Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se
Psykoterapi, existentiella samtal och utbildning i hela Sverige • Vintern 2013
Önver Cetres forskar om
flyktingars existentiella hälsa Medkänsla ger
bättre psykisk hälsa
Existentiell Häl sa
Hopp
S:t Lukas
Gävle Sandviken 50år
Harmoni Helhet Meningsfu
llhet
Kontroll eller gemenskap
landsbygdens dilemma
Förundran Andlig kon
takt
Personlig tr
o
Gemenska
• Hur är det att vara ung same i dagens Sverige? • Att mötas över gränser • Program för S:t Lukasdagarna i Umeå • Gry Stålsett på S:t Lukasdagarna
p
n e n n i V k för ing! bo nter1läsn vi
Direktorn har ordet
Att mötas över gränser Nu är vi inne i den mörka årstiden och kan tända ljus för att lysa upp tillvaron för oss själva och andra. Allhelgonaljusen har redan lyst upp höstmörkret och nu är det dags för adventsljus, juleljus och nyårets glittrande raketer. För en del är vintermörkret dystert medan det för andra är skönt och vilsamt. Vi reagerar och förhåller oss olika till såväl årstidernas som livets växlingar och påfrestningar. Vi lever också i ett samhälle av mångfald och har anledning att tänka över hur vi klarar att möta varandra i olikhet; att mötas över gränser. Alltför ofta ser vi yttringar av intolerans och främlingsfientlighet, desto viktigare blir då att förstå vad som sker i mötet mellan oss själva och det annorlunda. När skapar olikhet konflikt och när blir den berikande? Hur behåller vi vår identitet och samtidigt öppenhet och medkänsla? Hur är det att vara en i minoritetsgruppen, bemött av fördomar? Detta är frågor vi ständigt behöver arbeta med och några av dem belyses i detta nummer av tidningen. Dessa perspektiv utgör också en del av de teman som tas upp under våra S:t Lukasdagar i Umeå 2014. Nya böcker presenteras, dels med tema ”identitetsutveckling och relationer” och dels med ett nytt terapeutiskt förhållningssätt ”compassionfokusering”. Det ständigt pågående arbetet med att förstå människan, att ge möjlighet till samtal och kraft till förbättrad psykisk och existentiell hälsa, är en av S:t Lukas uppgifter och bedrivs träget på våra mottagningar. I Gävle – Sandviken har det arbetet pågått i 50 av de 75 år som S:t Lukas funnits och vi gratulerar till jubiléet. Inför 2014 är vi alla värda tack för ett gott arbete 2013! Det gäller alla ideellt arbetande i styrelser, föreningar som driver programverksamhet, terapeuter på mottagningarna, intresserade medlemmar och läsare av denna tidning. Våra 32 föreningar, nästan 3000 medlemmar och mottagningsverksamhet på sammanlagt 45 orter i landet, visar att det efter många år fortfarande finns ett stort engagemang! Liksom många andra behöver vi vara sparsamma. Vi kommer därför att under 2014 ge ut två Sankt Lukastidningar istället för fyra, mellan numren kommer vi att publicera artiklar och intervjuer på hemsidan. Håll utkik på www.sanktlukas.se. Nästa nummer av papperstidningen kommer tidigt nästa vår. Tills dess önskar jag er alla god läsning, en fin Adventstid, en God och skön Jul och ett Gott Nytt År! Låt ljuset brinna i mörkret! Anne Magnusson, tf direktor till 5 april 2014 då Förbundet S:t Lukas nya direktor Fredrik Daveby tar över
2
Medlemstidning för förbundet S:t Lukas
Tryck: åtta45
ISSN 2000-6551
Papper: Multi Offset
Ansvarig utgivare: Anne Magnusson, tf direktor
Distribution: Posten som Posttidning B
e-post: anne.magnusson@sanktlukas.se
Upplaga: 5500ex
Redaktör & skribent: Lena Bergquist, S:t Lukas
Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm
e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se
Tel. 08-616 03 80
Framsidesbild: Illustration FreeVectors
Fax. 08-669 47 19
Grafisk form: Åke Paulsson, Lena Bergquist
e-post: info@sanktlukas.se, www.sanktlukas.se
”Det är trygghetssystemet som Compassionfokuserad terapi vill påverka positivt. Många människor saknar en motvikt till överjagets krav; en inre omsorgsfull mentor som accepterar att livet kan vara svårt ibland och som stödjer oss när vi gör saker som vi mår bra av.” PTP-psykolog Christina Andersson, S:t Lukas mottagning i Stockholm.
Medkänsla ger bättre psykisk hälsa Text och foto: Lena Bergquist
Compassionfokuserad terapi Författare: Christina Andersson & Sofia Viotti Förlag: Natur och Kultur Utgiven år 2013.
PTP-psykolog Christina Andersson arbetar på S:t Lukas mottagning i Stockholm och har tillsammans med kollegan Sofia Viotti skrivit boken Compassionfokuserad terapi. De arbetar på en till bok inom samma ämne, den riktar sig mot en bredare målgrupp.
Christina Andersson har så länge hon minns varit intresserad av hur människor tänker och fungerar, ett ämne som familjen ofta samtalade om hemma vid köksbordet. Christina började tidigt läsa biografier och skönlitterära texter om existentiella frågor, vilket gav henne insyn i olika människors och författares inre världar. Valet att studera till psykolog vid Uppsala universitet var rätt så enkelt, precis som valet av arbetsplats för hennes PTP-tjänstgöring. Det var Owe Wikström, präst, författare, psykoterapeut och professor i religionspsykologi, som inspirerade henne att välja S:t Lukas som arbetsplats. – Jag gick en kurs som Owe Wikström ledde. Det är hans sätt att integrera existentiella frågor med psykologi, speciellt i hans författarskap, som fick
mig att hitta fram till S:t Lukas. Jag har redan arbetat i över ett halvår på mottagningen i Stockholm och trivs fantastiskt bra med kulturen, kollegorna och klienterna, berättar Christina. Under studietiden hittade hon även fram till ”sin” metod, hon läste boken
Christina Anderssons och Sofia Viottis bok är en av de första heltäckande kursböckerna som är skrivna om Compassionfokuserad terapi. Författarna berättar om CFT:s teoretiska grunder: Om trygghetens roll och hur våra motivationssystem styr känslor, tankar och beteenden. Vi får också veta mer om känslornas dynamik och om den inre kritikern. Författarna beskriver CFT:s mentala träningsmetoder och stegen i terapiprocessen. Bokens förord är skrivet av skaparen av metoden, den brittiska psykologen och professorn Paul Gilbert.
