IDÉ ELLER UTMANING?
Sös Innovation hjälper dig vidare
PATIENT FÖR EN DAG NR 2 2017
Avdelning 35 E testade hur det är att skrivas in
ETT MAGASIN FÖR OSS SOM JOBBAR PÅ SÖS
PÅ SÖS OMVANDL A S IDÉER UR VARDAG EN TILL NYA VERK T YG OCH A R BE T S S Ä TT
Innovation
& TJÄNSTEDESIGN
VÄRLDSUNIK DRÖNARE RÄDDAR LIV • NYA UTVECKLINGSDIREKTÖREN EMMA LOVEN • BOKTIPS FÖR HÄNGMATTAN
/ INNEHÅLL
INNOVATION & TEMA TJÄNSTEDESIGN VI PÅ SÖS NR 2 2017
10 6
14
6
VILL DU FÖRBÄTTRA ERA TJÄNSTER OCH ARBETSSÄTT?
18 10
”Du behöver inte kunna något om innovationer eller förbättringsprojekt för att komma till oss. Vi hjälper dig.”, säger Allan Borg, Sebastian Törnfeldt och Magnus Eneberg på Sös Innovation.
14
BILDREPORTAGE DRÖNARE, APPAR, DATASPEL OCH UPPBLÅSBARA BEN Hjärtstartardrönaren flyger ut och räddar liv. Epileptiker och livräddare får bättre koll med nya appar. Operatörer testopererar i virtuella operationsrum. Och gipsning tränas lätt på uppblåsbara ben och armar, om och om igen. Se bilder från några av de Sösprojekt som fick pengar från Innovationsfonden 2016.
ALLTID I VI PÅ SÖS 3 4
Så tänkte Anna Bryngelsson, sjuksköterska på ortopedavdelning 35 E, när hon iklädde sig patientrollen ”Matti 78 år” som skulle skrivas in för en stundande operation. Den så kallade inskrivningsresan gav insikt och idéer till nya grepp, ett exempel på förbättring genom tjänstedesign på Sös.
18
FRÅN SIMULERADE VÅRDAVDELNINGAR TILL DIGITALA KOLLEGOR Liv Söderlund och Carina Hansen fick medel från Innovationsfonden i år för sitt projekt ARA – automatiserad resursanvisning. På sidorna 18–21 hittar du årets fyra Sös-vinnande projekt som har den gemensamma nämnaren effektivisering, lärande och IT.
FÖLJ OSS!
TOMAS MOVIN HAR ORDET
9
SÖS-SPANAT
26 AKTUELLA TIPS
twitter.com/sodersjukhuset
27 MITT SÖS
www.linkedin.com/company/sodersjukhuset
12 KULTUR & LIVSSTIL 13 PERSONPORTRÄTT 2
”VÄNTAN! ALL DENNA VÄNTAN”
V I PÅ S Ö S 2 / 2 017
SNABBGUIDE
facebook.com/sodersjukhuset
14 BILDREPORTAGE
TOMAS MOVIN HAR ORDET /
Fånga idéerna i vardagen NÄR SOMMAREN KOMMER fylls ofta tankarna av längtan till lata dagar med våra närmaste. Kanske föds idéer till något nytt fritidsprojekt eller så längtar vi efter nya upplevelser. Men sommaren är också en tid med stora utmaningar för oss som jobbar i vården. Vi har som alltid den svåra uppgiften att få ihop alla medarbetares behov av semester med befolkningens behov av akut sjukvård. Att få en välfungerande arbetsvardag är något vi måste arbeta med på flera sätt, både genom att se till att vi har rätt förutsättningar och genom att alltid fundera över vad vi kan göra bättre.
9 Digitala ka n kollegan r, provsva bevaka sök, r å ter be tider fö r na l göra jou ingar g ra ns k n
21
SOM DET STÅR I VÅR VÄRDEGRUND så har vi alla två jobb, ett som vi utför varje dag och ett där vi utvecklar verksamheten. Min upplevelse är att vi på Sös är bra på att hämta idéer till förändring och förbättring ur de vardagliga utmaningarna. Ofta är det de små förändringarna som gör den stora skillnaden. Att sätta sig in i patientens situation är väldigt lärorikt och det är då vi upptäcker vad vi kan göra ännu bättre för att få en trygg och delaktig patient. INNOVATION KAN LÅTA STORT men det handlar mycket om att ha en nyfikenhet och vilja att våga testa nya metoder och att alltid arbeta med ständiga förbättringar, oavsett om det handlar om nya verktyg eller arbetssätt. Sedan årsskiftet har Södersjukhuset uppdraget att vara ett kunskapscenter inom tjänstedesign för hela SLL. I grunden handlar tjänstedesign om att designa våra processer så att de skapar värde för våra patienter och för oss. Vi håller på att bygga en innovationskultur på sjukhuset och det är en viktig förutsättning för att vi ska bli Sveriges ledande akutsjukhus. JAG ÄR STOLT ÖVER den innovationskraft och förändringsvilja som finns här på Sös! TOMAS MOVIN, VD
Vi på Sös är Södersjukhusets personalmagasin. Adress: Södersjukhuset, kommunikationsavdelningen, Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm Ansvarig utgivare: Kommunikationschef Hanna Ahonen, 1076 Redaktör: Ylva Hermansson, 1065, kommunikation.sodersjukhuset@sll.se Upplaga: 2 200 ex. Grafisk formgivning: Fidelity Stockholm Repro och tryck: Danagård Litho Foto: Torkel Ekqvist, Fotogruppen Sös, om inget annat anges Illustrationer Cecilia Börjesson och Anna Baumgarten Utgivningsdag: 20 juni Nästa nummer: Hösten 2017
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
3
/ SÖS-SPANAT
KRÖNIKAN
3 SATSNINGAR
för nya tankebanor
1
Sös innovationspris till nytänkande projekt
I år delar Södersjukhuset för första gången ut Sös Innovationspris. Mer information kring utlysning och hur du ansöker kommer på intranätet. Så har du genomfört ett innovativt, inspirerande projekt, håll utkik!
2
Interprofessionella etikseminarier ger studenter nya insikter
Sedan 1998 har sjuksköterskestudenter och läkarstudenter på SÖS haft interprofessionella etikseminarier ihop. Genom att höra om andra studenters erfarenheter, upplevelser och funderingar från olika vårdsituationer får studenterna en ökad förståelse för varandras profession och etiska tankegångar. Och insikten om hur viktigt det är att ge patienter omvårdnad och medicinsk behandling utifrån ett holistiskt perspektiv. För mer information om seminarierna, kontakta Monica Östberg som är universitetsadjunkt på sjuksköterskeprogrammet eller Johan Wikner, studierektor på läkarprogrammet.
3
2052 medarbetare har utbytt tankar kring Journalen via nätet och 1177
Ehälsalyftet genomförs för att landstingets medarbetare ska lära sig mer om de e-tjänster som finns idag och de som är på gång. På Södersjukhuset har hittills 239 dialogseminarier genomförts där 2052 medarbetare har diskuterat möjligheter med Journalen via nätet och 1177. ”Så många bra tjänster för patienterna!” sa en av deltagarna. Nu arbetar projektgruppen för Ehälsalyftet på Sös med att ta fram innehåll till andra temat som är informatik och patientprocesser.
Ett icke hierarkiskt ledarskap ger en kreativ miljö JAG HAR JOBBAT med teamträning sedan 19 år, och utvecklat CEPS simulatorträning kring teamarbete och ledarskap tillsammans med superduktiga personer från olika professioner. Tydligt ledarskap är viktigt inom sjukvården som handlar om teamarbete i många olika former. Ett hierarkiskt ledarskap, å andra sidan, är en fara för patientsäkerheten. En trevlig stämning och ett öppet klimat där alla medarbetare värdesätts lika mycket, respekteras för sin kunskap och erfarenhet, ökar säkerheten i patientarbetet och möjligheterna att utveckla vården. Först då vågar medarbetare säga till om något håller på att bli fel eller uttrycka sina idéer till förbättring och innovativa lösningar. HUR SKAPAR VI DÅ en god stämning och ett tillåtande klimat? När vi kör CEPS-utbildningar filmar vi alltid händelserna och återkopplar med hjälp av filmen. Vi kan se exempel på gott beteende som vi vill förstärka. Ibland ser vi allvarliga misstag. Grunden för att kunna prata om och lära sig av misstag i simulator, precis som i verkligheten, är en trygg miljö och en god stämning. Återkopplingen är central för lärandet. Är vi ärliga och inte fördömande kan misstagen i simulatorn leda till utveckling och lärande. KAN CEPS-UTBILDNINGAR ses som en inspiration till utveckling av vården? Våra utbildningar som var innovativa 1998 är idag en självklar del av sjukvården. Genom nyfikenhet och ett icke hierarkiskt ledarskap kan fler innovationer, förbättringsidéer och nya tankar nå ytan och realiseras. ANDERS DAHLSTRÖM
Överläkare på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och en av grundarna till CEPS-utbildningarna
TEMAFRÅGAN / VILKEN INNOVATION SKULLE DU HA NYTTA AV I DITT ARBETE?
4
MATHILDA SANDHOLM, SJUKSKÖTERSKA PÅ KIRURGIAVD 56
WHILLIAM SILVA, SJUKHUSVAKTMÄSTARE, SERVICEGRUPPEN
”Min vision handlar om att kunna arbeta mer personcentrerat, nära patienten och att ha teknologi som tillåter det. Min idé är fri tillgång till ipads eller små laptops. Så att vi kommer bort ifrån användandet av papper. ”
”En radiostyrd robot som delar ut brev och paket till alla avdelningar. Eller medicinburar som åker lite av sig själva när man nuddar dem. Axlarna tar stryk av dem som det är idag.”
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
SJUKHUSCLOWNERNA ADA-BEDA OCH RUTAN
”En riktig lattjolajbanlåda – en väska som är större inuti än utanpå – så vi kan trolla fram allt möjligt inför barnen. Till exempel en allergifri hundorkester vore ju nåt! Och så vore det suveränt med en uppblåsbar gitarr som man kan ha i fickan!”
NYHETER PÅ SÖS /
Skriv direkt till dina medarbetare på intranätet
fsC he t tipse
DU HAR VÄL INTE MISSAT att nya intranätet gjort det möjligt för chefer att direkt kommunicera på intranätet? Chefer behöver inte vara redaktörer för att posta en nyhet eller kalenderhändelse i avdelningens kalender. Gunilla Hector är medicinsk sekreterarchef på Ögonkliniken och en av dem som börjat använda funktionen: – Det är bra för att lägga ut kortare meddelanden i stället för e-post. Vi har mycket vi vill nå ut med snabbt, exempelvis semesterscheman, säger hon.
FUNKTIONEN I 2 STEG 1. På arbetsytan ser chefer texten ”Skriv ett inlägg till…” samt två gröna knappar. Välj mellan att skapa en nyhet eller en kalenderhändelse.
Strålbehandlingen till Sös vid årsskiftet
FRÅN 1 JANUARI nästa år sker strålbehandlingen på sjukhuset i Sös regi. Onkologin började tillhöra Sös redan i oktober förra året men då ville man utreda frågan kring strålbehandlingen lite till. Det är nu gjort. – Övergången innebär att Sös får kontroll över hela den onkologiska behandlingsprocessen. Det tror vi kommer att kunna underlätta vägen genom vården för våra cancerpatienter, säger Ulf Norming, överläkare på urologiska kliniken och projektledare för övergången.
2. Skriv och publicera! Chefsnyheter visas bland övriga nyheter på arbet sytan. Kalenderhändelsen hamnar i arbetsytans kalender.
Vill du veta mer eller saknar du åtkomst? Prata med huvudredaktören på din verksamhet. Guide finns på https://intranat.sos.sll.se/intranat.
Innovationsronder ska fånga upp bra idéer på sjukhuset SYFTET MED RONDERNA är att hitta idéer till hur vi kan effektivisera flöden, förbättra eller utveckla utrustning eller skapa datadrivna analyser som kan hjälpa vården. Ronderna kan göras för specifika områden/sjukdomar/ processer/system och utförs av en innovationskoordinator ihop med en inbjuden företagsrepresentant och en kliniker. Det ska bli spännande att se vad som kommer fram!
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
5
/ INNOVATION & TJÄNSTEDESIGN
Idé eller utmaning? Sös Innovation hjälper dig vidare Har du en idé kring en ny produkt eller ett digitalt arbetsverktyg som du tror skulle förbättra vården och ditt arbete? Eller vill du ha hjälp att se över hur ni jobbar gentemot era patienter? Kan era tjänster och processer för patienterna utformas på ett bättre sätt? Kontakta Sös Innovation, de hjälper dig. SLL INNOVATION ÄR samlingsnamnet
för innovationsverksamheten inom Stockholms läns landsting som drivs på innovationsenheter i primärvården och på akutsjukhusen. På Sös Innovation som tillhör Södersjukhusets Utbildnings- och innovationscenter jobbar Allan Borg, Sebastian Törnfeldt, Magnus Eneberg och Maria Stockhaus (föräldraledig). Allan och Sebastian stöttar medarbetare och verksamheter inom landstinget att få fram produkter eller förbättringsåtgärder som är till stor nytta för vården och patienterna. – DU BEHÖVER INTE KUNNA något om innovationer och förbättringsprojekt för att komma till oss. Och det spelar ingen roll vilken yrkeskategori du tillhör. Vi hjälper dig att stöta och blöta idén, se om den håller, hjälper dig att säkra den juridiskt, förädlar den i vår experimentverkstad och ser till att ta idén i mål, säger Allan Borg som har hand om digitala förbättringslösningar, arbetsverktyg och innovationer. Till exempel tar han fram lätthanterliga hälsodeklarationer, appar för patienter och vårdpersonal eller användargränssnitt där medarbetarna lätt kan följa patientdata och flöden. SEBASTIAN TÖRNFELDT i sin tur ansvarar
för produktutveckling av medicintekniska produkter – alltifrån dusch6
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
robotar och övertryckskammare till smartare tvättsäckshållare eller transparenta anteckningsskivor i plexiglas. – För att du som idégivare ska känna dig trygg jobbar vi alltid med full sekretess. Efter att sekretessavtalet är påskrivet av oss båda kan vi jobba på. Vi analyserar om idén uppfyller de behov som patienterna och medarbetarna har. Vi tar fram ritningar eller kan på olika sätt visualisera i datorn hur din informationslösning eller app kan se ut. Och Läs om Sös-projekt som har fått medel från Innovationsfonden på sidorna 14–21.
handlar det om att ta fram en produkt har vi tillgång till 3D-skrivare så att vi på ett tidigt stadium kan skriva ut prototyper av produkten i olika material för att se om vi är på rätt väg. Hur upplever patienten eller användaren lösningen? I VISSA FALL KAN DU som idégivare få 25 000 kr i stöd från ALMI företagspartner att använda i ditt projekt. Därför ska idéerna aldrig konkurrera med företags redan existerande lösningar utan bara komplettera de befintliga. Stockholms läns landsting har också sedan tre år tillbaka en innovationsfond där medarbetare kan söka medel till sina innovationsprojekt. 10 miljoner kronor delas ut varje år och nästa sökomgång inför 2018 startar den 15 september. – Har du en idé som du tror på, sök pengar från Innovationsfonden. Många Sös-projekt har fått pengar och vi kan hjälpa dig med ansökan, säger Allan Borg. MEN DET ÄR INTE BARA medarbetare och
Allan Borg på Sös Innovation
Innovationskultur ger nya idéer När arbetsplatsen har ett tillåtande klimat vågar medarbetarna ”misslyckas” på vägen fram till den där riktigt bra idén. Läs mer om det i krönikan på sidan 4.
verksamheter på Sös och i landstinget som hör av sig till Sös Innovation för att få hjälp. Sebastian och Allan sitter med i projektledningen för ett Vinnovafinansierat projekt där man tittar på hur man kan få in mer biomaterial i vården, till exempel engångsförkläden i nedForts. sidan 8 → brytbar cellulosa.
