9789147118779 by Smakprov Media AB

Grammatik i flera nivåer Praktisk grammatik som stöd för språkutveckling och textbearbetning • åk 7–9

Sara Berg

ISBN 978-91-47-11877-9 © 2016 Sara Berg och Liber AB Projektledning och redaktion: Maria Jones Formgivare: Carina Länk Omslag: Carina Länk Bildredaktör: Carina Länk Produktionsledare: Anna Törnqvist-Göpel Illustratör: Torbjörn Länk Foton: Shutterstock Botond Horvath (s. 81), Shutterstock Alessia Pierdomenico (s. 215), Sara Berg (s. 101) övriga foto från Shutterstock. Texter: Rai Bali, Rani & Sukh, (2004), Tiden förlag, översättning Katarina Jansson, s. 22. Ring Börge, Svenska för dig – Litteraturhistoria, (2015), Liber, s. 81. Fröding Gustaf, Strövtåg i hembygden, s. 89 Larsson Åsa, Korsell Ingela, PAX: Gasten, (2015), Bonnier Carlsen, s. 224. Stödmaterial: Introduktionsprogrammet språkintroduktion, hämtat från skolverket.se/publikationer 2016–06–17, s. 267. Lindgren Astrid, Mio min Mio, (1984), Rabén & Sjögren, s. 267. Angerborn Ingelin, Hjärta av damm, (2014), Raben & Sjögren, s 267.

Första upplagan 1

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se

Innehåll Välkommen till Grammatik i flera nivåer

Till läraren

Materialets uppbyggnad Ny i språket Förslag till vidare läsning Ett avslutande ord

7 9 10 10

Ordklasser

Verb (startsida)

Räkneord (startsida) Bassida – Räkneord, nivå 1 Övningar – Räkneord, nivå 1 Bassida – Räkneord, nivå 2 Övningar – Räkneord, nivå 2

Adjektiv (startsida)

13 16 19 22 26 28 30

31 32 34 36 38

Bassida – Adjektiv, nivå 1 Övningar – Adjektiv, nivå 1 Bassida – Adjektiv, nivå 2 Övningar – Adjektiv, nivå 2 Bassida – Adjektiv, nivå3 Övningar – Adjektiv, nivå 3 Ny i språket – Adjektiv

43 45 48 51 54 55 58

Konjunktioner och subjunktioner (startsida)

Bassida – Konjunktioner och subjunktioner, nivå 1 Övningar – Konjunktioner och subjunktioner, nivå 1

Substantiv (startsida) Bassida – Substantiv, nivå 1 Övningar – Substantiv, nivå 1 Bassida – Substantiv, nivå 2 Övningar – Substantiv, nivå 2 Bassida – Substantiv, nivå 3 Övningar – Substantiv, nivå 3 Ny i språket – Substantiv

Interjektioner (startsida)

Kryssa i när du har arbetat färdigt med övningarna inom ett visst avsnitt.

Bassida – Verb, nivå 1 Övningar – Verb, nivå 1 Bassida – Verb, nivå 2 Övningar – Verb, nivå 2 Bassida – Verb, nivå 3 Övningar – Verb, nivå 3 Ny i språket – Verb

Bassida – Konjunktioner och subjunktioner, nivå 2 Övningar – Konjunktioner och subjunktioner, nivå 2 Bassida – Konjunktioner och subjunktioner, nivå 3 Övningar – Konjunktioner och subjunktioner, nivå 3

Bassida – Interjektioner, nivå 1 Övningar – Interjektioner, nivå Bassida – Interjektioner, nivå 1 Övningar – Interjektioner, nivå 2

Pronomen (startsida) Bassida – Pronomen, nivå 1 Övningar – Pronomen, nivå 1 Bassida – Pronomen, nivå 2 Övningar – Pronomen, nivå 2 Bassida – Pronomen, nivå 3 Övningar – Pronomen, nivå 3 Ny i språket – Pronomen

Prepositioner (startsida) Bassida – Prepositioner, nivå 1 Övningar – Prepositioner, nivå1 Bassida – Prepositioner, nivå 2 Övningar – Prepositioner, nivå 2 Bassida – Prepositioner, nivå 3 Övningar – Prepositioner, nivå 3 Ny i språket – Prepositioner

Adverb (startsida) Bassida – Adverb, nivå 1 Övningar – Adverb, nivå 1 Bassida – Adverb, nivå 2 Övningar – Adverb, nivå 2 Bassida – Adverb, nivå 3 Övningar – Adverb, nivå 3 Ny i språket – Adverb

Reflektionsmatris samtliga ordklasser

64 65 68 71

75 76 79 83 85 88 89 92

94 95 96 98 99

102 103 105 109 111 114 116 118

120 121 122 125 126 129 130 132

133 134 136 139 141 146 147 149

150

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

Stavning (startsida) Kort eller lång vokal E eller Ä E eller Ä – Lika men olika M-ljudet N-ljudet Ng-ljudet med ”ng” Ng-ljudet före bokstaven ”k” Ng-ljudet före bokstaven ”n” Ng-ljudet – Lika men olika Ng-ljudet – Blandade ord Sje-ljudet med ”sj” Sje-ljudet med ”sk” Sje-ljudet med ”stj” och ”skj” Sje-ljudet – Lika men olika Sje-ljudet – Blandade ord Tje-ljudet med ”tj” Tje-ljudet med ”k” Tje-ljudet med ”ch” Tje- eller sje-ljud? – Lika men olika Tje-ljudet – Blandade ord J-ljudet J-ljudet – Lika men olika

151 152 154 155 157 158 159 161 163 164 166 167 169 172 173 174 175 177 179 180 181 182 184

Svårstavade ord

185

Arbeta med ordbok

187

Skiljetecken

189

Ny i språket – Stavning

Satslära med satsschema (startsida) Bassida – Satslära: huvudsats, bisats och satsschema, nivå 1 Övningar – Satslära: huvudsats, bisats och satsschema, nivå 1 Bassida – Satslära: predikat och subjekt, nivå 1 Övningar – Satslära: predikat och subjekt, nivå 1 Bassida – Satslära: Predikat och subjekt, nivå 2 Övningar – Satslära: predikat och subjekt, nivå 2 Ny i språket – Satslära: predikat och subjekt Bassida – Satslära: Adverbial, nivå 1 Övningar – Satslära: Adverbial, nivå 1 Bassida – Satslära: Adverbial, nivå 2

