5 minute read

I skuggan av fanan

Next Article
Teeman tienoilla

Teeman tienoilla

Bertel Wahlström: I skuggan av fanan

Bertel Wahlström har alltid varit intresserad av släktforskning. Han är brorson till Frälsningsarméns enda finländska general Jarl Wahlström. Inspirationen till att skriva om de fynd Bertel Wahlström gjorde när han fördjupade sig i sitt släktträd, resulterade i boken I skuggan av fanan. Boken berättar om Bertels farfarsfar och farfar – och ger samtidigt en fascinerande inblick i Frälsningsarméns och Finlands historia.

Frälsningsarmén har varit en del av Bertel Wahlströms liv ända sedan han föddes. Han var son till kommendörerna Tor och Una Wahlström. Av Tors fyra syskon var alla utom en bror medlemmar i Frälsningsarmén. I Armévärlden är den yngste av bröderna, Jarl Wahlström, mest känd – hans yrkeskarriär ledde ända upp till den internationella Frälsningsarméns högsta post som general åren 1981–1986. – Jag är uppvuxen i Frälsningsarmén och levde under Arméns inflytande ända till mina ungdomsår. Men aldrig har jag helt glömt detta band till Armén. Bertel föddes på julaftonen år 1950. Han hade, liksom sin far, fyra syskon. Årtiondena har inte tärt på syskonens nära förhållande till varandra. – Varje söndag håller vi fem kontakt med varandra via Skype.

Bertel Wahlström har arbetat med pedagogik hela sitt liv. Han studerade teologi vid Åbo Akademi och inledde sin yrkeskarriär som timlärare i religion i Åbo. Han avancerade till lektor i religion och psykologi. 1988 blev Bertel rektor för Katedralskolan i Åbo. Katedralskolan, som öppnade sina dörrar redan år 1276, är Finlands äldsta skola. Bertel verkade 26 år som skolans rektor ända till hösten 2014. Nuförtiden lever han som lycklig pensionär i Åbo tillsammans med hustrun Anne.

Från släktträd till bok Bertel Wahlström har å arbetets vägnar producerat skriftligt material.

– Jag har också läst in en ljudbok av materialet. Det var en överraskning att det gick att läsa igenom boken på två dagar. I boken finns också två gamla Frälsningsarmésånger, och jag kunde inte låta bli att sjunga dem, berättar Bertel Wahlström roat.

–Vid sidan om vetenskapliga texter har jag skrivit läroböcker i religion och filosofi samt mera lättlästa böcker i vardagspsykologi, allt som hör till gymnasiet. Det senaste större bokprojektet var historiken över Katedralskolan i Åbo som behandlar skolans olika skeden från 1276 till vår tid.

Nu har Bertel gett ut en ny bok: I skuggan av fanan. Boken berättar om Bertels farfarsfars och farfars liv – och ger samtidigt en fascinerande inblick i Frälsningsarméns och Finlands historia.

Bertels farfarsfar Karl Johan föddes i enkla hemförhållanden i Borgå på 1850-talet, men han var duktig i både skolämnen och praktiska arbetsuppgifter. Hans liv kantades av sorger och alkoholmissbruk, men han gjorde också en lång karriär i Frälsningsarméns tjänst. Han var en av de första soldaterna i Borgå kår. Karls son, Bertels farfar Rafael tog för sin del, som studerande och engagerad i stadens nöjesliv, avstånd från det andliga livet. Mycket av det han då var med om pinade honom när han återvände till

Boken kan köpas via förlagets hemsida: vulkanmedia.se/i-skuggan-av-fanan

Via samma hemsida fås boken också som e-bok och senare som ljudbok. Boken finns också till försäljning hos Suomalainen Kirjakauppa i Borgå och Kansallinen Kirjakauppa i Åbo. Senare också hos andra utvalda bokhandlare.

Armén senare i livet. Han tjänade som frälsningsofficer resten av sitt liv.

Bertel fick inspiration att skriva boken av det släktträd hans farbror Per-Erik Wahlström hade sammanställt på ett pappersark. Per-Eriks äldsta dotter lät Bertel fördjupa sig i dokumentet från sin kopia. – Det var så fint sammanställt att jag kände att jag måste få studera vår släkt på ett litet djupare plan. Jag lade upp släktträdet på geni.com. Det är en intressant hemsida – vem som helst kan komplettera detta hela världen omfattande släktträd med sina egna uppgifter. Ett gemensamt världsträd. Via det har jag funnit många släktingar som jag tidigare inte har haft en aning om.

Ett namn ledde till ett annat och släktträdet växte av sig själv. – Nuförtiden är det mycket lätt att hitta material, då såväl kyrkböcker som gamla tidningar finns i digital form på nätet.

Boken grundar sig på verkliga händelser, men Bertel har också använt sig av en författares friheter. – Den grundar sig på verkliga händelser så långt som jag har kunnat hitta uppgifter. Resten har jag hittat på själv. Händelserna har anpassats till dessa personer och deras personligheter. Mycket har hänt i verkligheten, men det är möjligt att de har berört helt andra personer. En fin källa var gamla tidningar. I gamla nummer av Borgåbladet fanns det mycket information om min farfarsfar. Han arbetade i Borgå som murare och sotare, och annonserade om sina tjänster i tidningen. Uppgifter om min farfar hittade jag däremot i gamla nummer av tidningen Den Unga Soldaten, han hade nämligen på sin tid arbetat som divisionsungdomssekreterare och divisionschef i Frälsningsarmén.

Bertel beskriver arbetet på boken som en fin och rörande upplevelse. – Genom dessa historiska personer har jag fått leva mig in i deras liv, och har samtidigt fått en bättre förståelse för mitt eget liv.

Särskilt rörd blev Bertel när han i ett gammalt Krigsrop fann en skildring över sin farfarsfars begravning. – Han dog bara 46 år gammal. I Krigsropet beskrevs hans begravning minut för minut. Det var rörande. Jag vet till och med vilken hans älsklingssång, som sjöngs på begravningen, var. Efteråt har jag lyssnat på den och sjungit den för mig själv många gånger. Jag har nästan fått tårar i ögonen när jag har tänkt på att han var så ung när han dog. Men han var redo och lycklig.

Att skriva boken har för Bertel varit ett sätt att försöka förstå sina egna rötter bättre. Men han tror att boken också kan väcka intresse hos en större läsekrets. – För jag har ju inte kunnat berätta om dessa människor utan att också skriva om Frälsningsarmén och de dåtida förhållandena i landet. Ur samhällelig synvinkel sett är ämnet intressant – hur Armén har påverkat utvecklingen i Finland både i krig och i fred. Den har alltid levat med sin tid.

Toni Kaarttinen

Foto: Mikael Sjöström och Vulkanmedia

This article is from: