Befriades människan av upplysningen?
- att som lärare ifrågasätta sin undervisning
Ulrika GurestamCitera artikeln: Gurestam, U. (2023). Befriades människan av upplysningen - att som lärare ifrågasätta sin undervisning. SO-didaktik: maj 2023.
Länka till artikeln: https://issuu.com/so-didaktik/docs/so-didaktik_maj_2023_Gurestam
Artikeln publicerades online i maj 2023. Artikeln ingick inte i ett nummer utan publicerades separat. Den kommer att ompubliceras som del av ett nummer i SO-didaktik vid ett senare tillfälle.
SO-didaktik
vår 2023
ISSN 2002-4525
Publiceringsansvar: Föreningen SO-didaktik
E-post: so-didaktik@globala.se
Onlinepublikation:: https://issuu.com/so-didaktik
Hemsida: www.so-didaktik.se
Befriades människan av upplysningen?
- att som lärare ifrågasätta sin undervisning
Ibland får en erfaren lärare en känsla av att den undervisning som genomförts på många olika sätt under många år behöver förändras i grunden. Det här hände Ulrika
Gurestam, som tillsammans med en kollega, också detta år skulle undervisa om upplysningsperioden. Det var något som skavde, något
motsägelsefullt som gömde sig under den vackra berättelsen om hur
människan trädde ut ur sitt tillstånd av omyndighet och in i frihet genom den nya tidens tankar. Alla blev ju inte fria - men var fanns de i berättelsen? Och - för den delenär vi upplysta idag?
”Människan är född fri, och överallt är hon i bojor”, skriver Jean Jacques Rousseau på första raden i ”Om samhällsfördraget”. Filosofen Rousseau står ofta som en slags representant för upplysningen. Epoken lägger fokus på människans natur, att hen är fri och den ställer frågor om hur samhället bör styras men framför allt hur människan är skapt? Är människan förnuftig? Hur är hens natur?
Vetenskapen och empirismen som utvecklas på 1600-talet leder till att filosofer ställer dessa frågor om människans förnuft. Det motsägelsefulla med upplysningens epok är att samtidigt som man ser på människan som fri (befriad) så ökar vissa gruppers ofrihet. På grund av vetenskapen blev dessa grupper betydligt mer
ofria än vad de faktiskt varit före upplysningen. De mänskliga rättigheterna som kommer i och med revolutionerna får stor uppmärksamhet men att dessa inte gäller för slavar och kvinnor uppmärksammas mindre.
Upplysningens framgångssaga
Dilemmat, för mig som lärare, är att det motsägelsefulla med upplysningen oftast blir dolt och glömt i undervisningen om upplysningen, vilket är ett stort problem. Om undervisningen inte synliggör till exempel kvinnornas eller slavarnas situation riskerar undervisningen att bli ensidigt traditionell och eurocentrisk. Eftersom begreppet upplysning i sig självt låter så positivt och är
formulerat från en europeisk horisont signalerar det att det finns om någon som är upplyst men också någon som är oupplyst, vilket i sin tur ger en eurocentriskt och därmed problematiskt ensidig bild. För att undvika detta tog jag mig an uppgiften att förändra mitt sätt att undervisa om upplysningen som historisk period. Den här artikeln handlar om detta förändringsarbete. Ett centralt innehåll i historia 1b på gymnasiet är: ”Den europeiska epokindelningen utifrån ett krono-
logiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar.” Som historielärare på gymnasiet har jag undervisat kring upplysningen under flera år och på lika många sätt. Jag har ofta lagt in epoken i undervisningen som ett led i att förstå de stora revolutionerna (den amerikanska, franska och industriella). Jag har kommit in på vetenskapen och den vetenskapliga revolutionen. Elever har ofta fått möta de olika filosoferna för att förstå vad de för med in i den ”nya” tiden. Jag har varit medveten om att epoken tolkats utifrån det eurocentriska perspektivet, och att epoken på så sätt har setts som något positivt och en självklar del i hur vi går framåt till nuet och den moderna historien. Berättelsen om upplysningen har varit en framgångssaga som sätter människans förnuft i centrum och visar att alla kan tänka själv och inte okritiskt ta till sig vad makthavare säger. Dock har jag missat att förmedla hur vetenskapen bidrog till att det blev sämre för flera samhällsgrupper som präster, borgarkvinnor och fler från tredje ståndet och att vissa saker inte förändrades utan bara fortsatte kontinuerligt. För att bryta det dominerande eurocentriska perspektivet och framgångssagan ville jag nu tillsammans med mina elever utmana detta perspektiv och tillföra andra. Jag ville hjälpa mina elever att förstå och se att alla inte befriades av upplysningen. Det fanns kvinnor, präster och slavar som inte alls gynnades av dessa nya tankar.