19 1

192 193 196 198 199 203 205 208 210 211

Övningar – Satslära: Adverbial, nivå 2 216 Ny i språket – Satslära: adverbial 220 Bassida – Satslära: direkt och indirekt objekt, nivå 1 221 Övningar – Satslära: direkt och indirekt objekt, nivå 1 222 Bassida – Satslära: direkt och indirekt objekt, nivå 2 225 Övningar – Satslära: direkt och indirekt objekt, nivå 2 226 Bassida – Satslära: bestämningar och språklig variation 229 Övningar – Satslära: bestämningar och språklig variation 232 Bassida – Satslära: predikativ, nivå 1 237 Övningar – Satslära: predikativ, nivå 1 238 Bassida – Satslära: predikativ, nivå 2 239 Övningar – Satslära: predikativ, nivå 2 240 Bassida – Satslära: bisatser 242 Övningar – Satslära: bisatser 244 Ny i språket – Satslära: ordföljd 248

Satslärand magiska frågor

250

Kopieringsunderlag – Ny i språket: träna satslösning

252

Arbeta vidare med språket (startsida)

259

Bassida – Språkliga svårigheter: subjekts- och objektsform Övningar – Språkliga svårigheter: subjekts- och objektsform, nivå 1 Övningar – Språkliga svårigheter: subjekts- och objektsform, nivå 2 Bassida – Tema och rema, nivå 1 Övningar – Tema och rema. nivå 1 Bassida – Tempot i texten: tema och rema, nivå 2 Övningar – Tempot i texten: tema och rema, nivå 2 Bassida – Språkliga förändringar: anglicismer Övningar – Språkliga förändringar: anglicismer

260

262

265 268 269 270 272 274 276

214

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

Grammatik i flera nivåer Bassida

Till läraren

Välkommen till Grammatik i flera nivåer! Till läraren Språk handlar om kommunikation och idag ställs det höga språkliga krav inom många arenor. Samtidigt har det pedagogiska perspektivet på grammatik delvis förändrats och gjort grammatiken mer vardagsnära och en färdighet vi använder explicit som ett verktyg i undervisningen. Genom att använda grammatik som ett verktyg i språkundervisningen ger vi eleverna de bästa förutsättningarna att vässa sina kommunikativa färdigheter.

Grammatiken som en del av det egna språket Något som är viktigt för mig är att grammatiken blir en faktisk del av det egna språket. Jag tänker då inte främst på att man ska veta vad varje ord hör till för ordklass eller vilken satsdel det handlar om, utan hur den kunskapen kan bidra till att hjälpa eleven utveckla sitt eget språk och prata om språk i sina egna och andras alster. När man ska prata om och bearbeta en text kan det bli mycket mer effektivt om man kan prata om språket med hjälp av grammatiken. Grammatiken kan bli ett stöd för hur man ändrar tempo i en text. Genom att förstå hur man lägger tyngd på olika delar i en mening, kan man enklare variera sin meningsbyggnad på ett effektivt sätt. När man förstår varför man kan ha nytta av en viss kunskap tror jag att det blir lättare att ta till sig den kunskapen. Frågan om varför det är bra att känna till verbformernas olika tempus är ett utmärkt exempel. Utan kunskaper om olika tempus är det svårt att göra korrekta tempusval beroende på om man utgår från ett Nu- eller Då-perspektiv när man skriver en berättande text. Kort och gott är grammatiken för mig en skatt och ett fantastiskt praktiskt verktyg. Precis som snickaren plockar fram sin skiftnyckel och drar åt en skruv för att stabilisera en konstruktion så kan grammatiken bli ett verktyg för dina elever att skruva till språket.

Texters grammatik Under 2000-talet har den så kallade cirkelmodellen (Sydneyskolan/ genreskolan) fått allt större genomslag i Sverige. I och med cirkelmodellen går man på ett väldigt tydligt och konkret sätt igenom olika texters (genrers) grammatik. Man kan säga att en text har en egen grammatik med tempus, tilltal, en grammatik som är typisk för just den texttypen. För eleverna har det blivit en aha-upplevelse att få analysera texter ur ett grammatiskt

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får ej kopieras

perspektiv och sedan ha nytta av det i sitt eget skrivande. En viktig del i cirkelmodellen är hur grammatiken synliggörs på ett mer konkret och direkt sätt än traditionellt. Med stöd av grundläggande färdigheter i ”språket om språket” går man in i texter och undersöker dem. I Grammatik i flera nivåer finns goda möjligheter att skaffa sig grundläggande färdigheter i grammatik och möjlighet att använda dem direkt i det egna skrivandet. Det finns flera forskare som skrivit om cirkelmodellen och hur man använder grammatik i det arbetet. I ”Förslag till vidare läsning” (s. 10) tipsar jag om Pauline Gibbons och Michael Halliday, som är två av flera forskare, som presenterar ett nytt sätt att se på grammatik och språkundervisning.

Arbeta med färgkodning Färgkodning är något jag (med flera) länge har tyckt är ett effektivt sätt att synliggöra språkliga skillnader och likheter för eleverna, framförallt när jag arbetar med nyanlända elever. I satslösningsavsnittet har jag valt att använda färger i kombination med satsdelarna, samt inkludera enkla bilder som ett bildstöd för att illustrera t.ex. ordföljd. Med hjälp av färgerna och bilderna ser eleverna vilka statsdelar som kan pusslas ihop och vilka positioner de har i satsen. För elever som är nya i språket är satsschemat i regel ett bra stöd vid språkinlärningen. Till detta avsnitt är därför Ny i språket mer omfattande och ett kopieringsunderlag med färgkodade ord och ett visst bildstöd finns. För de lyckliga som har en SMART-board i sitt klassrum kan man göra många roliga övningar med färgkodade ord och experimentera med olika meningskonstruktioner. Det kopieringsunderlag med färgkodade pusselbitar, som följer Ny i språket-sidorna i satslösningsavsnittet, kan du förstås även använda till elever med svenska som modersmål. Genom att pussla ihop orden ser dina elever tydligt vad som händer när man placerar olika satsdelar i fundamentet. Färgkodningen hjälper dem samtidigt att hålla koll på vilken satsdel det är de för stunden laborerar med. Detta hjälper dina elever att variera sin meningsbyggnad på ett effektivt sätt.

Materialets uppbyggnad Grammatik i flera nivåer är uppdelat i olika delar: Ordklasser, Nu- och Då-perspektiv, Stavning (inklusive att arbeta med ordbok och skiljetecken), Satslära, Subjekts- eller objektsform, Tema och rema samt Anglicismer. Inom de olika avsnitten Ordklasser, Satslära, Stavning och Arbeta vidare med språket (som inkluderar Subjekt- eller objektsform, Tema och rema samt Anglisicmer) finns bassidor med teori som handleder dina elever och instruerar dem om grundläggande grammatikregler och regler för hur man tar ytterligare ett kliv in i grammatikens magiska värld.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får ej kopieras

Bassidorna är indelade i olika nivåer Bassidorna med teori inför de olika avsnittens övningar är uppdelade i upp till tre olika nivåer: Nivå 1 är grundläggande och motsvarar en nivå som är tänkt att ge elever med svenska som modersmål och med vissa grundkunskaper en repetition. Nivå 1 är också tänkt som ett stöd för elever som är nya i språket med deras språkinlärning. (Se även Ny i språket på s. 9.) Nivå 2 har något mer detaljerade genomgångar och fler delar tas upp. Nivå 3 är mer avancerad och tänkt för elever som har goda förkunskaper och som är nyfikna på mer. Varje bassida följs av övningar kopplade till den teori som gåtts igenom. Du kan med andra ord med lätthet kopiera upp häften i olika nivåer. Dina elever kan då själva välja vilken nivå de vill börja på. Alternativt kan du låta dem arbeta vidare med nästa nivå när de känner sig säkra på den nivå de just har avslutat. För att hjälpa dina elever ta ställning till hur pass bra de har förstått avsnittet finns reflektionsmatriser. Dessa matriser har naturligtvis ingen direkt koppling till betyg, utan är ett stöd för dina elever när de ska fundera kring hur mycket de har förstått. Stavningsdelen har inte några bassidor, utan här finns rutor med en kort repetition av rådande stavningsregler inför varje avsnitts övningar.

