Var kvinnor och slavar del av upplysningen?

- att förstå historiens komplexa flöden

Johanna Ekman

Citera artikeln: Ekman, J. (2023). Var kvinnor och slavar del av upplysningen - att förstå historiens komplexa flöden. SO-didaktik: maj 2023.

Länka till artikeln:

https://issuu.com/so-didaktik/docs/so-didaktik_maj_2023_Ekman

Artikeln publicerades online i maj 2023. Artikeln ingick inte i ett nummer utan publicerades separat. Den kommer att ompubliceras som del av ett nummer i SO-didaktik vid ett senare tillfälle.

SO-didaktik

vår 2023

ISSN 2002-4525

Publiceringsansvar: Föreningen SO-didaktik

E-post: so-didaktik@globala.se

Onlinepublikation:: https://issuu.com/so-didaktik

Hemsida: www.so-didaktik.se

Kvinnomarschen mot Versailles den 5 oktober 1789. Innebar upplysningen ökad frihet för kvinnor och slavar? Det fick Johanna Ekmans elever svara på i den övning som den här artikeln handlar om. Att kvinnorna spelade en roll under franska revolutionen är välkänt. Kvinnornas marsch till Versailles den 5 oktober 1789 får stor plats som en betydelsefull händelse i historieskrivningen. Den visade folkets makt, att de, särskilt kvinnorna, var missnöjda med bristen och det höga priset på bröd, samt med kungens vägran att acceptera reformerna av nationalförsamlingen. Kvinnomarschen tvingade kungen och hans familj att lämna Versailles och flytta till Paris, där de ställdes under revolutionärernas övervakning. Marschen markerade slutet på den absoluta monarkin och början på den konstitutionella monarkin i Frankrike. Vissa historiker hävdar att marschen har överdrivits eller romantiserats av senare författare, men andra hävdar att det var ett genuint och betydelsefullt uttryck för folkligt missnöje och politiskt deltagande. Men - parallellt med att revolutionen fortskrider och reformerna nedtecknas och institutionaliseras så begränsas (det nya) handlingsutrymmet för kvinnor. Det öde som drabbade den franska författaren Olympe de Gouges symboliserar detta. I protest mot att revolutionens programförklaring ”Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter” 1791 bara givit männen rättigheter, skrev de Gouges ” Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter”. Hon dömdes till döden och avrättades i giljotinen 3 november 1793. Bild: Samtida teckning av okända konstnär. Public Domain.

Var kvinnor och slavar del av upplysningen?

- att förstå historiens komplexa flöden

När Johanna Ekman och hennes

kollega som så många gånger förut skulle ta sig an upplysningsepoken ville de utmana det traditionella narrativet om upplysningen som en enda lång framgångssaga. I en väl utarbetad simuleringsövning ställdes elever inför situationer där det framgick att inte minst kvinnor och slavar var exkluderade från upp-

lysningens framgångar. Johannas elever fick insikter i att förändring är komplext, att kontinuitet och förändring är sammanvävda och att framgång för några kan innebära motgång för andra.

I gymnasiets läroböcker för kursen Historia 1b handlar upplysningen allt som oftast om periodens tankeströmningar om förnuft och samhällsnytta. Eleverna får lära sig om hur naturvetenskapens utveckling förändrade människors världsbild, och på så sätt lade grunden för nya revolutionerande idéer om olika typer av samhällsskick. Dessa nya idéer rörde sig bort från de gamla feodala ordningarna mot mer liberala och proto­demokratiska ideal (proto = tidig variant, grundform, ett slags demokratins vagga). Därefter brukar läroböckerna övergå till att berätta om revolutionerna (den amerikanska, den franska och den industriella) som en konsekvens av upplysningens inflytande och ett första genombrott för demokratin. Läroböckernas upplägg och presentation av upplysningstiden följer ett väl etablerat narrativ med fokus på upplysningen som demokratiseringsprocess. Dock finns andra perspektiv som är väl värda att utforska eftersom de utgör en sida av historien som inte lika ofta uppmärksammas, men som inte är desto mindre viktig.

av 1700­talet och det ska dröja ytterligare ett drygt sekel innan kvinnors krav på ökat politiskt inflytande börjar tas på allvar. Friheten verkade alltså inte inkludera alla. Detta är något vi önskade söka förståelse för genom att undersöka upplysningen ur ett kontinuitetsoch förändringsperspektiv.

