Min Skog by Suomen metsäkeskus

SKOGSCENTRALENS KUNDTIDNING

2 | 2015

Kemeraarbetsslag

Camilla Wikstrรถm leder den nya bioproduktfabriken

Skogsdata styr planeringen av skogsarbeten LAGRING AV VIRKE

Scouternas skog

| 2015

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledaren 4

Design av förpackningsmaterial Wellpappen blev till en prisbelönt lampa.

6 Virkesmarknaden

Höstens virkesförsäljning

7 Nyheter

” ydnader av Gör vrinist.erSparmla materv!ialet gran markägarens lo med

Juristen svarar

Lagring av virke vållar bekymmer.

Skogsdata i nyttobruk

Skogsdata i e-tjänsten MinSkog.fi hjälper till att planera skogsarbeten.

Vi har skog nära oss var vi än går, och det är naturligt för oss att hålla till där. I andra länder ordnas läger ofta på åkrar och hedar. s. 26

Föregångare inom bioekonomi

Camilla Wikström bygger upp en unik affärsverksamhet i Äänekoski.

Att böja trä

Vattenvården kräver åtgärder, påminner ledande experten på naturvård Matti Seppälä.

Skogsvårdsskolan

SVARA PÅ LÄSAR ENKÄTEN PÅ SIDAN 31 och vinn en designlampa!

Kemera-stödet förnyades, vad beviljas det för?

Scouter som vuxit upp i skog

Scouting kan bli en livslång hobby som fördjupar relationen till naturen.

Skogshönsens vinterföda

Vintertid hittar skogshönsfåglarna mat i träden.

10 frågor

UTGIVARE Finlands skogscentral, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA vardagar klockan 8–16, tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Aino Ässämäki REDAKTION Markku Granander, Veikko Iittainen, Hanna Kovala, Risto Mulari, Karita Raivio, Tuovi Rautjoki, Anna Salminen, Annikka Selander ÖVERSÄTTNING Karita Raivio, Helene Blomqvist REDIGERING OCH LAYOUT MCI Press Oy PÄRMBILD Jesse Karjalainen TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 2323-2684 (print) ISSN 2342-4745 (online) UPPLAGA 58 500 st. Copyright © MCI Press Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt. PEFC/02-31-162

www.minskog-kundtidning.fi

Ledaren

Tre månaders lön

kogsfastigheternas försäljningspriser varierar i olika delar av Finland mellan 1 000 och 5 000 euro per hektar. Försäljningspriset på en 50 hektars skogsfastighet varierar mellan cirka 50 000 och 250 000 euro beroende på det geografiska läget, virkesvolymen och hur bra skogen har skötts. Utöver det faktum att skogen för många familjer är en väsentlig del av deras tillgångar, ger skogen inkomster vid virkesförsäljning. Intäkterna från en hektar skog, inklusive virkesförsäljningsinkomster och stöd för skogsbruket, från vilka kostnaderna för skogsvård har dragits av, har i södra Finland vanligtvis varit 100–200 euro, i Lappland under 50 euro och i övriga delar av landet 50–100 euro per år. Med aktiv skogsvård nås uppskattningsvis 40 procent bättre resultat i södra Finland. En grundläggande fråga vid skogsförnyelse handlar ofta om när det lönar sig att förnya skogen. Enklast är att uppskatta hur mycket virkesvärdet ökar per år och jämföra det med det totala värdet på beståndet. Om värdet på beståndet stiger med 250 euro per hektar per år och värdet på virke är 12 500 euro, innebär det en värdeökning på 2 procent. Till exempel kan värdeökningen på ett 70-årigt granbestånd i södra Finland vara så här liten, trots att virkesvolymen fortfarande ökar med 5–6 kubik per hektar årligen. Det lönar sig att beräkna lönsamheten av gödsling genom att uppskatta hur många procent investeringen ger i ränta före slutavverkning. Till exempel avkastningen på en 400 euros investering i gödsling är cirka 7 procent om man genom den ökar tillväxten av timmer med 12–16 kubik meter och försäljningsinkomsterna med 800 euro på tio år. Att det är lönsamt att bekämpa rotticka beror på att man förhindrar virkesvärdet från att sjunka på grund av sjukdomen. Om man tack vare bekämpningen kan förebygga svampskador på till och med så litet som 5–10 kubikmeter barrtimmer per hektar, så är bekämpningen lönsam även utan Kemera-stöd. Lönsamheten av plantskogsvård kan uppskattas genom att jämföra de avverkningsinkomster som kan fås i framtiden från en oskött skog med inkomster från en välskött skog. Utan plantskogsvård producerar skogen mindre värdefullt timmer än ett plantbestånd där man utfört skötselarbetena i tid. Höst och vinter är de bästa årstiderna för att planera och avtala om virkesaffärer och skogsvårdsarbeten för nästa vår och sommar. Satsningar på skogsvård ökar skogens värde och lönsamhet, och ger vanligtvis 3–7 procent i ränta på det investerade kapitalet. En aktivt skött ekonomiskog på 50 hektar i Södra Finland ger årligen i snitt intäkter på cirka 7 000–14 000 euro, vilket motsvarar ungefär tre månaders lön. Det lönar sig att använda och sköta sin skog för att få in pengar på kontot nu och i framtiden. ANSSI NISKANEN näringsdirektör Finlands skogscentral

www.minskog-kundtidning.fi

AV TRÄ Bekant från förpackningar Wellpapp är det populäraste förpackningsmaterialet i världen. Den är stark, den andas och håller fukten borta. Därför passar wellpapp bra för lagring, transport, postning och som skydd. Wellpapp tillverkas både av ny och av återvunnen trämassa. Hemligheten med det starka materialet är vågformen: Wellpapp består av ett eller flera skikt som limmas ihop. De mellersta skikten är vågformade och de omgivande ytskikten plana. Ju högre vågor, desto starkare papp. I Finland tillverkas årligen 140 000–160 000 ton wellpapp. Dessutom tranporteras 125 000 ton wellpapp årligen från utlandet i form av förpackade försändelser. Över 90 procent av wellpappen återvinns och blir bland annat råmaterial till ny wellpapp.

www.minskog-kundtidning.fi

text Jenni Juntunen bilder &Bros

Design av papp IDÉN KOM UPP HALVT AV MISSTAG när AnttiJussi Silvennoinen och Pekka Kuivamäki, som då studerade för magisterexamen i industriell formgivning, vek modeller för lampskärmar av förpackningskartong. Kan det vara möjligt att utveckla en vacker och hållbar designskärm av ett vardagligt och värdelöst material? Så skapade helsingforsföretaget &Bros sin förstlingsprodukt i produktfamiljen Compleated. Den veckade taklampan tillverkas i Finland av inhemsk wellpapp som bekläds med färggrann kartong och ytbehandlas med matt laminat. Den monterbara produkten packas i en liten låda som är lätt att sända från webbutiken till beställaren, eller som turister enkelt kan ta hem i handbagaget. Compleated röstades fram som årets lampa i galan Muoto2014 som prisbelönar finländsk design. Juryn berömde den kreativa användningen av webbpapp och uppskattade att produkten kan återvinnas. – Att den är ekologisk är naturligtvis ett viktigt värde men vi vill att folk ser lampan framför allt som ett exempel på god design. Idag borde det vara självklart att produkterna också är ekologiska, säger Silvennoinen som är en av &Bros grundare. Sedermera har taklampan, som finns i två storlekar och i elva färger, fått sällskap av vägg- och bordslampor. De unga planerarnas senaste innovation är att bekläda skärmen med ekfaner i stället för färgad kartong. – Slutresultatet är klart mera sofistikerat. Kontrasten är ganska rolig och fascinerande, när det är vanlig wellpapp under ädelträet. l

www.minskog-kundtidning.fi

text ANTTI PAJULA ledande expert på skogsfastighetsstruktur, Finlands skogscentral

VIRKESMARKNADEN hösten 2015

Under januari–februari 2015 sålde privatskogsägarna 19,8 miljoner kubikmeter virke till skogsindustrin. Den sålda virkesvolymen i början av året är cirka 10 procent mindre än åren 2013 och 2014 vid samma tidpunkt. Under 2010–2012 var försäljningsvolymen mindre än i år, vilket betyder att virkeshandeln går tämligen bra. DE KUMULATIVA VIRKESFÖRSÄLJNINGSVOLYMERNA I PRIVATSKOGAR 2010–2015 Källa: Naturresursinstitutet

Milj. m3 40 35 30

2012

2014

20 15

201

2015

013

5 0

Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November

December

Augustivärmen kom som en räddning Höstens virkeshandel förväntas bli livlig, trots att några sågar har meddelat om permitteringar vilket minskar virkesbehovet jämfört med det förutspådda. De två senaste årens svåra drivningsförhållanden har vållat problem. I södra Finland har vi haft två varma och korta vintrar, och den värdefulla reserven av sommar- och menföresstämplingar har inte haft möjlighet att växa. I våras och i början av sommaren 2015 såg läget katastrofalt ut för virkesdrivningen, när regnet bara fortsatte att ösa ner. Virke gick att få ut endast från slutavverkningar intill vägar med hård botten. Det varma uppehållsvädret som varade i några veckor i augusti räddade situationen åtminstone för en tid framåt. Om kölden kommer tidigt och det snöar först när marken är frusen, blir det i vinter möjligt att avverka virkesreserverna på de vinterstämplingar som har fått växa till sig under de två senaste åren.

