Flodkantens pistolflickor - om konstens

Hanna Eriksson harhittat en skulptur av Berit Lindfeldt, som hon avbildat så att den tydligt samspelar med sin miljö, ja, den rent av påverkar miljön radikalt. skugg steg harhon vält att kalla bilden och det ärjust skuggorna som gör bilden intressant. Denperson som rör sig utanförbilden ser vi inte, men skuggan möter skulpturen. Figuren som projiceras motplattbeläggningen ser ut attblitrampad på av skulpturen, men är samtidigt själv en aningen hotfull-och skulpturen ganska mjuk. Kanske nosar foten och figuren på varandra, söker kontakt. Hela den vanliga miljön meden bil och en gata tycks stanna upp inför det ögonblick som Hanna Eriksson så vackertfångat. Genom attvälja svartvittoch en brunaktig ton i gråskalorna har hon reduceratintrycken vilket hjälper oss att se dethon vill attvi ska lägga märke till. Juryns utlåtande hade följande motivering: ”Juryns val av skuggsteg baserar sig påbildens märkligt surrealistiska stämning där konstverketpå ettödesmättat och lite komiskt sättsamtalar med sin omgivning. Mötetmellanbilen, skulpturen och skuggfiguren berättar om tillfälligheter och stämningarsomuppstår i vardagen, något som fotografen medstor känslighetharhaftförmågan attbåde se och fånga. Genommedvetna val avteknik och uttryck gerbilden enupplevelse som stannar kvar hos oss.”

FOTOGRAFIER KAN ALLTSÅ FÅ oss att se detvi glömt att vi ser varje dag, göra oss uppmärksamma på attinte ta den offentliga konsten för given utan ägna den en tanke då och då- att använda den. Jag hoppas därför att tävlingen kan bli ett återkommande inslag i Konstrådets verksamhet och att ännu fler tävlande vill vara med och se konsten.

Fototävlingen Ta på konsten, 2011,2:a pristagareJenniferSkog, Olivia Segerqvist och Karin Hulténberg. Foto: Martin Bohlin.

i£ ; 58Var; '..Tbe Delilah Sisters (2Ö04X Svenska Kraftnät,Sundbyberg. Foto; Maria Macri.

mm

t I i

FLODKANTENS PISTOLFLICKOR OM KONSTENS MENING OCH VISNINGARS BETYDELSE

Inger HöjerAspemyr och Lotta Mossum

©DanielJensen/BUS 2012. 77iug (2009), Svenska KraftnätSundbyberg. Foto: Maria Maori.

©Ditte Ejlerskov/2012. Link (2010), Svenska Kraftnät Sundbyberg. Foto: Maria Maori.

KONST KAN VARA EN estetiskupplevelse men är lika ofta ett forum för reflektion över livet, oss själva och det samhälle vi lever i. Genom att fånga upp existentiella frågeställningarbejakar konsten en sammansatt syn på oss människor.

Mottagandet av den konstkollektion som hänger på Svenska Kraftnät i Sundbyberg aktualiserar frågan om konstens dynamik. Kollektionen sattes ihop i två omgångar av projektledare Monika Larsen Dennis och Lotta Mossum och består av sammanlagt 72 verk. Ett av de verksom harväcktreaktioner är en målning av den kanadensiske konstnären Marcel Dzama; The Delilah Sisters [2004]. Målningen föreställer en grupp flickor som maskerade springer vid en flodkantmed pistoler i händerna. Det finns inget gulligt över de prepubertala flickorna, här är det lekpå djupaste allvar och medstor koncentration som gäller. Målningens färger i ockra och grått och detsättsom himmel ochbarn är målade på bidrar till målningens dramatik.Vad som väckte obehaghos flera i personalgruppen var attbarnen är maskerade och beväpnade.Associationer gick tillbarnsoldater, Gaza-remsan och massmordetpå Utöya sommaren 2011. Någon kände sig så provocerad atthon vände sig till personalchefen för att höra om detvarmöjligt attbytaut målningen motnågotmerupplyftande. Men åsikternavar delade, detfanns också de i personalgruppen som tyckte om Dzamas målning eller tänkte att det var intressant attverketberör och ger upphov till olika tolkningar som diskuterades på fikarasterna.

©PatrikAndiné/BUS 2012.Nu går vi övergränsen (tjejträff) (2008), Svenska Kraftnät Sundbyberg. Foto: Maria Maori.

' 7; mm.

GENOM ATT IFRÅGASÄTTA NORMER kan konsten rikta blicken tillbaka mot oss själva och hjälpa oss attfå syn på de föreställningar vi har om vad konst är eller bör vara. Eller, som inför The Delilah Sisters, de förväntningarvi har om hurbarn bör se ut ellervara. Kanske är det så att vi gärnaväljerbort detsom vid första anblicken känns knöligt, främmande ellerskrämmande. Menmed det överger vi debehov vi har av atttala om och bearbeta detsom skaver.Attlufta våratolkningar och se vad somhändernär andrabemöter dem kan vara ettsättattbli medveten om de processer som pågår mellan oss människor, och som i stort och småttbestämmer hur vi skall leva våra liv tillsammans.

