk årstid i Dalby Söderskog. Många av våra tidiga örter blommar i nationalparken, till exempel blåsippa.
29
09-04-27 00.40.17
32
National_kompakt_090423.indd 32-33
33
09-04-27 00.40.18
32
National_kompakt_090423.indd 32-33
33
09-04-27 00.40.18
38
National_kompakt_090423.indd 38-39
39
09-04-27 00.40.19
38
National_kompakt_090423.indd 38-39
39
09-04-27 00.40.19
114
National_kompakt_090423.indd 114-115
115
09-04-27 00.40.43
114
National_kompakt_090423.indd 114-115
115
09-04-27 00.40.43
120
National_kompakt_090423.indd 120-121
121
09-04-27 00.40.44
120
National_kompakt_090423.indd 120-121
121
09-04-27 00.40.44
Tyresta
Södra Sveriges äldsta och mest orörda skog ligger bara två mil från Stockholms centrum. Att det ligger en miljonstad alldeles i närheten tycks inte beröra naturen som bevarat sin integritet och vildmarkskaraktär. Sensommaren 1999 blev nationalparken riksbekant genom en omfattande skogsbrand, och nästan tio år senare går vi genom den nedbrunna skogen. Fortfarande är många träd svärtade av kol och spretiga som benrangel. Brandfältet ser alltjämt ut som en spökvärld. På hösten efter branden vräkte en kraftig storm omkull mängder av skadade trädstammar. Elden hade varit markbunden och gått hårt åt rotsystemen i det 450 hektar stora brandområdet, så den starka vinden fällde träden och vållade ett virrvarr av bråte. Nationalparkens förvaltare gjorde snabbt i ordning en stig som genomkorsar detta moras. Som tur var klarade sig de allra äldsta partierna från storbranden, som sannolikt var anlagd. En paradox med brandkatastrofen är att Tyresta fick ett nytt vetenskapligt värde tack vare att elden drabbade en gammal och fridlyst skog. Något liknande finns inte i södra Sverige. Brandfältet är nu ett intressant fältlaboratorium för skogsforskare från när och fjärran, och flera för vetenskapen nya växt- och djurarter har upptäckts. Vi passerar flera ”portar” mellan kapade trädstammar. Stigen klättrar över de avklädda berghällarna som ännu inte fått tillbaka sin normala filt av lavar. I svackorna breder grön mossa ut sig, och runt omkring flankeras vi av förkolnade trädskelett. Nere i de fuktiga sprickdalarna har lövsly vuxit till täta buskar av vide och björk, men över lag är det en halvöppen naturtyp vi rör oss i. Brandfältet ser ut som ett glest trädland. Naturen liknar en besynnerlig savann mer än en skog. Här är genomsikten lång, och en dov färgton finns i de mörka stammarna, men också en ljus grönska på marken där vegetationen nu haft flera år av tillväxt. Naturen verkar sargad, och är en mer dramatisk 122
National_kompakt_090423.indd 122-123
Vid Årsjön blir försommarens gryning förtätad av dimman som lättar och ropen från storlommen som häckar i sjön. Den näringsfattiga sjön har timglasform och delas upp i tre bassänger med två smala sund emellan. På flera platser har gamla träd i strandbrynet vält ned i vattnet. Göken häckar varje år runt om i Tyresta, men arten har minskat kraftigt i landet under slutet av 1900 -talet. I skogen lägger den ofta sina ägg i rödstjärtens bon.
123
09-04-27 00.40.45
Tyresta
Södra Sveriges äldsta och mest orörda skog ligger bara två mil från Stockholms centrum. Att det ligger en miljonstad alldeles i närheten tycks inte beröra naturen som bevarat sin integritet och vildmarkskaraktär. Sensommaren 1999 blev nationalparken riksbekant genom en omfattande skogsbrand, och nästan tio år senare går vi genom den nedbrunna skogen. Fortfarande är många träd svärtade av kol och spretiga som benrangel. Brandfältet ser alltjämt ut som en spökvärld. På hösten efter branden vräkte en kraftig storm omkull mängder av skadade trädstammar. Elden hade varit markbunden och gått hårt åt rotsystemen i det 450 hektar stora brandområdet, så den starka vinden fällde träden och vållade ett virrvarr av bråte. Nationalparkens förvaltare gjorde snabbt i ordning en stig som genomkorsar detta moras. Som tur var klarade sig de allra äldsta partierna från storbranden, som sannolikt var anlagd. En paradox med brandkatastrofen är att Tyresta fick ett nytt vetenskapligt värde tack vare att elden drabbade en gammal och fridlyst skog. Något liknande finns inte i södra Sverige. Brandfältet är nu ett intressant fältlaboratorium för skogsforskare från när och fjärran, och flera för vetenskapen nya växt- och djurarter har upptäckts. Vi passerar flera ”portar” mellan kapade trädstammar. Stigen klättrar över de avklädda berghällarna som ännu inte fått tillbaka sin normala filt av lavar. I svackorna breder grön mossa ut sig, och runt omkring flankeras vi av förkolnade trädskelett. Nere i de fuktiga sprickdalarna har lövsly vuxit till täta buskar av vide och björk, men över lag är det en halvöppen naturtyp vi rör oss i. Brandfältet ser ut som ett glest trädland. Naturen liknar en besynnerlig savann mer än en skog. Här är genomsikten lång, och en dov färgton finns i de mörka stammarna, men också en ljus grönska på marken där vegetationen nu haft flera år av tillväxt. Naturen verkar sargad, och är en mer dramatisk 122
National_kompakt_090423.indd 122-123
Vid Årsjön blir försommarens gryning förtätad av dimman som lättar och ropen från storlommen som häckar i sjön. Den näringsfattiga sjön har timglasform och delas upp i tre bassänger med två smala sund emellan. På flera platser har gamla träd i strandbrynet vält ned i vattnet. Göken häckar varje år runt om i Tyresta, men arten har minskat kraftigt i landet under slutet av 1900 -talet. I skogen lägger den ofta sina ägg i rödstjärtens bon.
