SK Katalog 26

STATENS KONSTRAD

Lars Abrahamson » Henrik Allert i» Niklas Anderberg » Kjell Anderson » Bo Andersson » Lennart

Aschenbrenner » Curt Asker

»Jim Axén »■ Bianca Maria

Barmen »•Lillian Bartholdsson » Ulf Berg »Jim Berggren

» Bengt Berglund » Ernst Billgren » Leif Bolter »Johan

Brattström » Bård Breivik » Mona-Lisa Brieditis » Susann

Brännström » Anna-Karin Bylund »Jan Cardell » Anders

Carlsson » Carl Johan De Geer » Karin Egertz » Stina Eidem

» Anna Eilert » Lars Ekholm » Bertil Englert » Mikael

Ericsson » Mats Eriksson » Pi Eriksson » Susan Ernest

» Mats Eskils » Mikael Fagerlund » Lars Fernell »Jörgen

Fogelquist » Mia Frankedal » Peter Frie » Agneta Goes

» Agneta Gussander » Roland Haeberlein » Claes Hake

» Claes Hakenäs » Rolf Hanson » Hasse Hasselgren »Jörgen

Haugen Sorensen » Mats Hjelm » Ann Jansson » Kent Karlsson

» Maria Karlsson » Peter Kinny » Saimi Kling » Lennart

Landqvist » Sonja Larsson » Maija Lempiäinen-Nyrén »

Stellan Lindblad » Sivert Lindblom » Marie Lindström »

Pontus Ljungberg » Renée Lord » Mikael Lundberg » Ralph

Lundquist » Christer Lundqvist » Peter Lundström » Eva

LöfHahl » Carl Magnus » Ulla Magnusson » Kajsa Mattas »

Jens Mattiasson » LeifMattsson » Stig Morin » Kerstin Nilsson

» Monica Nilsson » Lotte Nilsson-Välimaa » Tomas Nordberg

» Viveka Nygren » Mats Olofgörs » Christian Partos » Mikael

Pauli » Lars A Persson » Magnus Persson » Hans Peterson »

Leo Pettersson » Kristin RappThomas » Ulf Rollof» Gunnel

Sahlin » Ulrik Samuelson » Ursula Schiitz » Annette Senneby

» Kjell Sjögren » Kjartan Slettemark » Görel Steg »Jan Stigland

» Bernt Sundberg » Lennart Sundqvist»Ingemar Svensson » Bo

Swenson » Olov Tällström »PO Ultvedt » Annmarie

Wasshede »John Wipp » Dyveke Zadig »Jan P Zetterström

» Charlotte Öberg » Peter Öhrnell

26.

Beställd konst 1994—95

. V Akvarell av Ulf Rollof. Högskolan i Gävle-Sandviken.

Nu och här skriver solen på en brandmur invid Samhällsveten­ skapligt centrum i Göteborg. Det är Kent Karlsson som av emaljerade plåtbrickor har tecknat en världskarta på väggen, brickor som är monterade så att de rör sig i havsvinden. Kartan böljar i ständigt nya mönster. Bilden vi ser beror av vindens och ljusets spel och upp­ står i ett ständigt pågående NU. Ett offentligt konstverk saknar öppettider. Infällda speglar skapar på kartan solkatter, som rör sig med solens gång. Ljusfläckarna är formade till ord, nya ord uppstår i ett flöde - NU, HÄR. I årskatalog nr. 26 möter vi konstverk av de mest skilda uttryck och omfång i det offentliga rummet. 105 stycken har tillkommit under åren 1994 och 1995, och det är dem, med Statens konstråd som upp­ dragsgivare, som den här katalogen beskriver. Många är skissade och projekterade för flera år sedan - processen är ofta lång - men konst­ verken är också avsedda att finnas »här«, i ett tidsspann som sträcker sig långt bortom vårt eget »nu«. Årskatalogen är ingen utförlig redovisning av konstverken i det offentliga rummet, men ger förhoppningsvis lust att uppsöka några av dem på plats. Kursiverade citat är hämtade från konstnärernas skissbe­ skrivningar, osignerad text är skriven av undertecknad. Katalogen är ordnad geografiskt, från norr till söder, med register över besöksadres­ ser och konstnärer längst bak. Om flera projekt finns texter vi inte funnit plats för här och om några utvalda finns hela böcker - kontak­ ta oss gärna om det!

Nästa gång vi ger ut en årskatalog kommer den med all sannolikhet att ha ett än mer omfattande innehåll. Från och med 1997 har Statens konstråd ett vidgat uppdrag, som innebär att vi kan gå in med konst i hela den gemensamma miljön, inte bara den statliga. Det blir en utmaning för såväl beställare som konstnärer! Vi flyttar även under året - visserligen bara ett par kvarter inom Stockholm - men till lokaler med större allmänna utrymmen.Välkommen att här besöka vårt Informationscentrum, öppet alla vardagar, som förutom det stora diabildsarkivet över offentlig konst kommer att rymma utställningar med skisser och material som beskriver vägen från idé till konstverket i det offentliga rummet. »Alla projektioner av världen ärfalska, så ock denna«, kommenterar Kent Karlsson sitt verk. En årskatalog är lika lite »sann« gentemot de konstverk den redovisar, men pekar likväl ut dem på kartan för resor, såväl fiktiva som verkliga, NU och HÄR. Se redovisningen som en inbjudan att gå vidare!

ANN-SOPI NORING

Kiruna. I 22 Lapplands jägarregemente Lars A Persson Nordligt rum £1958 Akvarellobjekt i plexiglaslådor 2 st 275 X 137 X 20 cm och 12 st 91 X 106 X 15 cm i restaurang 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg Gällivare. Polishus Peter Lundström £ 1953 Måleri på pannå, 5 delar 290 X 150 cm, 150 X 150 cm, 150 X 325 cm i entré och personalrum 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg 4

1.—- V '..V •;V.€S

Luleå. Högskolan, biblioteket Carl Magnus f-1943 Skulptur i granit 160 X 165 x 145 cm utanför entré 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg / U: £..' &.■. iåo a 6

:

dl1*k‘111 1

JKitfér ATSfS 'Vi I

.V S'-

i ■

v

émé Slilil

imfåmmwm

'•.

.&? i

y:.

.

i ill

.'- .

k’ ' ■"

IM

»Äip«

Umeå. Universitet, Matematiskt informationsteknologiskt centrum Charlotte Öberg Duo f-1955 Skulptur i laserad bambu 500 X 250 cm i elevcafeteria 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg Umeå. Universitet, Matematiskt informationsteknologiskt centrum Tomas Nordberg Oordning f. 1948 Skulptur i målat trä 400 X 200 X 200 cm i innertorg 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg »Oordning, eller ordning, det beror på vilket håll man läser rörelsen i skulpturen, eller om man så vill en inoch utandning. En centrering eller spridning av energi likt ettflöde som både är men ändå inte är. Om möjligt en skallös storlek som både är stor och liten.«

~7 3 SS ■s B mm»ii fn TiniBBi i min

Umeå.Universitet, Beteendevetenskapligt centrum Curt Asker Passage f.1930 Skulptur i spinnakerväv spänd på kolfiberram samt spegelglas innefattat i stålram Mandorla 5 X 2,75 m, spegel 5x0,3m i ljusgård 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg »En mandorla eller bladform med en ljus lysande gul ytterkontur som omger en inreformfylld avfärgfrån purpur till blått och violett. Man ser in i ett ’informellt landskap’som samtidigt bildar ett snitt i det befintliga rummet. Mandorlaformen speglar sig i den horisontala spegelglipan.« curt asker är målare och skulptör. På sjuttiotalet började han skicka upp drakar mot skyn - eller akvarellskulpturer, som han själv kallar dem. Det var lusten att ställa de egna artificiella formerna mot landskapets som drev honom. Jordbundna former som hartassen och cykeln avtecknade sig mot himlen. Förtätning ställdes mot oändligt djup. Drakarna blev till verktyg för att förändra vårt seende och vår upplevelse av verkligheten.

Immobilerna framträdde på åttiotalet som svävande tecken i rummet. Curt Asker omvandlade där luften till tyngre materia än de fragment som tecknade konstverkens konturer. Mottot till »Gullivers resor«, »Ingenting är stort eller litet utan jämförelse«, skulle kunna vara ett ledmotiv i Curt Askers konstnärskap. Det är mot den bakgrunden mandorlan med spegelglipa kommit till i Beteendevetarhusets ljusgård. Curt Asker har här iscensatt ett spel med skalor och distanser, tomrum och mellanrum, luft och lätt­ het. Mandorlan är enligt traditionen en oval ljuskrets som omger hela Kristusgestalten. Här omgärdar den fem meter långa och nära tre meter breda mandelformen ett »informellt landskap«, som Curt Asker själv uttrycker det. Spegelglipan snittar rummet och speglar omgivningen. Curt Asker avbildar inte rummet - han skapar rum. Inför Curt Askers skulpturala gestaltning kan vi pröva hans egen devis: »Försök att hällafast vid skymten av detta något som ibland uppenbarar sig bortanför det namngivna.«

I iwm fiu.nr 1 -E«i

i _ «S.®M 1MÉ

Umeå. Universitet, Matematiskt informationsteknologiskt centrum Mats Olofgörs Vågspel f. 1954 Skulptur i brons och rostfritt stål 900 X 100 X 100 cm 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg umeå universitet har en utpräglad 60-talskaraktär med låga byggnader kring öppna ytor. Mats Olofgörs har vält att arbeta med en högrest, vertikal form. Det åttkantiga torget och fontänfundamentet var från början givna. Genom att resa en hög pelare har han brutit av mot den lågt hållna bebyggelsen och samtidigt framhävt dess karaktär av renhet och vila. »Vågspel« som skulpturen heter, strävar uppåt, mot rymden ovan. Genom det ständigt rinnande vattnet utmed det rostfria röret i centrum, tycks verket nå kontakt med skogsbrynet i horisonten. De vågformade bronspelarna framhäver rörelsen. Mats Olofgörs skriver själv i sin skissbeskrivning: »Med skulpturens resning villjag understryka torgets samlandefunktion, ge det en axel, en obelisk. Denna dock mjukare än denfalliska obeliskens uttryckför makt och styrka - mer likt världsträdetYggdrasil. Trädet symboliserar också kunskap, kunskapens träd.« All kunskap kräver ljus, vilket »Vågspehi också bringar över området. Under den mörka och kalla årstiden i polcirkelns närhet, då vattnet är avstängt, är belysningen central. Ljuset kommer underifrån, från fontänkantens insida och kastar reflexer upp mot den rostfria pelaren. Ett spel mellan ljus och skugga pågår oavbrutet.

12

vSsSS * * * ■ ■ *

&TJW! 'mm.

• v »; iS#V. ‘fljfaBSSBBSgg

■ ''J- S, ’•ZsJ'-'-jLs

'ri'/P/t ^ •* jr / r .

-;

Umeå.Tingsrätten Maija Lempiäinen-Nyrén f.1957 Olja på pannå 236 X 366 cm, 209 X 214 cm, 550 X 200 cm i foajé och bibliotek 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg »För mig verkar biblioteksplanet rätt oroligt. Efter många prover korn jagfram till en triptyk som har ljusa och varmafärger. Målningarna bildar väggframför bokhyllorna och ger därmed rummet ett lugnare uttryck.

