S:t Lukas nr 3 2013 by Sankt Lukas

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se

psykoterapi, existentiella samtal och utbildning i hela Sverige • Hösten 2013

S:t Lukas Halland

Stödjer brottsoffer Agneta Gewert

Ny VD för S:t Lukas Kan S:t Lukas bedriva

terapi genom hembesök? Ekologisk mat och hållbar livsstil ger

mening och framtidshopp för unga vuxna

• Psykoterapi i Glesbygden • Mäns våld i nära relationer • Existentiellt hälsoprojekt i Västmanland • Lugn av naturen • Psykisk hälsa för äldre • Landet Runt • S:t Lukas Halland stödjer brottsoffer i rättsprocessen

n e n n i V k för ! bo stl1äsning hö

Direktorn har ordet

Historia som pekar framåt Nästa år har S:t Lukas funnits i 75 år. Som tf direktor hoppas jag på utvecklande år framöver för organisationen, närmast i gott samarbete med vår vd, välkommen Agneta! Var befinner vi oss idag, vart är vi på väg? Det känns naturligt att leta upp det ursprungliga syftet. Vad tänkte de starkt engagerade pionjärerna 1939? Mycket finns beskrivet i gamla S:t Lukasbrev, förlagan till denna tidning. Den ursprungliga idén var holistisk; man ville se till kropp, själ och ande. Stillhet och reflektion skulle ge kraft samt andlig och psykisk hälsa. Under en tid hette rörelsen just Stillhet och kraft. I ett S:t Lukasbrev, 3:99, kan man läsa ur protokoll från en diskussion år 1943 om S:t Lukasstiftelsens uppgift ”att hos fysiskt och psykiskt sjuka väcka de slumrande krafter till liv, som sätter dem i stånd att övervinna den psykiska depressionen… andlig frigörelse”. Samma år bildades Institut för själavård och psykisk rådgivning med Göte Bergsten som förste anställd. S:t Lukasstiftelsen blev efter ett tag S:t Lukas, allt fler föreningar och mottagningar bildades för att hjälpa människor till psykisk hälsa och sprida kunskap om psykisk ohälsa, om vad som ger hälsa, om att vara människa. Själavården och den psykiska rådgivningen blev så småningom psykoterapi , handledning, personalstöd, krisstöd m m. En del tjänster erbjuds nu genom vår gemensamma ekonomiska förening. Har människors behov ändrats under dessa år? Troligen inte när det gäller önskan att bli lyssnad på, bli förstådd och sedd, få hjälp i kriser, att bearbeta sina psykiska svårigheter, att fritt få söka mening och sammanhang. Har då S:t Lukas syfte och sätt att möta människors behov ändrats? Vår kompetens och vårt utbud har breddats men i det nära mötet är relationen det centrala och vi vill fortfarande hjälpa människor att få tag i sin kraft till förändring och till en ökad psykisk hälsa. Precis som på 40-talet ser vi människan utifrån ett helhetsperspektiv i sitt sammanhang. Och detta oavsett vilken väg man kommer till oss. En av hörnstenarna i S:t Lukas är att ge dem som inte har råd att betala fullt ut subventioner. Det behöver vi fortfarande göra eftersom många hamnar utanför den offentliga vården, såväl psykiatrin som primärvården.. I vårt förebyggande arbete lyfts i föreningarnas programverksamheter både psykologiska teorier och de existentiella frågorna fram. Tidningen Sankt Lukas har i flera tidigare nummer berättat om S:t Lukas projekt kring begreppet existentiell hälsa. Är det kanske ett sätt att i nutid arbeta för Stillhet och Kraft - för bättre psykisk hälsa? I det här numret av Sankt Lukas speglas den holistiska synen bland annat i artiklarna om psykoterapi på landsbygden, om det grönas betydelse för hälsan och om maten som identitetsskapande faktor för unga vuxna. Artiklarna om arbetet med äldres psykisk ohälsa och om brottsoffer och förövares behov av samtal handlar om att lyssna till och hjälpa de mest utsatta i samhället… och det tänker vi fortsätta med länge än. Med önskan om att sommaren gett oss alla god kraft att gå in i höstens arbete Anne Magnusson, tf direktor

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas

Tryck: åtta45

ISSN 2000-6551

Papper: Multi Offset

Ansvarig utgivare: Anne Magnusson, tf direktor

Distribution: Posten som Posttidning B

e-post: anne.magnusson@sanktlukas.se

Upplaga: 5500ex

Redaktör & skribent: Lena Bergquist, S:t Lukas

Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm

e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se

Tel. 08-616 03 80

Framsidesbild: Shutterstock

Fax. 08-669 47 19

Grafisk form: Åke Paulsson, Lena Bergquist

e-post: info@sanktlukas.se, www.sanktlukas.se

Agneta Gewert

Ny vd för S:t Lukas Sverige Text och foto: Lena Bergquist

Den 15:e maj anställde S:t Lukas Sverige en ny verkställande direktör på halvtid efter Anders Persson. – Det känns fantastiskt att jag har fått förtroendet att utveckla S:t Lukas nationella affärskontakter, säger Agneta Gewert. Förutom arbetet som vd på S:t Lukas arbetar Agneta också som chefsrekryterare på företaget Bomans Nätverk. – Det går alldeles utmärkt att kombinera de två uppdragen. Ett stort nätverk är en tillgång i alla sammanhang, menar hon. Agneta är civilekonom med marknadsinriktning och har arbetat med marknadsföring och som chef på både Trygg Hansa och Posten. Hon har också haft uppdrag på Runda upp som är en ideell insamlingsstiftelse samt varit ordförande i S:t Lukas Stockholm. – Det gemensamma för mina tidigare uppdrag är att jag har utvecklat företagens affärsmässighet och konkurrenskraft. Det är en uppgift som jag brinner för och som engagerar mig. Jag tycker också om att arbeta med kommunikation; att ta reda på hur den person eller målgrupp jag har framför mig fungerar och hur man kommunicerar budskapet på bästa sätt. De senaste åren har Agneta velat använda sin kompetens inom en ideell organisation. – Det ideella inslaget inom S:t Lukas lockade mig och jag tackade ja när jag blev tillfrågad om att sitta i S:t Lukas Stockholms styrelse för fem år sedan. Efter några år blev jag vald till ordförande. Jag fick också konsultuppdrag som innebar att jag skulle söka tänkbara kunder till S:t Lukas Sverige.

I Agnetas arbetsuppgifter som vd ingår att hitta nya kunder och att utveckla kontakten med de som redan har avtal med S:t Lukas. Hon vill också effektivisera rutiner och administration för att arbetet ska bli smidigare för både företagen och mottagningarna. – När jag tänker tillbaka på mitt yrkesverksamma liv kan jag se att jag har nytta av alla mina tidigare erfarenheter i mitt nya arbete som vd för S:t Lukas . Som chefsrekryterare tycker jag att jag uppfyller många av de krav som jag själv ställer på chefer: Jag har lång arbetslivserfarenhet, en lyhördhet och självdistans som har utvecklats med åren samt ett stort engagemang och nätverk som jag hoppas ska leda till nya kundkontakter och arbetstillfällen inom S:t Lukas. Agnetas vision och mål är att omvärlden ska uppmärksamma S:t Lukas kompetens och att S:t Lukas ska ta en större plats i samhällsdebatten kring psykisk hälsa. Hon vill utveckla fler erbjudanden som leder till fler och ännu mer nöjda kunder både när det gäller privatpersoner och företag. – Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige i dag, behovet av hjälp är alldeles uppenbar Agneta Gewert är sedan den 15:e maj ny vd på halvtid för S:t Lukas Sverige. I hennes arbetsuppgifter ingår att skapa nya kundkontakter och att utveckla relationen till de kunder som redan har avtal med S:t Lukas.