ILLUSTRATION: CECILIA BÖRJESSON
XXX /
Sös Innovations arbetsprocess, uppifr ån och ner: Sös Innovation får förfrågningar internt ifrån (medarbetare och patienter inom SLL) och externt ifrån (företag, start-up-bolag, forskare m.fl.). Idégivaren tar kontakt med Sös Innovation. Idéerna är antingen kopplade till IT (informationstekniska innovationer/ förbättringar) eller MT (medicintekniska innovationer/förbättringar). Sös Innovation undersöker om idén är till nytta och uppfyller patienternas eller medarbetarnas behov, kommer idén
fungera osv. Ett beslut tas om man ska gå vidare med idén eller inte. Går man vidare skrivs ett sekretessavtal mellan idégivaren och Sös Innovation. Sedan gör man sökningar – finns det redan en sådan förbättringsåtgärd eller innovation? Håller någon annan inom SLL på med något liknande? Finns det ledigt patent om det skulle krävas? Och så ansöker man om olika skydd och märkningar (juridik). I experimentverkstaden testar man sedan olika saker, vrider och vänder på idén,
kan ta fram första versioner av fysiska eller digitala prototyper och användargränssnitt, göra om enkla skisser till konstruktionsritningar, skriva ut prototyper i olika material i 3D-skrivare etc. Och gå vidare med idén till produkt, eller om det blir en förbättringsåtgärd. Tittar på budget, tidplan, resultatförväntningar, tillgängliga projektresurser etc. Efter det skrivs kontrakt om det ska bli en produkt. Förbättringsåtgärden eller produkten är färdig och finns tillgänglig för vården. Den skapar patientnytta eller bättre arbetsmiljö för medarbetarna.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
7
/ INNOVATION & TJÄNSTEDESIGN
Röster om innovation och tjänstedesign på Sös SARI PONZER är chef för Södersjukhusets avdelning för forskning, utveckling, utbildning och innovation (FoUUi-avdelning) och ordförande i Södersjukhusets innovationsråd som stödjer innovation på sjukhuset.
”Vi på FoUUi avdelningen är mycket stolta över att vi har fått innovationsuppdraget och att Sös blev SLL:s nod för tjänstedesign. Vi på SÖS har bred kompetens inom klinisk utbildning, forskning och innovation och ser verkligen fram emot att bidra till vidareutveckling av vården.” ITALO MASIELLO är chef för FoUUiavdelningens Utbildnings- och innovationscenter (dit Sös innovation hör):
– När vi tar fram produkter kan vi med hjälp av en 3D-skrivare i ett tidigt skede skriva ut prototyper av produkten i olika material för att se om vi är på rätt väg, säger Sebastian Törnfeldt på Sös Innovation.
”Genom att använda innovation som ett verktyg vill vi lyfta Sös till att bli ett ledande akutsjukhus. Vår strategi är att snabbare testa nya idéer, investera i innovationsarbete genom innovationsronder och leda etablering av användardriven tjänsteinnovation. Målet är en innovationskultur för säkrare, snabbare och bättre vård.”
Mer om tjänstedesign • Runt om i världen startas designlabb kring tjänstedesign. I landstingsvärlden i Sverige har Experio lab (www. experiolab.se) funnits i flera år men nu pågår en nationell satsning där flera landsting (ett av dem SLL) samarbetar. • Tjänstedesignsmetodiken har visat sig ge bra resultat i utvecklingsprojekt (läs till exempel rapporten ”Design av tjänster inom hälsa, vård och omsorg – en kunskapsöversikt” av SVID, 2013). TIPS – INNOVATIONSGUIDEN På innovationsguiden.se finns metodverktyg för att utveckla innovativa lösningar i offentlig sektor.
Hur utformar man tjänster, processer eller produkter med hjälp av tjänstedesignsmetodik egentligen? KOLLA IN SNABBGUIDEN PÅ SIDAN 9
8
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
– Tjänstedesign är ett sätt att tänka där användarnas behov och upplevelse av en tjänst, process eller produkt driver och styr utvecklingen, säger Magnus Eneberg på Sös Innovation.
De hjälper också företag som vill komma i kontakt med vården för att testa sin produkt. – Här är det viktigt att poängtera att ni som testverksamhet ska få betalt av företaget. Så tar ett företag kontakt med er, ta kontakt med oss. Då kan vi hjälpa er med prissättning och även säkerställa att det verkligen är en säker produkt ni ska testa, säger Sebastian Törnfeldt. MAGNUS ENEBERG OCH MARIA STOCKHAUS
arbetar med tjänsteinnovation baserad på tjänstedesignmetodik på Sös Innovation. Sedan årsskiftet ska Södersjukhuset vara ett kunskapscenter kring patientnära tjänsteinnovation och tjänstedesign i landstinget (efter beslut
av landstingsstyrelsen i Stockholms läns landsting 2016 (LS 2016-0257). – Jättespännande! Vi har alla som uppdrag att arbeta mot visionen kring framtidens hälso- och sjukvård enligt nätverkssjukvårdens principer, det vill säga vård som sker i samverkan mellan olika vårdgivare. Att då sätta patienten i centrum förutsätter en förståelse för patientens behov och upplevelse men också att medarbetares kunskap och erfarenhet kring vårdprocesser tas tillvara. I det här sammanhanget finns det flera exempel på hur designmetodik kan stödja användarcentrerad tjänsteinnovation. I det nya tjänstedesignsuppdraget ingår att vara stödfunktion kring tjänstedesign på Sös och för landstinget, tillhandahålla kompetens inom området, sprida systematiskt lärande och både knyta landstingets verksamheter närmare varandra i frågan men även skapa tätare kontakt med andra landsting, akademin, forskningsfinansiärer m.fl. Sös Innovation har högt satta mål för Sös. – Vår vision är att Stockholms Läns Landsting och Södersjukhuset ska vara ledande inom svensk hälso- och sjukvård när det gäller kunskapsutveckling och spridning av tjänsteinnovation och tjänstedesignmetodik, fortsätter Magnus Eneberg.
•
TEXT YLVA HERMANSSON FOTO TORKEL EKQVIST OCH MAGNUS ENEBERG
Snabbguide TILL ARBETSPROCESSEN KRING TJÄNSTEDESIGN & TJÄNSTEINNOVATION
Tjänstedesignsmetodik kan användas för att förbättra eller få fram nya tjänster, processer, arbetssätt eller produkter. Användarnas behov och upplevelser står i centrum. I Sös fall kan det handla om behoven hos patienter, anhöriga eller medarbetare. Det är en strukturerad men samtidigt kreativ, dynamisk, iterativ (upprepande) och medskapande process. Användarna är involverade, den berörda verksamheten är med och jobbar och olika professioner möts.
