Lukas
Sankt
Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se
psykoterapi, existentiella samtal och utbildning i hela Sverige • Sommar 2013
S:t Lukas får ny direktor Gå ner i varv med
mindfulness Sortera egna och andras behov och upptäck
din egen lust Chatforum för unga
Nicodemus.se Vila i din väntan • Upplev somaren och semmestern här och nu • Inget nytt AB för S:t Lukas • Vinn boken Pilgrimsträdgård • S:t Lukas vetenskapliga råd • Christina Gynnå Oguz ny styrelseordförande
en n n i V k för sning! bo mar1lä so
Direktorn har ordet
Vila i din väntan… När livet snurrar på och jag har mycket att göra så blir varje väntan en tid då jag går på högvarv. Inte har jag tid att stanna upp, vila och reflektera. Måste sysselsätta mig med något annat i väntan på… Därför hoppas jag att sommaren ska ge tillfälle till vila, till att ”bara vara” och tid till att stanna upp inför mitt eget liv och livet som pågår i min omvärld. I en nyutkommen bok som heter ”Lugn av naturen” lyfter författarna Åsa och Mats Ottosson fram det som jag också upplever, hur naturen har en vilsam och renande kraft. Att få ströva fram utan direkt mål, utan istället kunna uppleva hur livet porlar fram runt omkring mig. Det som finns där varje dag, men som jag inte alltid ser på grund av min egen upptagenhet med mycket annat. Två enkla råd ger författarna: • Gör så mycket du kan i naturen. Se till att kvällsmaten, promenaden, bokstunden och andra aktiviteter sker i naturen där du samtidigt får med en dimension till i det du gör. • Gör så lite du kan i naturen. När du är där, ha då inte för höga ambitioner och prestationskrav. Låt det komma som kommer och bli som det blir. I det här numret av Lukastidningen kan du läsa om olika sätt att tänka på som gör att du får ut så mycket som möjligt av sommaren. Du ser också ett antal nya ansikten i tidningen eftersom S:t Lukas efter fullmäktige och årsmötet har fått nya personer på flera poster inom förbundet och inom S:t Lukas Sverige. Du har också möjlighet att vinna boken ”Pilgrimsträdgård” som kanske kan bli en kraftsamlare för dig. Återhämtning är en viktig faktor i livet för att få energi till att få vardagen att fungera. Hoppas din sommar blir full av påfyllning av energi på olika sätt. Med denna ”direktorn har ordet” tackar jag för mig i denna tjänst Direktor Anders Persson
2
Medlemstidning för förbundet S:t Lukas
Tryck: åtta45
ISSN 2000-6551
Papper: Multi Offset
Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor
Distribution: Posten som Posttidning B
e-post: anders.persson@sanktlukas.se
Upplaga: 5500ex
Redaktör & skribent: Lena Bergquist, S:t Lukas
Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm
e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se
Tel. 08-616 03 80
Framsidesbild: Lena Bergquist
Fax. 08-669 47 19
Grafisk form: Åke Paulsson, Lena Bergquist
e-post: info@sanktlukas.se, www.sanktlukas.se
Anne Magnusson Ny tf direktor för förbundet S:t Lukas
Anne Magnusson… …bor i Älvsjö …har en familj med tre vuxna söner och deras familjer, är stolt farmor till fyra barnbarn (snart fem), bröder med familjer. …använder sin fritid genom att läsa, sjunga i kör, umgås med familj och vänner. Hon försöker hinna med både kulturutbud och motion och är aktiv inom Svenska kyrkan. …läser just nu boken ”Historien”, skriven av Elsa Morante. …åker helst på semester till Stockholms skärgård. …skulle vilja kunna spela cello, en dröm sedan länge
Anders Persson avgår som direktor och startar egen verksamhet i Karlstad tillsammans med hustrun Eva. Han lämnar över arbetet till Anne Magnusson, som tidigare varit verksamhetschef på S:t Lukas Järfälla. Anne Magnusson anser att kvalitetsarbete är en av de viktigaste frågorna inom S:t Lukas. Hon har under flera år arbetat i S:t Lukas kvalitetsgrupp och tagit fram riktlinjerna för S:t Lukas arbete.
7 frågor till Anne Text och foto: Lena Bergquist
1
Vad gjorde du innan du kom till Järfälla 1996 och började arbeta som leg psykoterapeut och verksamhetschef? – Jag arbetade på Huddinge sjukhus som kurator vid gastrokliniken och barnpsykteamet. Jag blev färdig psykoterapeut 1993 och i samband med det vikarierade något år inom öppenvårdspsykiatrin.