Vill du veta mer om vad S:t Lukas kan erbjuda dig som kund, mejla gärna till agneta.gewert@ sanktlukas.se

Hur ser din familj ut? – Jag är sambo med Pär och vi bor i Gamla Råsunda, Solna. Sammanräknat har vi fem barn och tre barnbarn. Vad är livskvalité för dig? – Fysisk och mental hälsa. Jag tycker det är viktigt att den psykiska hälsans betydelse för bra livskvalité blir accepterad i samhället, det är fortfarande lite tabu att prata om det. Min livskvalité avgörs av nära och kära. God hälsa, kärlek och värme är viktigt för att må bra. Har du några intressen som följt dig genom livet? – Jag har alltid varit intresserad av att förstå mig själv och andra. Jag har sökt kunskap på olika sätt, bland annat genom drömtolkning och ett flertal kurser i ledarskap, bland annat Ruter Dam. Jag har också alltid tyckt om att resa och att läsa. Vilka är de senast lästa böckerna? – J. K Rowlings ”Den tomma stolen” och Jussi Adler-Olsens spänningsromaner – i somras läste jag tre på raken! Din relation till musik? – Jag lyssnar mest på musik när jag lagar mat och då kan jag ta mig en svängom till gamla godingar från 70-talet. Jag gillar Bo Kaspers orkester, Van Morrison, Stevie Wonder och det mesta som har med soul att göra

Våld mot kvinnor ökar

Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistik visar att cirka 28 400 fall av misshandel mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2012, vilket är en ökning med en procent jämfört med året innan. Två grupper är särskilt utsatta: ensamstående mödrar som utsätts för våld av närstående och kvinnor som blir utsatta för våld i yrkeslivet, det är också i dessa två grupper som våldet ökar mest. (Läs mer: www.bra.se/bra/brott--statistik/kvinnomisshandel.html)

Samarbete mellan S:t Lukas i Halland och juristen Ulrika Sterner

Stödjer brottsoffer i rättsprocessen Text: Lena Bergquist

I de psykoterapeutiska samtal som sker på S:t Lukas mottagningar får brottsoffer och förövare möjlighet att samtala om kränkningar de varit utsatta för, den smärta de orsakat och den rädsla som krymper deras liv. Vissa samtal börjar i någon annan ände av livshistorien och når först senare fram till berättelsen om de övergrepp de har varit med om eller fortfarande är utsatta för. Verksamhetschef och leg psykoterapeut Siw Blom, S:t Lukas Halland, menar att många konfidenter inte har tillräcklig kunskap för att få den rättsliga hjälp de behöver. Andra, till exempel kvinnor och barn som utsatts för sexualbrott eller misshandel, orkar inte göra någon polisanmälan. Många förövare går på så sätt fria och deras offer får inte de skadestånd som de har rätt till. För ett par år sedan startades ett samarbete mellan S:t Lukas Halland och juristen Ulrika Sterner som specialiserat sig på humanjuridik och bland annat företräder brottsoffer i tings- och hovrätten.

Foto från Ulrika Sterner

När de psykoterapeutiska samtalen på S:t Lukas Halland handlar om övergrepp erbjuder verksamhetschef och leg psykoterapeut Siw Blom konfidenten att träffa henne tillsammans med juristen Ulrika Sterner. Under det samtalet gör Ulrika en juridisk värdering av möjligheten till rättslig process och skadestånd. Vill brottsoffret, och får Ulrika möjlighet att vara målsägandebiträde, fortsätter hon att vara ett stöd för brottsoffret under polisförhör och rättegång.

Ulrika Sterner har arbetat som jurist i många år och är specialiserad på humanjuridik. Hon arbetar sedan flera år som målsägandebiträde och företräder brottsoffer i domstolen. Hon samarbetar med S:t Lukas i Halland och de konfidenter som utsatts för övergrepp. Förutom misshandel och sexuella övergrepp arbetar Ulrika också som särskild företrädare för barn som utsatts för brott samt med vårdnads-, boende- och umgängestvister och tvångsomhändertagande av barn.

År 1988 kom lagen som säger att staten i vissa fall ska erbjuda brottsoffer ett målsägandebiträde. Det kan handla om personer som utsatts för sexualbrott, till exempel våldtäkt, brott mot liv och hälsa som misshandel samt brott mot frihet och frid, exempelvis grov kvinnofridskränkning. Som målsägandebiträde tillvaratar Ulrika deras intressen i målet. – S:t Lukas konfidenter får en timmes rådgivning utan kostnad, det ger brottsoffret kunskap om och hur hon kan gå vidare i en rättslig process. Oftast handlar det om kvinnor och barn som blivit utsatta för sexuella övergrepp och misshandel. Dessa kvinnor orkar ofta inte anmäla eller hålla fast vid sin berättelse; det är komplicerat att reda ut situationen känslomässigt om förövaren är make och pappa till hennes barn. Många brottsoffer är också rädda för att stå ensamma mot förövaren när det blir dags att mötas i rättssalen, berättar Ulrika. Unga kvinnor som lever med våldsamma män som misshandlar dem, har stort behov av stöd. Ulrika samarbetar

med kvinnojourer och menar att det är vanligt att de unga kvinnorna inte vill anmäla och att de går tillbaka till männen när de bett om förlåtelse. – Om förövaren slagit vid flera tillfällen är det sällan ett mönster som försvinner av sig själv. Finns det missbruk med i bilden så är chanserna till en beteendeförändring ännu mindre. Det brukar vara en lång process innan de unga kvinnorna väljer att avsluta relationen och att anmäla förövaren. Det är viktigt att anmäla av flera skäl: det ena är att det har begåtts ett brott som man ska straffas för enligt svensk lag, det andra är att kvinnan och eventuella barn bör få skadestånd. – Att föra skadeståndstalan i rätten är en viktig del i mitt arbete som målsägandebiträde. När det gäller till exempel våldtäkt räknar Brottsoffermyndigheten med att den utsatta under cirka ett halvår mår så dåligt att sjukskrivning och behandling kan behövas - så kallad akut sjuktid – den utsatta kan då tilldömas skadestånd, cirka 100.000 kr för kränkningen och 15.000 kr för sveda och värk, berättar Ulrika.