Min starkaste känsla av Umeå är ljuset. För mig är detfriskt och oändligt djupt. Från denna känsla harjag målat en stor blå abstrakt målning till entréplanet.« Umeå. I20 Västerbottens regemente Peter Öhrnell Heraldisk ursoppa f.1957 Måleri på pannå 4st 200 X 280 cm, 3st 170 X 70 i entré och värnpliktigmatsal 1994 Projektledare Mats Eriksson Fotograf Kjell E Lundberg

Östersund. Skattemyndigheten Annmarie Wasshede Komma och gå och Bårdglädje f. 1949 Konstnärlig gestaltning i stengods 325 X 890 cm resp 1320 X 103 cm i entré och trapphall 1995 Projektledare Päivi Ernkvist Fotograf Fredrik Herrlander »Min utveckling har gåttfrån brukskeramik tillfri keramiskformför att nu spän­ na över helafältet, med en intention: att söka rörelsen, att ge en känsla, attförsöka beröra.Utmaningen ligger i att söka det gemensamma, attfå delarna till en hel­ het,i spänning och harmoni. Fat, kruka. Skulptur. Svart linje. Gracil - naiv.« SÅ säger Annmarie Wasshede som hos skattemyndigheten i Östersund har byggt sin gestaltning på ett rytmiskt tema, i en organisk och färgrik abstraktion. Hon har förstärkt den längsgående rörelsen i rummet, från entréns hoppfulla ljus till den inre tegelväggens mörka stabilitet. »Komma och gå« heter en del av verket. Det är en stengodsrelief, där väggen har lika stor betydelse som varje enskildhet, likt de ord vi uttalar som far sin bety­ delse i sammanhanget. Utgångspunkten har Annmarie Wasshede tagit i de tuschteckningar hon »skriver« som vore de långa, ordlösa brev med kalli— grafisk skärpa och skönhet. Ett utsnitt med viss modifikation fick bilda underlag för stengodset. I extremt långa enheter har hon skulpterat godset i ateljén i Gustavsberg. Den chamotterade leran* är bränd vid hög tempe­ ratur och glasyrerna är omväxlande halvblanka och matta. Färghållningen är blond, sval, dämpad. Hon har sökt bevara så mycket som möjligt av den konkava murens ljusa yta av kalkcement.

i »Bårdglädje« heter frisen i trapphallen. Den består av handgjort stengods­ kakel med putsade fält emellan som satts upp på tegelväggen. På en höjd av över tretton meter har AnnmarieWasshede brutit teglets dominans och förstärkt ljusinslaget från ovan. Färgackordet är överst lätt och ljust, men djupnar och blir mörkare i en nedåtgående rörelse. Bårdernas ornamentik och mönsterackord står i dialog med snickarglädjen hos den gamla trävillan som rummet vetter mot. I såväl »Bårdglädje« som i »Komma och gå« har AnnmarieWasshede tagit in rummet, tänjt dess gränser och gett byggnaden en uttrycksfull fond till verksamheten som här bedrivs.* * brand, eldfast lera, med skrovlig, i färgen skiftande yta

Härnösand. Landsarkivet Peter Frie Tidsrum f.1947 Olja på duk 202 X 520 cm,103 X 320 cm,2 pelare 300 X 75 cm i trapphall och i Mittnordensalen 1994 Projektledare Päivi Ernkvist Fotograf Kjell E Lundberg 1 Sveriges mitt, i Mittnordensalen på Landsarkivet i Härnösand, hänger en stor målning som upptar en hel långvägg. Målningen heter »Tidsrum« och är gjord av Peter Frie. Den vetter mot forskarna i rummet och vidare ut mot slänten, mot vattnet och ett fjärran landskap. I Peter Fries »Tidsrum« kan inget egentligt avstånd mätas. Med tumstock­ en mäter den ett par meter, men är egentligen oändligt stor. Här finns ingå vägar, förutom de vägar vi själva stegar upp i målningen. Den vilar i grönt och i violett, i rosa och i gult. Något lite rött glimmar, som om solen just sjunkit i dimmorna. Det här är ett landskap vi alla sett men inte kan namnge. »Tidsrum« är varken bestämd till plats eller klockslag. Här finns en romantisk grundton och en stark känsloladdning, men uttrycket är på samma gång analytiskt. Försjunkenhet och avståndstagande i ett.

Jjp Islå? .i i i

Gävle. Lantmäteriverket Annette SennebyJärndörren och Ögat f.1951 Skulpturer i skuren och klippt järnplåt 270 X 463 cm resp 20 X 148 X 151 cm på gården 1994 Arbetet utfört i samarbete med smeden Erik Gerdemark Projekdedare Päivi Ernkvist Fotograf Gunnar Smoliansky

f-l \ as ymm »laäÉM

liÄiäPr; '■ -A',

»jäsndörsen« och »ö Gat« har Annette Senneby namngett sin gestalt­ ning. Lantmäteriverket önskade av säkerhetsskäl en hög grind till sin nya utegård och hon föreslog därför en hög, fyrdelad järndörr med borrade öppningar som »kikhål«. Samtidigt gjorde hon en skulptur, ett »öga«, till själva gården. »Järndörren« och »Ogat« är två olika enheter med vikt och form som rim, dvs den lilla skulpturen av tjock, kraftig järnplåt väger lika mycket som den två meter höga järnporten.

20

& f£

g—l

<e? J. w.

;J#iS Mätningens funktion och symbolik har varit centrala för utformningen, såväl i »de stora måtten« som det vardagliga och mänskliga i att ordna, önska, äga och kontrollera. »Järndörren« avgränsar trädgården och kartorna från omgivningen.Till sin form är den tänkt att ge intryck av att stå på glänt, men i själva verket är den stängd och hemlig.

Så här skriver Annette Senneby om utgångspunkten för den andra delen i verket,»Ögat«: »Seendet, ett av människans sinnen som bl a gjort det möjligtför oss att mäta men också att kommunicera. Blicken en outgrundlig brunn eller spegel. Ögat blir här dessutom synonymt medjorden - järnet, den stelnadejordkärnan hålet - behållaren -för regnvatten eller löv som bränns ellerförmultnar tilljord.« »Järndörren« och »Ögat« är inplacerade med longitud och latitud så att man med deras punkter kan beräkna avståndet till månen.

Gävle. Lantmäteriverket Mikael Fagerlund Olika sätt att betrakta ett landskap f-i955 Målade reliefer, akryl och vinyl på plywood itr. 140 X 242 X 34 cm, 2tr. 140 X 241 X 37 cm, 3tr. 140 X 241 X 37 cm på tre våningsplan 1994 Projekdedare Päivi Ernkvist Fotograf Gunnar Smoliansky » Vissa uppfattar kosmos som det totala rummet. Vissa uppfattarjorden som det totala rummet. Vissa uppfattar ytan som begränsas av väggar, golv och tak som det totala rummet. När det mörknar på hösten upptäcker man att havet är ljusare än himmel och land. En horisontell linje över en konvex yta blir visuellt bredare i ytterkanterna vilket påminner om jordens kräkning. Dessa två meningar kan delvis ses som enförklaring till mittfärg- ochformval.« Mikael fagerlund har betonat den konvexa väggen genom att låta fyr­ kanten förstärka cirkeln och genom att upprepa den konkava formen accentuera den konvexa bakgrunden. Konvex, konkav och vinkelrät form är placerade var för sig på forsta, andra och tredje våningen. På så sätt uppstår igenkänningstecken, landmärken.

22

Gävle. Högskolan i Gävle - Sandviken Bianca Maria Barmen Catania f.1960 Skulpturer i brons 56 X 90 X 51 cm, 44 X 89 X 15 cm, 75 X 87 X 53 cm, 44 X 88 X 15 cm i två gårdsrum 1995 Projektledare Päivi Ernkvist Fotograf Lars Gustavsson 'msm [. , J--i ~ \\ ' I \ \ bianca maria barmens skulpturer är placerade där en rak gångväg över området mynnar i en liten halvcirkelformad, stenlagd plats, och så mitt för trappan att man nästan snubblar på dem. Man avbryts i den räta linjens vanerörelse och tvingas stanna upp, gå ikring eller kliva över. Man tvingas se. De är ganska låga, och står direkt på marken. Skulpturerna i sig är låg­ mälda, men deras placering insisterande, oavvislig. Som små vågbrytare.

ANNA-KARIN PALM 24

BBä ^1»- c. ;* i

Gävle.Högskolan i Gävle - Sandviken Mikael Lundberg Entropiserie 41 f. 1952 Bladaluminium och olja på baksidan av glas 41 glasskivor å 222,5 X 27,8 X 0,6 cm i foajé utanför stora aulan 1995 Projektledare Päivi Ernkvist Fotograf Lars Gustavsson — 26

ett rum som ett torg utanför föreläsningssalen, att genomkorsa eller stå mycket stilla i nu när blå skymning träder fram mot kortsidornas fönsterväggar. Golvet är lågt med slaggsten som skiftar i svart brons guld; en hel långvägg täcks av Mikael Lundbergs höga rektanglar av glas och metall, en stark klargul färg mot metallens silver. Andas in hårt och djupt, lugnad av strängheten, de exakta propotionernas skönhet, ordning och harmoni.

ANNA-KARIN PALM

Gävle. Högskolan i Gävle — Sandviken Ulf Rollof Krets f. 1961 Konstnärlig gestaltning i entréhall och bibliotek »Station ett« Rävspel epoxy och polyuretanpigment 500 X 2500 X 70 cm »Station två« Livbåt skulptur i stål och trä samt 7 teckningar båten 120 X 520 X 175 cm »Station tre« Fårmålning äggtempera på bomullstyg 217 X 217 cm »Station fyra« 12 akvareller å 280 X 200 cm 1995 Projektledare Päivi Ernkvist Fotograf Lars Gustavsson

när maskineriet i Ulf Rollofs rävtrappa sätts igång stannar alla som passerar genom entrén.Titta! Titta! Rävarna rör sig! Å, att de rör sig - det är så festligt! Fylls av en stark och god barnslighet, ett slags karusellfasci­ nation som ligger i något gömt lager i kroppen (...) Ena framtassen lyft och svansen utsträckt som i en skälvning. Uppför och nerför trappstegen, försvinner i det mörka därunder men kommer upp igen, kommer tillba­ ka; det är samma räv och ändå flera; upp och ner och runt runt.

De har en mattgul, vaxartad färg och deras käkar har stelnat i ett under­ ligt leende. Gäckande, kanske vemodigt - likt de antika skulpturernas »arkaiska leende«. Men inte kan rävar le! Nej, deras leende uppstår i betraktarens längtan att förstå det sedda och vissheten om att det alltid är undflyende. Den listiga räven, och ljuset över rörelsen som en glädje.

ANNA-KARIN PALM

Falun. 113 Dalregementet Renée Lord Ariadnes tråd f. 1951 Skulptur i patinerad brons rullen 160 x 135 X 170 cm, bandet 70 X 440 X 150 cm väggen 240 X 160 X 50 cm utanför restaurangens entré 1994 Projektledare Veronica Nygren Fotograf Hasse Eriksson »’Ariadnes träd’ består av tre enheter, en ’rulle’ och tvä stycken ’band/trådar’ utförda i patinerad bronsplåt. Enligt den grekiska legenden gav Ariadne hjälten Teseus en tråd så att han skulle hitta ut ur labyrinten efter att ha dödat Minotaurus-monstret i dess mitt. Är detta en trådför hjältar att hitta tillbaka ut ur labyrinten efter att ha gjort det man måste? Eller bara en ledtråd in till restaurangen?« Falun. 113 Dalregementet Mats Hjelm Stridsvagn,}AS nr 2, Smyge, RB S 70 f. 1959 4 reliefer i vakuumdragen polyester, målade från baksidan ca no X 162 cm vardera i trappuppgång i kasern A 1994 Projektledare Veronica Nygren Fotograf Hasse Eriksson 30

sp 'sm

S’A'i■3‘

iiMs-.-. .-3w

iMni

aSk-?fe«

.-

Falun. 113 Dalregementet Roland Haeberlein Landskapstecken f. 1941 9 målade reliefer i trä hörnskulpturer ca 30 X 18 X 18 cm madonna 80 X 52 X 20 cm dörröverstycken 10 X 170 X 5 cm i trappuppgång i kasern C 1994 Projektledare Veronica Nygren Fotograf Hasse Eriksson »På varje våningsplan vid dörröppningens vänstra sida harjag placerat en hörnreliefoch ett därtill hörande överstycke.

Som motiv harjag utgåttfrån de gamla sockenvapnen och gjort en skulptural tolkning av dessa.

Högst upp, på trappbarriären, mittför lunettfönstret harjag ställt madonnan i Husbyvapnet, somfönsterpost.« Falun. I 13 Dalregementet Ursula Schiitz Försvara och bevara f-1935 4 figursågade reliefer, akryl på plywood ca 105 X 150 X 1,5 cm vardera i trappuppgång i kasern B 1994 Projektledare Veronica Nygren Fotograf Hasse Eriksson »Under lång tid harjag arbetat med naturen i olikaformer; med växtlighet, regnskogar, öknar, svensk natur och vatten. Däför ligger det nära till hands att tänka på attförsvara och bevara dessa värden.

Utsmyckningen skallfungera som en vandring genom ett stycke natur, nerifrån och upp. Den består avföljande delar: Vatten och vass; stammar och blad; blommor; trädkronorna medfåglarna.«

éfj'£ÉL Unula Ahe

Uppsala. Universitet, inst för datorteknik Agneta Gussander Skog f. 1949 Applikation i linne och bomull 400 X 200 cm i pausrum 1994 Färgad och sydd på Flandarbetets vänner av Gun Aschan Projektledare Marylyn Gierow Fotograf Bo Gyllander »Material och motiv har valtsför att dels verka ljud­ dämpande, dels utgöra en motvikt till den abstrakta tek­ nologiska verksamhet, som bedrivs i omgivningen.