En aha-upplevelse
Jag tycker dock inte att jag fick hjälp av detta genom läroböckerna. De lägger inte något nämnvärt fokus på genusperspektiv kring epoken och de lyfter inte heller fram upplysningen på ett nyanserat sätt. Jag har inte hittat många läroböcker som vänder och vrider på Carl von Linné. Ser man vidare i olika läroböcker hittar man mängder av fakta kring olika revolutioner men sällan fakta om den haitiska revolutionen.
När vi historielärare skall arbeta med ett epokbegrepp - och särskilt ett som är så givet i historieböcker och västerländsk kanon - behöver vi tänka efter och istället leta på andra ställen. Vi letar primärkällor och försöker hitta och formulera frågor som är anpassade
för våra elever. Vi läser, ifrågasätter och letar intressanta innehållsvinklar. Mitt i min process när jag brottades med tankar kring hur jag vill nyansera upplysningen, letade jag runt i ett antal bokhandlar. På en bokhandel nära min skola hittade jag boken som skulle hjälpa mig i rätt riktning: “Upplysningen” av historieprofessorn Dorinda Outram. Outram ställer frågan om upplysningen betydde samma sak för män och kvinnor, för rika och fattiga, för européer och icke-européer? Hon visar på att synen på upplysningen förändrats i takt med samtidens politiska och ekonomiska trender. Efter att ha fördjupat mig i Outrams bok var det mycket som ljusnade för mig. Författaren lyfter inte bara fram vad upplysningen fört med sig för olika grupper utan hon visar även på hur vi tolkat epoken från våra utgångspunkter. Det var just detta jag ville få fatt på - hur synen på upplysningen har förändrats. Outrams bok fick mig även att ställa andra frågor och syna vår egen samtid - hur är det ställt med upplysningen idag? Det var boken jag letat efter och den skulle hjälpa mig att förstå och förklara upplysningens motsägelsefullhet för mina elever.
FDU som undervisningsdesign
Metoden Frågedriven undervisning (FDU: Läs mer i Britton & Johansson, SO-didaktik nr 11 2022) var utmärkt att använda för mitt syfte. Tillsammans med en historielärare på en annan gymnasieskola i Stockholm bollade jag tankar och erfarenheter och vi landade i att ett gemensamt arbete med den angelägna frågan ”Befriades människan av upplysningen?” skulle hjälpa både oss och elever att få en nyanserad bild av upplysningen. Tillsammans med två musikklasser fördjupade jag mig i upplysningens epok. Vi hade tidigare arbetat med 1600-talet och eleverna hade erhållit kunskap kring den vetenskapliga revolutionen. Jag trodde att eleverna skulle kunna ge sig i kast med det motsägelsefulla med upplysningen om vi närmade oss epoken från ett annat håll. Redan från starten av momentet fick de därför frågan - Befriades människan av upplysningen? - vilket gjorde dem redo och nyfikna på att utmana en traditionell och ensidig syn.