”Compassion är ett mentalt tillstånd där man är uppmärksam på sitt eget och andras lidande förenat med en motivation att försöka minska det samt öka välmående”. (Andersson&Viotti, 2013)
3
”Compassionate Mind” skriven av den brittiska psykologen och professorn Paul Gilbert. Christina fann att han hade samlat de mest intressanta och relevanta teorierna i sin integrativa metod som omfattar anknytningsteorin, affektteorin, evolutionsteorin samt modern hjärnforskning. – Många människor är utsatta för psykisk stress på grund av att de förlorat kontakten med sitt inre och sina känslor. Vi ställer höga krav på oss själva och har kanske en anknytningsmodell som inte omfattar omhändertagande och omsorg om oss själva. För att inte må dåligt i stunden använder vi oss av säkerhetsstrategier som fungerar som försvar mot den smärta vi känner, vilket leder till att vi vänjer oss vid att hantera olika hotbilder som stressar oss. Till slut kan bristen på självomsorg och påslag av stresshormonet kortisol leda till ångest och depression, berättar Christina. Paul Gilbert hävdar att vi har tre system i kroppen som vi använder oss av för att möta omvärlden, dessa har hjälpt människan att klara sig genom hela evolutionen. Vi har ett hotsystem som varnar oss för fara, ett utforskandesystem som uppmanar oss att lära nya saker och ett trygghetssystem som gör oss lugna och låter kropp och själ vila. – Det är trygghetssystemet som Compassionfokuserad terapi vill påverka positivt. Många människor saknar en motvikt till överjagets krav; en inre omsorgsfull mentor som accepterar att livet kan vara svårt ibland och som stödjer oss när vi gör saker som vi mår bra av. När vi är trygga och mår
bra utsöndras hormonet oxytocin. Eftersom stresshormonet kortisol och oxytocin inte kan bildas samtidigt minskar hotsystemet sin dominans för varje gång vi väljer hjälpsamma upplevelser istället för sådana som är stressande och negativa. Efter ett tag bildar hjärnan nya ”hjärnspår” som omfattar ett starkare trygghetssystem och ett mindre starkt hotsystem. Målet är att uppnå en god balans, säger Christina.
I en Compassionfokuserad metod hjälps terapeuten och klienten åt att hitta de svåra och stressande situationerna som finns i vardagslivet. Markörer kan vara självkritik och upplevelser av skam. Ett exempel som Christina tar är möten på arbetsplatsen; man säger bara sådana saker som man vet att kollegorna accepterar. Kritik utelämnas för att man ska få vara med i gruppen och inte irritera chefen. På sikt tappar man kontakten med sig själv och sina känslor, de egna
Hållbar social utveckling CSS Sweden är ett nytt tvärvetenskapligt centrum vid Karolinska Institutet för forskning och utbildning kring altruism, medkänsla och social hållbarhet. I fokus står begreppen medkänsla och altruism, och vilka faktorer och processer som skapar förut-
4
sättningar för social hållbarhet. Målet är att ta fram och sprida nya insikter och redskap som möjliggör utvärderingsbara insatser på kort och lång sikt. Läs mer: www.socialsustainability.se/
behoven sätts åt sidan och ångest, depression eller självskadebeteende signalerar att något är fel. – Tillsammans med patienten identifierar vi de svåra situationerna med hjälp av klientens tankar, känslor och beteenden. Vi funderar över vad som kan vara hjälpsamt för klienten – vad klienten kan ge sig själv så att han eller hon mår bättre. Det skapar omsorgsfulla tankar och känslor som aktiverar trygghetssystemet och motiverar klienten att arbeta vidare med sina hotbilder. Vi tar också hjälp av visualiseringar som stärker trygghetssystemet. Christina genomförde tillsammans med Sofia Viotti Sveriges första Compassionstudie vid Karolinska Institutet förra året. De hade då Mary Welford, en forskarkollega till Paul Gilbert, som sin handledare. Även Paul Gilbert och professor Stefan Einhorn var delaktiga som rådgivare till studien. – Vi erbjöd anhöriga till cancerpatienter att delta i Compassionfokuserad träning. Studien visar signifikanta resultat vad gäller minskad grad av depression och ökad livskvalité. De som deltog i studien ökade sin grad av self-compassion och minskade därmed graden av stress. Det är bra resultat för en relativt ny metod. Sofia Viotti och jag skrev en av de första metodböckerna inom området Compassionfokuserad terapi, nu kommer vi snart ut med en populärvetenskaplig bok om hur man kan träna sig i ett förhållningssätt av compassion. Compassionfokuserad terapi är helt klart här för att stanna, avslutar en glad Christina Andersson
PTP-psykolog vad är det? Socialstyrelsen föreskriver att psykologer för att få behörighet att utöva psykologyrket, måste genomgå ett kvalifikationsår, ett så kallat PTP-år. Förkortningen står för Praktisk Tjänstgöring för Psykologer
boksning! n e n Vin vinterlä för
”Vårt sätt att hantera närhet och självständighet ställs på sin spets; hur kan man komma en annan människa nära utan att förlora sig själv?”
Själv och tillsammans – Om anknytning och identitet i relationer
Börja det nya året med personlig utveckling! S:t Lukas lottar ut två böcker från Natur & Kultur Compassionfokuserad terapi, skriven av Christina Andersson och Sofia Viotti Själv och tillsammans -om anknytning och identitet i relationer, skriven av Tor Wennerberg. Det enda du behöver göra är att skicka ett vykort med ditt namn och din adress till Förbundet S:t Lukas, Box 172 40, 117 33 Stockholm. Senast den 7 januari 2014 ska ditt kort vara hos oss, då drar tf direktor Anne Magnusson de två vinnarna. Om du vinner boken har du den i brevlådan senast vecka 3
Vad är… Relationsteori Psykologen John Bowlby började på 50-talet forska kring hur barn anknyter till sina föräldrar. Kollegan Mary Ainsworth bidrog till anknytningsteorin genom att på 70-talet empiriskt börja studera olika typer av anknytningsstrategier som barn använder beroende på relationen till sina anknytningspersoner. Hon identifierade typerna ”trygg”, ”otryggundvikande” och ”otrygg-ambivalent” anknytning, beroende på det ettåriga barnets beteende gentemot sina anknytningspersoner i en milt stressande situation. De tre typerna
Tor Wennerberg, författare och leg psykolog, arbetar på S:t Lukas Stockholm. I boken Själv och tillsammans – Om anknytning och identitet i relationer – undersöker han hur trygga respektive otrygga anknytningserfarenheter påverkar vår identitetsutveckling och vårt sätt att vara i relation till andra, från tidig barndom till vuxen ålder. Vi får följa med på en resa i vår evolutionära utvecklingsmiljö på den afrikanska savannen. Tor Wennerberg beskriver hur skapandet av anknytningsrelationer är en biologiskt nedärvd överlevnadsstrategi, som också ligger till grund för mentaliseringsförmågans utveckling. Vi får veta att kärleksrelationer ofta aktiverar tidigt inlärda relationsmönster. Det kan försvåra känslomässig öppenhet och intimitet, men relationen kan samtidigt väcka en önskan om att överskrida mönstren. Vårt sätt att hantera närhet och självständighet ställs på sin spets; hur kan man komma en annan människa nära utan att förlora sig själv?
Foto: Natur & Kultur
Författare: Tor Wennerberg Förlag: Natur och Kultur Utgiven 2013
Tor Wennerberg har tidigare skrivit Vi är våra relationer om anknytning, trauma och dissociation (2010)
av anknytning visade sig vara relaterade till föräldrarnas sensitivitet och respons på barnets signaler under det första levnadsåret. Forskaren Mary Main och hennes kollegor utvecklade på 1980-talet anknytningsforskningen till att behandla föräldrars anknytningsförmåga och relatera den till deras omsorgsförmåga.
Affektteori Charles Darwin (evolutionsteorins grundare) ansåg att grundläggande affekter är biologiskt givna program som påverkar oss till kropp och själ och att dessa affekter hjälper oss att överleva både som individ och art. Den amerikanska psykologen Silvan
Tomkins vidareutvecklade på 60-talet dessa teorier och kom fram till att vi har nio grundaffekter, fördelade på tre huvudtyper: Positiva affekter är välbehag-glädje och intresseiver. Neutral affekt är förvåningöverraskning. Negativa affekter är vrede-raseri, avsky- avsmak, rädslaskräck, ledsnad-förtvivlan, skamförödmjukelse. Jon Monsen, norsk psykolog och psykoterapeut, myntade begreppet affektmedvetenhet - individens förmåga att medvetet uppfatta, uppmärksamma, tolerera och förstå sina känslor – samt att medvetet och överlagt kunna hantera och uttrycka känslor såväl icke-verbalt som verbalt
5
Grattis
S:t Lukas Gävle Sandviken – 50 år
Foto: Jörgen Svendsen
Text: Lena Bergquist
”Att fokus är på människan, det är kärnan i S:t Lukas”, säger Margaretha Kvist. Här med Lisbeth Almhöjd och Carl-Göran Amnell.
S:t Lukas Gävle Sandviken firade 50-årsjubileum med en heldag den 18 oktober på Skottes Musikteater i Gävle. Där bjöds det på sopplunch och musikalisk underhållning av Torgny Wilhelmsson med vänner. Inbjudna var medlemmar och intresserad allmänhet. Mottagning och förening bjöd på kaffe och snittar, laxsoppa och födelsedagstårta. Ordförande Örjan Ohlström och verksamhetschef Pia Dalfors hälsade välkommen. – Det blev ett helt fantastiskt födelsedagskalas med många goda möten och intressanta föredrag. I mitt välkomstanförande ställde jag frågan om hur farbror Lukas mår: Är han pigg och alert eller har han somnat in på Freuds divan? Alla var överens om att 50-åringen fortfarande är pigg och nyfiken. Han är också erfaren, vilket gör det möjligt att välja det bästa av både gamla och nya psykoterapeutiska metoder, berättar verksamhetschef Pia Dalfors. Med på kalaset var såväl nya som äldre medlemmar. Bland de hundra gäster som deltog i sopplunchen fanns flera personer som varit med från början, bland andra deltog Ivar Silverdal som rest ända från Hackås. Präst och leg psykoterapeuten Carl-Göran Amnell redogjorde för Förbundet S:t Lukas och en bärkraftig idé som syftade på att S:t Lukas förening vid starten 1939 kallade sig Stiftelsen Stillhet och Kraft. Mats Johansson, sjukhuspräst och
6
Örjan Ohlström och Pia Dalfors gav Siv Eklöv en pelargon. mångårig styrelsemedlem, berättade om sin resa tillsammans med S:t Lukas. Övriga medverkande var författare, leg psykoterapeut och arbetslagets handledare, Lotta Landerholm, som intervjuades av leg psykoterapeut Ulla Gidlöf samt skådespelaren och gävlebon Rolf Lassgård som deklamerade en text ur Molly Johnsons bok om sin morbror Anders på temat Den vise dåren. Födelsedagskalaset avslutades genom att Gunnel Broberg, Suzanne Norberg och