Om man vill träna mer I reflektionsmatriserna finns möjligheten att kryssa i om eleven anser att hen behöver repetera och träna mer. I de fallen kan eleven: • Först formulera en fråga för att verkligen zooma in på den del där kunskaperna

behöver befästas mer. Då blir sökandet efter information mer effektivt och riktat. • Titta på grammatikgenomgångar igen, egna eller någon du hittat och granskat på nätet. • Läsa igenom teoridelen på nivåns bassida igen. • Repetera övningsuppgifterna som tillhör den aktuella nivån. • Gå in och träna mer på webbappen Grammatik i flera nivåer på www.liber.se. • Läsa texter eller textutdrag och leta efter ord ur en viss ordklass, försöka identifiera

en speciell satsdel osv. • Träna med pusselbitarna i kopieringsunderlaget (s. 252–258) om det handlar om

satslösning och ordföljd. • Be om hjälp av en kamrat. Ofta kan en kamrat ge exempel som eleven kan känna

igen. Det kan vara till stor hjälp att sitta i en mindre grupp och prata om det man tycker är svårt. Innehållsförteckningen har rutor där dina elever kan kryssa i när de har arbetat färdigt med ett avsnitt.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får ej kopieras

Ny i språket Till flera avsnitt finns en sida som heter Ny i språket. På dessa sidor finns något mer detaljerade genomgångar som stegvis handleder dina elever som lär sig svenska genom arbetet. Dessa sidor är tänkta som ett komplement till Nivå 1-bassidorna. Ny i språket har inte specifika övningar kopplade till sig. Däremot är Nivå 1-övningarna genomgående formulerade för att även passa elever som inte har så goda förkunskaper. Genom att arbeta stegvis med att lära sig hur språket är uppbyggt kommer dina elever lättare att identifiera variation inom svenska språket och kunna hitta ord för att beskriva den språkliga variation de ser.

Kopieringsunderlag för att träna svensk ordföljd På sida 252–258 hittar du kopieringsunderlag med ord i färgkodade pusselbitar. Dessa kan du skriva och klippa ut och låta dina elever träna på svensk ordföljd genom att de kombinerar orden på olika sätt. Även elever med svenska som modersmål har användning av denna övning när de arbetar med hur språket och ordföljden kan varieras.

Utgå från färgkodning för att undersöka andra texter På Ny i språket-sidorna ger jag även tips på övningar där eleverna med hjälp av färgkodning kan titta på och reflektera kring språkanvändning i skönlitterära verk, i faktatexter eller i egna texter. Författare som använder ett språk, som kanske inte alltid är det mest klassiska skriftspråket, kan med fördel användas för den här typen av arbete. Ett öga rött av Jonas Kassem Khemiri är ett utmärkt exempel på en text där dina elever kan hitta många exempel på hur språket används på ett lite annorlunda sätt. Dina elever kan till exempel titta på hur språkanvändningen kan påverka förståelse eller förmedla olika känslor och följaktligen påverka läsupplevelsen. NO- och SO-texter ur de läromedel ni använder på skolan är också bra exempel på texter att jobba med. De är nivåanpassade för dina elever, vilket innebär att förståelsen inte blir ett alltför stort hinder. Samtidigt är grammatiken i sig ett, på många sätt, universellt språk. Därför kan man med fördel även använda texter som är snäppet för svåra för eleverna. Då landar fokus än mer på att identifiera språkets byggstenar och att identifiera att även svåra texter byggs upp utifrån samma grammatikregler som en mycket enkel text. Återigen gynnar denna typ av arbete med texter även dina elever som har svenska som modersmål. I min egen undervisning använder jag mig av färgkodning och symboler då vi arbetar med hela texter och enstaka satser. Genom att färgmarkera satsdelar avslöjas strukturen i hur vi bygger satser. Arbetar man med en hel text ser man hur texten är uppbyggd på satsnivå. Det arbetssättet gör grammatik till en explicit metod i skrivundervisningen.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får ej kopieras

Bassida

Verb, nivå

Tempus Med hjälp av temaformerna kan du böja verbet i olika tempus. Tempus är ett viktigt begrepp att komma ihåg. Tempus handlar om tid! Vi böjer verbet så att vi uttrycker när något händer. När du berättar en berättelse så berättar du antingen ur ett nu-perspektiv eller ett då-perspektiv. Vilket perspektiv det blir beror på vilka tempusformer du använder. Om du lär dig att skilja på de olika tempusformerna kommer du att kunna kontrollera dina egna texter och förstå när språket är korrekt eller inte. Det finns fem olika tempus: • Presens berättar om vad som händer nu.

För att uttrycka rätt tempus behöver en del av tempusformerna hjälpverb, som en sidekick att jobba med. Vanliga hjälpverb är: har, hade och ska.

• Preteritum berättar om något som hände för

en stund sedan, igår eller längre sedan, t.ex. badade, sjöng, somnade, blåste. • Perfekt berättar med hjälp av hjälpverbet har om

vad som har hänt, t.ex. har badat, har sjungit, har somnat, har blåst. Om ”har” står framför ett verb så vet du att tempusformen är perfekt. • Pluskvamperfekt har istället hjälpverbet hade.

Skulle hjälpverbet hade stå framför ett verb så vet man att tempusformen är pluskvamperfekt, t.ex. hade badat, hade sjungit, hade somnat, hade blåst. • Futurum berättar om framtiden. Med hjälp av hjälpverbet

ska kan man uttrycka futurum, t.ex. ska bada, ska sjunga, ska somna, ska blåsa. Presens

Preteritum

Perfekt

Pluskvamperfekt

Futurum

händer nu

igår

har hänt

hade hänt

ska hända

jagar

jagade

har jagat

hade jagat

ska jaga

”Nu och då”-perspektiv Om du skriver en text om något som händer nu, så utgår du från presens. Du kommer att använda andra tempusformer också, men det är presens som är textens huvudtempus. EXEMPEL

Samir gör nästan aldrig läxan i tid. Det är naturligtvis inte bra. Han har försökt plugga i tid många gånger, men han har inte lyckats. Imorgon ska han ta tag i läxorna, tänker han. Texten är skriven med ett nu-perspektiv. Det är de rödmarkerade verben i presens som man utgår ifrån. De grönmarkerade verben står i perfekt och det lilamarkerade verbet står i futurum. Men, de händer före eller efter presensverben (nu).