Peter Seixas och Tim Morton (2012) har i boken The Big Six konstruerat sex historiedidaktiska tankeredskap, eller tankebegrepp, och ett av dessa behandlar kontinuitet och förändring och hur vi kan förstå historiens komplexa flöden. Till detta tankeredskap hör även fyra vägledande principer (se bild sid. 5) av vilka nummer ett och tre har varit viktigast för detta moment. I den första principen framhävs att kontinuitet och förändring är sammanvävda, vilket betyder att båda kan existera samtidigt och tillsammans. I en historisk period som upplysningen bör vi därför inte bara leta efter tecken på förändring utan även kontinuitet. I den tredje principen ges begreppen framgång och tillbakagång, vilka riktar uppmärksamhet på att en förändringsprocess kan innebära väldigt olika saker för olika grupper av människor.

När vi, närmare bestämt jag och en kollega, stod i begrepp att påbörja ett undervisningsmoment som skulle handla om upplysning och revolutioner, så ville vi utmana narrativet om upplysningen som en framgångssaga genom att undersöka de nya tankarnas och idealens genomslagskraft i olika grupper i samhället. Frågan om vad upplysning egentligen innebär, och vad man kan förvänta sig av den, engagerade så pass mycket redan under själva upplysningsperioden, att Berlinische Monatsschrift bad en rad filosofer att svara på frågan ”Vad är upplysning?” Mest känt torde Immanuel Kants bidrag i nämnda tidskrift vara, i vilket han slog fast att ”upplysning är människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet” (1783). För detta behöver människan frihet, och mer specifikt frihet att bruka sitt förnuft. Detta är alltså, enligt Kant, kärnan i upplysningen. Samtidigt vet vi att många människors faktiska ofrihet ökade under perioden. Den transatlantiska slavhandeln når till exempel nya höjder under senare delen

I denna artikel kommer jag att presentera en övning där eleverna fick undersöka hur upplysningstiden påverkade olika grupper olika och kan ses som både förändring och kontinuitet. Övningen ingick i ett större moment, en frågedriven undervisning (FDU) om upplysningen. Hela upplägget finns presenterat i artikeln “Befriades människan av upplysningen?” (Gurestam, 2023), medan jag i min artikel fokuserar och diskuterar en av FDU:ns övningar. Undervisningen genomfördes i två klasser i kurserna historia 1b i årskurs 2 på gymnasiet, en ekonomiklass (inriktning juridik) och en naturklass (inriktning natur).

Övningens syfte

I övningen vill vi (med stöd i tankeredskapet kontinuitet och förändring) belysa att de generaliseringar som ibland görs när man pratar om förändringsprocesser kan exkludera grupper för vilka förändringen blir liten eller uteblir helt. ”Människa” inkluderar flera olika grupper såsom ”män”, ”kvinnor”, ”barn” och man bör förstås också ta hänsyn till olika samhällsklasser när

Upplysningen som kontinuitet och förändring

Kontinuitet & förändring

Hur kan vi förstå historiens komplexa flöden?

Vägledande princip 1 - Kontinuitet och förändring är sammanvävda; båda kan existera samtidigt och tillsammans. Kronologier och periodindelningar är en bra utgångspunkt.

Vägledande princip 2 -Förändring är en process, med varierande takt och mönster. Vändpunkter är tillfällen när förändringsprocessen ändrar riktning eller takt.

Vägledande princip 3 - Framgång och tillbakagång är begrepp för att utvärdera förändring över tid. Beroende på förändringens kraft och riktning kan framgång för vissa människor betyda tillbakagång för andra människor.

Vägledande princip 4 - Periodiseringar kan hjälpa oss att organisera vårt tänkande runt kontinuitet och förändring. Det är frågan om en tolkningsprocess där vi bestämmer vilka händelser eller förändringsprocesser som ska utgöra en historisk period.

Identifiera

& Förändring

Kontinuitet och förändring. Peter Seixas och Tim Morton har i boken The Big Six: Historical Thinking Concepts sammanfattat vad det innebär för elever att lära sig i historia i sex förmågor, så kallade historiska tankebegrepp / tankeredskap. Dessa är att (i) fastställa historisk betydelse, (ii) använda historiska belägg, (iii) identifiera kontinuitet och förändring, (iv) analysera orsaker och konsekvenser, (v) inta historiska perspektiv och (vi) hantera den etiska dimensionen. Till varje tankebegrepp finns ett antal vägledande principer som sammanfattar vad det innebär att lära sig begreppet och vad det är elever kan när de erövrat förmågan. Till varje tankebegrepp finns en poster som lyfter upp någon aspekt. I posterns två foton porträtteras samma pojke och därmed problematiseras kontinuitet och förändring genom att väcka frågan om hur förändring - utveckling - framgång hänger ihop. Bild: SO-didaktik i centrum med tillstånd av The Historical Thinking Project.

man undersöker hur genomgående en förändringsprocess är. För detta syfte valde vi att i övningen sätta fokus på grupperna kvinnor och slavar. Historiskt sett var övningens kontext ståndssamhället och de villkor som gällde inom de samhällssystem som ifrågasattes av många tänkare under upplysningstiden. Det var alltså viktigt att eleverna hade med sig kunskaper om detta in i momentet.

