10
UNIVERSITETSNYTT NR 1 2020
Rapporter och dialoger
– viktiga delar i kvalitetsarbetet med utbildningar Som en del i universitetets kvalitetsarbete har nu områdena presenterat sina kvalitetsrapporter för rektor. I JANUARI 2018 beslutade rektor om ett ramverk för Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning i form av sex områden. Se figur här bredvid. Samtidigt beslutades att införa följande nya kvalitetssäkrande aktiviteter:
Pilottest av kvalitetsrapporter Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (Rebus), i vilken prorektor Clas Hättestrand är ordförande,
Vicerektorerna om kvalitetsrapporterna FOTO NIKLAS BJÖRLING
att utvecklingsmöjligheter identifieras och tas om hand av verksamheten. – Det har blivit tydligt att systemet inte enbart är kontrollerande utan också kvalitetsdrivande.
Astri Muren
Elisabeth Wåghäll Nivre
Astri Muren och Elisabeth Wåghäll Nivre, vicerektorer för Humanvetenskapliga området: Enligt vicerektorerna visar arbetet med områdets kvalitetsrapporter att kvalitets systemet fungerar som det var avsett samt
Vilka är de största styrkorna i områdets kvalitetsarbete? – Att utbildningarna granskas av kunniga personer som är externa i förhållande till de disciplinära miljöerna, men med god kännedom om utbildningarnas organisation, vilket innebär att de kan identifiera svagheter och formulera konkreta och implementerbara åtgärder.
Vilka är de största bristerna i områdets kvalitetsarbete? – Att kvalitetsarbetet genom sitt omfång och sin stora grundlighet är mycket resurskrävande och att vi ännu inte vet vad detta kommer att innebära för institutionerna och deras dagliga verksamhet. Hur går området vidare med åtgärder? – Det är ännu för tidigt att säga, vi kommer att kunna närma oss dessa frågor tidigast i höst när systemet kommit upp i full skala och vi har bättre kunskap om hur det fungerar i skarpt läge.
FOTO JENS LASTHEIN
1. Utbildningsgranskningar där universitetets samtliga utbildningar regelbundet utvärderas och följs upp för att säkerställa och utveckla kvaliteten. Utbildningsgranskningarna sker vart tredje år för utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, och vart sjätte år för utbildning på forskarnivå. Utbildningarna bedöms mot kvalitetskriterier utformade från krav i bland annat högskolelag och högskole förordning. Områdesnämnderna ansvarar för arbetet. 2. Kvalitetsdialoger och kvalitetsrapporter som pilottestas under 2019 och 2020. Syftet är att skapa en plattform för informations- utbyte mellan universitetets ledning och områdena. Områdena bjuder årligen in rektor till kvalitetsdialoger där utgångspunkten för samtalet är områdets kvalitetsrapport. Kvalitetsrapporterna kommer att vara offentliga och ge en bild av kvalitetsarbetet vid universitetet. 3. Fokusutvärderingar som görs på uppdrag av rektor för att genomlysa olika delar av universitetets utbildningar. Utvärderingen genomförs av en bedömargrupp med minst en bedömare från ett annat lärosäte. Fokusutvärderingar pilottestas under 2020 och kommer denna gång att fokusera på examination.
har ansvaret för att utveckla universitetets kvalitetssystem för utbildning. Ansvaret för kvalitetsarbetet ligger på områdes- och fakultetsnämnderna. Fokus har hittills varit på utbildningsgranskningar, kvalitetsrapporter och kvalitetsdialoger. Pilot testningen av utbildningsgranskningarna Stockholms universitets kvalitetssystem för utbildning. är nu avslutad och är kvalitetsdialoger med rektor under 2019 sedan hösten 2019 en återkommande aktivitet. och början av 2020. I rapporterna redovisas För närvarande pilottestas kvalitetsrapporter resultaten från områdenas utbildnings och kvalitetsdialoger. granskningar och de utbildningsutvärderingar – Hittills verkar alla vara nöjda med såväl som har genomförts av UKÄ. Där lyfts även innehåll som resultat av kvalitetsdialogerna, men självklart kommer justeringar att göras efter denna pilotomgång. Det är dock klart att kvalitetsdialogerna framöver blir en integrerad del av kvalitetssystemet för utbildning, säger Pär Brännström, sekreterare i Rebus. Den viktigaste lärdomen är, enligt honom, att det tar lång tid att utveckla ett kvalitetssystem. – Utvecklingsarbete måste få ta tid, för att skapa den delaktighet som krävs för att det ska fungera så bra som möjligt. Ett uttalat mål har dessutom varit att inte utveckla ett för stort kvalitetssystem för utbildning. Vi får se om vi lyckas med det, säger Pär Brännström. När Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har utvärderat universitetets kvalitetssystem, vilket sker från hösten 2020 till hösten 2021, kan det bli aktuellt för Rebus att föreslå justeringar i kvalitetssystemet för utbildning. Områdena har fått i uppdrag av rektor att Pär Brännström skriva kvalitetsrapporter och att delta i