det så kallade ROS-programmet (Relations- och samlevnadsprogrammet för sexualbrottsdömda män). – För den utsatta är det viktigt att domstolen dömer förövaren och att det utdöms skadestånd. Skadeståndet visar att samhället fördömer brotten och att den utsatta får upprättelse, detta är viktigt för den läkande processen, menar Ulrika. Känslan av att den personliga integriteten allvarligt har blivit kränkt kanske aldrig försvinner, men upplevelsen kan vara lättare att hantera om man tilldöms ett skadestånd. Det är ett högst konkret bevis på att rättvisa har skipats och att den dömde får betala sin skuld, om han har medel. – Initiativet från S:t Lukas i Halland är mycket bra, vårt samarbete gör att fler brottsoffer får del av rättsväsendets möjligheter. Det betyder mycket för den utsatta att jag kommer till S:t Lukas mottagning och att konfidenten inte behöver åka iväg och träffa mig. En annan viktig aspekt är att konfidenten både träffar Siw och mig första

gången, vilket många upplever som en trygghet. Jag skulle önska att det fanns pengar att söka för att öka antalet timmar när det gäller rådgivning; behoven av stöd är stora, avslutar Ulrika Sterner

Hennes erfarenhet är att männen sällan har råd att betala, det är oftast försäkringsbolaget eller Brottsoffermyndigheten som ersätter de flesta brottsoffren. Förövaren får i bästa fall sitt straff: fängelse eller eventuellt skyddstillsyn och behandling. Det finns samtalsgrupper i de flesta kommuner och inom kriminalvården finns bland annat

Frivilliga krafter bäst på

skydd mot våld i hemmet Skydd för kvinnor och barn som utsatts för våld i hemmet sker till största del med frivilliga krafter. Socialstyrelsen kartlade förra året hur många skyddade boenden det finns och vilka som ansvarade för dessa. Man hittade 206 boenden, de allra flesta i storstadsregionerna. Sju av tio drevs av ideella organisationer, två drevs av kommunerna själva och det tionde hade en enskild huvudman. Oavsett om det är en ideell organisation eller en kommun som driver ett skyddat boende, är det alltid kommunen som har ansvar för att människorna får det skydd och stöd de behöver,. (Läs mer på www.socialstyrelsen. se/nyheter/2013april/sjuavtioskyddadeboendendrivsavideellaorganisationer)

Siw Blom , verksamhetschef och leg psykoterapeut S:t Lukas Halland – S:t Lukas har en lång tradition av att via samtalsjouren erbjuda hjälp av jurist via telefonkontakt, vi har gått ett steg längre genom att arbeta som ett miniteam kring konfidenten. Jag upplever att konfidenten känner sig trygg i mötet med mig och Ulrika Sterner. Det blir en snabb handläggning och konfidenten slipper i terapin slita med att ha blivit sviken ännu en gång. Vår jurist har en psykologisk känsla för de inre processer som sätts igång vid återbud, förseningar, avslag och andra handlingar som kan ses som ett avvisande och ett icke lyssnande. Hennes arbete blir gränsöverskridande på ett gott sätt. Det blir ett hållande där hon verkligen tar in att personen har en skörhet. Det är oerhört viktigt att juristen ser hela människan och kan sätta sig in i personens svårigheter och lidande utan att bli gränslös

Psykolog Peter Breife och socionom Göran Lindén är redaktörer för en bok som handlar om mäns övergrepp i nära relationer. Boken heter ”Pappor med våldsproblematik” och innehåller texter om aktuell forskning och aktuella behandlingserfarenheter. Peter Breife arbetar på Stödcentrum för män i Partille och Göran Lindén är socionom och arbetar som samordnare av Våld i nära relationer vid socialförvaltningen i Alingsås.

7 frågor om mäns våld i nära relationer Psykolog Peter Breife

Foto från Peter Breife

utbildningen började jag jobba helger på Pappis, en umgängesverksamhet inom Göteborgs Stad. Redan innan jag var klar med min examen hade jag ett vikariat som samtalsbehandlare på Kriscentrum för män i Göteborg. Där började jag behandla män med aggressionsproblematik och det har jag gjort sedan dess. Sedan 2004 arbetar jag på Stödcentrum för män i Partille.

Psykolog Peter Breife, arbetar på Stödcentrum för män i Partille och är tillsammans med socionom Göran Lindén redaktör för boken Pappor med våldsproblematik. För vilken målgrupp är boken ”Pappor med våldsproblematik” skriven för och vad vill ni att läsaren ska få ut av att läsa boken? – Boken är främst ämnad för alla som studerar eller arbetar inom ett yrke där man möter våld i nära relationer. I boken beskrivs möjligheter och svårigheter att nå pappor med våldsproblematik samt aktuell forskning och fungerande metoder. Huvudtanken

med boken är att ge inspiration till insatser och aktiviteter som motverkar våld i samhället. Du har arbetat länge med våldsproblematik hos män som har familjer. Hur kom det sig att du valde att arbeta inom just detta område? – Jag arbetade som musiker under 1980-talet. 1990 fick jag tinnitus och skolade om mig till psykolog. Under

Hur påverkas mannen och den övriga familjens existentiella och psykiska hälsa av våldet? – Existentiella aspekter kan både vara del i våldets orsaker och dess konsekvenser. En del av de män som utövar våld i nära relationer befinner sig i en livskris. Exempelvis kan ett plötsligt och negativt besked från partnern skapa en sådan förtvivlan och vilsenhet att mannen förlorar sig till handlingar som han i efterhand inte kan identifiera sig med, och detta ”jag-främmande” är sedan grogrund för bortskyllningar och bagatelliserande. En sådan man behöver bland annat hjälp att ta på sig det fulla ansvaret för sina handlingar och finna rätt sätt att förmedla detta till övriga familjen. Dessutom behöver han visa en respektfull och ickemanipulativ hållning till partnerns beslut. Lyckas han med det växer chanserna att barnen och partnern inte behöver ta allvarlig skada av våldet. När en misshandlad kvinna vänder sig till en kvinnojour är det oftast hennes rädslor som personalen fokuserar på och i samtal försöker finna strategier för att minska. Många kvinnor och barn lever med oro och rädsla som har sin orsak i våldet från en närstående. Självklart påverkar det deras tillvaro och existens. Våld i nära relationer medför nästan

alltid psykisk ohälsa för både förövare och utsatta och utgör många gånger en utmaning för livslusten. Vad är de vanligaste skälen till att män begår övergrepp i hemmet? – En viktig fråga, men svår att svara kortfattat på. Varje man har sin historia. Det finns egenskaper som är vanligare hos våldsamma män jämfört med andra. Men inte tillräckligt vanliga och många för att än så länge med säkerhet kunna användas diagnostiskt. Under de senaste åren har ett flertal olika säkerhetsbedömningsinstrument använts. Exempelvis så lanserar Socialstyrelsen just nu den standardiserade bedömningsmetoden Freda. Göran Lindén har tagit fram ett instrument som bygger på information från våldsutövaren, det instrumentet testar vi nu på Stödcentrum för män i Partille. Hur ser behandlingsmetoderna ut och vad är de viktigaste insikterna som männen kommer underfund med under eller efter behandlingen. – Den våldsbehandling som bedrivs i Norden är framför allt inspirerad av ATV (Alternativ till våld) i Norge. Centrala teman är empati och motivation, fokus på våldet, våldets konsekvenser, ansvariggörande, samt alternativ till våld. De viktigaste insikterna en man tar

med sig från en väl genomförd våldsbehandling är sannolikt att han vet att han måste ta det fulla ansvaret för sina handlingar och även förmedla denna hållning till de våldsutsatta. Ett annat viktigt verktyg är att behandlingen ger honom möjlighet att i kommande situationer välja bättre sätt att hantera de reaktioner som tidigare lett till våld. Är det vanligt att männen har egna erfarenheter av våld i sitt ursprungshem? – Hos en del klienter tycker jag mig se tydliga kopplingar mellan våldsupplevelser som barn och våldsutövande som vuxen. Mannens attityder till våld i allmänhet formas ofta av uppväxtmiljön, och det utgör ofta ett viktigt fördjupningstema under behandlingen. Ett annat viktigt tema är fokus på det egna föräldraskapet, vilket inte sällan väcker smärtsamma minnen till liv av våld och annan utsatthet från den egna barndomen. Det är ofta obehagliga erfarenheter, men de ger mannen nya perspektiv på sin situation och ökad förståelse för omgivningens upplevelser av våldet. Jag träffar också många klienter som varit utsatta som barn men aldrig använt våld som vuxna. Hur många slutar att utöva våld efter genomgången terapi och hur många