1 Under ”utforskafasen” använder deltagarna sig av alla sina sinnen (lyssna, känna, se, höra) för att just utforska användarnas behov, problem och upplevelser av tjänsten. Deltagarna tänker stort som smått, utan att begränsa sig på något sätt. 2 Under ”definierafasen” analyserar deltagarna det de har sett och upplevt. De sammanställer insikter som sedan leder till att man identifierar vilka behov och/eller problem som ska vara i fokus för det fortsatta arbetet.
3 Under ”utvecklafasen” sker idégenerering. Här tänker deltagarna
igen fritt och brett kring olika lösningar. Det är viktigt att begränsningar tas bort och att ”vilda idéer” får utrymme.
4 Under ”genomförandefasen” väljer deltagarna lösningar som man sedan visualiserar med hjälp av enkla modeller, processkartor, skisser med mera. Genom att upprepande bygga, göra användar tester, bygga, göra användartester så är det möjligt att ”misslyckas” tidigt i processen. På så sätt blir kostnaden inte så hög om man behöver omdefiniera behov och problem och måste gå tillbaka till tidigare faser. TEXT YLVA HERMANSSON ILLUSTRATION CECILIA BÖRJESSON
Sös patientresor: förbättringsprojekt med hjälp av tjänstedesignsmetodik Ett grepp som kan användas inom förbättringsprojekt baserade på tjänstedesignsmetodik är att medarbetare tar rollen som användare (till exempel patient). Upplever hur det är, för att sedan utifrån sina upplevelser identifiera problem och behov. Därefter tas idéer till lösningar fram som visualiseras och kan testas tillsammans med användaren (patienten). Medarbetarna på avdelning 35 E har testat hur det är att som patient skrivas in på deras avdelning. Läs mer om den patientresan på sidorna 10–11. Vill du och din verksamhet också förbättra någon av era tjänster, processer eller arbetssätt? Hör av er till magnus.eneberg@sll.se eller maria.stockhaus@sll.se (föräldraledig till september) på Sös Innovation.
Läs mer om Södersjukhusets stora tjänstedesignsuppdrag på sidan 8.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
9
/ PULSEN PÅ INSKRIVNINGSRESAN
Inskrivningsresan gav insikt och idéer till nya grepp –Väntan! All denna väntan. Så tänkte Anna Bryngelsson, sjuksköterska på ortopedavdelning 35 E, när hon iklädde sig patientrollen ”Matti 78 år” som skulle skrivas in för en stundande operation. I HÖSTAS DELTOG vårdenhetschefen Marie Sjöstedt och enhetsledaren Pernilla Lundström i en patientresa som utspelades i Sös entréhall. – Det blev en stark upplevelse för oss båda. Ett nytt sätt att närma sig ett problemområde, lustfyllt och kreativt, säger Pernilla Lundström. De bestämde sig då för att låta medarbetarna på avdelningen göra en patientresa med fokus på inskrivning. Medarbetarna fick agera patienter för en halvdag. Anna Bryngelsson fick armen lindad runt midjan, nedsatt syn och hörsel, dvs vaselinkladdiga glasögon och öronproppar. Kollegan Emma Ulfhager observerade och dokumenterade vad som skedde i väntrum och i samtal. – De elektiva patienterna får den preoperativa informationen i grupp. Det brukar vara effektivt både för patienterna, som får höra varandras funderingar, och för oss i personalen, berättar Emma Ulfhager. Efter gruppinformationen erbjuds individuella samtal med sjuksköterska, narkosläkare och ibland också en ortoped. I bästa fall ska tilläggas, för det är inte alltid som alla patienter hinns med i tid. Besvikelsen av att behöva vänta länge på ett samtal var en viktig upptäckt för Anna Bryngelsson.
10
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
– Min känslokurvade dalade rätt nedåt. Först kände jag mig glad och välkomnad men efter att ha väntat i två timmar utan att någon tittade till mig… Efteråt samlades deltagarna i en workshop och brainstormade om förbättringar. – Vi gick igång på patienternas onödiga väntan som verkade ske utan struktur, samtidigt som vi sjuksköterskor upplever att vi måste springa för att hinna med, säger Emma Ulfhager. För att komma vidare med problemlösning inleddes ett samarbete med ingenjörer på KTH Open Lab.
– De fokuserade på innehållet i patientinformationen och tog fram en enkel och pedagogisk modell som vi snart ska testa skarpt. Både Emma och Anna tycker att idén med en ”patientresa” och det externa samarbetet har varit väldigt givande. – Direkt efter inskrivningsresan började jag fördela samtalstiderna mer jämnt mellan patienterna, säger Anna Bryngelsson.
•
TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS FOTO RAINER TIHVAN OCH MARIA STOCKHAUS
Patientresorna, exempel på tjänstedesign I samband med Södersjukhusets FoUUi-vecka 2016 genomfördes den första större patientresan med ett livespel i entréhallen. Syftet med patientresorna är att sätta sig in i patienternas situation och upplevelser för att få en ökad förståelse för deras behov. Sedan årsskiftet ska Sös vara ett kunskapscentrum för tjänstedesign inom SLL. Vill du också genomföra en patientresa? Kontakta Magnus Eneberg på Sös Innovation eller Malin Bergner på Programkontoret Sös. På sidorna 6–9 kan du också läsa mer om tjänstedesign.
PULSEN PÅ INSKRIVNINGSRESAN /
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
11
/ KULTUR & LIVSSTIL
För hängmattan i sommar SÖSBIBBLAN TIPSAR!
12
DEN TUNNA BLÅ LINJEN
DITT LIV OCH MITT
Christoffer Carlsson
Majgull Axelsson
Fjärde och avslutande delen om polisen Leo Junker utspelar sig i ett oroligt 2015. Där Leo i terrorns skugga jagar en farlig sanning som ställer honom och hans före detta bästa vän, John Grimberg, inför en sista prövning.
Märit fyller snart 70 år i hela sitt liv har hon levt med sin döda trilling i huvudet. En trilling som påminner henne om hur hennes barndom var, om vad som hände med hennes bror tok-Lars (eller idioten som hennes morfar kallade honom innan brodern hamnade på Vipeholm). Trillingen i huvudet påminner även om trillingbrodern som överlevde och som bär skulden till ett stort svek.
DE OKÄNDA AKVARELLERNA
DEN SITTER FAST
Joseph Frank
Oliver Jeffers
Boken innehåller akvareller, foton och bilder från arkitekten och formgivaren Joseph Frank. Här får man följa Joseph konstnärligt och få en inblick i Svenskt Tenn. Boken är en njutning i färg och form.
En pojkes drake har fastnat i ett träd. Hur ska han få ner den? Genom att kasta en sko på den? Eller kanske brandbilen eller atlantångaren kan vara till någon hjälp?