123
09-04-27 00.40.45
132
National_kompakt_090423.indd 132-133
133
09-04-27 00.40.47
132
National_kompakt_090423.indd 132-133
133
09-04-27 00.40.47
268
National_kompakt_090423.indd 268-269
269
09-04-27 00.41.25
268
National_kompakt_090423.indd 268-269
269
09-04-27 00.41.25
Fakta om parkerna STENSHUVUD
skogsbingel
Djur av intresse: många
BLÅ JUNGFRUN
Geografiskt läge: Nära
Turistanläggningar: stigar
änder och vadare,
Geografiskt läge: mitt
Kivik, Skåne län
Kommunikationer: bilväg
svarthakedopping,
i norra Kalmarsund
Bildades: 1986
till parkeringsplats vid
sångsvan, trana, jorduggla
Areal: 390 ha
entrén
Dominerande naturtyper:
bohusranunkel, marina
Kommunikationer: båtfärd
eller på campingplats,
fiskgjuse, skäggdopping
växter
måste ordnas i egen regi
körvägar att vandra
Växter av intresse: adam
Kommunikationer:
och eva, ängsnycklar,
Turistanläggningar: Naturum på Sydkoster
TIVEDEN
båtfärd från Nynäshamn
nattviol, ramslök,
Kommunikationer: Turbåt
Geografiskt läge: mellan
och Fårö
myskmadra
från Strömstad
Vättern och Vänern, Västra
Turistanläggningar: turist
Götalands och Örebro län
TYRESTA
brygga med naturum,
TRESTICKLAN
Bildades: 1983
Geografiskt läge: Två
stigar
Bildades: 1926
Geografiskt läge: norr om
Areal: 1 353 ha, utvidgas
mil söder om Stockholm,
Kommunikationer: båtfärd
Växter av intresse:
Areal: 66 ha
Ed, Västra Götalands län
inom snar framtid
Stockholms län
måste ordnas i egen regi
orkidéer som sumpnycklar,
Dominerande naturtyper:
Bildades: 1996
Dominerande naturtyper:
Bildades: 1993
bokskog, öppen hed,
SÖDERÅSEN
brudsporre, kärrknipprot
berghällar, gles tallskog,
Areal: 2 909 ha
barrskog, skogssjöar, myr
Areal: 1 970 ha
GARPHYTTAN
sandstrand
Geografiskt läge: söder
Turistanläggningar:
ädellövskog
Dominerande naturtyper:
Djur av intresse: mård,
Dominerande naturtyper:
Geografiskt läge: två mil
Djur av intresse: sand
om Ljungbyhed, Skåne län
fågeltorn söder och norr
Djur av intresse:
barrskog, skogssjöar, myr
tjäder, järpe, tretåig
gammal barrskog,
väster om Örebro,
ödla, lövgroda, härm
Bildades: 2001
om Kävsjön, raststugor
tobisgrissla, storskarv,
Djur av intresse: varg,
hackspett, skalbaggar
brandfält, hällmark,
Örebro län
sångare, rosenfink,
Areal: 1 625 ha
vid Svänö och Lövö,
ejder, svärta, snok
nattskärra, smålom
Växter av intresse: fattig
skogssjöar, små
Bildades: 1909
sommargylling, många
Dominerande naturtyper:
handikappanpassade
Växter av intresse:
Växter av intresse:
flora
myrmarker
Areal: 111 ha
fjärilsarter
raviner, bokskogar
stigar och vandringsleder
myskmadra, vippärt,
klockljung
Turistanläggningar: många
Djur av intresse: berguv,
Dominerande naturtyper:
Växter av intresse: vit- och
Djur av intresse: iller,
Kommunikationer:
getrams
Turistanläggningar:
vandringsleder
sparvuggla, nattskärra,
ängar
gulsippa, myskmadra,
dovhjort, forsärla,
länsväg 151 korsar
Turistanläggningar: bara
enstaka stigar
Kommunikationer: enslig
mindre hackspett, storlom
Djur av intresse:
ramslök, tandrot, stor
stenknäck, mindre
genom parken, mindre
tillgänglig för dagsbesök
Kommunikationer: enslig
väg från riksväg 49
Växter av intresse: ryl,
hasselmus, buskmus,
sandlilja, ängsnycklar,
hackspett, bäcknejonöga,
återvändsvägar till Lövö
Kommunikationer: turbåt
avfart från vägen mellan
myggblomster, mossor,
hasselsnok
backsippa
skalbaggar
och Svänö
från Oskarshamn eller
Ed och Nössemark
GOTSKA SANDÖN
lavar, svampar
Växter av intresse: akleja,
Turistanläggningar:
Växter av intresse: gul
Geografiskt läge: norr om
Turistanläggningar:
smörblomma