Betraktaren ska kunna känna sig indragen i en monumental skog mot vilken den textila mjukheten spelar. Valet av omväxlande blanka och grova tyger ska förstärkaförnimmelsen av ljusets skiftningar och som synkoper spela mot själva den bildmässiga renheten.« 34

VKXh.

Uppsala. Uppsala slott P O Ultvedt Gult och blått... f. 1927 Mobil och polykrom relief, akryl på faner 430 X 645 X 27 cm i slottscafeterian 1994 Projektledare Karin Eklöf Fotograf Bo Gyllander 36

Norrtälje. LV 3 Roslagens luftvärnskår Jan P Zetterström Giv akt på naturen f. 1943 Akryl på baksidan av glas, målningarna infällda i putsväggen plan 1. 130 X 130 cm, 240 X 240 cm plan 2.130 X 130 cm, 180 X 180 cm i två pausrum 1994 Projektledare Matti Nurmi Fotograf Gunnar Smoliansky 38

IS5K3 äSig g|

Hällefors. Måltidens hus, Grythyttan Pontus Ljungberg Vinstockar och björkar £1945

Två ridåer, applikation på yllesatin frontridå 365 X 1075 cm fondridå 350 X 1100 cm i gastronomiska teatern Utförd 1994 på Handarbetets vänner av Gun Aschan, Gunnel Andersson, Anna-Berit Persdotter, Berit Ström och Maria Sundberg Projektledare Matti Nurmi Fotograf Kjell Höglund »Det bärande temat till ridån, eller snarare ridåerna är mat och dryck.

Motivet, de knotiga, vridna och nakna vinstockarna tidigt om våren innan de skjutit skott och börjat grönska, växer i ett itali­ enskt landskap. Iförgrunden har några nordiska björkar vuxit upp och mötet mellan dessa blir en påminnelse om hur olika kulturer berikar varandra.

Björkstammarna på ridåerna tar med sina vertikala, statiska stammar tag i rummet och sam­ spelar med de längsgående, hori­ sontala limträbalkarna i taket. Vinstockarnafår ståför rörelsen och mystiken i bilden.«

mm bigata

40

zrr: 1 H vwm ags

4P

¥

k , . :|

Is i

Västerås. Mälardalens högskola Rolf Hanson f. 1953 4 målningar, olja på pannå 3 delar 170 X 240 cm, 1 del 170 X 150 cm i trapphall på entréplanet 1994 Projekdedare Gösta Wessel FotografJanAlmerén 135 »I den till synes abstrakta målningen finns en underliggande konkret målning medföre­ ställande objekt som går att härleda till Mälardalens natur.« 42

sS«5''-

\%-Wl .« <V V

jggJägWS-- ': »

"'V V

T' \

Sundbyberg. Banverket, Östra regionen Lotte Nilsson-Välimaa Belyst himmel £1960 Tio flaggor, screentryck på polyesterduk 400 X 300 cm vardera på fasaden 1994 Projektledare Gösta Wessel Fotograf Gunnar Smoliansky Flaggorna skall en i taget hänga på en polerad och eloxerad flaggstång. De flaggor som inte hänger uppe förvaras i ett skåp med glasfront på plan 4 utanför pausrum.

ii—'

!=. * fcji'LKs f a EPlSi

JL .

i.

44

^ nT mmte»m? '

Solna.Vägverket, Haga Norra Sivert Lindblom f. 1931 Konstnärlig gestaltning av gångbro och två anslutande entréplatser. Gångbron krönt av 8 urnor i grönpatinerad brons, 4 med reliefer. Vid vage brofäste 2 parställda klot i grönpatinerad brons urnorna 150 cm höga kloten 100 cm i diameter 1994 Projektledare Matti Nurmi Fotograf Gunnar Smoliansky 46

Man

HAS*

r:-.r.r. YSgf£ ; ijfcf.- kiik; >fpsir Sala» viciySia

’CSp£r-.igdset;ivefSei«> ::xK~.-£a

--M- nHa5cnksidiea.: - • Xa fria jt iIjtii; odi d.

: Kwd Gu£AsEg%Ki kir^roSimh';i'ivju.{ij’J?jrj Föa£tj. r;. ifca säSdMéncy V'H.-j^c K.TtrirrycgL.-It-trr.

Rotu odnjc* cf*3Ktfijiy.

^__ r

fi. ixT

Solna. Polishögskolan Sörentorp Mats Eriksson Samtal på en parkbänk f. 1945 Skulpturgrupp i betong, brons, trä klockans höjd 330 cm 1994 Projektledare Matti Nurmi Fotograf Gunnar Smoliansky »Bildsköne Bengtsson, Tumba Tarzan och konstapel Björk i samtal på parkbänken under klockan.

Samtal om samtiden,framtiden och omforna tider och om tiden som går.« 48

''•^yc

< y

*-'C-

■

.

j.

Hss! i.t-/' SfSirS: %sai W-. i\S (i; 11! uj

,y:rir'yry?\ -\y^:

SBj©! 5s£x*«

^ * ' r *\ v«

Jsif.' fimM

warnWmååmn

Solna. Karolinska institutet, Mikrobiologiskt centrum Claes Hake f.i945 Skulptur i svartpatinerad brons 210 X 92 X 18 cm i gång, vid entré 1994 Projektledare Veronica Nygren Fotograf Gunnar Smoliansky

Cfc. C" t

V'...»-?. : -J. iJ. g*

--

50

m ™ ■ ■

Solna. Karolinska institutet, Mikrobiologiskt centrum Monica Nilsson Vågspel f.1947 Konstnärlig gestaltning, måleri på vägg och på två intill varandra hängande våder av silkscreenväv väggmålningen i två delar 240 X 150 cm, 390 X 210 cm den hängande bilden 735 x 145 cm i trapphus 1994 Projektledare Veronica Nygren Fotograf Gunnar Smoliansky ®T 52

1 Sä» »Jag tänker mej en oändlig resa, mot inrefjärran kontinenter. Det stora i det lilla. Nära och långt borta.

Bilder av vatten, där ljuset spelar i de tunna skimrande tyglagren och kastar skuggor som materialiseras i väggens vågrytm. Mönster som bildar enfortsättning på trappans stigande kurva och räckets linjespel.«

Solna. Posten Försäljning Saimi Kling Nordstjärnan f. 1945 Skulptur i polykrom transparent plasttråd, sträckt mellan golv och tak i ljusgård 1100 x 80 x 80 cm 1994 Projektledare Gästa Wessel Fotograf Gunnar Smoliansky fe" , 54

»Avsikten har varit attfånga dagsljusetfrån taklanterninen och att samarbeta med arkitekturensförutsättningar.

Ljuset ledsfrån lanterninen ned genom våningsplanen med 2.025 parallel­ la transparenta plasttrådar som speglas i en sockel av högblank rostfri plåt.

Härigenom ges intrycket att trådarnafortsätter ned genom byggnaden. I skulpturens imaginära volymfinns horisontella plan inmålade. Detta ger ett tredimensionellt intryck av horisontella plan då man rör sig runt skulptu­ ren och ser den ur olika vinklar.«

ÉtÉ.....

iui »11

gijgPgPf M

\

Solna.Tomtebodaskolans Resurscenter Mats Eskils Hellre en båge i handen än i Ingentingskogen fi953 Dörrhandtag i rostfritt stål, klätt med naturgarvat kromfritt läder 230 X 5,5 cm 1995 Projektledare Päivi Ernkvist Fotograf Gunnar Smoliansky _____H_H_ hb ■HwHB

n Jk___ s

TOMTEBODASKOLANS RESURSCENTER TRC

56

Stockholm. Sagerska huset Kajsa Mattas Enhörningen vid livets träd renar vattnet f. 1948 Skulptural gestaltning av gård, grönpatinerad brons Enhörningen 86 X 86 X 65 cm,Trädet 282 X 188 X 14 cm, Harar (2st) 25 X 18 X 10 cm, Lejonet 78 X 194 X 31 cm Apan med det stulna äpplet 45 X 45 X 50 cm 1994 Projektledare Marylyn Gierow Fotograf Max Plunger SSmSm»....: ^ Stoss'! »Med tanke på husets användning och dess arkitektur med sin speciella tidsanda och karaktär, harjag vält temat kring enhörningenför utsmyckning av gården.Jag har hittatförebilder och inspiration i bl a medeltida vävda tapeter. Enhörningenförmår att med sitt horn upptäcka och rena vattenfrän gift. Bakom enhörningen reser sig Livets träd. I planteringen till vänster om enhörningen står två små harar.

På andra sidan gården, diagonalt sett under köksfönstren, sitter ett lejon på en stensockel i samma sten som i övrigtfinns på gården. Uppe på den lilla hyllan vid balkongen sitter en liten apa som ’jokern’ i leken. Symboliken hos apan är ofta mycket negativ, jag tycker ändå att den kunde ha sitt berättigan­ de då även sagan är en bild av verkligheten.

I motiv liksom i modellering strävarjag efter samma romantiska ton som själva byggnaden har. Iformspråket villjag komma åt den lätthet och kombi­ nation av naturtrogen beskrivning och en ’oriktighet’ biologiskt sett, som man kan se i dessa medeltida tapeter, det ger enförstärkning åt symbolernas bety­ delse och ställer skulpturerna i en ’annan’ tid, hoppas jag.« 58

.V ' ^ ..

Stockholm. SJ Centralhallen Ulrik Samuelson f-i935 Stucco lustro med förgyllda och bemålade detaljer, kakel och guldmosaikinslag 21 delar å 150 X 240 cm 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf P O Stackman

Tf'

TeleCenter

»Den västra, ochför tävling aktuella väggen, ärfullständigt annorlunda: det är som vore den ett godtyckligt parti av en oändlig arkad. Den rusar iväg norrut och söderut. Den härmar i höggrad tågen och en gång i tiden kunde man ju också ana tågen genom den då medfönstergenombrutna väggen.

I skissarbetet med väggfälten harjag byggt vidare på den ’oändliga arkaden’ och försökt väva in ännu en slinga av variationer kring arkadtemat. För att lugna ner det något monotona arkitektoniska stackatot och göra det något mer intrikat samt bygga upp ett samtal med den östra långväggen har jagfört in ännu en rytm genom att medelst cirkelbågarföra sammanfälten parvis. Varannan cirkelbåge är konvex, varannan är konkav.

Inne i den stora vågrörelse som bildas och som ärgrundstommen harjag sedan varieratfärgställning ochfigurationer. Där åtefinnes också ett antal cirkulära och kvadratiska ytor som på olika vis samverkar med de stora bågar­ na.Med tanke på byggnadens karaktär och status, samt de krav på varaktighet och estetisk-arkitektonisk helhet som tävlingshandlingarna understryker, harjag vält att arbeta i en mural alfresco-teknik: stucco lustro.«

4V MINUTEN

_____ >

Biljetter Inrikes Domestic

14 15 16

Stockholm. SL/SJ förbindelsegångT-centralen Jörgen Fogelquist Tur och retur f. 1927 Måleri på kakel 400 kvm i förbindelsegång mellan T-centralen och Centralstationen 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf Gunnar Smoliansky fess Kb b1-3. H? 62

}' & 1

Stockholm. Utrikesdepartementet LeifBolter £ 1941 Konstnärlig gestaltning av gård. Skulptur i röd granit, lanterniner av glas och planteringskärl i brons. Markbeläggning i mönsterlagd granit skulptur 350 X 500 X 60 cm, kärl 380 cm, lanterniner 350 X 200 X 200 cm 1994 ProjektledareJan P Zetterström /Matti Nurmi Fotograf Gunnar Smoliansky 64

ISSSSs

■yi&m Ä: illgg HRK

Ä

'"-v

iiiWs&ivwSa!

liiRii

.m ? .>•: ,»m -V:; W;-w \ M.Vm-”

i v i ii::

iéspp

••

Stockholm. Utrikesdepartementet Lars Abrahamson f.1931 Stucco lustro 47 kvm i entré 1995 ProjektledareJan P Zetterström/Matti Nurmi Fotograf Gunnar Smoliansky

■ "U'' .

