PAUL HÅKANSSON TORD MARTINSEN
ELINSTALLATION - YRKESMANNASKAP FAKTABOK
Innehållsförteckning
Elinstallation –Yrkesmannaskap Vad ska du lära dig En verklighetsnära utbildning Hur ska vi gå tillväga
9 9 10
Fakta- och Montörshandbok 10 Elevguide/arbetsordrar 10
Elteknikplus...
Digitalt stöd för din lärprocess
1. Elektrikeryrket
Ett arbete med många fördelar
12 12
14
Fyllt av spänning! 14 Ansvarsfullt! 14 En blandning av teknik! 14 En blandning av arbeten! 14 Självständigt arbete eller lagarbete! 15 Varierande! 15 Fritt! 15
Elektrikern en mångsysslare
16
Problemlösaren 16 Datateknikern 16 Hantverkaren 16 Kontrollanten 17 Säljaren 17 Administratören 17
Arbeta själv eller i lag
Samarbete med andra yrkesgrupper
17 18
2. Att planera ett elarbete
Planera, då mår både du och kunden bra! 32 Elplanera! 32 Arbetsplanera! 33 Tidsplanera! 34
Riskbedömning och riskanalys
36
Att planera en elanläggning
37
Kablar – du måste välja rätt
41
Elarbetsansvarig 36
Elmaterielens möjligheter 37 Tillverkarens anvisningar 37 Fästteknik 37 Exempel, materielkännedom 38 Svensk standard anger placering och antal 39 Materielkännedom uttag, högst 16 A 39 Ramar 40 Doslock 40
3. Dolda/infällda installationer Dold förläggning, ett av många installationsalternativ
43
Rörförläggning i regelverk
47
Röralternativ vid dolda installationer Rör som reducerar de elektromagnetiska fälten Övriga åtgärder för reducering av fält Halogenfritt material Dosalternativ vid dolda installationer
44 45 45 45 46
Regelverk i trä 47 Regelverk i plåt 48 Dosplacering 48 Undvik kondens i elrören 49 Undvik mekaniska skador på elrörern 49 Kablar i vägg 50
En yrkesman behöver utrustning!
19
Din start som elektriker
24
Valv
51
En lyckad dag på jobbet
26
Kabeldragning
55
Från kundförfrågan till fakturering
28
Elektrikeryrket jämfört med skolan Studievägen för elektriker
30 30
Personlig skyddsutrustning 19 Verktyg 20 Mätinstrument 22 Maskiner/tillbehör 22 Stegar och ställningar 23
Lärlingstid 24 ETG 25 Elektriker 25 Vad har du till hjälp? Vilka är dina medspelare?
26 26
Medelstora elföretag (5–25 anställda) 28 Serviceelektriker/fåmansföretag 28
Konstruktion 51 Bottenplatta 52 Väggformar 54 Stopp i rör 55 Hopkoppling av kablarna 56
4. ROT — modernt i gammal miljö Byggnadskonstruktion
58
Fastigheters byggnadsdelar
60
Planritning 58 Grund 58 Byggnadsdelar 59 Väggar 60
4
Innehållsförteckning Golvbjälklag 62 Innertak 63
Tätning 63 Bryt inte ångspärren 63 Ljudtätning 64 Brandtätning 64 Tätning för fukt och damm 65
Arbetssätt vid ROT-arbeten Inbilade rör Gammal materiel Tidigare ledningsfärger
Personlig skyddsutrustning 95 Arbetsställning 96 Tunga lyft 97 Arbete på höga höjder – instruktioner 98 Monotomt arbete – arbetsrotation/mikropauser 99 Farlig omgivning – instruktioner 100 Tillbudsrapportering 102
66
66 67 68
5. Utanpåliggande installationer Installationsalternativ 70
Kabelstegar, trådstegar, profiler 70 Klamring av kabel 72 Rör – utvändigt 76 Installationer i undertak 76 Skyddsrör och skyddsprofiler 77 Linmontage – armaturskenor 77 Installationskanaler 78 Servicestavar, golvboxar och serviceposter 79 Snabbkopplingssystem 79 Ellist 80
7. Ansvar, Instruktion och Kontroll Ansvar
104
Ansvar, Instruktion och Kontroll
108
Säkra elanläggningar 104 Föreskrifter om elsäkert arbete förhindrar elolyckor 104 ISA 105 Kontrollera dina övningar 108 Kontrolldokument 109
8. Projektering och entreprenad Hur får ett elföretag betalt?
113
Anbudsförfarande
114
EL-AMA
116
RA EL 12
118
Är det alltid priset som avgör?
113
Entreprenadformer 114
6. Kvalitet, miljö och arbetsmiljö Vad är kvalitet?
83
Elmateriel 83 Arbetets utförande 83 Servicekunskap 83 Fördelar med elarbeten präglade av kvalitet 84
Dålig kvalitet kostar pengar EIO-Q Ledningssystem
Kvalitetsarbete i praktiken EIO-Q Ledningssystem – Kontroller EIO-Q Ledningssystem – Miljö
Yttre miljö
84 84 85 86 87
88
Avfallshantering 88 Ljuskällor 89 Kabelskrot 89
Arbetsmiljö
90
Lagstiftningen 90 ETAK 90 Byggarbetsmiljösamordnare BAS 91 Arbetsgivaren 92 Skyddsombud 92 Du! 92 Guide för arbetsmiljöpolicy 94 Skyddsrond 94 Anmälan av yrkesskada 95
EL AMA bildar underlag till kontrakt mellan beställare och entreprenör 116 Företrädesregeln 116 AMA är en referensdokumentation 111 Installationsritningar 119 Relationsritningar 119 Vem har ansvaret för felaktigheter? 119
Vetlandas industrihotell Byggmöten Tidplan för bygget
Elkonsulten
120
121 121
122
Rambeskrivning 122
Ritningsläsning 122 Gränsdragningslista 123 Installationsdagbok 124
9. Från kraftverk till abonnent
Kraftverk 126 Elnätet från kraftverk 126 Elnätets uppbyggnad 127 IT-system 128 TN-system 128
Lågspänningsabonnentens anslutningspunkt
130 5
Innehållsförteckning Anslutning till ställverk 130 Anslutning till serviscentral 131 Anslutning till mätarskåp 131 Serviscentral 132 Övriga serviser 132
Vagabonderande strömmar
Vagabonderande strömmar i TN-C-system Magnetfält från vagabonderande strömmar Hur förhindras vagabonderande strömmar
133
133 133 133
Potential – potentialskillnad 134 Potentialutjämning – för en person- och funktionssäker anläggning 135 Skyddsledare 135 Skyddsjordning och skyddsutjämning - grundåtgärder för elsäkerhet 136 Funktionsutjämning 137 Huvudjordningsskena 137
Åsköverspänningar
Åskskydd mot indirekta och direkta blixnedslag
138 138
Mätning av energiuttag
140
Anmälan av elinstallationsarbete
142
Lågeffektkunder – Direktmätning 140 Högeffektkunder – Strömtransformatormätning 141 Högeffektkunder – Effektmätning 142 Föranmälan 142 Färdiganmälan 142
11. Inkoppling av centraler Inkoppling till TN-C-system Inkoppling till TN-S-system
Allvarliga felkällor i TN-C och TN-S-system
154 154 154
Kabelanslutningar 155 Anslutning av aluminiumkabel till kontaktblock
155
Hur stor ska en central vara?
156
Placering av utgående grupper
158
Sektioneringen av installationen 156 Hur stor belastning kan ligga på en gruppledning? 156 Normcentral 158 Gängsäkringscentral 158 Ordning och reda i centraler 159 Utökning av grupper 159
Jordfelsbrytaren 160
Jordfelsbrytaren – en utmärkt kontrollant 160 Installation av jordfelsbrytare 161 Inkoppling 162 Personskyddsautomat 163 Felfall – jordfelsbrytare/personskyddsautomater 163
12. Speciella installationsmiljöer Installationsmiljöer 165 Exempel badrum 165 Lantbruk 166
Tillfälliga anläggningar
10. Montering av centraler
Miljön styr val av central 144 Matningar 144 Införingar 145 Kondens 145
Montering av normcentraler
146
Tillbehör 147 Trefasskenan 147 Undvik överledning 147 Undvik fuktsamling 147 Undvik övertemperatur 147
Montering av gäng- och knivsäkringscentraler 148 Mindre centraler Stora centraler
148 149
Kombinationscentraler 149 Låduppbyggda centraler 150 Ställverk 152
Bygg- och rivningsplatser
168 168
13. Dokumentation och besiktning
Dokumentation 170 Märkning och ritningar
170
Besiktningar 172 Underhåll av elanläggningar 172 Revisionsbesiktning 173 EIO Elkontroll 173 EIO Eltest 173 Besiktning vid installationsarbete 174
14. Styrning och reglering Traditionell och ny teknik
176
Enklare styrkomponenter 176 Flerfunktionsrelä/multirelä 177 Styrmodul 178 Närvarostyrning 178
6
Innehållsförteckning Reglering av ljusnivå
179
Kommunicerande installationssystem
180
Dimmer 179 Analog 1–10 V-styrning 180 Digital styrning 180
Sakordsregister 206-208
Systemlösningar 181 Centraliserade system 181 Decentraliserade system 181 Öppna och slutna system 181 Styrsignaler 182 Topologier 182 Marknadsöversikt 182 Övrig kommunikationsmedia 183
15. Energieffektivisering
Energisparåtgärder 186 Energideklarationer 186
Åtgärder kring belysning
Val av ljuskällor Installera styrning/reglering Exempel på modern totallösning, belysning
187 187 187 189
Energieffektivisering med integrerade system 190 Mätning genererar fortsatt energieffektivisering 190 KNX-exempel integrering av flera system 190
Klimatanläggningar 192 Elvärme 192 Direktverkande elvärmesystem 192 Byggnadens energianvändning och värmeisolering 192 Elradiatorer 193 Centrala styrsystem 194 Takfläktar 196 Varmluftsfläkt 196 Golvvärme – vattenburen 196 Golvvärme – el 197 Värmekabel – andra användningsområden 198 Elpatroner 199 Värmepannor 199 Oljepannor 200 Shuntautomatik 201 Fasta bränslen 201 Elpannor 201 Värmepumpar 201 Solcellsinstallationer 202 Ventilationsanläggningar 203 Sparåtgärder – Effekt 204 Sparåtgärder – olika mätförfarande 205 Energiförluster i kablar 205
7
Introduktion
Elinstallation – Yrkesmannaskap Hej och välkommen till ett läromedelspaket inom elinstallation, som jag hoppas ska tilltala dig. Det är min förhoppning att vi blir bra ”arbetskamrater” för vi kommer att tillbringa mycket tid tillsammans.