Ulla Gidlöf, psykoterapeuter på mottagningen, reflekterade och analyserade kring ett uppspelat program med ett ”case” från Radiopsykologen. – Det har förstås hänt mycket under 50 år; konkurrensen har ökat och nya terapeutiska metoder utvecklas ständigt. Vårt arbetslag speglar det positiva med att kunna blanda äldre kunskap med det som är nytt. Jag som är 62 år har under mina år som leg psykoterapeut valt ut det bästa ur den psykodynamiska metoden och trivs bra med den. Mina kollegor, som är yngre, bidrar med sin erfarenhet av nya metoder som EMDR och KBT. Det skapar ett dynamiskt arbetslag. I centrum har vi alltid själva mötet och relationen till konfidenten, det är S:t Lukas och den psykodynamiska metodens innersta kärna, menar Pia. Hon berättar att S:t Lukas Gävle Sandviken alltid haft en stabil ekonomi och en framträdande roll i samhället. Mottagningen får många landstingsremisser, enskilda samtal, parterapier och gruppsamtal. Under vintern kommer de troligtvis behöva nyanställa personal. –Att det går så bra beror på fler faktorer. Vi står för stabilitet och kontinuitet som den 50-åring vi är. Vi har hög kompetens och gott renommé. Föreningen har under alla år haft mycket uppskattade programkvällar, bland annat på Biblioteket, vilket gör att vi syns och märks. Vi har ett brett kontaktnät och marknadsför oss genom mun-tillmun metoden. Vi är mycket stolta över att 10.000 gävlebor ha gått i terapi eller fått handledning hos oss, det är var tionde person här i Gävle, säger en mycket nöjd verksamhetschef. Framtiden är redan här – var det en klok person som sade. Det har S:t Lukas Gävle Sandviken tagit fasta på. Personalen ser redan fram mot planeringsdagen S:t Lukas i går, i dag och i morgon med tyngdpunkt på i morgon
Psykolog Lotta Omma berättar mer om sin avhandling på S:t Lukasdagarna i Umeå
Hur är det att vara ung same i dagens Sverige? Text: Lena Bergquist
Psykolog Lotta Omma är själv inte same men ingift i den samiska renskötande kulturen. Hon har tre vuxna barn. – Genom mina barn och deras kamrater fick jag ofta höra att det inte var så lätt att vara same i Sverige. Därför blev det viktigt för mig att ta reda på mer om hur unga samer i Sverige mår, det visade sig vara ett outforskat område.
H
älften av samiska skolbarn i åldern 13-18 år och lika stor del av de unga vuxna samerna i åldern 18-28 år har erfarenhet av dålig behandling på grund av sin samiska härkomst. Trots det har de flesta unga vuxna en god fysisk hälsa, till och med bättre än unga svenskar, och en positiv självvärdering. En bidragande orsak kan vara en stark känsla av tillhörighet till den egna gruppen och stolthet över sitt ursprung.
är utsatta på grund av etnisk diskriminering och för att de ofta måste försvara och förklara sin existens som samer. Utsattheten kan leda till frustration och stress eller en känsla av hopplöshet och nedstämdhet. Konkret kan det handla om att samerna beskylls för negativa saker, berättar psykolog Lotta Omma. – Sverige har fått kritik från FNobservatörer angående behandlingen av samers rätt i samhället. Det kan vara så att Sveriges behandling av samer historiskt sätt påverkar samernas liv negativt än idag. Vi har inga svar på varför unga samer diskrimineras. Det finns förmodligen många olika förklaringar; exempelvis att folk kan ha svårt att acceptera en annorlunda kultur - att det som är annorlunda kan upplevas som ett hot. Samerna i Västerbotten, Jämtland, Västernorrland mår sämre än samer i Norrbotten och övriga län. En trolig förklaring är att det i Norrbotten finns fler samer och att markkonflikterna inte har varit så omfattande och infek-
terade som i till exempel Jämtland. – I min forskning framkom att ju mer tydlig den samiska identiteten är ju sämre behandling; de som var renskötare och de som kunde prata samiska hade i högre grad erfarenhet av etnisk diskriminering jämfört med dem som inte var renskötare eller kunde samiska. Svaren från de samer som lever i Stockholm och i andra större städer faller inte ut med sämre mående på mina hälsofrågor. Det kan bero på att man i storstäder kan välja att vara anonym om man vill. Lotta Omma menar att okunskapen om samerna som ursprungs- och minoritetsbefolkning är stor, vilket är ett annat skäl till diskriminering. Mer kunskap om samisk historia i skolundervisningen är också den åtgärd som Lotta Omma tror skulle ha störst positiv effekt. – I sämsta fall får elever i våra skolor läsa om samisk kultur och historia först på universitetet. Forskare har studerat 63 läromedel i samhällsvetenskap och historia, bara hälften nämner samer. Det finns med andra ord ingen allmänbildning kring Sveriges enda ursprungsbefolkning, utan du måste aktivt välja att lära dig något. Ofta vet vi svenskar mer om indianer i USA än om samer i Sverige, avslutar Lotta Omma
Foto: Photostoc
Foto: Umeå Universitet
Psykolog Lotta Ommas doktorsavhandling Ung same i Sverige – livsvillkor, självvärdering och hälsa visar att många unga samer känner sig utsatta; de får ofta förklara och försvara sin samiska identitet. Två undersökningar av levnadsvillkor och hälsa ligger till grund för hennes avhandling.
Hälften av de samiska ungdomarna upplever i mycket hög grad att de
7
S:t Lukasdagar i Umeå 3-4 april 2014
Hela människan – existentiell hälsa, kultur, religion S:t Lukasdagarna är öppna för alla intresserade, anställda och förtroendevalda inom S:t Lukas och andra i närliggande yrkesverksamheter. Dagarna är även öppna för allmänheten, som del av Umeås program för kulturhuvudstadsåret och i samarbete med Bilda. Plats: Ersboda Folkets Hus
Program torsdag 3 april 10.00 Registrering, kaffe serveras. 10.45 Inledning 11.00 Kris, utveckling och psykisk hälsa i vår tid. Professor Johan Cullberg Gruppdiskussioner 12.30 Lunch 13.30 Den existentiella hälsans betydelse för depressionsbehandling. Leg psykolog och PhD Gry Stålsett, Modum Bads psykiatriska sjukhus, Norge. 15.00 Kaffe 15.30 Patientens ensamhet och samvetsstress hos vårdpersonal. Omvårdnadsforskare docent Ulla Hellgren-Graneheim och professor Gunilla Strandberg Umeå Universitet 16.30 Avslutning 18.30 Författarafton i Vasakyrkan (gångavstånd från hotellen) med skådespelaren Gunnar Eklund som framför berättelser av Torgny Lindgren. Samordnat med Din Bok. 20.00 Middag. Buffé på REX i Rådhuset med lokalt betonad meny och kåseri om kulturhuvudstaden.