Det är en stor fråga men här ville vi att eleverna
skulle förstå att epoken innebar både inkludering och exkludering. Som ett led i detta behöver eleverna ha kunskaper om upplysningen. Därför måste första stödfrågan vara; Vad lystes upp? Här fick eleverna läsa källor och ta del av faktakunskaper som rör vetenskapen och filosofin. Källorna fanns liggande på olika “stationer” där eleverna gick från station till station för att läsa om Carl von Linné, filosofer som exempelvis Rousseau, Voltaire och Montesquieu, en sammanfattning av Encyklopedin samt “Förklaringen om de mänskliga rättigheterna.” Eleverna besvarade sedan frågan tillsammans i mindre grupper. Här erhöll eleverna enbart positiva konsekvenser av upplysningen och de gavs en förhållandevis traditionell bild om epoken.
I den andra stödfrågan var syftet att få eleverna att få syn på det negativa och exkluderande; ”Innebar upplysningen ökad frihet för kvinnor och slavar?” Utan den andra stödfrågan skulle undervisningen bli traditionell och eurocentrisk och det vad därför den fråga jag kom att lägga störst fokus vid. Läs mer som stödfråga två i artikeln Blev kvinnor och slavar upplysta? (Ekman 2022).
Den tredje stödfrågan; “Är upplysningen slutförd?” behandlade frågor som; Hur fria är vi idag? Hur unika är vi när vi tar en selfie? Här fick eleverna reflektera kring frihetsbegreppet idag. De fick sedan möta olika aktörer som resonerade kring begreppet upplysning idag. Källorna vi använde är hämtade från Forum för levande historia om yttrandefrihet, ett avsnitt ur filosofiska rummet; “Hur upplyst är världen idag?” och en intervju med författaren Christer Sturmark som skrivit boken “Upplysning i det 21:a århundradet.” För att eleverna ska kunna se upplysningen som både inkluderande och exkluderande så menar vi att samtliga stödfrågor behövs.
I den första stödfrågan; “Vad lystes upp?” gav jag eleverna en bakgrund till hur 1600- samt 1700-talet kom att utvecklas både politiskt, socialt och idéhistoriskt. Efter min föreläsning fick eleverna närma sig olika
av
sätt
upplysningstiden
mot medeltiden? Vilka nya tankar och idéer växte fram? Vilka samhällsförändringar skedde? Under tiden de gick runt till stationerna fyllde de i en mindmap i vilken de sammanfattade varje
källor som blev till olika stationer. Vid varje station mötte de olika källor som förklarade de nya tankarna. En källa var Immanuel Kants egna ord: ”Upplysning är människans utträde ur hennes självförvållande omyndighet. Omyndighet är oförmågan att göra bruk av sitt förstånd utan någon annans ledning. Självförvållad är denna omyndighet om orsaken till densamma inte ligger i brist på förstånd, utan i brist på beslutsamhet och mod att göra bruk av det utan någon annans ledning. Sapere aude! Hav mod att göra bruk av ditt eget förstånd! Lyder alltså upplysningens valspråk.” Här fick eleverna tolka vad Kant menade med sina ord. Andra
källor var Deklarationen av de mänskliga rättigheterna, Carl von Linnés; Systema Naturae, ”Den stora encyklopedin” samt en sammanfattning av olika filosofers tankar och idéer om människan och världen. När eleverna närmat sig samtliga källor var det dags att besvara stödfråga ett: Vad lystes upp? I min tidigare undervisning är jag rädd att det är här jag har stannat, och att den därför blivit relativt onyanserad. Jag är övertygad om att flera historielärare gör som jag gjorde, det vill säga stannar här. Kanske är det så att man snuddar vid de som exkluderades men det är lätt att upplysningen blir sedd som en genomgående positiv epok. I det här
upplägget så var min förhoppning att eleverna nu hade en bakgrund när de gick över för att besvara stödfråga två.
