Tema Skarpt läge i nya numret av Södersjukhusets personalmagasin. by Södersjukhuset AB

NR 1 2017 ETT MAGASIN FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SÖS

SIMULERING Ger trygghet inför svåra situationer EXPLOSION VID SÖDRA STATION! Få inblick i Sös katastrofberedskap Hur jobbar v i kring det so m är en del i aku tsjukvårdens var dag?

Skarpt läge

VD TOMAS MOVIN OM SKARPA LÄGEN • BOKVAGNAR FÖR BARN OCH UNGA • KRISSTÖD PÅ SÖS

/ INNEHÅLL

VI PÅ SÖS NR 1 2017

TEMA SKARPT LÄGE

9 9

14 ”EN MÄNNISKA I KRIS BEHÖVER STÖD DIREKT”

BILDREPORTAGE

14 ”Vi tränar för ökad

trygghet och bättre vård”

Södersjukhusets psykologiska katastroﬂedning (PKL) aktiveras vid extraordinära händelser på sjukhuset eller i samhället. Kuratorn Christina Ling och sjukhusprästen Lena Ekberg är PKL-ledare respektive biträdande PKL-ledare. De samordnar den ”psykologiska första hjälpen” till oskadda och lätt skadade personer, deras anhöriga och närstående i det akuta skedet av en kris.

VD TOMAS MOVIN OM SKARPA LÄGEN Skarpa lägen kopplat till säsonger är en del av akutsjukvården men hur hanterar vi situationen när perioderna blir allt längre? Vi på Sös har träffat Södersjukhusets vd Tomas Movin som pratar om satsningar på sjukhuset för bättre arbetsmiljö och jämnare belastning, att hjälpas åt inom landstinget, stolthet och samlad kraft på Sös.

ALLTID I VI PÅ SÖS

VAD HÄNDER PÅ SÖS, VID EN ALLVARLIG HÄNDELSE? En bomb exploderar i morgonrusningen på ett pendeltåg vid Södra Station. Ett hundratal personer skadas svårt och ännu ﬂer skadas lindrigt. Närmsta sjukhus är Södersjukhuset. Läs mer om Södersjukhusets katastrofberedskap i det stora reportaget på sidorna 18–21.

FÖLJ OSS!

3 TOMAS MOVIN HAR ORDET

13 SNABBGUIDE

4 SÖS-SPANAT

26 AKTUELLA TIPS

twitter.com/sodersjukhuset

8 KULTUR & LIVSSTIL

27 MITT SÖS

www.linkedin.com/company/sodersjukhuset

9 PERSONPORTRÄTT 2

V I PÅ S Ö S 1 / 2 017

facebook.com/sodersjukhuset

14 BILDREPORTAGE

TOMAS MOVIN HAR ORDET /

Långsiktiga satsningar för ökad hållbarhet VI SOM JOBBAR INOM akutsjukvården är i allmänhet väldigt bra på att hantera skarpa lägen och krissituationer, och kanske är det bland annat därför som vi lockades av yrket från början. Min bild är att vi på Sös är lite extra duktiga på att samarbeta när det verkligen gäller. Jag imponeras ofta av den förmåga som ﬁnns bland medarbetarna på sjukhuset när det gäller att lösa uppgiften och sätta patienten först, trots att förutsättningarna ofta inte är de bästa.

13 iljö A r b e ts m n ent fl öde ti a p h c o r sluten i fokus fö tsning vårdssa

JUST FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR VÅRDEN är något vi arbetar intensivt med att förbättra på flera plan. Vi driver bland annat ett omfattande program för att förstärka förmågan inom slutenvården på Sös. Syftet med det arbetet är att få en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare och en säkrare vård för våra patienter. För oavsett hur kompetenta vi är på att lösa problemen när det bränner till så måste vi få möjlighet till återhämtning och till att arbeta långsiktigt med ständiga förbättringar. ATT ATTRAHERA NYA MEDARBETARE och behålla de vi har är också ett prioriterat arbete och det finns mycket gjort redan, som exempelvis kompetensmodellen för sjuksköterskor. Men hur kan vi locka fler unga människor att utbilda sig inom vårdyrkena när bilden av vården i media ibland beskrivs negativt? Och hur attraherar vi de som redan valt yrket att söka sig till Sös? Kompetensförsörjningen inom vården är något av ett skarpt läge och jag tar de här utmaningarna på största allvar. Jag vet att ni också kämpar varje dag för att förbättra förutsättningarna både för vårdens medarbetare och för våra patienter, och jag är övertygad att vi klarar av det tillsammans. Med allas engagemang och goda idéer kan vi bli Sveriges ledande akutsjukhus. Utmanande? Absolut, men det är i de stora utmaningarna som vi har vår styrka.

Läs mer i intervjun med Tomas Movin på sidorna 10–12.

TOMAS MOVIN, VD

Vi på Sös är Södersjukhusets personalmagasin. Adress: Södersjukhuset, kommunikationsavdelningen, Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm Ansvarig utgivare: Kommunikationschef Hanna Ahonen, 1076 Redaktör: Ylva Hermansson, 1065, kommunikation.sodersjukhuset@sll.se Upplaga: 2 200 ex. Graﬁsk formgivning: Fidelity Stockholm Repro och tryck: Danagårds Litho Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös, om inget annat anges Illustrationer Cecilia Börjesson och Anna Baumgarten Utgivningsdag: 10 april Nästa nummer: juni 2017

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ SÖS-SPANAT

Hur ﬁck ni bättre stämning, teamarbete och arbetsmiljö på er avdelning? På internmedicin avdelning 80 ville medarbetarna jobba mer i team och få till bättre rutiner kring ronden (när sker den, i vilken ordning gör vi saker under ronden (checklista), vem gör vad under ronden, och vem kan vad). De ville öka kunskapen om de andra professionernas kompetens. Med pengar från Arbetsmiljölyftet genomförde de under 2016 projektet Teamarbete med patienten i centrum. Här ger enhetsledaren och projektledaren Stina Petersson några reﬂektioner från projektet. Läs mer i projektets slutrapport på www.sos.sll.se/arbetsmiljolyftet

Workshops är jättebra för att fånga in önskemål och prioriteringar. Stäm sedan av förbättringslösningarna med medarbetarna under vägen – justera lösningarna vid behov, ha en tät dialog på arbetsplatsen.

Förankring tar längre tid än man tror. Ge det tid.

Lyft in förbättringar direkt i verksamheten för att få mesta möjliga effekt. Det ger en ökad samsyn i gruppen kring förändringarna och mer arbetsglädje.

STÖD ATT BEARBETA På sjukhuset tränar vi för att klara skarpa lägen och rädda patienter på ett bra sätt – men vissa händelser kan kännas jobbigare än andra. Det ﬁnns stöd att få, även utanför arbetslaget. Läs mer i diakon Eva Rubenssons krönika här bredvid, eller i intervjun med kurator Christina Ling och sjukhusprästen Lena Ekberg på sid 9.