2
Vad var det som gjorde att du valde att söka dig till S:t Lukas? – Jag utbildade mig till psykoterapeut under tiden jag arbetade på Huddinge sjukhus och hade behov av ett sammanhang där jag inte var ensam om mitt psykoterapeutiska perspektiv. Just då fanns en halvtidstjänst ledig i Järfälla. Psykiatrin var
3
en bra erfarenhet men jag kände mig ändå tydligt hemma när jag kom till S:t Lukas. Här fanns ett annat självklart utrymme för människan snarare än diagnosen, ett psykoterapeutiskt klimat som också rymde samtal om existens och tro. Det var en påtaglig fristad utanför den mer styrda landstingsvården. När jag går i pension kommer jag att ha haft halva mitt yrkesverksamma liv inom S:t Lukas, på Järfällamottagningen och inom Förbundet. Jag ser tillbaka med tacksamhet: Vad fort det har gått och så mycket jag fått syssla med, hur roligt det har varit och är. Därför känns det naturligt att säga ja till direktorsuppgiften, som är ytterligare en utmaning!
3
Du är också ansvarig för S:t Lukas Själavårdsinstitut – vad omfattar det arbetet? – När S:t Lukas utbildningsinstitut flyttade till Ersta Sköndal högskola 2007, stannade själavårdskurserna kvar inom förbundet. Jag hade då varit kursansvarig på utbildningsinstitutet för grundutbildningen i några omgångar och kursledare på vår själavårdskurs. S:t Lukas har sedan 30 år haft ekumeniska fördjupningskurser med psykologi, teologi och metodperspektiv i själavård, för pastorer, präster, diakoner och lekmän. Verksamheten har en direkt koppling till S:t Lukas själavårdsrötter. Kursverksamheten behövde utvecklas och synliggöras, det resulterade i S:t Lukas själavårdsinstitut och min uppgift blev att administrera kurserna, vara sammankallande för lärargruppen, finna nya intresserade lärare, vara kursledare. En stimulerande uppgift. Jag har också fortsatt som kursledare, ett roligt och meningsfullt arbete som jag hoppas kunna ge lite mer tid.
4
Hur utvecklas S:t Lukas Själavårdsinstitut mot framtiden – vad ser du för behov? – Många stift gör sina egna utbildningar, men jag tror att våra integrerade längre kurser fortfarande fyller ett behov både för att de är utvecklande i sig och för att de finns fristående utanför kyrkorna. Vi kan också ge kortare påfyllnadskurser kring specifika teman. I vintras inledde vi ett samarbete med Sveriges muslimska råd för att utbilda fängelseimamer. Detta avspeglar kanske ett kommande behov, att inte bara vara ekumeniska utan även interreligiösa. Det känns som en meningsfull utmaning. Jag hoppas också att vi kan göra S:t Lukas utbildningar tydligare och samla alla utbildningar som bedrivs inom S:t Lukas på olika håll så att de blir en gemensam resurs. Det är en kvalitetsfråga, därför har vi bildat en arbetsgrupp som ska undersöka hur vi kan gå vidare.
4
5
Hur ser ditt arbete som direktor ut och vad kommer det att omfatta? – Nu är jag ju bara tillförordnad året ut och en del arbete är redan planerat; till exempel projektet om existentiell hälsa och profilutbildningen. I övrigt är det viktigt att stödja de lokala föreningarna på olika sätt och att bidra till samverkan på olika nivåer. Jag ska också samarbeta med ekonomiska föreningen S:t Lukas Sverige och den nya vd:n Agneta Gewert. Det är viktigt att hålla S:t Lukas idé och syfte levande utåt och inåt. Det gamla namnet ”Stillhet och kraft” påminner oss om att ge utrymme för reflektion. Det kan ge kraft till en läkande förändring oavsett om vi möter en individ, en grupp eller en organisation. Det gäller också oss själva som organisation. Ett annat uttryck för detta är naturligtvis arbetet med kvalitetssäkring; att med idén för ögonen också följa alla regler utan att drunkna i dem, att hålla våra riktlinjer levande.
6
Vad ser du som den roligaste utmaningen? – Att försöka bidra till enhet, inte nödvändigtvis enighet men enhet. Som organisation behöver vi kunna härbärgera våra olikheter. Vi behöver en gemensam trygghet på riksplanet, vara ett S:t Lukas, samtidigt som vi ser den lokala verksamheten som basen för vårt syfte – att med respekt och öppenhet möta människor och ge hopp om förändring.
7
S:t Lukas Själavårdsinstitut
Norsk-svensk vidareutbildning i Själavård Kursstart 7 oktober 2013
Ett samarbete mellan Modum Bad, Norge och S:t Lukas, Sverige Utbildningen riktar sig till präster, pastorer, diakoner och pedagoger i Den norske kirke och Svenska Kyrkan, samt frikyrkorna i båda länderna. Max antal 24 deltagare, varav 12 från Sverige och 12 från Norge.
Handledarutbildning Enskild Själavård/grupp Kursstart höstterminen 2013 För mer information ring eller skriv till: Anne Magnusson, 08-580 337 33, anne.magnusson@sanktlukas.se
Vilka svårigheter ska du övervinna? – Det är både roligt och svårt att befinna sig i processer människor emellan och försöka bidra till en god utveckling
Tidningen S:t Lukas frågar…
Vilka frågor önskar du att Anne Magnusson ska driva i sitt nya arbete som direktor?