Simuleringsövningens vinster
Den andra frågan lyder: ”Innebar upplysningen ökad frihet för kvinnor och slavar? Ramverket som lades vid denna lektion handlar om en simuleringsövning och ett rollspel. Övningen gick ut på att kunna sätta sig in i olika roller under upplysningen – borgarkvinnan, arbetarkvinnan, slaven samt prästens förutsättningar under 1700-talet. Här erbjuds en möjlighet att förstå olika aktörers agerande men också hur strukturerna såg ut. Vi valde att placera simuleringsövningen i Paris men också på slavön Saint-Domingue. Samtliga fyra grupper blev tilldelade året 1788 som startår och fick i form av en sammanfattning reda på hur livet såg ut, exempelvis för en arbetarkvinna eller en slav. Under övningens gång blev grupperna ställda inför olika situationer som skedde 1789 och under 1790-talet. Situationerna kopplades till amerikanska frihetskriget, franska revolutionen och slavupproret på Saint-Domingue. Eleverna fick också möta olika röster som organiserade påtryckningsgrupper mot slaveriet och kvinnans ställning, bland annat Mary Wollstonecraft, Denis Diderot och Olympe de Gouges. Samtidigt fick respektive grupp frågor de skulle reflektera över. Efter varje situation ledde jag simuleringsövningen och vände mig till de olika grupperna. Här delade de med sig av hur deras “grupp” kunde tänkas agera i och tänka kring de olika situationerna. Det historiska tankeverktyget ”Kontinuitet och förändring” som vi använde oss av är ett viktigt verktyg för att eleverna ska se vilka strukturer som kom att förändras men även de som inte gjorde det. Efter att ha arbetat med övningen kring olika människor under upplysningen fick eleverna besvara stödfråga två: Innebar upplysningen ökad frihet för kvinnor och slavar?
Jag har tittat närmare på elevernas svar för att se om simuleringsövningen samt de källor vi arbetat med bidrog till att ge en mer nyanserad förståelse för upplysningen. Av 66 elevsvar framgår att i stort sett samtliga elever förstått vad upplysningen fört med sig. Jag lyfter här fram tre exempel där eleverna visar på att de
förstått det motsägelsefulla med upplysningen. Samtliga exempel visar hur eleverna förstår vad vetenskapen förde med sig. I följande citat behandlas stödfråga två.
Men det fanns ett problem med upplysningen, samhället blev inte bara bättre. Många var fortfarande exkluderade från samhället. Kvinnor och slavar var t ex inte inkluderade i dessa rättigheter som hade skrivits mot slutet av 1700-talet. De hade alltså varken rösträtt eller yttrandefrihet då rättigheter endast skulle gynna mannen i samhället. I och med den vetenskapliga revolutionen blev nu det som varit åsikter fakta. Den kända biologen Carl Von Linné hade börjat klassificera växter och djur, men även människor. Linné delade in människor i olika grupper och lade även till beskrivningar.
Ett annat svar visar att eleven förstått att det vetenskapliga systemet förvärrade situationen för vissa grupper.
Det går också att sträcka sig så långt att säga att situationen förvärrades för kvinnorna. De vetenskapliga framgångarna innebar att man med naturvetenskap kunde visa skillnader på bland annat män och kvinnor. Med vetenskapliga system skapade man absoluta sanningar, gav de olika könen olika personlighetsdrag och egenskaper. Dessa skillnader som nu var vetenskapliga och naturliga var ett enormt bakslag mot de kvinnor som engagerat sig i spridandet av upplysningen.
Elevsvar tre lyfter fram både framgång och tillbakagång med vad upplysningen fört med sig.