Pappor med våldsproblematik Redaktörer Peter Breife och Göran Lindén Gothia förlag Utgiven 2012 fortsätter – vilken problematik har de som fortsätter? – Det finns tyvärr ganska lite kunskap om detta. Det finns olika behandlingsmetoder i olika länder, men få studier. I Sverige tycker jag Kriminalvårdens IDAP (Integrated Domestic Abuse Programme) har en del kvar att bevisa. Socialstyrelsens utvärdering från 2010 visar däremot lovande resultat beträffande åtta behandlingsenheter av typen Kriscentrum för män, ATV och Utväg. Det verkar vara sämre prognos för dem som är missbrukare och psykiskt sjuka

Självförtoende lindrar oro Vi oroar oss för samma saker år från år; områden som ligger i topp är miljöförstöring, organiserad brottslighet och arbetslöshet. Vår grad av oro hänger ihop med kön och vår sociala position; kvinnor oroar sig i högre grad än män, 25 procent av kvinnorna oroar sig till exempel för oväntade utgifter, det gör endast 13 procent av männen. Det enda område där männen oroar sig mer än kvinnorna är när det gäller antalet flyktingar i Sverige, alla de övriga orosområdena toppades av kvinnor, enligt forskaren och professorn vid Göteborgs universitet Lena Wängnerud. Gott självförtroende och oro för till exempel miljö- och samhällsutveckling, leder ofta till att man söker information och agerar, vilket kan kännas riktigt bra. Men har man dåligt självförtroende är oro destruktivt, enligt ny amerikansk forskning. Forskaren Lena Wängnerud undersöker om självförtroende och oro fungerar på samma sätt i Sverige som i USA.

Lena Wängnerud, forskare och professor vid Göteborgs universitet. Läs mer om Lena Wängnerud www.pol.gu.se/personal/ larare-och-forskare/wangnerud--lena (Forskning och Framsteg 6, 2013)

Psykoterapi i Glesbygden

– Kan S:t Lukas bedriva psykoterapi genom hembesök? Text: Lillemor Högerås och Hildegard Hergli

För cirka fem år sedan väcktes frågan hos S:t Lukas i Kalmar Län om att bedriva psykoteLillemor Högerås, rapi ”på landet”. Verksamhetschef Behovet hade och Leg. Psykoteuppmärksammats rapeut av framförallt primärvården. Många dilemman kring relationer, tungsinthet och kriser dök upp i rummet på läkarmottagningen. Ett samarbete inleddes då mellan Norra Ölands Läkarmottagning och S:t Lukas i Kalmar Län. Samarbetet bestod i att läkarmottagningen stod för kostnaden för fem samtal på S:t Lukas, vid behov av fortsatta samtal fick därefter konfidenten bekosta samtalen privat. Vi på S:t Lukas fick tillgång till ett rum i anslutning till läkarmottagningen och började bedriva psykoterapi. Arbetet beskrivet ovan skilde sig inte nämnvärt mot det arbete som också pågick på mottagningarna i Kalmar, Borgholm och Oskarshamn. Kanske kunde vi skönja skillnader i de yrkeskategorier som sökte, många sökande var verksamma på landet som exempelvis bönder, fiskare, hantverkare och så vidare. Flera hade fått rekommendationer av ”doktorn” och tyckte det var värt ett försök att ”gå och prata”. Möjligtvis såg vi också en skillnad hos dessa konfidenter genom en mer tydlig uppfattning om plats och tillhörighet, - ”Jag är från Persnäs Socken, vår släkt kommer från Vedborm”. Det fanns också en uppfattning i tillhörighet när det gäller vad som hänt i bygdens historia, inte alltför lång tid tillbaka, - ”när farfar utvandrade tror jag att det hände något med familjen”. Detta kan beskrivas som

en insikt om att historiska händelser också påverkar på individnivå och i släktled. En tillhörighet till sin släkt, till geografiska områden och till sin historia, var något vi uppmärksammade och tyckte var intressant. Även de existentiella frågorna gavs ofta sin självklara dignitet, och exempelvis begrepp som ”när jag läste fram” ( = när jag konfirmerade mig) har blivit en naturlig del av den lokala kollektiva historien. När vi talar om hälsa i olika sammanhang brukar ett perspektiv handla om att uppleva sig ”vara en del av ett Hildegard Hergli, Leg. Psykoterapeut sammanhang”, som betydande just för vår hälsa. Detta var tydligt efter några års arbete med glesbygdsterapi, - olika dimensioner av samhörighet och tillhörighet fanns. Något annat som också blev märkbart var betydelsen av att få tillgång till en ”utomstående”, någon som inte var en del av samhörigheten. Det verkade finnas ett behov av någon att vända sig till när det var svårt att tala med sin släkt, sina grannar eller sina vänner. Bor man nära, år efter år, generation efter generation, kan det vara svårt att få fram vissa dilemman i tillvaron. Detta handlar givetvis om samma dilemman som för alla oss människor, var vi än bor någonstans. Många samtal övergick i terapi med längre bearbetning. Några summerade sina liv eller ville ta upp något speciellt dilemma och avslutade sina samtal efter fem gånger. Efter något år väcktes frågan om hembesök. Gör vi på S:t Lukas besök i hemmen? Kan vi bedriva psykoterapi i