Örjan Ohlström, ordförande S:t Lukas Gävle – Ökad samorganisation. Jag hoppas att förbundets idéburna arbete, till exempel programverksamheten, kommer att stödjas på ett bra sätt från centralt håll. Ett exempel på ett område som behöver samordning är föreningarnas arbete med de existentiella frågorna.
Lennart Arlinger, ordförande i S:t Lukas Mälaröarna – Det är viktigt att det finns en balans mellan lokal mångfald och gemensam styrning. Föreningarna bör få stöd så att de kan optimera sina lokala möjligheter och samtidigt följa kraven på gemensamma rutiner som administration och kvalitetssäkring kräver.
Gun Nilsson, ordförande i S:t Lukas Skellefteå – Det är viktigt att hjälpa och stötta föreningar och mottagningar som inte går så bra. Vi måste vara affärsmässiga och ha en hög kvalitet på vårt arbete. En del kanske behöver hjälp med både personalfrågor och ekonomi för att nå ända fram
5
Gå ner i varv med
Mindfulness Text och foto: Lena Bergquist
Eva Wilks började sin yrkesbana som sjukgymnast på 70-talet. Hon upptäckte snabbt vilken betydelse den mentala hälsan har för kroppens förmåga att ta till sig behandlingar och därmed tillfriskna. De avslappningsövningar hon lärde sig på sjukgymnastinstitutet i Lund blev viktiga redskap både för henne själv och i hennes behandlingar. I dag använder Eva mindfulness som redskap i sitt arbete som leg psykoterapeut på S:t Lukas i Eskilstuna och Västerås. – Jag minns när jag som 19-årig elev på sjukgymnastinstitutet för första gången deltog i en avslappningsövning; den
6
gav mig en helt ny erfarenhet av hur kropp och själ kan kännas när de är i balans. Jag upplevde hur det kändes att
inte vara stressad i kroppen och att inte ha tankar som hela tiden arbetar med något. Det var en stor aha-upplevelse för mig, berättar Eva. Idag arbetar hon som leg psykoterapeut på S:t Lukas i Eskilstuna och Västerås. De avslappningsövningar som hon lärde sig på 70-talet är integrerade i mindfulnessövningar som hon erbjuder konfidenter och samtalsgrupper. Båda metoderna handlar om djupandningens
Foto: Photodisc
Eva Wilks erbjuder i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland en ny mindfulnesskurs i höst. Anmälan görs till Studieförbundet Vuxenskolan på mejladress vastmanland@ sv.se, eller tel 021- 12 80 85. Mer information om kursens innehåll ges av Eva Wilks eva.wilks@sanktlukas.se
och den medvetna närvarons positiva effekter på vår hälsa. – Jag kom i kontakt med begreppet mindfulness på 90-talet när jag stötte på en CD-skiva med den vietnamesiske zenmästaren Thich Nhat Hanhs övningar i medveten närvaro. Metoden handlar om att vara i nuet och att låta alla andra tankar fortsätta förbi som moln på himlen. Andningen är också viktig, att den är djup, långsam och rytmisk. Färre intryck signalerar till hjärnan att det är lugnt omkring oss, det gör att produktionen av stresshormoner minskar. Påverkar vi också andningen medvetet reagerar vårt autonoma nervsystem med lägre puls och en andning som är naturligt djup och lugn - som om vi låg och vilade på stranden en semesterdag, långt bort från stress och jäkt. – Att leva med stress är internaliserat i vårt samhälle och vår kultur – många märker inte ens att de både kroppsligt och mentalt går på högvarv, vilket kan resultera i att man blir stressjuk och får diagnosen utmattningssyndrom. Det finns ett stort behov av att lära sig mer om stresshantering, därför erbjuder vi sedan i våras en mindfulnesskurs för alla intresserade. Fortsättning sidan 8
Foto: Photodisc
Ny mindfulnesskurs i höst
Upplev sommaren och semestern Här och nu Mindfulnessövningar kan göra att du upplever sommaren mer intensivt och att din ledighet ger dig djupare vila. Enkla regler är att minska mängden intryck och fokusera på en sak i taget – var i nuet så att hjärnan får vila. Andas lugnt och djupt så att kroppen förstår att även den får vila just nu. Om du arbetat mycket alldeles före semestern kan du behöva en nedvarvningsperiod, här kommer några övningar som underlättar övergången mellan arbete och semester. Gångövning – Vandra i naturen. Gå ungefär hälften så fort som du är van vid, fokusera och ta in det du ser: det ovanligt långa grässtrået, skalbaggens vaggande gångstil, smörblommans blanka kronblad som reflekterar solens strålar. Djupandning – När du vill koppla av, börja med att ta ett djupt andetag som startar i magtrakten och fortsätter upp genom bröstkorgen. Släpp långsamt ut luften så att lungorna töms. Fortsätt i en lugn rytm tills du känner att du är helt avslappnad. Skulle du befinna dig vid en strand, låt andningen följa vågornas lugna rytm om det är möjligt.