Efterfrågan på virke ökar För knappa tio år sedan började skogsindustrin använda klart mindre massaved och flis när pappers- och cellulosafabriker började sätta lapp på luckan. Lyckligtvis ser läget annorlunda ut idag. UPM:s flaskhalsinvesteringar i cellulosafabriker och Stora Ensos insatser för att omvandla pappersmaskinen i Varkaus till en kartongmaskin, ökar användningen av inhemskt virke med 2–3 miljoner kubikmeter. Fabrikernas ökade virkesbehov återspeglar sig redan nu på virkesmarknaden, främst i östra Finland. Bioproduktfabriken i Äänekoski startar, som det nu ser ut, i augusti 2017. Behovet av virke ökar på en gång med cirka 4 miljoner kubikmeter. Efterfrågan på massaved och flis förbättras i hela landet, huvudsakligen i mellersta Finland. Äänekoskifabrikens inverkan på virkesmarknaden ser vi hösten 2016 när MetsäGroup, som skaffar virke för fabriken, stegvis börjar öka på virkesreserven.

Vem behöver grovt virke? Efterfrågan på massaved och sågflis ökar redan med cirka tjugo procent, tack vare de nuvarande investeringsbesluten. Siffrorna blir ännu större om en av de planerade cellulosafabrikerna i Kuopio eller Kemijärvi blir verklighet. Situationen i Finland kan snart vara den, att det finns efterfrågan på virke med liten diameter, medan problemet är efterfrågan på grovt virke. I flera landskap i östra och södra Finland utgörs avverkningsreserven främst av grovt granvirke. Finns det inom privat sågindustri mod att investera i nya storsågar eller att utvidga gamla sågar? Eller är det de tre stora skogsindustriföretagen som kommer att göra de här såginvesteringarna? Ett absolut krav är att det finns efterfrågan på sågat virke, och ett tillräckligt högt pris på världsmarknaden. Också prisnivån för timmer och massaved samt deras pris i förhållande till varandra påverkar väsentligt dessa beslut.

www.minskog-kundtidning.fi

grafik MCI PRESS

I e-tjänsten MinSkog.fi har publicerats skogsdata om privatskogarna i Finland för

Finlands skogscentral har publicerat en strömningsmodell för vatten, som täcker hela landet. Modellen är till hjälp när man planerar vattenvården i skogsbruket. Modellen baserar sig på geografisk information om terrängformationer och den kan utnyttjas till exempel vid planering av iståndsättningsdikningar. Diverse material som grundar sig på olika typer av geografisk information kan inte ersätta behovet av att planera vattenvårdskonstruktionerna i terrängen, men det hjälper till att rikta terrängarbetet exempelvis till erosionskänsliga områden. Då man har noggrannare uppgifter än förr om vattenflödet och avrinningsområdets areal redan innan terräng planeringen sätter igång, kan de vattenskyddskonstruktioner som behövs vid arbeten inom skogsbruket dimensioneras mer exakt.

miljoner hektar.

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

En strömningsmodell för vattnet hjälper till att planera vattenvården

nyheter

En strömningsmodell för vattnet visar flödesmängden och hastigheten enligt avrinningsområdets storlek och terrängens lutning.

ENERGIEFFEKTIVITET TILL LANDSBYGDEN Finlands skogscentral och ProAgria startar under hösten 2015 projektet ”Energiatehokkuudesta kilpailukykyä maaseudulle”. Projektet genomför åtgärder enligt energieffektivitetsdirektivet på jordbruksenheter och i landsbygdsföretag. Energieffektiviteten bidrar till att Finland når sina energi- och klimatmål. Avsikten med projektet är att göra allmänheten bekant med tjänster, rådgivning och finansiering som hjälper till att använda energi mer effektivt. Projektet informerar också om goda, realiserade tillvägagångssätt och investeringar som kan användas som stöd och som jämförelsegrund när man planerar nya investeringar i energi effektiviteten. Projektet erbjuder experthjälp till andra energiprojekt och till administrationen då man utvecklar uppföljning av och rapportering om energieffektiviteten. Effektiviteten är viktig inom bioekonomin. Sparad energi är värdefull för köparen. När vi sparar importerad energi förbättras också den nationalekonomiska hållbarheten. www.minskog-kundtidning.fi

Skulle du klarraa på skogsnmötlaenfr?ågSva na på de ga ötens weborbplats. skogsn

På Skogscentralens kurser får du råd i hur du gör din skogsdeklaration

SKOGSNÖTEN 35 ÅR

kogsnöten fyller 35 år 2016. Skogsnöten är en tävling som är avsedd för elever i årskurserna 7–9. Tävlingen har ordnats sedan 1982. Deltagarantalet är omkring 30 000 per år. Redan en miljon finländare har deltagit i Skogsnöten. Skogsnöten ordnas av Finska forstföreningen i samarbete med Biologi- och geografilärarnas förbund, samt med aktörer i skogsbranschen. De som klarat sig bäst i skoltävlingarna deltar i landskaps tävlingarna som ordnas av Finlands skogscentral. De bästa i landskapen kommer till den riksomfattande finalen. De tre bästa finalisterna i landet och de bästa i landskapen får ett penningpris. År 2015 fick 13 deltagare dessutom ett sommarjobb på en skogsvårdsförening. Följande Skogsnöten ordnas i skolorna onsdagen den 3 februari 2016.

Evenemang

Anmälningar och mer information: www.smy.fi/sv/lar-dig-andra/skogsnoten

I januari-februari 2016 ordnar Skogscentralen kurser i skogsbeskattning, där får du råd och kunskaper om hur du ska fylla i skattedeklarationen. I början av året tar skogsägarna itu med ett stort jobb när det är dags att lämna skogsdeklarationen och periodskattedeklarationen. Du kan förbereda dig genom att i god tid ta fram nödvändiga kvitton, och sortera dem i separata buntar för inkomster och utgifter. Se kursinformationen i början av 2016 och anmäl dig på adressen www.skogscentralen.fi/evenemang.

"Skogsbruket i Finland är bland toppländerna i världen vad gäller att säkra mångfalden. Det är emellertid klart att den ökade virkesanvändningen är en utmaning för den ekologiska hållbarheten vid användning av skog." Janne Soimasuo och Inka musta I spalten Vieraskynä i Helsingin Sanomat 28.9.2015

Använd e-tjänsten MinSkog.fi effektivt 28.10.2015, Helsingfors Kom och bekanta dig med de möjligheter som MinSkog.fi erbjuder och med dess nya egenskaper. Informationen är avsedd för såväl nya som vana användare av MinSkog.fi.

Utbildning för skogsägare i den nya Kemera-lagen Kajana 28.10, Kuopio 17.11, Joensuu 18.11 och Jyväskylä 19.11.2015 Rådgivning för skogsägare om stöd enligt lagen om hållbart skogsbruk (Kemera).

www.minskog-kundtidning.fi

I e-tjänsten MinSkog.fi kan du ge aktörer ditt samtycke till att använda dina skogsdata. Detta innebär att de aktörer som är med i MinSkog.fi, till exempel virkesköpare, skogsvårdsföreningar och skogstjänstföretagare, får möjlighet att läsa dina skogsdata. Utifrån uppgifterna kan aktörer kontakta dig för att lämna ett anbud om virkeshandel eller för att erbjuda sin hjälp med skogsvårdsarbeten. Du kan ge ditt samtycke till samtliga aktörer inom området, eller till exempel till endast en utvald och pålitlig partner. Du kan också välja om du ger ditt samtycke till att överföra eller endast till att läsa dina uppgifter. Samtycke att läsa innebär att aktören kan se dina uppgifter i MinSkog.fi. Samtycke till att överföra skogsdata betyder att aktören kan överföra uppgifter till sitt eget skogsdatasystem. På bakpärmen till den här tidningen finns en instruktion för hur man ger ett samtycke i MinSkog.fi. Spara den.