Foto: Svensk Fastighetsförmedling

konfidenternas hem om de har svårt att ta sig till mottagningen en gång i veckan? Vi gjorde ett försök. Terapeuten tog med klocka, servetter, almanacka och gjorde inför konfidenten klart ramen för våra samtal. Kanske gjorde vi det ännu tydligare än vanligt för att även vår egen funktion lämnade mottagningsrummet och trädde in i andras rum. Flera konfidenter hade redan innan man kom gjort iordning två fåtöljer och ett bord emellan, med möjlighet att stänga dörren i rummet där samtalet skulle äga rum. Dialogen ”Du vill väl inte ha kaffe?”. ”Nej tack”. ”Nej jag tänkte väl det” och som avslutades med ett leende, var återkommande hos många. Kanske var det skönt att få möta någon i sitt hem med en annan funktion? När någon, precis när terapeuten klivit innanför ytterdörren, ropade: ”Kom in! Jag sitter redan i fåtöljen!”, började tanken växa hos oss om att ramen och strukturen kanske ändå håller. Och detta spred sig. Vi behövde inte längre tydliggöra ramen på samma sätt som från början. Mycket sprider sig på landet, även ramverk och struktur. När vi kollegor tillsammans summerar fem år av glesbygdsterapi gör vi följande iakttagelser: • Det finns behov av att tala med någon professionell om sitt inre, trots att man lever i ett tydligt sammanhang och har en känsla av tillhörighet. • De dilemman som tas upp liknar dem vi sysslar med på mottagningarna i städerna, - ångest, kriser, depressioner, tungsinthet och relationsproblematik. • Om terapeuten och konfidenten senare möts i andra sammanhang (vilket ofta är fallet på liten ort), hålles integriteten dem emellan i ömsesidig respekt. • När en del fått tala om sitt inre och getts tillfälle att beskriva sin historia, kanske fått en del av sina tankar belysta och reflekterade över tillsammans med terapeuten, synes en läkande effekt. Det räckte med detta! • Det går efter gjord bedömning att bedriva psykoterapi i hemmen. Detta kräver ramar, tydlighet och struktur, vilket det oftast tas ett gemensamt ansvar för. • Vi tror även att det som terapeut går att bo i den glesbygd där man verkar

Samarbete skapar möjlighet till ett

Existentiellt hälsoprojekt i Västmanland Text och foto: Lena Bergquist Intresset är stort i Västmanland för att utveckla arbetet med den existentiella dimensionen av hälsa. Ett fruktbart samarbete har utvecklats mellan Västmanlands kommuner och Landsting (VKL), Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland, Mälardalens högskola, Samordningsförbundet Västerås, Svenska Kyrkan i Västerås stift och S:t Lukas i Västerås. Samarbetet har resulterat i ett seminarium om existentiell hälsa den 10 oktober vid Mälardalens högskola. Seminariet erbjuder flera olika perspektiv på den existentiella hälsodimensionen utifrån olika forskningsområden (anmälan görs via hemsidan www.vkl.se). I den andra delen av projektet sker en metodutveckling och utvärdering av en existentiell hälsopromotion som har utvecklats av Lena Bergquist, verksamhetsutvecklare inom Folkhälsa på Studieförbundet Vuxenskolan i Västerås, och teologie dr i religionspsykologi Cecilia Melder. Promotionen utgår ifrån Cecilias forskning om existentiell folkhälsa och är inspirerad av Världshälsoorganisationens (WHO) åtta dimensioner av existentiell hälsa.

Det pedagogiska verktyget består av 24 samtalskort som utgår från de åtta dimensionerna av existentiell hälsa. Kortens frågor har ett salutogent förhållningssätt och är uppdelade i åtta delar och tre nivåer: hur du tänker, känner och vad du gör inom respektive dimension. Utarbetandet av samtalskorten leds av Lena Bergquist. Bidrag från Samordningsförbundet i Västerås har skapat möjlighet att utvärdera samtalskort och metod i ett projekt där Ann-Sophie Hansson, Landstinget Västmanland är projektägare och Cecilia Melder är projektledare. Målet är att undersöka om den existentiella hälsopromotionen, med salutogena samtal som utgår från samtalskorten, har effekt på upplevd hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga. Sex självhjälpsgrupper kommer att delta i undersökningen, varav tre är kontrollgrupper. Deltagarnas upplevelser kommer att utvärderas med hjälp av WHO:s enkät om hälsa och livskvalité som även omfattar existentiell hälsa. Självhjälpsgrupperna leds av samtalsterapeut Lena Bergquist, och samtalsterapeut Lisa Wallander Linus-

”Ett barnbarns återkomst” Diktbok av Göte Einar. Eget förlag 2012 Göte Einar har skrivit diktboken ”Ett barnbarns återkomst” – om sektens påverkan. I diktens form beskriver han sorg, besvikelse och frustration, men också hopp. Han önskar att fler barnbarn, kanske med hjälp av diktboken, får en möjlighet att tänka och leva fritt. En av dikterna finns att läsa nedan. Till en/som blev/så liten/att han måste/vandra/hela vägen/tillbaka/hem igen,/till en värld/så stor/att bara ett barn/förstår (sid 21) Diktboken kan rekvireras av Göte Björhag, Solrosgatan 4 A, 416 51 Göteborg

son, Självhjälpscentrum i Västmanland. De kommer också att föra loggboksanteckningar. Metodutveckling, analys av WHO:s enkät om existentiell hälsa och loggboksanteckningar samt utvärderingen av samtalen och dess effekt på hälsa och eventuellt minskat försörjningsstöd leds av Cecilia Melder

Den 10 oktober är det Världshälsodagen för psykisk hälsa.

Oktober

Samtalskort Vill du veta mer D om samtalskort och introduktionskurser, kontakta Studieförbundet Vuxenskolan i Västmanland, info@sv.se/vastmanland, Lena Bergquist (lena.bergquist@sv.se). Telefon 021- 12 80 85 Känsla av sammanhang

i ett större u finns med som du sammanhang och känner dig är en del av t Sammanhange hemma i. , tro, livskan vara din historia fritidsini, ditt filosofi, ideolog mråde. tresse eller arbetso

Tanke

Tänk på ett större sammanhang som positivt där du verkar, vill inspirerar dig, verka i framtide n eller hör hemma i på annat sätt. 2013-08-16

Lenas kort 7.indd

13:32:10

Lenas kort 7.indd

2013-08-16 13:32:10

Liv i balans Studiematerial från Sensus om Balans i livet - existentiella frågor möter bibeltexter

i balans v

Ett samtalsmat erial om livet och tillvaron i biblisk belysning

”Hela livet” Förändra tillsammans med andra! Hela livet är ett studiematerial med fokus på livsfrågor. Hela livet vill vara ett stöd för människor som vill samtala om sitt liv och förändra det till det bättre. Exempel på tema: Självkänsla och självförtroende, Ta makten över dina tankar, Vårda din kropp, Relationer, Gränser, Prioritera dina uppgifter. Studieförbundet Bilda erbjuder inspirationsdagar, utbildning och ledarstöd för dig som använder Hela livet i samverkan med Bilda. Välkommen att ta kontakt med din Bildaregion, se www. bilda.nu

Att promenera i en vacker park eller på en stig i skogen och låta alla sinnen vara med här och nu, aktiverar vårt parasympatiska nervsystem, kroppens lugn-och-ro-system, och gör att vi lättare återhämtar oss från stress. Vistelse i naturen kan också väcka oss till insikt om att vi är en del i ett större sammanhang av levande varelser – den upplevelsen ingår som en av flera dimensioner i begreppet existentiell hälsa. Mindfulnesspromenader i det gröna är ett bra kompement till både medicinskoch psykotereapeutisk behandling. Foto: Wikimedia Commons

orskarna Anna Maria Pálsdóttir och Elisabeth von Essen doktorerar under våren 2014 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Båda har kommit fram till att vårt förhållande till det gröna spelar roll för hur bra vi mår. Anna Maria Pálsdóttir har undersökt naturens betydelse för patienter med stressdiagnoser och Elisabeth von Essen har tittat närmare på unga vuxnas identitetsskapande genom medvetna val av ekologisk mat och resurssnål livsstil. För dig som vill förkovra dig mer finns möjlighet att läsa den nyutkomna boken Lugn av naturen, skriven av Åsa och Mats Ottosson med bilder av Roine Magnusson. Läs gärna recensionen av boken på sidan 12 och delta i utlottningen av två böcker.