Naturljudskarta – Sätt dig på ett ställe du tycker om med papper och penna i handen. Rita en symbol som representerar dig själv mitt på papperet. Lyssna på ljuden du hör omkring dig och notera vart och ett av dem på pappret i den riktning och på det avstånd du hör dem. Övningen tar cirka 20-30 minuter och tränar bland annat upp din fokuseringsförmåga. Om du vill kan du blunda när du gör övningen. Medvetna relationer – Du kan öva medveten närvaro med hjälp av de människor du har omkring dig: lyssna och intressera dig för den personen du har framför dig, tappar du fokus, försök hitta tillbaka igen. Var närvarande i den fysiska kontakten; när du tar den andres hand eller smeker honom eller henne på kinden. Medvetna behov – Boka in ”Öppet för infall” i din sommarkalender. Ta dig tid att känna efter vad du skulle behöva just nu för att må bra och komma i balans. Gör det du vill själv eller tillsammans med andra som förstår att det du valt är viktigt för dig
7
Deltagarna träffas vid tre tillfällen, en gång i veckan, med övningsuppgifter mellan träffarna, berättar Eva. Utvärderingen av kursen visade att deltagarna uppskattade upplägget. De tyckte att det var bra med övningsuppgifter mellan träffarna. Det sporrar deltagarna att utföra sina uppgifter istället för att skjuta upp dessa till ett annat tillfälle när de hade bättre med tid. Gruppen som form ansågs också vara viktig; att deltagarna fick möjlighet att mötas och samtala om sina nya erfarenheter. De upplevde också att de blivit mer medvetna om sin stress, vad som stressar dem och hur stress påverkar kroppen. De tyckte också att de fått användbara verktyg att använda för att styra bort känslan av stress. – En övning som uppfattades som jobbig var ”gångmeditation”; man skulle gå hälften så fort som man brukade och samtidigt vara medvetet närvarande. Flera deltagare tyckte att de inte hade tid att göra övningen varje dag och kände sig stressade av den. Däremot tyckte alla att djupandning var enkelt och användbart, den övningen dämpade deras oro och stress samt gjorde dem mer fokuserade. Djupandning använder jag själv när jag sitter i terapisamtal. Det ökar min förmåga att vara närvarande i hela samtalet. Den övningen kan man göra väldigt kort, men också använda som en meditationsteknik under femton, tjugo minuter, avslutar Eva
Mindfulness med Thich Nhat Hanh Boken ”Finn kärlek med mindfulness” är skriven av buddistmunken Thich Nhat Hanh och kan ge värdefulla tips om hur medvetenhet i nuet kan skapa bättre relationer. Att utöva medveten andning kan vara ett sätt att träna på närvaro och uppmärksamhet:
”När du andas in, är du klart medveten om att du andas in. När du andas ut, är du klart medveten om det faktum att du andas ut. Att klart och tydligt uppfatta vad som finns i nuet, i varje ögonblick, det är uppmärksamhet. Och detta är energin i den medvetna närvaron i nuet. Med vårt andra mantra kan du öva dig i att verkligen uppmärksamma närvaron av den du älskar: ”Min kära, jag vet att du är här och jag är väldigt glad för det.” Thich Nhat Hanh Thich Nhat Hanhs böcker vänder sig till alla oavsett livsåskådning. Böckerna inspirerar läsaren att upptäcka undret i varje ögonblick och hitta en rofylld plats i sig själv. Målet är att leva fullt ut, i medveten närvaro. De senaste böckerna om mindfulness är ”Bli fri från din rädsla med hjälp av mindfulness” (2013) och ”Finn kärlek med mindfulness” (2012), Lind & Co
Mer mindfulness i arbetslivet Trafikverket gör som Google, Twitter och Facebook - de erbjuder alla som arbetar inom företaget en utbildning i mindfulness. Vinsten, enligt Trafikverket, är att de anställda uppnår bättre kvalitet i sina beslut, de blir bättre på att disponera sin tid och sina arbetsuppgifter. Cheferna på Trafikverket har noterat att grupperna känns mer harmoniska efter att de gått den utbildning som läkaren och mindfulnessexperten Ola Schenström erbjudit dem. (SVD den 2 maj 2013)
Med Tao i tankarna En bok som anknyter till mindfulness är den nyutkomna ”Med Tao i tankarna” av leg psykoterapeut och författare Marta Cullberg Weston (2013) Natur & Kultur
Mindfulness med Ola Schenström Grundboken om mindfulness, skriven av läkaren Ola Schenström, heter Vägar till medveten närvaro. Förordet är skrivet av grundaren av begreppet mindfulness, John Kabat-Zinn (2007), Forum
8
g! n i k n o n b marläs e n Vin r som Vi fö
lottar ut boken ”Pilgrimsträdgård”
Boken Pilgrimsträdgård, skriven av Gabriella Mellergårdh och med bilder av Garbis H. Sarafian, ger praktiska råd till den som vill skapa en egen pilgrimsträdgård utifrån pilgrimens sju ledord: frihet, långsamhet, enkelhet, bekymmerslöshet, tystnad, delande och andlighet.