Naturum med utställning
sippa, stor häxört, ramslök,
NORRA KVILL
DJURÖ
Fårö, Gotlands län
Nationalparkernas hus,
Turistanläggningar: stigar
och servering, stigar
sårläka, fnöskticka,
Geografiskt läge: norr om
KOSTERHAVET
Geografiskt läge:
Bildades: 1909, utvidga
många välpreparerade
och vandringsleder
Kommunikationer: bil
svampar, lavar och mossor
Vimmerby, Kalmar län
Geografiskt läge: väster
mitt i Vänern, Västra
des 1963 och 1988 till
stigar
Kommunikationer: avtags
vägar till norra, centrala
Turistanläggningar: Natu
Bildades: 1927,
om Strömstad, Västra
Götalands län
fördes vattenområdet
Kommunikationer:
väg från Europaväg 18
och södra entréerna
rum och servering vid
utvidgades 1994
Götalands län
Bildades: 1991
300 meter ut
väg från Haninge,
Skäralid, många stigar
Areal: 111 ha
Bildades: 2009
Areal: 2 400 ha varav 315
Areal: 4 500 ha varav
bussförbindelse
DALBY SÖDERSKOG
Kommunikationer: riksväg
Dominerande naturtyper:
Areal: 37 000 ha, ca
är land
3 648 är land
Geografiskt läge: en mil
13 till Skäralid
barrurskog, tjärn
300 öar och skär, hav
Dominerande naturtyper:
Dominerande naturtyper:
ÄNGSÖ
Dalälven fyra mil söder
Djur av intresse:
dominerar
sötvattensmiljöer,
sandstränder, tallhedar,
Geografiskt läge:
om Sandviken, Dalarnas,
öster om Lund, Skåne län
Byxelkrok
FÄRNEBOFJÄRDEN Geografiskt läge: vid
Bildades: 1918
STORE MOSSE
fladdermus, mård, järpe
Dominerande naturtyper:
skogklädda öar,
små lövskogslundar
söder om Norrtälje,
Västmanlands och
Areal: 37 ha
Geografiskt läge:
Växter av intresse: blå
undervattensmiljöer, kala
nakna skär
Djur av intresse: gråsäl,
Stockholms län
Gävleborgs län
Dominerande naturtyper:
nordväst om Värnamo,
sippa, vårärt, lundviol,
skär, hällmarker, betade
Djur av intresse: dovhjort,
skogshare, kungsörn,
Bildades: 1909
Bildades: 1998
ädellövskog
Jönköpings län
häckvicker, missne,
strandängar
havsörn, fiskgjuse, lärkfalk,
skalbaggar
Areal:188 ha varav
Areal: 10 100 ha varav
Djur av intresse:
Bildades: 1982
topplösa
Djur av intresse:
fisktärna, grågås
Växter av intresse:
77 är land
5 990 land
skogsduva, svarthätta,
Areal: 7 850 ha
Turistanläggningar: stigar
knubbsäl, ejder, kustlabb,
Växter av intresse:
rödsyssla, svärdssyssla,
Dominerande naturtyper:
Dominerande naturtyper:
kattuggla, näktergal
Dominerande naturtyper:
Kommunikationer:
marina djur, flyttfåglar
strandväxter
kärrknipprot, marviol
äng och hagmark,
älvstränder, forsar, sjöar,
Växter av intresse: vit- och
myr, barrskog, lövskog,
småvägar norrut från
Växter av intresse:
Turistanläggningar: en
Turistanläggningar: Logi
barrskog, vassar
åar, barrskog, myr
gulsippa, skånsk nunneört,
beteshagar
Vimmerby
martorn, bohuslind,
staka stigar, småbåtshamn
måste bokas i förväg i hus
Djur av intresse: havsörn,
Djur av intresse: lodjur,
300
National_kompakt_090423.indd 300-301
301
09-04-27 00.41.34
Fakta om parkerna STENSHUVUD
skogsbingel
Djur av intresse: många
BLÅ JUNGFRUN
Geografiskt läge: Nära
Turistanläggningar: stigar
änder och vadare,
Geografiskt läge: mitt
Kivik, Skåne län
Kommunikationer: bilväg
svarthakedopping,
i norra Kalmarsund
Bildades: 1986
till parkeringsplats vid
sångsvan, trana, jorduggla
Areal: 390 ha
entrén
Dominerande naturtyper:
bohusranunkel, marina
Kommunikationer: båtfärd
eller på campingplats,
fiskgjuse, skäggdopping
växter
måste ordnas i egen regi
körvägar att vandra
Växter av intresse: adam
Kommunikationer:
och eva, ängsnycklar,
Turistanläggningar: Naturum på Sydkoster
TIVEDEN
båtfärd från Nynäshamn
nattviol, ramslök,