Ny forskning visar goda resultat för

behandling av stressrelaterad ohälsa Text Lena Bergquist

Foto från Anna María Pálsdóttir

Anna María Pálsdóttir doktorerar inom ämnet landskapsarkitekturens miljöpsykologi vid Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi (AEM), SLU i Alnarp. Avhandlingen handlar om naturunderstödd rehabilitering och om metoden kan bidra till bättre hälsa. I Anna Marías studier ingår patienter med stressrelaterad mental ohälsa som har deltagit i naturunderstödd rehabilitering i Alnarps Rehabiliterings Trädgård. Centrala frågor som besvaras är naturens roll och betydelse för deltagarnas rehabiliteringsprocess. Undersökningen svarar också på frågan om naturunderstödd rehabilitering i kombination med ett professionellt rehabiliteringsteam leder till att patienterna återgår till arbete och studier efter behandling.

Vilken miljö mår du själv bäst i? – Jag väljer naturtyp beroende på hur jag mår, så alla naturtyper har något att ge mig, berättar doktoranden Anna María Pálsdóttir. Vilken naturmiljö växte du upp i? – Jag är uppvuxen på Island i en liten fiskeby ute på en udde där strand, hav och himmel dominerar horisonten. Det fanns mycket blått i min värld, hemträdgården stod för det vardagsgröna. Mina föräldrar har fortfarande en stor vildvuxen trädgård med många olika växtslag, stor damm och många fina stenar. Mor är en hängiven odlare av allt som går att odla på Island medan far introducerade det vilda landskapet för oss barn. Vi reste mycket på somrarna, så man kan säga att jag växte upp i hela Islands landskap.

På vilket sätt upptäckte du att du var intresserad av hur människors hälsa påverkas av naturen? – I flera år arbetade jag som professionell odlare på Islands största plantskola, dit strömmade människor i alla åldrar för att handla växter och för att bara få vara i den fina miljön. Kontakten med alla dessa människor inspirerade mig och stärkte tankarna om naturens betydelse för välbefinnandet. Senare, genom mitt arbete i Botaniska trädgården i Reykjavík, kom jag i kontakt med ”Natur som pedagogisk resurs”, då vi arbetade fram en metod om hur man bemöter barn i botanisk miljö. Från den stunden stod det klart för mig att samspelet mellan människa och natur skulle stå i centrum för mitt undersökningsämne. I naturen finns det oändliga möjligheter för att främja människans välbefinnande. Jag ville veta mer! Vad är de viktigaste resultaten du har kommit fram till i din avhandling? – De studier som har genomförts i Alnarps rehabiliteringsträdgård visar tydligt att naturunderstödd rehabilitering fungerar bra och främjar deltagarnas hälsa och välbefinnande samt leder till en återgång till arbete och studier. Naturunderstödd rehabilitering leder även till lägre sjukvårdskonsumtion. Deltagarna kommer till insikt om vad det är som har lett till deras sjukdomstillstånd och de får nya verktyg för att

fungera bra i sin vardagsmiljö. Resultaten visar att det självbelönande värdet av upplevelsen av vardagsaktiviteter ökar, vilket är ett gott tecken på tillfriskande. Det professionella teamet och naturen blir en helhet som tillsammans möter deltagarna. Naturen har en betydelsefull roll i rehabiliteringen som både främjar och vårdar rehabiliteringsprocessen hos deltagarna. Just nu skriver jag på två artiklar som närmare beskriver naturens roll och betydelse för deltagarnas tillfrisknade samt vilka kvalitéer som upplevs stödjande i rehabiliteringsprocessen. Inom vilka områden kan resultaten få effekt? – Resultaten visar signifikant förbättring när det gäller hälsa samt god återgång till arbete vilket kan leda till att kommuner och landsting vågar satsa på naturunderstödd rehabilitering för den här specifika målgruppen. AEM, SLU, samarbetar med Region Skåne för att utveckla metoden och även undersöka om den passar för andra målgrupper. Resultaten behandlar också innehåll och utformning av hälsoträdgårdar som har stor betydelse för ”Evidenced based health design”. Studiens resultat leder till designrekommendationer för hälsoträdgårdar där individer med stressrelaterad mental ohälsa behandlas Även bilder av vacker natur får oss att känna oss mer harmoniska. Det har Matilda Annerstedt konstaterat i sin avhandling ”Nature and Public Health – aspects of promotion, prevention, and intervention” (http://pub.epsilon.slu.se/8424) Flera av S:t Lukas lokala hemsidor är bildsatta med naturbilder, som denna från S:t Lukas Alingsås

Utlottning av två böcker

Lugn av naturen

Text: Lena Bergquist Foto: Shutterstock

”Vårt påstådda oberoende av naturen är ju bara hittepå. Naturen är inte ett hörn av den mänskliga världen, det förhåller sig precis tvärtom.” Lugn av naturen är en vacker och innerlig bok om naturens betydelse för människans hälsa. Boken beskriver forskning och metoder kring grön förebyggande hälsovård och naturen som stressreducerande livsrum; viktig kunskap för dig som vill fortsätta att vara frisk, speciellt viktig för dig som vill må bättre. Bokens naturbilder, citat och diktstrofer fungerar som rastplatser där man kan stanna upp och reflektera över vad man sett och läst. Första delen av boken erbjuder en lättfattlig sammanfattning av forskning inom ämnet grön hälsa, sedan beskrivs ett antal stressreducerande metoder som med fördel utövas i det gröna. Läsaren får tips om hur man kan göra för att få tillgång till närvaro i nuet; den enklaste metoden för att dämpa den kognitiva överhettning som många i dag lider av är att gå ut i skogen och bara vara – beforskat, billigt och effektivt!

utan gläntor och mellanrum i livet står man till slut där och känner sig både proppmätt och tom; vilsegången på ett sätt som ingen gps-funktion i världen kan lösa. 12

Andra metoder som beskrivs är Mindfulness i det fria; att vara närvarande och uppmärksamma de sinnesintryck som naturen erbjuder. Författarna beskriver även meditation, tai chi, qi gong och fysisk aktivitet (träning) i det gröna. Vi får också del av olika människors erfarenhet av naturen som återhämtningsplats i kapitlet ”18 personer om naturen som kraftkälla”. Där möter vi kända och okända människor med samma erfarenhet: vistelse i naturen har förändrat deras liv till det bättre – både mentalt och fysiskt. En av de intervjuade är professor Patrik Grahn, Statens Lantbruksuniversitet i Alnarp, som forskar inom ämnet Miljöpsykologi. Utifrån sin forskning, som bedrivits i mer än ett decennium vid Alnarps rehabiliteringsträdgård, är han helt övertygad om att det är dags för fler att få naturvistelse och trädgårdsterapi på recept. En insikt som flera av de intervjuade personerna slås av när de vistas i

naturen är att deras idé om naturen som en plats vi besöker när vi har lust, förändras till en djup förståelse av vårt totala beroende av naturen. Den insikten skapar en ny känsla av att vara del av ett större sammanhang som i sin tur ger en ökad existentiell hälsa