Paul Håkansson/PE Allkonsult AB/ELoTELE.se 8
Introduktion
Vad ska du lära dig? Under denna kurs kommer du mer och mer att känna dig som en yrkesman inom elområdet. Som yrkesman behöver du såväl praktiska som teoretiska kunskaper. Elyrket är väldigt brett så det finns inga möjligheter att lära sig allt. Man får istället lära sig att söka den kunskap som varje situation kräver. Trots min bakgrund som elektriker i sjutton år och skoluppdrag inom elområdet under tretton år får jag ständigt söka information för att lösa de frågeställningar som jag ställs inför. Jag har sökt och sammanställt information som jag vet att du kommer behöva som elektriker. Målet med boken är att:
• Utveckla dina förmågor att planera och agera inför ett eluppdrag. • Utveckla dina förmågor att söka rätt information vid rätt tillfälle.
• Utveckla dina teoretiska kunskaper och praktiska hantverk. • Förbereda dig för fortsatt utbildning inom elområdet.
En verklighetsnära utbildning Ett absolut mål är att utbildningsformen ska bli så verklighetsnära som möjligt. När du träder in i yrkesmannakurser som den här ska det kännas som om du vistas på ett elföretag. Din roll blir att hela tiden sträva efter att agera som en yrkesman/yrkeskvinna och att ständigt vara sugen på att ta till dig all kunskap. Man måste ha full kontroll! Ett felaktigt beslut eller felaktigt kopplande kan innebära livsfara för person och egendom.
Att agera yrkesmannamässigt blir lättare om din utbildningsplats är så verklighetsnära som möjligt. Ditt bidrag är att ha kläder och verktyg på dig i arbetssituationer. Har du dessutom med dig de teoretiska kunskaper som krävs så blir til�lämpningen av kunskaperna rolig och spännande.
9
Introduktion
Hur ska vi gå tillväga? Faktabok och Montörshandbok Ett mål i skrivandet har varit att du ska kunna läsa boken utan lärarhjälp. Informationen som ges i läromedlet är placerad i två böcker, denna faktabok och en Montörshandbok. I Montörshandboken finner du fördjupad fakta, instruktions- och installationsanvisningar som hjälper dig att utföra praktiska moment. Montörshandboken är tänkt att vara till hjälp även utanför skolan, på APL:n och under din framtida lärlingstid på ett elföretag.
Faktabok
Montörshandbok
I Vetlanda byggdes ett industrihotell för ett antal år sedan. Vi kommer att använda det som exempel i resonemang framöver. Dokumentation kring bygget kommer du att hitta på CD:n.
Elevguide/arbetsordrar Du ska precis som en yrkesverksam elektriker utföra uppdrag som beskrivs på arbetsordrar. Uppdragen ska dokumenteras och kontrolleras. Hur det ska gå till beskrivs i elevguiden. Dina uppdrag ska utföras på olika platser i vår tänkta stad. Du får successivt nya kunskaper för att lösa dina uppdrag.
Snart är det du som ska iväg!
10
Introduktion
Arbetsorderns utformning
På arbetsordern får yrkesmannen en uppgift som ska lösas. Vi har samlat ihop arbetsordrar från elföretag och kompletterat dem med tips om arbetets genomförande. Du bestämmer till stora delar själv var och hur det ska utföras. Arbetet dokumenterar du sedan på ordern. För att få en heltäckande bild av alla dina övningar ska du sammanställa dem i en planeringskalender.
Här ser du var arbetet ska utföras.
Här ser du vad du ska utföra.
Här får du tips om aktuella regler inför arbetet.
Här får du råd inför arbetet.
Här ska du bokföra hur du utfört arbetet.
Här ska du bokföra att du kontrollerat arbetet. I elevguiden får du utförligare instruktioner om hur du väljer ut och dokumenterar dina arbetsordrar.
Undervisning i lagar och regler
.. ELLaRA SVEN SPIEGELBERG
PAUL HÅKANSSON TORD MARTINSEN
elkraftsteknik
I boken Elkraftteknik lade vi fokus på viktiga föreskrifter, standarder och särskilda anvisningar med huvudsakligt fokus på Elinstallationsreglerna. Du lärde dig dess upplägg, numrering och innehåll. I Elinstallation – Yrkesmannaskap kommer du att praktiskt til�lämpa reglerna. I övningar kommer vi att beskriva när/var/hur föreskrifter och standarder används i de arbetsmoment som övningen omfattar.