Pilgrimsträdgård är också en bok för den som längtar efter växt och mognad i sitt hjärtas trädgård. För en vandring i själens landskap behövs tid och rum för eftertanke. De sju ledorden i kombination med naturens växlingar kan bli till hjälp i den viktiga inre resan genom livet. Vill du delta i utlottningen? Skicka ett vykort till Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm. Glöm inte att skriva ditt namn och din adress. Sänd kortet så att det når oss senast den 14 juni, då drar t.f. direktor Anne Magnusson vinnaren. Om just du har vunnit kan du se på vår hemsida www.sanktlukas.se. Boken har du i brevlådan under v 25
Tidningen S:t Lukas frågar…
Vad är viktigast för dig att hinna med under sommaren och hur kopplar du av på bästa sätt?
Sven-Erik Köhlin, ordf i S:t Lukas Järfälla – Det viktigaste är att återhämta sig och vila från de ordinarie arbetsuppgifterna. Eftersom familj och vänner också är lediga under sommaren umgås vi mycket med dem. Vi tycker också om att resa och upptäcka nya platser. Kopplar av gör jag bäst i naturen; jag vandrar gärna i fjällen och seglar i skärgården.
Barbro Arlinger, leg psykoterapeut (som under våren avslutat sitt aktiva terapeutliv). Hon är adjungerad sekreterare i föreningen S:t Lukas Mälaröarna Västerort. – Viktigast är att få vara hemma i vårt gamla 1700-talshus på Helgö som ligger i Ekerö kommun, där vill vi gärna ha besök av våra barn och barnbarn under sommaren. Jag kopplar av genom att läsa skönlitteratur och genom att ta tillvara min kreativitet i form av sömnad, vävning rotslöjd och stickning. Det absolut bästa är att lyssna till en bok och slöjda samtidigt; då är jag precis där jag ska vara – här och nu.
– Det som händer under sommaren är att mina uppdragsgivare tar semester och min mobil tystnar. Jag använder lugnet till att ta dagen som den kommer och undvika alla måsten. Jag kopplar av genom att läsa och att vara med min familj och mina vänner. På sommaren har vi tid att träffas och äta och dricka gott. Jag brukar också koppla av med Almedalsveckan på Gotland. När jag är där lyssnar jag bara på det jag själv är intresserad av
Lisbeth Pipping är ledamot i styrelsen, S:t Lukas Göteborg. Hon är forskare, föreläsare och författare till boken ”Kärlek och Stålull” som handlar om barns utsatthet.
9
”Välj att först undersöka din egen lust – inför vilken form av semester känner du de positiva affekterna: glädje, intresse och nyfikenhet? Lägg dessa semesterförslag i en hög. Fundera över vilken sorts resmål och aktivitet som skulle kunna tillfredsställa facebook-vännerna, lägg dessa i en annan hög. Skapa en tredje hög som innehåller de resmål som du tror att din partner och dina barn behöver. Ska du ha en singelsemester, undersök om du kan skilja på aktiviteter och resmål som väcker ro och glädje och de du känner att du kanske väljer för att lindra din rädsla och sorg över att behöva resa ensam på semester.”
din egen lust Sortera egna och andras behov och upptäck
Text: Lena Bergquist
Foto: S:t Lukasbloggen
Långledigt… låt ordet få snurra runt fritt ett tag. Vad väcker det ordet för känslor: glädje och nyfikenhet eller kanske ledsenhet och rädsla? När vi får tid och utrymme att vara med oss själva och våra närmaste möter vi verkligheten som den är. Det kan upplevas som både glädjerikt och sorgesamt – oftast både och - livet är som bekant randigt. Våra föreställningar om hur semestern borde vara ställs på sin spets när man inte kan leva upp till sina egna eller andras förväntningar och när man tycker att de närmaste inte håller måttet.
Katja Bergsten blev leg. psykolog 1997, efter det arbetade hon som förskolepsykolog och skolpsykolog. Parallellt med sina arbeten och ett eget företag har hon varit forskare och lärare på institutionen för psykologi vid Uppsala Universitet. Hon har även skrivit en avhandling om affekten skam. Katja har varit anställd på S:t Lukas i Uppsala som behandlare, handledare och kursledare. Hon är numera heltidsanställd på Uppsala Universitet och kommer att vara barnledig under hösten.