Kommunikationer: Turbåt
Geografiskt läge: mellan
och Fårö
myskmadra
från Strömstad
Vättern och Vänern, Västra
Turistanläggningar: turist
Götalands och Örebro län
TYRESTA
brygga med naturum,
TRESTICKLAN
Bildades: 1983
Geografiskt läge: Två
stigar
Bildades: 1926
Geografiskt läge: norr om
Areal: 1 353 ha, utvidgas
mil söder om Stockholm,
Kommunikationer: båtfärd
Växter av intresse:
Areal: 66 ha
Ed, Västra Götalands län
inom snar framtid
Stockholms län
måste ordnas i egen regi
orkidéer som sumpnycklar,
Dominerande naturtyper:
Bildades: 1996
Dominerande naturtyper:
Bildades: 1993
bokskog, öppen hed,
SÖDERÅSEN
brudsporre, kärrknipprot
berghällar, gles tallskog,
Areal: 2 909 ha
barrskog, skogssjöar, myr
Areal: 1 970 ha
GARPHYTTAN
sandstrand
Geografiskt läge: söder
Turistanläggningar:
ädellövskog
Dominerande naturtyper:
Djur av intresse: mård,
Dominerande naturtyper:
Geografiskt läge: två mil
Djur av intresse: sand
om Ljungbyhed, Skåne län
fågeltorn söder och norr
Djur av intresse:
barrskog, skogssjöar, myr
tjäder, järpe, tretåig
gammal barrskog,
väster om Örebro,
ödla, lövgroda, härm
Bildades: 2001
om Kävsjön, raststugor
tobisgrissla, storskarv,
Djur av intresse: varg,
hackspett, skalbaggar
brandfält, hällmark,
Örebro län
sångare, rosenfink,
Areal: 1 625 ha
vid Svänö och Lövö,
ejder, svärta, snok
nattskärra, smålom
Växter av intresse: fattig
skogssjöar, små
Bildades: 1909
sommargylling, många
Dominerande naturtyper:
handikappanpassade
Växter av intresse:
Växter av intresse:
flora
myrmarker
Areal: 111 ha
fjärilsarter
raviner, bokskogar
stigar och vandringsleder
myskmadra, vippärt,
klockljung
Turistanläggningar: många
Djur av intresse: berguv,
Dominerande naturtyper:
Växter av intresse: vit- och
Djur av intresse: iller,
Kommunikationer:
getrams
Turistanläggningar:
vandringsleder
sparvuggla, nattskärra,
ängar
gulsippa, myskmadra,
dovhjort, forsärla,
länsväg 151 korsar
Turistanläggningar: bara
enstaka stigar
Kommunikationer: enslig
mindre hackspett, storlom
Djur av intresse:
ramslök, tandrot, stor
stenknäck, mindre
genom parken, mindre
tillgänglig för dagsbesök
Kommunikationer: enslig
väg från riksväg 49
Växter av intresse: ryl,
hasselmus, buskmus,
sandlilja, ängsnycklar,
hackspett, bäcknejonöga,
återvändsvägar till Lövö
Kommunikationer: turbåt
avfart från vägen mellan
myggblomster, mossor,
hasselsnok
backsippa
skalbaggar
och Svänö
från Oskarshamn eller
Ed och Nössemark
GOTSKA SANDÖN
lavar, svampar
Växter av intresse: akleja,
Turistanläggningar:
Växter av intresse: gul
Geografiskt läge: norr om
Turistanläggningar:
smörblomma
Naturum med utställning
sippa, stor häxört, ramslök,
NORRA KVILL
DJURÖ
Fårö, Gotlands län
Nationalparkernas hus,
Turistanläggningar: stigar
och servering, stigar
sårläka, fnöskticka,
Geografiskt läge: norr om
KOSTERHAVET
Geografiskt läge:
Bildades: 1909, utvidga
många välpreparerade
och vandringsleder
Kommunikationer: bil
svampar, lavar och mossor
Vimmerby, Kalmar län
Geografiskt läge: väster
mitt i Vänern, Västra
des 1963 och 1988 till
stigar
Kommunikationer: avtags
vägar till norra, centrala
Turistanläggningar: Natu
Bildades: 1927,
om Strömstad, Västra
Götalands län
fördes vattenområdet
Kommunikationer:
väg från Europaväg 18
och södra entréerna
rum och servering vid
utvidgades 1994
Götalands län
Bildades: 1991
300 meter ut
väg från Haninge,
Skäralid, många stigar
Areal: 111 ha
Bildades: 2009
Areal: 2 400 ha varav 315
Areal: 4 500 ha varav
bussförbindelse
DALBY SÖDERSKOG
Kommunikationer: riksväg
Dominerande naturtyper:
Areal: 37 000 ha, ca