11
Introduktion
Elteknik Pluswebb i kombination med dina studier Digitalt stöd för din lärprocess Faktaböcker
Denna faktabok, precis som övriga nya titlar inom El & Energiprogrammet, finns även som Onlinebok. Dessutom kommer Elteknik Pluswebb att erbjudas för inriktning Eltekniks hela utbud. Det är de traditionella pappersövningsböckerna och deras praktiska övningar som nu digitaliserats och som du enkelt når så fort du har tillgång till en dator med Internet.
Arbetsordrar
Det digitala övningsmaterialet utgår från digitala arbetsordrar där du får besvara frågeställningar som rättas automatiskt. I samband med rättningen får du ytterligare feedback kring de aktuella frågeställningarna. Arbetsordern leder dig även till olika inlämningsuppgifter som också är digitala och som i regel leder dig till praktiska arbetsuppgifter. Arbetsordern avslutas med en eller flera kontrollfrågor.
Arbetsordern innehåller ett brett urval av frågor och inlämningsuppgifter som kan vara såväl teoretiska som praktiska arbetsuppgifter.
Inlämningsuppgifter
Inlämningsuppgifterna leder dig till praktiska arbetsuppgifter. Beroende på vilken nivå du befinner dig på i din utbildning kommer du att bli styrd i vilken materiel, utrustning, verktyg och planering du behöver. I början får du stöd i dessa val och mot slutet ligger besluten helt på ditt ansvar. Ofta avslutas en uppgift med att du får ge dina reflektioner och utvärdera ditt arbete. Arbetet kommer sedan att kontrolleras och bedömas av din lärare. Du kommer utveckla dina förmågor Ett mål för mig som huvudförfattare för Eltekniksinriktningen är att du ska få ”verktygen” att utveckla alla de förmågor som krävs för att bli en duktig Eltekniker. De förmågor jag vill belysa är dina: Analytiska förmågor. Det innebär att du tar dig an arbeten (uppgif ter/problematik/felsökning) på ett bra och logiskt sätt. Kommunikativa förmågor. Det innebär att du är bra på att kommuni cera, resonera och redovisa. Metakognitiva förmågor. Det innebär att du är bra på att tolka, tänka till och väljer strategi kring hur du når bästa resultat på ditt arbete. Begreppsliga förmågor. Det innebär att du förstår vad olika begrepp betyder och kan använda dig av dem i tal och skrift. Förmågor att hantera information. Det innebär att du kan söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Praktiska förmågor. Det innebär att du är bra på att skruva ihop och montera saker, är fingerfärdig och utför snygga, säkra elarbeten. Paul H. PE Allkonsult AB
12
Precis som i arbetslivet gäller det att kunna samarbeta. Hjälp varandra, lär av varandra, skapa tillsammans de bästa lösningarna.
1 Elektrikeryrket
1 Elektrikeryrket Du har bestämt dig för att studera för att få de kunskaper som krävs för att bli en bra elektriker. Det är ett utmärkt val!
13
1 Elektrikeryrket
Ett yrke med många fördelar... Elektriker är ett yrke ”fyllt av spänning”, styrt av en avancerad teknisk utveckling.
Fyllt av spänning! Inget kan vara mer sant.
Ansvarsfullt! Definitivt. Du kommer att hantera elektricitet, denna osynliga, kraftfulla och farliga kraft som endast professionella yrkesmän får lov att tämja.
En blandning av teknik! Prognoserna inom EIO tyder på att:
• 1/3 av dina arbeten blir traditionella elinstallationer och nybyggnationer.
• 1/3 blir säkerhetssystem som till exempel inbrotts- och brandlarm, kameraövervakning samt passersystem. • 1/3 blir industriservice och underhåll.
14
En blandning av arbeten! Ena dagen kanske du utför en traditionell rörförläggning, nästa dag sitter du och programmerar KNX (kommunicerande installationssystem).
1 Elektrikeryrket
Självständigt arbete eller lagarbete! Om du vill jobba självständigt finns alla möjligheter. Föredrar du att arbeta i lag går det också bra.
Varierande! Absolut. Du kommer att arbeta i de mest skilda miljöer. Ena dagen kan du stå i smutsig miljö och kämpa med en grov kabel. Nästa dag kan du koppla ett datanät på ett rent och snyggt kontor. Yrket är lika varierande som vädret kan vara vid utomhusarbete.
Fritt! Elektrikeryrket är inget yrke som styrs av en stämpelklocka. Du får ta ansvar för det mesta vad gäller tidsplanering, arbetsplanering och utförande. Du vet egentligen aldrig exakt hur dagen kommer att bli. Istället för att installera det som du först planerat, kanske du får ägna hela dagen åt felsökning hos någon ”strandsatt” kund.
15
1 Elektrikeryrket
Elektrikern – en mångsysslare Det är mycket som hänger på dig som yrkesman. Som elektriker är du en mångsysslare som ska lösa de mest skiftande uppgifter.
Om bara något av alternativen faller dig i smaken finns det alltid nischer inom elektrikeryrket som tillgodoser just dina önskemål.
Problemlösaren En bra egenskap är om du är lite av en uppfinnare och har lätt för att komma på olika lösningar. Yrket består egentligen hela tiden av att du får uppdrag som ska lösas på bästa sätt. Det är du som ska presentera idéer och lösningar på kundens problem. Vi ska i kursen hjälpa dig att hitta metoder för hur du tar dig an en problemställning.