Kvinnor och slavar utgjorde en stor del av mänskligheten både före och under upplysningstiden. Vidare delade dessa grupper erfarenheter av att vara andra klassens medborgare. Det ska påpekas att även övriga medborgare i tredje ståndet saknade reellt politiskt inflytande, men nu började röster höjas för merito­

krati och demokratiska rättigheter – skulle dessa krav komma att omfatta även kvinnor och slavar? Det ska förstås inte stickas under stol med att slavarnas levnadsvillkor var svårare än majoriteten av kvinnornas, men båda grupperna var omyndiga i lagens ögon.

Mary Wollstonecraft, en av upplysningstidens förkämpar för kvinnors rättigheter, underströk likheten mellan kvinnor och slavar när hon hävdade att kvinnor och slavar befann sig under samma förtryck och därmed i samma kamp för mänskliga rättigheter. I vilken utsträckning påverkades gruppen kvinnor och slavar av framväxande liberala tankar och en mer positiv grundsyn på människan som individ? För att vidga perspektivet och undersöka i vilken utsträckning kvinnor och

Rollkort: Borgarkvinna från Lyon

Året är 1788. Du är en borgarkvinna i Lyon (högre borgerskapet). Du lever ett lugnt liv tillsammans med din make som arbetar som ekonom och sitter i kommunfullmäktige. Du är politiskt intresserad och du har skapat många kontakter med politiker och journalister i egenskap av att vara din mans assistent. Du skriver rapporter om den politiska utvecklingen i Lyon och de publiceras anonymt i nationella, revolutionära tidningar. Du vill se reformer som innebär att L’Ancien Regime går under. Du besöker ibland salonger i vilka litteratur och konst avhandlas, men även politik och ekonomi. Du är dock av åsikten att en kvinna inte ska prata politik offentligt. Du är dock en god lyssnare.

Diskutera i gruppen:

Vilka förändringar skulle du vilja genomföra?

Vilka möjligheter har du att medverka till förändring?

För att konstruera rollkort krävs ordentlig inläsning av lärare. Det är (oftast) en dålig idé att fritt hitta på karaktärer, eftersom det finns en stor risk att de blir otydliga och därför lätt kan leda till stereotypiseringar när de ska användas i undervisningen. Karaktären ”borgarkvinna från Lyon” baserades exempelvis på Marie-Jeanne Roland de La Platière, mera känd som Madame Roland. Mme Roland stödde revolutionen och verkade för en samhällsförändring. Till skillnad från exempelvis Olympe de Gouges engagerade hon sig dock inte i kvinnors rättigheter. Hon tillhörde girondisterna som var den moderata falangen inom det jakobinska revolutionspartiet och kom att motsätta sig avrättningen av kungafamiljen och den följande terrorn. Mme Roland avrättades 1793. Målning av samtida anonym konstnär.

slavar påverkades av upplysningstiden konstruerade vi vår övning som skulle ge svar på frågan: Innebar upplysningen ökad frihet för kvinnor och slavar?

En simulering

Förutsättningarna var att eleverna innan de skulle göra övningen hade fått möta upplysningens framgångsberättelse och nya syn på världen. De hade således redan inblick i upplysningens tankegods om ökad tillgång till kunskap och ökade fri­ och rättigheter för människor. Övningen konstruerades så att den skulle ge eleverna insyn i upplysningstidens kvinnors möjligheter och handlingsutrymme såväl som slavarnas.

Vi gjorde övningen som en simulering som eleverna utförde i mindre grupper. Vi skapade fyra karaktärer för övningen: En arbetarkvinna i Paris, en borgarkvinna i Lyon, en katolsk präst i norra Frankrike och en slav på Haiti. Eleverna fick kort med en kort bakgrundsinformation om varje karaktär samt två till tre frågor om dennes inställning till det rådande samhällsklimatet under slutet av 1700­talet, samt vilka möjligheter hen hade att påverka sin egen situation. Ovan på denna och nästa sida finns exempel på rollkort (”borgarkvinna” respektivte ”slav”).

Därefter lästes tre situationsbeskrivningar upp i tur och ordning. Dessa beskrivningar innehöll information om nya tankar och större samhällsförändringar, bland

Rollkort: Slav från Saint-Domingue

Året är 1788. Du är slav på Saint-Domingue. Sedan du anlände till Saint-Domingue för två år sedan arbetar du på en stor sockerplantage. Det är arbetskraftsintensivt vilket betyder att det krävs många slavar och slavarna är därför i majoritet på ön. Arbetet är mycket hårt. Arbetstiderna är långa, boendet är undermåligt och du får inte tillräckligt med mat att äta. Du och övriga slavar kontrolleras genom våld och terror. Du har själv straffats hårt för ringa förseelser och du har bevittnat många offentliga dödstraff. Villkoren du och övriga slavar lever under är så fruktansvärda att den genomsnittliga längden en slav överlever är sju år. Det är alltså hög omsättning på slavarbetarna och så även på din plantage.