Ta kundtjänsten till hjälp SKOGSCENTRALENS KUNDTJÄNST betjänar på svenska på numret 029 432 407 klockan 8–16 och på finska på numret 029 432 409 måndag-tisdag klockan 8–18 och onsdag-fredag klockan 8–16. Du kan också ta kontakt genom att skriva e-post till adressen kundtjanst@skogscentralen.fi. Kundtjänsten ger dig råd i skogsvård, skogsägande och om e-tjänsten MinSkog.fi.

KOLLA VÅR BLOGG Skogscentralens experter bloggar på vår webbplats om aktuella frågor som rör bland annat skogsbruk, skogspolitik samt att äga och sköta skog. Läs bloggen på adressen www.skogscentralen.fi/blogi.

nyheter

Dela med dig av dina skogsdata och hitta tjänster

SKOGSCENTRALEN BETJÄNAR OCKSÅ FÖRETAG Skogscentralen tillhandahåller en ny rådgivningstjänst för skogs- och virkesföretagare. Skogscentralens kundrådgivare kontaktar företag personligen. På gemensamma möten kartläggs Skogscentralens möjligheter att stöda företagens affärsverksamhet, till exempel genom att utnyttja skogsdata eller Skogscentralens expertis inom skogslagstiftning och inom skogs- och naturvård eller genom Skogscentralens nätverkskompetens. En viktig del av rådgivningen är e-tjänsten MinSkog.fi som innehåller en separat del för skogsaktörerna. Med hjälp av MinSkog.fi kan företag som erbjuder skogstjänster hitta skogsägare i vars skogar man borde göra skogsvårds arbeten. Dessutom har Skogscentralen för företag avsedda tjänster som bygger på skogsdata. De är till hjälp till exempel vid planering av vattenvård och virkesanskaffning. Skogscentralens kundrådgivare ger gärna information om hur man kan dra nytta av de olika tjänsterna. Nya företag och företag som ännu ligger i startgroparna ombes fortfarande primärt vända sig till den egna regionens Närings-, trafik- och miljöcentral eller till olika utvecklingsbolags företagsrådgivning. LÄS MER OM EVENEMANG: www.skogscen tralen.fi/ evenemang

GIS-marknaden

Skogsmässan

FM i vedhuggning

3–4.11.2015, Helsingfors

6–8.11.2015, Helsingfors

I Skogscentralens monter kan du stifta bekantskap med informationsprodukter som är till hjälp vid planering av vattenvården och som ger data om barkborreskador och skogsbruksstöd.

I Skogscentralens monter får du information om e-tjänsten MinSkog.fi, skogsdata och Kemera-stöd. Läs mer om programmet på adressen www.skogscentralen.fi/skogsmassan.

7-8.11.2015, Helsingfors

www.minskog-kundtidning.fi

Välkommen att följa finalen i FM-vedhuggning på Skogsmässan.

Skogsvårdsskolan Vårär

Bekan ta dig med ståndorts klasse rna!

Vilken skogst

yp?

De olika ståndor Växterna avslöjartsklasserna ligger till grund för skogsvå på hurdan eller harsyra berätta oss? mark din skog växer. Vad rden. kan då vårfryle text Annikka SElander,

Anna SAlminen

teckningar

ESSI KUULA

är du vandrar i skogen märker förändras vartefter du att skogsbilden du går. Du Känneteckna tallskogen lämnar den bakom dig nde för barrskogsbä ljusa och kommer helt dominerande granskog som ltet in i en skuggig i skogen. Karaktäristisär att barrträden är i sin tur Redan långt tationen är före den planenliga gränsar till en blandskog. kt för markvege olika risväxter, det utvecklats såsom blåbär skogsvården mossor och olika slags s tid hade och lingon, lavar som trädbestånd samt Förklaringen tämligen näringsfattig bildar täta växtbestånd. på olika växtplatser. finns i markens Marken är och sur till samhällena bördighet och barr. Ytskiktet som indikerar de olika växt består av råhumus, följd av förmultnande bördigheten. Många beslut jordarten är och den mest i fråga om skogsförnyel morän som typiska härstammar förutsätter istiden. att man kan se och trädslagsval från den senaste definiera växtplatsens virkesproduk Växtplatsens tionsförmåga bördighet och virkesproduk på ett ortsklassifice klimatet, främst tionsförmåga ring som används tillförlitligt sätt. Den är beroende temperatur stånd och heten. Systemet i Finland bygger av markens beskaffenhet och nederbördsfö är över hundra på växtlig rhållandena, oslagbart. Till , särskilt vattenhushål år gammalt och bördigheten. exempel i skogsvårdsre men fortfarande Klimatet förändras lningen hänvisar man norrut. Däremot kommendati småningom till ståndortskla onerna kan marken från söder sserna. variera rätt kan också på mycket. samma område Klimatet och bästa växtplatsern Vegetationen blir kargare marken ger också på de a när vi förflyttar förutsätt oss norrut. ningar för tillväxten Finlands skogar Växterna hör nästan indikerar helt till det bältet, endast växtplats Redan på 1700talet boreala barrskogs ens kvalitet den sydvästra kunde man kusten och hör till lövskogsbält trädslag och en del av sydkusten den undervegeta dela in skogen utifrån et. det var viktigt tion som växte att veta vilka på platsen. marker Det bruk och vilka som lämpade för åkerbrytning sig för svedje .

Lund Lundar är bördiga växtplatser Växtligheten med mulljord. karakteriseras gräsväxter, av storväxta ormbunkar och lundmossor. ört- och växer flera olika trädslag I lundarna och buskar. sällsynta därför Lundar är att de har röjts de bevarade till åker. En lundarna är del av skyddsområde och vårärt är exempel n. Tibast på lundens ledväxter.

Harsyra LundarTad mo På lundartad mo växer det rikligt med gräsväxter ört- och men också risväxter förekommer. Granen är det dominerande lövträden växer trädslaget och även bra. Ledväxter harsyra och är till exempel bergslok.

Skogsnäva

FrIsk mo de friska moarna domineras olika risväxter av och är sammanhänga mosstäcket Finland dominerarnde. I södra blåbäret, i norra Finland även lingon. Både gran, tall och björk trivs på den här växtplatsen. skogsnäva och husmossa är exempel på ledväxterna för frisk mo.

www.minskog-

kundtidning.fi www.minskog-

kundtidning.fi

Läs om ståndorter på webben

"Virke ska användas på ett mer mångsidigt sätt och volymen utökas med 15 miljoner kubikmeter per år, samtidigt som virkets förädlingsvärde höjs." Källa: Lösningarnas Finland – statsminister Juha Sipiläs regerings strategiska program 29.5.2015

De olika ståndortsklasserna ligger till grund för skogsvården. Växter avslöjer på hurdan mark din skog växer. Vad kan fårfryle eller harsyra berätta för oss? Läs mer om ämnet i Skogsvårdsskolan på kundtidningen Min Skog på webben: www.minskog-kundtidning.fi/sv/ vilken-skogstyp.

VIRKESPRISERNA VÄCKER ALLTID DISKUSSION

Evenemang

irkesprisnivån är ett ständigt diskussionsämne när skogsägare träffas. Äldre skogsägare för gärna toppriserna för flera decennier sedan på tal. Men det är lätt att vara efterklok. Under de senaste sjuttio åren har det förekommit tre stora pristoppar i Finland: Den första branta höjningen på prisnivåkurvan dök upp under Koreakriget i början av 1950-talet. Den andra stora prisförhöjningen föranleddes av oljekrisen i början på 1970-talet. Den tredje och senaste orsakades 2007 av att tullar sattes för virke från Ryssland, av den starka prisökningen på sågvirke på världsmarknaden och av rädslan för att virket inte skulle komma att räcka till för inhemska behov. Var och en av de skarpa pristopparna har kommit igång med anledning av en internationell kris eller omvälvning. Dessutom har varje pristopp hållit i sig bara en kort tid, högst ett år. Efter pristoppen har virkespriset snabbt sjunkit till den tidigare nivån, eller till och med under den. Faktum är att bara få skogsägare har hunnit sälja virke till toppris. En del skogsägare har under den tid som priset har legat i topp bestämt sig för att vänta och se om det skulle stiga ännu mer, och därmed försenat sig ordentligt.

Landsbygdsnäringar och planläggning 11.11.2015, Petäjävesi Information om hur man kan kombinera planläggning och användning av skog. Informationen är avsedd för planläggare, konsulter, miljövårdssekreterare och aktörer inom skogsbranschen.