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
PERSONPORTRÄTT /
Nya utvecklingsdirektören
tror på action på Sös SEDAN I BÖRJAN av maj är Emma Loven Södersjukhusets utvecklingsdirektör - en helt ny tjänst på Sös. Området låg tidigare under en av sjukhusets chefl äkare. Som utvecklingsdirektör ska Emma jobba med strategiska utmaningar och driva och utveckla arbetssätt och arbetsformer. Målet är att Sös ska leverera vård av högsta kvalitet. – Eftersom tjänsten är nyskapad så kommer det exakta innehållet i tjänsten att definieras under arbetets gång, säger Emma Loven, när hon blir intervjuad av Vi på Sös på sin allra första arbetsdag(!). Jag ska börja med att prata med, och framförallt lyssna på, så många medarbetare som möjligt för att bilda mig en uppfattning av vilka behov och utmaningar
som Sös har. Hittills har alla jag träffat varit otroligt engagerade! säger Emma. Emma Loven är utbildad ekonom med inriktning företagsekonomi, och har jobbat med utvecklingsfrågor inom sjukvård, både som konsult men även som verksamhetschef på Innovationsplatsen på Karolinska universitetssjukhuset. Emma har även arbetat med verksamhetsnära utvecklingsfrågor på Karolinska, varit verksam i upphandlingen av medicinteknik till NKS och arbetat med olika styrnings- och ersättningsfrågor centralt inom SLL. – I tio år har jag arbetat inom, eller nära SLL och jag upplever att det ger mig möjlighet att tillföra ett brett perspektiv på olika frågor och en förståelse för hur
landstinget styrs och fungerar säger Emma Loven. Sös är ett av de få ställen som jag har begränsad erfarenhet av men jag har fått en bild av att det är nära till handling här, att man vågar testa nya idéer. Jag förväntar mig att det kommer att hända saker här! TEXT JOHANNA GRÉEN FOTO TORKEL EKQVIST
Mer om Emma Loven På fritiden tränar Emma tiodans (pardans exempelvis vals, tango och latin). Hon bor i Tullinge, varannan vecka tillsammans med döttrar Ida 7 år och Klara 4 år. Emma är ingen matlagningsfantast, om du blir hembjuden till henne kan det hända att det blir hämtmat.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
13
/ BILDREPORTAGE
Sös sprudlar av innovationer Stockholms läns landsting har sedan tre år tillbaka en innovationsfond där medarbetare kan söka medel till sina innovationsprojekt. 10 miljoner kronor delas ut varje år och många projekt på Sös har fått medel. Här får du en inblick i hur det går för några av de Sösprojekt som blev utvalda 2016. (2017 års Sös-vinnare hittar du på sidorna 18-21.) TEXT YLVA HERMANSSON FOTO PROJEKTDELTAGARNA OCH FOTOGRUPPEN SÖS
TAKE-OFF
Hjärtstartardrönaren på väg för att rädda liv.
14
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
BILDREPORTAGE /
EPILEPSIAPPEN Epilepsiappen är ett komplement till Epilepsiwebben som lanserades 2015. Appen ger epileptiker större möjlighet att själva hålla koll på sin epilepsi genom att föra anfallsdagbok, få medicinpåminnelser och kunna följa hur de mår genom att regelbundet svara på enkla frågor kring sitt välbefinnande. Data visas överskådligt i en loggbok som ska kunna mailas till valfri mottagare. På så sätt kan också vården och forskare ges möjlighet att se mediciners effekt och patienternas status. Föräldrar till yngre barn med epilepsi kan också använda appen för att hålla koll på sina barns sjukdom. Mirja Neideman, barnoch ungdomssjuksköterska på Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, står bakom appen och har ett forskningsprojekt på gång där hon ska undersöka om appen och webben kan hjälpa epileptiker få bättre koll på sin sjukdom.
HJÄRTSTARTARDRÖNAREN Centrum för hjärtstoppsforskning på Karolinska Institutet och Södersjukhuset har utvecklat en världsunik drönare som kan leverera hjärtstartare till platser där det har skett ett hjärtstopp. Genom att hjärtstartardrönaren snabbt kan vara på plats hos den drabbade har den potential att rädda många liv. Störst effekt tror forskarna att systemet har ute på landsbygden och i skärgården, områden där många människor befinner sig sommartid men dit det tar lång tid för ambulanser eller annan hjälp att nå fram. Projektledare är Andreas Claesson, disputerad ambulanssjuksköterska, verksamhetsområde Kardiologi och Hjärtstoppscentrum.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
15
/ BILDREPORTAGE
EASY ON EASY OFF Undersköterskorna och gipsteknikerna Helena Östman och Aster Hadgue på Sös har utvecklat redskapet Easy on Easy off. Med det kan medarbetare på egen hand öva regelbundet att lägga gips för att hålla kunskaperna vid liv. Redskapen används idag på ortopedmottagningen, akuten och på olika utbildningar. Förutom benvarianten finns uppblåsbara armar, och även uppblåsbara händer håller på att utvecklas. Förhoppningen är att någon ska producera Easy on Easy off i större skala – intresset är stort över hela landet.
MER OM INNOVATIONER I broschyren Goda innovationer – innovationskraft i Stockholms läns landsting på Innovationsfondens webbplats http://sllinnovation.se/inspiration hittar du också fler innovationer som tagits fram i landstinget under 2016. På framsidan Sös:arna Helena Östman och Aster Hadgue (läs mer om deras innovation Easy on Easy off här bredvid). Nästa sökomgång till innovationsfonden inför 2018 startar den 15 september. Sös Innovation kan hjälpa dig med din ansökan.
16
V I PÅ S Ö S 3 / 2 0 1 6
DAGS ATT SÖKA!
BILDREPORTAGE /
VIRTUELLA OPERATIONSRUMMET Virtuell träning av operatörer. I första prototypen av virtual reality-applikationen Virtuella operationsrummet kan en ST-läkare enkelt, billigt, autentiskt och på egen hand träna både kirurgiska färdigheter och kommunikation. Framöver ska ST-läkaren kunna träna sig upp till olika kompetensnivåer och bli bättre genom att utveckla och förfina sina tekniska och icke-tekniska färdigheter, precis som i vanliga dataspel. Bakom applikationen står från Sös sida Italo Masiello, docent och chef för Utbildnings- och innovationscenter och Björn Barenius, överläkare på verksamhetsområde Ortopedi.
SMS-LIVRÄDDAREN Det omtalade och världsunika projektet finns nu anpassat för smarta telefoner. I SMS-livräddare-appen kan frivilliga livräddare få larm till sina mobiltelefoner när ett misstänkt hjärtstopp har skett nära dem, se var någonstans det skett och var närmaste hjärtstartare finns. I appen kan livräddarna också prova på testlarm, uppdatera sina kunskaper i hjärtlungräddning och hitta närmaste hjärtstartare. Jacob Hollenberg, biträdande överläkare och docent på verksamhetsområde Kardiologi och forskare på Hjärtstoppscentrum, håller i projektet som potentiellt kan rädda cirka 150 svenskar till livet årligen.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
17
/ TEMA INNOVATION & TJÄNSTEDESIGN
När din idé får gehör Fyra projekt har fått medel från Innovationsfonden i år. Den gemensamma nämnaren stavas effektivisering, lärande och IT. INNOVATIONSPROJEKT 1
Simulator för vårdavdelningar Personalen i sjukvården behöver tränas i olika situationer för att bli riktigt samspelta när det gäller. Därför har FoUUi-avdelningen på Södersjukhuset utvecklat en simulator för vårdavdelningar. – Spelet håller reda på ett hundratal verklighetstrogna händelser som spelas upp i realtid. Ljud, frågor, signaler, provsvar, ronder, SBAR etc. Omvärldsfaktorerna formar ett ”universum” som påverkar medarbetarna, säger Allan Borg, innovatör.
”Omvärldsfaktorerna formar ett ’universum’ som påverkar medarbetarna.” ALLAN BORG
18
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
På skärmen visas hygienutrymmen, vårdplatser och dagens personalresurser. Spelledaren kan lägga till egna events för att träna ett specifikt syfte. Händelserna registreras i spelet och blir ett stöd när teamet ska få återkoppling. Jesper Wallin är omvårdnadsledare på ortopedavdelning 34. Han har nyligen testat spelet i sitt vårdteam. – Här kan vi öva samarbete, fördelning och prioritering av arbetsuppgifter. Det kör ihop sig vid vissa tidpunkter och då ska man lösa situationen tillsammans. Vem gör vad? I vilken ordning? Det öppnar upp för dialog och reflektion och man får insikt i hur andra tänker. INNOVATIONSPROJEKT 2
Objektiva beslutsgrunder med ARA Vad händer om jag bedömer patientens behov på ett annat sätt än min kollega? Carina Hansen och Liv Söderlund driver på för att Sös ska grunda besluten på automatiserade analyser. – Idén om att utveckla en metod föddes ur vår frustration. Carina Hansen och
Liv Söderlund, sjuksköterskor inom verksamhetsområde Kardiologi, hade länge sökt efter en metod som kunde förenkla bedömningen, men inte funnit någon som var tillräckligt bra. Själva var de övertygade om att lösningen fanns inom räckhåll, förutsatt att de kunde återvinna befintliga data i Take Care. – Alla sa att det var omöjligt men vi tänkte att IT går framåt. Och våra chefer stödde oss helhjärtat, säger Liv Söderlund. 2014 fick de medel från Arbetsmiljölyftet för att utveckla en automatiserad mjukvara som beräknar vårdbehov. Den fick namnet ARA, automatiserad resursanvisning, och togs fram i samarbete med SLL IT. Syftet är att kunna planera och styra vårdens resurser på ett objektivt och standardiserat sätt. – Journalsystem bygger på kluster av information, till exempel att-göra-listan. För att få fram det totala vårdbehovet hos individen kombinerade vi dessa data med andra såsom läkemedelslistan och mätvärden som handlade om
TEMA INNOVATION & TJÄNSTEDESIGN/
– Jag är stolt över att spelet vänder sig till vårdavdelningar och en målgrupp som ofta arbetar under mycket tuffa omständigheter, säger Allan Borg.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
19
/ TEMA INNOVATION & TJÄNSTEDESIGN
Liv Söderlund och Carina Hansen har jobbat med ARA-projektet ända sedan 2011.
Marianne Olsson vill ta hjälp av en digital kollega för att effektivisera patienternas in- och utskrivning.
”Alla sa att det var omöjligt men vi tänkte att IT går framåt. Och våra chefer stödde oss helhjärtat.” LIV SÖDERLUND
patientens individuella behov och egenvårdsresurser under vårdtillfället, säger Carina Hansen. I år har de fått medel från Innovationsfonden för att gradera och validera mjukvaran. Bland annat deltar 200 medarbetare i workshops och enkäter. – Om detta lyckas kan vi från akuten bedöma var patienten kan få bäst vård relaterat till vårdbehov. ARA ger ett beslutsunderlag för var resurserna finns, säger Liv Söderlund. 20
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
INNOVATIONSPROJEKT 3
IT ska effektivisera patientmåltiden I början av 2018 sjösätts ett nytt måltidskoncept på Södersjukhuset. Patienterna kommer själva kunna välja vad och när de vill äta och allt tillagas i sjukhusets eget patientmatskök. – Verktyget Matilda blir hjärtat i planeringen av våra patientmåltider och ska stödja hela processen, från beställning till servering, säger Linda Hagdahl, kostcontroller på Sös.
Sjukhuset vill utveckla två digitala funktioner i verktyget: en automatisk inventering av matportioner i avdelningsköket och en betalningslösning för närstående som behöver äta på avdelningen. – Vi vill även genomföra ett pilotprojekt med läsplattor. Med dem ska vi ta upp måltidsbeställningar och genomföra egenkontroller av exempelvis hygienförhållanden i avdelningsköket. Om funktionerna realiseras kommer Matilda att underlätta för måltidsansvariga och övrig vårdpersonal. – De får användarvänliga arbetsverktyg som ger dem kontroll över patienternas önskemål och som samtidigt kan ge information om måltidens innehåll. Vinsten för Södersjukhuset som helhet
TEMA INNOVATION & TEMAREPORTAGE TJÄNSTEDESIGN /
är en hållbar, effektiv och patientsäker måltidsprocess! INNOVATIONSPROJEKT 4
En digital kollega Den har inget namn än, än mindre form eller karaktär. Men vi kan räkna med att den kommer att göra som den blir tillsagd, varken mer eller mindre. Marianne Olsson, chef för medicinska sekreterare, Kardiologi, undersöker om det är möjligt att digitalisera delar av in- och utskrivningsprocessen i slutenvården. I så fall är idén att låta en programvara, en digital kollega, automatisera enkla och repetitiva sysslor. – Jag ser oceaner av användningsområden på Sös. Den kan bevaka provsvar, tider för återbesök, göra journalgranskningar… Tiden som frigörs från läkare,
sjuksköterskor och medicinska sekreterare kan användas till att arbeta med resultat istället för att ta fram underlag. Tekniklösningen finns redan och har använts i liten skala på bland annat Karolinska Huddinge. Nu ska informationssäkerheten prövas och målet är att starta en pilot på vårdavdelningar redan i höst. – Jag hoppas att hela Sös nappar på det här. Utgångspunkten är att säkerställa värdet för patienten och frigöra mer tid till det personliga mötet. Trots de många möjligheterna möter Marianne de som har farhågor. – Vi behöver därför diskutera vad det innebär för oss och vår arbetsmiljö. En del enkla uppgifter kan ibland upplevas som en välkommen vila. Finns det andra sysslor som fungerar som and-
hämtning? En robot gör vad den blir tillsagd att göra, varken mer eller mindre. TEXT SOFIA SJÖMAN WAAS FOTO TORKEL EKQVIST
”Utgångspunkten är att säkerställa värdet för patienten och frigöra mer tid till det personliga mötet.” MARIANNE OLSSON
Kostcontroller Linda Hagdahl undersöker hur avdelningarna bäst kan hantera patienternas matbeställningar med Oskar Englund, måltidsansvarig på avdelning 81.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
21
/ SÖS & OMVÄRLDEN
Hur stöttar vi ungdomar till bättre psykisk hälsa? Sveriges unga vuxna mår psykiskt dåligt. Skolresultaten i matte, svenska och engelska (från de så kallade PISA-proven) har legat lågt i flera år, antalet självmord minskar i alla åldersgrupper utom för 15–29-åringar. Och allt fler unga söker vård för psykisk ohälsa. Vad kan och bör vi i vården göra åt det? ETT SVAR TROR Josephine Haas, barnläkare på Ungdomsenheten vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset, är att involvera unga mer i deras egen vård, lyssna på dem och ta del av hela deras livssituation. – Vi behöver ändra vårt förhållningssätt till ungdomar. På Ungdomsenheten använder vi till exempel samtalsverktyg som HEADS (home, education, activities, drugs, sex) för att få en bättre bild av patienternas hela livssituation. Vi har ett ungdomsråd där vi fångar in ungdomarnas synpunkter och tankar och försöker i alla patientmöten hjälpa patienterna att ta beslut som de själva vill följa.