NÄR FRÅGAN KOM TILL personalchefen om att flytta på eller attbyta ut Marcel Dzamas målning fanns redan planer på en öppen visning av kollektionen och manbestämde sig att avvaktamed frågan om etteventuelltbyte. På visningen samtalade vi, konstpedagogIngerHöjerAspemyrochprojekdedareLottaMossum, framför Dzamas målningom hurbilden och detsätt målningen ärmåladpå kan väcka olika slags associationer. Vi uppmärksammade titeln, The Delilah Sisters, och dess koppling till myten om Delila och Simson. Enligt myten lyckas Delila medförförelse avlocka Simson hemligheten medhans övermänskliga styrka. Närhon i förtroende fåttveta hemligheten förråderhonhonom och Simson förlorar sin kraft.Vi talade om hurtiteln kan peka på frågor om könsroller i vårt samhälle, om villkor för kvinnors och mäns handlingskraft.Vad somvar tydligt på Svenska Kraftnäts visningvar att de olika sätten att närma sig konstverken väckte intresse, inte bara för dem som medverkade på visningen utan också för andra i personalgruppen som inte närvarade men som efteråt fick höra från sina kollegorvad vi hade samtalatkring. Eftervisningen försvann önskan om att flytta Marcel Dzamas målning.

STATENS KONSTRÅDS UPPDRAG att placera konstpå statliga myndigheter har sedan starten 1937 präglats av folkhemstanken att göra samtidskonst tillgänglig för alla oavsettbakgrundoch förutsättningar. De statligt anställda tillbringar myckettidpå sin arbetsplats och fårper automatikenrelationtill konsten där. Närkonsten blir ettnaturligtinslag i vardagsmiljön kan denbli viktig för dem som annars kanske inte av egen kraftskulle söka sigtill gallerier eller andra scener församtidskonst.Vi menar attrelationentillkonstenberikas av detprofessionellt ledda samtalet. En visning med ansvariga från Konstrådet nyanserar och kan fördjupa mötet med verket.

VISNINGAR AV KONSTKOLLEKTIONERNA erbjuds de arbetsplatser som visatintresse atttala om konsten. De verkvi samtalar om har valts både av arbetsplatsen och av oss som visar. Kanske har det, som på Svenska Kraftnät, redan bildats åsikter kring placering eller uttryck. Styrning av samtalet ligger på oss som ledervisningen men samtalet kan lika gärna följa någon av deltagarnas tankebanor. De människor vi möterfårmöjlighet attberätta om hur de upplever konsten och får samtidigthöra om verken från olika perspektiv vilket ger flera ingångar. Medvisningen vill vi inte komma med givna svar utan snarare utgångspunkter fören nyanseradtolkning.Vår erfarenhet är attde visningarblirbästdär detfinns en balans mellan individuella och mer allmängiltiga läsningar.

För attundersöka vad somhänderefter en visningträffade vi deltagare några månader efter våra besök, dels på servicekontoret på Försäkringskassan i Sundbyberg och dels på Svenska Kraftnät. Har synen på konsten på arbetsplatsen förändrats ochtalar de anställda fortfarande medvarandra om visningen?

PÅ SVENSKA KRAFTNÄT träffade vi Lena J, Lena N och Bosse. En av deras första frågor till oss på visningen hade handlat om hur vi kundeveta attvåratolkningar var giltiga, hade vi talatmedkonstnären? Rollen som ledare av samtalet förutsättervisserligen studier i konstvetenskap och flerårig erfarenhet avkonstbranschen men upplevelsen av verket finns detingetfacit för. För många i gruppen var detta en aha-upplevelse.

Lena N uttryckte atthon nästan undvikitett av verken, en skulptur som hon såg som obehaglig och ruskig. Skulpturen Thug (2009), av Daniel Jensen, består av ett manshuvud uppbyggt av organiska material, håretbestår av halm och det ena ögat är entallkotte. Skulpturen har gettupphov till interaktioner med verket därpersoner urpersonalgruppenvid olika tillfällen hängtjulgransglitter ellerplastväxter på den huv som skulpturen är placerad i.

Eftervisningens samtal såg LenaNskulpturen på ettheltannat sätt; medmer ömma och öppna ögon därhon nu inte kan förstå hur den första upplevelsen kunnat uppstå.

ATTTALA OM BILDEN och höra de andras olika uppfattningar har getten vidare förståelse för själva konstverken men även förkollegornas synpunkter. Bosse och Lena J uttryckte vikten av samtal för att fördjupa upplevelsen av verken. Man tyckte attvi som samtalsledareberättat ”lagom mycket” för att öppna för övriga gruppen attdelamed sig.Vi, från vårthåll, upplevde en stor generositeti gruppen

©DanielJensen/BUS 2012. Thug (2009), Svenska Kraftnät Sundbyberg. Foto: Maria Maori.

t

4m

p^ i