är land
3 648 är land
Geografiskt läge: en mil
13 till Skäralid
barrurskog, tjärn
300 öar och skär, hav
Dominerande naturtyper:
Dominerande naturtyper:
ÄNGSÖ
Dalälven fyra mil söder
Djur av intresse:
dominerar
sötvattensmiljöer,
sandstränder, tallhedar,
Geografiskt läge:
om Sandviken, Dalarnas,
öster om Lund, Skåne län
Byxelkrok
FÄRNEBOFJÄRDEN Geografiskt läge: vid
Bildades: 1918
STORE MOSSE
fladdermus, mård, järpe
Dominerande naturtyper:
skogklädda öar,
små lövskogslundar
söder om Norrtälje,
Västmanlands och
Areal: 37 ha
Geografiskt läge:
Växter av intresse: blå
undervattensmiljöer, kala
nakna skär
Djur av intresse: gråsäl,
Stockholms län
Gävleborgs län
Dominerande naturtyper:
nordväst om Värnamo,
sippa, vårärt, lundviol,
skär, hällmarker, betade
Djur av intresse: dovhjort,
skogshare, kungsörn,
Bildades: 1909
Bildades: 1998
ädellövskog
Jönköpings län
häckvicker, missne,
strandängar
havsörn, fiskgjuse, lärkfalk,
skalbaggar
Areal:188 ha varav
Areal: 10 100 ha varav
Djur av intresse:
Bildades: 1982
topplösa
Djur av intresse:
fisktärna, grågås
Växter av intresse:
77 är land
5 990 land
skogsduva, svarthätta,
Areal: 7 850 ha
Turistanläggningar: stigar
knubbsäl, ejder, kustlabb,
Växter av intresse:
rödsyssla, svärdssyssla,
Dominerande naturtyper:
Dominerande naturtyper:
kattuggla, näktergal
Dominerande naturtyper:
Kommunikationer:
marina djur, flyttfåglar
strandväxter
kärrknipprot, marviol
äng och hagmark,
älvstränder, forsar, sjöar,
Växter av intresse: vit- och
myr, barrskog, lövskog,
småvägar norrut från
Växter av intresse:
Turistanläggningar: en
Turistanläggningar: Logi
barrskog, vassar
åar, barrskog, myr
gulsippa, skånsk nunneört,
beteshagar
Vimmerby
martorn, bohuslind,
staka stigar, småbåtshamn
måste bokas i förväg i hus
Djur av intresse: havsörn,
Djur av intresse: lodjur,
300
National_kompakt_090423.indd 300-301
301
09-04-27 00.41.34
slaguggla, fiskgjuse,
småspov, nattfjärilar,
Djur av intresse: björn,
hackspettar, björn, ugglor
Växter av intresse:
Dominerande naturtyper:
PADJELANTA
VADVETJÅKKA
lärkfalk, bivråk, järpe,
sniglar
lo, mård, rovfåglar
Växter av intresse: torta,
ängsbjörkskogar med
fjällhed, fjällbjörkskog,
Geografiskt läge: väster
Geografiskt läge:
tjäder, vitryggig hackspett,
Växter av intresse:
Växter av intresse: lavar
björkpyrola
torta, nordisk stormhatt
alpina miljöer med block
om Sareks nationalpark,
nordväst om Torneträsk,
gråspett, skalbaggar
mossor och lavar
Turistanläggningar:
Turistanläggningar:
och daldocka
och is
Norrbottens län
Norrbottens län
Växter av intresse:
Turistanläggningar:
Naturum vid Nyvallen,
få stigar
Turistanläggningar:
Djur av intresse:
Bildades: 1962
Bildades: 1920
strandviol, vippärt,
Naturum, välpreparerad
vandringsleder
Kommunikationer: ensliga
Kungsleden passerar med
havsörn, jaktfalk, alfågel,
Areal: 198 400 ha
Areal: 2 630 ha
storrams, lavar, svampar
stig till Njupeskär,
Kommunikationer: vägar
vägar från riksväg 92
en raststuga
skärsnäppa
Dominerande naturtyper:
Dominerande naturtyper:
Turistanläggningar:
vandringsleder
till Nyvallen i öster och
Kommunikationer: riksväg
Växter av intresse: lapsk
fjällhed
fjällbjörkskog, fjällhed
utsiktstorn
Kommunikationer: väg
Nysätern i väster
95 ”Silvervägen” till
alpros, fjällvallmo
Djur av intresse: fjällräv,
Djur av intresse:
Kommunikationer: riksväg
från riksväg 70
Jäkkvik, bussförbindelse
Turistanläggningar:
kungsörn, svärta, alfågel,
sävsångare, snösiska,
Kungsleden passerar
stenfalk, jaktfalk
ringtrast, bläsand, bergand