KRÖNIKAN

Vem står stadigt när stormen viner VEM SOM HELST KAN någon gång uppleva att tillvaron stormar och här på Sös är det en del av vardagsarbetet. Tryggheten kan kännas avlägsen vid svåra sjukdomsbesked och när vården inte kan rädda liv. Som personal förväntas man hantera oro och sorg samtidigt som man ska utföra sitt arbete med stor professionalitet, ofta under tidspress. Påverkas man av att hantera lidande och kriser eller av att under en längre tid arbeta under stor press? VID STORMEN GUDRUN, då miljontals kubikmeter skog fälldes, kunde man notera att granarna föll men tallarna stod kvar. Det beror på att granar har ett ytligt rotsystem medan tallarnas rötter går på djupet och tål stormvindar bättre. Det tycks ﬁnnas en parallell till oss människor. Människor med djupa rötter, de som upplever en känsla av hopp, tillit, mening och sammanhang, står stadigare när livet stormar. Dessa begrepp är exempel på WHO:s åtta dimensioner av existentiell hälsa. Forskning har visat att den existentiella hälsan är central för hur bra människor mår. Den påverkar också hur man kan hantera svåra upplevelser eller stor belastning. SAMTAL OM LIVETS VIKTIGA FRÅGOR, och förhoppningsvis en förbättrad existentiell hälsa, är en del av den andliga vården som erbjuds alla som beﬁnner sig på Sös. Har du tid på tisdagar kl. 12.30, så kom på ”Tillfälligt avbrott”, 15 minuters vägledd avslappning i meditationsrummet, och sök ditt inre lugn. EVA RUBENSSON DIAKON, SJUKHUSKYRKAN

TEMAFRÅGAN / Saknar du något konkret som information, en kurs eller liknande för att hantera skarpa lägen i din jobbvardag?

EMMA ROSENBERG, UNDERSKÖTERSKA PÅ KARDIOLOGIAVDELNING 31

CHARLOTTE KARLBERG, UNDERSKÖTERSKA, ANESTESI/IVA

LINA WIDÉN, BARNMORSKA PÅ FÖRLOSSNINGEN OCH NU PÅ SPECIAL-BB

Vi har riktlinjer för skarpa lägen, till exempel hjärtstopp. En idé vore om de satt synligt uppsatta så att man kontinuerligt såg dem, som en tydlig påminnelse för oss alla och viktig information till nyanställda.

Teamövningar är så bra för skarpa lägen! Vi gör till exempel teamövningar kring svåra luftvägar och HLR. Så får jag önska - ännu ﬂer teamövningar, och att alla medarbetare gör dem regelbundet.

Nej jag saknar inget, vi förbereder oss bra för skarpa lägen med teamövningar, HLR-träning m.m. Sedan är det mitt ansvar att hålla mig ajour om riktlinjer, var akutvagnen står, vart jag ska vid ett akutsnitt, var nyckeln till akuthissen är osv.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

NYHETER PÅ SÖS /

Europas största bröstcentrum I februari hölls den officiella invigningen av Södersjukhusets nya Bröstcentrum vid Södra station. BRÖSTCENTRUM kommer att ta emot kvinnor som ska genomgå mammografiska hälsoundersökningar och utredningar vid misstänkt bröstcancer. I samma lokaler ryms också Karmastudien – en av världens största studier för att tidigare upptäcka och förebygga bröstcancer. – Tidigare har bröstcancerpatienter slussats mellan olika sjukhus och verksamhetsområden. Nu ansvarar Bröstcentrum för hela vårdkedjan, från utredning och diagnos till behandling (kirurgisk eller onkologisk) samt uppföljning och rehabilitering, säger Mariann Iiristo, patientflödesledare, och överläkare onkologi, på Södersjukhusets Bröstcentrum. Tanken med ett centrum är att patienten ska få en sammanhållen vårdprocess och att sjukvården ska bli bättre på att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer. På Bröstcentrum genomförs också ärftlighetsutredningar av kvinnor som har bröstcancer i släkten.

ig Fes tl ng ni invig

– De ﬂesta kvinnor som kommer till oss är trots allt friska, därför känns det bra att kunna välkomna dem till våra fräscha lokaler utanför sjukhusmiljön, säger Mariann Iiristo. Uppemot 500 personer deltog under invigningen som ﬁrades med traditions-

enlig bandklippning och tal av Södersjukhusets vd Tomas Movin samt hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L). Kör för alla, underledning av Caroline af Ugglas, bjöd på musikunderhållningen och under kvällen hölls två välbesökta föreläsningar om bröstcancer. r.

NU INFÖR VI

Journal via nätet

Förlossning i nya lokaler I JANUARI ÖPPNADE Södersjukhusets förlossning i nya lokaler.”Nu kan vi äntligen erbjuda alla födande egen toalett och badkar eller dusch på rummet” säger Ingegerd Lantz, verksamhetschef på verksamhetsområde Kvinnosjukvård/förlossning. På bilden barnmorskan Elisabeth.

UNDER VÅREN INFÖR Södersjukhuset Journal via nätet, en e-tjänst i 1177 Vårdguiden som möjliggör för invånaren att läsa sin journal via säker inloggning med BankID eller e-legitimation. Förhoppningen är att det kommer att stärka patientens förtroende för vården och skapa förutsättningar för en mer jämlik dialog mellan vårdprofessionen och patienten. – Erfarenheter från andra landsting har visat att det kommit väldigt få frågor från patienter efter införandet. Patienterna förstår journalinformationen och är mer informerade inför vårdbesök, säger Marie Granhagen, ansvarig för 1177 vårdguidens e-tjänster på Södersjukhuset. Det som visas i tjänsten är vårdkontakt, diagnos, journaltext och vissa provsvar. Successivt kommer mer information att visas. Om journalförande personal kan patienten läsa namn, yrkestitel och enhet. Journal via nätet innebär inte förändrade sätt att föra journal, samma lagar och föreskrifter gäller även fortsättningsvis; journalhandlingar inom hälso- och sjukvården ska vara tydliga, skrivna på svenska och så långt möjligt begripliga för patienten. Sachsska barn- och ungdomssjukhuset kommer att införa journal via nätet under hösten. MER INFORMATION hittar ni på intranätet #journal via nätet

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ PULSEN PÅ BAMSE-PROJEKTET

24-årig studie ger unik information om

allergi och astma Varför får man astma eller allergi och vilka barn riskerar att ha kvar sjukdomarna som vuxna? Hur påverkas starten på vuxenlivet om man är svårt allergisk? Det vill forskarna i det så kallade BAMSE-projektet ta reda på. Det är dags för ny uppföljning av studiedeltagarna som följts sedan de var små och idag är 22–24 år gamla. Den här gången kommer de till Södersjukhuset. SEDAN 1994 HAR DET så kallade BAMSEprojektet följt flera tusen barn för att ta reda på hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Målet är att bromsa ökningen av sjukdomarna och att lindra dem som drabbas. Sjuksköterskan och kliniksamordnaren Ulrika Hellberg står i labbet och klistrar etiketter på provrör fyllda med blod när jag kommer till BAMSE-projektets nyupprättade mottagningsklinik på Södersjukhuset. – Det är alldeles nya prover från en av deltagarna i BAMSE-projektets 24-årsuppföljning som vi startade för några veckor sedan, berättar Ulrika. Under två år hoppas de undersöka

och ta prover på cirka 2500 av BAMSEprojektets studiedeltagare och få enkätsvar från 3000 deltagare kring frågor om livsstil, livskvalitet, boendemiljö och eventuella sjukdomssymtom och besvär. DET ÄR SJÄTTE UPPFÖLJNINGEN S edan

BAMSE-projektets start 1994–1996 då drygt 4000 ”vanliga Stockholms-barn” i åldern 2–3 månader rekryterades. Sedan dess har barnen följts upp med kliniska undersökningar och enkäter vid 1, 2, 8, 12 och 16 års ålder. Forskarna har letat efter samband och orsaker till allergirelaterade sjukdomar som astma, eksem, hösnuva, födoämnesallergier eller pollen- eller pälsdjurs-

allergi. En rad viktiga upptäckter har gjorts som också lett till förbättrad patientvård. Inger Kull är sjuksköterska på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, forskare vid KI SÖS och med i ledningen för BAMSE-projektet. Hon har varit med sedan start och lyfter tre viktiga fynd: – Vi har sett att astma, allergi och eksem är väldigt vanliga under uppväxten (var tredje tonåring har haft något av de tre) och att allergisjukdomar är dynamiska med symtom som kan komma och gå under uppväxten. Vi har också lärt oss upptäcka vilka personer som riskerar att bli allvarligt sjuka av jordnötter och vilka som inte behöver oroa sig trots ett positivt första allergitest. Dessutom har vi hittat tidiga faktorer som ökar risken för försämrad lungfunktion, som till exempel exponering för luftföroreningar under det första levnadsåret, för rökning under fostertiden eller för tidig födsel. 24-ÅRSUPPFÖLJNINGEN SOM NU startat är den första uppföljningen som sker fysiskt på Södersjukhuset. Att deltagarna

BAMSE – En studie om livsstil, miljö och hälsa

Bamse-projektets logotyp är ritad av Rune Andréasson, Bamses skapare.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

BAMSE står för ”Barn, Allergi, Miljö, Stockholm, Epidemiologi” och är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Hittills har drygt 200 forskningsstudier publicerats och över 25 doktorander disputerat kopplat till BAMSE-projektet. Forskarna kommer från alla SLL-sjukhus

och är allt från läkare, sjuksköterskor och biomedicinska analytiker till nutritionister, genetiker och epidemiologer. Inom projektet har stor kraft lagts på att behålla deltagarna genom åren. VILL DU VETA MER OM BAMSE?

www.ki.se/bamse

PULSEN PÅ BAMSE-PROJEKTET /

”Nu kan vi börja se vilka barn som inte blir av med sin allergi, sina eksem eller sin astma när de blir vuxna. ”

En av BAMSE-projektets ﬂera tusen deltagare testar sin lungfunktion med spirometri.

har gått från barn till unga vuxna gör det möjligt för forskarna att undersöka nya frågeställningar kring gåtan om allergier och astma, säger Erik Melén, forskningsgruppsledare för BAMSEprojektet, docent vid Karolinska Institutet och barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. – Nu kan vi börja se vilka barn som inte blir av med sin allergi, sina eksem eller sin astma när de blir vuxna. Och då titta bakåt för att se hur vi ska kunna identifiera och i tid behandla de barn som riskerar att bli kroniskt sjuka i allergirelaterade sjukdomar, fortsätter Erik.

Andra delar i 24-årsuppföljningen är att med hjälp av avancerad teknik se deltagarnas lungfunktion i detalj och kunna upptäcka eventuella förstadier till lungsjukdomen KOL, en av våra stora folksjukdomar. Forskarna ska också titta på hur livskvalitet och livsval påverkas hos unga vuxna med astma och allergi, liksom hur livsstil och miljö under uppväxten påverkar framtida hälsa och välbefinnande.

•

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST

BAMSE-projektets Inger Kull, Erik Melén och Ulrika Hellberg.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ KULTUR & LIVSSTIL

Södersjukhuset börjar med

Bokvagnar för barn och unga Läs och rätt är ett projekt som syftar till att stärka barn och ungas rättigheter genom läsning. Under hela 2017 kommer bokvagnar med böcker och pysselmaterial vara utplacerade på ﬂera avdelningar på sjukhuset för barn som är sjuka eller tillbringar tid på sjukhuset när de besöker syskon, föräldrar eller anhöriga. TRE BOKTIPS FRÅN VAGNARNA

TIO PINNAR I LUFTEN - sagor sånger och gåtor på våra minoritetsspråk.

SJUKT VIKTIGT – Samtalsstöd för vuxna kring svåra ämnen och samtidigt en lärorik, pedagogisk och inspirerande pysselbok för alla barn.

FLYKT FÅGLAR – Pysselbok som hjälper ﬂyktingbarn att bearbeta svåra upplevelser. – TANKEN ÄR ATT FÅNGA UPP barn och

unga som befinner sig på sjukhuset och ge dem en möjlighet till ro. Här finns en möjlighet att få en stunds avkoppling genom litteratur både för öron och ögon och i olika medieformat och på olika språk samt pyssel och förströelse, säger Erica Löfstedt, kommunikationsstrateg och en av initiativtagarna till projektet, tillsammans med Rebecca Bachmann på biblioteket. På vagnarna finns skönlitteratur för barn och ungdomar samt facklitteratur 8

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

– som kan användas som redskap för vårdpersonalen när de ska förklara hur olika undersökningar går till. Vagnarna är också utrustade med information om barn och ungas rättigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Södersjukhusets barnrättsombud arbetar med att sprida information om projektet och bemanna vagnarna på avdelningar och mottagningar. – Läs och rätt är ett komplement till barnavdelningen på biblioteket och till lekterapin. Tanken är att det ska ge barn

och unga en stunds ro när de är inlagda på sjukhuset eller besöker anhöriga på vuxenavdelningarna, säger Rebecca Bachmann, bibliotekschef. PROJEKTET HAR MÖJLIGGJORTS med stöd från kulturrådet och planen är att vagnarna ska vara kvar på avdelningarna när projektet är avslutat. HÖR AV DIG TILL Rebecca Bachmann eller

Erica Löfstedt om du är intresserad av vagnarna på din enhet!

PERSONPORTRÄTT /

”En människa i kris behöver

SÖDERSJUKHUSETS PSYKOLOGISKA

katastrofledning (PKL) aktiveras vid extraordinära händelser på sjukhuset eller i samhället. Kuratorn Christina Ling och sjukhusprästen Lena Ekberg är PKL-ledare respektive biträdande PKL-ledare. De samordnar insatserna som handlar om att ge ”psykologisk första hjälpen” till oskadda och lätt skadade personer, deras anhöriga eller närstående i det akuta skedet av en kris. Inom Södersjukhusets PKL-organisation finns 30 krisstödjare som kan kallas in vid extraordinära händelser, till exempel efter en hotsituation på akuten, när ett patientfall har skakat många medarbetare på sjukhuset eller vid större katastrofer i samhället som till exempel efter tsunamin 2003. Krisstödjarna är kuratorer, psykologer eller personal från sjukhuskyrkan och en del av sjukhusets katastrofmedicinska beredskap. – Krisstödjarna stannar hos de drabbade tills någon annan tar över. De vågar finnas kvar och orkar lyssna på vad de drabbade har varit med om. Hur hemskt det än är. De kan ställa frågor som: ”Har du någon som kan

vara hos dig när du kommer hem?” och ”Vart ringer du om du inte orkar?”, säger Christina Ling. DET ÄR INTE OFTA PKL aktiveras men när det händer måste allt fungera. Därför ses PKL på Sös regelbundet och tränar insatser ihop, ibland tillsammans med PKL-grupperna på de andra sex stora sjukhusen inom landstinget. Vid extraordinära händelser på arbetsplatsen kan sjukhusets chefer också konsultera PKL kring hur man håller avlastande samtal med medarbetare och var det ﬁnns vidare stöd att få. – Att medarbetare får tidig hjälp är otroligt viktigt för deras läkningsprocess, säger Lena Ekberg. Christina Ling jobbar också som kurator på akutmottagningen för våldtagna, AV Sös, och är sjukhusets samordnande kurator. Lena Ekberg får som sjukhuspräst träffa föräldrar vars barn har dött i plötslig spädbarnsdöd eller stötta medarbetare som har mist en arbetskompis. Hur orkar de med? – Det meningsfulla arbetet och att vi ser vilken otrolig inneboende läkningskraft människan ändå har, svarar båda.