Tidningen Sankt Lukas lottar ut två exemplar ”Lugn av naturen”. Det enda du behöver göra är att skicka ett vykort med ditt namn och din adress till Förbundet S:t Lukas, Box 172 40, 117 33 Stockholm. Senast den 11 november ska ditt kort vara hos oss, då drar tf direktor Anne Magnusson de två vinnarna. Om du vinner boken har du den i brevlådan senast vecka 47

Ekologisk mat och hållbar livsstil ger

mening och framtidshopp för unga vuxna Text: Elisabeth von Essen

För många medvetna unga vuxna är en ekologisk hälsosam livsstil en förutsättning för att de ska känna sig levande som personer och nöjda med sina livsval. Livsstilen utgår ifrån sökandet efter ett kroppsligt och psykiskt välbefinnande och behovet av att skapa en egen hållbar identitet, historia och framtid. För att hitta en egen personlig och hållbar livsstil använder unga vuxna kroppen som verktyg, med hjälp av den undersöker de olika näringsämnen, smaker och texturer och väljer den mat som upplevs som positiv för dem. Kroppen upplevs också ha en viktig funktion för att medvetandegöra de unga om vilka upplevelser som ger positiva känslor - vad som är värt att fortsätta att investera i och vad som känns negativt och kan uteslutas ur deras liv. Kroppen är den unge vuxnes medhjälpare för att förverkliga drömmen om ett gott liv. För att de unga vuxna ska vara säkra på

att få en egen framtid och få ta del av det goda livet, har de utvecklat en strategi för välbefinnande och vitalitet: De använder den ekologiska maten och livsstilen både som en trygg bas och som ett särskiljande från andra alternativa livsstilar som de ser som ”automatiskt” valda och som inte upplevs vara hållbara vare sig för den enskilde personen eller för världen i stort. Den ekologiska livsstilen innebär att de får ta del av ett sammanhang där deras etiska värderingar tas tillvara och de själva som personer kan bli sedda och lyssnade på. Valet av den ekologiska maten och livsstilen gör dem speciella, vilket innebär att de också får sina starka be-

Foto: Lena Bergquist

Foto: Elisabeth von Essen

Elisabeth von Essen är MSc (master of science) i miljöpsykologi och doktorand med inriktning på hälsa, mat och livsstil vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. I en nyligen publicerad fenomenologisk intervjustudie där 30 unga vuxna deltog framkom att medvetna unga vuxna väljer hälsosam och ekologisk mat för att må bra psykiskt och fysiskt samt för att känna framtidshopp och mening.

Elisabeth von Essen I mellanrummet mellan drömmarna om det goda livet och den krassa verkligheten blir matupplevelserna övergångsobjekt mellan tidiga minnen och nutid. Hur maten presenterats, vilken interpersonell omsorg och vilket engagemang som under uppväxten riktats mot maten finns kvar i matupplevelsen. Det är den tidiga matupplevelsen som blir föremål för utforskande när de unga vuxna vill forma sitt liv, skapa en alternativ och hållbar livsstil för sig själva och för nästa generation. Det är föregående generations matval och skapade traditioner som granskas och ibland ifrågasätts av den unga vuxne när de väljer den ekologiska livsstilen. Samtidigt lyfts den äldre generationen fram som främjat tid och kvalitet i hantering och tillagning

att odlas som är dess kvalitetsmärke hov av att vara egna personer bekräftade. och att det finns en kontroll över hur Detta i sin tur visar att de som personer maten hanteras och distribueras. ska tas hänsyn till i relationer och olika I upplevelsen av det ekologiska finns sammanhang där det tidigare har brustit en känsla av glädje, hopp och nyfikeni omsorg. het, samtidigt som fokus är på det sunda, främjande och balanserat Den ekologiska maten med dess hälsosamma. Det finns en krav på kretsloppstänkannöjdhet och tillfredstälde och ett naturligt De känner lelse över att ha gjort odlingssätt utan beatt det är bråttom att rätt val i livet, ett val kämpningsmedel förändra livsstilen till det som kan försvaras utgör för dem en verifierad bättre och att de har ett stort och som de kan hålla fast vid. Att standard som de ansvar att försöka återskapa känna välmående vill fortsätta att ett mer naturligt sätt att leva omfattar även att få bygga sina liv på. - den ekologiska maten är möjlighet att befinna I en osäker värld sig i ett relationellt är maten en av de få ett uttryck för det sammanhang och att saker som de upplever dela mat med andra, att äta att de har kontroll över. tillsammans med vänner och familj, Valet av mat som tillförs kroppen vars tankar och känslor kring den ekopåverkar upplevelsen av psykologiskt logiska matens kvalitet och odlingssätt välbefinnande och kraft som upplevs delas. innebära en ny hållbar framtid av välmående. Att utgå från sin hälsa kan ses som en Upplevelsen av att vissa grundlägganegoistisk och ensidig fokusering på den de delar av livet kan erbjuda en konegna personen. Men egoismen grundar trollerad stadga, eller trygg bas, gör sig i första hand i ett behov av att få också att det finns utrymme att tänja vara en separat person med egna värdeandra gränser för varandet. Genom ringar riktade mot självet i form av att att tänja på det som känns tryggt kan få respekt och autonomi. Fokuseringen de flytta fram sina egna gränser och är dock inte ensidig eftersom den också utforska livets andra möjligheter för omfattar relationen till och omsorgen att sätta nya gränser för sig själva och om andra personer, miljön och djuren sin identitet. Samtidigt är upplevelsen som de unga vuxna har en relation till. av stadga skör; den bygger på tillit till Synsättet på sig själv, den ekologiska att den ekologiska maten är vad den maten och respekten för andra varelser utlovar, att maten håller den kvalitet är något som den och sätt

”

unge vuxne gärna vill dela med sig av, sällan på ett tvingande absolut sätt utan mer som inspiration för andra att prova för egen del. Samtidigt har de unga vuxna ofta svårt att förstå att det finns en så stor omedvetenhet bland människor i deras egen generation, men framförallt hos den tidigare generationen. De unga vuxna upplever att de blivit etiskt medvetna vilket har förändrat deras syn på sin relation till andra varelser; på vem som får ätas och vem som på grund av känslomässiga relationer undantas från matlistan. De ifrågasätter de livsstilar som gör framtiden oviss och oförutsägbar för de generationer som följer. Ansvaret handlar också om att minska på onödiga och kortlivade konsumtionsvaror. De framhåller vikten av ett mer resurssnålt förhållande till mat; mindre portioner, färre dagar med kött och mat som inte slängs vare sig i affären eller i hushållet. De känner att det är bråttom att förändra livsstilen till det bättre och att de har ett stort ansvar att försöka återskapa ett mer naturligt sätt att leva - den ekologiska maten är ett uttryck för det

Läs mer von Essen, E. & Englander, M. (2013) Organic food as a healthy lifestyle: A phenomenological psychological analysis. Int J Qualitative Stud Health Well-being 2013, 8: 20559. www.ijqhw.net/index. php/qhw/article/view/20559

Foto: Photodisc

Första hjälpen till

psykisk hälsa för äldre Text: Orvar Homann, Präst, Leg. Psykoterapeut, S:t Lukas i Västerås

Regeringen har gett NASP vid Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra två pilotförsök med utbildningsprogrammet: Mental Health First Aid Training and Research, i Sverige kallat Första Hjälpen till Psykisk Hälsa (MHFA-Sverige). Nu har SKL kommit så långt att man förbereder ett avtal med NASP om att anpassa materialet ”Första hjälpen till psykisk hälsa” för äldre. I september kommer två instruktörskurser att genomföras och de planerar att

Vad har du varit med om? Om rädsla, utsatthet, skam och skamlöshet

Foto: Göran Bergquist

Författare: Bengt Hedberg. Utgiven 2013 på Recito förlag

Bengt Hedberg är fil. lic. i psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut samt specialist inom klinisk psykologi. Han har arbetat som leg. psykoterapeut i drygt 20 år och undervisat bland annat på S:t Lukas utbildningsinstitut.