56 passerar vid Gysinge,
HAPARANDA SKÄRGÅRD
SKULESKOGEN
Geografiskt läge: söder om
till andra platser ensliga
TÖFSINGDALEN
Geografiskt läge: 40 km
Haparanda, Norrbottens
MUDDUS
genom norra halvan
Växter av intresse:
Växter av intresse:
småvägar
Geografiskt läge:
söder om Örnsköldsvik,
län
Geografiskt läge: ca 40
Kommunikationer:
raggfingerört, grusarv,
fjällviva, klippveronika,
35 km norr om Idre,
Västernorrlands län
Bildades: 1995
km sydväst Gällivare,
Ritsemvägen passerar
brandspira, klippveronika
gullbräcka, purpurbräcka
HAMRA
Dalarnas län
Bildades: 1984, utvidgas
Areal: 6 000 ha varav
Norrbottens län
genom nationalparken,
Turistanläggningar:
Turistanläggningar: inga
Geografiskt läge: 8 km
Bildades: 1930
inom snar framtid
170 är land
Bildades: 1942,
avfart från Europaväg 45
Padjelantaleden med
Kommunikationer: en
nordost Tandsjöborg,
Areal: 1 615 ha
Areal: 2 950 ha varav
Dominerande naturtyper:
utvidgades 1984
övernattningsstugor
dryg mils vandring från
Gävleborgs län
Dominerande naturtyper:
2 640 är land
sandstränder, öppen hed,
Areal: 49 340 ha
SAREK
Kommunikationer: flyg till
Europaväg 10
Bildades: 1909
blockrik barrskog, lite
Dominerande naturtyper:
tallskog
Dominerande naturtyper:
Geografiskt läge: 10
Staloluokta, ett par mils
Areal: 27 ha, planerad
björkskog och fjällhed
barrskog, hällmarker
Djur av intresse: gråsäl,
barrskog, myr
km norr om Kvikkjokk,
vandring från Änonjalme
utvidgning
Djur av intresse: björn,
Djur av intresse: lodjur,
vikare, flyttfåglar,
Djur av intresse: mård,
Norrbottens län
Dominerande naturtyper:
strömstare, bäver,
gråspett, dalripa
silvertärna, småskrake
lodjur, björn, sädgås,
Bildades: 1909,
ABISKO
barrskog, myr
grönsångare, trädgårds
Växter av intresse: sydliga
Växter av intresse:
sångsvan, salskrake,
utvidgades 1962
Geografiskt läge: söder om
Djur av intresse:
sångare, tretåig hackspett
växter som lind och hassel,
havtorn, strandärt, marviol,
stjärtand, blå kärrhök
Areal: 197 000 ha
Torneträsk, Norrbottens län
hackspettar, skalbaggar
Växter av intresse:
tibast, laven långskägg
finnskräppa
Växter av intresse: norna,
Dominerande naturtyper:
Bildades: 1909
Växter av intresse: vitag,
trolldruva,
Turistanläggningar:
Turistanläggningar:
skogsfru, myrbräcka,
alpina miljöer, blockhav,
Areal: 7 700 ha
knärot, spindelblomster
vitsippsranunkel, varglav
vandringslaster,
stigar
fjällbräken, polarblära,
glaciärer, deltan,
Dominerande naturtyper:
Turistanläggningar: stig
Turistanläggningar:
övernattningsstugor
Kommunikationer: båtfärd
mångfingerört
fjällbjörkskog, rishedar,
fjällbjörkskog
Kommunikationer: enslig
kort stig
Kommunikationer: ensliga
måste ordnas i egen regi
Turistanläggningar:
tallskog
Djur av intresse:
väg 5 km från riksväg 81
Kommunikationer:
vägar till entréerna i norr
vandringsled med
Djur av intresse: björn,
trädgårdssångare,
extremt svårtillgänglig
och söder
PIELJEKAISE
övernattningsstugor
järv, lodjur, jaktfalk,
nordsångare, småspov,
Geografiskt läge: 6 km
Kommunikationer: enslig
kungsörn, sångsvan
gluttsnäppa
FULUFJÄLLET Geografiskt läge: ett par
SÅNFJÄLLET
BJÖRNLANDET
söder om Jäkkvik,
väg från Europaväg 45
Växter av intresse:
Växter av intresse:
mil väster om Särna,
Geografiskt läge: 15 km
Geografiskt läge: 20 km
Norrbottens län
vid Ligga
klippveronika, fjällsippa,
lappfela, lapsk alpros,
Dalarnas län
söder om Hede,
söder om Fredrika,
Bildades: 1909,
fjällklocka, fjällvallmo
isvedel, kantljung
Bildades: 2002
Jämtlands län
Västerbottens län
utvidgades 1913
STORA SJÖFALLET
Turistanläggningar:
Turistanläggningar:
Areal: 38 500 ha
Bildades: 1909,
Bildades: 1991, utvidgas
Areal: 15 340 ha
Geografiskt läge: 90
några broar
Kungsleden, Abisko
Dominerande naturtyper:
utvidgades 1988
inom en snar framtid
Dominerande naturtyper:
km väster om Porjus,
Kommunikationer: ett
turiststation, lift på Njulla
kalfjällsplatåer, raviner, barr
Areal:10 440 ha
Areal: 1 130 ha
fjällbjörkskog, myr, kal
Norrbottens län
par mils vandring från
Kommunikationer:
skog, fjällbjörkskog, myr
Dominerande naturtyper:
Dominerande naturtyper:
fjällhed
Bildades: 1909,
Kvikkjokk i söder, eller
Europaväg 10 och
Djur av intresse: björn,
högfjäll, fjällbjörkskog,
barrskog, myr
Djur av intresse: sjöorre,
minskades 1919
Änonjalme i norr
malmbanan passerar
bäver, jaktfalk, kungsörn,
barrskog, myr
Djur av intresse:
kungsörn, dubbelbeckasin
Areal: 127 800 ha
302
National_kompakt_090423.indd 302-303
genom norra delen 303
09-04-27 00.41.35
slaguggla, fiskgjuse,
småspov, nattfjärilar,
Djur av intresse: björn,
hackspettar, björn, ugglor
Växter av intresse:
Dominerande naturtyper:
PADJELANTA
VADVETJÅKKA
lärkfalk, bivråk, järpe,
sniglar
lo, mård, rovfåglar
Växter av intresse: torta,
ängsbjörkskogar med
fjällhed, fjällbjörkskog,
Geografiskt läge: väster
Geografiskt läge:
tjäder, vitryggig hackspett,
Växter av intresse:
Växter av intresse: lavar
björkpyrola
torta, nordisk stormhatt
alpina miljöer med block
om Sareks nationalpark,
nordväst om Torneträsk,
gråspett, skalbaggar
mossor och lavar
Turistanläggningar:
Turistanläggningar:
och daldocka
och is
Norrbottens län
Norrbottens län
Växter av intresse:
Turistanläggningar:
Naturum vid Nyvallen,
få stigar
Turistanläggningar:
Djur av intresse:
Bildades: 1962
Bildades: 1920
strandviol, vippärt,
Naturum, välpreparerad
vandringsleder
Kommunikationer: ensliga
Kungsleden passerar med
havsörn, jaktfalk, alfågel,
Areal: 198 400 ha
Areal: 2 630 ha
storrams, lavar, svampar
stig till Njupeskär,
Kommunikationer: vägar
vägar från riksväg 92
en raststuga
skärsnäppa
Dominerande naturtyper:
Dominerande naturtyper:
Turistanläggningar:
vandringsleder
till Nyvallen i öster och
Kommunikationer: riksväg
Växter av intresse: lapsk
fjällhed
fjällbjörkskog, fjällhed
utsiktstorn
Kommunikationer: väg
Nysätern i väster
95 ”Silvervägen” till
alpros, fjällvallmo
Djur av intresse: fjällräv,
Djur av intresse:
Kommunikationer: riksväg
från riksväg 70
Jäkkvik, bussförbindelse
Turistanläggningar:
kungsörn, svärta, alfågel,
sävsångare, snösiska,
Kungsleden passerar
stenfalk, jaktfalk
ringtrast, bläsand, bergand
56 passerar vid Gysinge,
HAPARANDA SKÄRGÅRD
SKULESKOGEN
Geografiskt läge: söder om
till andra platser ensliga
TÖFSINGDALEN
Geografiskt läge: 40 km
Haparanda, Norrbottens
MUDDUS
genom norra halvan
Växter av intresse:
Växter av intresse:
småvägar
Geografiskt läge:
söder om Örnsköldsvik,
län
Geografiskt läge: ca 40
Kommunikationer:
raggfingerört, grusarv,
fjällviva, klippveronika,
35 km norr om Idre,
Västernorrlands län
Bildades: 1995
km sydväst Gällivare,
Ritsemvägen passerar
brandspira, klippveronika
gullbräcka, purpurbräcka
HAMRA
Dalarnas län
Bildades: 1984, utvidgas
Areal: 6 000 ha varav
Norrbottens län
genom nationalparken,
Turistanläggningar:
Turistanläggningar: inga
Geografiskt läge: 8 km
Bildades: 1930
inom snar framtid
170 är land
Bildades: 1942,
avfart från Europaväg 45
Padjelantaleden med
Kommunikationer: en
nordost Tandsjöborg,
Areal: 1 615 ha
Areal: 2 950 ha varav
Dominerande naturtyper:
utvidgades 1984
övernattningsstugor
dryg mils vandring från