Mer om Christina och Lena Jobbat 3 år (Lena) och snart 5 år (Christina) på Sös. Har båda på fritiden ett stort behov av lättsmält yta. ”Kontot för hemskheter är fyllt genom jobbet.” Christina sjunger i gospelkör och Lena har en förkärlek för brittiska deckare à la Morden i Midsummer. ”Morden får inte kunna hända på riktigt.”

TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ TOMAS MOVIN OM SKARPA LÄGEN

”Runt om på sjukhuset ﬁnns goda initiativ kring att förbättra arbetssätten så att det gynnar både patienter och medarbetare. Ledningen genomför också en rad åtgärder för en jämnare arbetsbelastning.” TOMAS MOVIN

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

Södersjukhusets vd Tomas Movin, här i samtal med Nasim Farrokhnia, verksamhetschef på verksamhetsområde Akut.

TOMAS MOVIN OM SKARPA LÄGEN /

”Stoltheten över jobbet är stort på Sös. Det vill jag att medarbetarna ska fortsätta känna och därför har jag tagit mig an de här utmaningarna.” TOMAS MOVIN

Skarpa lägen

i cykler

Inom akutsjukvården är vi vana att hantera skarpa lägen och vissa återkommer under samma perioder varje år. Under hösten och vintern var läget på sjukhuset mycket ansträngt, delvis orsakat av vädret och säsongsinfektioner. Redan i november kom stora mängder snö och halka och inﬂuensan kom tidigare än väntat. Under nyårs- och trettonhelgen blev situationen ännu mera pressad på grund av det höga söktrycket och bristen på vårdplatser. Snart kommer sommaren och det innebär åter utmaningar för bemanningen när många medarbetare tar ut en välbehövd semester. Vi på Sös har träffat Södersjukhusets vd Tomas Movin. SKARPA LÄGEN KOPPLAT TILL säsonger är en del av akutsjukvården men hur hanterar vi situationen när perioderna blir allt längre? Det ökade söktrycket på sjukhuset har pågått under flera års tid och under vintern och sommaren när många medarbetare tar ut semester samtidigt blir vi extra känsliga. Våra möjligheter att hantera toppar i söktrycket har minskat de senaste åren till följd av det minskade antalet vård-

platser och bristen på sjuksköterskor i slutenvården. – Inom akutsjukvården förekommer toppar men när det extraordinära läget pågår under lång tid måste vi göra förändringar. Som enskilt sjukhus kan vi inte genomföra alla lösningar på egen hand, vi behöver också hjälpas åt inom landstinget. Därför har vi en pågående dialog med landstingsledningen och politikerna, säger vd Tomas Movin.

Att arbeta under ansträngda förhållanden är uttröttande och påverkar också förmågan att göra ett bra jobb. För att kunna hantera de skarpa lägena behövs perioder av återhämtning. Runt om på sjukhuset finns många goda initiativ kring att förbättra arbetssätten så att det gynnar både patienter och medarbetare. Ledningen för Södersjukhuset arbetar också med en rad åtgärder för att få en jämnare belastning i arbetet.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ TOMAS MOVIN OM SKARPA LÄGEN

cirka 300 sjuksköterskor senaste året varav ett hundratal inom slutenvården. Vi har också infört stödfunktioner för att avlasta arbetsuppgifter så att det patientnära arbetet kan öka. Några exempel är måltidsansvariga, förrådshantering, kliniska farmaceuter och vårdsamordnare. För att attrahera nya och behålla våra medarbetare har vi tagit fram en kompetensmodell för sjuksköterskor som kopplas till tjänster med högre lönenivåer för erfarna, fortsätter Tomas Movin.

– Att arbeta på ett akutsjukhus innebär att man behöver kunna hantera krissituationer och vara snabbfotad när det gäller och det är vi väldigt bra på här på Sös. Men självklart måste vi också kunna få tid för att arbeta systematiskt med att förbättra vården och ge förutsättningar för en bra arbetsmiljö för våra medarbetare. Det är något vi arbetar intensivt med, säger Tomas Movin. Vad gör vi på Sös?

För att komma tillrätta med utmaningarna och öka vår förmåga, framförallt inom slutenvården, så görs många goda insatser. Bland annat pågår ett arbete med att öppna upp fler vårdplatser, se över patientflöden och vårdtyngd, förbättra kunskaperna kring systematiskt arbetsmiljöarbete hos chefer och få snabbare flöden mellan akuten och vårdavdelningarna. Läs mer om programmet på sidan 28. – Det finns många goda exempel där man hittat bättre arbetssätt som effektiviserar och vi har också genomfört en rad åtgärder som syftar till att förbättra arbetsmiljön och få en jämnare belastning över tid, säger Tomas Movin. – Bland annat så har vi ökat den totala sjuksköterske- och undersköterskebemanningen per vårdplats med 10% på 5 år, och vi har rekryterat 12

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

Ett av de viktigaste jobben man kan ha

När man arbetar under press och i skarpa lägen så kan det ibland vara lätt att glömma bort varför vi gör det vi gör. Fokus hamnar istället på att lösa situationen här och nu. – De allra flesta av oss som arbetar på Sös tycker att det är en arbetsplats med kompetenta och trevliga medarbetare och vi finner glädje i att jobba för och med patienten. Att jobba på ett akutsjukhus är bland det viktigaste jobb man kan ha, och vi skapar stor nytta för många människor varje dag. Och självklart ska vi ha arbetsförhållanden som möjliggör för oss att göra ett gott jobb, hinna känna att vi gör det och fylla på med energi mellan varven, säger Tomas Movin. – Jag är stolt över att jobba på Sös och jag vet att nästan alla delar den känslan även om förutsättningarna ibland är riktigt utmanande för oss. Just stoltheten vill jag att medarbetarna ska fortsätta känna och därför har jag tagit mig an de här utmaningarna. Men ingen kan lösa det här ensam, vi behöver samla våra krafter och arbeta mot samma mål från flera håll, säger Tomas Movin.

•

TEXT HANNA AHONEN FOTO TORKEL EKQVIST

Vad är orsaken till att de skarpa lägena pågår under längre tid?

Tomas Movin ser ﬂera orsaker till att Södersjukhuset har svårare att hantera toppar och att kapaciteten är ansträngd: • Bristen på sjuksköterskor gör det svårt att hålla vårdplatser öppna. • Fler söker vård på Sös akutmottagning och beläggningen på sjukhuset är under återkommande perioder för hög. • Vi har utmaningar i patientﬂödet från akuten och upp till vårdavdelningarna. • Akutens lokaler är underdimensionerade utifrån den mängd patienter som söker.