När man studerar de nominella rotpriserna vid virkeshandel i privatskogarna i Finland mellan 1983 och 2014 kan man dra några slutsatser: Rotpriset på timmer har ungefär fördubblats under trettio år. Under samma tidsperiod har levnadskostnadsindexets poängtal, som indikerar prisutvecklingen på de varor och tjänster som hushållen köpt, blivit 2,2 gånger högre och partiprisindexets poängtal, som beskriver utvecklingen av kostnader för råvaror och andra kostnader, cirka 1,9 gånger högre. Härmed har det knappt skett någon förändring i den reella prisnivån under de senaste trettio åren. Rotpriset på massaved har blivit bara 1,3 gånger högre under den här tiden. Räknat utifrån levnadskostnadsindexet har det reella rotpriset på massaved minskat cirka fyrtio procent på trettio år, och räknat utifrån partiprisindexet bara cirka trettio procent. Den här jämförelsen visar tydligt att det lönar sig att satsa på timmer vid skogsbruk i Finland. Vid sidan av timmer producerar skogen tillräckligt med massaved och energived. Antti Pajula, som är ledande expert på skogsfastighetsstruktur på Skogscentralen, har skrivit en artikel om virkesprisnivån. Läs hela artikeln i webbtidningen Min Skog på adressen www.minskog-kundtidning.fi/sv/virkespriser.

Min Skog ABC-dag

Min Skog Grundkurs

16.1.2016, flera orter

januari-februari, flera orter

Min Skog ABC-dagen är avsedd för nya skogs ägare samt för de skogsägare som håller på att bekanta sig med sin skog. Under dagen behandlar vi i korthet skogsvård, skogsbranschen, skogsbeskattning och virkeshandel.

Min Skog-grundkurserna startar på våren i olika delar av landet. På kursen behandlas skogsvård, virkeshandel, beskattning och skogsnaturen.

www.minskog-kundtidning.fi

Juristen svarar Lagring av virke

Säljaren av virke har rätt att förutsätta att köparen följer avtalet.

Hur länge ska skogsägaren orka se på högen av hyggesrester menad till energived som bara ligger kvar, och vad finns att göra om högen inte försvinner inom tre år?

id virkeshandel definieras köparens och försäljarens skyldigheter i huvudsak enligt virkeshandelsavtal i standardform. Förutom avtalsvillkoren kan man tillämpa bindande praxis och affärssed, när sådana finns. Dessa ersätter köplagen som reglerar köp av lös egendom. Lagen tillämpas som en dispositiv föreskrift som gäller avtal först efter andra källor. Enligt de standardavtalsvillkor som gäller virkeshandel på rot får man utan ersättning lagra virke på ett ställe som parterna har avtalat om i tre års tid från att äganderätten till virke har överförts. När det i samband med gagnvirkesavverkning tas ut energived, kommer man ibland separat överens om lagringen. Detta kan vara ändamålsenligt eftersom lagring av energived kan räcka länge och kräva mycket utrymme. Enligt standardvillkoren för rotförsäljning övergår vanligtvis äganderätten av virket till köparen när träden fälls. Tidpunkten för överlåtelse av virke och övergången av riskansvaret för varan brukar man inte avtala om separat i standardavtal. Om man inte kommer överens om tidpunkten i avtalet, ska man uppenbarligen anse att överlåtelsen och övergången av riskansvaret för varan sker samtidigt som äganderätten övergår när träden fälls. Vid lagring av virke som ingår i rotförsäljning är det således frågan om att förvara en vara som ägs av köparen och som överlämnats till denne inom ett område som ägs av försäljaren. Om virke inte transporteras bort från avlägget och lagringen fortsätter längre än avtalat, är det frågan om en prestationsstörning. Säljaren av virke har rätt att förutsätta att köparen följer avtalet och korrigerar situationen. Förutom den så kallade naturaprestationen torde det i praktiken vara frågan om skadestånd som rättsmedel. Säljaren av virke bör meddela köparen om

www.minskog-kundtidning.fi

dröjsmålet inom rimlig tid och sträva efter att komma överens om hur man korrigerar situationen, samt om en eventuell ersättning. Om parterna inte kan komma överens, avgörs avtalstvister i sista hand i tingsrätten. I domstolen kan virkessäljaren bland annat kräva en fullgörelseplikt för köparen, alltså en så kallad fullgörelsedom.

Janne Uitamo ledande expert på skogslagstiftning, JM, AFM Skogscentralen

I standardavtalsvillkoren för virkeshandel på rot har man avgränsat ersättningsskyldigheten så att skador som uppkommit i samband med drivning och lagring ska ersättas endast i det fall att de har uppkommit med anledning av uppenbar vårdslöshet. Ersättningsskyldigheten faller emellertid bort till exempel när det är frågan om ett hinder som köparen inte har kunnat påverka eller som köparen inte kan förutsättas att ha beaktat. Också bland annat frågan om personalresurserna har varit tillräckliga och om transportsmedlen har varit adekvata, kan ha inverkan när man uppskattar om tillräcklig aktsamhet har iakttagits. Förutom skador som inte uppkommit på grund av oaktsamhet, har man i vissa standardavtal för virkeshandel, utanför parternas skadeståndsansvar lämnat också indirekta skador, till exempel skador som beror på att annan egendom än sålt virke har skadats. När transporten av virke från avlägget fördröjs, kan som skadestånd komma i fråga till exempel ersättning för användning av avläggsområdet efter utsatt tid och ökade kostnader för skogsförnyelse, när lagring sker på en förnyelseyta. Det handlar om att ersätta de verkliga skadorna. Ersättning av typen avtalsvite eller liknande som är oberoende av skadans storlek har enligt standardavtalen för virkeshandel på rot traditionellt gällt bara fällning av sådana träd på säljarens mark som inte ingår i avtalet.

Ställ skogsf rågor till juristen ! Sänd din fr åga till adre ssen minskog-k undtidning@ skogscentr alen.fi. Vi publicer ar svar i den här spalten.

text Aino Ässämäki bilder Jesse Karjalainen

Skogsdata i e-tjänsten MinSkog.fi hjälper skogsägaren att ta beslut, men den exakta planeringen är det bäst att göra på plats i skogen.

Stöd för

beslutsfattandet Skogsrådgivare Heidi Roivainen och skogsägaren Pekka Mönkkönen studerar en gallrad beståndsfigur.

www.minskog-kundtidning.fi

Diskussionen fortsĂ¤tter i webbtidningen!

www.minskog-kundtidning.fi

Med hjälp av e-tjänsten MinSkog.fi kan Pekka Mönkkönen planera skogsarbeten på sommarstugans terrass.

Motorsågen vilar på Pekka Mönkkönens axlar när han bär den servade och filade sågen tillbaka till arbetsplatsen där den får vänta tills det är dags att påbörja följande gallring. Objektet är ett cirka tjugo år gammalt lövträdsbestånd. Efter Mönkkönen går skogsrådgivare Heidi Roivainen som har kommit med för att titta på några beståndsfigurer på Mönkkönens fastighet. Det handlar om sådana figurer som fjärranalysmetoden inte ger tillräckligt noggranna data om. I e-tjänsten MinSkog.fi hade Mönkkönen tidigare sett att det skulle finnas tre fjärdedelar vårtbjörk på figuren och resten gråal, men han är själv av en annan åsikt. – Det är nog snarare tvärtom, anser han. Roivainen tittar på figuren med skogsfackmannens vana ögon och är av samma åsikt. Åtgärdsförslaget på figuren har dock varit det rätta, det vill säga vård av ung skog. Det arbetet har Mönkkönen redan satt igång med, och han har prioriterat björk. – Om man ser till antalet har här säkert varit mer al än björk, bekräftar Roivainen. Skogsdata till MinSkog.fi samlas in främst med hjälp av fjärranalys. Den här

73% Insamlade skogsdata täcker redan 73 procent av arealen privatskog.

fastigheten laserskannades från luften år 2010. Det är svårt att skilja olika lövträd från varandra med hjälp av den här metoden, men virkesvolymen uppskattas vanligtvis rätt. Figuren har redan granskats i fält i samband med insamlingen av skogsdata, just på grund av den osäkerhet som gäller lövbestånd. Fjärranalys och fältinventering ger ungefär lika exakt information. Fastighetens skogsdata är annars korrekta men den här figuren har varit svår såväl för maskinen som för människan. Beståndet förnyades en gång i tiden med vårtbjörk och nu har det varit oskött i många år. De förra ägarna var redan ganska till åren komna. – Snabbt växer träden till sig, tröstar Roivainen när hon tittar på de smala björkstammarna. Mönkkönen är trots det orolig för eventuella snöskador.