Gävleborgs län
Dominerande naturtyper:
2 640 är land
sandstränder, öppen hed,
Areal: 49 340 ha
SAREK
Kommunikationer: flyg till
Europaväg 10
Bildades: 1909
blockrik barrskog, lite
Dominerande naturtyper:
tallskog
Dominerande naturtyper:
Geografiskt läge: 10
Staloluokta, ett par mils
Areal: 27 ha, planerad
björkskog och fjällhed
barrskog, hällmarker
Djur av intresse: gråsäl,
barrskog, myr
km norr om Kvikkjokk,
vandring från Änonjalme
utvidgning
Djur av intresse: björn,
Djur av intresse: lodjur,
vikare, flyttfåglar,
Djur av intresse: mård,
Norrbottens län
Dominerande naturtyper:
strömstare, bäver,
gråspett, dalripa
silvertärna, småskrake
lodjur, björn, sädgås,
Bildades: 1909,
ABISKO
barrskog, myr
grönsångare, trädgårds
Växter av intresse: sydliga
Växter av intresse:
sångsvan, salskrake,
utvidgades 1962
Geografiskt läge: söder om
Djur av intresse:
sångare, tretåig hackspett
växter som lind och hassel,
havtorn, strandärt, marviol,
stjärtand, blå kärrhök
Areal: 197 000 ha
Torneträsk, Norrbottens län
hackspettar, skalbaggar
Växter av intresse:
tibast, laven långskägg
finnskräppa
Växter av intresse: norna,
Dominerande naturtyper:
Bildades: 1909
Växter av intresse: vitag,
trolldruva,
Turistanläggningar:
Turistanläggningar:
skogsfru, myrbräcka,
alpina miljöer, blockhav,
Areal: 7 700 ha
knärot, spindelblomster
vitsippsranunkel, varglav
vandringslaster,
stigar
fjällbräken, polarblära,
glaciärer, deltan,
Dominerande naturtyper:
Turistanläggningar: stig
Turistanläggningar:
övernattningsstugor
Kommunikationer: båtfärd
mångfingerört
fjällbjörkskog, rishedar,
fjällbjörkskog
Kommunikationer: enslig
kort stig
Kommunikationer: ensliga
måste ordnas i egen regi
Turistanläggningar:
tallskog
Djur av intresse:
väg 5 km från riksväg 81
Kommunikationer:
vägar till entréerna i norr
vandringsled med
Djur av intresse: björn,
trädgårdssångare,
extremt svårtillgänglig
och söder
PIELJEKAISE
övernattningsstugor
järv, lodjur, jaktfalk,
nordsångare, småspov,
Geografiskt läge: 6 km
Kommunikationer: enslig
kungsörn, sångsvan
gluttsnäppa
FULUFJÄLLET Geografiskt läge: ett par
SÅNFJÄLLET
BJÖRNLANDET
söder om Jäkkvik,
väg från Europaväg 45
Växter av intresse:
Växter av intresse:
mil väster om Särna,
Geografiskt läge: 15 km
Geografiskt läge: 20 km
Norrbottens län
vid Ligga
klippveronika, fjällsippa,
lappfela, lapsk alpros,
Dalarnas län
söder om Hede,
söder om Fredrika,
Bildades: 1909,
fjällklocka, fjällvallmo
isvedel, kantljung
Bildades: 2002
Jämtlands län
Västerbottens län
utvidgades 1913
STORA SJÖFALLET
Turistanläggningar:
Turistanläggningar:
Areal: 38 500 ha
Bildades: 1909,
Bildades: 1991, utvidgas
Areal: 15 340 ha
Geografiskt läge: 90
några broar
Kungsleden, Abisko
Dominerande naturtyper:
utvidgades 1988
inom en snar framtid
Dominerande naturtyper:
km väster om Porjus,
Kommunikationer: ett
turiststation, lift på Njulla
kalfjällsplatåer, raviner, barr
Areal:10 440 ha
Areal: 1 130 ha
fjällbjörkskog, myr, kal
Norrbottens län
par mils vandring från
Kommunikationer:
skog, fjällbjörkskog, myr
Dominerande naturtyper:
Dominerande naturtyper:
fjällhed
Bildades: 1909,
Kvikkjokk i söder, eller
Europaväg 10 och
Djur av intresse: björn,
högfjäll, fjällbjörkskog,
barrskog, myr
Djur av intresse: sjöorre,
minskades 1919
Änonjalme i norr
malmbanan passerar
bäver, jaktfalk, kungsörn,
barrskog, myr
Djur av intresse:
kungsörn, dubbelbeckasin
Areal: 127 800 ha
302
National_kompakt_090423.indd 302-303
genom norra delen 303
09-04-27 00.41.35
National_kompakt_090423.indd 304
09-04-27 00.41.35