Vi som akutsjukhus är också en del av vården i Stockholm och vår förmåga påverkas också väldigt mycket av andra faktorer än de som vi själva styr över. Några exempel: • Det ﬁnns problem med kapaciteten på andra håll i sjukvården, till exempel inom primärvården och geriatriken. Fler husläkarjourer, närakuter och akuta geriatriska vårdplatser behövs. • Mängden sökande patienter behöver fördelas jämnare över länet och patienterna behöver mer guidning för att hamna på rätt vårdnivå. • Attraktiviteten att söka jobb inom slutenvården har sjunkit. • De ekonomiska ramarna för akutsjukvården är strama.

ge ä l s ab t S

Först ärk ni ng sl

e äg

SÖS HAR FYRA NIVÅER AV BEREDSKAPSLÄGEN

Norm a

lläg e

äge troﬂ tas Ka

ILLUSTRATION CECILIA BÖRJESSON

SNABBGUIDE /

Snabbguide TILL KATASTROFPLANEN DET FINNS OLIKA TYPER AV KRISER och katastrofer. Gemensamt är att de är oväntade händelser, utöver det vanliga, som påverkar hela sjukhuset. Södersjukhuset har alltid en beredskap och ska snabbt kunna bli mottagande sjukhus för en stor olycka – när som helst på dygnet och alla dagar. Vi är också beredda att skickas ut sjukvårdsgrupp från akutmottagningen för att hjälpa till vid stora olyckor utanför sjukhuset.

Ta reda på vad du förväntas göra!

Alla medarbetare är skyldiga att känna till vad katastrofplanen innehåller och hur sjukhuset arbetar vid en allvarlig händelse. Läs Katastrofplanen på intranätet www.sos.sll.se/katastrof och se till att du hittar i den. I planen finns praktiska anvisningar om hur din funktion ska agera vid en allvarlig händelse.

Den robusta krisplanen

Södersjukhuset har också en beredskap för händelser som påverkar driften av vårt sjukhus. Det kan till exempel handla om elavbrott, vattenläcka, brand eller liknande typ av händelse. Ordet robust kommer från Socialstyrelsens skrift ”det robusta sjukhuset” och innebär att Sös har reservsystem och kan fortsätta fungera trots att det finns en störning. Ett exempel är reservkraft, som går igång så snart det blir strömavbrott på ordinarie elförsörjning. Vad du som medarbetare ska göra och vilka åtgärder som ska vidtas vid hot mot det robusta sjukhuset finns att läsa i den robusta krisplanen. Du hittar även den på katastrofsidan på intranätet.

BRA ATT VETA Vid en allvarlig händelse kommer du att få information från din närmaste chef om vad du behöver göra. Information om händelsens utveckling kommer också kontinuerligt att publiceras på Sös intranät.

MER INFORMATION Om du har frågor om sjukhusets beredskapsarbete kan du mejla ellinor.linde-blidegard@sll.se, Södersjukhusets beredskapssamordnare.

TEXT JOHANNA GRÉEN

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ BILDREPORTAGE

Vi tränar för ökad trygghet och bättre vård

Runt om på Södersjukhuset tränar vi på olika vårdsituationer, både enskilt och i grupp. Genom övningarna blir vi bättre förberedda, samarbetar bättre och kan ge patienterna och oss själva en tryggare upplevelse av vården. Det gäller både för skarpa lägen och situationer där det inte är lika bråttom. Här i bildreportaget kan du se exempel på några av alla de övningar som görs på sjukhuset. TEXT YLVA HERMANSSON FOTO FOTOGRUPPEN SÖS OCH ALLAN BORG

ANDNINGSHJÄLP.

Skapa fria luftvägar och en fungerande ventilation A och B.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

BILDREPORTAGE /

Katastrofberedskap

FOTO ALLAN BORG

Sjukhuset genomför små och större övningar för att testa katastrofberedskapen. I övningarna är många medarbetare och motspelare inblandade som alla får inta sina roller de skulle ha under en katastrof. På nästa sida, och sidorna 18–21, kan du se bilder från den katastrofberedskapsövning som genomfördes på Sös i december.

TRÄNING I ”DET SVÅRA SAMTALET”.

Några medarbetare i taget övar mot riktiga skådespelare. CEPS-TRÄNING på barnakutens akutrum.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

FOTO ALLAN BORG

KEMSANERING.

Södersjukhuset har en av Sveriges största kemsaneringsstationer nere i bergrummet på plan -4. Utbildad personal på akuten tar hand om kontaminerade patienter.

FOTO ALLAN BORG

/ BILDREPORTAGE

TEAMTRÄNING PÅ AKUTEN. Fokus på kommunikation höjer patientsäkerheten.

HLR-TRÄNING .

Södersjukhusets HLR-träning skapar mervärde för personalen och patienten när det verkligen gäller. 16 V I P Å S Ö S 3 / 2 0 1 6

LÄKARE UTAN GRÄNSER. Träna för utlandstjänstgöring.

BILDREPORTAGE /

TRAUMAREVISION.

Teamet tränar omhändertagande av en traumapatient i akutrummet inför granskningsgruppens observatörer under 2016 års traumarevision.

Omhändertagande av traumapatient.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

ILLUSTRATION CECILIA BÖRJESSON

/ TEMA SKARPT LÄGE

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

TEMA SKARPT LÄGE/

Vad händer vid en allvarlig händelse? En bomb exploderar i morgonrusningen på ett pendeltåg vid Södra station. Ett hundratal personer skadas svårt och ännu ﬂer skadas lindrigt. Närmsta sjukhus är Södersjukhuset. Samtidigt som patienterna strömmar in till sjukhuset startar ett rykte om att en person på akutmottagningen har en bomb med sig i en väska. Om något liknande skulle hända, vad gör vi som jobbar på Södersjukhuset? Är vi rustade för att hantera en allvarlig händelse? – SÖDERSJUKHUSET HAR EN katastrofplan

(läs mer på sidan 13) och vi har alltid en beredskap för olika typer av händelser, säger Ellinor Linde Blidegård som är Södersjukhusets beredskapssamordnare. Vid en allvarlig händelse får akutmottagningen vetskap genom ett samtal från landstingets tjänsteman i beredskap (TIB), via radiokommunikationssystemet Rakel. TIB är den funktion som ansvarar för samordning inom landstinget och med andra landsting och regioner. Akutmottagningen meddelar chefläkare som i sin tur sammankallar Södersjukhusets katastrofledning. Beroende på händelsens omfattning, och vad den berör, sätts ledningen samman på något olika sätt. Funktionen chefläkare och kommunikation ingår alltid. Akuten, anestesi, IVA, MIVA, operation och barnakuten involveras också snabbt i händelsen. I katastrofledningen ingår även säkerhet, service, psykologisk katastrofledning (PKL) och andra stödfunktioner. Om händelsen har en stor påverkan

på övriga samhället har landstingets tjänsteman i beredskap (TIB) även kontakt med de andra akutsjukhusen inom SLL, räddningstjänst, polisen, länsstyrelsen, vårdcentraler och andra organisationer som kan behöva kopplas in. Sjukhuset övar

För att du som medarbetare ska ha kunskap om vad du ska göra vid en allvarlig händelse genomförs regelbundet övningar*. I övningarna deltar förutom medarbetare även så kallat motspel, personer som spelar skadade, oroliga anhöriga eller till exempel journalister som vill rapportera om händelsen. Alla funktioner som ingår i katastrofledningen ska få möjlighet att öva på det som berör dem vid en allvarlig händelse. – I december förra året, genomförde Sös en övning där cirka 80 personer från verksamheterna deltog. Scenariot var just en händelse vid Södra station med flera hundra skadade, berättar Ellinor Linde Blidegård. »

Ellinor Linde Blidegård, Södersjukhusets beredskapssamordnare.