Datateknikern Ny avancerad teknik kräver datorarbete vid till exempel idrifttagningar och funktionskontroller av olika anläggningar. Det finns elyrken som i stort sett enbart består av jobb vid datorn. Det ingår även arbeten med att se över och ge råd ur energisynpunkt.
Hantverkaren Yrket är till stora delar ett hantverksyrke. Det är en fördel om du utöver arbetet med att installera el också blir kunnig inom flera yrkesområden, exempelvis: • Snickare. Du jobbar mycket med hammaren. Du behöver även ha förståelse för byggsätt och byggnadskonstruktion.
• Plåtslagare. Du jobbar ibland med plåtmaterial.
• Rörmokare. Du behöver ha förståelse för ”vattnets väg” och ha kännedom om diverse VVS-anläggningar.
• Svetsare. Ditt material kan i en del fall behöva svetsas fast för att sitta ordentligt.
16
1 Elektrikeryrket
Kontrollanten Du kontrollerar dina installationer under arbetets gång. När du sedan är klar kontrolleras arbetet igen, både av dig själv och andra. Kvalitet och noggrannhet är något som måste genomsyra ett elarbete. Kvalitetssäkring är en mycket viktig del i jobbet.
Säljaren I arbetet är kontakter med kunder en mycket trevlig, spännande och viktig del. Du kommer bland annat att bli försäljare genom att du säljer in bra lösningar eller nya idéer till kunden. Det skapar sysselsättning åt dig och ditt företag. Kom ihåg: Du är företagets ansikte utåt gentemot kund!
Administratören Det administrativa arbetet blir mer och mer omfattande för en elektriker. Kvalitetsarbete och dokumentation utgör en stor del av arbetstiden. Det är vid dessa tillfällen du hamnar bakom datorn för skrivarbete eller ritande med CAD. Datorns användning i yrket ökar såväl via bärbara datorer som handdatorer. 17
1 Elektrikeryrket
Arbeta själv eller i lag? Elektrikeryrket innebär att du arbetar såväl ensam som ihop med dina arbetskamrater i arbetslag. Precis som i vilket idrottslag som helst gäller det då att kunna samarbeta. Man ska lösa uppgifter ihop på ett bra och smidigt sätt. Man planerar ofta arbeten ihop och man jobbar och kämpar ofta på samma ställe.
Vid större arbeten är man ofta flera elektriker som kan hjälpas åt.
Ibland blir det ensamarbete.
Samarbete med andra yrkesgrupper
Vid större arbeten blir även andra yrkesgrupper inblandade. Det gäller då att man kan samarbeta både om lösningar, arbetsutrymme och tidsplanering. Eventuella problem löser man på arbetsplatsen, under rasterna eller på möten.
Elektrikern utför ofta de sista momenten
I slutskedet av ett bygge är du beroende av andra yrkesgrupper som påverkar när du får färdigställa ditt arbete. Du kan till exempel inte sätta upp apparater förrän målaren är färdig. Det innebär att du ofta får jobba under tidspress och i ett byggskede när alla hantverkare, byggstädare och andra trängs för att bli klara i tid.
Jag har varit med om hantverkare som efter att ha skruvat dit de sista bitarna smitit ut genom bakdörren eftersom premiärgästerna har stått finklädda utanför entrén. Mia P. EL AB
Ibland blir det trångt på bygget. Då gäller det att man kan samarbeta. Särskilt i slutskedet av byggnationer då alla yrkesgrupper är stressade.
18
1 Elektrikeryrket
Brandsäkra kläder Brandsäkra kläder används som ett extra skydd till exempel vid ställverksarbete. Tänk på att de ska vara rena eftersom smuts kan försämra deras egenskaper.
En yrkesman b ehöver utrustning! En förutsättning för att du ska kunna genomföra kursen är att du har tillgång till den utrustning som en yrkesman har. En elektrikker behöver: • Arbetskläder.
• Personlig skyddsutrustning. • Verktyg.
• Maskiner.
• Mätinstrument.
• Stegar och ställningar. En elektrikers skor ska ha stålhätta som skyddar foten ovanifrån och spiktrampskydd som skyddar foten underifrån.
I dina arbetsbyxor ska det finnas fickor där du placerar knäskydd som skydd/stöd när du arbetar knästående. I övrigt gäller det att klä sig efter de förhållanden som gäller för tillfället.
Personlig skyddsutrustning Utöver arbetskläder har man en personlig skyddsutrustning. Personlig skyddsutrustning är ett begrepp som omfattar alla produkter som är gjorda för att bäras eller hållas av en person för att skydda mot hälso- och säkerhetsrisker. Den ska bestå av: • Förbandsask. • Hörselskydd.
• Skyddsglasögon. • Skyddshjälm.
• Varningsskylt: Arbete pågår.
• Hänglås (till säkerhetsbrytare). • Tillbudsblankett. • Andningsskydd.
Får ej manövreras Arbete pågår
Elarbetsansvarig: Datum:
På byggen råder hjälmtvång. Använd hörselskydd.
1/4
Sture Starkström Tel:
21 77 70
I din personliga skyddsutrustning ingår den mycket viktiga skylten ”Arbete pågår”.