Experten står till tjänst Figuren intill lövbeståndet är ett två meter högt plantbestånd med gran. Där har Mönkkönen tagit bort lövträden med röjsåg. Också den här figuren har granskats i fält eftersom laserskanning inte ger tillräckligt pålitlig information om yngre plantbestånd. MinSkog.fi föreslår för i år www.minskog-kundtidning.fi

Fältdatorn är det viktigaste verktyget vid insamling av skogsdata i fält och vid de granskningar som Skogscentralen utför.

mekanisk slyröjning på figuren, och det arbetet är nu gjort. På ett lämpligt ställe snurrar Roivainen runt med en fyra meter lång mätkäpp och räknar hur många plantor som finns inom provytan. Resultatet är nio plantor, vilket innebär att det på figuren finns 1 800 små granar per hektar. Det är exakt rätt antal enligt skogsvårdsrekommendationerna. – MinSkog.fi har bekräftat mina egna åsikter. Jag har haft mina egna tankar om vilka arbeten som ska göras, men jag har sökt bekräftelse för dem i tjänsten, berättar Mönkkönen. Till största delen har Mönkkönens tankar stämt överens med de förslag som MinSkog.fi har gett. Han säger att han gärna lyssnar till experter, trots att han har en lång erfarenhet av att äga skog och av att göra skogsarbeten. Dessutom har han avlagt skogsbruksföretagarkursen. – Min fru sade för cirka femton år sedan att nu ska vår Pekka gå på en skogsbruksföretagarkurs. Jag var lite emot det, men nog blev det ju så att vår Pekka gick på kursen. Jag har ofta tackat min fru för det, berättar Mönkkönen och ler. Pekka Mönkkönen kallar sig själv utbo, det vill säga en stadsskogsägare. Hans egentliga yrke är byggnadsingenjör www.minskog-kundtidning.fi

"Jag har haft mina egna tankar om vilka arbeten som ska göras, men jag har sökt bekräftelse för dem i tjänsten." Skogsdata som samlats in genom fjärranalys preciseras med fältinventering.

Pekka Mönkkönen lyssnar gärna till experter, fast han har en lång erfarenhet av att äga skog och göra skogsarbeten.

Med hjälp av laserskanning kan man tämligen exakt uppskatta till exempel grundytan och virkesvolymen.

Insamling av skogsdata steg för steg

Flygfoto grafering och laserskanning

Nödvändiga fältmätningar

Kalkyler om bestånds uppgifter och åtgärdsförslag

Data publiceras i MinSkog.fi

och han bor med familjen i Toivala nära Kuopio. Familjen Mönkkönens skogar ligger i huvudsak öster om Kuopio i Vehmersalmi och i Tuusniemi. – Jag blev skogsägare av en slump. Hemgården hade gått till min bror men när han blev sjuk blev det jag som fick ta över skogarna i början av 2000-talet, berättar Mönkkönen där han står på sommarstugans soliga terrass. Sedermera har Mönkkönen blivit en sådan skogsentusiast att skogsarealen har fördubblats till dryga ett hundra hektar. – Mer hinner jag inte sköta vid sidan av jobbet. Han gör en stor del av skogsarbetena själv, han röjer plantbestånd och gör första gallringar. Gallringsvirket säljer han genom leveransförsäljning. – Min bror sade till mig en gång att Pekka, du som har tummen mitt i handens matematiska mittpunkt, ska inte skaffa några traktorer när du ändå inte kan fixa dem, säger Mönkkönen och skrattar. När han arbetar i skogen använder han därför två motorsågar, en röjsåg, den säkerhetsutrustning som krävs och andra verktyg som är mindre än en traktor, till exempel planteringsrör och kvistsåg. En lokal företagare brukar köra virket från skogen till avlägget intill vägen. Att hitta en lämplig traktorförare kräver alltid lite möda och nätverk. Stugan ligger vid sjön Viitajärvi, ett par kilometer från hemgården. För den som gör mycket skogsarbeten är den är oersättlig bas. – Inte sitter man här med fötterna i sjön. Här ska det arbetas så länge man lever och har hälsan. www.minskog-kundtidning.fi

Förslaget i MinSkog.fi är en bra utgångspunkt Den senast införskaffade skogsfastigheten är ett skifte på femton hektar i Vehmersalmi. För skiftet som heter Tuomipuro, grundades en skogssammanslutning vars övriga medlemmar är Mönkkönens fru och två vuxna söner. Mönkkönen hoppas att väcka också sönernas intresse för skogsvård. – Inom industrin brukar man engagera personalen. Om vi fick möjlighet att göra virkeshandel och kunde ge vardera pojken några tusenlappar, så skulle de också aktiveras, myser han. Det finns mycket att göra på fastigheten. Det får vi veta också med hjälp av skogsdata. Mönkkönen har skött fastigheten flitigt, och därmed är tre fjärdedelar av de föreslagna åtgärderna redan gjorda. Vad gäller Mönkkönens skogsfastigheter har det också funnits något att korrigera i uppgifterna i MinSkog.fi. Därför anser han inte att den information som Skogscentralen har samlat in är den absoluta sanningen. – Förslaget är en bra utgångspunkt. Jag litar på experternas råd, men beslut fattar jag själv. När allt går via ens egen plånbok, funderar man nog på vart pengarna går och varifrån de kommer. Vad anser den här noggranna skogsägaren då om de uppskattade inkomsterna och utgifterna i MinSkog.fi? – Skulle du själv göra plantskogsvården på den där figuren för 400 euro? frågar Mönkkönen. Prisuppgiften som tjänsten ger är den genomsnittliga utgiften för skogsvårdsarbetet per hektar inom regionen. Den verkliga kostnaden bestäms bland annat enligt hur tätt trädbeståndet på figuren är. På den figur som Mönkkönen avser finns förutom planterad gran, också mycket vide vilket gjorde arbetet extra besvärligt. Videt hade fått växa i fred eftersom området är gammal åkermark, och slyröjningen hade blivit ogjord. Det lönar sig alltså inte att komma överens om kostnaden för skogsvårdsarbeten enbart utifrån uppgifterna i MinSkog.fi. Samma gäller virkeshandel. Mönkkönen har hittills sålt virke på rot i en ganska liten omfattning. Annars tycker han att virkesmarknaden också fungerar på ett lite märkligt sätt ibland. – Jag delade med mig mina skogsdata i MinSkog.fi till aktörerna inom området. Efter det började jag vänta ivrigt på anbud. Tillsvidare har jag inte blivit kontaktad så mycket att det stör. Också slutavverkningar är på kommande men priset på virke gör Mönkkönen fundersam. – Virkesmarknaden är väldigt intressant. Jag jobbar själv inom byggbranschen och betongmarknaden fungerar på ett helt annat sätt. Mönkkönen tycker att den administrativa sidan av att äga skog är arbetskrävande, även om han fyller i sin skogsdeklaration själv. En perfekt skogstjänst på webben borde enligt honom inkludera också funktioner för bokföring. Men MinSkog.fi har också hjälpt honom att sköta administrativa ärenden. Han kan behändigt sända den nya anmälan om användning av skog till Skogscentralen från terrassen på sin sommarstuga. l www.minskog-kundtidning.fi

Fjärranalys ger lika högklassiga data som fältinventering Informationen som Skogscentralen publicerar i MinSkog.fi insamlas främst genom fjärranalys. Detta innebär att de karterade områdena flygfotograferas och laserskannas. Med hjälp av flygfoton kan skogen delas in i mindre områden eller figurer, vars trädbestånd och mark är likartade, och där man kan göra skogsvårdsarbeten och avverkningar på en och samma gång. På laserskannade områden görs provytemätningar som hjälper till att tolka den laserskannade informationen. Den laserskannade informationen kompletteras med olika kalkyler. Med hjälp av dem producerar Skogscentralen beståndsuppgifter och åtgärdsförslag för figurerna. Färdiga data och förslag publiceras i e-tjänsten MinSkog.fi. Fjärranalysen producerar inte tillräckligt pålitlig information om alla figurer. En del av figurerna behöver granskas i fält, vilket kallas riktad fältinventering. Skogscentralens skogsrådgivare mäter till exempel unga plantbestånd på plats i terrängen. – Tolkningsmetoden har utvecklats under årens lopp. I dagens läge är uppgifterna redan av mycket hög kvalitet, säger skogsdatachef Raito Paananen på Skogscentralen. Uppgifterna stämmer dock inte alltid helt. Med hjälp av laserskanning kan man tämligen exakt uppskatta till exempel grundytan och virkesvolymen. Också uppgifterna om höjd och medeldiameter är ofta korrekta, medan det är svårt att bestämma ålder och stamantal. Å andra sidan, är även människans uppskattning alltid en uppskattning som kan innehålla fel. – De objekt som är svåra för laserskanningsapparaten, är också besvärliga för människan, till exempel oskötta och ojämna bestånd med luckor, säger Paananen. Även om beståndsuppgifterna inte alltid är helt korrekta, leder åtgärdsförslagen oftast i rätt riktning. Tanken är att skogsägaren kan fundera på var det lönar sig att börja söka lämpliga avverkningsytor eller var de mest brådskande skötselarbetena finns. – Planering av den egentliga avverkningen eller annat skogsvårdsarbete kräver oftast ett terrängbesök, poängterar Paananen. De uppgifter som finns i MinSkog.fi uppdateras också enligt inlämnade anmälningar om användning av skog och Kemeraansökningar. Avverkningen ska genomföras inom tre år efter att man lämnat in en anmälan om användning av skog. Den exakta tidpunkten är inte känd eftersom det inte krävs någon separat anmälan om att avverkningen är gjord. Därför kan en figur som ska slutavverkas vara markerad som kalhygge i MinSkog.fi, trots att tallskog fortfarande susar där. Också kostnaderna inverkar på hur exakta uppgifter man får. – Nu genomför vi en så kallad glespulsskanning, vilket innebär att laserskanningsapparaten sänder ut en relativt gles signal mot skogen. En ännu tätare puls vore en exaktare men också dyrare metod, berättar Paananen. Kostnadsnivån har dock redan sjunkit och utveckling av nya metoder pågår. I framtiden kan det vara möjligt att laserskanna och samla in annan information till exempel från skogsmaskinerna i samband med avverkning. – Vi funderar hela tiden på hur informationen om skogstillgångar kommer att samlas in och uppdateras på 2020-talet.

Framtidens

fabrikatör

Fabriksdirektör Camilla Wikström är med om att bygga upp en unik och global business i mellersta Finland. Största delen av den nya bioproduktfabrikens produkter utvecklas som bäst eller så har de inte ens uppfunnits ännu.

text Tuomas Lehtonen bilder Mikko Vähäniitty

Camilla Wikström, 45, är direktör för den nya bio produktfabriken vars byggarbeten pågår. Hon anländer till fabriksporten med bestämda steg, exakt vid avtalad tidpunkt. En solbränd kvinna med långt hår, klädd i gul arbetsrock och vit hjälm, skakar vänligt hand och guidar vant gästerna till administrationsbyggnadens möteslokaler. Wikström började sitt nya jobb i början av september. Hon känner fabriken i Äänekoski utan och innan eftersom hon har jobbat på massafabriken med olika arbetsuppgifter i tretton år. Wikström är välbekant med varierande uppgifter inom marknadsföring, försäljning, teknisk kundtjänst och produktion. De senaste sex åren har Wikström varit direktör för Metsä Fibres massafabrik. Det nya jobbet som startade i höstas medför sist och slutligen inte någon enorm förändring i hennes vardag. – I projektskedet ansvarar jag för att skapa en verksamhetsmodell för bioproduktfabriken, för att bygga fabriksorganisationen och etablera samhällsrelationer, samt för att säkerställa att vi har en tillräcklig och kunnig personal. Ansvarsområdena är naturligtvis annorlunda än när man leder en sådan fabrik som redan är i gång, men i praktiken består mina arbetsdagar av samma element som förr. Att leda och bygga upp samarbete med fabrikens olika intressentgrupper är fortfarande en central uppgift i mitt arbete, säger Wikström. 18

Axlar ett stort ansvar Redan en snabb blick genom de stora fönstren mot byggplatsen visar att Wikström axlar ett stort ansvar. Att bygga den nya fabrikens infrastruktur ligger på andra fackmäns axlar men havet av pålar inkörda i grusplanen symboliserar på sätt och vis också Wikströms arbetsfält. Utsikten idag är bara en ouvertyr till en investering på 1,2 miljarder euro. Den nuvarande fabriken som producerar cellulosa för export ut i världen, byggs nämligen om. Byggarbetena som startade i våras framskrider planenligt och fabriken tas i bruk under det tredje kvartalet 2017. Wikström pekar på en bred, cirka 40 meter hög betongkonstruktion. Mynningen på den blivande fabrikens nya skorsten kommer att nå upp till 120 meters höjd. Den jättelika konstruktionen med en diameter på 12,5 meter, växer dag för dag med en fart som Wikström kan ta som bevis för att det största projektet inom skogsbruket i Finland målmedvetet framskrider mot ett färdigt resultat. Ett lika målmedvetet grepp kräver Wikström av hela projektet och av de personer som deltar i det. Hon tror på en öppen, diskuterande och lösningscentrerad ledning och hon är redo att dela ansvaret med hela organisationen. – Alla aktörer ska ha klara och tydliga ansvarsområden. Vi ska hålla tidtabellen och planerna enligt vad vi kommit överens om, sammanfattar Wikström. www.minskog-kundtidning.fi

Skogsbioekonomi är den finländska bioekonomins styrka • Bioekonomi är en tanke- och verksamhetsmodell som grundar sig på hållbar användning av förnybara naturresurser samt produkter och tjänster som tillverkats av dem. Kännetecknande för bioekonomin är återvinning av material och tankar, koldioxidsnål verksamhet, decentraliserad produktion samt samarbetet mellan ekonomi och vetenskap. • Över hälften av bioekonomin i Finland utgörs av skogsbioekonomins affärsverksamhet, och cirka en femtedel består av livsmedelsindustrin. Råmaterialet inom skogsbioekonomin är skogsbiomassa, till exempel stamved, stubbar, hyggesrester, bark, bär, kottar och skogsväxter eller industriella biprodukter tillverkade av skogsbiomassa. Skogsbioekonomin omfattar också anskaffning av skogsbiomassa och mångsidig förädling av den till exempel på bioraffinaderier, sågverk och massafabriker. Källa: Skogscentralen, biotalous.fi och tiedepuisto.fi

www.minskog-kundtidning.fi

CAMILLA WIKSTRÖM • Direktör för bioproduktfabriken i Äänekoski • Diplomingenjör, kemiteknik, Åbo Akademi • Har tidigare varit direktör, ledare för kundrelationer, chef för utvecklingsgrupp och projektchef, på Metsä Groups massafabrik i Äänekoski • Inledde sin karriär i försäljnings- och marknadsföringsuppgifter i Sverige på ett bolag som tillverkar kemikalier för skogs- och pappersindustrin • Familj: make, son 16 år och dotter 14 år

"Den nya fabriken behöver 6,5 miljoner kubikmeter massaved per år." Tjänade sina sporrar i Sverige Wikströms fyrapersoners familj har bott i Jyväskylä sedan 2002. Fabriksdirektörens dagliga arbetsresa från hemmet till Äänekoski tar en dryg halv timme. Wikström, som har svenska som modersmål, kommer från den finländska västkusten, från Kristinestad med knappt 7 000 invånare. Efter gymnasiet flyttade hon till Åbo för att studera. När studierna var avklarade tog jobbet henne och maken över Bottniska viken till Sverige, och i sju år jobbade hon på ett stort kemikalieföretag med många olika uppgifter. – Jag träffade min man när jag studerade i Åbo, och efter examen, kändes det naturligt för oss att söka jobb förutom i Finland också i Sverige eftersom vi båda har svenska som modersmål. Material som ersätter bomull och plast Åren i Äänekoski har gjort att Metsä Fibres massafabrik har blivit ett andra hem för Wikström. När vi rör oss inom fabriksområdet höjer direktören alltsomoftast handen för att hälsa på bekanta som kommer emot. Antalet bekanta ökar sannolikt i framtiden eftersom den nya bioproduktfabriken, som kommer att producera 1,3 miljoner ton massa, uppskattas sysselsätta 2 500 personer direkt eller indirekt. Trots att produktionen växer kraftigt, kommer antalet anställda vid fabriken att också framöver vara 170 personer. 20

– Den ökade sysselsättningen syns speciellt vid virkesdrivning och -transport, då den nya fabriken behöver 6,5 miljoner kubikmeter massaved per år, berättar Wikström. I början producerar fabriken främst el, träbränsle, ånga, fjärrvärme, tallolja och terpentin som biprodukter, på samma sätt som tidigare. Produktionsvolymerna ökar dock betydligt. Till exempel elproduktionen tiodubblas och den kommer att motsvara hälften av ett kärnkraftverks produktionskapacitet. Enligt Wikström är bioproduktanläggningen emellertid en spelöppning för en helt ny typ av business. Största delen av dess produkter har ännu inte ens uppfunnits, och många av de uppfunna är först i produktutvecklingsfasen. Det framtida produktsortimentet kan omfatta produkt- och biogas, ligninprodukter, textilfibrer, biokompositer och gödslingsmedel. – I framtiden är det möjligt att utveckla textilfibrer av cellulosa. De kan ersätta bomull och olika biokompositprodukter, till exempel plastförpackningar. Av lignin kan tillverkas kompositkonstruktioner, och till och med mediciner. Enligt Wikström kommer majoriteten av bioprodukterna att tillverkas av företag som hör till partnernätverket och som kan bygga sina egna produktionslokaler på bioproduktfabrikens tomt på 40 hektar. Om några år får Wikström på nära håll se hur denna toppkoncentration i bioprodukt branschen utvecklas. l www.minskog-kundtidning.fi

att böja trä

Vattenvården kräver arbete

iskerna vad beträffar vattenvården i skogarna är inte av samma storleksordning som i Talvivaara, men också skogsbruket måste bära sitt ansvar för att vattendragen ska må bra. Vattenvården ska beaktas i samband med varje skogsvårdsarbete och användningsåtgärd, och vattenvårdsåtgärderna ska dimensioneras enligt avrinningsområdet. Som bekant strömmar vattnet utför och för med sig hälsningar från ett stort område i det övre loppet. Ju mer vatten, desto större avrinningsvolym och risker. Mycket kan göras och har redan gjorts. De dikningar som utförs idag är iståndsättningar av gamla dikningsområden. Nya torvmarker i naturtillstånd dikas inte längre för skogsbrukets behov. Gamla dikningar restaureras och diken täpps igen både i skyddsområden och i privatskogar. Enligt den förnyade vattenlagen ska den projektansvarige göra en anmälan om alla dikningar till miljömyndigheten. Därmed fungerar tillsynen åtminstone på pappret. Skogsgödslingen har minskat och på torvmarker används ofta aska som gödslingsmedel vilket medför en mycket liten belastning. Vid avverkning lämnas skyddszoner vid vattendrag och vid markberedning är vattenvårdsåtgärder praxis. Den bästa övervakningen är trots allt egenkontroll - som görs i förväg! Om en avverkning, gödsling eller iståndsättningsdikning planeras omsorgsfullt, kan största delen av den belastning som rinner ut i vattendragen från skogarna förhindras. Vattenvården är i princip enkel: vi förhindrar erosionen och fångar upp de fasta partiklarna i dikena innan de rinner ut i vattendragen. Småskaliga vattenvårdsåtgärder är tillräckliga för små avrinningsområden; större avrinningsområden kräver mer omfattande och kraftigare lösningar. Inom skogsbruket satsar Skogscentralen och andra skogsorganisationer på utvecklingsarbetet. När till exempel en dikning eller en avverkning kan planeras och dimensioneras med hjälp av dator före genomförandet, nås besparingar i fältplaneringen och samtidigt säkras högklassiga, rätt dimensionerade vattenvårdsmetoder. Men utvecklingsarbetet tar ännu flera år eftersom planeringen av elektroniska metoder nyligen har kommit igång. Planeringen och beslutsfattandet kräver alltid också en mänsklig insats i form av en expert som är insatt i vattenvården. Det är viktigt att fortsätta att utbilda skogliga aktörer, och att ge råd till skogsägare om vattenvård, eftersom det alltid i sista hand är skogsägaren som fattar beslut om skogsbruksåtgärderna. En öppen kommunikation MATTI SEPPÄLÄ och ett öppet samarbete med markägaren hjälper ledande expert på naturvård oss att hitta den bästa lösningen.

Det är alltid i sista hand skogsägaren som fattar beslut om skogsbruksåtgärderna.

er gsmodell Strömnin tt a r e lp n hjä för vatte en rd å v n e att planera v

m den nya Läs mer o på adressen en st karttjän scentralen.fi/ g www.sko r-overkarto r-tillgsmodelle stromnin -vattenvard. id -v hjalp

www.minskog-kundtidning.fi

Finlands skogscentral

n a l o k s s d r S kogsvå

Vilka arbeten får Kemera-stöd?

Bli du med Kemerastöden

En privat skogsägare kan få Kemera-stöd av staten för investeringar i skogsvården. Stödnivåerna i den nya lagen är tydligare och enklare. Stödet betalas som en eurosumma per hektar eller som en procentsats av de totala kostnaderna. text Annikka Selander teckningar Essi Kuula

en nya lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, Kemera-lagen, trädde i kraft i början av juni. Lagen är tidsbunden och gäller högst till år 2020. En finansieringsansökan ska lämnas in till Skogscentralen för alla arbeten innan arbetet påbörjas. Och när arbetet är färdigt ska en anmälan om verkställande lämnas in. Företaget kan vara ett samprojekt mellan flera olika fastigheter. Slyröjning, vård av ungskog och bekämpning av rotröta kan på egen risk påbörjas efter att man lämnat in finansieringsansökan. Vid vitaliseringsgödsling, vård av torvmarksskog, skogsvägar och naturvårdsprojekt är en verkställighetsplan, som Skogscentralen har godkänt, ett villkor för statsstödet. Slyröjning och uttag av klenträd i samband med vård av ungskog är nya arbetsslag. Det går inte längre att få finansiering för skogsförnyelse, alltså åkerbeskogning och förnyelse efter skogsskador. Stödet för uttag av klenträd har ersatt stödet för uttag av energived och det nya är, att inga bestämmelser om användningen av virket ingår. Som en följd av sparkraven i regeringsprogrammet föreslår statsrådet att stödet för bekämpning av rotticka och för vitaliseringsgödsling i nuvarande form ska slopas. I förslaget ingår också en minskning av stödandelen för vissa arbeten. Ändringarna träder sannolikt i kraft i början av nästa år.

1. Slyröjning (i lagen tidig vård av plantbestånd) Du kan få stöd för slyröjning och röjning och för avlägsnande och gallring av skärmträd. Företaget kan bildas av flera figurer med minimiarealen en halv hektar per figur.

Stödet är detsamma oberoende av om du gör arbetet själv eller om du anlitar utomstående arbetskraft. Arbetet kan också vara ett samprojekt mellan flera olika fastigheter. • plantskogens medelhöjd efter arbetet ska vara 0,7–3 meter • minst 3 000 stammar/ha ska fällas, i norra delen av Finland 2 000/ha • högst 5 000 plantor/ha efter arbetet • minimiarealen för ett projekt ska vara sammanlagt en hektar • stödet är 160 euro/ha.

2. Vård av ungskog och hopsamling av klenträd Du kan få stöd för röjning i äldre plantskog och gallring i klenare gallringsskog i de fall att arbetet inte är ekonomiskt lönsamt. Projektet kan bestå av flera figurer med minimiarealen en halv hektar per figur. Stödet för hopsamling av klenträd är hektarbaserat. Du behöver inte sälja virket, men det ska mätas och du ska kunna uppvisa ett mätbesked. Du kan själv mäta virket. • medelhöjden på det kvarstående beståndet ska efter arbetet vara över 3 meter och medeldiametern högst 16 cm • minst 1 000 stammar/ha ska fällas, i norra delen av Finland minst 800 stammar/ha. stubbdiametern på de fällda stammarna ska vara minst 3 cm • högst 3 000 stammar/ha efter arbetet • projektets minimiareal sammanlagt minst 2 hektar • stödet är 230 euro/ha. Om man samlar ihop minst 35

www.minskog-kundtidning.fi

Snart kan du göra din finansieringsansökan och anmälan om verkställighet elektroniskt via e-tjänsten MinSkog.fi på adressen www.minskog.fi.

Det snabbväxande lövslyet hotar barrträdsplantornas tillväxt.

I en skött plantskog har det snabbväxande lövslyet och plantorna av dålig kvalitet röjts bort.

Den optimala tidpunkten för slyröjning är Du kan själv ta till röjsågen eller anställa arbetskraft för röjningen.

www.minskog-kundtidning.fi

4–6 år efter planteringen.