Fejkade journalister i det så kallade motspelet under katastrofövningen.

* För att genomföra en övning som involverar en extern aktör krävs beslut av EKMB – Enheten för katastrofmedicinsk beredskap – som ansvarar för krishantering och katastrofmedicinsk beredskap i Stockholms läns landsting. Interna övningar på sjukhuset styr vi dock över själva och lägger en årsplan för.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ TEMA SKARPT LÄGE

Samarbete för ett effektivt patientﬂöde.

”Jag är övertygad om att den här typen av övningar är det enda sättet för oss som sjukhus att hålla en bra beredskap.” MAGNUS FUX

Petra Dahlstrand, säkerhetsspecialist, ansvarar för säkerheten inom Södersjukhuset.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

Magnus Fux ingår som stabschef i katastrofledningen. – Under övningen var jag hela tiden förberedd på att det kunde bli värre, det var en tuff prövning att koordinera och hantera information, berättar Magnus Fux som till vardags är överläkare och medicinskt ledningsansvarig på MIVA. Stabschefens roll är att leda staben. Det handlar om att ange huvudinriktning för stabsarbetet, samordna och prioritera brådskande uppgifter och att se till att chef och chefläkare kan fatta

Tavla som visar patientﬂödet under simuleringsövningen.

rätt beslut för sjukhuset genom den allvarliga händelsen. – Övningen gav insikt om de svårigheter som kan uppstå och jag är övertygad om att den här typen av övningar är det enda sättet för oss som sjukhus att hålla en bra beredskap, menar Magnus Fux. En utmaning för Ellinor i rollen som beredskapssamordnare är att hålla intresset för frågorna levande även till vardags. – Jag jobbar med något som nästan aldrig händer, och som ingen vill ska hända. En övning gör att verksamheten får upp ögonen och frågorna aktualiseras, säger Ellinor. Katastrofövningen gav också möjlighet att se saker som kan förbättras. – Vi har under hösten 2016 bytt lokal för ledningscentralen, som är i drift sedan januari i år, och övningen gav oss möjligheten att se över om något saknas eller inte fungerar i den nya lokalen, berättar Ellinor. Vi fick också möjlighet att se över att våra åtgärdslistor är uppdaterade och väl fungerande när de behövs. Säkerheten på Sös

Som en del av katastrofövningen ingick ett rykte om att en person på akutmottagningen hade en bomb med sig i en väska. Petra Dahlstrand, säkerhetsspecialist, ansvarar för säkerheten inom Söder-

Magnus Fux är stabschef i katastrofledningen, här tillsammans med Södersjukhusets vd Tomas Movin.

TEMA TEMAREPORTAGE SKARPT LÄGE /

sjukhuset. Till sin hjälp har hon vakten. Vakten är bemannad av två personer, dygnet runt, alla dagar. – Om något liknande skulle inträffa i verkligheten ska du som medarbetare alltid kontakta vakten på telefonanknytning 611 19, uppmanar Petra. Det gäller i alla situationer där du upplever att något avviker, om situationen känns obehagligt eller om du känner dig rädd. Vakten hjälper till att reda ut händelsen och kontaktar i sin tur chefläkare och säkerhetschef. Vakten kan också tillkalla polis om det skulle behövas. – Det är viktigt att veta att det inte är okej att bli hotad på jobbet, varken av patienter eller anhöriga, säger Petra. Men ska vi så gå runt och oroa oss för att det ska hända allvarliga händelser hos oss?

– Självklart är det alltid bra att vara påläst och ha kunskap om Sös katastrofplan. Då är du förberedd om den allvarliga händelsen sker. Men jag tycker inte att man ska gå omkring och oroa sig, säger Ellinor.

•

TEXT JOHANNA GRÉEN FOTO TORKEL EKQVIST, RAINER TIHVAN

”Jag jobbar med något som nästan aldrig händer, och som ingen vill ska hända.” ELLINOR LINDE BLIDEGÅRD

Lär dig mer om hot, våld och brand Vill ni få utbildning i hur ni gör vid hot och våld på er arbetsplats? Kontakta säkerhetsspecialist Petra Dahlstrand, jurist Katrin Högstedt eller arbetsmiljöspecialist Efva Brutemark. Södersjukhusets riktlinje kring hot och våld uppdateras nu. Alla anställda ska också gå Södersjukhusets teoretiska och praktiska brandutbildning. Utbildningen ska genomföras var tredje år.

En katastrofövning gör att verksamheten inser vikten av att vara förberedd om en katastrof skulle inträffa.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ SÄKERHET

Charlotte Levin är IT- och patientsäkerhetssamordnare och sektionschef på Anestesi/IVA.

Säkerhetsrisker

i vården När en patient kommer till Södersjukhuset med okänd identitet får hen ett tillfälligt personnummer, så kallat reservnummer, för att kunna journalföras. Detsamma gäller personer med skyddad identitet. PATIENTERNA GES ETT ORANGE id-band för

att skilja dem från övriga, med känd identitet, som har blå id-band. När patientens identitet blivit känd kan medarbetare med särskild behörighet koppla journalanteckningarna på reservnumret till det riktiga personnumret. Charlotte Levin, IT- och patientsäkerhetssamordnare och sektionschef på anestesi/IVA, menar dock att det finns säkerhetsrisker med förfarandet: – När patienten har blivit identifierad är det viktigt att man följer den sjukhusövergripande rutinen och behåller reservnumret under hela vårdtillfället. Det är många medarbetare som tror att så fort personen är identifierad ska dokumentationen göras på det riktiga personnumret, men då kan journal-

E-tjänstekortsinloggning ökar säkerheten. Lämna aldrig ditt e-tjänstekort i datorn.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

anteckningar från samma vårdtillfälle plötsligt finnas i två journaler utan koppling. Reservnumret ska behållas under hela vårdtillfället så att man inte tappar viktig information och kopplingar till andra system, så som operationsplanering och labb. FÖR ETT PAR ÅR SEDAN hade Södersjuk-

huset en patient som kommit in medvetslös med okänd identitet. Patienten kunde dock identifieras med hjälp av körkortet som fanns i plånboken. Men när närstående hade kontaktats visade det sig att körkortet var stulet och inte tillhörde personen som var inlagd. Händelsen hade kunnat få allvarliga konsekvenser om det inte upptäckts i tid. – Dokumentationen i olika vårdenheter i journalen ägs av varje verksamhetschef och när en sådan incident upptäcks, ska varje verksamhetschef ansvara för att anteckningarna makuleras och förs över till rätt person. Det är ett ganska krångligt förfarande, vilket kan innebära en säkerhetsrisk. Charlotte nämner flera andra säkerhetsrisker i vården, till exempel dokument med känslig information som skrivs ut och lämnas framme på skrivbord, trots att de ska vara inlåsta. Att skrivarinställningarna på sjukhusets

Så kan vi minska säkerhetsriskerna i vården • Lämna aldrig e-tjänstekort i datorn • Lämna aldrig en dator inloggad i känsliga it-system • Låna aldrig ut lösenord eller e-tjänstekort till någon annan • Använd om möjligt skrivarinställningen säker utskrift och lås in dokument med känslig information. • Använd inte mejl när du kommunicerar med patienter • Använd inte mobilen för att ta bilder eller tala in information i patientärenden

datorer är personliga kan ibland medföra att utskrifter hamnar i andra rum än vad som var tänkt, vilket är ytterligare en säkerhetsrisk. Om det är möjligt ska man alltid använda säker utskrift som kopplas till e-tjänstekortet. – DET ÄR OCKSÅ VÄLDIGT VIKTIGT att vi aldrig skickar patientuppgifter per mejl – inte ens i de fall där patienten tagit kontakt via mejl och uppgett personuppgifter. Lämna heller aldrig ditt e-tjänstekort i datorn – om någon annan går in i journalsystemen kommer det att loggas på dig.