19
1 Elektrikeryrket
Verktyg De handverktyg man använder förvarar elektrikern på olika sätt: • En del föredrar en väst.
• En del föredrar ett verktygsbälte.
• En del föredrar en verktygsbox. De verktyg man inte använder så ofta förvaras i en verktygslåda.
Verktygsväst
Verktygsbälte
Verktygslåda
Verktygsväska
I en elektrikers verktygssats ingår: 1
2
3
4
1 Spårskruv 2 Phillips 3 Pozidriv
5
6
4 Supadriv 5 Sexkantsskruv 6 Torx
Skruvmejslar: Flat-, stjärn- och hylsskruvmejsel, torx
Tänger: Sidavbitare, flacktång, skaltång, kabelsax, polygrip, ellistsax, rörsax, håltagningstång, kabelskotång
20
Blocknycklar
Lednycklar
Skiftnycklar
Hammare
Knivar
Eltejp
Borretui
Filar
Gängverktyg
1 Elektrikeryrket
Tumstock
Insexnycklar
Torxset
Måttband
Minibågfil
Bågfil
Plåtsax
Klammerdon
Passdelsnyckel
Centrumborr
Långa borr
Stämjärn
Patronpistol
Vattenpass
Doskniv
Hålsågar
Dosfräsar
Böjfjädrar
Indragningsfjäder
Snörslå
Konisk plåtborr (stegborr)
21
1 Elektrikeryrket
Mätinstrument Elektriker behöver en stor mängd mätinstrument. En del behöver man ständig tillgång till medan andra inte används lika ofta eller är för dyra för att varje montör ska ha varsin. När du mäter är det viktigt att du kan lita på mätresultaten, så vissa instrument är viktiga att sända på service.
I Montörshandboken finner du ett avsnitt om de mätinstrument som yrkesmannen använder.
Maskiner/tillbehör Utöver småverktyg har varje elektriker normalt tillgång till en mängd andra verktyg som till exempel: • Skarvsladdar.
• Arbetsbelysning. • Ficklampa. • Limpistol.
• Laddningsbara skruvdragare.
• Laddningsbar borrmaskin/mutterdragare. • Borrmaskin.
• Borrhammare.
• Kombi-/mejselhammare. • Spårfräs.
• Håltagningsverktyg. • Momentnycklar. • Kabelsaxar.
• Laserverktyg (avståndsmätare, regelsökare, linjelaser).
22
1 Elektrikeryrket
Stegar och ställningar Det är mycket vanligt att elektriker arbetar på så hög höjd att hjälpmedel krävs. Då tar man hjälp av stegar, ställningar och skyliftar.
Arbete från stegar och ställningsbyggande behandlas grundligt i boken Elektromekanik.
För att säkert kunna använda stegar och ställningar måste man kunna de säkerhetskrav som gäller kring utrustningen. När du introduceras på ett elföretag ska du informeras om företagets utrustningar. Det finns speciell lagstiftning som anger att det krävs utbildning för att montera eller nedmontera en ställning.
1
2
1. Ministällning 4. Skylift 2. Byggställning 5. Trappstege 3. Saxlift
3
4
5
För att undvika olyckor är det mycket viktigt att använda sig av tillbehör, exempelvis glidskydd, stödben och förlängningsben.
23
1 Elektrikeryrket
Din start som elektriker Lärlingstid Efter din skoltid får du ytterligare möjlighet att lära dig yrket under en lärlingstid på 1600 timmar, som anställd på ett elföretag.
Yrkescertifikat
För att du ska få så allsidig träning som möjligt ska lärlingstiden bestå av olika arbetsuppgifter. Du kommer då att få stöd av mer erfarna elektriker. Den tid som du arbetar dokumenteras på blanketter som ligger till grund för ditt certifikat. Efter 1600 arbetstimmar lärlingstid kan du sedan kvittera ut ett yrkescertifikat, som är ett bevis på att du har gjort din grundutbildning färdig.
Under din lärlingstid arbetar du ihop med erfarna elektriker som finns i din närhet och kan ge dig stöd om eller när det behövs.
Introduktion
I företaget ska det finnas en utbildningsansvarig och ett lärlingsombud som har till uppgift att se till att du trivs och att du får en allsidig färdighetsträning under lärlingstiden. Under de första dagarna på elföretaget kommer du att introduceras i företagets verksamhet, rutiner osv. Arbetsområden för utbildning i företaget
SAMMANSTÄLLNING LÄRLINGSTID
Tiden angiven i timmar inom resp certifikattyp
Certifikat Elteknik Elektriker
A B Ind. Arbetsmoment
kod
Inst.
Kom.
Ind.
Allm. elektr.