10
Katja Bergsten har arbetat i mer än femton år som psykolog, psykoterapeut och handledare i Uppsala. Hon har som många andra psykoterapeuter märkt att långledigheter kan, trots goda föresatser, bli ett slagfält för våra ouppfyllda förväntningar. Det märks under augusti och september när singlar, par och familjer söker samtalsstöd för att reda ut det som gick snett under semestern – den som skulle fylla på och ge närhet, vila och energi. – När vi får semester så har vi så många behov som ska tillfredställas. Är man singel så kan man tycka att det är jobbigt att vara ensam på semestern när par och familjer åker bort tillsammans. De som känner så brukar planera sin ledighet redan tidigt på året så att de är säkra på att få sällskap. De singlar som försvarar sin position menar att de njuter av
att vara helt själva i stan eller på sin resa till Maldiverna. De som kommer till mig för samtal har tvingats möta sig själva och sin längtan efter närhet på ett sätt de inte var beredda på. Då kan det vara befriande att på djupet acceptera att det både är skönt att rå sig själv och ensamt att leva som singel. På samma sätt är det för människor som lever i relationer, det är härligt att vara två, men ibland längtar man efter att vara själv ett tag. Det andra exemplet som Katja berättar om är paret som levt ett hektiskt liv under året och nu äntligen ska få fem långa veckor tillsammans. De har inte pratat med varandra om vilka behov de har eftersom det skulle kunna leda till konflikter och ”förstöra” semestern redan innan den startat. – När vi är lediga kan vi inte använda arbete och vardagsstress som flykt undan närhet, då finns ingen ursäkt för att undvika samtal, sex och kontakt. I ett sådant läge kan vi konfronteras med svåra frågor som ackumulerats under perioden före semestern. Ibland är det barnen som blir symptombärare – ofta gör barnpsykiatrin samma erfarenhet: att antalet som söker kontakt ökar alldeles efter semestern. Katja arbetar utifrån en affektfokuserad psykoterapeutisk metod där man observerar de affekter som uppträder när konfidenten berättar om sin situation. Affekterna är vår inre känslokompass som berättar för oss om det vi upplever är något glädjande, intressant och förvånande eller om vi känner avsmak, ilska, ledsenhet, rädsla och skam inför något eller någon. Med hjälp av affektfokuserad metod och Malans konflikttriangel kan man komma långt om man vill förstå sina behov, menar Katja. – Ibland har våra tidigare erfarenheter av samspel med våra närmaste lärt oss att våra genuina behov inte är acceptabla. Våra spontana reaktioner och önskningar har blivit förknippade med rädsla för övergivande eller motangrepp. Det kan göra det svårt för oss att till exempel tycka att vi har rätt att njuta och vila, eller rätt att vara tydliga och säga
Affekt ger bättre effekt Affektfokuserad psykoterapi – används inom flera terapiformer som en metod. Psykodynamisk korttidsterapi är inspirerad av affektfokuserad terapi. Affekter är ett medfött informationssystem som berättar vad som händer med dig just nu och som påverkar hur du agerar och vilka beslut du tar. Utan affekter (känsloupplevelser) tappar man sin inre känslokompass. Affektfokuserad terapi är här och nu-fokuserad; terapeuten undersöker tillsammans med konfidenten de affekter som uppkommer under samtalets gång. En affektfokuserad terapi är mer orienterad kring kroppsupplevelser – fysiologiska förnimmelser – än många andra terapiformer. Forskning visar att ju mer affekt som är aktiverad under en terapi, desto bättre effekt. Det gäller för alla terapimetoder. Läs mer om affektfokuserad terapi på www.affekta.se ifrån om vad vi önskar. Då har vi ännu svårare att glädjas och återhämta oss under ledigheten eller att förhandla med partner och familj om hur vi vill ha det. Ju mer av denna ofta både inre och yttre konflikt som man som par och familj kunnat reda ut innan det är dags för långledighet, desto bättre. Om vi har kunnat förmedla till våra närmaste vad
vi önskar få ut av semestern, ökar chanserna att få det vi önskar och möjligheten att kommunicera under pågående ledighet. – Jag har träffat flera besvikna män och kvinnor som känt sig avvisade, ensamma och övergivna under semestern. Deras respektive har fortsatt arbeta hela semestern eller uppdaterat sin status på facebook i sådan grad att partnern och barnen har upplevt att de varit ensamma på sin semester.