Diskutera i gruppen:

- Vilka möjligheter har du att förbättra din situation?

- Hur kan du gå till väga för att åstadkomma förändring?

Slaves cutting a sugar cane field. A black commander speaks with a plantation steward. Illustrationen finns på British Library och gjordes av den brittiske soldaten och konstnären, William Clark, som vistades på den brittiska kolonin Antigua under början av 1800-talet. När man i klassrummet låter elever sätta sig in i andra människors perspektiv, exempelvis genom rollspel och simuleringar, är det viktigt att tänka på att elever inte försätts i obekväma eller för svåra situationer. Såväl att inta en förövares perspektiv och känna sig tvingad att uttrycka odemokratiska åsikter som att försöka sätta sig in ett offers perspektiv utan att själv ha dessa erfarenheter kan vara problematiskt. I sådana fall kan simuleringar vara lättare att handskas med eftersom deltagaren i simuleringen till skillnad ifrån ett rollspel inte iklär sig en roll, utan endast befinner sig inom ramen för en simulerad situation och använder sig av sin egen kunskap i simuleringens kontext.

annat det amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och den haitiska revolutionen liksom ekonomiska omständigheter och kyrkans förändrade position. Efter varje situation fick grupperna diskutera ”sin” karaktärs reaktion på förändringarna utifrån ett frågekort. För att ge eleverna ytterligare möjlighet att fördjupa sig i frågeställningen fick de ett kuvert med extrakällor, såsom utdrag ur Olympe de Gouges ”Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter”, utdrag ur artikel om Mary Wollstonecraft och Carl von Linnés klassificering av de fyra olika människotyperna och deras särdrag. Efter varje situationsbeskrivning med påföljande diskussion fick grupperna redovisa vad de kommit fram till i sina samtal för övriga grupper i

klassen. På så sätt fick alla elever viss inblick i hur karaktärerna ställde sig till de samhällsförändringar som beskrevs i situationsbeskrivningarna.

Eleverna hade, som nämnts ovan, med sig kunskaper om att Nationalförsamlingen under franska revolutionen 1789 upprättade ett dokument som fastställde mänskliga och medborgerliga rättigheter. I övningen fick de sedan bland annat ta ställning till Olympe de Gouges (Marie Gouze) krav på ökade rättigheter för kvinnor i deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter. Vidare fick de fundera över hur ”deras” karaktär ställde sig till kvinnotåget till Versailles (se sid. 2), medan en annan grupp diskuterade sin slavkaraktärs reaktion på den amerikanska revolu­

Jean-Baptiste Belley var en tidigare förslavad på ön Saint-Domigue (den franska kolonin på ön Haiti). 1791 deltog han i slavupproren som inledde den haitiska revolutionen. Som representant för Saint-Domingue var han del av en delegation som 1793 reste till Paris för att ta plats i den konstituerande församlingen. Belley var den förste svarta ledamoten och argumenterade övertygande och framgångsrikt för avskaffandet av slaveriet. 1794 skrevs det in i den franska konstitutionen att slaveri avskaffades inom hela det franska imperiet. Det var alltså endast som en direkt följd av en grupp före detta förslavade som reste från Haiti till Frankrike som klausulen om att avskaffa slaveriet togs med i den franska deklarationen om människors och medborgares rättigheter. Det mest radikala politiska uttalandet från den franska revolutionen uppstod alltså inte i Paris utan kom från Haiti. Franska revolutionen var tätt sammankopplad med händelser i kolonierna. Emellertid är detta sällan del av vare sig historieläroböcker eller -undervisning. Den haitiska var den mest ambitiösa av de tre politiska revolutionerna men det är ändå de två andra i Frankrike och USA som står som symbol för demokratins genombrott, trots att medborgarskap bara omfattade vita män. För att citera Stefan Jonsson: “I USA och Frankrike föddes friheten för den vita människan. I Haiti föddes den för alla.” (DN 2005-02-27). Målning: Girodet 1797. Public Domain.

