S:t Lukas medlemstidning 4 2012

Lukas

Sankt

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas - bli medlem du också • www.sanktlukas.se

psykoterapi, existentiella samtal och utbildning... i hela Sverige • Vinter 2012/2013

se ignel rden s anet l l ä p V o å j l . över vackra b kosmos vår em i h t r vå else vilja n g i s Väl all god r lek. över andlinga och kär h alla riktighet i upp else n g i . s Väl juset ärtan j h l s över iskorna starkt n n ig i mä t växa s n e . am Må d kret i f rsoning fö ör ta m red och f föda n

li a Me

aret Marg

Barn som erbjuds samtal får en nystart i livet • Omvändelse i 4 steg Kidnappning omvände Helena • Balans utvecklas lokalt S:t Lukas verkar för ökad existentiell hälsa • Lyckade S:t Lukasdagar

1

Direktorn har ordet

Ge plats åt de existentiella samtalen ”Karl-Bertil Jonssons ömma moder fick något religiöst i blicken, ty denna saga utspelar sig på den tid då julen fortfarande firades till minne av Kristi födelse.”

Så avslutar berättaren filmen ”Karl-Bertil Jonssons jul”.

Sverige är idag ett av världens mest sekulariserade länder. Det är inte längre självklart att vi har en kristen referensram till livet och tolkningen av vad som sker.

Däremot bär vi alla på frågorna om livet, dess mening, om framtidstro och hopp.

Var finns det arenor som kan föra samtalen om de existentiella frågorna: i hemmet, i kyrkan, på ett café, efter en biofilm, inom S:t Lukas olika verksamheter?

Var inbjuder du dina medmänniskor i ett samtal om ditt och deras liv?

Vad är existentiella frågor? Som jag ser det handlar det om hur vi har det i livet i både stort och smått. S:t Lukas bildades en gång i tiden för att man såg behovet av att ”föra andliga samtal för kroppens och själens hälsa”. Idag uttrycker vi det som att vi behöver föra existentiella samtal för att vi ska må bra och känna mening i livet. S:t Lukas kommer under två år framöver att genomföra ett projekt kring existentiella samtal, där vi ser till att utbilda oss, men framförallt öppnar upp olika rum där livsfrågorna får uttryckas och besvaras. Det kan vara i det slutna terapirummet, men även i öppna samtalsgrupper, under föreläsningskvällar eller i självhjälpsgrupper.

Varför inte börja nu? Vinterhalvåret ger ofta tid till samtal kring ett bord där en te- eller kaffekopp värmer, där levande ljus skapar stämning och där några intresserade personer för livsnära samtal Direktor Anders Persson

2

Medlemstidning för förbundet S:t Lukas

Tryck: åtta45

ISSN 2000-6551

Papper: Multi Offset

Ansvarig utgivare: Anders Persson, direktor

Distribution: Posten som Posttidning B

e-post: anders.persson@sanktlukas.se

Upplaga: 5500ex

Redaktör & skribent: Lena Bergquist, S:t Lukas

Kontakt: Förbundet S:t Lukas, Box 17240, 104 62 Stockholm

e-post: lena.bergquist@sanktlukas.se

Tel. 08-616 03 80

Grafisk form: Åke Paulsson & Lena Bergquist

Fax. 08-669 47 19

Montage förstasidan: Åke Paulsson, Lena Bergquist

e-post: info@sanktlukas.se, www.sanktlukas.se

S:t Lukas verkar för ökad existentiell hälsa

Foto: RLC

Förbundet S:t Lukas har ansökt om bidrag från Socialstyrelsen för att under 2013 och 2014 arbeta med ett projekt om Existentiell folkhälsa. Förbundet bekostar en egen insats på 275.000 kr och ansöker om 370.000 i bidrag.

I projektet utgår man från forskaren Cecilia Melders åtta dimensioner av existentiell hälsa som hon beskrev i sin doktorsavhandling ”Vilsenhetens epidemiologi” som lades fram i januari 2011 (läs mer om Cecilia Melder och hennes avhandling i höstnumret av Sankt Lukas 2011).

Fakturor till förbundet senast den 16 januari

ningarna, deras kunskaper ska sedan spridas med hjälp av föreläsningar och studiecirklar till över 200 deltagare på de orter där S:t Lukas föreningar bedriver verksamhet. Förbundet planerar också att starta självhjälpsgrupper och samtalsgrupper för utvalda målgrupper med särskilda behov. Förbundet S:t Lukas samarbetar med Studieförbundet Bilda

Målet med projektet är att utbilda förtroendevalda och ideellt arbetande medlemmar till ambassadörer. Utbildningen sker genom utbildningsdagar på central nivå. Det ska också tas fram ett kompendium kring den existentiella hälsodimensionen. Målet är att cirka fyrtio personer ska delta i utbild-

S:t Lukas Själavårdsinstitut Lukas i Järfälla, 08 580 337 33, anne.magnusson@sanktlukas.se

S:t Lukas erbjuder fortbildning och fördjupningskurser i själavård för dig med själavårdsuppdrag inom kyrka eller samfund.

www.sanktlukas.se/utbildning/ st-lukas-sjalavardsinstitut Foto: Lena Bergquist

Fortbildning i enskild själavård startar januari 2013.

För mer information om kurser och utbildningar kontakta ansvarig för S:t Lukas själavårdsinstitut Anne Magnusson, Verksamhetschef, S:t

S:t Lukas förbundsekonom Michael Heumann önskar alla läsare fina jul- och nyårshelger. Men innan ledigheterna står på rad i vinterkylan vill han påminna alla som har ekonomiskt ansvar på mottagningar och i föreningar att leta reda på fakturor som avser 2012 och som ska skickas till förbundskansliet.

Fakturorna ska vara framme senast onsdagen den 16 januari.

Frågor? Kontakta gärna Michael Heumann, tel 08-410 004 94

S:t Lukas bolagsfråga löst Den 17 november tog 36 S:t Lukasombud beslut om att de föreningar som vill bilda ett gemensamt aktiebolag ska få göra det. Man tog också beslut om att S:t Lukas under 2013-2014 ska intensifiera arbetet med att lyfta fram de existentiella frågorna i de lokala föreningarna

Foto: Libris förlag

Dikten på omslaget är skriven av Margareta Melin Margareta Melin har sedan 70-talet skrivit andakts-, dikt- och tankeböcker.

Senaste boken heter Tiden kommer till oss.

Förlag: Libris 2012. Bokens bilder är tagna av Tore Hagman. www.ekosofi.se/melin

3

Eva Nilsson är leg psykolog, leg barn- och ungdomspsykoterapeut och handledarutbildad.

Hon är nyanställd på S:t Lukas Halland som satsar på barns och ungdomars psykiska hälsa.

Foto: Nilsson privat

Barn som erbjuds samtal får en

nystart i livet Text: Lena Bergquist S:t Lukas Halland stärker sin kompetens när det gäller psykoterapi för barn och unga och har anställt Eva Nilsson som är legitimerad psykolog, legitimerad barn- och ungdomspsykoterapeut samt handledarutbildad. Hon erbjuder psykoterapi för förskolebarn enligt Ericametoden och integrativ psykoterapi för ungdomar och föräldrar.

E

va Nilsson har arbetat med barn och unga hela sitt yrkesverksamma liv. Hon började 1984 som skolpsykolog och har fortsatt att arbeta med samma målgrupp inom Region Halland.

– Jag ser fram mot att få arbeta utifrån barnens och föräldrarnas behov av stöd.

Den offentliga vården erbjuder ofta korta insatser oavsett familjens behov.

4

Sådana insatser kan räcka men de passar inte alla. Jag anser också att man alltför lättvindigt ger barn en bokstavsdiagnos och läkemedel. Barn behöver prata om och förstå de problem som funnits i familjen och skolan, gärna med någon som inte är involverad i deras liv i övrigt. På S:t Lukasmottagningen kan jag arbeta integrativt och skräddarsy

lösningar som passar för varje enskild familj, berättar Eva. Att arbeta med barn är helt annorlunda än med vuxna, menar Eva. En del föräldrar inser inte att barnet kanske reagerar på sin dysfunktionella familj.

Att som förälder inse detta och erkänna det för sig själv innebär skam och skuld.

Det kan leda till att man förnekar sin egen del i barnets problematik och kanske till och med negligerar att barnet har problem. Andra föräldrar känner skuld trots att de gjort allt de har orkat,

Eva Nilsson menar att S:t Lukas Halland på ett bra sätt har lyft och därmed synliggjort frågan om barns och ungdomars psykiska hälsa. Flera välkända psykologer och psykoterapeuter har inbjudits för att hålla offentliga föredrag i Halmstad. S:t Lukas är på så sätt med i det offentliga samtalet, vilket Eva hoppas att mottagningen och föreningen kan fortsätta med under 2013.

– Jag önskar också att vi i framtiden får fondmedel så att vi kan erbjuda reducerad avgift för de familjer som har sämre ekonomiska förutsättningar. Barn och ungdomar kan inte och ska inte behöva stå i kö i flera månader för att få hjälp, det hämmar deras utveckling och hindrar deras skolgång. Vi vill arbeta för att alla barn och unga ska få ett så bra liv som möjligt

Barn och unga mår bra av grön mindfulness Barn och ungdomar som har problem med koncentration, samarbete, övervikt och balansen får det lättare i skolan om de med jämna mellanrum får vistas i naturen. När de är ute vilar barnen från energikrävande riktad koncentration, hög ljudnivå och schematiska strukturer. Ute kan barnen springa av sig, balansera på stenar, gå på skattjakt, klättra i träd, titta på fåglar … kort sagt vara i nuet och få känna den friheten

Ericametoden Lekdiagnostisk metod är utvecklad vid Ericastiftelsen. Metoden grundar sig på en teori om att barnets kognitiva, sociala och emotionella utveckling uttrycks i leken. Metoden innebär att barnet vid tre tillfällen får ”bygga en värld” i en låda med sand genom att välja bland ett stort antal föremål, till exempel modeller av människor, djur, fordon, hus etc. Efter tre tillfällen kan psykoterapeuten eventuellt se teman i barnens sandlådevärld och om barnet uttrycker en kaosartad värld eller om den är överstrukturerad. Ericametoden används som en del av en större utredning

Boktips Ett par av S:t Lukas Hallands föredragshållare är också författare…

Brev från barnens O: två psykoanalytiker i dialog med barn och unga, Majlis Winberg Salomonsson och Björn Salomonsson, Carlssons förlag, utgiven 2012.

Från kaos till sammanhang - psykoterapi med en pojke som har diagnosen ADHD, Elisabeth Cleve, Dejavu Publicering, utgiven 2011

Barns utsatthet Cirka tjugo procent av barnen i Sverige lever i missbrukarhem. Drygt två procent av alla niondeklassare utsätts för grövre våld i skolan och cirka tjugo procent av oss svenskar uppger att vi känner någon med psykisk ohälsa i vår närhet (uppgifter från Röda korset, Brå, BO)

De flesta har det rätt så bra Det finns nästan två miljoner barn i Sverige i åldern 0-17 år. Av dessa är 945 000 flickor och 996 000 pojkar. Cirka femton procent av de svenska barnen har utländsk bakgrund. En undersökning gjord av Statistiska centralbyrån visar att många barn i Sverige har det bra, men att skillnaderna mellan levnadsförhållandena i Sverige ökar och varierar kraftigt; cirka femton procent av barnen sägs leva i fattigdom (www.verdandi.se)

Dataspelsberoende finns inte…eller?

Enligt statliga medierådets rapport ”Unga och medier” (2010) tillbringar fem procent av de unga mer än fem timmar framför dator- eller tevespel.

Detta kan leda till mindre läxläsning, omvänd dygnsrytm, dålig mathållning och sämre kondition. De ungdomar som mår psykiskt dåligt av att inte kunna hantera spelandet, har svårt att få hjälp eftersom datorspelande inte är klassat som beroendeframkallande av Socialstyrelsen. Därför finns inga krav på kommunerna att hjälpa ungdomar med spelberoende. Endast de som spelar om pengar kan få hjälp, det beroendet jämställs med alkoholism. (www.statensmedierad.se/Publikationer/Produkter/Ungar--Medier-2010)

Foto: World of Warcraft

då kan det vara bra för föräldrarna att gå i egen terapi.

– Man kan med andra ord inte lämna barnet hos mig och så är det ”lagat” när föräldrarna kommer tillbaka och hämtar det. I första hand är det föräldrarna som ska vara motiverade och vilja förändra situationen och eventuellt sitt eget beteende. Föräldrar som själva ringer och vill ha hjälp, brukar redan vara på god väg mot en lösning. Bara det att de har sett problemen, pratat om dem hemma och tagit sitt ansvar innebär att de är på rätt väg. De familjer som kommer på remiss, där andra sagt åt dem att de har problem, har vanligtvis inte kommit så långt.

5

LSE OM VÄN DE

Omvändelse Text: Lena Bergquist

A

tt avsluta och börja på nytt är den dynamiska vågrörelse som styr universum ner till minsta higgspartikel (om den nu finns). Året summeras - hur blev 2012?

Och förväntningar följer – hur blir 2013? För en del människor är avslutet av 2012 mer laddat än vanligt. Jag tänker på de sektmedlemmar som lever efter Mayaindianernas mer än 5000-åriga kalender som tar slut efter vintersolståndet den 21 december i år. Förutsägelsen är att tidpunkten blir dramatisk, en del menar att det handlar om jordens undergång. På nätet diskuteras kalendern flitigt: Kan apokalypsen vara sann den här gången eller är det ännu ett falsklarm? Helena Löfgren, beteendevetare, psykoterapeut studerande och en av flera författare till boken ”Sektsjuka” berättar i en intervju om sektens förmåga att hålla sina medlemmar i ett (h)järngrepp och att vägen tillbaka kan vara en arbetsam och lång process. Helena har varit aktiv medlem i Moonrörelsen och är i dag en av flera psykoterapeuter som hjälper sektmedlemmar att befrias från destruktiva och manipulativa trossystem.

Det finns cirka 2,18 miljarder kristna i världen och många av dem ser på sina liv som ”före och efter” omvändelsen – den tidpunkt då de börjar se världen genom nya glasögon - leta gärna fram närmaste Bibel och slå upp berättelsen om Paulus ”före och efter” (Apostlagärningarna 22:9). Betydligt nyare omvändelseberättelser studeras just nu av Antoon Geels, författare och professor i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet. Han har ända sedan 80-talet, då han skrev avhandlingen om mystikern och skomakaren Hjalmar Ekström, intresserat sig för personliga omvändelser och vad de innebär. De omvändelser han studerar är bland annat tre biografier skrivna av journalisterna och författarna Göran Skytte, Ingela Agardh och Elisabeth Sandlund. Gemensamt för dem är att en kris ledde fram till en ny livstolkning

De som lever efter Mayaindianernas femtusenåriga kalender menar att jorden, som vi känner den, slutar att existera den 21 december 2012 samtidigt som den traditionella Mayakalenderns tideräkning slutar. En del av anhängarna kommer att söka sig till byn Bugarach i Frankrike, där finns det ett berg med underjordiska grottor och ”rätt” elektromagnetiska fält, hävdar man.

Många som bor i området är oroliga över hur anhängarna kommer att reagera den 22 december när hotet eventuellt är över. En del av sektmedlemmarna kommer säkert att ta till sig nya arkeologiska grottfynd som berättar att världen inte går under för att Mayakalendern tar slut.

Läs mer på historiskt.wordpress.com/2012/05/14/unika-maya-fynd

6

Foto: FreeImages

Aktuell sekt väntar på 21 december

DE VÄN OM

Kidnappning omvände Helena

Helena Löfgren är beteendevetare, fil kand i psykologi, steg I utbildad i KBT vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi och blir klar med sin steg II utbildning till sommaren. Hon har arbetat med 7 personer som funnits i manipulativa och destruktiva grupper och organisationer sedan 1994.

Foto: Helena Löfgren privat

LSE

Omvändelse

LSE OM VÄN DE

Kidnappning omvände Helena Text: Lena Bergquist

Till skillnad från omvändelser där man stöter och blöter en ny trosåskådning mot den tolkning man redan har, så innebär sektmedlemskap ofta att man antingen är innanför eller utanför trosgemenskapen. När du väl tagit steget över tröskeln accepterar du ett färdigt koncept; tvivel och ifrågasättanden leder till bestraffningar och när du tänker ”rätt” väntar beröm och kärlek.

H

elena Löfgren känner väl till destruktiva sekter. I början av 90-talet levde hon i USA och var aktiv medlem i Moonrörelsen under två år.

Helena deltog i sektens vardagsliv med bibelläsning, böner och medlemsrekrytering. En dag blev hon plötsligt kidnappad av sin svenska familj.

djävulen? När man är omtumlad är det svårare att tänka klart. Familj och vänner ansågs vara mina ”Judas”, som kunde förråda mig

Hon accepterade att tillsammans med några andra avhoppare delta i en rehabilitering som erbjöds av organisationen ”Wellspring” från USA. – Behandlingen var en kombination av föreläsningar om påverkan och manipulation och att delta i en självhjälpsgrupp där vi turades om att berätta våra historier och jämföra likheter och skillnader. Vi deltog även i individualterapi. Efter behandlingen gick jag i enskild långtidsbehandling med kognitiv beteendeterapi.

”Sedan tjugo Helenas upplevelse av att leva i en sekt är en berg-och-dalbana av år tillbaka har Helena känslor. Rädsla för djävulen – Jag blev välkomnad in i på olika sätt arbetat med och skam inför att inte duga Moonrörelsen på ett väldigt positivt sätt, men påverkan var avhoppare från manipulativa varvat med kärlekskickar av beröm när hon gjorde mycket intensiv dygnet runt. rörelser som inte tillåter tan- ”rätt”. Hon fick också lära Till sist blev jag överbelastad, mådde dåligt och blev ensam ke- och yttrandefrihet. Dessa sig tankestoppande tekniker; när hon tänkte en tvivelaktig och utsatt med mina starka grupper finns både inom tanke skulle hon be böner tills tvivel. Jag sköt upp beslutet att djävulen gav upp. Obligatorisgå därifrån, och till sist hade dörsekulära och religiösa ka bekännelser ingick i vardagsren bakom mig stängts. Tänk om rörelser.” livet, gjorde hon fel fick hon offra det var sant att mina tvivel kom från Helena Löfgren är en av initiativtagarna till föreningen SESAM som omfattar personer med egen erfarenhet av destruktiva och totalitära grupper. Hon är också aktiv i FRI - Föreningen Rädda Individen, som ursprungligen startades av anhöriga till personer som varit involverade i destruktiva sammanhang, för att ge stöd och information.

Hon samarbetar också med Wellspring - Ett privat rehabiliteringscenter i USA

8

till exempel middagen för att visa Gud att hon kunde motstå frestelser.

eftersom de var djävulens instrument.

Till slut vågade jag inte annat än att värja mig mot detta med böner och hårt arbete. Dagar blev till månader och år, berättar Helena.

När hon blev hämtad av sin familj var planen först att låtsas lyssna och sedan fly. Efter dagar av samtal om påverkan och manipulation, Moonrörelsen, och vem Helena egentligen ville vara, kände hon tydligt att hon ville lämna rörelsen.

– Efter Wellsprings behandling och alla samtal med de andra före detta sektmedlemmarna, skämdes jag så över att jag hade gått på sektens manipulation. Men med tiden har jag insett hur lätt det är att fastna i destruktiva relationer och att det är något som många har erfarenhet av, till exempel kvinnor som lever med misshandlande och missbrukande män och de människor som utsätts för hedersrelaterade brott. Under tider i livet när man är öppnare eller skörare än vanligt, löper man också

DE VÄN OM

Foto: Photodisc

LSE

större risk att tacka ja till trygghet som sedan visar sig vara farlig.

Sedan tjugo år tillbaka har Helena på olika sätt arbetat med avhoppare från manipulativa rörelser som inte tillåter tanke- och yttrandefrihet. Dessa grupper finns både inom sekulära och religiösa rörelser. De flesta som söker hjälp har redan tagit sig ut ur rörelsen eller sekten.

De mår ofta väldigt dåligt och kan lida av dissociativa tillstånd, panikångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Något som är vanligt är att reagera på så kallade ”triggers” och få ”flashbacks”; att återuppleva obehagliga situationer när man på olika sätt blir påmind om livet i sekten. I början är det vanligt med ”floating”, ett flytande mellan sin autentiska identitet och den i gruppen skapade pseudoidentiteten.

Behandlingen handlar ofta om att hjälpa en person i kris. Det är viktigt att man som behandlare har erfarenhet av problematiken och kan validiera patientens upplevelser. När det gäller barn som blir utkastade ur rörelser eller ungdomar som väljer att själva hoppa av så måste de också socialiseras in i samhället.

– Jag känner till fall där ungdomar har hamnat hos psykiatriker som bedömt dem vara psykotiska när de tungomålstalar. I det läget möts två helt olika tolkningssystem där vare sig behandlaren eller patienten förstår varandra. Behandlingen handlar mycket om att lära sig att det finns fler än ett sätt att tolka händelser, att få tid att reflektera och göra nya självständiga val, avslutar Helena Löfgren

Boktips Sektsjuka Bakgrund – uppbrott – behandling Helena Löfgren är en av flera författare till boken sektsjuka, de andra är Leena Maria Johansson, Helena Fogelberg, Julia Isomettä och Gudrun Swartling.

Studentlitteratur, Redaktör Håkan Järvå. Utgiven 2009 (Studentlitteratur).

Sektbarn - en berättelse om de utvalda till paradiset, av Charlotte Essén (Albert Bonniers Förlag)

Helenas tips…

Moonrörelsen

… till dig som känner någon som är på väg in i en totalitär rörelse som inte tillåter tankeoch yttrandefrihet.

Be personen ta tid för sitt beslut. Är rörelsen bra finns den kvar.

Be personen googla på nätet för att få både positiv och negativ information. Det är bra att både prata med medlemmar och före detta medlemmar för att kunna göra ett mer informerat beslut

Moon-rörelsen grundades 1954 i USA av en korean, Sun Myung Moon, som har skapat ett eget teologiskt system känt som ”The Divine Principle”. I Sverige kallar sig Moonrörelsen Familjefederationen för Världsfred och Enighet. Moons mål är att ena hela världen under sin lära och upprätta Guds Rike på jorden. Moon anser att han och hans hustru är ”de sanna föräldrarna” för mänskligheten och att Kristus misslyckades med sin mission på jorden. Den religiösa skolningen inom Moonrörelsen går i olika steg via ett antal seminarier. Först går anhängarna två-, sjuoch 21-dagarskurserna i rask takt, sedan ger de sig ut på ”fundraising” eller ”witnessing”. Dessa två sysslor håller de på med i sammanlagt sju år. (www.fri-sverige.se)

Foto: Wikipedia

Massvisgsel är ett av Moonrörelsens kännetecken. Här vigs 20.000 par vid Sun Moon University söder om Seoul.

9

LSE OM VÄN DE

Omvändelse i 4 steg Text: Lena Bergquist

Foto: Antoon Geels privat

Antoon Geels är professor i religionshistoria med religionspsykologi vid Lunds universitet, han är även professor i jämförande mystik vid universitetet i Amsterdam. Sedan avhandlingen om mystikern och skomakaren Hjalmar Ekströms spiritualitet (1980) har han gett ut ett femtontal böcker och publicerat ett fyrtiotal artiklar. Han forskar kring omvändelsens psykologiska processer och om vad mystik och spiritualitet kan betyda för fred och samförstånd i världen.

Antoon Geels har de senaste åren granskat en rad självbiografiska böcker som handlar om författarnas omvändelseupplevelser. Berättelserna jämförs med aktuella omvändelseteorier, som till exempel den psykologiska process där kriser får oss att söka efter livsmening och till slut nå målet; det nya förändrade och meningsfulla livet.

A

ntoon Geels har intresserat sig för omvändelsens psykologi sedan i början av 80-talet. Avhandlingen om mystikern och skomakaren Hjalmar Ekströms spiritualitet (1885–1962) lade grunden för tre decennier av forskning inom området.

– På psykologen William James och mystikern Hjalmar Ekströms tid var de flesta omvändelser religiösa. De utgick från den världsbild de hade och hur

10

de påverkades av den tidens väckelserörelse. I dag är det självklart att även räkna med de sekulära omvändelserna, till exempel filosofistudenten som inser att världen borde tolkas utifrån ett marxistiskt perspektiv. Massmördaren Anders Behring Breiviks omvändelse fick näring och bekräftelse av kontakter med likasinnade på nätet, vilket bevisar att omvändelser tyvärr inte alltid är konstruktiva, menar Antoon Geels.

Omvändelseprocessen kan se ut på olika sätt; den kan omfatta ett yttre sökande och inre reflektion som tar tid och den kan bestå av en omvälvande upplevelse där alla bitar plötsligt faller på plats och det nya livsmönstret blir uppenbart. Antoon Geels menar att även den manipulativa omvändelsen (som Helena Löfgren berättar om i föregående artikel) är en ”riktig” omvändelse, även om den inte har varit stabil över tid. Den minsta gemensamma nämnaren är att omvändelsens förändringar är djupgående och att den ändrar synen på dig själv och omvärlden.

– Det har utgivits flera biografier på senare tid som beskriver författarnas

DE VÄN OM LSE

omvändelse, jag studerar bland annat de böcker som skrivits av författarna och journalisterna Göran Skytte, Ingela Agardh och Elisabeth Sandlund.

Antoon Geels menar att de tre journalisterna genomgår en psykologisk process som kan delas upp i fyra delar: kontextens betydelse, krisen som väckarklocka, sökande efter livsmening och det nya och förändrade livet.

Alla tre deltar som tonåringar i konfirmationsundervisning trots att de protesterar och inte vill vara med.

Deras gemensamma kontext är att de lever i en religionskritisk tid. Alla tre genomgår i vuxen ålder en kris: Sandlund får ett barn som har Downs syndrom, Skytte hamnar i en psykologisk kris och Agardh blir svårt sjuk i cancer och avlider 2008. Alla tre söker på olika sätt efter en livstolkning som de vågar ha en djup tillit till och tro på. De bekräftar sin nya livstolkning genom att ”komma ut” som kristna och berätta om sitt nya liv.

– Många omvändelser börjar med en kris. För att minska oro och ångest söker man efter ett sätt att förstå vad man upplever, så att tillvaron blir begriplig igen. Många söker efter en gestaltning av krisen på ett symboliskt plan, till exempel i religiösa eller sekulära skrifter. Där kan man finna tolkningar som ger svar på vad det är som händer, varför det händer och vad man kan förvänta sig i framtiden, berättar Antoon Geels.

Vanliga händelser, tolkade symboliskt, kan också ge svar på frågor i en krissituation. Dessa omvändelseupplevelser kan liknas vid vakendrömmar som lyfter en vanlig händelse och gör den till en symbolisk vision.

– Vardagliga händelser kan få en symbolisk representation som ger vägledning i livet. Ofta befinner man sig i en frustrerande situation där man måste välja att göra något som man egentligen inte vill.

Som ett exempel kan jag ta mamman på sjukhuset som tvingas göra ett svårt val när det gäller sitt lilla barn. När hon gjort valet ser hon inför sin inre blick hur barnet vilar i starka händer och tol-

Antoon Geels är nyss hemkommen från en resa till Bhutan där ett antal forskare undersöker hur Bhutans ”lyckonationalprodukt” eller ”Growth national happiness” kommer att utvecklas när kontakten med omvärlden ökar. Istället för att använda bruttonationalprodukt som mätare för hur bra innevånarna trivs, så undersöker man hur lyckliga invånarna är. En av alla lyckoparametrar man mäter är till exempel känslan av harmoni med naturen. Vad händer med människornas känsla av lycka när de börjar jämföra sig med hur turisterna lever och vad de har tillgång till när det gäller pengar, kläder och kapitalvaror? Genom att surfa på internet hittar ungdomar andra livsstilar som kanske är mer lockande än att leva i harmoni. Det är dessa frågor som forskarna söker svaren på. kar visionen som att hon får bekräftelse på att hon tagit rätt beslut.

En sådan vision kan hålla som livstolkning genom en kris och kanske till och med genom ett helt liv? Antoon Geels har samtalat med människor i 70-årsåldern som i detalj kan återberätta en omvändelseupplevelse från ungdomen. Det är först när livstolkningen inte längre kan svara på dina frågor som du börjar tvivla. Du kanske har bytt kontext och känner dig förvirrad i ditt nya sammanhang. För att må bättre söker du efter en ny livstolkning och livsmening. Efter ett tag landar du och livet känns helt okej igen - då har du gått igenom omvändelsens psykologiska process i fyra steg

Omvändelsens psykologiska process: • kontextens betydelse • krisen som väckarklocka • sökande efter livsmening • det nya och förändrade livet

Den nyreviderade upplagan av Den religiösa människan, skriven av de två professorerna Antoon Geels och Owe Wikström, beskriver allt som du behöver veta om omvändelsens psykologi och mystik. Antoon Geels rekomenderar också den amerikanska psykologen William James och hans bok Varieties of Religious Experiences som kom ut i svensk översättning 1906 med titeln Den religiösa erfarenheten.

Owe Wikström är författare och professor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.

11

Balans utvecklas lokalt Foto: Anna Mellinge

Text: Lena Bergquist

Riksförbundet Balans finns till för dem som har bipolär och unipolär sjukdom och deras anhöriga. Balans erbjuder självhjälpsgrupper, studiecirklar och de informerar om sjukdomen samt verkar för bättre vård. Balans fick statsbidrag 2012 för att kunna utveckla sin verksamhet lokalt, regionalt och nationellt.

Balans har aktiva lokala föreningar i Gävle, Stockholm och Uppsala. Under hösten startade Balans lokal verksamhet i Västerås. Anna Mellinger, leg sjuksköterska i Västerås, är en av de som arbetar aktivt i den nya föreningen.

– Vi börjar med en studiecirkel på Studieförbundet Vuxenskolan och bjuder in människor som drabbats av bipolär sjukdom och depression. Vi utgår från studiematerialet ”Din egen berättelse” och samtalar om frågor som berör öppenhet, stigmatisering och konsten att finna nya vägar, berättar Anna.

Under 2013 räknar Balans med att komma igång med fyra nya lokala föreningar; i Göteborg tillsammans med IBIS, i Lund tillsammans med Libra samt i Falun och Karlstad.

Dålig kunskap om bipolär sjukdom Under 2012 har Riksförbundet Balans tillsammans med Novus genomfört en nationell undersökning om svenska folkets kunskaper och attityder kring bipolär sjukdom. Resultatet visar att bara 3 av 10 känner till bipolär sjukdom väl. Drygt var 4:e vet inte om att bipolär sjukdom kan behandlas.

Idag kan de allra flesta som drabbas leva ett fungerande liv och med rätt förebyggande läkemedelsbehandling är prognosen god. ”Bättre kännedom gör att vi kan hjälpa drabbade och att fler kan få rätt vård och behandling”, säger Birgit Hansson i ett pressmeddelande. Birgit är leg psykolog och ordförande i Riksförbundet Balans

Foto: Photodisc

Skräddarsydd medicinering kan rädda kreativitet

Bipolär sjukdom är Biploär sjukdom delas upp i flera diagnosgrupper, de skiljer sig åt avseende maniernas och depressionernas karaktär. Bipolär Typ 1 är en diagnos som innefattar omväxlande depression och den klassiska manin. Bipolär Typ 2 består av korta inslag av hypomanier med återkommande depressioner.

Sjukdomsyttrandet är individuellt och experter talar om det bipolära spektrumet för att täcka in alla varianter. Ibland säger man att det finns lika många bipolära diagnoser som det finns individer som drabbats av sjukdomen. Sjukdomen drabbar 0,5-6 procent av den vuxna befolkningen. Risken att insjukna är större om man har en nära släkting som har sjukdomen

12

En studie som Karolinska institutet nyligen gjort visar att psykiska diagnoser förekommer oftare bland yrkesgrupper som fotografer, forskare, dansare, författare och bildkonstnärer.

Vetenskapsmän verkar i högre grad än andra ha bipolär sjukdom. Resultatet av undersökningen visar att man bör ta större individuell hänsyn vid behandling så att det kreativa uttrycket inte dämpas för mycket, menar Simon Kyaga, överläkare i psykiatri och forskare på Karolinska institutet. I studien ingick 1,2 miljoner patienter (SvD, 25 oktober 2012)

Litteraturtips Foto: Dramaten

Nya Bipolärboken

Lisa Lindgren i Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva på dramaten.

Besök Dramaten eller läs boken… ...Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva (dramatisering: Åsa Lindholm) Dramatens uppsättning av Ann Heberleins bok med samma namn. Författaren har diagnosen bipolär sjukdom och är teol dr i etik vid Lunds universitet.

Spelas under november och december. (www. dramaten.se)

Stadsteatern ger...

Next to normal (musikal) Regi Lisa Ohlin.

Till och med den 27 januari.

Om en bipolär kvinna och en dysfunktionell familj. www.stadsteatern.stockholm.se

Den största samlade boktexten på svenska om bipolär sjukdom. Författare: Lars Häggström, Förlag: Affecta förlag, utgiven 2012.

Mitt galna liv är en memoar om bipolär sjukdom skriven av journalisten Arvid Lagercrantz. Boken handlar om vägen fram till ett accepterande av sjukdomen.

Förlag: Lind & Co, utgiven 2010.

En dåre fri är en skönlitterär bok som handlar om författaren Eli som skriver böcker och däremellan är inlagd på psykiatrisk avdelning. Författare: Beate Grimsund, Förlag: Bonnier Pocket, utgiven 2011.

Ibland regnar det är en barnbok som handlar om hur det är att ha en mamma som ibland är färgsprakande och ibland bara ligger i sängen… och som andra tycker är konstig! Författare: Malin Anclair, Förlag: Opal, utgiven 2008.

Vart du än går är du där- medveten närvaro i vardagen Handledning i konsten att meditera och att lära känna sig själv.

Författare: Jon Kabat-Zinn, Förlag: Natur &Kultur, utgiven 2005

Fler terapiformer ger bra stöd Föreningen för bipolär sjukdom (IBIS) nämner tre terapiformer som de anser kan fungera bra för bipolär sjukdom: Psykodynamisk terapi (PDT) Kognitiv beteendeterapi (KBT) och Dialektisk beteendeterapi (DBT). Även Mindfulnessmeditation kan vara bra som en del i behandlingen vid bipolär sjukdom Intresserad av att kontakta föreningen i Västerås. e-post: aamelli74@gmail.com

13

Foto: Photodisc

Foto: Photodisc

Rädslor kan försvinna

X-ets facebooksida hindrar läkning Enligt brittiska forskare håller en tredjedel av världens en miljard facebookanvändare koll på sin före detta partners facebooksida.

I en studie undersökte man den emotionella återhämtningen hos de som uppdaterade sig via facebook. Resultatet visade att de som var mest nitiska när det gällde att besöka sin före detta partners sida mådde sämst. De faktorer man mätte var negativa känslor, sexualitet, längtan efter sin före detta partner samt självtillförsikt. Forskarna menade att vårt mående speglas i det beteende vi har på nätet, men även det omvända gäller; det sätt vi hanterar Facebook får betydelse för hur vi mår IRL (undersökningen är gjord av Tara Marshall, Brunel University, London). (www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2206531/Facebookstalking-ex-stops-broken-heartmending-it.html)

Viktigt med minne, inlärning och doft Hjärnan producerar nya celler för inlärning, minne och doft även när vi nått vuxen ålder. Om vi rör på oss, lever i en rik miljö och har ett brett socialt nätverk ökar nybildningen av hjärnceller i hippocampus, den del av hjärnan som sysslar med minne och inlärning.

Ett annat ställe i hjärnan där celler mognar till färdiga nervceller är vid luktbulberna. Stress gör nybildningen långsammare (Forskning och Framsteg nr 9, 2012)

14

Rädslor kan vara kopplade till minnen: när vi minns en speciell händelse känner vi oro eller blir rädda. Forskning vid Uppsala universitet visar att när vi framkallar minnet så kan vi samtidigt fylla det med ny känslomässig information. Forskarna tror att vi i framtiden kan neutralisera minnet så att de inte framkallar exempelvis ångest. Man har mätt rädsla hos försökspersoner i en magnetkamera och sett att ”minnesspår” kan försvinna från amygdala där vi lagrar våra rädslor. Läs mer om den forskning som doktoranden Thomas Ågren arbetar med på www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=1757&are a=2,3,10,16&typ=pm&na=&lang=sv)

Somliga får allt…

Företag där man ofta berömmer sina medarbetare är tre gånger så lönsamma som de företag som inte ger positiv feedback till personalen.

De medarbetare som får beröm med jämna mellanrum känner sig mer motiverade och håller sig också friskare än sina mindre lyckosamma kollegor. Arbetar du på ett företag utan berömkultur, eller är du chef på ett sådant företag och inser att du missat något. Numera finns appen ”Berömutmaningen” som ger dig möjlighet att på ett systematiskt sätt ge positiv feedback när medarbetarna gör ett bra jobb

Vi lottar ut två böcker…

Skicka ett vykort till Förbundet S:t Lukas, Långholmsgatan 27, 117 33 Stockholm, senast den 7 januari.