Affekterna Positiva affekter: Glädje, intresse Neutral affekt: Förvåning Negativa affekter: Avsmak, ilska, ledsenhet, rädsla och skam och sina barns behov. Man kan också vara beroende av att få 132 ”gilla” när man tar en drink vid havet i solnedgången, endast en persons gillande känns lite ensamt och ödsligt. På så sätt kan ena partnern komma att känna sig som en statist i en bildvisning om det som skulle vara en gemensam resa till Katmandu. – När man inte kan leva upp till facebook-vännernas krav på ett intressant liv känner vissa personer skam, vilket är en väldigt kraftfull affekt. Man skäms helt enkelt för att den semester man valt känns torftig. En del kan till och med välja resmål och typ av semester för att inte behöva känna skam
Ett frekvent facebookande kan vara ett försvar mot att möta sin partner
11
när man facebookar om vad man har gjort. Beroendet av facebook kan likna andra former av beroende som syftar till att döva behov eller ensamhet, ungefär som alkohol och andra droger. Katja är övertygad om att det finns stora möjligheter att välja semestrar på ett mer konstruktivt sätt. Om man inte vill ta hjälp av en psykoterapeut, kan man försöka sortera sina tankar kring semestern i tre olika högar. Välj att först undersöka din egen lust – inför vilken form av semester känner du de positiva affekterna: glädje, intresse och nyfikenhet? Lägg dessa semesterförslag i en hög. Fundera över vilken sorts resmål och aktivitet som skulle kunna tillfredsställa facebook-vännerna, lägg dessa i en annan hög. Skapa en tredje hög som innehåller de resmål som du tror att din partner och dina barn behöver. Ska du ha en singelsemester, undersök om du kan skilja på aktiviteter och resmål som väcker ro och glädje och de du känner att du kanske väljer för att lindra din rädsla och sorg över att behöva resa ensam på semester. – Med hjälp att den här sorteringen av egna och andras behov kan man tydligare upptäcka sin egen lust. Partnern och barnen kan bekräfta eller förneka de föreställningar man har om deras förväntningar. Singelresenären kanske väljer att prova ett resmål som väcker mycket lust istället för att välja ett resmål som mest tar hand om en känsla av ensamhet och sorg. Kanske finns en semester som uppfyller båda kraven. Det kan vara svårt att göra den här sorteringen själv. Tar man hjälp av en psykoterapeut får man tydliga ramar för samtalen, så att alla får komma till tals på sina villkor. Som terapeut upptäcker jag också de försvar som man använder för att slippa möta verkligheten som den ser ut. Och det är just verkligheten, precis som den är, som vi ska försöka hantera och förhoppningsvis få ut något riktigt bra av på semestern
12
Nicodemus.se Chattforum för ungdomar och unga vuxna Foto: Anders Persson
Nicodemus.se är ett chattforum för ungdomar och unga vuxna som vill dela med sig av sina bekymmer via mejl och online. Projektet drogs igång redan 2011 av två präster inom Svenska kyrkan: Tore Skytén, präst i Sundbybergs församling och Dag Lindberg, präst i Sofia församling. Projektet drivs av S:t Lukas. Hur länge har Nicodemus.se varit igång nu? – Nicodemus.se startade redan 2011, men det var först i oktober 2012 som vi kom igång på allvar. I dagsläget har vi mellan 20-30 samtal per vecka och tillfälle. Av dessa samtal är ungefär hälften så kallade skarpa samtal; samtal som varar en längre stund och som handlar om stora problem. Vilka är det som kontaktar Nicodemus.se? – Enligt vår statistik, som bygger på frivilligt ifyllda enkäter, är cirka sju av tio tjejer. De som loggar in på Nicodemus är mellan 13-25 år. Vilka är de vanligaste orsakerna till att ungdomarna hör av sig? – De unga hör av sig av många olika anledningar. Det kan till exempel handla om kränkningar och mobbning på skolan, relationsproblem, ensamhet, ätstörningar, självskadebeteende, depression och självmordstankar. Tore Skytén svara på frågor om Nicodemus.se
På vilket sätt blir ungdomarna hjälpta? – Vi har ingen klar uppfattning i den frågan, men enligt våra enkätsvar är det många som får hjälp och stöd genom Nicodemus.se. Jag tror de unga uppskattar att det finns vuxna som utan dolda motiv tar sig tid och lyssnar på dem. Det är också enklare att tala med oss än direkt med någon kurator, lärare eller psykolog. Som ung kan du vara anonym och du kan också när som helst lämna samtalet. Finns det något som ni arbetar på att förbättra? – Vi arbetar på att förbättra våra tekniska lösningar med hemsidan och chatten. Vi arbetar också med att få in några fler terapeuter i projektet. Det är värdefullt att det finns både manliga och kvinnliga terapeuter att samtala med. Hur ser du på framtiden för Nicodemus.se? – I likhet med många andra goodwillprojekt som är beroende av bidrag och stöd från andra, så är framtiden hela tiden oviss för Nicodemusprojektet. Men projektet har såvitt jag förstår stort stöd från S:t Lukas ledning, och så länge det stödet finns så tror jag att Nicodemusprojektet har goda förutsättningar att klara sig i framtiden. Om du fick önska något till Nicodemus-projektet, vad skulle det vara? – PENGAR! Nicodemus är nästan helt och hållet beroende av stöd och bidrag från andra än S:t Lukas självt. Vi som arbetar med projektet arbetar också aktivt med att söka pengar från olika stiftelser och fonder. Vi vill också passa på att tacka den avgående direktorn Anders Persson för stöd och uppmuntran samt alla andra på S:t Lukas som tror på Nicodemus.se. Tore Skytén www.nicodemus.se
13
Inget nytt AB för S:t Lukas Avgående ordförande i Förbundet S:t Lukas styrelse Leni Björklund och avgående ledamot Anders Lidbeck, har under det senaste året utrett möjligheten att bilda ett aktiebolag för S:t Lukas mottagningar. Det är nu klart att det inte blir någon bolagisering, föreningarna fortsätter som tidigare att vara arbetsgivare för de som arbetar på mottagningarna. Vad har Anders och Leni för råd till efterträdarna?