tionen och konkreta ökade fri­ och rättigheter för män i samband med franska revolutionen. Karaktärerna (genom eleverna) tog också ställning till upplysningstidens debattinlägg om slavars rättigheter samt bildandet av abolitionsgrupper. De fick även ta ställning till argument för att kvinnor och slavar var av naturen väsensskilda från europeiska män. Denna naturgivna olikhet bevisades med hjälp av vetenskapen (Outram, 2019). På så sätt hoppades vi kunna sätta fingret på något vi uppfattat som en ”inneboende dubbelhet” i upplysningens natur, nämligen att den vetenskapliga grenen av upplysningen ibland gick stick i stäv med den politiska grenen av upplysningen och att vetenskapen användes för att bevisa ”av naturen givna skillnader” mellan exempelvis kvinnor och män och slavar och européer. I det senare fallet förstärktes argumenten av ekonomiska motiv då slavarbetskraft var mycket lönsam. Saint­Domingue, nuvarande Haiti, var till exempel den mest lönsamma kolonin i världen under perioden.

Hur gick övningen?

Förutsättningarna för övningen var goda, då lektionstiden var mer än tillräcklig för att ge övningen den tid som krävs. Detta är en viktig aspekt då eleverna behöver tid för att sätta sig in i sin karaktärs förhållanden och därefter sätta dem i relation till de samhällsförändringar som tas upp i situationsbeskrivningarna. Övningen började lite trevande i båda klasserna men efter en liten stund tog diskussionerna fart. Eleverna i de olika grupperna fick syn på karaktärernas ofta begränsade handlingsutrymme, och de kunde konstatera att kvinnor inte omfattades av många av de reformer som genomfördes i upplysningens anda under slutet av 1700­talet. Övningen gav inblick i hur kontinuitet och förändring är sammanvävda och kan existera samtidigt. Och emedan slavarna på Saint­Domingue till slut gjorde uppror och besegrade ”hudens aristokrati”, så förslavades många fler då inkomster från den förlorade kolonin skulle ersättas med plantager i nya områden, vilka i sin tur krävde fler slavarbetare. Detta var också något som uppmärksammades i grupperna. Känslan efter övningen var att syftet med den hade realiserats.

Det föreföll verkligen som att eleverna hade fått nya insikter om hur upplysningens tankegods dels spretade i olika och ibland motsatta riktningar, dels påverkade människor på olika sätt. Övningens diskussioner och efterföljande presentationer av gruppernas samtal visade att grupperna fått vissa insikter. Förhoppningsvis skulle de kunna utveckla och fördjupa dessa i den avslutande examinationen.

Den avslutande examinationen på momentet där simuleringensövningen varit en viktig del bestod i att eleverna skrev en essä på cirka 1000–1500 ord i vilken de förde ett resonemang kring frågan ”Befriades människan av upplysningen”. Fram till examinationstillfället hade eleverna arbetat med den frågan genom att dels utforska “den klassiska framgångssagan”, det vill säga vad det var som lystes upp, dels, i simuleringsövningen, utforska frågan om huruvida upplysningen innebar ökad frihet även för kvinnor och slavar. Eleverna skrev sina texter över ett och ett halvt lektionspass vilket innebar cirka fyra timmar totalt. De hade alltså mycket god tid på sig att skriva. Vidare hade de också möjlighet att ge varandra respons på sina texter, något som utnyttjades av en stor del elever. Slutligen är det viktigt att nämna att eleverna hade tillgång till allt material under skrivprocessen, vilket innebar att de kunde gå tillbaka till övnings­ och källmaterial de jobbat med.

Elevernas examinerande texter

Tanken med övningen, vilket även har redogjorts översiktligt för ovan, var att eleverna skulle få en mer nyanserad syn på upplysningstiden och få syn på en annan berättelse. Vi ville också att de skulle reflektera kring upplysningstiden utifrån begreppen kontinuitet och förändring. En mer nyanserad syn på upplysningen borde visa sig i elevernas examinerande texter i vilka de svarade på den övergripande frågan ”Befriades människan av upplysningen”. Vi förväntade oss att hitta resonemang i texterna som handlade om hur kvinnor och slavar förhöll sig till upplysningen och huruvida deras frihet ökade som ett resultat av den. Vi förväntade oss också att en majoritet skulle komma att svara nej på frågan om just dessa gruppers frihet ökade då det som framkommit i diskussioner och samtal under

övningen pekade på det. Vi var dock nyfikna på att se hur de skulle behandla skillnader i handlingsutrymme inom grupperna kvinnor och slavar.

