Om offentlig konst och curatorns roll Offentlig konst kan i dag skapas av alla former av samtida konst. Det är helt enkelt konst som finns i gemensamma rum eller som tar upp eller utgår från idéer om offentlighet. Det här sättet att tänka brukar kallas ”offentlig konst i ett utvidgat fält”, en bredare uppfattning om offentlig konst bortom en traditionell syn där den ofta setts som beställd, begränsad och styrd med en fast form av historiska monument el ler skulpturer på stadens torg. Naturligtvis påverkar samtiden även curatorns roll. Hundra år av modern offentlig konst I Sverige föddes den moderna offentliga konsten ur 1930-talets tankar om kulturens roll i samhället och att den skulle finnas till för alla. Konstnärliga gestaltningar, beställda av olika aktörer eller som egna initiativ, har såklart funnits mycket längre än så. Men konst för våra gemensamma rum, betald av skattemedel, fick då en egen finansiering och organ isationsform. 1937 bildades Statens konstråd efter ett beslut av Sveriges riksdag att en procent av de statliga byggnadskostnaderna skulle avsättas för konstnärlig gestaltning. Enprocentsregeln lever kvar hos regioner och kommuner och tillämpas med stor variation i landet medan Statens konstråd arbetat med fasta anslag sedan 1947. Nagel i ögat eller en medhårs smekning – offentlig konst i dag Samtida offentlig konst kan anta många andra former än rent fysiska. Den kan bestå bara en liten stund eller i evig tid (i tanken). Den kan likväl ta plats i skogen, på webben, som film på tv, eller som performance i parken, skolan eller på teatern. Offentlig konst i dag kan även vara relationell och konceptuell. Den kan till exempel skapa iscensatta situationer, bidra till hur mö-
8
Offentlig konst och curatorns roll
ten sker eller platser utvecklas. Den kan bjuda in publik eller medborgare att bli delaktiga och i vissa fall även medskapande i verk. Den kan utgå från en historia eller abstrakta idéer kring en plats, snarare än att i första hand vara dekorativ och smycka stadsrum. Offentlig konst kan också utmana samhälleliga normer och tillstånd. På samma sätt består det offentliga rummet inte bara av fysiskt byggd miljö, gator och torg utan också av det sociala och mentala rum som bildas genom idéutbyten och kritiska reflektioner. Att producera innovativ konst i samhällets gemensamma livsmiljöer, utomhus och på platser där människor bor och arbetar, ställer specifika krav både på konstnärernas och curatorernas arbete. Arbetet skiljer sig från det som görs på museer och konsthallar. Det betyder att inte bara konsten, utan även idéer kring vad en curator gör, behöver vidgas för att också omfatta processerna inom offentlig konst. Det handlar till exempel om att hitta metoder och tillvägagångssätt för att skapa lokalt engagemang och tillit i kollektiva processer med många aktörer från olika håll och med olika förutsättningar, kompetens och erfarenheter. Det handlar också om att skapa utrymme för lärande, experiment och att diskutera relevanta frågor för vår samtid. Konst utanför den vita boxen behöver ta andra vägar Utanför de konstspecifika sammanhangen behöver både konstnär och curator hitta andra arbetssätt för att undersöka och formulera sammanhang för plats och projekt. Men också skapa egna sätt att möta och samspela med invånare, fastighetsägare och arkitekter som passar projektet. De behöver hitta sätt att ta med sig erfarenheter, metoder och diskussioner som uppstår. Det här utgör viktiga utgångspunkter för att analysera sammanhang och ställa kritiska frågor som kan leda projektet vidare.