.'xis wr

»Samtliga väggpartier är utförda i stucco lustro med en målerisk koncentration påfondväggen. Detta parti ansluter måttmässigt tillfönsterpartierna ut mot Fredsgatan och ger med ljus och skugginramning en illusion av enfönsteröpp­ ning i väggen - en öppning ut motfantasins bilder. Svävandefragment som också förs ut ornamentalt över rummets röda väggar. Ögonpunkter i rummet. Objekt.« 66

m Hä

nISi 2pS

''W9h

Stockholm. Utrikesdepartementet Susann Brännström Bilddikt fi953 Sex målningar i blandteknik tyg, papper och vinylfärg på panna 3 st 50 X 50 cm 1 st 80 x 150 cm 2 st 100 X 60 cm i trapphus på 4 våningsplan 1994 ProjektledareJan P Zetterström/Matti Nurmi Fotograf Gunnar Smoliansky 68

Stockholm.Tekniska museet Christian Partos Spårljus och Kugghjulshjärtan £1958 Ridå i bläckstrålesprutad bomull med applicerade blinkande lysdioder (400 st) 6 X 10 m Kugghjulshjärtan i stål och trä med elmotor 45 X 35 X 10 cm iWallenbergsalen resp i entré 1994 Projektledare Gösta Wessel Fotograf Gunnar Smoliansky -'.' i'* 70

xHil br . "HB

Stockholm. Kungliga Tekniska Högskolan, huvudbyggnaden Anna-Karin BylundJungfru Maria £1965 Diptyk, vävnader i gobelinteknik i ull och lin 940 X 107 cm i ljusgård Utförd 1994 på Handarbetets vänner av Maria Franzén, Maria Sundberg och Kajsastina Wickman Projektledare Gösta Wessel Fotograf OlofThiel P

iill ■■ ■■ !! ■■■■■■

1 Hi 11!

72

Stockholm. Kungliga Tekniska Högskolan, huvudbyggnaden Sonja Larsson f-1955 Olja och vinyl på vägg ca i m höga under tak i 5 övningssalar 1994 Projektledare Gösta Wessel Fotograf OlofThiel MMMm, \ \ \ \ t i jcä 1 mmi »Mina utgångspunkter har varit: Attförsöka tillföra dessa redan vackra rum något. Att inte störa undervisningen och den koncentration som skall råda i en undervisningssituation. Att göra ett måleri som är så diskret och långt gånget i enkelhet att man inte skall behöva tänka på det och ändå så intrikat att den som vill intressera sigför, eller meditera över bakomliggande strukturer skall ha något att hämta, och ocksåfinna att ’allt stämmer’.

74

Min dröm är att den koncentration som jag lågt in i mitt måleri skall bidraga till en koncentration i rummet i allmänhet,för var och en på undervisningen/uppgiften.

Frågan som sysselsatt mig handlar om kontraster, om möjligheten att utvinna energi men också harmoni genom att spela ut kontraster mot varandra, låta dem aktivera varandra men också upphäva varandra. Rött mot grönt, horisontellt mot vertikalt, klarhet mot dun­ kelhet,förutsägbart mot oförutsägbart, rationellt mot irrationellt.« <J|,*

Stockholm. Kungliga Tekniska Högskolan, inst för teknisk akustik OlovTällström Karmans virvelbåge f. 1958 Relief i patinerad brons och slipad diabas 810 X 180 X 22 cm på ytterfasad vid entré 1995 Projektledare Gösta Wessel Fotograf OlofThiel »När luft passerar ettföremål, kan vid vissa hastigheter en kraf­ tig ren ton uppkomma som kallas Karman-ton.

Genom attförlängaföremålet i strömningsriktningen, t ex med en ’stjärt’ eller att regelbundenheten hosföremålet bryts,så kan detta förhindras.

Det motiv jag gestaltar på väg­ gen ärjust en sådan typ av karmansk virvelbåge. Som utgångs­ punkt harfoton av experiment utförda på 30-talet använts.« Wr*, 76

i —:

v t •*»'•

“

ekm> x;m

_5:

-ta J

,—■t-•list; :V>s_9.B\ B.yn . " _ 'vs*'»..

V.-;.: *:

-i

i" "T JS&SWi

-i : '

. :j Sfagr

•ÉMfesäiM1 ■jutmrr-

:W

< ...

-;33BJia t2I.. . J: »er..: r»‘« irasEf.

’,J :b*k-:5£53.ss^

: ;a

a yaaaw »MfflB1

BE» B

•mm:

isa-i»is

• «u

mwm

gg«kis iEHEBI

ärr

CORK* t

•• - : . '

»-Mse-v^i~w*»3i8fS?fcils-r":*-*'

_ ':

• - i•

... il

'*3®» rri'iti mnifn i hrrnnTror^

•ssbg.

is»Ä: Em®» is asar

IIQiWWBI :s*Bl Asset k ..-“:k..~v

)Ä1Ä‘»1T5S'[*w1wenM*.

3 .x.-d BKaff.> ir,-g. w*•-:*-y.■"-■■■•as■*■■ —i oäfe.^. fe,

Stockholm. Kriminalvårdsstyrelsens regionkontor och Riksförsäkringsverket Ernst Billgren Historisk plats fi957 Skulptur i tegel, brons,järn och glasmosaik 79 X 223 X 150 cm på innergård 1995 Projektledare Karin Eklöf Fotograf Gunnar Smoliansky "'i **.

SO 78

Si kff

ir n

ÉSSÉi

L^>

St053& :ä

jgfifr -'

S

UmiM

SMfe? JW3t

•'"5^50^1^!

Stockholm. Universitetet, Frescati, Kemiska övningslaboratoriet Eva Löfdahl Sila mygg och svälja kameler och Utskjutning fi953 Rumsgestaltning i stål, glas, aluminiumnät 2750 X 33,5 cm,under golvytan djup 60 cm 4 vågar och ett periodiskt system med konstnärens tillägg 1995 Ljussättning Lars Alm Projektledare Päivi Ernkvist Fotograf Nino Monastra ■ »En rumsbildning mellan nuvarande Arrheniuslaboratoriet och det nya Kemiska övningslaboratoriet. Det är intefråga om att göra ettfunktionellt rum, sa att det man ser skulle kunna vara en undre våning. Det är inte, och vill heller inte vara, ett obegränsat rum, ett bottenlöst underjordiskt. Jag vill intefördela det okända somfinns i alla rum. Det är en rumsficka mellan två byggnader av bestämd ålder och med en bestämdfunktion.

Detta utrymme utgörformenför ett tänkbart rum, denform som är nödvändigför att ge ettfäste åtföreställningen om ett annat rum. Det är ett synligt rum, men inte helt överblickbart och det går inte att omfattafrån en punkt. Detta rum som i tanken måsteförbli ett rum har en inre struktur, men kommerframförallt att verka genom denform man ger det i sinföreställning.«

-

Stockholm. Universitetet, Frescati, Kemiska övningslaboratoriet Ann Jansson Urna f. 1945 Fem modellerade urnor i stengods på podier av gotländsk sandsten ca 90 X 30 cm vardera i norra entréhallen 1995 Projektledare Päivi Ernkvist Fotograf GerryJohansson

“a-“4 wm.

Stockholm. Universitet, Botaniska institutionen Kjartan Slettemark f. 1932 Objekt i blandteknik i vitrinskåp 260 X 280 X 70 cm i entréhall 1994 Projektledare Gösta Wessel Fotograf Tord Lund när kjartan slettemark på 70-talet lämnade in sig själv utklädd till vit pudel tillVårsalongen på Liljevalchs, blev hans bidrag refuserat. Han har kallats för »enmansrörelsen Kjartan Slettemark«, en ständigt oroande, kri­ tisk och humoristisk sådan.Vad skulle resultatet bli av den skissinbjudan han fick att gestalta i Botaniska institutionens entré? Det undrade fler än en, med kunskap om hans mångfasetterade och fantastiska ingrepp i svenskt konstliv.

Ett befintligt vitrinskåp har varit utgångspunkten för hans installation. På hyllorna har han placerat objekt, dockor och skulpturer i grupper och familjer eller var och en för sig. Hyllavstånden är anpassade efter höjden på föremålen. Ljuset spelar över installationen, över plast, metall, gummi och återanvänt skrot.

Det är Kjartan Slettemarks eget herbarium, ordnat och klassificerat efter sin egen självklara princip.

Ur det oförmodade mötet mellan en skosula och en läskburk uppstår färg och form, det osannolikas underbara poesi. Här finns en grogrund och växtmån för många tankar. Föremålen har en fast placering, men ur konstverket uppstår en rörelse. Ett collage och en väggfast happening, på en och samma gång.

84

Hi '% \M

Stockholm. Universitet, Botaniska institutionen Peter Kinny Plantae Exsiccatae och Preparat f.1954 Målning, vinyl på duk och pannå 80 X 640 cm 3 målningar på glaslaminat no X 50 cm vardera i seminarierum på plan 5 resp på entréplan 1994 Projektledare Gösta Wessel Fotograf Tord Lund peter kinny har för det större seminarierummet gjort en mer än sex meter lång målning, som likt en fris löper på hög höjd. I »Plantae exsicca­ tae*, (pressade växter) som målningen heter, har han koncentrerat kom­ positionen till vad han kallar »det nästan symmetriska«.

Växters bladställning och bladnervers teckning har verkat som jordmån för målningen.Ljuset spelar i grönskan, som omfattar såväl naturens klorofyll som det artificiellt gröna.

86

V • *Wå »Preparat, en triptyk i glaslaminat, är gjord för det mindre seminarie­ rummet. Peter Kinny har hällt ut ett torrt, nästan kadmiumrött färgstoff mellan två glas. Färgen har fatt blöda ut från teckningens kärna.

I flödet kretsar hans abstrakta former kring växtfrön, frukter och sporer.

Stockholm. Universitetet, inst för journalistik, medier och kommunikation Stina Eidem Stor och liten f.1942 Konstnärlig gestaltning i korridor åtta figurer i mänsklig storlek, pvA-färg direkt på väggen samt akvareller på papper 13st 23 X 94 cm och öst 23 X 115 cm 1994 Projektledare Karin Eklöf Fotograf Gunnar Smoliansky »Vad har en lång råd med höns och en ung målarmodell att säja de blivandejournalisterna?

Kanske att rikta deras uppmärksamhet till det lilla livet som pågår samtidigt med det stora livet och det stora som ofta sker i det lilla. De lätta,jjäderklädda varelserna ska påminna människan om hennes matt och om en världsbild där alla och allt är hoplänkat, där djur och människa lever parallella liv och ibland korsar varandras spår, om likheter och speglingar i människan av djuret och vice versa. Redan Linné talade om djuren som ’menniskans cousiner'.

Kanske att påminna om det närgångna och noggranna studiet och observa­ tionen av en verklighet som man inte ser utan hellre har sinafördomar om. Kanske att visa ögonblickets konst som alltid kräver nytvättade och rena ögon och där ingen utkiksplats ärför låg ellerför hög.

Mitt i en urban kontorsmiljö släpps en lantlig yttervärld av kackel och flaxande höns in och människor med gester och blickar, kroppens språk. Sen kan tankar om journalister och höns vara både dåliga och bra som att 'gå iflock och sprätta skit och dynga’ eller ’vara idékläckare’ eller ’en tupp som gal och väcker’. ’Muckraking’pågårfortfarande?« 88

■ st&fSåk

Karlstad. Högskolan Leo Pettersson Strut med oval stjärna f-1953 Två skulpturer i bemålad björkplywood strut 900 X 20 X 100 cm, stjärna 285 X 185 X 50 cm i ljusgård i hus ID 1994 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg Fotograf Mats Holmstrand

'S*>‘ I

Karlstad. Högskolan Ulla Magnusson Källa, katt, stjärna, träd f.1942 Fyra bildvävar i gobelängteknik 136 X 112 cm vardera i förrum till föreläsningssalar i hus 9c 1994 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg FotografMats Holmstrand »Motiven källa, katt, stjärna, träd harjag vält, därför att dessafyra teman, stårför humanistiska ideal i motsats till de naturvetenskapliga. Defyra motiven är viktigaför mig som symbolerför urkraft och eviga tidlösa kunskaper.« 92

. ÄH KSMsg i«p: ■ / MjM Sm. - mm ^ ft=^r_v : mm S-:\35s8f%W3; Mp

Eskilstuna. Kriminalvårdsanstalt, Hällby Mikael Pauli f. 1954 Reliefer i koppar, glaserat stengods och betong 5 kopparklädda dörrar 2 sprängformade kopparreliefer 400 X 350 cm, 300 X 300 cm på ytterfasad 1994 Projektledare Gösta Wessel FotografJanAlmerén PiP m ?

94

uJU*. .Å < * ' ..'X /rd<m‘.® I A :

, VW'V-'

m

Mariefred. Kriminalvårdsanstalt Monalisa Brieditis Vägskäl — spel med ljusfärg och vatten f-1949 Rumsgestaltning, väggmålning i äggoljetempera ca ioo kvm mönstrat betonggolv med inläggning av svart, röd och vit gatsten, fontän i vit marmor i korridor resp i ljusgård 1994 Projektledare Gösta Wessel FotografJan Almerén 96

IHäS?