Program fredag 4 april 8.30-11.30 A. Vad ser du? Föreläsning om bildterapi och därefter workshop (max 10 pers) Psykoterapeut Karin Egberg-Thyme Med. Dr. och socionom, Umeå B. Sveriges urfolk samerna och deras psykiska hälsa. Medverkande psykolog Lotta Omma MD, professor Lars Jacobsson, överläkare och terapeut Daniel Sandqvist, psykolog Petter Stoor m.fl. 10.00 Kaffe 10.30 Fortsättning med tre samtalsgrupper ledda av föreläsarna och samer som är psykologer. 11.30 Möten med människor i vården. Sjukhuspräst Anders Dahlqvist 12.15 Lunch 13.15 Religionsdialog – konfliktfyllt eller berikande. Ärkebiskop Anders Wejryd, professor Mohammad Fazlhashemi. Moderator: f.d. rektor vid Umeå universitet professor Inge-Bert Täljedal. 14.15-15.00 S:t Lukas roll i vårdsverige. Överläkare Ing-Marie Wieselgren projektchef för psykiatri ,SKL, i samtal med en S:t Lukas-företrädare. 15.15 Avslutning Föreningars program för existentiell hälsa presenteras på posters under hela konferensen. Deltagaravgift 2000 kr (en dag 1000 kr) Logi: Winn: 090-71 11 00, 20 rum reserverade á 900 kr inkl frukost, Pilen: 090 -114 14 60, 22 rum reserverade á 800 kr inkl furkost, Fängelset: 090- 10 03 80, 25 rum reserverade á 500 kr inkl frukost Om du bokar rum på något av hotellen och uppge ”Ersboda Folkets Hus”
8
Anmälan senast 15 februari via www.sanktlukas.se eller www.bilda.nu
Leg psykolog och PhD Gry Stålsett besöker S:t Lukasdagarna i Umeå Modum Bad är ett psykiatriskt sjukhus med plats för 120 inneliggande patienter som vårdas av ca 270 anställda. Modum Bad har också en retreat- och kursgård ”Instituttet for sjelesorg”.
VITA är en behandling för patienter med depression där det finns en existentiell och/eller religiös frågeställning som en del av problematiken. Den första studien i Gry Stålsetts doktorsavhandling följer VITA-behandlingens framväxt och är en fallstudie av en
Förbandslåda som testar hur du mår i själen
VITA-behandlingen är en psykodynamisk, grupporienterad, intensiv korttidsterapi som integrerar objektrelationsterapi, affektteori, narrativ teori och existentiell terapi. Hypotesen är att det sker en förändring i anknytningsmönster och mentaliseringsförmåga och att denna förändring kan
mätas med intervjuer (adult attachment intervju) av patienterna innan och efter behandlingen. Läs mer på: www.modum-bad.no
Vad är hjärnkoll?
Foto: Kjell Persson
Psykisk ohälsa är idag den vanligaste sjukskrivningsorsaken, trots detta pratar man inte lika ofta om psykisk ohälsa som om fysisk ohälsa. För att råda bot på detta har världens första förbandslåda för psykisk ohälsa i arbetslivet utvecklats. Kampanjen Hjärnkoll, som ligger bakom initiativet, hoppas att det ska bli lika vanligt att agera när också själen behöver plåster.
– Trots att psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken så utgår få arbetsplatser ifrån det. Den nya förbandslådan gör det enklare att agera i början av en psykisk ohälsa, och kan förhindra en sjukskrivning, säger Rickard Bracken, projektledare på kampanjen Hjärnkoll
man med en strikt religiös uppfostran som insjuknat i depression och psykotiska perioder. Under behandlingen arbetade han med sina inre rigida representationer av sig själv, sina föräldrar och gud. Behandlingen ledde till att han fick en ökad medkänsla med sig själv och att hans psykiatriska problematik förbättrades.
Foto: Viggo Lund Management
Leg psykolog och PhD Gry Stålsett från Modum Bad i Norge är en av många intressanta föredragshållare på S:t Lukasdagarna i Umeå. Hon har utvecklat VITA-behandlingen tillsammans med psykiatrikern Arne Austad och professorn i teologi Leif Gunnar Engedal. Vita betyder liv på latin, men är också en förkortning av Vita integrative Treatment Approach.
Hjärnkoll är en nationell kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Motorn i kampanjen är över 300 personer som berättar om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Hela satsningen är ett regeringsuppdrag som drivs av myndigheten Handisam och nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH). Handisam jobbar med tillgänglighetsfrågor. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) är ett nätverk med 13 patient-, brukar- och anhörigorganisationer för olika psykiatriska diagnoser. Nätverket arbetar med gemensamma frågor såsom bättre inflytande i vård och behandling. Kampanjen pågår till och med år 2014. Läs mer på: www.hjarnkoll.se
9
Existentiell Hä lsa
Hopp Harmoni Helhet
Önver Cetrez forskar om
Meningsf
ullhet
Förundran Andlig kon
takt
flyktingars existentiella hälsa
Personlig Gemens
kap
Text och foto: Lena Bergquist kravlösa leken med de andra barnen som lärde mig mest om det svenska samhället. Lek är en positiv inlärningsmetod som också skapar mening och sammanhang, men den kan också vara förödande när den utesluter någon för att han eller hon är annorlunda. Önver Cetrez är lektor och forskare vid Uppsala Universitet i ämnet religionspsykologi och kulturpsykologi. Han har forskat kring migration med fokus på irakiska flyktingar i Södertälje och Uppsala. Frågeställningen handlade om vad som kännetecknar irakiernas meningsskapande under ackulturationsprocessen (mötet med det nya samhället) och hur religionens roll stödjer den existentiella hälsan genom att svara på livets frågor och genom att skapa mening och hopp. – Många av de intervjuade hade svårt att ge ett direkt svar på vad meningen med livet är för dem. Men när jag frågade om deras religionsutövning sken de upp och berättade om trosgemenskap, bön och textläsning. Svaren visade att många mådde bra av att fortsätta med den religiösa utövningen när de kom till Sverige, det gjorde att de trots flykten kunde uppleva sammanhang, kontinuitet och hopp.