Carl von Linné publicerade år 1758 Systema Naturae som var ett sorts sorteringssystem för växter och djur. Detta var ett stort och för det mesta positivt språng inom biologin och naturvetenskapen och vi använder fortfarande detta system för att sortera flora och fauna. Men det fanns nackdelar också. Linné sorterade också människor och skapade nya skadliga stereotyper. I hans sortering över människans raser skrev han ner hur olika människor från olika världsdelar beter sig och ser ut. Detta var en stor knuff i rasismens riktning men eftersom upplysningen förde med sig glädje av kunskap och vetenskap tänkte människor att det måste vara fakta.
präglats av tre centrala begrepp: förnekelse, förringande och övergivande. Enligt förnekarna föddes filosofin i Grekland och vidareutvecklades sedan i Västeuropa under upplysningen. Det fanns inga muslimska filosofer. Förringarna reducerar muslimska filosofer till att endast ha förvaltat den antika filosofin under medeltiden. Övergivarna erkänner å ena sidan muslimska filosofer, men menar å andra sidan att dessa bara var stora fram till 1100-talets då idéströmningen plötsligt dog ut. I själva verket, menar Fazhalshemi, omfattar islamisk tradition ett brett spektrum av tänkare. Bild: Uppsala universitet.
Det var tydligt hur de källor vi arbetade med för att besvara stödfråga två bidrog till att eleverna kunde sätta sig in i både kvinnans samt slavens roll samt vad vetenskapen verkligen bidrog till. Tack vare simuleringsövningen fick eleverna större förståelse för vad vetenskapen och filosofin bidrog till. Genom att tvinga eleverna in i olika roller så bidrog det till förståelse av olika aktörers situationer. Genom att jag gav dem olika situationer och förutsättningar under vissa tider och vissa platser fick de fatt i ett historiemedvetande som de inte skulle fått utan simuleringsövningen.
Upplysning i det 21:a århundradet
Den tredje stödfrågan handlar om huruvida upplysningen är slutförd? Här ville jag att eleverna skulle få syn på nuet. De fick börja med att reflektera kring begreppet frihet. Jag gav dem därefter frågor att reflektera kring; Är vi fria? Hur fria är vi när vi tar en selfie? Tar vi yttrandefriheten för given? Vad händer om samtalen tystnar?
Vi hade i stödfråga ett och två arbetat med skriftliga källor. I den sista stödfrågan ville jag leta efter källor som eleverna kunde ta till sig genom att se och lyssna. Jag letade runt och fick fatt i ett program från Filosofis-
ka rummet; Hur upplyst är världen idag? Programmet handlar om Voltaire och Kants förnuftstankar står sig idag i en värld som är både upplyst och oupplyst. Här fick vi bland annat möta idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi som har studerat synen på muslimer och muslimska länder i väst samt konstruktionen av bilden av Europa/väst bland muslimska tänkare. Jag tog fram ca 10 minuter av vad jag ansåg vara det viktigaste från programmet. Läsning av källor kan vara problematiska på olika sätt men även att lyssna på en källa kan vara svårt. Jag har flera elever som har olika diagnoser och det är svårt för flera av dem att lyssna och fokusera. Källa två var även den en muntlig sådan. Här fick eleverna möta författaren och humanisten Christer Sturmark som skrivit en ny bok Upplysning i det 21:a århundrandet”och som menar att det behövs en ny upplysningstid. “Vi lever i en tid när fundamentalism och new age sprider sig både i Sverige och resten av världen.” Författaren önskar att de som nu växer upp ska få leva i en fri värld som styrs av förnuftiga och upplysta människor. Källan var ett klipp från youtube och även här visade jag ca åtta minuter från ett avsnitt där jag anser att Sturmarks tankar kommer fram tydligast.
En förmåga i ämnet historia lyder: ”Förmåga att
Är upplysningen slutförd? Reportrar utan gränser sätter varje år samman ett pressfrihetsindex. I årets index som publicerades 3 maj, framgår att situationen är mycket dålig i 31 länder, dålig i 42, problematisk i 55, tillfredsställande i 44 länder och bra endast i 8 länder. Med andra ord är situationen för journalistik och en oberoende press dålig i sju av tio länder. Länder där pressfriheten gått ner sedan förra årets index är bland andra Ryssland, Turkiet, Ungern, USA och Iran.