.'--i-.--,;< >-rr-y

> ■ MBB

WWi

Örebro. Polishus JimAxén Figurant f. 1946 Skulptur i brons 200 X 135 X 6 cm sockel i öländsk kalksten 180 X 60 X 60 cm utanför huvudentré 1994 Projekdedare Karin Eklöf Fotograf Kent Höglund likt en stadsport öppnar sig Polishuset i Örebro mot hörnet av Storgatan och Järnvägsgatan. Här har ett uterum bildats, ett torg för möten och passager mot entrén.»Figurant«, en bronsskulptur av Jim Axén, balanserar på platsen och upptar rummet med sin rörelse. Den tycks vara på väg, kanhända i flykt från häktet.»Figurant« står, som på språng, i riktning söderut.

Jim Axéns konstnärskap präglas av egensinne, ironi och en radikal grundsyn. Han har en osedvanlig materialteknisk bredd, blandar högt och lågt och låter motsatserna spela med och mot varandra. Jim Axéns bildvärld är skarpsinnigt absurd och omisskännligt hans egen. »Figurants« sällsamma gestalt, där lätt och tungt uppväger vartannat, är ett uttryck för detta.

Den två meter höga skulpturen reser sig på en lika hög sockel, huggen i öländsk kalksten, samma material som torgets beläggning. »Figurant tycks befinna sig i en rumsmässig förändring. Bronsens patina har Jim Axén behandlat så att ärgningen utsätter skulpturen för en åldringsprocess. En dubbel rörelse, med andra ord.

98

N.

Örebro. Polishus Kjell Anderson Polisen lägger pussel f-i937 Akryl på pannå 5 målningar i ljuschakt måtten varierande mellan 134-250 cm höjd, 116-198 cm bredd 2 målningar i café 174 X 184 vardera 1994 Projektledare Karin Eklöf Fotograf Kent Höglund I huvudtrapphuset samt i det angränsande caféet har Kjell Anderson placerat sina målningar.Redan i början av skissarbetet var han inställd på att låta någon form av relief och utsågade, organiska former kontrastera mot den strikta arkitekturen. 1 ett riktigt pussel valde han ut karaktäristis­ ka bitar som lånat sin form till målningarna.

Kjell Anderson, så gott som samtida medJimAxén på Konsthögskolan, är en målare med en osedvanligt rik färg- och formpalett.Han tycks kunna måla vad som helst - inte för inte var fadern på lediga stunder illusionist.

I Polishuset låter han polisen lägga pussel. Det är ett motiv som figurerat hos honom tidigare: redan som konsthögskolestudent köpte han ett barnpussel som blev utgångspunkten för collage på 60-talet och målningar i 80-talets början.

Här har han låtit såga ut frigolitpannåer och målat dem i akryl. Längst ned är en »kantbit« blå och grön, likt vatten.Växlingen sker uppåt, varannan ljus och gul, varannan mörk och blå. Längst upp, på sjätte våningen, där målningen tangerar himlen, är den blandad.

Bland pusselmålningarna finns en långsmal, otypisk bit - den är oförut­ sägbar, men har likväl en faktisk grund. I caféet är verken spegelvända mot varandra, målade i klarrött, gult, två blå färger och mörkvitt. Trots att ingen pusselbit är vald av slumpen, är lekfullheten förhärskande. De starka färgklangerna intar sina exakta lägen och det är ingen tvekan om att pusslet är rätt lågt.

IOO

Örebro. Ekeskolan Pi Eriksson Trädgård f. 1946 Fem textilier, tryck och applikation på bomull 155 X 130 cm i konferenslokal 1994 Projektledare Marylyn Gierow Fotograf Kent Höglund _ 102

I »Jag kände att det var viktigt att poängtera höjden i rummet, dätför harjag placerat textilierna högt i en råd ovanför dörrhöjd. Textilierna kan ses som en pendang tillfönstren på den motsatta väggen, utsikten är en sorts trädgård.« t_______ .mpWW

Gnesta. Åsbackaskolan Carl Johan De Geer Det mekaniska trädet f. 1938 Skulptur i bemålad ek 310 X 170 cm utanför huvudentré 1995 Projektledare Päivi Emkvist FotografJcmAlmerén åsbackaskolan, en specialskola och ett resurscentrum för elever med hörselskador och tilläggshandikapp, har fatt en efterlängtad nybyggnad, som är så placerad i förhållande till den befintliga bebyggelsen att ett torg har bildats. Där, i blickfanget, har Carl Johan De Geer ställt sin över tre meter höga skulptur. Den är ultramarin, skuren och tillverkad av ek.Till material och teknik påminner den om båtbyggen. I sin skissbeskrivning till verket, »Det mekaniska trädet«, skriver han: »I trettio års tid harjag arbetat med ettformspråk som bygger på en mycket exakt kontur. Ofta harjag skurit ut dessa konturer med kniv, för attfa den precision som penseldraget saknar. Närjag började skissa pa skulpturen till Asbackaskolans entré var det de plana och precisa ytorna som kändes självklara, samtformer vars symbolik är mera lätt än tung. Former ochföremålfrån vardagen, de estetiska hantverken och naturen.« De plana formerna som hänger i grenarna är renodlade, men lätt igenkännbara: en kamera, en såg, en damsko, en herrsko, en penna, en tavelram, en nyckel, en hare, en kaffekopp, en kaffekanna, en fisk, en hammare, ett äpple, en fågel, en bok, en ekorre. Och så skolans begynnelsebokstav, ett stort »Å«! Trädet har burit frukt även inomhus: här finns alla sexton av »Det mekaniska trädets frukter«, som tvillingar till trädets hängen, placerade på väggarna.

104

1 f Carl Johan De Geer, som är målare, fotograf, scenograf, filmare, musiker, författare och mönsterskapare i en och samma person, har på Åsbackaskolan framförallt låtit skulptören Carl Johan De Geer träda fram. Skulptören har dock tagit hjälp av mönsterskaparen och iscensatt ett fantasteri i skolvardagen - vem har tidigare sett ett ultramarint träd? Ett träd behängt med vardagliga och på samma gång fantastiska föremål?

Nya mönstervariationer och begrepp uppstår här ständigt i luftdraget från de förbipasserande: en ram runt haren, en fisk i kaffekannan, en ekor­ re slår med hammaren. Carl Johan De Geer har här »planterat« en skulp­ tur som under långa tider kommer att stå för kunskap och växande.

Och för leken, glädjen och fantasin!

Södertälje. SJ Södertälje Syd Bernt Sundberg Cyklotron f.1951 Skulptur i trä och aluminium 320 X 500 cm i bussterminal 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf Gunnar Smoliansky 106

i <r% mv;:-:

V.. 1. fT~~ Fa. '

Södertälje. SJ Södertälje Syd Magnus Persson Korsvägar f. 1945 Skulptur i zinkplåt med bärande stålstomme 550 X 850 X 650 cm utanför huvudentré 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf Gunnar Smoliansky 108

: 1 gflgfil

Södertälje. Kriminalvårdsanstalt, Hall Bo Andersson Palissad f. 1946 Skulpturer i gjutjärn och grönpatinerad kopparplåt 2st 200 cm, 2st 135 cm, 4st 50 cm, 1 st 140 cm höga över entrégrind 1994 Projektledare Gösta Wessel Fotograf Gunnar Smoliansky no

Karlsborg. Försvarets försöksplats, teknik- och administrationsbyggnad Görel Steg Stammar f. 1957 Skulpturgrupp i alträ och äggoljetempera 260 X 100 X 70 cm i entréhall 1994 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg Fotograf Roland Svensson

in»

'T-

Lidköping. F 7, flygplansverkstad Lars Fernell Historiens vingar f-1943 Skulpturer i trä flygplan 203 X 163 cm skåp 230 X 32 cm, 6 fåglar 67 X32 cm i personalmatsal 1994 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg Fotograf Roland Svensson »Mitt verk anknyter tillflygets historiska utveckling och då i synnerhet med tanke på människans strävan att efterliknafåglarnasflygförmåga. Därför harjagfåglar som ett återkommande inslag.«

\ i

. ....... 99må

mm

! K Meuport

W’Mt . , i

mm

H'}-T

Lidköping. F 7, Utbildningscentrum för jas 39 Hans Peterson Lusthus-Markör-Portstolpar f. 1953 Skulptural gestaltning, stål och betong lusthus 4400 X 2500 cm, markör 2800 cm i diameter 2 portstolpar 1300 X 500 X 500 cm i park 1995 Projekdedare Kerstin Asling-Sundberg Fotograf Hans Peterson v-*- i&m

>• - r'''"-i.V.1 £***£' ■åtåt&M &SJÖÖ!

V'*•.*' ■_5f' ■?^V

>•* .1

S?«8s&-

i*=S**\ ii »På samma sätt som Sätenäs herrgårdsbyggnad har givits ett parkrum, ges denna nya byggnad sitt. Med tre arketypiskaformer - portstolpar (parkentré), lusthus och skulptur (markör), gestaltas och definieras parklandskapet.

För att ytterligare understryka detta anslag komplette­ ras med en grusad gång som tjänar som genväg men som framför allt gör det möjligt att röra sig i parkrummet.«

Vänersborg. Kriminalvårdsanstalt Anna Eilert Vilande rörelse f. 1956 Väggreliefi rakubränd lera 410 X 78 cm golv i glaserat kakel i väntrum 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén

Vänersborg. Kriminalvårdsanstalt Jens Mattiasson Längtan till Italien f. 1916 Sex akrylmålningar på polytoile som limmats på vägg 2,2 X 32 m i korridorer i hus A och B 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén L* % »Eftersom lokalanstalten ligger i Vänersborg Birger Sjöbergs stad, har mina tankar på motiv rört sig kring hans ständiga längtan.Jag tänker då närmast på längtan till Italien.«

Uddevalla. Polishus Johan Brattsröm Tuppen f. 1955 Skulptur i ek, brons, älvdalskvartsit och kullersten 275 X 245 X 50 cm utanför huvudentré 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén »Jag har utgåttfrån tuppen, som är en gammal symbol för vaksamhet. Dessutom harjag utgåttfrån ett dryckeskärl,en bolle, som det ibland bjöds att dricka öl ur vid olika ceremoniella tillfällen. Dessa var ofta fågelformade och kunde vara av enorma dimensioner.

Min tupp är placerad på ett röse som ska knyta an till de bronsåldersrösen som finns på västkusten.

Roset är omgivet av en ring olikformade men släta naturstenar.« 120

Uddevalla. Polishus Lillian Bartholdsson Havet — nära och långt borta f. 1936 Bildväv i lin och bomull 140 X 350 cm i huvudentré 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén

•msm :jmmS£r,

mm:

mm mm WBssmäSfiS?^ ■‘5w

mmm Igilfti SÄ

mm

rsfesÄ

'Xc&ZjC<

;MsSi

Linköping. Universitetet,Valla Leif Mattsson Bluesför nitton änglar f. 1954 Hartsoljefärg på formpressad björkplywood 130 X 503 cm rundad vägg mot hörsal i hus C 1994 Projektledare Karin Eklöf Fotograf Gunnar Smoliansky . må ......... vissa förutsättningar var givna när Leif Mattsson påbörjade sitt arbete för en foajé i Linköpings Universitet: den bågformade väggen, två flanke­ rande pelare och ett golv belagt med klinker i diagonalt mönster. Golvets geometriska mönster återkommer i målningen genom en underliggande struktur av diagonaler. De har utgjort ett stöd samtidigt som grund­ strukturen givit Leif Mattsson större frihet i det övriga formbygget.

Den första utgångspunkten var en skogspromenad, då solen glimmade till genom lövverket och mellan trädstammarna. Leif Mattsson ville återge skogens inneboende kraft och skönhet utan att härma naturen.

De organiska formerna och färgerna har Leif Mattsson bearbetat som i ett kaleidoskop. Genom att isolera vissa färger fläckvis framträder de klarare och far ett eget liv. Den gula färgen vägrade dock att foga sig. Leif Mattsson minskade då gradvis det gula ljuset till förmån för de blå skuggorna. Sedan länge har han arbetat på temat »blues«, där han har undersökt den blå färgens innebörd och möjligheter till uttryck. På den plana ytan strävar han efter att få färgen att lyfta, likt flygande änglar i en immatriell sfär.

122

<H2> »Motljus«, som han först namngav verket, fördelades allteftersom i enskilda former, med individuella uttryck. Sammantaget korn nitton konstnärer till hans hjälp och spelade en avgörande roll för det slutliga verket. Leif Mattsson skrev konstnärsnamnen i tusch på duken och ändrade titeln till »Blues för nitton änglar«. Leif Mattsson låter skikten verka på flera plan samtdigt. En på ytan lagd dekorativ funktion och sam­ tidigt, ett djup med oändliga möjligheter. Se hur den blå färgen förändras i olika ljus i målningen, hur änglarna fortsätter att flyga när lampan har släckts!

Skövde. SJ Resecentrum Jim Berggren Resa till Havet f. 1949 Målning i tvåkomponentsfärg på aluminium 10,4 X 2,6 m ljuslåda på vägg med transparent bild i vänthall 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf Roland Svensson ■ 124

I »’Resa till Havet’ är mottoför mitt arbete. Stationen - platsen där man stiger på tåget och ger sig ut på resa är en av det mänskliga livets viktigaste plat­ ser, en slags Dom helgad åt rörelse i tid, rum och tanke. Resan till havet pågår egentligen hela tiden, platsen dit jag alltid längtar, platsen där vilan finns eller platsen därjag finner slutligfrid. Resan tycks vara själva målet.« Wmm

Fiskebäckskil. Kristinebergs havsforskningslaboratorium Kjell Sjögren Ora et labora f. 1941 Skulptur i brons och ek höjd 400 cm, djup 200 cm utanför entré 1994 Projekdedare Hasse Ekdahl FotografJägerArén

\ mtf I

ÉÉ "r £ mrMw*.

ISiPl

\ \ \ \ \ \\\ V x^rir: KSi

Skogome. Kriminalvårdsanstalt Christer Lundqvist Öken och hav f. 1945 Fyra målade reliefer, akryl på trä 280 X 200 X 4,5 cm, 120 X 130 X 4,5 cm 82 X 82 X 4,5 cm, 374 X 18 X 4,5 cm En målning på plåt 50 X 80 cm i matsal resp utomhus 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén M BBIM

Skogome. Kriminalvårdsanstalt Mia Frankedal Sinneslandskap f. 1957 Två målningar, olja på trä 210 X 370 cm vardera i väntrum på 2 våningsplan 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén f »t** TV »I de motiv som jag vält vill jag att man skall kunna associera till olika upplevelser av naturen.

Att det handlar om landskap tyckerjag passar det ljusa rummet med de storafönstren.« 128

Skogome. Kriminalvårdsanstalt Kerstin Nilsson FNM 781 f. 1945 Textiltryck, reaktiv färg på viskos 175 x 210 cm, 150 X 60 cm, 150 X 90 cm, 2st å 150 X 45 cm i huvudentré, väntrum och korridor 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén

Göteborg. Handelshögskolan Henrik Allert I tiden och utanför f-1937 Tolv skulpturer i lera och chamotte 65 X 25 X 20 cm vardera i trapphus 1995 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg FotografJägerArén 130

Göteborg. Handelshögskolan Karin Egertz Kvadr-o-tur f. 1954 Ridå, tryck på tarlatan och bomullssatin, i tre lager 4,4 X 6 m i aula 1995 Projekdedare Kerstin Åsling-Sundberg FotografJägerArén

Göteborg. Handelshögskolan Agneta Goes Chakror f. 1938 Vävnad i ull och lin 360 X 275 cm i gamla aulan Utförd 1995 på Handarbetets vänner av Lena Holmbeck, Elisabeth Isaksson och Katarina Trodden Projektledare Kerstin Asling-Sundberg Fotograf Ola Husberg 132

Göteborg. Handelshögskolan Gunnel Sahlin Millefiori f. 1954 Ljuskrona i drivet pulvriserat glas och bockat järn ca 380 X 420 X 400 cm i biblioteket 1995 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg FotografJägerArén Lk' 'I 1

Göteborg. Handelshögskolan Lennart Landqvist Bresida f. 1925 Måleri i akryl på betong 7 X 14 m i trappa från entréhall 1995 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg FotografJägerArén 134

\

Göteborg. Handelshögskolan Jan Stigland Till dom f-1955 Måleri i äggoljetempera i,4 X 12 m i matsal 1995 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg FotografJägerArén 136

mitt*®.

«5 g * :l%i ^

Göteborg. Universitetet, Wallenbergsalen Claes Hakenäs f. 1948 Tempera på board, upphängd i vajrar 300 x 210 X 5 cm i entréhall 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén I »Jag tänker mig målningen hängande 30—50 cm över golvet, ungefär 40 cm utifrån väggen, i en kraftig regelkonstruktion så att tyngden av en väggfram­ hävs. Färgerna i målningen går i ton med lokalens övriga, engelskt rött och gråvitt. De utgör en nyansering och intimitet av hallens stora öppna väggar, målningens träaktiga yta som står mot lokalens sten och hetongytor, trorjag blir en bra kontrast. Jag eftersträvar en varm, djup ton i de laserade och bitvis lackerade ytorna som en kontrast till de kallare materialen i hallen i övrigt.« 138

Göteborg. Universitet, Lundbergslaboratoriet Maria Karlsson Utgångsläge f. 1963 Skulptural gestaltning i glas, stål och trä 138 X 228 cm utomhus vid entré 1994 Projektledare Hasse Ekdahl Fotograffager Aren m?z// *i »Lundbergslaboratoriet skall ligga öppetför olika möjligheter.« det har varit utgångspunkten för Maria Karlsson när hon arbetat fram sitt skulpturala verk för entrén. Beroende på var man befinner sig ändrar gestaltningen karaktär: med spegelglas och aluminiumplåt, målad i tvåkomponentsfärg, har hon angett en rörelse, en spänning mellan färger, mellan form och rum. När vi förflyttar oss, sätts den strama kompositionen igång.

Göteborg. Universitetet, Lundbergslaboratoriet Anders Carlsson Labyrint f-1939 Silikat- och akrylfärg på filtad puts 10 X 15 m i entréhall 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén 140

$z-

riA w/ss

LUV

på väggen, i hela tre plan, har Anders Carlsson utfört en målning på filtad puts. »Labyrint« är målad i akrylfärg på en yta av tio gånger femton meter. Anders Carlsson har betonat väggen just som yta, med minsta möjliga rumsliga illusion. »Labyrinten inbjuder och avvisar på en och samma gång, vägen in görs svår lik­ som vägen ut, endast den som besitter kunskapen hittar vägen. Den som vågar sig in utan kunskap går vilse.« Han har använt labyrinten i tre olika varianter på tre över varandra liggande plan. Formerna har en varierande skala av bundenhet och upplösning.Tyngdpunkten ligger till höger där formerna klättrar från golv till tak i breda band.

Göteborg. Universitetet, Lundbergslaboratoriet Susan Ernest f. 1950 Konstnärlig gestaltning, måleri på pannå och vägg 244 X 488 cm, branddörr 311 X 235 cm, kulvert 210 X 142 cm i förbindelsegång 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén susan ernest förhinder den nya och den äldre byggnaden med starka färger, i tydliga formackord. Laserande och täckande partier växlar och anger en rytm i gången. Susan Ernest har målat i akrylfärg, på standardplywoodskivor i ateljén och har sedan monterat dem på plats. Branddör­ ren i entréplanet är målad i vinylfärg, direkt på plåt. Bildkompositionen är avpassad efter rörelseriktningen, mot korridoren,samtidigt som den leder in ljus från glasväggen.

Under marken, i den trånga kulverten, har Susan Ernest fört in rymd och ljus med en isblå färgsättning. Akrylfärgen är sparsamt ansatt för att inte tynga det underjordiska rummet.

142

Göteborg. Universitetet, Lundbergslaboratoriet Lennart Sundqvist f-1935 Gestaltning av uterum, fyra bänkar i ek och koppar, fem sprängstenar, två skulpturer av Kjell Lundberg utanför entré och restaurang 1994 Projektledare Hasse Ekdahl FotografJägerArén 144

WiEW'

+pnmvwi gf^fp

gfe;

. -: - g

|Ä

ifciSS^ .Ääå^äritf lennart sundqvist har gestaltat uterummet med utgångspunkt från två betongskulpturer av kollegan Kjell Lundberg. I Karlavagnens tecken är gorillan och noshörningen tillsammans med fem stenblock inplacerade, där skulpturer och stenar intar de sju stjärnornas plats. Av det berg som sprängts bort för att ge plats för gården har Lennart Sundqvist vält ut sina stenar. På ekbänkarna med kopparfundament kan vi finna vila och begrunda de egensinniga skulpturerna som här funnit sitt livsrum.

Göteborg. Universitetet, Samhällsvetenskapligt centrum, Haga Kent Karlsson NU-HÄR f. 1945 Mobil reliefi emaljerad plåt och spegelglas 300 X 600 cm på brandmur mot innergård 1994 Medhjälpare Erik Langert Projektledare Kerstin Asling-Sundberg FotografJägerArén »Brandmuren vänder sig mot norr, ligger alltså mestadels i skugga. Gestaltningen på denna mur består av en världs­ karta av emaljerade plåtbrickor, som är upphängda så att de rör sig i vinden, böljar i vindilar. Därtillfinns speglar som skapar solkatter på kartan som rör sig med solens gång, när solen behagar visa sig på denna plats.

Solkatterna ärformade som ord t ex ’nu ’ och 'här « 146

*y£

•V * Ä[•»X Vf. t*

."B -S1 SS»I

Va

■Ä-v?

VA» ..A»' ä* «y as» MfcSftW

Bft.' g|i>

Mölndal. Statens invandrarverk Ralph Lundquist Fyrväppling f. 1931 Skulptur i brons 400 X 150 X 150 cm vid infarten till förläggningen 1994 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg FotografJägerArén »’Fyrväpplingen’-skulpturen består avfyra obelisker representerande olika delar av världen - i toppen på stavarna, takfrån olika kulturer - lökkupol - pyramid tält och tegeltakfrän Norden - sammanförda,jämlikhet, lutande mot varandra och i toppen lätt vridna tillsammans.« 148

. ili -tsS .v.>

Jönköping. Skattemyndigheten Jan Cardell Pentagonal f. 1961 Skulptur i rostfritt stål 400 X 320 X 210 cm utomhus vid entré 1994 Projektledare Hasse Ekdahl Fotograf Georg Kindbom

ibr

___ | * i*

r _____

%. 1tf-SäftSm nrm mm ty JEP*®!

Halmstad. Lv 6 Göta luftvärnskår Kristin Rapp Thomas Flygande möte f. 1959 Gestaltning av skärmvägg, måleri på glas 210 X 165 cm, 210 X 115 cm i pausrum 1994 Projekdedare Kerstin Asling-Sundberg Fotograf GerryJohansson 152

rms9m0&}4s$m*i. '>å5i'i;*jfåvSÖ

Sfi

=■•'.-.••Ä ;-J“ '■ v'f' ■ ä;'-

11 . I

• .

■

■■•';

A.;-v

a?s®i

§mm

Halmstad. Högskolan Mikael Ericsson Utsocknes, Instabilitet, UFO f. 1959 Tre målningar i foajé i två plan. I bottenvåningen tempera på trä 340 cm i diameter. I övre planet tempera på duk 260 X 820 cm resp Ink-jet på vinyl 340 cm i diameter 1994 Projektledare Kerstin Asling-Sundberg Fotograf GerryJohansson

“■»■■BBBSa

........ .

TTST-

luascauuiJliaBflBaPu'lifPsf0118 j: i, :

”jiSöifinn-nnnn-nn-Miifc-

■millHlillll lins

»De senaste åren har hemmet allt merförvandlats till en högteknologisk borg, där man med lätthet kan koppla upp sig till omvärlden.

Jag har vält att göra treframtidsscenarier där det är oklart om vigår mot en allt högre informationsdensitet eller om mjölkpallen kommer att åter­ upprättas som social mötesplats. För att skildra detta måstejag ställa mig utanför systemet och har därför vält måleriet som medium.«

154

.'-.i --

fp,

CS* .

pa Pj^ä

':^?>^5: A

Åyf*1H■|P¥lit1 1 ™ *1

'U

ramJ. 3>3g'

tflÉll-: ■ ^WSåHt,

ijSBpäCcg:

jfSÉ »g pi»

i $m

jg#SB

Ängelholm. F10 Skånska Flygflottiljen Hasse Hasselgren Luftrum f-1933 Emaljmålning 450 X 300 cm utomhus vid entré 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson 156

ijf*?: • c'

äm %

pw-v

Hässleholm. P 2 Norra skånska dragonregementet Bengt Berglund Riktmärke kasern 307 f. 1936 Måleri på härdat glas 500 X 800 cm utomhus vid entré 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson »Jag har vält att göra en markering, ett märke, en signal, som kan uppfattas från långt håll ochfrån olika riktningar. Klarafärger mot det något svåra, obestämbara gula teglet.« 158

mm

WM

W-'?-

fiɧ|£. £

Hässleholm. SJ Resecentrum Stellan Lindblad Monolit ii f. 1944 Emalj och puts på betong 10 X 2 X 2 m på utsidan av hisschakt 1995 Projektledare Gösta Wessel Fotograf GerryJohansson »Jag har arbetat med ett hiss-schakt som finns mitt i en glasbyggnad. Glasrotundan är en tillbyggnad till den gamla stationsbyggnaden i Hässleholm.

Denna glasrotunda serjag som en modern katedral från vilken manfärdas både horisontellt och vertikalt. För mig är resandet både detfaktiska; i det härfallet med tåg — och det imaginära.

Jag har behandlat hiss-schaktet som en pelare på vilkenjag lågt emaljerade stålplattor och puts. Med emaljplattorna vill jag anknyta till ett rosettfönster och emaljens blanka yta är tänkt att spela mot den matta och något grova putsen.

Utgångspunkt har varit ett något statiskt och geome­ triskt mönster som splittras upp och åt sidornaför att avslutas av en mer organiskform.« 160

Klippan/Ljungbyhed. F 5 Krigsflygskolan JohnWipp Genom tid och rum f. 1927 Relief i tegel och måleri på aluminiumplåt 7 X 15 m på ytterfasad 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson mm i|li|li1' 11 f 11 11 11 1 11 .i' 1 162

mBmm SBBH »På aluminiumplåtarna är teckningar ur Gustaf de Lavals, min hustrusfarfar, skissböcker reproducerade.

Skisserna är tidiga utkast till helikoptrar (1893j och gittervingar (1907).«

Kristianstad. Högskolan Niklas Anderberg f. 1950 Sju målningar, olja på duk 175 X 175 cm i aula 1995 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson I BIBLIOTEKSBYGGNADEN har Niklas Anderberg utfört sju målningar för den stora hörsalen. De kvadratiska verken är placerade i nischer, där fönster har satts igen utefter rummets ena långvägg.

Målningarna anger en rytm, med höga och låga måleriska toner, där sats och paus växlar. Färgernas och formernas kombinationer har Niklas Anderberg arbetat fram efter hand. Hans arbetssätt kan liknas vid tonsättarens, där verkets mening ligger i komposition och struktur. Uttryckskraften är påtaglig, oljefärgen är laddad med energi.

Värme och kyla växlar, ytan lever. Inne i färgens kropp tänds målning­ arnas ljus. Han har arbetat i flera skikt, lågt till, tagit bort och fram står ett bildbygge där ögonen kan förlora sig som i en komplicerad labyrint. Hans dukar rymmer tvetydiga skrymslen och självklar färgprakt, vindlande passager som gör att vi oupphörligen ser på nytt.

164

■ ' 2^*'EA \

1

:.

i

ijf

gr

i

.

Kristianstad. Högskolan Stig Morin Dungar och Stråk f-1943 Måleri i akryl 205 X 460 cm i trapphus 1995 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson »dungar och stråk« är titeln på Stig Morins akrylmålning, centralt infogad i kanslibyggnaden. Redan i trapphuset möter man anblicken av den målade väggen med ett landskap som han hämtat underlag till söder­ över. I sitt måleri har han alltid intresserat sig för området mellan landet och staden, det slags gränsland som också finns strax bortom den nya högskolan.Väggpanoramat mäter drygt två gånger fyra och en halv meter, och har trots sin storlek ett lätt anslag, en akvarellartad prägel med dukens textila yta bibehållen. Detta ger kontrast åt de omgivande tunga byggnadsvolymerna. »Stadsdungen Kristianstad skymtar ijjärran«, kommenterar Stig Morin. Här finns såväl spridda »människodungar« som frodiga träddungar över det gamla slagfältet. »Längst bort i skyn syns himlaritade stråk och motorvägens asfalt glänser.« Ljusets brytningar och den nya tidens inbrytningar är hans tema. Han står inte mitt i, utan väljer snarare en lantlig utgångspunkt, som titeln på en av hans många utställningar, vid vägen. »För övrigt, var och en av oss har sin egen dunge.«

\

Kristianstad. Högskolan Lars Ekholm Ingen genväg f. 1951 Skulptur i cortenstål och betong 5 X 4,1 X 20 m på campusgården 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson de gamla kasernbyggnaderna var grupperade kring exercisplatsen. Idag är det högskolans byggnader som omgärdar ett campus. Här har Lars Ekholm strategiskt placerat sin skulptur. Den står mitt på området, rakt över signalstenen, den sten som förr markerade platsen från vilken meddelanden signalerades ut. Lars Ekholm gör inte det förutsägbara utan vill med sin skulptur skapa ett äventyr i vardagen. »Ingen genväg« är titeln och också ett motto för hur skulpturen kan ses. »En vandring genom ellerförbi min skulptur kan bli ett miniäventyn, säger han själv.

Det är en vandring som kan ta en till forna kulturer, till aztekernas och egypternas byggnader, till sumerernas ziggurat eller till vår egen järnålders långhus. Lars Ekholms skulpturala bygge är dock utfört i ett material som hör samtiden till: på en stomme av profiljärn har han låtit svetsa nästan 300 kvm cortenplåt. En skulptur har ju inte husets funktionella uppgift, men den kan skapa utrymme för upplevelse och tanke. »Ingen genväg« gör det i hela sin gestaltning, arton meter lång och mer än tre meter hög. De till sina delar geometriska formerna är resta så att en inre dynamik uppstår, det är ingen plåtkropp som lågt sig att vila på högskolans gård, utan ett konstverk som gjort för upptäckt och äventyr.

168

...

>*••••..' V ' .i'

■>' s*5&iS& y.i

’.„'■\V&

»Se underliga tecken bära iväg medfantasin, ochförbered er på att vid den högsta punkten skåda verkligheten. - Är tiden trots allt knapp på väg mot kansli och bibliotek, kan dock mitt på da 'n, i all hast skådas, hur södersol skär massa.«

Wåxå

Kristianstad. Kriminalvårdsanstalt Bertil EnglertJorden och universum f. 1932 Nio målade reliefer i trä och metall väggytan 4x15m i rastgård 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf Ralph Nyqvist

msBBm ®

» V ftl {§* ftKfifSj i§|s#

Lund. Universitetet j0rgen Haugen S0rensen Skeppet, Vikten, Väggarna f. 1934 Tre skulpturer i portugisisk granit Skeppet 4 X 2,3 X 3 m,Vikten 4 X 2,8 X 2,5 m Väggarna 4x3x3m i anslutning till Kårhuset 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Landskapsarkitekt Sven-Ingvar Andersson Fotograf GerryJohansson »Stenskulpturerna är drömmen om det ideala rummet, de ärför mig ting som saknas i en tänkt värld, men också i våra konstfattiga städer.« 172

Kg a In p ' §1 isig ; ; •

‘ .w

k ■ •

ÉÉÄé .

Lund. Universitetet, Ekologihuset Bård Breivik Vattnets tre principer f. 1948 Skulptur i röd vångagranit och svart diabas 350 X 450 X 60 cm, 90 X 700 X 60 cm, 90 X 150 cm i atriumgård 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson

■ m

'■ ■

•f t

-IV-HT

wm v

>c.gr

'mm- ;f#4 .

•2KÖSSCSBT?• jgÄS? I

<;"vÄ

Lund. Universitetet, Ekologihuset Ingemar Svensson Variation på ett tema f-1933 Skulpturgrupp i patinerad och driven koppar 35-40 cm i diameter utomhus, vid entré 1994 Projekdedare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson vid infarten, på väg mot entrén, möter Ingemar Svenssons »Variation på ett tema«.

Ingemar Svensson har invid gångstråket placerat sju klotformer. De är till synes lika varandra, men ur gruppen framträder snart skulpturala individer. I driven koppar har Ingemar Svensson givit dem form. Patineringen har frambringat fläckvisa färgtoner.

I regnet skimrar ytan och svärtan djupnar. När solen bryter fram glimmar kloten i guldgult och violett. Likt fågeläggen som en tid vilar i boet tycks skulpturerna tillfälligt vila på sin plats, väl synliga men ändå lite vid sidan av.Till synes slumpmässigt utrullade har volymerna intagit sina exakta lägen, och relaterar inbördes, från närhet till avstånd. Skulpturernas form sluter sig kring begrepp som organiskt liv, tillblivelse, frö.

.skJWMr Ti

v *' V

> Kl

förfel SMS •>X \-.'v7'~' *^v

SJKS3

V,;;:VV

;*N ESsKfÄe RV*?! ■■;'.".*V'"W £*•“ ‘‘-v. **.>

V,.-,, ?

KfX-, v ^

t^rv*^ . v

^";C> -v-S;

I

Lund. Universitetet, Ekologihuset Dyveke Zadig Spår av liv f. 1953 Femtiotvå skåp med objekt i tre våningsplan 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson dyveke zadig har gjort en gestaltning som bär genom hela huset. »Spår av liv« består av tre olika sätt att närma sig och visa växt- och djurfynd. I trettio små tittskåp, laserade i olika nyanser, har hon samlat frökapslar, snäckor och fjärilar. I sexton större björkfärgade skåp ryms fåglar, stenar och koraller. I sex pyramidformade glasskåp med sockel och topp i trä har hon tillfört samlingarna och expositionen ytterligare en dimension: här abstraherar hon naturens föremål. En gren är målad, en fågel har fatt guldögon. Pyramidskåpen sluter sig kring installationen där samlingarna utgjort materialet för den konstnärliga gestaltningen.

178

Lund. Universitetet, Ekologihuset Lennart Aschenbrenner Skogsliv f-1943 Måleri i plastlaminat 2,4 X 14 m i foajé 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson I foajén reser sig en mer än två meter hög och drygt fjorton meter lång skärmvägg. »Skogsliv« heter bilden, utförd i perstorpslaminat. Lennart Aschenbrenner har målat på stora oblatliknande ark, tolv till antalet och har sedan pressat målningarna in i perstorpsplattor som monterats samman till en enda lång, något välvd vägg. På avstånd möter man verket som en helhet,som ett begrepp. På nära håll framträder enskildheter. Alldeles intill hoppas Lennart Aschenbrenner att vi ska känna skogens sus.

Så arbetar han genomgående i sitt konstnärskap, med det dubbla perspektivet. Bakgrunden utgör handlingsytan för hans subjektiva penseldrag. »Med titeln ‘Skogsliv’ avserjag en levande skog», säger han. Samtidigt är den levande skogen en artefakt, ett stycke målning, en gestaltad skog. På ytan framträder förändringar, det blanka går att spegla sig i.

I SÖ

•i if$j££‘4 * i

IlSiillB ^1 *«,£ -"

;såg|5£ jCMJp.rj

■/i

. . _____

____

Tygelsjö. Kriminalvårdsanstalt Marie Lindström Tid och rum £1954 Skulptur i röd vångagranit 420 X 40 X 40 cm 1995 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf GerryJohansson

»Anstaltensfyrkantiga planlösning harjag kontrasterat med en cirkulär torgbildning, ett rum, där en kompassros står som grundför det konstnärliga arrangemanget.

En damm med springvatten avrundar den strikta uppdelningen, och i dess centrum är en råhuggen skulptur i diabas placerad, som gnomonen i ett solur, vilken med sin skugga påvisar tiden.

Skulpturen, med sin tyngd och råhet, står som en kontrast till det övriga. En symbolför människan i centrum, hennes möjlighet att välja väg, och att det aldrig ärför sent.«

_____

■M.M ■ i;'**’?-

182

<ws"<S &iS2-‘

,<?i;'3r<

«Syfc

•^ÄvV£ $8m ... | ssPwålfe ta>ä!

Ystad. Kriminalvårdsanstalt Ulf Berg Flaggspel f-1953 Reliefer i brännlackerad stålplåt väggytan 4 X 15 m i rastgård 1994 Projektledare Tomas Nordbäck Fotograf Ralph Nykvist »Modulerna i ’Flaggspel’ villförmedla en positiv känsla samtidigt som de kan avläsas som en kontemplativfärgvandring, ett partitur ifärg. Formerna är plana, konvexa och konkava och kan med sin reliefverkan och färgsättning bryta den annars så stela arkitektur som av olika skäl ofta används till just anstalter.«

i I ■ -

Bryssel. EU-kansliet Bo Swenson Blomstraför vind, bugaför vind f. 1932 Tre målningar, olja på duk 113 X 136 cm vardera i konferensrum 1994 Projektledare Karin Eklöf FotografJosefJany högst upp 1 huset, för det stora konferensrummet, har Bo Swenson utfört målningen »Blomstra för vind, buga för vind«. Verket är tredelat och inpassat i den björkboaserade väggen. I olja på duk har Bo Swenson målat denna triptyk, som har trots storleken förmått kvarhålla en skiss eller en kalligrafis spontanitet och rörelse i penselföringen.