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

Övningar

Verb, nivå

6 Fyll i de verbformer som saknas i texten så att den får ett nu-perspektiv. Använd

verben som står i rutan. Obs! Verben står i infinitiv i rutan. Ibland måste du använda olika tempusformer och ibland behöver du lägga till hjälpverben kunna och ska. kliva

ligga

ändra

gå

vara

lägga

inse

lära

Noura ______________________ långsamt uppför trappan. Hon _______________________ av bussen för bara någon minut sedan, men ______________________ att hon redan _______________________ trött. Att hon inte kan _____________________ sig att ________________________ sig i tid! Ikväll _________________________ hon _____________________ på det. Ikväll _____________________ hon _______________________ i sängen före tio. 7 Skriv om texten så att den får ett då-perspektiv.

Noura ______________________ långsamt uppför trappan. Hon _______________________ av bussen för bara någon minut sedan, men _____________________ att hon redan ______________________ ________________________ hon ________________________ på det. Ikväll _______________________ hon ________________________ i sängen före tio. Vill ni göra det mer utmanande kan ni lägga till att man måste kunna verbets temaformer, eller tempusformer, för att få poäng.

Arbeta vidare 8 Gruppera verb. A

Ta fram en tidning och klipp ut verb.

Samla dina verb ihop med en kamrat och se om ni kan gruppera verben i olika grupper. Vilka verbformer verkar höra ihop och varför? Titta på saker som tempus, om något verb är hjälpverb osv.

Klistra upp era verb på en poster grupperade i de grupper ni tycker att de hör hemma i. Sätt rubriker på grupperna med hjälp av teoridelen till avsnittet. Presentera er poster för era kamrater.

9 Jobba med verbcharader. Skriv varsin mening på en lapp och lägg lappen i en låda. Dela in er i små grupper. En gruppmedlem tar sedan en lapp och går fram och spelar den händelse som beskrivs på lappen. Laget ska försöka gissa vilket verb som spelas.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

Bassida

Adjektiv, nivå

Text med high definition och fullfärg När vi skriver texter är adjektiven en av de ordklasser som sätter piff på texten. Adjektiven ger texten färg, doft och kan förvandla en text. Om vi ser en text som en bild så är en text utan adjektiv en svartvit bild. En text med adjektiv är en bild i fullfärg med HD-skärpa. Ett tips är att använda dig av adjektiven för att förstärka det intryck du vill att din text ska ge. Genom att byta ut adjektiven kan man till exempel förvandla en text från skräckinfluerad till harmonisk.

BEGREPP DU BEHÖVER KUNNA/FÖRSTÅ

• Adjektiv beskriver substantiven. • När man komparerar adjektiv så böjer man dem. • Positiv är den första komparationsformen. • Komparativ är den andra komparationsformen. • Superlativ är den tredje komparationsformen.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

Bassida

Konjuktioner och subjunktioner, nivå

Konjunktioner och subjunktioner Konjunktioner är ord som klistrar ihop ord och meningar. De delas in i två grupper som tidigare kallades överordnande och underordnande konjunktioner (Ibland behandlas de som två olika ordklasser.) Nu för tiden kallas de oftast för konjunktioner och subjunktioner och det är dessa begrepp du kommer möta i det här läromedlet. Utan konjunktioner skulle våra texter bli stolpiga. De skulle kännas enformiga och bli mindre sammanhängande. Vi påverkar alltså den så kallade textbindningen när vi jobbar med konjunktioner och subjunktioner. Om man inte använder konjunktioner blir det så här:

Lägg ner konjunktionerna och subjunktionerna i din språkliga verktygslåda och plocka fram dem när du skriver. De gör att dina texter lyfter, blir mer förklarande och ger ett starkare sammanhang.

EXEMPEL

Vi skulle köpa ett husdjur. Jag gillar katter. Daniel gillar hundar. Vi kunde inte komma överens. Vi köpte inget husdjur. Om du använder konjunktioner blir det istället så här: EXEMPEL

Vi skulle köpa ett husdjur men jag gillar katter och Daniel gillar hundar. Eftersom vi inte kunde komma överens så köpte vi inget husdjur. VANLIGA KONJUNKTIONER

och om ifall

men samt för när innan fast så att även om

antingen eller medan sedan

för som eftersom

Konjunktioner Konjunktioner klistrar ihop ord från samma ordklass, t.ex. två substantiv eller två adjektiv. De klistrar också ihop huvudsatser. En huvudsats är en sats som kan stå för sig själv. En huvudsats kan fungera som en egen mening. EXEMPEL

Hunden kissade på brevlådan och husse kliade sig generat i håret, huvudsats

huvudsats

men hunden var nöjd och glad. huvudsats

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

Övningar Bassida

Konjuktioner och subjunktioner, nivå

65 Stryk under konjunktioner och subjunktioner. häst

som

på

hon

men

öron

eftersom

och

kärlek

medan

ifall

solen

skiner

poff ja fin eller

grön om Gaaah

Kom ihåg att konjunktioner är ord som binder ihop ord och satser, t.ex. Jag gillar kakor och godis.

för

66 Stryk under konjunktioner och subjunktioner i meningarna. Hon gick hem och hunden följde med. Han undrade ifall han skulle gå hem. Jag gillar glass men inte godis. Solen skiner men det är blåsigt. Ska vi ha prov eller ska vi äta glass istället? Jag vill ha den här glassen och helst den där också. Jag bor på Gotland men min man bor i Stockholm. Jag vill bo där eftersom det är lugnast där. Jag har kusiner som heter Johan, Annsan och Titti. 67 Förklara hur vi kan använda oss av konjunktioner och subjunktioner i vårt skrivande. ________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________ 68 Skriv fem meningar där du använder dig av konjunktioner och subjunktioner. ________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________________________________

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

Prepositioner Centralt innehåll LGR 11: Språkets struktur, ordklasser, ords och begrepps nyanser och värdeladdning, nya ord i språket, språkbruk genom tiderna.

DU LÄR DIG:

• att beskriva vad en preposition är. • att hitta prepositioner i meningar och texter. • att skilja på rumsoch tidsprepositioner.

Hmm …jag lade väl nycklarna bakom stolen, under bordet, på mattan, bredvid kylskåpet, ovanför golvlisten … eller?

• att skilja på enkla och sammansatta prepositioner. • att kunna skilja på prepositioner och partiklar.