Patientlagen pekar ju också i samma riktning, liksom begreppet ”shared decision making” som ofta lyfts inom forskningen kring ungas hälsa och personcentrerad vård. ATT INTE ALLA I VÅRDEN möter ungdomar på samma breda sätt tror Josephine Haas beror på okunskap. För att öka barnläkares kunskap i ungdomsmedicin ingår ämnet sedan 2015 som ett delmål i specialistutbild-
ningen men Josephine Haas tycker liksom många andra att ungdomsmedicin borde ingå i grundutbildningen för både läkarstudenter och sjuksköterskestudenter. – På något sätt har inte samhället lyckats lika bra kring ungdomars psykiska hälsa som inom andra områden. Det känner vi på Ungdomsenheten av. Även kommunerna och skolorna behöver jobba med problemen lokalt. Många ungdomar verkar pressas av dagens skolsystem som tidigt tvingar dem att ta beslut om sin framtid och leverera höga resultat. TEXT YLVA HERMANSSON
Poddar, filmer och info om patientsäkerhet samlat på ny webbplats STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING har tillsammans med Socialstyrelsen och tio andra myndigheter och organisationer tagit fram en webbplats om patientsäkerhet som vänder sig till
22
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
chefer, ledare och medarbetare i hälso- och sjuk vården. Hur kan vi i hälso- och sjukvården arbeta förebyggande för att skapa en säker vård? Och vad finns det för konkreta
metoder och verktyg? Gå in och lyssna på poddar, se filmer och ladda ner informationsmaterial. https://patientsakerhet. socialstyrelsen.se/
FOTO RAINER TIHVAN
SÖS & OMVÄRLDEN /
AMELMOTTAGNINGEN Sveriges enda mottagning för könsstympade kvinnor, startades 2003, och tar emot kvinnor med psykiska och fysiska besvär orsakade av könsstympning, utan krav på remiss. Sedan starten har mottagningen tagit emot 1 300 nybesök. SÅ KAN DU PRATA OM KÖNSSTYMPNING • Använda ordet omskärelse i samtalet med kvinnan. ”Jag vet att omskärelse av kvinnor är tradition i ditt hemland och jag vet att problem kan uppstå efter omskärelse.” • Exempel på frågor: Vet du om du är omskuren? Tar det lång tid för dig att kissa? Har någon tittat på ditt underliv? Har du haft problem som du själv tror kan vara orsakade av omskärelse?
Utbildning ska öka FOTO TORKEL EKQVIST
KUNSKAP OM KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Amelmottagningen har under 2017 i uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL) att utbilda Stockholms hälso- och sjukvårdspersonal om kvinnlig könsstympning. Utbildningen ska ge vårdpersonal som möter flickor och kvinnor ökad kunskap om könsstympning.
– VÅR ERFARENHET ÄR att många kvinnor lidit av besvär relaterade till stympning utan att själva förstå varför. Kvinnorna har sökt till skolsköterskan eller vårdcentralen utan att få rätt omhändertagande, säger Bita Eshraghi, specialistläkare obstetrik och gynekologi vid Amelmottagningen. Att vara könsstympad kan till exempel leda till återkommande urinvägsinfektioner, ont vid samlag eller magoch menssmärtor. På utbildningen får deltagarna lära sig mer om traditionen könsstympning, i vilka länder det är vanligt (se karta intill) och vilka komplikationer det kan leda till.
Våga fråga om omskärelse Efter utbildningen får deltagarna med sig en checklista som ett stöd i arbetet. – Vi hoppas att vi kan göra det lättare att våga prata om kvinnlig könsstympning inom både öppenvården, slutenvården och skolan, säger Louise Lundborg, barnmorska och projektledare för Amelmottagningens utbildningsinsats.
Louise Lundborg, Bita Eshraghi och Emma Hertting deltar i projektet med att utbilda Stockholms hälso- och sjukvårdspersonal om kvinnlig könsstympning.
TEXT JOHANNA GRÉEN
Som vårdpersonal i Sverige kan du möta kvinnor som blivit könsstympade. I kartan ser du områden där könsstympning av tradition förekommer och hur vanligt det är.
Upptäcks i samband med graviditet och förlossning Att en kvinna är könsstympad kan upptäckas i samband med graviditet. –Medarbetare inom mödravården uppmuntras att erbjuda gynekologisk underökning samt att dokumentera den. Förlossningsmedarbetare får ökad kunskap om förlossningskomplikationer, berättar Emma Hertting, specialistläkare obstetrik och gynekolog på Amelmottagningen.
BILDKÄLLA: UNICEF DATA.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
23
PERSONPORTRÄTT /
Avvikelse inspirerade
innovation Det hela började med en avvikelse och tankar utifrån egen erfarenhet. 2016 började Marie Eivarsson, sjuksköterska och vårdutvecklare på IVA, fundera på hur man kan förbättra hållarna för kranblocken. IDAG LITE ÖVER ETT ÅR SENARE, och efter många möten med SLL Innovation, finns nu en prototyp för Marie Eivarssons kranblockshållare utskriven med hjälp av en 3D-skrivare. – SLL Innovation är en fantastisk förmån och har man en idé som kan förbättra både arbetet och patientsäkerheten ska man definitivt kontakta dem. Marie Eivarsson har jobbat som IVA-sjuksköterska i närmare 16 år och som vårdutvecklare får hon ta del av många avvikelser. Det var när hon läste en avvikelse om administrering av läkemedel via kranblock förra året som hon började fundera på hur man kunde förbättra kranblockens hållare. – Eftersom jag vet, utifrån egen erfarenhet, att hållaren är svår att hantera började jag fundera på hur man kunde göra hållaren enklare och mer patientsäker. VAD ÄR SKILLNADEN från den nuvarande kranblockshållaren? Det är snabbare och enklare att sätta dit kranblocket på hållaren och tydligare var droppen går. – På den nuvarande hållaren måste man skruva fast kranblocket och det tar tid från medarbetarna. På den prototyp jag tagit fram sätter man fast kranblocket med ett enkelt handgrepp, säger Marie Eivarsson. Prototypen har redan provats ut av några kollegor på IVA och utöver några förbättringsförslag kom det mycket positiva kommentarer kring den nya hållaren. Några har även frågat efter den igen och företag har visat intresse. – Det är både roligt och spännande att det har gått så här långt med idén. Det ska bli kul att se vart det leder. TEXT CARIN STRÖM FOTO TORKEL EKQVIST
24
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
Fem snabba ■ Kaffe
■ Te
■ Film
■ Serie
■ Strand
■ Pool
■ Klassisk ■ Modern musik musik ■ Bok
■ Ljudbok
SÖS & OMVÄRLDEN /
Vi på Sös har testat glassnyheterna Nu är sommaren här och många av oss blir glassugna i värmen. För att hjälpa dig att välja rätt i utbudet har Vi på Sös testpanel smakat på de senaste glassnyheterna. Glassarna har poängsatts från 1 till 5, där 5 är toppbetyg. TEXT ANJA STEIBER BEN & JERRY’S CHOCOLATE FUDGE BROWNIE WICH
Test ! a re vinn
Passar bra som efterrätt! Den nya glassen från Ben & Jerry’s får 5 poäng och är därmed den vinnande glassen! Panelen tycker att den passar bra som efterrätt och att den har god, fyllig chokladsmak. Kexet är det bästa med glassen, det är lagom sött och har kolasmak. Förpackningen hade kunnat vara stadigare.
MINTCHOKLAD DRÖM
Laktosfri! Mintchokladglassen får 3 poäng för den snygga retroförpackningen som verkligen kommunicerar innehållet. Glassen hade dock tjänat på en tydligare mintsmak och mer choklad, tycker panelen. Det bästa med glassen, som passar bra till kaffet, är det krispiga minthöljet och att den smakar som den heter.