En sammanställning av elevernas texter visar att alla har fört ett resonemang grundat i kvinnors och slavars situation vilket förstås var väntat. När det gäller kvinnornas eventuellt ökade frihet diskuterar eleverna vikten av kvinnliga aktörer såsom Olympe de Gouge och Mary Wollstonecraft och påtalar att vissa kvinnor började ställa krav om rättigheter och inflytande under perioden. Vissa elever menar att det faktum att kvinnliga röster gör sig hörda i sig är ett tecken på ökad frihet, åtminstone som startskott för en kommande förändringsprocess, vilket det här svaret visar:

Kvinnor förklarades sakna det förnuft män besatt, och skillnaderna mellan könen avfärdades följaktligen som riktiga och naturliga. Eftersom dessa slutsatser motiverades med hänvisning till naturens lag kom de att tolkas som rätta och ofrånkomliga. Kvinnor själva hade förstås inget att säga till om då männen hade all makt i samhället och bestämde över precis allting. Dock genomfördes många kvinnliga protester som även om de direkt tystades kan tänkas ha legat till grund för kvinnornas kamp för frihet, som ägde rum en tämligen lång tid efter upplysningen.

Andra menar att det faktum att det inte ledde till några större konkreta reformer visar att kvinnors frihet inte ökade till följd av upplysningen. En elev ställde frågan om det överhuvud taget ledde till någonting alls. Ytterligare andra elever svarade nekande på frågan genom att visa hur bristen på mänskliga rättigheter för kvinnor kunde legitimeras med hänvisning till diskurser inom medicin och naturvetenskap.

Nej, inte direkt. I till exempel den franska rättighetsförklaringen från 1789 står det om de mänskliga rättigheterna som man kan tänka sig skulle göra världen mer jämlik, men rättigheterna tolkades så att det var mannens rättigheter och den gav därmed kvinnor inga nya rättigheter eller förbättrade rättigheter. Medicinska och naturvetenskapliga försök genomfördes även för att fasthålla att sociala och kulturella skillnader mellan män och kvinnor var naturliga och därför oundvikliga och riktiga.

En del elever, om än inte en majoritet, tog också upp skillnader i handlingsutrymme och inflytande inom gruppen kvinnor, vilket ju var ett perspektiv som vi ville belysa i vår övning. En elev lyfter fram att det fanns visst handlingsutrymme för ett fåtal kvinnor:

Borgarkvinnor kunde hållas i så kallade salonger som var rum där politik och annat diskuterades. Kvinnorna fick möjlighet att bestämma vilka som skulle bjudas och därmed påverka vad som skulle diskuteras i rummet och vilka åsikter som skulle diskuteras… Men det var ändå en liten möjlighet att påverka.

Att detta var undantag påpekas av flera elever:

Rent generellt fick varken kvinnor eller slavar ökad frihet och rättigheter under upplysningen, värt att notera är dock att de kvinnor som faktiskt fick ökad frihet var rika medel- och överklasskvinnor som bland annat hade möjlighet att socialisera sig och diskutera i salonger eller kaféer.

Ytterligare någon elev riktar ljuset emot de arbetande kvinnorna, som bar upp samhället samtidigt som de förvägrades alla friheter.

Arbetarkvinnan var hon som skulle få arbeta för att också betala de höga skatter som kungen och kyrkan krävde från det tredje ståndet och därmed majoriteten av befolkningen. Bara detta talar för att arbetarkvinnan inte hade tillräckligt med frihet. Det fanns dock många folkrörelser på gång som arbetarkvinnan kunde ansluta sig till för att få ökad frihet, men som det framgår längre ner tog det lång tid innan dessa rörelser gav gott resultat.

När det gäller elevernas resonemang om slavar så skiljer det sig åt i större utsträckning än det om kvinnor. Vissa elever finner att slavars frihet ökade, vilket med största sannolikhet beror på övningens fokus på den haitiska revolutionen, som ju de facto var framgångsrik (och den andra lyckade revolten mot europeiska kolonisatörer efter USA och dessutom den enda lyckade slavrevolten i historien). Eleverna tog fasta på att de förslavade fick formell frihet.

Slavarna fick mer frihet genom exempelvis revolutionen på Haiti i augusti 1791. Då gör slavarna på Saint-Domingue uppror och Frankrike tvingas att ge upp. Detta eftersom slavarna var i majoritet.

Andra elever har däremot satt revolutionen i ett större perspektiv och reflekterat kring hur den påverkade slavhandel och fortsatt ofritt arbete i stort:

Trots att vissa slavar blev fria ledde det till att andra blev slavar på nya ställen. Produktionen flyttades till andra länder med större plantager där det behövdes fler slavar. När andra blev fria, sattes nya slavar till arbete. Däremot var revolutionerna såklart inflytelserika för den utveckling som senare skedde.

Många elever uppmärksammar, likt Mary Wollstonecraft på sin tid, de likheter som finns i synen på kvinnor och på slavar under perioden och hur båda grupper anses vara oförmögna att ta egna beslut på grund av ”medfödda och naturliga” egenskaper och likheter mellan kvinnors och slavars möjlighet att påverka sin situation diskuteras:

Alltså gällde upplysningen inte någon allmän omvärdering hos merparten av männen av kvinnans värde, roll och frihet ens under en tid då lika värde och frihet propagerades. Det samma gällde de färgade slavarna, som inte heller de lättvindigt fick ta del av upplysningens förmåner. Denna syn på kvinnor och slavar som mindervärdiga befästes i stället nästan av upplysningen.