Matris för reflektion och självutvärdering Mål och bedömningsnivåer

Jag behöver träna mer

Beskrivningar av vad prepositioner är.

Att hitta prepositioner i meningar.

Att skilja på rumsoch tidsprepositioner.

Att skilja på enkla och sammansatta prepositioner. Att skilja på prepositioner och partiklar.

nej

ja nej

Jag kan på en grundläggande nivå.

Jag kan på en fördjupad nivå.

Jag kan på en fördjupad och komplex nivå.

Jag kan på ett enkelt sätt berätta vad pronomen är.

Jag kan beskriva på ett bra sätt vad pronomen är. Jag kan beskriva de olika undergrupperna.

Jag kan beskriva exakt vad pronomen är även när det gäller de olika undergrupperingarna.

Jag hittar pronomen i enklare meningar och enkla texter.

Jag hittar pronomen även i mer komplicerade meningsstrukturer.

Jag hittar pronomen även i svåra texter.

Jag förstår skillnaden mellan rumsoch tidsprepositioner.

Jag förstår hur jag kan använda denna kunskap för att skriva och tala bättre.

Jag förstår skillnaden mellan enkla och sammansatta prepositioner.

Jag förstår hur man kan kombinera enkla prepositioner och hur betydelsen då påverkas.

Jag förstår skillnaden mellan prepositioner och partiklar.

Jag förstår hur jag kan använda denna kunskap för att skriva och tala bättre.

Matrisen hjälper dig att prata om dina kunskaper, inte ditt betyg. Det är hur du använder dina kunskaper som resulterar i ett betyg.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

120

Övningar Bassida

Prepositioner, nivå

137 Stryk under prepositionerna. på

Safira

med

kaviaren

under

datum

gammal

jag

heter

vilket

mellan

ledig

grön

elegant

framför

pow

henne

innanför

fotbollens

138 Fyll i rätt preposition: PÅ eller I. Saga bor ______________ ett hus. Huset finns ______________ andra gatan från centrum.

Kom ihåg att prepositioner berättar var något finns. Prepositioner berättar också när något görs.

Saga brukar sitta ______________ stolen i trädgården och läsa. ______________ bordet finns det en mugg med te. Vid Sagas fötter finns en ogräskorg med ogräs ______________ Saga drömmer om att vara ______________ Japan. Förra året var Saga ______________ Gotland. Det är många fåglar ______________ äppelträdet. ______________ marken ser Saga de första vårblommorna. Det hänger tvätt ______________ tvättlinan längts bort ______________ trädgården. En fågel flyger förbi och släpper en kvist ______________ tvätten och den hamnar rakt ______________ fickan på klänningen. Flickan träffade basebollen så att den flög rakt in ______________ publikhavet. ______________ långa loppet blir det tråkigt att äta hamburgare varje dag. En ensam tupp satt ______________ taket och gol för full hals.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

122

Bassida

Adverb, nivå

Gradadverb Ett gradadverb berättar i vilken utsträckning och hur mycket något görs. Om man frågar: hur mycket + verbet? får man veta vilket ord som är gradadverbet. Ofta står gradadverbet tillsammans med ett annat adverb. EXEMPEL

Saga ogillar multiplikationstabellen ganska mycket. gradadverb

Vanliga gradadverb

ganska

allra

ungefär

lagom

alldeles

Komparation En del adverb kan kompareras och vi komparerar dem i samma komparationsformer som med adjektiven: positiv, komparativ, superlativ. En del adverb kompareras med ändelser och vissa är oregelbundna. EXEMPEL REGELBUNDEN KOMPARATION

Saga springer långt.

Daniel springer längre.

Marcel springer längst.

EXEMPEL OREGELBUNDEN KOMPARATION

Saga ser illa.

Daniel ser sämre.

Marcel ser sämst.

Att skilja på adverb och adjektiv

Numerus = antal

Det kan vara klurigt att skilja på adjektiv och adverb, eftersom båda kan kompareras. Knepet är att ändra numerus på substantivet genom att växla från singularis till pluralis eller tvärtom. Det är nämligen bara adjektiven som böjs i olika former när numerus ändras. EXEMPEL

Hästen hoppar högt. sing

Hästarna hoppar högt.

adverb

plur

adverb

Formen på ordet högt förändras inte när man gör om numerus från singular till plural, alltså är högt ett adverb. EXEMPEL

Huset är högt. sing

adjektiv

Husen är höga. plur

adjektiv

Formen på ordet högt förändras till höga är man gör om numerus från singular till plural, alltså är högt ett adjektiv här. CENTRALA BEGREPP/FÖRSTÅ

• Satsadverb syftar till hela meningen och kan förändra hela meningens betydelse. • Gradadverb berättar hur mycket något görs. • Komparationsformerna är positiv, komparativ, superlativ.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

140

Övningar Bassida

Adverb, nivå

172 När du kommit så här långt i din träning med adverb har du säkert upptäckt att adverben är en viktig källa till information i texter. Byt ut adverben så att textens känsla förändras. Kom ihåg att adverben berättar om tid, rum, sätt och grad. Dessutom finns satsadverben. Jag gick snabbt längs den snåriga skogsstigen. Det började bli mörkt och jag sjöng högt för mig själv för att slippa höra hur märkligt allting lät när vinden blåste. Självklart önskade jag att Torsten följt med mig, men han var alltid ointresserad så fort det inte var hans idé från början att göra något. Otroligt frustrerande, särskilt som jag nästan alltid ställde upp för honom. Ju mer jag tänkte på det, desto tydligare insåg jag att vår vänskap faktiskt inte var värd någonting. Från och med imorgon skulle jag ta avstånd från allt. Det fick vara nog nu. Jag tittade ner på mossan och skyndade på stegen. Snart framme. Äntligen hade jag kommit fram till ett beslut. Nu skulle det bli total ändring på allt! Äntligen!

Arbeta vidare 173 Byt text med en kamrat och reflektera över vilken känsla kamraten fått fram i sin text och vilka språkliga avgöranden som påverkat känslan. Notera hur du som läsare påverkats av olika adverb som kamraten valt. Hur tycker du att adverbvalen samspelar i texten?

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

145

Stavning Centralt innehåll i Lgr 11: Språkets struktur med stavningsregler och skiljetecken. Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Att stava rätt är inte alltid lätt!

Du lär dig:

• strategier för stavning med hjälp av stavningsregler. • ord som bryter mot stavningsreglerna. • att använda ordlistor, både digitala och i bokform. • när man använder olika skiljetecken.

Det finns många olika stavningsregler. En del ord har behållit en äldre stavning, medan andra har en stavning som har ändrats vartefter språket har utvecklats. En del ord är låneord som är relativt nya i svenska språket. Sådana ord har i regel behållit den stavning de har i sitt ursprungsspråk. Stavningsreglerna hjälper dig att välja rätt stavning. Även om du ofta kan göra dig förstådd trots att orden inte är rätt stavade, så betyder inte det att du ska strunta i att träna. När du skriver ett ord många gånger tränar du upp din stavningsförmåga. Då lär du dig att känna igen den så kallade ordbilden, alltså hur ordet ser ut.