– Mitt råd till styrelsen för S:t Lukas Sverige är att fokusera på arbetet med marknadsföring och avtal. Det arbetet stärker S:t Lukas företagsnamn och även ekonomin på det lokala planet. Det är också viktigt att alltid utgå från S:t Lukas värdegrund, säger Anders Lidbeck. Leni Björlund menar att man bör fortsätta arbeta med de riktlinjer som förbundet beslutat om, till exempel
Vad är S:t Lukas Sverige? S:t Lukas Sverige är en ekonomisk förening som bildades år 2008. S:t Lukas Sverige skapades för att administrera och utveckla den affärsmässiga verksamheten och sälja och administrera de riksomfattande avtalen
Läs mer om S:t Lukas på www.sanktlukas.se
14
Foto: Lena Bergquist
kvalitetsinstrument, debiteringsregler och verksamhetsstatistik. – Det är viktigt att föreningarna som arbetsgivare håller de nya riktlinjerna levande, det stärker kvalitén vad gäller hela S:t Lukas arbete. Jag anser också att intresset för existentiella frågor är ett gyllene tillfälle att samla alla föreningar kring ett gemensamt arbete inom S:t Lukas
S:t Lukas psykoterapiutbildning Ersta Sköndal Högskola Grundutbildning i psykoterapi 4 terminer (Steg 1) Individualpsykoterapi 90 p (legitimationsgrundande) Information Kontakta handläggare Anita Stenmark tel. 08-555 050 46.
S:t Lukas har fått tillskott av ett vetenskapligt råd bestående av Lars Jacobsson, rektor för den statliga psykoterapiutbildningen i Umeå, Cecilia Melder, präst och doktor i religionspsykologi samt Johan Cullberg, professor i psykiatri och författare. Rådets uppgift är att välja in några fler personer i rådet samt att bistå direktor och föreningar med analys av forskning och ämnesområden som är aktuella för S:t Lukas arbete. Rådet ska även bistå med sin kunskap i planeringen av S:t Lukasdagarna 2014 som blir i Umeå
Ny styrelseordförande i förbundet S:t Lukas
Christina Gynnå Oguz Christina Gynnå Oguz är departementsråd på Socialdepartementet och blev på Förbundet S:t Lukas årsmöte den 27 april vald till ny ordförande för styrelsen. Hon ser fram mot att tillsammans med styrelsen få möjlighet att leda S:t Lukas arbete framåt
Före detta ordförande i S:t Lukas Stockholm blir ny vd för S:t Lukas Sverige närvarande inom den ideella sektorn med insamlingsstiftelsen Runda Upp samt med chefsrekrytering. Agneta Gewert har också varit ordförande för S:t Lukas i Stockholm, men har nu lämnat det uppdraget.
S:t Lukas i Sveriges ordförande Birgitta Johansson Hedberg, säger så här. – Vi är glada och stolta över att ha utsett Agneta Gewert till ny vd för S:t Lukas Sverige. Vi ser fram emot att Agneta Gewert kommer att sätta fokus på S:t Lukas möjligheter att bidra i arbetet kring psykisk hälsa genom att utveckla nya erbjudanden till företag, organisationer och dess anställda
Foto: Lena Bergquist
Agneta Gewert har utsetts till S:t Lukas Sveriges nya vd, hon tillträdde tjänsten den 15 maj. Agneta har lång erfarenhet av ledande positioner på bland annat Trygg Hansa och Posten. Hon arbetar för
Foto: Lena Bergquist
S:t Lukas vetenskapliga råd
S:t Lukas i Sveriges ordförande Birgitta Johansson Hedberg, vd Agneta Gewert och Marianne Lindell-Fjaestad, vice ordförande och verksamhetschef S:t Lukas Stockholm.
15
POSTTIDNING B
Foto: Wikipedia
Sankt Lukas Förbundet S:t Lukas Box 17240 104 62 Stockholm
Välkommen till S:t Lukasdagarna i Umeå 2014 Nästa år kommer Umeå att vara Sveriges kulturhuvudstad. S:t Lukas passar därför på att förlägga S:t Lukasdagarna till Umeå den 3-5 april. Existentiella frågor kommer att gå som en röd tråd genom dagarna tre
16