Boken ”Vad har du varit med om?” vänder sig till människor med olika professioner inom människovårdande yrken och till alla andra som är intresserade av hur rädsla, utsatthet, skam och skamlöshet har påverkat och påverkar den växande och vuxna människan. Ingen vill känna skam, men många känner skam – ibland utan att förstå det. Skamkänslan berör självkänslan på ett djupt sätt. Skammens kompass visar skammens olika vägar och exemplifieras i boken genom att beskriva och resonera kring två kända personers utveckling: Norma Jeane Bakers (Marilyn Monroe) och Frans Kafka. Dessutom analyseras Anders Behring Breiviks

Foto: Lena Bergquist

från bland annat Nationellt centrum for suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), Socialstyrelsen, Föreningen Psykisk Hälsa, Riksförbund för anhöriga och närstående till någon som tagit sitt liv (SPES) och S:t Lukas.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har, inom ramen för överenskommelsen med Socialdepartementet om vården av de mest sjuka äldre, ett uppdrag att utveckla stödet kring äldres psykiska hälsa. Uppdraget för 2013 handlar i första hand om att anpassa eller ta fram material i syfte att stärka vårdpersonal i mötet med äldre som uttrycker livsleda och självmordstankar. I uppdraget ingår också att samordna arbetet med andra satsningar inom området, arbetet leds av Susanne Rolfner Suvanto, SKL. S:t Lukas är inbjuden att delta i den referensgrupp som skall utvärdera och reflektera över material som kan vara till hjälp. Referensgruppen på 16 personer består av representanter

gå ut med inbjudan i april 2014. Det kommer att finnas ca 20 platser i varje grupp. Den manual som nu finns är en steg för steg instruktion om hur människor med olika typer av fysiska- och psykologiska problemställningar kan ges hjälp i akuta situationer. En av många viktiga uppgifter i referensgruppens arbete är att bevaka att ett helhetsperspektiv av varje människa behålls i arbetet med psykisk ohälsa. Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser(CEPI) har kontaktats för att utvärdera och följa upp de kurser som genomförs under 2013

bakgrundshistoria med utgångspunkt från anknytningsteori och affektteori. Några skönlitterära verk och ett par filmer exemplifierar och åskådliggör skammens och skamlöshetens omfattning och mäktiga krafter. Strofer av poesi förklarar ibland mer än tusen ord; Bengt Hedberg beskriver hur man som vuxen i goda möten med andra människor kan helas och beröras känslomässigt längst in i sitt innersta… och plötsligt känns inte rädslan eller skammen så farlig längre. ”När någon rör vid en, förvandlas man till den man alltid velat vara och en gång kanske var, men nära nog glömt bort.” Citat från Göran Tunströms noveller i ”Det sanna livet”

POSTTIDNING B Sankt Lukas Förbundet S:t Lukas Box 17240 104 62 Stockholm

Landet Runt

S:t Lukas 33 föreningar och 40 mottagningar erbjuder program med bland annat föredrag, biokvällar och samtal. Gå gärna in på vår hemsida www.sanktlukas.se och leta efter just din S:t Lukas mottagning och förening under menyn ”Välj din närmaste mottagning”. Här nedan kan du se några exempel på vad som erbjuds landet runt. Kontakta gärna din lokala mottagning och förening, eller läs igenom det lokala programbladet, ändringar i programmet kan ske. S:t Lukas Västerås, Bio Existens

S:t Lukas Umeå

Film: Broken

Samtalskväll: barn och ungdomars existensiella hälsa

Dag och tid: 7 oktober kl. 18.30 Plats: Electra

Film: Efter Dig

Dag och tid: 11 november kl. 18.30 Plats: Electra Bio Existens är ett samarbete mellan St: Lukas och Electra

Per Höglund psykolog Dag och tid: 1 oktober kl 18.30 Plats: Kafe Station, Samarr med Öppen gemenskap & Bilda

Författarkväll:Vikten av att vila

med Tomas Sjödin Dag och tid: 5 november kl 19.00 Plats: Vasakyrkan, Samarr med Din bok

S:t Lukas Kristianstad

Föredrag: Balans i livet

Töres Theorell, pro fem, läkare och forskare. Dag och tid: 15 oktober kl. 18.30 Plats: Östermalmskyrkan, Lasarettsboulevarden 6, Kristianstad Entré: 50:-, medlemmar och ungdomar under 25 år fri entré

Föredrag: Att komma igen

Annika Östberg, författare och föreläsare Dag och tid: 19 november kl. 18.30 Plats: Östermalmskyrkan, Lasarettsboulevarden 6, Kristianstad. Entré: Entré: 100:-, medlemmar och ungdomar under 25 år 50 kr

S:t Lukas Dalarna

Föredrag: När det onda fått fäste – relationens möjlighet att förändra och läka

Sverker Belin, psykolog, psykoterapeut, handledare och författare Dag och tid: 24 sept. kl.19.00 Plats: S:t Lukas i Falun

Föredrag:Vad sjukdom vill säga

Olle Hellström, medicine doktor, distriktsläkare och författare Dag och tid: 26 nov. kl. 19.00 Plats: S:t Lukas i Falun

S:t Lukas Nordvästra Skåne

Föredrag: Skuld och skam – olikheter som gör skillnad

Ingvar Bengtsson, stiftsprost em, psykoterapeut Dag och tid: 24 okt kl 19.00 Plats: Biblioteket, Ängelholm Entré: medlemmar gratis, icke medlemmar 60:-

Föredrag: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz Göran Rosenberg, författare och journalist Dag och tid: 11 nov kl. 19.00 Plats: Biblioteket, Ängelholm Entré: 50:I samarbete med Pergamus, Biblioteket och Ängelholms församling

S:t Lukas Mälaröarna Västerort

Föredrag: Tusenmilaservice i parrelationer

Carina och Ingemar Tidholm, relationskonsulter som föreläser om friskvård för parrelationen Dag och tid: 15 okt kl 19.00-21.00 Plats: Ekebyhovskyrkan. Samarrangemang mellan Ekerö pastorat och S:t Lukas Mälaröarna-Västerort

Föredrag: Jag vet var jag kommer ifrån

Ingemar Eliasson - lanthandlarsonen som blev kungens riksmarskalk, lärarvikarien som blev folkpartistisk arbetsmarknadsminister Dag och tid: 19 nov kl 19.00 Plats: Biblioteket Ekerö centrum Samarrangemang mellan biblioteket och S:t Lukas