Matris för reflektion och självutvärdering Mål och bedömningsnivåer Stavningsregler

Jag behöver träna mer ja nej

Svårstavade ord

Jag kan på en grundläggande nivå.

Jag kan på en fördjupad nivå.

Jag känner till stavningsreglerna, men kan dem inte fullt ut.

Jag kan stavningsreglerna.

Jag stavar oftast rätt.

Jag stavar rätt.

Jag förstår hur man använder traditionella ordböcker, men har fortfarande lite svårt att hitta orden.

Jag kan använda ordböcker och hittar snabbt de ord jag söker.

Jag känner till när man använder olika skiljetecken, men kan dem inte fullt ut.

Jag vet hur man använder olika skiljetecken.

nej Att använda traditionella ordböcker.

När man använder olika skiljetecken.

nej

Matrisen hjälper dig att prata om dina kunskaper, inte ditt betyg. Det är hur du använder dina kunskaper som resulterar i ett betyg.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

151

Övningar Bassida

Stavning, nivå

och

Ng-ljudet – Lika men olika 191 Fyll i ng, nk eller gn. En stjärna blä________ker ensam på himlavalvet. Den sura gubben blä________er på sin son.

Båten kan inte sju________ka. Nu ska vi alla sju________a!

Vi tar och lu________kar runt 3 km spåret. Läget är lu________nt, sa mäklaren. Lu________orna var helt svarta och såg hemska ut, eftersom hon rökt i flera år.

TV:n fu________erar verkligen inte! Jag vill att det ska fu________ka!

Huset sti________ker av matos. Maten har sti________.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

165

Övningar Bassida

Stavning, nivå

och

194 Välj bland orden i rutan och fyll i luckorna.

sjasade sjuk

sjabbigt

sjunka

sjangdobel

sjåp

sjanghajad sjappade

sjunga

sjutton

sjå

Farfar Det var en gång en farfar som älskade havet så mycket att han ville ut och fiska hela tiden. Farmor blev så arg att hon ________________________ ut honom ur huset eftersom han luktade så mycket fisk. Farmor var inte alls något ________________________, men hon hade ett fasligt ________________________ med att städa ut fisklukten ur huset. Till slut fick farfar nog och ________________________ med ett skepp till sydligare breddgrader. När han väl kom på skeppet tyckte han att det var ganska ________________________ med råttor och damm överallt. Farfar blev faktiskt ________________________ av allt damm. Han nös och nös och drömde om farmor. Allt gammalt groll var glömt och han mindes bara att hon var en ________________________ kvinna med sitt svarta lockiga hår och mörka bestämda blick. Han längtade hem till farmor och mönstrade av i Rio, samtidigt som skeppet började ________________________ efter ett sjöslag. Tur att jag klarade mig, tänkte farfar när han såg skeppet gå under med man och allt, men då blev han ________________________ av en enögd pirat som tvingade honom att ________________________ solo på en scen iförd en röd- och vitprickig ________________________ mössa på sitt huvud och iklädd klänning med volanger. Han såg ut som en maräng. Fy ________________________! utbrast farfar och tänkte att han helt kommit över sin längtan efter ansjovis.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

168

Skiljetecken Skiljetecken är tecken som man använder för att skilja olika meningar, satser och ord från varandra. Med hjälp av skiljetecken blir det tydligare vad meningen vill säga. De fyra vanligaste skiljetecknen är punkt, frågetecken, utropstecken och kommatecken. Vi kan kalla dem ”de fyra stora”. Punkt använder vi i slutet av fullständiga meningar. En fullständig sats måste minst innehålla någon som gör något (ett subjekt) och ett ord som berättar vad som händer (ett predikat). EXEMPEL

Hunden skäller.

Frågetecken sätter vi i slutet av meningar som är direkta frågor. Frågor som är indirekta sätter vi inte frågetecken efter. EXEMPEL

Hur mår du? Fröken undrade för sig själv hur många köttbullar eleverna egentligen orkade äta.

Utropstecken använder vi när vi säger eller uttrycker något med eftertryck. Utropstecken uttrycker en stark känsla, en hälsning eller en uppmaning. EXEMPEL

Jobba hårdare! Hej! Fy faderullan vad det gjorde ont!

Kommatecken sätter vi ut för att göra texten tydligare och mer lättläst. Vi sätter också ut kommatecken vid uppräkningar. EXEMPEL

Allt för många kockar kan få soppan att smaka illa, medan ingen kock innebär att vi får stå utan mat. Du behöver ta med dig saft, bulle, frukt och macka.

Vi sätter kommatecken mellan huvudsatser som binds ihop till en mening. EXEMPEL

Barnen älskade glass och godsaker, men föräldrarna avskydde allt godis.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

189

SATSLÄRA MED SATSSCHEMA Ur det centrala innehållet i Lgr 11: Språkets struktur och satsdelar. DU LÄR DIG:

• vad en huvudsats och en bisats är. • olika satsdelars funktion i huvud- och bisatser. • att dela in meningars ord i satsdelar. • att använda satsschema för huvud- och bisatser. • att variera ditt språk med hjälp av satsschemat.

Satslära handlar om att ta reda på vilket ”jobb” ett ord i en mening gör. Ord tillhör alltid samma ordklass, men vilken satsdel de har varierar i olika meningar.

Matris för självutvärdering Mål och bedömningsnivåer

Beskrivningar av vad en huvudsats är.

Jag behöver träna mer ja nej

Beskrivningar av vad en bisats är.

ja nej

Beskrivningar av de mest grundläggande satsdel: subjekt, predikat och objekt samt deras olika funktioner. Beskrivningar av övriga satsdelar: predikativ, adverbial och attribut samt deras olika funktioner Att dela in satsernas ord i satsdelar.

ja nej

Att använda satsschema för huvudsatser.

ja nej

Att använda satsschema för bisatser.

ja nej

Att variera ditt språk med hjälp av satsschemat.

ja nej

Jag kan på en grundläggande nivå

Jag kan på en fördjupad nivå

Jag kan på en fördjupad och komplex nivå

Jag kan på ett enkelt sätt beskriva vad en huvudsats är.

Jag kan beskriva på ett bra sätt vad en huvudsats är.

Jag kan beskriva exakt vad en huvudsats är.

Jag kan på ett enkelt sätt beskriva vad en bisats är.

Jag kan beskriva på ett bra sätt vad en bisats är.

Jag kan beskriva exakt vad en bisats är.

Jag kan på ett enkelt sätt beskriva vad dessa olika satsdelar har för funktion.

Jag kan beskriva på ett bra sätt vad dessa olika satsdelar har för funktion.