Önver Andreas Cetrez är lektor och forskare i religionspsykologi och kulturpsykologi vid teologiska fakulteten, Uppsala Universitet. Han forskar om syriska flyktingars existentiella hälsa.
Önver Cetrez kom till Göteborg som flykting från Turkiet år 1979 då han var 9 år. Efter flera avslag på ansökan om att få stanna i Sverige flyttade familjen till Halland där de fick bo hos en prästfamilj tills dess Migrationsverket beslutade om att de fick stanna. – Det var naturligtvis inte bra att vi var tvungna att bo gömda, men så här i efterhand kan jag säga att det hjälpte oss att komma in i samhället. Vi som ortodoxt
10
kristna fick möjlighet att dela den svenskkyrkliga trosgemenskapen och andra sociala sammanhang som prästfamiljen bjöd in till eller deltog i. Det var nog den
tro
En annan viktig faktor som kan skapa kontinuitet och trygghet hos flyktingarna, och som därmed ökar den existentiella hälsan, är att som flykting fortsätta med de fritidssysselsättningar man utövade i sitt hemland. Flera av de irakier som intervjuades hade i sina hemländer målat, musicerat, fiskat och odlat på sina kolonilotter. De upplevde att de inte kunde fortsätta med dessa aktiviteter i Sverige och kände att de förlorat något viktigt i sina liv. Önver menar att fritidsintresse och arbete borde vara prioriterade områden vid flyktingmottagning.
Önvers nya forskningsprojekt handlar om syriska flyktingar i Turkiet. Han besökte ett så kallat transitområde i Istanbul i oktober och intervjuade familjer med barn och ungdomar som flytt från militärtjänstgöring i Syrien. Många av de unga männen vill till Sverige och Önver hoppas därför att han ska få möjlighet att intervjua samma män när de har bott i Sverige ett tag. När han gjorde sina första intervjuer med de syriska soldaterna blev han djupt tagen av deras fruktansvärda upplevelser. Han insåg att den traditionella forskningsmetod han valt måste bytas ut. – Jag beslutade mig för att i stället använda en metod som heter Action research. Den innebär att jag inte bara är åskådare, utan också förändrar villkoren för flyktingarna. Utifrån det resultat jag fick under mitt tidigare forskningsprojekt vill jag och mina kollegor erbjuda de syriska flyktingarna kreativa aktiviteter som de har
erfarenhet av eller som de vill prova på. Jag frågar hur de mår före och efter aktiviteterna. Min förhoppning är att aktiviteterna ska öka känslan av kontinuitet och sammanhang i livet även under deras transitperiod samt att de inger hopp och mening. Detta kan i sin tur leda till att den existentiella hälsan ökar, vilket i sin tur påverkar den psykiska och fysiska hälsan positivt. Den forskning som Önver bedriver handlar inte om positiva integrationsprocesser utan enbart om flyktingars hälsa. Han menar att det som är bra för samhället inte behöver vara bra för individen och tvärtom. – Begreppet integration innehåller flera förutfattade idéer som inte underlättar för flyktingar. Integration lyfts oftast fram som en god samhällsmodell – att vara i två kulturer samtidigt. Men den innebär samtidigt en hög stressnivå som kan påverka hälsan negativt. Jag
forskar inte om ekonomiska villkor för Sverige som land, däremot är jag övertygad om att god hälsa underlättar möjligheten att arbeta, därför är forskningen viktig även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Han menar att det är viktigt att se flyktingar som kompetenta personer som gärna vill fortsätta med sina liv så fort som möjligt. Visst är ett fåtal traumatiserade, men de flesta som Önver intervjuat ser sig som resursstarka personer som bara behöver lite hjälp på traven för att få ett jobb och ett nytt liv samt bidra till det svenska samhället. – De syrier jag mötte i Istanbul har hamnat i en dålig situation. De är i en transitperiod och söker ständigt vägar till Sverige, därför investerar de inte i nuet. Det är viktigt att det liv de har haft länkas samman med det liv de nu lever, att de får känna sig delaktiga i en arbetsgemenskap och att de får en meningsfull fritid
Två röster från seminariet om Existentiell hälsa på Mälardalens högskola i Västerås den 10 oktober
Musik ska byggas utav glädje… Musik, att lyssna, spela och sjunga, är ett bra verktyg om man vill öka sin existentiella hälsa, enligt Catrine Kostenius, bitr professor i hälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. Musik kan enligt forskning … • ge lugn och rytmisk andning.
Förlusten av mening och känsla av utanförskap kan göra dig stressjuk på jobbet Foto: Bildmakarna
Foto: Luleå tekniska universitet
• sänka pulsen och ge bättre sömn. • bidra till avspänning och stressreduktion. • ge minskad ångest. • återställa själslig balans
Professor Christer Sandahl menar att känsla av utanförskap och brist på mening kan vara en större källa till utbrändhet än för mycket jobb. De här två upplevelserna är mycket stressande… … förlusten av mening. Att det man jobbar med inte verkar ha någon relevans på arbetsplatsen. … att inte vara en viktig del i sitt arbetslag (att få vara en viktig pusselbit i sin grupp är ett grundläggande behov). Det är en viktig uppgift för chefer att
uppmärksamma de anställda på att deras arbete är viktigt och meningsfullt. Bra chefer skapar en känsla av tillit och rättvisa, uppmuntrar den anställda att hitta sina resurser, ser till att den anställdas kapacitet tas i bruk och värnar om den anställdes värdighet, hävdar Christer Sandahl som är professor i samhälls- och beteendevetenskap med särskild inriktning mot vårdvetenskap på Karolinska institutet
11
Efter att ha satt upp Jesus Christ Superstar i Nordölands Församling, tillfrågades Lillemor Högerås, verksamhetschef på S:t Lukas i Kalmar län, om hon kunde tänka sig att regissera The Importance of beeing Earnest av Oscar Wilde som sommarteater på Skäftekärr, Norra Öland. I samband med uppförandet anordnades en samtalsstund av S:t Lukas i Kalmar län där man samtalade om att vara ung nu och då och vad pjäsen väcker för tankar och känslor hos olika generationer.