Källa: www.reportrarutangranser.se
använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden”. Den tredje stödfrågan menar jag bidrar till att eleverna får hjälp att se kopplingen mellan upplysningens tankar och den tid de själva lever i, vilket kommer till uttryck i elevernas egna texter. En elev skriver:
Profiler som Christer Sturmark spekulerar om världen skulle behöva en ny upplysning. Är vi så upplysta som vi tror idag?
Krävs det ständig ifrågasättning av makten och auktoriteter för att behålla vårt förnuft och utvecklas? Och fungerar religion och förnuft utan den andra? Dessa är viktiga frågor vi kan ställa oss i dagens samhälle. Med hjälp av ny teknologi som sociala medier och internet sprids tankar och idéer i en rasande fart, men det kommer även med ansvar. Har vi fortfarande en bild av Europa som överlägset, att vår upplysning var den bästa? Hur kommer framtiden urarta om vi litar för mycket på teknologi? Ett exempel på teknologi som urartat på ett ogynnsamt sätt är poängsystemet som sätts på människor i Kina. Där betygsätts invånarna av goda gärningar genom övervakning, vilket tar bort all känsla av privatliv och individualism. Med ett sådant system tas friheten således ifrån människan, när det var frihet för människan som var samhällets mål redan under upplysningen. Även den privilegierade västvärlden kan idag ifrågasättas i fråga om frihet. Normer kring det allra vardagligaste för oss idag som selfies och sociala medier sker med grund av självcensur och att vi lever i en och samma ram där vår känsla av absolut frihet är en lögn.
Ett annat elevsvar lyder:
Vi vill att andra ska ta del av det vi själva är upplysta om, för att vi är människor! Alla kommer alltid att ha egna synvinklar, idéer och intressen, och vi kommer aldrig att tänka likadant. Därför är demokratin så enormt viktig i samhället. Något som många inte har. Till exempel i Nordkorea, folket där tror sig vara upplysta, all information de får formar deras syn på livet. Precis som att den informationen vi får formar vår syn på livet.
Ett tredje elevsvar lyder:
Vi är så fixerade vid att “vår” upplysning här i väst som skedde för några hundra år sedan var den viktigaste, men det finns fortfarande många och mycket att “lysa upp”för att samhället skall bli bättre och för fler. Har vi gått bakåt i upplysningen? Det finns otroligt många som idag är ignoranta och själviska men som ändå får styra och göra stora beslut.
Efter att ha läst vad eleverna svarat i stödfråga tre blev det så tydligt och klart hur viktig den frågan är då världen fortfarande är både upplyst och oupplyst och det är så viktigt att få eleverna att se utifrån olika
perspektiv. Historia är en tolkande vetenskap beroende på vilka källor vi har, vilka perspektiv vi tolkar utifrån samt vilken tid vi utgår ifrån. Då - Nu - Sedan krävs för att erhålla ett historiemedvetande. Utan stödfråga tre uteblir ett perspektiv kring vår egna moderna tid.
FDU - Ett vinnande koncept?
I den avslutande examinationen fick eleverna besvara den angelägna frågan i digiexam. Riktlinjerna var att de inte fick ta med sig några källor till provet (förutom en tankekarta med 20 valda begrepp) utan skulle vara pålästa och insatta i källorna som vi arbetat med. De skulle besvara om människan befriades av upplysningen med hjälp av de tre stödfrågorna och jag poängterade att alla behövs för ett nyanserat svar. Hur tolkar jag då resultatet och deras lärande? Kunde eleverna besvara frågan på ett nyanserat sätt? Efter att ha läst elevernas svar på den angelägna frågan men framför allt på stödfråga två och tre kan jag urskilja att särskilt simuleringsövningen verkligen bidragit till en större förståelse för upplysningen för eleverna. Samtliga elever besvarade den angelägna frågan på ett utförligt sätt. Vissa svar fokuserade mest på de positiva konsekvenserna men de flesta gav utförliga och nyanserade svar.