Jag kan beskriva exakt vad dessa olika satsdelar har för funktion.

Jag kan på ett enkelt sätt beskriva vad dessa olika satsdelar har för funktion.

Jag kan beskriva på ett bra sätt vad dessa olika satsdelar har för funktion.

Jag kan beskriva exakt vad dessa olika satsdelar har för funktion.

Jag hittar satsdelarna i enklare meningar och texter.

Jag hittar satsdelarna även i mer komplicerade meningar och texter.

Jag hittar satsdelarna även i svåra texter.

Jag kan placera de mer grundläggande satsdelarna i huvudsatsen i ett satsschema.

Jag kan placera även övriga satsdelar i huvudsatsen i ett satsschema.

Jag kan placera de mer grundläggande satsdelarna i bisatsen i ett satsschema.

Jag kan placera även övriga satsdelar i bisatsen i ett satsschema.

Jag kan variera mitt språk på ett enkelt sätt.

Jag kan variera mitt språk på ett bra sätt.

Jag kan variera mitt språk på ett träffsäkert sätt.

Matrisen hjälper dig att prata om dina kunskaper, inte ditt betyg. Det är hur du använder dina kunskaper som resulterar i ett betyg.

Grammatik i flera nivåer 47-11877-9 © Sara Berg och Liber AB

Får kopieras

192

Bassida

Satslära: huvudsats , bisats och satsschema

Kanske har du mest talat om meningar tidigare. Här kommer vi att tala om satser istället. Det finns huvudsatser och bisatser.

Huvudsatsen En huvudsats kan fungera som en egen mening. Det beror på att de mest grundläggande satsdelarna subjekt och predikat ingår i huvudsatsen. De två satsdelarna gör att satsen blir självständig, eftersom den är begriplig och har en logisk betydelse. Predikatet är alltid ett verb. (Därför kallar man många gånger man predikaten för verb.) Subjektet är den som utför en handling. EXEMPEL

Moa skriver.

Hästen hoppar.

subjekt predikat

subjekt

Ett hus har brunnit ner.

Skolan har börjat.

subjekt

predikat

subjekt

predikat

HEFF-regeln För att kunna kontrollera om en sats är en huvudsats kan man använda sig av HEFF-regeln. HEFF är förkortning av: Huvudsats, EFter, Första verbet. När man sätter in ordet ”inte” i huvudsatser så kommer det låta rätt att placera ”inte” efter det finita verbet. Om ”inte” hamnar efter det första verbet så är satsen en huvudsats. EXEMPEL

Saga gillar labradorer när de är blöta. Saga gillar INTE labradorer när de är blöta. huvudsats

Den första satsen är en huvudsats eftersom ”inte” hamnade efter det första verbet.

Okej, huvudsatsen kan alltså stå själv och fungera som en egen mening.

Får kopieras

193

Bassida

Satslära: huvudsats, bisats och satsschema

Satsschema Ett satsschema är en uppdelning av orden i en sats eller mening. Varje ord i en mening är en satsdel och har en bestämd plats i satsschemat. Vilken satsdel ordet är bestäms av vilken funktion ordet får i satsen. Om man är ny i språket är det extra viktigt att veta vilka språkliga regler som gäller när man bestämmer i vilken ordning orden ska komma. Satsschemat hjälper till med just det. Det finns ett satsschema för huvudsatser och ett för bisatser. Genom att lära oss att arbeta med satsschemat gör vi det lättare för oss att skriva bättre texter eftersom vi då vet vilka byggstenar som finns att laborera med. Man ser vilka ord som kan bytas ut och kan på så sätt variera sitt språk på ett riktigt sätt. EXEMPEL

Den lilla hunden fick inte jaga katten längre.

fundament

verb 1(finit)

Den lilla hunden

fick

subjekt

satsadverbial

verb 2 (infinit)

objekt/ predikativ

adverbial

inte

jaga

katten

längre.

katten

inte

Den lilla hunden fick

jaga

längre

CENTRALA BEGREPP

• Satser kan vara huvudsatser eller bisatser. • Huvudsatser är satser som är fullständiga och kan stå för sig själva. En huvudsats

kan fungera som en mening. • HEFF-regeln är ett sätt att kontrollera om satsen är en huvudsats med hjälp av

ordet inte. • Bisatser är delar av meningar som behöver stå ihop med huvudsatser för att bli

begripliga. • BIFF-regeln är ett sätt att kontrollera om satsen är en bisats med hjälp av

ordet inte. • Satsschemat är ett sätt att visa hur huvudsatser och bisatser är uppbyggda.

Får kopieras

195

Övningar Bassida

Satslära: predikat och subjekt

228 Fyll i ett subjekt i meningarna nedan. EXEMPEL

____________ Norah ritade en teckning

____________________ åkte skidor på fjället. ____________________ och ____________________ lekte på klätterställningen. ____________________ lagade mat och diskade efter maten. ____________________ kissade på telefonstolpen och krafsade med baktassarna. ____________________ singlade ner från himlen och hustaken blev vita och lyste i kylan. ____________________ hukade sig vid foten av berget och den röda panelen lyste i solen och rök steg ur skorstenen. ____________________ åkte enormt fort på den asfalterade vägen och vinden ven kring föraren. 229 Stryk under subjekten och ringa in predikaten i texten. Hunden viftade energiskt på den yviga svansen. Hundens matte tittade beslutsamt på sin älskade, busiga och hopplösa hund. Svansen viftade över det överfyllda bordet. En tekopp med fat for med ett hög kras i golvet. Åh nej, inte igen stönade matte Malin. Värdinnan tittade bestämt på den nervösa Malin. Hunden märkte förändringen och sänkte svansen. Svansen kröp sakta in mellan bakbenen. Malin ville också sticka svansen mellan benen. Snabbt började Malin samla ihop de eländiga skärvorna efter tekoppen. Värdinnan harklade sig långsamt men bestämt. – Tekoppen fick jag från min svärmor. – Malin sänkte blicken och rodnade som en soluppgång. Plötsligt sa värdinnan att svärmor varit en riktigt elak tant. – Äter vovven köttben? Tekoppen hade varit en nagel i ögat på värdinnan sedan hon fått den. Hennes make hade gillat tekoppen, som hans mamma givit dem. Äntligen var den borta!

Får kopieras

202

Ny i språket Bassida

Satslära: predikat och subjekt

Ny i språket En sats måste ha ett subjekt och ett predikat. Subjektet är den som gör något i satsen. Predikatet är det som händer eller det som görs. Predikatet är alltid ett verb. Läs mer om subjekt och predikat på s. 198. Svenskan är ett så kallat platshållarspråk. Det betyder att predikatet alltid finns på andra plats i huvudsatser. Predikatet är alltid ett verb. Därför kallas det första predikatet ofta för verb 1. Om det finns ett till predikat så kallas det för verb 2. Det som står först i meningen, före verb 1, kallas för fundament. Du hittar alltid fundamentet först i meningen. I fundamentet finns ofta subjektet, den som utför handlingen. EXEMPEL

Pojken läser.