Slutsatser

Elevernas examinerande texter visar att övningen delvis uppfyllt sitt syfte i och med att eleverna har fått syn på en annan berättelse om upplysningen. I arbetet med övningen har de fått nya perspektiv och upptäckt att upplysningen inte var en framgångssaga för alla samhällsgrupper. De har också upptäckt att kontinuitet och förändring kan samexistera och att historiska processer kan innebära förändring och utveckling för vissa samhällsgrupper medan andra inte påverkas

mycket alls, eller kanske till och med upplever tillbakagång. En stor majoritet av eleverna har reflekterat över detta i sina texter. Många har också rört sig i ett vidare kronologiskt perspektiv då de påpekat att även om det skedde omedelbar förändring för kvinnor och slavar under upplysningen, så var det under denna period som krav började ställas och att det också bör räknas som framgång, om än minimal sådan.

Övningen hade dock tydliga begränsningar. Vi upplevde till exempel att diskussionerna i grupperna blev begränsade av att eleverna inte var i besittning av tillräcklig information. När de hört situationsbeskrivningen och diskuterade tillhörande frågor med hjälp av kompletterande källmaterial tog det ofta stopp ganska snart, då alla, ur elevernas synvinkel, tillgängliga möjligheter var uttömda. Det tycks oss därför som att situationsbeskrivningarna behöver bli mer utförliga än vad de är. Baksidan av detta är dock att mängden information riskerar bli överväldigande och att övningen blir alldeles för omfattande. Överlag kan det konstateras att det är svårt att konstruera en övning som fungerar väl ur både en innehållslig och kognitiv aspekt. Det krävs å ena sidan ett utförligt innehåll för att ge eleverna god kontext men ett alltför stort innehåll blir å andra sidan en kognitiv börda som inte bidrar till lärande (Kirschner, Sweller & Clark, 2006). Vi upplevde samma problem gällande geografin i denna övning. Vi valde att inkludera historiska händelser i Nordamerika, Saint­Domingue (Haiti) och Frankrike då de alla har koppling till upplysningen, men elevernas resonemang i övningens diskussioner begränsades ofta till Frankrike. Måhända är detta ett tecken på att den kognitiva bördan i övningen redan är i största laget.

En annan observation som gjordes i samband med övningen är att grupperna inte fick lika god insyn i andra gruppers karaktärer som i sin egen. Även om varje ”runda” avslutades med att grupperna sammanfattade och redovisade sin diskussion och de slutsatser de dragit, så var det flera elever som sade att de inte hade kunnat skapa sig en god uppfattning om övriga karaktärer när de arbetade med övningen, utan hade fått läsa sig till informationen i efterhand i stället. Det gör att det inte är helt enkelt att avgöra vad eleverna faktiskt tog med sig från övningen och vad de tillskansade sig efteråt när de använde sig av övnings­ och

källmaterial i efterhand i samband med att de skrev sina avslutande texter.

Slutsatsen är att övningen fyller ett syfte men att den skulle tjäna på att modifieras. Problemet med att den skulle både behöva bli fylligare och samtidigt mindre kognitivt omfattande är en knepig nöt att knäcka. En möjlighet är att göra om formatet och dela upp den i två övningar där del 1 tjänar till att ge just historisk kontext och bakgrund, medan del 2 blir simuleringsdelen av övningen. Ytterligare en fördel med ett sådant upplägg är att diskussioner och samtal eventuellt fördjupas ytterligare om eleverna har med sig mer bakgrundsinformation då övningen börjar. Man kan också tänka sig att redovisningen av den egna karaktären sker i annan form. I stället för att presentera sina tankar gruppvis inför klassen, kan detta ske i tvärgruppssamtal där varje elev representerar sin egen karaktär. Tvärgruppssamtal har den fördelen att det kräver av varje elev att vara aktiv då det inte finns någon annan kompis att förlita sig på. Det skulle betyda att varje elev behöver formulera sina tankar kring ”sin” karaktär och göra dem tillgängliga och förståeliga. Det skulle eventuellt öka kvaliteten på utbytet.