SÄKERHET /

Vanliga funktioner i sjukhusets it-system som inte följer samma standard kan utgöra en säkerhetsrisk och ställer höga krav på medarbetarna. – I Take Care är enheten vid ordination av elektrolyter milliliter och i intensivvårdssystemet Clinsoft ordineras elektrolyter i millimol. Med olika enheter i olika system ökar risken för att det blir fel. Det handlar inte om kunskapsbrist hos medarbetarna, utan om en brist på standarder.

Patienter med okänd eller skyddad identitet får ett tillfälligt personnummer för att kunna journalföras. De ges ett orange idband för att skilja dem från patienter med bekräftad identitet som får blått id-band.

”Res ”Reservnumret eservnumret ska behållas b under hela vårdtillfället h så å att man inte tappar viktig information.”

TEXT ANJA STEIBER FOTO TORKEL EKQVIST

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

Vet du vad du gör vid hjärtstopp?

Varje sekund är viktig!

Vid ett plötsligt hjärtstopp minskar den drabbades chans att överleva med tio procent för varje minut som går tills dess att hjärt-lungräddning (HLR) och deﬁbrillering ges. Därför är varje sekund viktig!

KONSTATERA HJÄRTSTOPP (MAX 10 SEKUNDER)

LARMA

Kontrollera om personen är medvetslös genom att ropa/tala högt – om inget svar, nyp personen i armen och skaka lite på axlarna. Kontrollera om personen andas genom att öppna personens luftväg, lägga en hand på pannan, böj huvudet bakåt och lyft upp hakan med din andra hands pekoch långﬁnger. För ditt öra nära personens näsa och mun, lyssna och känn efter andetag. Medvetslös utan eller med onormal andning = hjärtstopp.

Larma omedelbart internt på avdelningen/enheten och påbörja HLR. Be den förste personen som kommer in på rummet att larma 61600 och hämta hjärtstartare och akututrustning/akutvagn.

STARTA HLR – VUXEN

Rutin vid

Akutlarm 1. 2.

3. 4. 5.

Larma - ring 616 00 Säg/gäller det akutlarm, hjärtstopp eller hjärtstopp gravid Vuxen eller barn Avd/mott ____ ____ Hiss____ _ Plan ____

Glöm inte att eventuellt låsa upp/möta upp akutteamet!

HJÄRTSTARTARE =DEFIBRILLATOR

• Placera händerna mitt på personens bröstkorg. Lägg handloven mitt på bröstbenet, din andra hand ovanpå.

• Hämta närmaste hjärtstartare.

• Pressa ned bröstbenet 5–6 cm i en frekvens av 100–120 tryck per minut.

• Följ hjärtstartarens instruktioner.

• Genomför 30 kompressioner och därefter öppna luftvägen och ge 2 inblåsningar, fortsätt att göra 30:2. Byt av person som gör bröstkompressioner varannan minut.

• Fortsätt direkt med HLR av god kvalitet efter att eventuell strömstöt givits.

Läs om HLR på barn i spalten till höger. →

• Starta hjärtstartaren samtidigt som annan person gör HLR. • Rör inte den drabbade personen när strömstöt ges.

• Fortsätt följa hjärtstartarens instruktioner. • Möt upp larmteamet.

Var finns hjärtstartare på Sös? Leta efter den gröna skylten. Det finns: • ett 80-tal halvautomatiska hjärtstartare på Sös mottagningar och avdelningar. • en hjärtstartare i Sös huvudentré som är tillgänglig under informationsdiskens öppettider. • manuella defibrillatorer på akutmottagningen och specialistenheter som MIVA, IVA, anestesin osv.

HLR på barn Börja alltid med fem inblåsningar. Barn drabbas sällan av hjärtstopp på grund av ett primärt hjärtfel, utan orsaken är oftast asfyxi på grund av tex främmande kropp, omogen andning, drunkning eller svåra infektioner. • Konstatera hjärtstopp, starta HLR, larma och hämta akututrustning • Ge 5 inblåsningar • Samordna kompressioner och inblåsningar, 15:2 • Ventilera med 100 % syrgas • Starta och anslut deﬁbrillator/ övervakning under pågående HLR (Neonatal HLR har en egen algoritm)

Mer information om HLR på Sös Utbildningar, instruktörer, målen med Sös hjärtstoppsbehandling m.m: www.sos.sll.se/hlr. Eller kontakta Emma Stenman, Jacob Hollenberg eller Anna Wester. På webbsidan www.hlr.nu ﬁnns också nationella utbildningsprogram och utbildningsﬁlmer.

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

PERSONPORTRÄTT /

När sjukhuset behöver hjälp att tolka juridiken i kniviga patientfall, då ringer man Katrin Högstedt. Hon är vår bolagsjurist och chef för sektionen Juridik och journalservice. – PÅ GOLVET STÄLLS PERSONALEN ofta inför svåra frågor. Mitt jobb är att förklara hur man kan tänka och förhålla sig inom lagens gränser. ETT VANLIGT FALL ÄR att vårdnadshavare begär

ut barnets journal. – VÅRDPERSONALEN KANSKE KÄNNER till att det föreligger en vårdnadstvist och de är osäkra på hur uppgifterna kommer att användas. Vårt ansvar är att skydda barnet och närstående, därför görs en så kallad ”menprövning”. BEGREPPET KOMMER AV att ”lida men” och ska förhindra att någon – patient eller närstående – tar skada av de personuppgifter som lämnas ut. I tillägg har alla som arbetar inom hälso- och sjukvården en skyldighet att göra en orosanmälan till Socialtjänsten om man misstänker att ett barn far illa. – HANTERINGEN AV JOURNALER kan uppfattas som

stelbent, men lagstiftningen ska ju vara ett stöd och är till för att skydda personens integritet, säger Katrin.

MER OM KATRIN HÖGSTEDT Sjukhusjurist. Arbetade på Stockholms universitet i 10 år. Jobbat på Sös i 3 år. Mamma till 2 barn. Syns ofta bland hantlar och stänger i Sösgymmet. Frankoﬁl. Älskar choklad i alla dess former.

PROBLEMATISKA SITUATIONER kan alltså uppstå lite var stans, som att hantera svårt sjuka patienter som saknar anhöriga. Vem ska personalen kontakta eller underrätta om dödsfallet? – DET ÄR EN UTMANING ATT sprida kunskap om vilka lagar som vården lyder under. Prata med din närmaste chef eller ring mig om du är osäker på vad du bör och får göra. TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS FOTO TORKEL EKQVIST

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

/ AKTUELLA TIPS

Hej våren! För en del är våren efterlängtad, för andra känns årstiden rätt motig. Här kommer några ”våriga” tips till er alla nu när solljuset blir starkare och fåglarna kvittrar.

TA CYKELN I STÄLLET FÖR BILEN!

Minimalt med utsläpp och muskler och D-vitamin på köpet. Vill du ha tips på hur du fixar till cykeln efter vintern, läs DN:s artikel ”Gör cykeln vårfin”: http://www.dn.se/ekonomi/ din-ekonomi/gor-cykeln-varfin/.