Något jag dock vill förändra och ta med mig till nästa gång jag undervisar om epoken är att förtydliga de källor eleverna arbetade med för att besvara stödfråga ett. Jag är i nuläget inte klar över vilka källor som behöver tas bort eller tillsättas? Kanske tillför vissa källor inte så mycket medan andra källor är för svåra och måste kortas ned.
När det gäller undervisningen kring Upplysningen anser jag att jag hamnat helt rätt med min FDU. Vill jag att eleverna skall få en nyanserad förståelse för tiden så är detta sätt att undervisa kring epoken en god väg att gå. Det motsägelsefulla med upplysningen lyfts fram i ljuset och blir tydligt för eleverna.
Läs mer … om frågedriven undervisning och ladda ner denna och andra FDU:er på www.so-didaktik.se/natverkforfragedrivenundervisning
Referenser
Fazlhashemi, M. (2016). En islamisk historia av upplyst tänkande. Svenska Dagbladet 2016-10-20. Outram, D. (2021). Upplysningen. Stockholm: Lind & Co. Sturmark, C. (2015). Upplysning i det 21: a århundradet: Tro och vetande 3.0. Fri tanke.
Syfte och centralt innehåll
Befriades människan av upplysningen?
Syftet är är att ge eleverna en fördjupad insikt i upplysningstidens påverkan på olika grupper i samhället genom att erbjuda ett delvis annat perspektiv på perioden.
Det centrala innehållet omfattar: Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem. Olika historiska frågeställningar och förklaringar när det gäller långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
Iscensättning av den angelägna frågan
Stödfråga 1
Vad lystes upp?
Frihet? Upplyst? Vad betyder begreppen för eleverna. Eleverna fick diskutera och avgöra huruvida ett historiskt eller nutida fenomen, begrepp eller en situation är ”upplyst” eller ”oupplyst”. Diskussionsobjekten handlar om vetenskap, jämlikhet och demokratifrågor, samt historiebruk.
Stödfråga 2
Innebar upplysningen ökad frihet för kvinnor och slavar?
Stödfråga 3
Är upplysningen slutförd?
Stationsövning utifrån olika källor om vad upplysningen var.
Simuleringsövning utifrån olika perspektiv.
Diskussionsövning i par.
Upplysningens grunddokument: Immanuel Kant, Carl von Linné, Encyklopedin, Förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Upplysningsfilosoferna, Brevväxling mellan Maria Theresa och Joseph II
Rollkort till fyra karaktärer samt tre situationsbeskrivningar. Dessa baserade på olika källor och litteratur. (Se exakta källor på www. so-didaktik.se/befriadesmanniskanavupplysningen)
Summativ slutuppgift
Ljudklipp: bland annat från SR/P1 Filosofiska rummet: Om upplysningstidens idéer idag Youtube-förelädning med Christer Sturmark: Upplysningen i det 21:a århundrandet (Se exakta källor på www.so-didaktik.se/befriadesmanniskanavupplysningen)
Examinerande text i vilken eleverna besvarar den angelägna frågan ”Befriades människan av upplysningen?” genom att diskutera och reflektera kring stödfrågorna.
Ovan presenteras blueprinten till FDU:n med den angelägna frågan ” Befriades människan av upplysningen?”. Om du vill ta del av en mer utförlig beskrivning med övningar, lektionsmaterial, källor och ämnesdidaktiska motiveringar så finns den tillgänglig på hemsidan www.so-didaktik.se. Klicka dig fram till Lektionsbank (FDU-upplägg) och ämnet Historia. Där hittar du denna FDU och flera andra. För att komma åt FDU:n i sin helhet behöver du registrera dig på hemsidan, vilket är väldigt enkelt och inte förknippat med några kostnader.