Kontroll eller Gemenskap
– landsbygdens dilemma Text: Maria Wiell, frilansjournalist Tillsammans i ett stilla samtal deltar några ungdomar och några äldre som har samlat erfarenheter från tider långt tillbaka och platser runt om i världen. Alma Rikner, Simon Lind och Amanda Swenninger är några av de ungdomar som under ett par månader har kastats tillbaka drygt hundra år tillbaka i tiden. Deras tidsresa har blivit ett resultat av att de just har framfört pjäsen ”The Importance of being Earnest” av Oscar Wilde på
norra Öland. Flera månaders nötning av repliker – men kanske framförallt nödvändigheten av att sätta sig in i personligheterna som de olika rollerna har – har föregått framförandet. Att vara ung på den öländska landsbygden år 2013 är långt ifrån villkoren för de unga i den engelska överklassen i slutet av 1800-talet. Avgrundsstor är skillnaden. Och under samtalets gång står det också på ett tydligt sätt klart
Vid repetitionen i Högby församlingshem var det många skratt när sommarens teaterstycke lärdes in, för första gången utan manus i handen. Fr v Lillemor Högerås, Viktor Karlsson, Alma Rikner, Gunilla Sundström, Amanda Swenninger och Simon Lind.
12
att 18-åringarna på Öland idag lever med erfarenheter och intryck som inte existerade för dem som var unga på 1940- och 50-talet, trots samma plats och omgivning. – När jag var 18 år hade jag redan jobbat i tre år och väntade som bäst på att göra min värnplikt, säger Åke Axelsson. Var det bättre eller sämre? Frågan växer fram och tankar bryts mot varandra. Skillnaderna vad gäller normer, livsvillkor och familjebildningar blir tydliga när 73-åringen och 18-åringen jämför sin tids hemmahörighet och förutsättningar. Skillnaderna är också stora om man är ung och behöver hjälp och stöd. Det kan vara bekymmer i skolan, oro och svårigheter tillsammans med syskon och föräldrar. Det är fördelen med att bo på en liten ort där alla känner alla och det alltid är någon som upptäcker om det händer något tokigt, menar ungdomarna och nämner också skolkuratorn som en person att vända sig till. – Men det är klart, ibland kan det kännas som att man aldrig får vara ifred eftersom det är en så liten ort. Men fördelarna överväger ändå, tycker Simon Lind. För inte så många år sedan var det betydligt svårare, berättar en kvinna som har passerat 70 år och som deltar i samtalet. Då skulle man klara sig själv, i skolan fanns det ingen kurator, i bästa fall hade man en snäll lärare. – Det var inte vanligt att man bad om hjälp från någon utomstående, även om det kanske fanns de som såg att något var tokigt. Och hemma var det en självklarhet att föräldrarna bestämde, säger Dagmar Axelsson. Några av ungdomarna som är med i pjäsen och som deltar i samtalet har bott i en större stad under en tid. Ändå trivs de bäst hemma, där alla känner alla. – Det finns en gemenskap och en omsorg om varandra som inte finns i sta´n. Det känns tryggt och jag har aldrig känt att det är något jobbigt, säger Marie Larsson, som har bott både i Uppsala och Kalmar men har sin hemmahörighet på norra Öland.
Att vara ung innebär något annat idag än vad det gjorde för, 50-, 60- eller 70- år sedan. Idag är det studier och kanske resor som gäller tills man är 25 år – kanske ännu längre. Då, när de äldre växte upp, fick de flesta börja jobba före 20-årsåldern och försörja sig själva. De stödresurser som finns idag, för både barn, ungdomar och vuxna, var obefintliga. – Jag är så innerligt glad över att vara ung och tjej idag och inte för hundra år sedan. Genom min roll i pjäsen har jag verkligen förstått hur bra jag har det. Som ung kvinna då, och många år
Det är fördelen med att bo på en liten ort där alla känner alla och det alltid är någon som upptäcker om det händer något tokigt, menar ungdomarna och nämner också skolkuratorn som en person att vända sig till.