GOD SMOOTHIE MOT VÅRTRÖTTHET. Personliga tränaren Olga Rönnbergs recept som gör dig piggare och starkare: 3 nävar spenat (eller grönkål), 1 banan, ½ avokado, juice från 1 apelsin, ½ äpple (ta bort skalet), 1 tsk citronsaft, 2 dl mandelmjölk, toppa med kokos.

ILLUSTRATION ANNA BAUMGARTEN

V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

FRÅN SÖS HÄLSOTEAM: Hitta de små sakerna i vardagen som ger dig positiv energi. Är det solen som lyser? Eller ﬁkan med bästa vännen eller kollegan? Stanna upp och njut av det lilla, samla kraft och energi.

. nletande Vår tecke r fö n a v u ldgr Besök gu i n – titta in vår tecke rdar å g d ä rnas tr o g tu is n kolo er fekt S ös . E n p r fö n a d ne menad! lunchpro

MITT SÖS/

”Kul att andra kan se min konst” – Jag blev faktiskt chockad när jag såg min tavla på ungdomsmottagningen, ändå hade jag försökt föreställa mig hur det skulle se ut, säger Joel Druker, 19 år och patient på Sachsska. Redan som trettonåring började han måla graffiti utomhus men snart övergick han till tavlor istället. – Ute är det alltid någon som taggar över målningen, det blir bara ett tråkigt klotter. Häromåret bad en kurator honom måla två tavlor till Sachsska. Lekparken utanför fick fungera som ateljé och rapparen Capital Steez avbildades med hjälp av utklippta mallar och sprayfärger. Idag hänger den tavlan i entrén till ungdomsmottagningen. – Det är jättekul, färgerna i sjukhusmiljön är viktig, säger Joel som också har medverkat i ungdomsrådet. – Vi pratade om hur unga vill bli bemötta i vården och hur informationen kan utformas. Som avslutning fick jag föreläsa för personalen i aulan. Intresset för bild och form kommer hemifrån, som liten var huset fyllt av målningar och skulpturer och Joels mamma undervisade i konst. Nu funderar han på att bli tatuerare. – Det sägs att bästa sättet är att öva på en apelsin eftersom skalet påminner om huden. TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS

Akuta lästips för tanter och kids

Morsan på Söder

Varje vecka få biblioteket en kasse böcker, minst. En del hamnar i boksnurran ”bokakuten” utanför dörrarna. – Det är både patienter och medarbetare som skänker till oss och det betyder att ﬂer får tag i något läsvärt även när vi inte har öppet, säger Rebecca Bachmann, bibliotekschef. Vad vill ni ha för böcker? – De ska vara i gott skick och helst utgivet de senaste fem åren. Man kan tänka på vad man själv skulle vilja läsa om man var inlagd på sjukhuset, hälsar Rebecca.

Sös är som en gammal morsa som folk kommer och besöker”, tyckte en kvinna som deltog i en social miljöanalys av sjukhusområdet inför utbyggnaden.

Ambulanserna får egen backe atan

Tantog

Bröstcentrum uppskattas på Twitter

orgat

Marm

gatan Jägar

Sara Riggare @SaraRiggare

ngatan

Tvätte

@Sodersjukhuset tack, mycket välordnat och bra, detta är framtidens vård! #vardpol #svemed @DagensPatient

ingat

Medic Amb

Inom några år kommer ambulanserna köra till nya akuten via Tanto- och Jägargatan. Sista biten har hyfsad lutning och vägen föreslås därför heta Ambulansbacken. Mellan nya sjukhusbyggnaderna dras Medicingatan. Strax nedanför kommer försörjningsbyggnaden ligga, med adress Tvätterigatan, döpt efter den gamla tvättinrättningen ”Brända tvätten”.

sba

cken

Carin Ström skribent carin.strom@ sll.se

REDAKTIONEN Ylva Hermansson redaktör ylva.hermansson@ sll.se

Anja Steiber skribent anja.steiber@ sll.se

Hanna Ahonen skribent hanna.ahonen@ sll.se

Soﬁa Sjöman Waas skribent soﬁa.sjoman-waas@ sll.se

Johanna Gréen skribent johanna.green@ sll.se

Torkel Ekqvist fotograf torkel.ekqvist@ sll.se

Vi på Sös Vi på Sös är magasinet för oss som jobbar på Södersjukhuset. Har du tips om någon intressant medarbetare, något spännande projekt eller bara en tanke om vad du skulle vilja se mer av i tidningen – hör gärna av dig till oss på kommunikation@sodersjukhuset.se. Nästa nummer kommer i juni. Ha en härlig vår önskar vi från redaktionen! V I PÅ S Ö S 1 / 2 0 1 7

TEMA SKARPT LÄGE

Arbetsmiljö och patientfl öden i fokus för slutenvårdssatsning

Mira Magnusson, sjuksköterska på avdelning 83.

Under våren tas initiativ till flera åtgärder för att förbättra vården för våra patienter och arbetsmiljön för våra medarbetare. Initiativet är samlat i ett program som fått namnet ”Säkerställa slutenvårdskapacitet våren 2017”. – Efter en period under hösten/vintern med hög belastning på vår akutmottagning, utmaningar i arbetsmiljön och svårigheter att hålla våra vårdplatser öppna, kommer vi att arbeta intensivt under våren med att förbättra både flödet för våra patienter och arbetssituationen för våra vårdavdelningar. Runt om på sjukhuset görs redan bra initiativ och aktiviteter. De vill vi fånga upp och sprida till fler verksamheter inom Sös, berättar Monika Samuelsson, HR-chef. Målet med programmet är att: • öppna 35 vårdplatser senast 30 juni 2017 • upptag till vårdavdelningen ska ske senast 30 minuter efter beslut om inskrivning • ta fram riktlinjer för bemanning som utgår från produktionsuppdrag, patientflöden, vårdtyngd och behov av kompetens • säkerställa en god arbetsmiljö på Sös vårdavdelningar • sprida kunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete

*KALAS står för Kompetensförsörjning Av Långsiktiga Akut-Sjuksköterskor och är ett individuellt introduktionsprogram som ger nyutexaminerade sjuksköterskor chansen att bli anställda på Södersjukhusets akutmottagning.

– Inom rekrytering arbetar vi med att förbättra introduktionen för nyanställda, till exempel utvidga Akutmottagningens så kallade KALAS-program* till ﬂera verksamhetsområden. Vi för också diskussion om hur vi ska kunna erbjuda reaktiveringsutbildning till sjuksköterskor som inte har arbetet i yrket på länge men är intresserade av att återkomma, säger Monika Samuelsson, HR-chef. TEXT JOHANNA GRÉEN FOTO CLAS FRÖHLING

Säkerhetsrisker i vården När en patient kommer till Södersjukhuset med okänd eller skyddad identitet får hen ett tillfälligt personnummer, så kallat reservnummer, för att kunna journalföras.”Det måste vi behålla under hela vårdtillfället för att inte tappa viktig information” säger Charlotte Levin, IT- och patientsäkerhetssamordnare och sektionschef på Anestesi/IVA. Läs mer på sidorna 22–23 om säkerhetsrisker i vården som kan ge riktigt skarpa lägen.

Läs me r om ar be tsm

iljösatsn ingar pa lägen i in te r vjun me d v d T oma s Mo v in PÅ S

o c h s k ar

IDORN A

10 –12