Direktor Anders Persson drar två vykort och skickar böckerna till vinnarna under vecka 2 2013.

Den religiösa människan - en introduktion till religionspsykologin Författare är professorerna Antoon Geels och Owe Wikström Natur & Kultur, Utgiven 2012.

Sektsjuka - Bakgrund – uppbrott – behandling Helena Löfgren är en av flera författare till boken sektsjuka, de andra är Leena Maria Johansson, Helena Fogelberg, Julia Isomettä och Gudrun Swartling. Redaktör Håkan Järvå.

Studentlitteratur, Utgiven 2009

ok för Vinn en bning! vinterläs

Lyckade S:t Lukasdagar Direktor: Anders Persson S:t Lukas sammankallade under fyra dagar i november till olika möten för att staka ut färdvägen mot framtiden. Det blev många och långa goda samtal kring arbete, etik, existentiella frågor samt om hur vi ska organisera oss.

Verksamhetscheferna inom S:t Lukas träffades under onsdagen den 14 november och fick lyssna till Tomas Brytting som föreläste kring chefsarbetets etik. I det efterföljande samtalet vaskade vi fram ett antal viktiga etiska frågor att gå vidare med. Dessa kommer vi att lyfta tillsammans på kommande verksamhetschefsmöten.

Under torsdagen och fredagen samlades cirka hundra personer till S:t Lukasdagarna - interna fortbildningsdagar - och lyssnade till föreläsare. I grupper samtalade vi om det som sagts och uppmanades att ta med hem frågor och utmaningar till föreningar och mottagningar.

Rolf Holmqvist, Linköping, professor vid Linköpings universitet, och Cecilia Melder, teologie doktor vid Uppsala universitet, föreläste och inspirerade kring områdena psykoterapi och existentiell folkhälsa. Under fredagen kom två nya föreläsare; Siv Boalt Boëthius, professor emeritus vid Stockholms universitet och Anders Lindseth, professor vid Universitetet i Nordland, Bodö. Dessa gav oss många tankar kring organisationsarbete och filosofisk handledning.

Leg psykoterapeut intresserad av forskning alternativt disputerad 50 % tjänst i Göteborg. Ansvarig för psykoterapeututbildningarna, viss egen undervisning och handledning.

Tjänsten kan kombineras med psykoterapeuttjänst vid S:t Lukas i Göteborg. Information om tjänsten ges av prefekt Björn Elwin 076-636 51 15. För mer information om verksamheten, se www.esh.se/sanktlukas. Ansökan före 31 januari till Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, Box 11189, 100 61 Stockholm.

Psykoterapeutprogram 90 hp Inriktning individualpsykoterapi. Ansökan senast 31 januari för start i Göteborg och Lund i mars 2013.

Grundutbildning i psykoterapi Psykodynamisk inriktning, motsvarande 60 hp. Ansökan senast 15 april för start i Göteborg, Lund och Stockholm ht 2013.

Mer information erhålls via www.esh.se/sanktlukas 08-555 050 46 anita.stenmark@esh.se

De frågor som utmejslades och som deltagarna fick ta med sig hem var bland andra: • Hur ska vi prata om existentiell hälsa – jobba med exis tentiella grupper i olika livssituationer?

• Hur vågar vi vara i lidande och svårigheter?

• Rambrotten, en möjlighet i terapierna?

• Risken att vara en dålig terapeut – hur jobba med det?

• Hur personlig kan terapeuten bli i ett existentiellt samtal?

• Hur ska vi hjälpa oss själva eller andra att bli bättre terapeuter?

• Vad berättar vi om innehållet i tjänsterna handledning, organisationsarbete, chefsstöd?

• Hur kan vi se S:t Lukas som en helhet i Sverige och ge stöd åt varandra, erbjuda varandras tjänster?

• Hur implementeras mål och planer på papper i verkligheten?

• Vad händer med den enskilde terapeuten i organisations uppdrag?

• Livshandledning som momsbelagd tjänst utan journalföring?

• Reflektionsutrymme bör finnas i alla typer av uppdrag. Är det möjligt?

• Existentiella gruppsamtal för medlemmarna i föreningarna?

• Hur erbjuda filosofiska samtal?

• Krisen som en utvecklingsmöjlighet?

Ny version av fickfoldern Nu kan du beställa nya fickfoldern om S:t Lukas.

Perfekt att ha i väntrummet, dela ut till konfidenter och företagskunder. Den nya foldern är något större än den gamla 70x115mm (tidigare 60x100mm) och har ett något större teckensnitt för att den ska vara lättare att läsa. Beställer gör du genom Förbundet S:t Lukas, Långholmsgatan 27, 117 33 Stockholm S:t Lukas arbetar för en bättre inre och yttre värld

Vad kan vara viktigare?

15

POSTTIDNING B Sankt Lukas Förbundet S:t Lukas Box 17240 104 62 Stockholm

S:t Lukas själavårdsinstitut

S:t Lukas erbjuder fortbildning och fördjupningskurser i själavård för dig med själavårdsuppdrag inom kyrka eller samfund.

Fortbildning i enskild själavård startar januari 2013 För mer information om kurser och utbildningar kontakta ansvarig för S:t Lukas själavårdsinstitut Anne Magnusson, verksamhetschef, S:t Lukas i Järfälla, tel. 08 580 337 33, anne.magnusson@sanktlukas.se www.sanktlukas.se/utbildning/ st-lukas-sjalavardsinstitut

16