Ett intensivt lysande och föränderligt mönster som formar ständigt nya landskap. I Hagaparken strax utanför Stockholms stadsgräns, har Bo Swenson sin ateljé. Det var där han plötsligt fick lust att i måleriet forma de hängen som i vårbrytningen framträder i snåren. Om hassel eller ej korn Carl Jonas Love Almqvists ord om alm, hägg och hassel i hans tankar och gav så småningom titeln åt triptyken, »Blomstra för vind, buga för vind« .Visst kan hasselns frökokonger anas, men mer som en doftförnimmelse, en ton från en avlägsen vårskymning norröver, än en avgränsad form. Mönstren befinner sig i rörelse, färgerna vibrerar av sav och växt, av liv. Över den björkklädda väggen expanderar Bo Swensons målningar, långt utanför ramarna.

186

Bryssel. EU-kansliet Viveka Nygren Isbjörn och Skiffer f. 1925 Trasrya och kelimväv Isbjörn 240 X 262 cm Skiffer 200 X 210 cm i entréhall 1994 Projektledare Karin Eklöf FotografJosefJany viveka NYGREN har utfört textilierna »Isbjörn« och »Skiffer« för entréhal­ len. Den vita kvadratiska är egentligen sammanfogad av tre delar, där den mittersta är vävd i kelimteknik, av silke och Un med diagonaler från svagt gult, över beige till kritvitt. Den rytmiskt hårda mittdelen omgärdas av två ryor, där trasorna är invävda, inte knutna. De är klippta bitar från spetsar, sil­ kesvävar och bomullsgardiner, med andra ord, materialet är återanvänt på samma sätt som i traditionella trasmattor. Intrycket är lurvigt, som av en päls från ett far eller en isbjörn. Den andra väven, »Skiffer«, är vävd i Un, i svart och afrikarött och är något mindre. Den ljusa och den mörka är varandras motsatser, samtidigt varandras förutsättning. Det är genom den strama svär­ tan som den vita mjukheten framträder. Den svarta väven är tudelad, med en kelimväv i rytmiskt zick-zack-mönster till vänster, bredvid en trasrya av svarta silkeslappar, i en mängd kvahteter och valörer. Som svartaste urberg mot fjäderskrud eller nattens vegetation?Viveka Nygrens ursprungliga namn på vävarna var »Isbjörnens göda och onda ande«, men hon ändrade det då djur ju varken är göda eller onda. Isbjörnens mjuka spår finns likväl kvar och minner redan i EU-kansliets entré om Norden. Det gör också den svarta väven, där skiffrar klyver sig vid minnet avViveka Nygrens hemtrakt, Närke.

.*i*W ?«*«/*:•»: mm■t:V«å«Vv*!V ,v» # •;*.*.* ^ #•%**« F« * ** * • • ( .JSgr

BESÖKSADRESSER Kiruna I22,Jägaregatan Gällivare Polishus, Lasarettsgatan 20 Luleå Högskolan, Porsön Umeå Universitetsområdet Tingsrätten, Nygatan 45 I20, Hissjövägen Östersund Skattemyndigheten, Köpmangatan 18—20 Härnösand Landsarkivet, Rosenbäcksallén 18 Gävle Lantmäteriverket, Lantmäterigatan 2 Högskolan, Kungsbäcksvägen 47 Falun 113, Hedinvägen Uppsala Universitetet, Polacksbacken Slottet, Södra flygeln Norrtälje Lv3 , Stegelbäcksgatan Hällefors Grythyttan, Restauranghögskolan Västerås Mälardalens högskola,Vasagatan Sundbyberg Banverket, Rosengatan Solna Vägverket, Haga Norra trafikplats Polishögskolan, Sörentorp Ki Mikrobiologiskt centrum, Doktorsringen 13 Postfastigheter, Svarvarvägen 24 Tomtebodaskolan,Tomtebodavägen 9-11 Stockholm Sagerska huset, Strömgatan 18 sj Centralen,Vasagatan sj/sl förbindelsegång,Vasagatan UD, Fredsgatan 4-6 Tekniska museet, Museivägen 7 kth, huvudbyggnaden, Lindstedtsvägen 3 KTH, inst för teknisk akustik,Teknikringen 8 Kriminalvårdsstyrelsen och Riksförsäkringsverket, Wallingatan 2 Universitetet, köl, Svante Arrhenius väg Universitetet, Botaniska inst, Frescati Hagväg 16 jMK,Karlavägen 104 Karlstad Högskolan, Universitetsgatan 7 Eskilstuna Kriminalvårdsanstalten, Hällby Mariefred Kriminalvårdsanstalten, Bondängen Örebro Polishus,Järnvägsgatan 3/Storgatan Ekeskolan, Eriksbergsgatan 3 190

Gnesta Åsbackaskolan, Åsgatan 13 Södertälje sj, Södertälje Syd Kriminalvårdsanstalten Hall Karlsborg FFK Lidköping F7, Såtenäs Vänersborg Kriminalvårdsanstalten, Brinkeberg Uddevalla Polishus, Lagerbergsgatan 35 Linköping Universitetet,Valla, C-huset Skövde sj, Stationsgatan Fiskebäckskil Havsforskningslab, Kristineberg Skogome Kriminalvårdsanstalten, Hisings Backa Göteborg Handelshögskolan,Vasagatan 1 Universitetet,Wallenbergsalen, Medicinaregatan 20 c Universitetet, Lundbergslab, Medicinaregatan Universitetet, Samhällsvetenskapligt centrum, Pilgatan 19 A Mölndal Invandrarverket, Streteredsvägen 88 Jönköping Skattemyndigheten, Brunnsgatan 1 Halmstad Lv 6, Göteborgsvägen Högskolan, Kristian IV:s väg 3 Ängelholm Fio, Barkåkra Hässleholm P2, Garnisonsvägen SJ,Järnvägsgatan 4 Klippan F5, Ljungbyhed Kristianstad Högskolan, Näsby Kriminalvårdsanstalten,Vä Lund Universitetet, Sölvegatan Ekologihuset, Sölvegatan 37 Tygelsjö Kriminalvårdsanstalten, Skiftesvägen Ystad Kriminalvårdsanstalten, N Zinkgatan 6 Bryssel eu, Square de Meeus 30 Besökstillstånd krävs till vissa myndigheter 191

KONSTNARSREGISTER 66 Abrahamson, Lars 130 Allert, Henrik 164 Anderberg, Niklas 100 Anderson, Kjell no Andersson, Bo 180 Aschenbrenner, Lennart 10 Asker, Curt 98 Axénjim 24 Barmen, Bianca Maria 121 Bartholdsson, Lillian 184 Berg, Ulf 124 Berggren,Jim 158 Berglund, Bengt 78 Billgren, Ernst 64 Bolter, Leif 120 Brattström,Johan 174 Breivik, Bård 96 Brieditis, Mona-Lisa 68 Brännström, Susann 72 Bylund, Anna-Karin 150 Cardell,Jan 140 Carlsson, Anders 104 De Geer, Carl Johan 131 Egertz, Karin 88 Eidem, Stina 118 Eilert.Anna 168 Ekholm, Lars 170 Englert, Bertil 154 Ericsson, Mikael 48 Eriksson, Mats 102 Eriksson, Pi 142 Ernest, Susan 56 Eskils, Mats 22 Fagerlund, Mikael 114 Fernell,Lars 62 Fogelquist,Jörgen 128 Frankedal, Mia 18 Frie, Peter

132 Goes,Agneta 34 Gussander, Agneta 32 Haeberlein, Roland 50 Hake, Claes 138 Hakenäs, Claes 42 Hanson, Rolf 156 Hasselgren, Hasse 172 Haugen Sorensenjorgen 30 Hjelm,Mats 82 Jansson,Ann 146 Karlsson, Kent 139 Karlsson, Maria 86 Kinny, Peter 54 Kling, Saimi 134 Landqvist, Lennart 74 Larsson, Sonja 14 Lempiäinen-Nyrén, Maija 160 Lindblad, Stellan 46 Lindblom, Sivert 182 Lindström, Marie 40 Ljungberg, Pontus 30 Lord, Renée 26 Lundberg, Mikael 148 Lundquist, Ralph 127 Lundqvist, Christer 4 Lundström, Peter 80 Löfdahl, Eva 6 Magnus, Carl 92 Magnusson, Ulla 58 Mattas, Kajsa 119 Mattiassonjens 122 Mattsson, Leif 166 Morin, Stig 129 Nilsson, Kerstin 52 Nilsson, Monica 44 Nilsson-Välimaa, Lotte 8 Nordberg,Tomas 188 Nygren,Viveka

12 Olofgörs, Mats 70 Partos, Christian 94 Pauli, Mikael 4 Persson, Lars A 108 Persson, Magnus 116 Peterson, Hans 90 Pettersson, Leo 152 Rapp Thomas, Kristin 28 Rollof, Ulf 133 Sahlin, Gunnel 60 Samuelson, Ulrik 32 Schiitz, Ursula 20 Senneby,Annette 126 Sjögren, Kjell 84 Slettemark, Kjartan 112 Steg, Görel 136 Stiglandjan 106 Sundberg, Bernt 144 Sundqvist, Lennart 176 Svensson, Ingemar 186 Swenson, Bo 76 Tällström, Olov 36 Ultvedt, P O 16 Wasshede,Annmarie 162 Wippjohn 178 Zadig, Dyveke 38 Zetterströmjan P 8 Öberg, Charlotte 14 Öhrnell, Peter 194

Böcker att beställa från Statens konstråd Utsmyckningen av Centralstationen i Stockholm 1994. text Thomas Millroth. foto Pelle Stackman. Karin Almlöfs förlag. 96 sidor i färg och svartvitt, med nio porträtt av konstnärerna som del­ tog i den inbjudna tävlingen om gestaltningen av Centralstationen samt en beskrivning i ord och bild av Ulrik Samuelsons verk. Pris: 100 kr + porto Konsten i Högskolan Gävle Sandviken.

Ulf Rollof, Mikael Lundberg, Bianca Maria Barmen. text Päivi Ernkvist, Ann-Sofi Noring,Anna-Karin Palm, Bengt Svensson. foto Lars Gustafsson, Ake E-son Lindman mfl. Engelsk version finns i särtryck. 184 sidor i färg och svartvitt, med beskrivningar av respektive konst­ närskap samt konstnärernas verk i högskolan. Pris: 100 kr + porto Columna. Kjell Ohlin. text Karl-Fredrik Berggren,Jan W Morthenson, Ann-Sofi Noring. foto JanAlmerén, Kjell Ohlin. Engelsk översättning. 40 sidor i färg och svartvitt om Kjell Ohlins »tonepaintings« och ljudljusspel »Columna« för Fysikhuset vid Linköpings Universitet. Pris: 60 kr + porto 196

Ande-dräkt för fysisk entré. text Lars-OlofLoeld. foto Gunnar Smoliansky. 16 sidor i svartvitt om Lars-Olof Loelds gestaltning av huvudentrén till Fysikhuset vid Linköpings Universitet. Pris: 20 kr + porto Sila mygg och svälja kameler. text Eva Löfdahl, Gunilla Lundahl, foto Nino Monastra. Engelsk sammanfattning. 8 o sidor i färg och svartvitt om Eva Löfdahls gestaltning »Sila mygg och svälja kameler« och »Utskjutning* för Kemiska Övningslaboratoriet vid Stockholms Universitet. Boken beskriver tillkomstprocessen och innehåller konstnärens egna kommentarer till arbetet i ord och bild. Pris: ioo kr + porto Statens konstråds tidskrift och årskatalog Kan rekvireras mot portokostnad 197

Nr 26 av Statens konstråds tidskrift Redaktion: Birgitta Castenfors, Claes Eriksson, Ann-Charlotte Krön, Deta Liljenfeldt ochAnn-Sofi Noring Där inget annat anges, är texten skriven av Ann-Sofi Noring Ansvarig utgivare Staffan Cullberg Grafisk form Christer Jonson Repro och tryck Skogs,Trelleborg 1997 ISSN 0349-8220 199

I

STATENS KONSTRÅD Statens konstråd, Box 45083, 10430 Stockholm Tidskriften kan rekvireras från Statens konstråd Informationscentrum för offentlig konst Tel 08-3095 45, 322449 Besöksadress Rådmansgatan 70 A, Stockholm From oktober 1997 Tel 08-4401280 Besöksadress: Wallingatan 20-22, Stockholm