Marken skakar.

subjekt/fundament predikat

Fundament/subjekt

subjekt/fundament predikat

Verb 1

Pojken

skäller

Marken

skakar

Den söta hunden

Den söta hunden skäller.

subjekt/fundament predikat

läser

Ibland kan subjektet komma efter predikatet. Då är det som står före verb 1 fundament och den som gör något står efter verbet och är ett subjekt. EXEMPEL

Sent på kvällen joggade jag.

Fundament

Verb 1

Sent på kvällen

joggade

Subjekt jag

Får kopieras

208

fundament

Ibland ville han inte.

verb (finit)

subjekt

På gymmet tränade tjejerna hårt.

satsadverbial

verb 2 (infinit)

objekt/ predikativ

adverbial

Han maskade så ofta han kunde.

Damen seglade tryggt och säkert på de sju haven under ett år.

Mest hela tiden huserade vaktis i källaren.

På kvällen målade Saga intensivt.

Den skäggiga magistern skejtade grymt säkert på rasten.

Karl dansade på bordet.

Övningar Bassida Satslära: adverbial, nivå

Får kopieras

242 Sätt in meningarna i satsschemat så att subjekt, predikat och adverbial hamnar på rätt plats.

217

Bassida

Satslära: bestämningar och språklig variation

Måla med orden Attributen beskriver substantiven. Du har kanske hört uttrycket ”att måla med orden”. Att måla med orden handlar om att använda just attribut. Så här kan det låta om du använder dig av många färger i paletten: EXEMPEL

Den modiga husägaren Sara hittade en mördare med huggtänder drypande av blod i det mörka dystra huset som dröp av fukt. eller I det mörka dystra huset som dröp av fukt hittade den modiga husägaren Sara en mördare med huggtänder drypande av blod. Adverb beskriver verben i fraserna och ingår i din färgpalett när du beskriver på vilket sätt en handling utförs. EXEMPEL

Lejonet vrålade ursinnigt när elefanten klev på hans svans.

Kom alltså ihåg att du kan använda dig både av beskrivningar av substantiven i satserna och beskrivningar av verben. Substantiv beskrivs med attribut medan verb beskrivs med adverbial.

CENTRALA BEGREPP

• Attribut är ord som beskriver substantiven. • Huvudordet är det substantiv som beskrivs i en sats.

Får kopieras

231

Ny i språket

Satslära: ordföljd

Ordföljd Ordföljd handlar om i vilken ordning orden i en mening kommer. Man brukar säga att olika språk har olika ordföljd. Svenska meningar följer oftast ordföljden: SVO – subjekt – verb – objekt. Ungefär 35% av språken i världen är SVO-språk. Persiska är ett exempel på ett SOV-språk där subjektet alltså kommer först och verbet sist. Persiskan är ett exempel på ett språk som har en annan ordföljd än ett SVO-språk som svenska. Eftersom olika språk har olika ordföljd, så kan det vara svårt att säga orden i rätt ordning när man lär sig ett nytt språk.

V1 läser

Fundament/Subjekt Jag

Fundament/Subjekt Man (Jag)

‫نم‬

Objekt en bok.

V1 mikhanam (läser).

Objekt yek ketab (en bok)

‫مناوخ ىم‬

‫باتك كي‬

Fundamentet Allt som står före det första verbet i svenska meningar kallas för fundament. Det är vanligast att man har subjektet (den som gör något) i fundamentet, men man kan också ha andra satsdelar i fundamentet. Det första verbet kommer alltid på andra plats förutom i en del frågor. En fråga kan börja med ett verb, t.ex. Kommer du till festen?. I fundamentet kan man också ha ett adverbial eller ibland ett objekt. I svenska måste det alltid finnas ett subjekt (någon som gör något) och ett verb för att det ska vara en hel mening. Subjektet kan vara flera ord, men verbet kommer alltid direkt efter. EXEMPEL

Den smarta och hårt arbetande eleven skriver. subjekt

verb

Svenska är ett platshållarspråk Svenska är ett platshållarspråk. Det betyder att vissa ord har bestämda platser. Först kommer alltså fundamentet. Efter fundamentet kommer alltid första verbet. Det första verbet kallas för V1 (Verb 1). Det beror på att det ofta finns flera verb i en mening, men V1 kommer alltid först av verben. EXEMPEL

Plats 1 Fundament/Subjekt Flickan

Eftersom det första verbet alltid står på andra plats i svenska, så kallas svenska för ett V2-språk (Verbet på plats 2).

Plats 2 V1 skrattar.

Får kopieras

248

Kopieringsunderlag

Ny i språket: träna satslösning

SUBJEKT Skriv ut och klipp ut pusselbitarna till dina elever. Låt sedan dina elever träna sig på att variera ordföljden genom att kombinera pusselbitarna på olika sätt. Färgkodningen hjälper dem att välja rätt ordning. Subjekt

Adverbial

Verb 1 (predikat)

Objekt/Predikativ

Verb 2 (infinitiv eller supinum)

Satsadverbial

HAN

HON

DET

DEN

HUNDEN

RUMMET

ADMUN

LIAM

OSKAR

FARHA

ANNIKA

SARA

FATIMA

ARVID

JASMINE

KIM

TOMMY

MARIA

MOA

LISA

BORDET DEN UNDERBARA CYKELN

BLOMMAN

KRUKVÄXTEN

DEN LEENDE POJKEN

EN SKICKLIG SNICKARE

Får kopieras

252

Bassida

Tema och rema, nivå

Tempot i texten Bestäm tempot med hjälp av tema och rema Om man vill dämpa tempot i berättelsen kan man låta samma tema vara tema i flera meningar efter varandra. Detta utvecklar och fördjupar innehållet, samtidigt som berättelsen inte rusar fram. EXEMPEL

Den okändes steg ljöd i korridoren. Stegen dunsade likt mörka hot mellan tema

samma tema som i första meningen

korridorens väggar. Dunsarna liksom både kröp och rusade fram i takt med Isabelles hetsiga pulsslag. De dånade i öronen på henne alldeles innan allt exploderade. I takt med pulsslagen stöttes hennes skrik ut i genomträngande ljudvågor utanför rektorsexpeditionen och hon såg den okände! Han skulle antagligen lyckas skrämma fler under dagen, iklädd en kreativ halloweenutklädsel med inbyggda ljudeffekter. I exemplet ser ni att de första tre meningarna delar samma tema. Temat i den första meningen är ”Den okändes steg”. För att låta läsarna uppleva rädslan och vila i stunden fördjupar sig författaren i samma tema i flera meningar innan hon går vidare med ett nytt tema och rema. Det nya temat och remat är att författaren låter den okände skrämma sin skolkamrat.

Får kopieras

270