SOLERO STRAWBERRY SMOOTHIE
Läskande i sommarvärmen! Läska SoleroSolero-nyheten får 4 poäng för sin goda jordgubbssmak och fräschhet. Den är lagom jordgub stor och dessutom kalorisnål men panelen att namnet är missvisande, den tycker a smakar som en vanlig isglass och inte som en smoothie. Förpackningen fastnar på glassen. smoothi
MAGNUM BOMBONIERA MAGNU
Perfekt P f att dela med en kollega! DAIM LIQUORICE
Too much! Klassikern Daim med lakritssmak får 3 poäng och panelen tycker att den har god lakritssmak men att det är för mycket lakrits. Glassen hade tjänat på att vara lite mindre och smakkombinationen gör den för mäktig. Förpackningen är lite tråkig.
Magnums glasspraliner får 4 poäng för sin goda mjölkchoklad-iga smak och för att det är kul med småbitar. Den känns lyxig och är perfekt när man är sugen på något litet eller vill dela med någon. Förpackningen är snygg och lätt att bära med sig eller lägga i isfacket i frysen.
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
25
/ AKTUELLA TIPS
Så blir det träning, även i sommar! TEXT JOHANNA GRÉEN
1
SEMESTERN BEHÖVER INTE BETYDA PAUS FRÅN TRÄNING Var flexibel, packa ned träningsskorna på semestern och byt ut gymträningen mot promenader, eller varför inte simma? Det behöver inte vara lika ofta eller intensivt, det är träning som blir av som räknas. När hösten kommer blir klivet inte lika stort för att komma igång igen.
TA DIG UT I NATUREN! Naturen har mycket att erbjuda i form av ex. stockar, stenar, uppförsbackar och gräsplättar. Att få komma ut är positivt för hälsan som helhet. Tycker du det är klurigt att komma på övningar? Låt Hälsoteamet tipsa dig om rolig träning med den egna kroppsvikten, naturen som hjälpmedel eller med enklare redskap som du kan packa i resväskan.
UPPTÄCK NYA PLATSER MED CYKEL Packa matsäcken och ta med dig hela familjen och njut av fina cykelstråk. I de flesta städer finns det cyklar till uthyrning där du själv bestämmer inlämningsställe, på andra sidan stan exempelvis! Passar såväl om du turistar hemma i Stockholm eller andra sidan Atlanten.
FOTO: SHUTTERSTOCK
3
2
26
V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
MITT SÖS/
Långtidsparkering På en kabelränna under taket utanför akutens kardiologdisk finns det bilar parkerade! Den svarta bilen har stått där sedan 2014. Den röda bilen sedan 2015 och den vita bilen parkerade i våras. Insmugna för patienter att upptäcka i väntan på att de ska vidare.
SPANA IN GLÄNTAN Bibliotekets hörna för barn- och unga på Södersjukhuset.
Hej! Vill bara säga att i fredags när jag åkte in efter cykelolycka för att röntga axeln så fick jag ett underbart bemötande av en tjej som hette Beata på akuten när jag skulle skriva in mig. Smärtan glömdes bort för en stund. Flera som henne inom vården!
Vad betyder ett gott bemötande? Varje år har Hälsoteamet ett tema kopplat till det övergripande temat Sös satsar friskt. Temat för 2017 är; Bemötande – med respekt för individen. Under hela året genomsyrar temat årets aktiviteter. Under Hälsoteamets vårvecka fick besökare möjligheten att bidra med sina tankar och tips kring bra bemötande på en tavla som senare kommer att sättas upp på Hälsoteamets vägg, en bemötandetavla helt enkelt. Tänk att något så enkelt som att säga hej eller ge någon ett leende kan spela stor roll…. Vill du göra en egen bemötandetavla att hänga på avdelningen? Hälsoteamet har tagit fram ett arbetsmaterial där du och dina kollegor kan diskutera vad ett gott bemötande betyder hos er och hur det kan se ut i vardagen, både mellan dig som vårdpersonal och en patient men också kollegor emellan. I arbetsmaterialet finns instruktioner för hur ni kan tillverka er alldeles egna bemötandetavla som ni kan sätta upp på avdelningen för att påminnas om vilken roll ett gott bemötande kan betyda. Vill du veta mer? Prata med Hälsoinspiratören på din avdelning/enhet eller kontakta Hälsoteamet.
Christian Sasso, via Sös facebook
Sös medverkar i Stockholm Pride Parade Paraden går lördag 5 augusti. Vill du vara med? Boka in dagen i din kalender redan idag! Mer information finns på intranätet!
Carin Ström skribent carin.strom@ sll.se
REDAKTIONEN Ylva Hermansson redaktör ylva.hermansson@ sll.se
Anja Steiber skribent anja.steiber@ sll.se
Annika Björndell skribent annika.bjorndell@ sll.se
Sofia Sjöman Waas skribent sofia.sjoman-waas@ sll.se
Johanna Gréen skribent johanna.green@ sll.se
Torkel Ekqvist fotograf torkel.ekqvist@ sll.se
Vi på Sös Vi på Sös är magasinet för oss som jobbar på Södersjukhuset. Har du tips om någon intressant medarbetare, något spännande projekt eller bara en tanke om vad du skulle vilja se mer av i tidningen – hör gärna av dig till oss på kommunikation.sodersjukhuset@sll.se. Nästa nummer kommer i höst. Ha en skön sommar önskar vi från redaktionen! V I PÅ S Ö S 2 / 2 0 1 7
27
TEMA INNOVATION & TJÄNSTEDESIGN
Optimalt utformade operationssalar
tack vare mockupen I källarvåningen på Rosenlunds sjukhus ligger mockupen, en lokal som inrymmer en prototyp av Sös framtida operationssalar. Syftet med lokalen är att vårdpersonal ska kunna testa medicinskteknisk utrustning och arbetssätt i verklighetstrogen miljö innan allt är färdigbyggt. – VI HAR TESTAT ATT operationssalarna
fungerar för många olika typer av ingrepp. Vi har också testat byggnadstekniska konstruktionslösningar och sett hur dessa påverkar verksamheten, säger Mattias Hörger, medicinteknisk ingenjör och projektledare för mockupen. Mockupen har sedan den invigdes i december 2016 använts till utbildningar
och till att simulera kirurgiska ingrepp för att komma fram till hur utrustningen ska monteras. Byggprojektet har gjort mätningar av lufttäthet och ljud och man har kommit fram till att det är för mycket eko i salarna, det krävs ett annat innertak. Dörrarna som hade monterats läcker luft och behöver en bättre tätning för att övertrycket i operationssalarna
ska bibehållas. Testerna har också visat att försörjningspendlarna behöver vara annorlunda utformade. – Tack vare mockupen har vi kommit fram till en bättre utformning av de operationssalar som ska användas under väldigt många år framöver. Jag tror att vi har undanröjt en del risker för misstag och onödiga inköp. TEXT ANJA STEIBER FOTO CLAS FRÖHLING
Testa, uppleva, förbättra, testa, uppleva, förbättra… Att testa hur något fungerar för att se vad som kan göras bättre är ingen rocket science men fungerar väldigt bra. På Sös har vi testat att vara patienter (sid 10–11), klivit in i en dataspelsliknande värld för att träna på att operera (sid 14–17) eller för att känna på hur vårt arbete på vårdavdelningen fungerar (sid 18). Vi har också vänt en avvikelse till innovation (sid 24). Tidningen är full av smarta projekt och förbättringsåtgärder som kan ge stor positiv effekt för vården.
Sös sprudlar av innovationer För att fånga upp alla bra idéer startar snart Sös innovationsronder (sid 5). Och delar ut Sös innovationspris för första gången (sid 4).