Elteknik Introduktion i företaget Installation, bostäder Installation, kontor och affär Installation, industri Hantverkslokaler, jordbruk och liknande Motorer med olika start- och reglerutrustningar Styrutrustningar för maskiner typ PLC mm Reglerutrustningar för t.ex värme Service på vitvaror el motsv samt "lappjobb" Teletekniska signal- och övervaknings anläggn Larmanläggningar Datanät Överföring av bild och ljud samt kabel-TV Monteringsarbete, mekaniskt Hydraulik Arbete i hisschakt Korg- och frontmontering Rulltrappor Maskinreparationer och linbyten Revision Specifikation enl ELY Summa
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21
20 200 240 160 100 80 80 120
Tele
Hiss
20
20
Industri 20 120 200
60
80 160 200 80 80
20
340 160 160 80 120 120
20 200 200 50 50 100
20
480 200 300
80 100 100 100
40 100
Namn: Företag: Org.nr: Kod Rikttid Tid fr A-sedel Vecka/År
Personnr: Tidsperiod: Lärlingstid: 1 20
2 200
3 240
5 160
6 100
8 80
9 80
10 120
Övr 600
Signeras Lär- Lärl. Utb.ling omb. ansv.
300 300 230 150 100 140 120 80 160 100 140
1000
1000 1000 1000
1000
1000 1000
Summa tid
Lärlingstiden på 1600 timmar ska dokumenteras. Minst 1000 timmar ska omfatta arbeten mot tänkt certifikat.
24
1 Elektrikeryrket
ETG Elteknikbranschen har tagit fram ett utbildningskoncept för elteknikutbildningen vid el- och energiprogrammet. Det finns nationella kunskapsmål i utbildningen som man löpande följer upp med terminsvisa prov, som avslutas med ett veckolångt praktiskt yrkestest sista terminen år 3. Elever som har godkänt enligt branschens fastställda kurskrav, och genomfört sin praktik under utbildningen samt klarat terminsproven och yrkestestet med godkänt resultat får en ETG-examen. De elever som når ETG-examen får sitt yrkesbevis i samband med sin examen och anställs som förstaårsmontörer i företagen enligt kollektivavtal mellan elteknikbranschens parter.
Elektriker Yrkescertifikatet du får efter lärlingstiden bekräftar att du är klar med din grundutbildning till elektriker. Du har nu de kunskaper som krävs för att arbeta självständigt under en behörig elinstallatör. Du kommer successivt att stiga i graderna för att efter 3 år bli fullbetald elektriker. I tabellen ser du uppdelningen av en elektrikers karriärväg. Lärling 720 h Lärling/ETG 880 h Totalt 1600/880 h 1:a året i yrket 2:a året i yrket 3:e året i yrket Fullbetald elektriker
Som elektriker arbetar du alltid under överinseende av en Elinstallatör (person med behörighet). Elinstallatören har det yttersta ansvaret för att elinstallationerna blir korrekt utförda. Reglerna kräver att elektrikern och Elinstallatören är anställda i samma företag.
Ett studiebesök under utbildningen kanske sker hos en framtida jobbarkompis? Inledningsvis kanske ni jobbar ihop på APL, sen som anställda.
25
1 Elektrikeryrket
En lyckad dag på jobbet Ett framgångsrikt arbete förutsätter att du gör ditt bästa. Men du är även beroende av andra. Låt oss se vilka möjligheter elföretaget ger dig.
Vad har du till hjälp? I ett medelstort elföretag har du :
1. Utrymmen som du behöver innan, emellan och efter du arbetar. Du behöver till exempel omklädningsrum och lunchrum. Är du på ett arbete som varar under en längre tid ska du ges samma möjligheter på arbetsplatsen. 2. Att ha tillgång till en mekanisk verkstad är ofta en nödvändighet. 3. En stor del av ditt arbete kommer vara materielhantering. Det kräver ett stort lager eller en väl fungerande logis tik med snabba leveranser direkt efter beställning. Många mindre företag utnyttjar leverantörernas erbjudande om nattutkörning av elmateriel. Beställer du inom rimlig tid har du varorna levererade dagen efter. 4. Maskiner och utrustning behövs hela tiden. Det blir snabbt ohållbart att varje montör ska ha egna maskiner av varje sort. Du kommer att få ut de vanligaste verktygen och sedan ha tillgång till en gemensam uppsättning verktyg på företaget. 5. Mycket av det pappersarbete som förr krävdes sköts numera digitalt med smartphones och/eller dator.
Vilka är dina medspelare? I ett medelstort elföretag finns i regel alltid följande funktioner:
6. Chefen på företaget har det övergripande ansvaret. Det är också ofta han eller hon som står för ansvaret och behörigheten på företaget. För att det ska fungera är det viktigt att du får fortlöpande utbildning för att hänga med i den tekniska utvecklingen och i kraven för att ut föra elsäkra installationer. 7. Arbetsledaren eller projektledaren har i regel den huvudsakliga kontakten med dig.
8. Lageransvaret ligger ofta på en särskild person. Det blir ofta mycket inköp och lagerhantering som du och kunder behöver hjälp med. 9. Teknisk support, dokumentation och att räkna på jobb är också funktioner som krävs.
26
Vi montörer är företagets ansikte utåt! Med dina goda kunskaper och ett bra stöd från företaget kommer det att bli bra!
1 Elektrikeryrket
4
1
6
2
7
3
8
5
9
27
1 Elektrikeryrket
Från kundförfrågan till fakturering Vi ska följa arbetsgången som normalt gäller för ett elarbete. För elektrikern innebär det bland annat mycket planeringsarbete.