efter det, var det väldigt små möjligheter att göra något annat än det som familjen hade bestämt, och som kanske var givet i släkten långt tillbaka. Jag har så många fler möjligheter och är glad för det, säger Amanda som spelar Gwendolyn i pjäsen av Oscar Wilde. De andra ungdomarna nickar instämmande och vi andra förstår att det är deras gemensamma mening. Hur är då livet idag, vad innebär det att växa upp på landsbygden – Kontroll eller Gemenskap? Frågan hänger kvar i luften efter samtalet där erfarenheterna har delats med varandra. Kanske är kontrollen och gemenskapen två sidor av samma mynt, ett stöd och en omsorg? Det enda svaret som alla är överens om är att ungdomar idag har möjlighet att studera, utvecklas, resa och samla erfarenheter för livet på så många sätt som inte var möjligt för bara några decennier sedan. Möjligheter som rustar dem för vuxenlivet
S:t Lukas psykoterapiutbildningar Göteborg Start ht 2014. Ansökan senast 31/3 2014
Stockholm Start ht 2014 ansökan senast 31/3 2014 Psykoterapeutexamen i familjeterapi med systemisk och relationell inriktning för familj, par och individ. Ansökningsblanketter rekvireras från och återsänds till Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, Box 111 89, 100 61 Stockholm. Ersta Sköndal högskola Tel. 08-555 050 46 e-post: anita.stenmark@esh.se
13
notiser – notiser – notiser – notiser – notiser
Färgrika drömmar hos unga Under 1900-talets första hälft drömde de flesta sina drömmar i svartvitt. Forskningsresultat efter 70-talet visar att vi allt oftare drömmer i färg. Forskaren Eva Murzyn, lektor i psykologi vid Derby University i UK, hävdar att de mediebilder vi exponeras för, särskilt i barndomen, har effekt på färgen i våra drömmar. (Läs mer om Eva Murzyns forskning: www.mendeley.com/profiles/eva-murzyn
Foto: Photodisc
Karolinska institutets forskning om rörelsens betydelse för hälsan visar att stillasittande kan vara mer dödligt än rökning. Livsstilsforskaren MaiLis Hellénius menar att vi har fokuserat för mycket på att avgränsad träning ska lösa våra behov av rörelse. Vardagsrörelserna, den låggradiga rörelsen, har visat sig vara mycket viktigare för hälsan än de få timmar vi tränar på till exempel ett gym. Det är bra att gå till jobbet varje dag, promenera med hunden eller en god vän, att gå i trappor, arbeta i trädgården och välja det lunchställe som ligger längst bort från arbetsplatsen. Hellénius hänvisar till en amerikansk studie med 35.000 deltagare som visar att de som tar en promenad varje dag fick bättre hälsoeffekter än de som förbrukade samma mängd energi genom att jogga
Foto: Photodisc
Bättre med många promenader än en joggingtur
Kostnadsfritt medel mot sömnsvårigheter
Till fots – Världens bästa motion Mai-Lis Hellénius och Ola Skinnarmo Max Ströms förlag, Utgiven 2013
14
Studier visar att artificiellt ljus från datorer, surfplattor och mobiler piggar upp hjärnan och kan förändra sömnrytmen. Forskare från Coloradouniversitetet i Boulder i USA testade en grupp personer med olika sömnvanor; vissa var morgontrötta andra kvällströtta. De fick tillbringa några dygn i tält utan artificiellt ljus. Alla deltagares inre klockor ställdes om och började följa en naturlig rytm som bygger på solens upp- och nedgång. För den som inte vill satsa på några dagar i tält i vinter, finns möjligheten att vistas ute på dagen när det är ljust. Det har en liknande positiv effekt (DN 25 aug 2013)
Barn mer välmående om de törs Psykologen och pappan Martin Foster skulle skriva en bok om hur man stärker barns självkänsla, men upptäckte i sina studier av de senaste forskningsrapporterna att god självkänsla inte är viktigast för att nå välmående och framgång i livet. Det som får barnen att må bäst, menar Foster, är att de vänder sig ut mot omgivningen och låter sig uppslukas av aktiviteter och relationer. Vissa forskare varnar till och med för att jakten på självkänsla kan göra mer skada än nytta. Martin Fosters uppmaning till föräldrar i boken Jag törs inte men gör det ändå är att hjälpa barnen att utmana vardagsrädslorna, visa förståelse för rädslan och uppmuntra barnens alla små framsteg
”…en alpacka har stora mörka och vackra ögon, samt ”leende” mungipor i beredskap för alla de möter. Och så har de en fantastiskt mjuk ull så klart.” och barn med sig fika ut i alpackahagen. Ledarna till fyra olika besöksgrupper hos oss gjorde en rundfrågning bland deltagarna om vilken aktivitet under veckan som hade varit bäst. Alpackorna var den enda aktivitet som alla tyckte var suverän, säger Ann Marie som äger gården tillsammans med sin man Paul.
Närkontakt med en alpacka gör autistiska barn och vuxna glada (samt en och annan redaktör…) Text och foto: Lena Bergquist
V
etenskapliga utvärderingar av djur i vården visar att de skapar positiva känslor hos personer som är nedstämda och ökar motivationen för patienter att träna och bli friskare. Jag har mött ett gäng alpackor som gör livet ljusare och gladare för autistiska barn. Till de årliga sommarlägren på Österlen kommer föräldrar och autistiska barn från hela landet, då passar de på att besöka Österlen Alpacka i Gröstorp, Simrishamn. Gården får även besök av grupper
från olika skånska kommuner med boenden för barn och vuxna. Ann Marie och Paul Gerber Santesson söker nu efter någon som vill utvärdera och forska kring kontakten mellan autistiska barn och alpackor. Vanligtvis handlar djur i vården om hundar och hästar. Forskring kring alpackor i vården är i princip obefintlig. – Våra deltagare brukar stanna i cirka två till tre timmar och är då i alpackahagen där cirka hundra djur vistas. Deltagarna får mata alpackorna och får på så sätt närkontakt. Ibland tar ledare
Ann Marie berättar att de autistiska barnen lyser upp när de ser alpackorna och när de får närkontakt blir de glada och entusiastiska. – Våra alpackor har ingen tydlig inbördes hierarki inom gruppen utan lever tillsammans i en förhållandevis jämbördig flock. Vi hanterar dem alltid respektfullt och på deras villkor vilket gör att de är nyfikna och vänligt inställda till våra besökare. Jag behöver aldrig vara rädd för att alpackorna ska göra illa någon, de går bara ifrån besökaren när de inte tycker att han eller hon är intressant längre. Förutom att de är vänliga djur så har de också ett positivt utseende; en alpacka har stora mörka och vackra ögon, samt ”leende” mungipor i beredskap för alla de möter. Och så har de en fantastiskt mjuk ull så klart. Läs mer om djur i vården: www.alpacka.se www.demenscentrum.se/Arbeta-meddemens/Metoder-och-arbetssatt/Djuri-varden/ www.halsansnatur.se
15
POSTTIDNING B Sankt Lukas Förbundet S:t Lukas Box 17240 104 62 Stockholm
S:t Lukas själavårdsinstitut • Pågående fortbildningskurser i Enskild själavård, en på Lilleskog, Alingsås och en i samarbete med Institutt for sjelesorg, Modum Bad, Norge. • Kurs för imamer verksamma inom kriminalvården • Handledarutbildning för själavårdare, Stockholm Planerade kursstarter 2014
Fortbildning för själavårdare i församling Lilleskog, Alingsås,start 3 februari, Sista ansökningsdag 15 dec
Fortbildning Enskild själavård, Hjortsbergagården, Alvesta, start 17 mars Sista ansökningsdag 15 dec
Själavård till vardags Stockholm, start ht 2014 www.sanktlukas.se/utbildningar
16