Avslutningsvis kan jag konstatera att jag definitivt kommer att använda mig av detta moment igen, och att simuleringsövning kommer att vara kvar i någon form. Den tjänade sitt syfte att lyfta fram ett narrativ kring upplysningstiden som inte belyses så ofta. När en annan sida av perioden lyfts fram får eleverna möjlighet att tillskansa sig nya analysredskap som de kan använda

En sådan här komplex övning som ska fånga väldigt mycket måste balanseras väl. Förutom sina karaktärskort hade eleverna tre långa situationsbeskrivningar och en del extra material att ta i beaktande för att följa simuleringen och kunna svara på hur deras karaktär kunde tänkas reagera och agera vid varje tillfälle. Johanna uppfattade att övningens innehåll låg på gränsen till att innebära en för stor kognitiv börda och samtidigt att den bitvis behövde bli fylligare för att nödvändig kontext inte skulle saknas. Här ställs stora krav på oss som lärare att tänka till och se till att det material som inkluderas är det eleverna behöver. Tillräckligt avgränsat men samtidigt tillräckligt djupt. Foto: Johanna Ekman.

för att förstå historien. De erbjuds att se bortom det etablerade och enkla och de utmanas att vidga sina perspektiv. Kontinuitet och förändring är sammanvävda och båda kan existera samtidigt och tillsammans. Förändringsprocesser som upplysningstiden som ofta beskrivs som en framgång för mänskligheten betyder inte nödvändigtvis framgång för alla. Kvinnor fick inte ta del av upplysningens reformer. Slavarna på Haiti må ha framgångsrikt kastat sina bojor, men det globala slaveriet fortsatte att öka under perioden.

Referenser

Kirschner, P. A., Sweller, J., & Clark, R. E. (2006). Why minimal guidance during instruction does not work: An analysis of the failure of constructivist, discovery, problem­based, experiential, and inquiry­based teaching. Educational psychologist, 41(2), 75­86.

Outram, D. (2021). Upplysningen. Stockholm: Lind & Co.

Seixas, P., & Morton, T. (2012). The big six historical thinking concepts Toronto: Nelson Education.

Text: Johanna Ekman gymnasielärare i historia och engelska, PA Fogelströms gymnasium, Stockholms stad.

Befriades människan av upplysningen?

Syfte och centralt innehåll

Syftet är är att ge eleverna en fördjupad insikt i upplysningstidens påverkan på olika grupper i samhället genom att erbjuda ett delvis annat perspektiv på perioden.

Det centrala innehållet omfattar: Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

Iscensättning av den angelägna frågan

Stödfråga 1

Frihet? Upplyst? Vad betyder begreppen för eleverna. Eleverna fick diskutera och avgöra huruvida ett historiskt eller nutida fenomen, begrepp eller en situation är ”upplyst” eller ”oupplyst”. Diskussionsobjekten handlar om vetenskap, jämlikhet och demokratifrågor, samt historiebruk.

Stödfråga 2

Vad lystes upp? Innebar upplysningen ökad frihet för kvinnor och slavar?

Formativ övningsuppgift

Stationsövning utifrån olika källor om vad upplysningen var.

Formativ övningsuppgift

Simuleringsövning utifrån olika perspektiv.

Stödfråga 3

Är upplysningen slutförd?

Formativ övningsuppgift

Diskussionsövning i par.

Källor Källor Källor

Upplysningens grunddokument: Immanuel Kant, Carl von Linné, Encyklopedin, Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Upplysningsfilosoferna, Brevväxling mellan Maria Theresa och Joseph II

Summativ slutuppgift

Rollkort till fyra karaktärer samt tre situationsbeskrivningar. Dessa baserade på olika källor och litteratur. (Se exakta källor på www. so-didaktik.se/befriadesmanniskanavupplysningen)

Ljudklipp: bland annat från SR/P1 Filosofiska rummet: Om upplysningstidens idéer idag Youtube-förelädning med Christer Sturmark: Upplysningen i det 21:a århundrandet (Se exakta källor på www.so-didaktik.se/befriadesmanniskanavupplysningen)

Examinerande text i vilken eleverna besvarar den angelägna frågan ”Befriades människan av upplysningen?” genom att diskutera och reflektera kring stödfrågorna.

Ovan presenteras blueprinten till FDU:n med den angelägna frågan ” Befriades människan av upplysningen?”. Denna artikel har enbart behandlat stödfråga 2 som ursprungligen konstruerades som en del av en sammanhållen FDU. Det är dock fullt möjligt att genomföra övningen som artikeln har handlat om som del av ett annat undervisningsupplägg. Om du vill ta del av en mer utförlig beskrivning med övningar, lektionsmaterial, källor och ämnesdidaktiska motiveringar så finns den tillgänglig på hemsidan www.so-didaktik.se. Klicka dig fram till Lektionsbank (FDU-upplägg) och ämnet Historia. Där hittar du denna FDU och flera andra. För att komma åt FDU:n i sin helhet behöver du registrera dig på hemsidan, vilket är väldigt enkelt och inte förknippat med några kostnader.