Medelstora elföretag (5–25 anställda) I ett medelstort elföretag ser arbetsgången oftast ut såhär:
1. Efter att företaget fått ett arbete skrivs det ut en arbetsorder som nuförtiden i regel är digital. Arbetsordern har föranletts av en diskussion där kunden vet hur han eller hon vill ha sin instal lation utförd eller så ber kunden installationsföretaget finna en lösning på sina önskemål. Detta moment är en första möjlighet att tipsa kunden om bra energieffektiva och praktiska lösningar. Det är ju oftast elföretaget som sitter inne på en mycket större kunskap kring lösningar än kunden. I detta skede är det även troligt att arbetsledaren och kunden bestämmer när arbetet kan utföras.
2. Arbetsordern delas ut till montör. När arbetet ska utföras kommer arbetsordern att delas ut till dig som montör. Sen hänger mycket på ditt yrkeskunnande. Det är mycket möjligt att du och arbetsledaren tillsammans åker ut till kunden för att bestämma hur arbetet ska utföras eller så blir det du själv som bestämmer hur du ska göra. 3. Utplockning av material. Du får oftast själv plocka ihop det materiel som går åt till dina arbeten. 4. Arbetsplatsbesök. Väl ute på arbetsplatsen är det till stora delar du själv som får reda ut eventuella problem som kan dyka upp. Du utför ditt arbete efter de bestämmelser och riktlinjer vi elektriker har att följa.
5. Efterarbete på elföretaget. När arbetet är klart sammanställer du materielåtgången, och hur mycket arbetstid som ska debiteras kunden. När du är färdig är du redo för nya uppdrag. Kunden faktureras för din arbetstid, dina resor till och från arbetsplatsen och för det materiel som förbrukats.
Serviceelektriker/fåmansföretag En serviceelektriker eller en elektriker på ett litet företag får oftast sköta hela arbetsgången själv, från att avtala med kunderna till att avsluta arbetet. Det är inte ovanligt att fordonet då blir den huvudsakliga kontors- och lagerplatsen.
28
5 Utanpåliggande installationer ISBN 978-91-47-10739-1 © 2013 Paul Håkansson och Liber AB Redaktör : Sture Sahlström Bildredaktör: PE Allkonsult AB Grafisk form och produktion: Paul Håkansson, PE Allkonsult AB Bildleverantörer: AB Novum Ambes Elservice AB Athena Nordic AB BAXI AB Bildinfo i Stockholm AB Bohlin & Nilsson AB Crouzet AB Didacta DRAKA Kabel EBECO AB EIO El-Björn Electro AB Elbranschens Centrala Yrkesnämnd, ECY Elajo Elteknik AB Elbranschens Utbildningscenter, EUU ELDON VASA AB Elektroskandia ELFA AB Elinstallatören ELJO Elteknik AB ELKO AB ELPRESS AB ENSTO Elritarna AB,Vetlanda Elsäkerhetsverket Eltex of Sweden AB
Enestedt & Co AB Reklambyrå Etyd, Reklam & design Extronic Elektronik AB Fagerhults Belysning AB Farandole Communications AB Fireseal Forméra AB Frico AB Föreningen Svenskt Trä Företagshälsovården,Vetlanda Galaxen Glen Dimplex Nortdic AB Hager Elektro AB HAKI AB heri ab Hilti Svenska AB Illustrator Svante Ahlsén Illustrerad Teknik AB Isover Gullfiber JTI-Institutet för jordbruks- och miljöteknik KC Betong AB Lallos foto LUNA Malmbergs Marelco KB, Göteborg MP-Bolagen AB Mostphoto, omslagsbild NCC AB
NIBE AB,Markaryd Nobö Produkter AB Partex Marketing System AB PE Allkonsult AB, Vetlanda Per Sörsäter, Per S Energiteknik Protec System AB Prysmian Group Quibic Reklam AB Returledning i Sverige AB Scneider Electric Sverige AB SEF, Elektrikerna SEK, Svensk elstandard Skydda i Sverige AB Snickers Original AB SOLAR AB Studio Etyd AB, Växjö Svensk Byggtjänst Svenska Brandförsvarsföreningen Svenska Elektrikerförbundet Svenska Rygginstitutet AB Tempus AB ThermoTech Scandinavia AB Tillquist Elteknik AB Watts Industries Nordic AB VETAB Wibe Stegar AB Värmebaronen Yxhult AB Wickelius Design
Tredje upplagan 1 Omslagsform och repro: Resultat Grafisk Form och Produktion AB Tryck: Kina 2013 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som brytet mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
102
Elinstallation – Yrkesmannaskap
Läromedlet Elinstallation – Yrkesmannaskap beskriver såväl det praktiska yrkesmannaskapet som den planering och affärsmässighet som krävs av en installationselektriker. Informationen är uppdelad i en faktabok och en Montörshandbok. I Montörshandboken kan elever och yrkesverksamma elektriker få en fördjupad information om olika områden. Läromedlet är skrivet för alla som: • Påbörjat elektrikerutbildning i gymnasieskolan • Påbörjat en lärlingsutbildning • Har behov av fortbildning inom elinstallation
Best.nr 47-10739-1 Tryck.nr 47-10739-1