Slyröjning och röjning är lönsamma En av de viktigaste skogsarbetena är slyröjning. Ett oskött plantbestånd medför lätt betydande förluster för skogsägaren. Arbetet är en lönsam investering också utan statsstöd. Det är dags för slyröjning när plantbeståndet är en meter högt, alltså cirka 4–6 år efter planteringen. Ibland måste man göra slyröjningen redan tidigare om lövträden hotar plantorna. Den bästa tidpunkten för röjning hos gran är när plantornas medelhöjd är 3–4 meter och hos tall när plantornas medelhöjd är 5–7 meter. Kostnaderna stiger med ungefär tio procent per år om man skjuter upp arbetet.

n a l o k s s d r S kogsvå fastkubikmeter klenträd/ha är stödet 450 euro/ha, i norra delen av Finland ska minst 25 kubikmeter per hektar samlas ihop.

3. Bekämpning av rotticka Stödet är avsett för behandling av stubbarna vid avverkningar på riskområdet för rotröta, det vill säga i hela södra och mellersta delen av landet. Stöd kan betalas ut för stubbehandling från början av maj till slutet av november. • tall eller gran eller båda sammanlagt ska utgöra minst hälften av virkesvolymen • stödet är 70 euro/ha

Den färska stubben behandlas med en lösning innehållande antingen pergamentsvampsporer eller urea för att hindra rottickans sporer att angripa ytan.

Bli du med Kemerastöden 4. Vitaliseringsgödsling Stöd för vitaliseringsgödsling kan utbetalas för korrigering av näringsobalans på torvmarker och på marker med brist på bor. Obalansen kan konstateras med näringsanalys eller med ögonmått. • näringsnivån på torvmark ska motsvara minst lingontorvmo • plantskogens medelhöjd är minst 0,7 meter och slyröjningen är gjord • projektets minimiareal ska vara sammanlagt minst 2 hektar • stödet är 40 procent av kostnaderna

5. Vård av torvmarksskog Det här arbetet omfattar iståndsättningsdikning, vattenvårdsåtgärder och byggande av väg på dikesren. Villkor för stödet är att beståndet är skött. Stöd betalas för byggande av nödvändiga slambassänger och översilningsområden för att minska belastningen på vattendragen. Byggandet av väg på dikesren är stödberättigat för vägen fram till närmaste bärande mark. • i södra delen av Finland på ristorvmo och bördigare marker • i norra delen av Finland på lingontorvmo och bördigare marker

Rottickans sporer landar på de färska stubbarna.

Bekämpsknina ggenöraasv i rotticka vverkningar. sommara

Rottickan sprider sig via rotkontakter till friska träd.

www.minskog-kundtidning.fi

Byggande av skogsväg stöds av staten endast som samprojekt.

Områdesindelningen för Kemera-stödet

Norra Finland

• stödet är 70 procent av kostnaderna i företag över 5 hektar och 40 procent i de mindre minimiarealen är sammanlagt minst 2 hektar.

6. Byggande och grundlig förbättring av skogsvägar De skogsvägar som får stöd ska lämpa sig för trafik under hela året med undantag av begränsningar under menförestiden. Endast samprojekt med flera fastigheter kan få stöd. Andelen skogstransporter ska vara över hälften av användningen på nya vägar och över 30 procent på vägar som blir grundligt förbättrade. • en ny väg och en väg för grundlig förbättring ska vara minst 500 meter lång • överbyggnaden på en grundligt förbättrad väg ska vara minst 3,6 meter bred • överbyggnaden på en ny väg ska vara minst 4 meter bred • stödet för grundlig förbättring: södra delen av Finland 40 procent, mellersta delen av Finland 50 procent och norra delen av Finland 60 procent av kostnaderna • stödet för byggande av ny väg: södra delen av Finland 30 procent, mellersta delen av Finland 40 procent och norra delen av Finland 50 procent av kostnaderna.

7. Miljöstöd och naturvårdsprojekt Du kan få skogsbrukets miljöstöd när du förbinder dig att bevara den biologiska mångfalden mer omfattande än vad skogslagen förutsätter. Skogscentralen kan bevilja stöd också för naturvårds projekt, till exempel för skötsel och restaurering av värdefulla livsmiljöer och för hyggesbränning som främjar mångfalden. l

www.minskog-kundtidning.fi

Mellersta Finland

Södra Finland

Gör en finansieringsansökan på webben Från och med årsskiftet kan du göra finansieringsansökningar och anmälan om verkställighet elektroniskt via e-tjänsten MinSkog.fi. Pappersblanketterna hittar du på Skogscentralens webbplats www.skogscentralen.fi/blanketter. De ifyllda blanketterna kan du sända till Skogscentralen per e-post på adressen kemerahakemukset@skogscentralen.fi eller per brev till våra kontor. Skogscentralens kundtjänst når du på numret 029 432 407 eller genom att sända e-post på adressen kundtjanst@skogscentralen.fi.

text PEKKA MOLIIS bilder Jere lauha

För scouterna betyder skogen en möjlighet att testa och utveckla sådant de har lärt sig. När naturen är närvarande i hobbyn redan under barndomen, hänger kontakten till skogen med ända till vuxen ålder.

En livslång

HOBBY

Scoutidealen

tlöfte avger sitt scou När scouterna hela m so l lja de idea lovar de att fö sig r da un gr r eringa rörelsens värd på. andra 1. Respektera ydda naturen sk h oc ka ls 2. Ä h pålitlig oc 3. Vara ärlig r p över gränse ka ns vä ja 4. Främ sitt ra gö h oc ar sv 5. Känna sitt an bästa niska själv som män 6. Utveckla sig n ro lva til i gen 7. Söka sannin t.fi Källa: www.scou r) te (Finlands scou

www.minskog-kundtidning.fi

Matkö i distriktlägret Kosmos ’15 som samlade nästan två tusen scouter i tallskogen i Puumala i slutet av sommaren.

scoutHkåarr ndäuraendig? På Finlands sc www.scout.fi ka outers webbplats n du söka scou tkårer nära dig.

Tallskogen i Pistohiekka i Puumala vimlar av ungdomar, och glada röster hörs överallt. Insjöfinlands scouter, JärviSuomen partiolaiset, ordnade distriktslägret Kosmos ’15 för ungefär två tusen deltagare. Också Silja och Ville Keränen från scoutkåren Kajaanin Korvenpojat var med på lägret. För finländska scouter är skogen den miljö där man vanligen rör sig och utvecklar sådana kunskaper som hjälper en att klara sig även under mer krävande förhållanden i naturen. – Vi har diskuterat med utlänska gäster varför scoutevenemangen i Finland alltid går av stapeln i skogen. Men vi har skog nära oss var än vi går, och det är naturligt för oss att hålla till där. I många andra länder ordnas läger på en åker eller en hed, konstaterar Silja Keränen. Maken Ville påpekar direkt att scoutverksamheten inte är bara skogsutfärder. Scouting är framför allt att göra och lära sig tillsammans med andra ungdomar. – Att vara scout är mycket mer än att vandra i skogen. Det kan handla om äventyr också i stadsmiljö. Vi har till exempel under våra veckoevenemang stiftat bekantskap med det underjordiska grottsystemet i Kajana. När vi planerar evenemang, får fantasin fritt spelrum. Vi har också haft många olika idrottsjippon. För Silja och Ville har scouting varit ett livslångt intresse. Båda inledde sin scoutbana hösten 1990 i scoutkåren Kajaanin Korvenpojat. – Till att börja med provade jag på många olika fritidsintressen, och scoutingen var bara en bland andra hobbyer. Men scoutingen är så mångsidig att jag ville fortsätta, för via den kan man utöva flera olika hobbyer samtidigt, säger Ville. Mitt under intervjun får Ville höra alldeles nya saker om sin fru, när Silja berättar att hon började med scoutingen i vargungeflocken Korvenpoikien Leijona . – Vad? Leijona-flocken? Har vi varit i samma vargungeflock som barn? frågar Ville förvånat. Silja och Ville har haft scouting som hobby i 25 år, fast de båda var intresserade av andra hobbyer under barndomsåren. – Det var föräldrarna som tog mig till scoutingen och efteråt har de berättat att också jag ville sluta ett par gånger. Lyckligtvis var föräldrarna bestämda och sade att det inte kommer på fråga, säger Silja och skrattar.

En djupare relation till naturen Silja och Ville Keränen, som bägge är diplomingenjörer till utbildningen, hör till de unga och utbildade återflyttare som har kommit tillbaka till sina hemtrakter i Kajanaland efter studieåren. Naturen och skogen hade en avgörande roll när den unga familjen beslöt att lämna livet innanför Ring trean och styra kosan och flyttlasset norrut. – När vi bodde i Helsingfors centrum, var det långt till naturen. Här är det lätt att när som helst gå ut i den rena naturen. Det är kort väg vart man än går, berättar Silja. Maken Ville bekräftar det hon säger. – Naturen är en stor orsak till att vi flyttade tillbaka till Kajana. Och vardagen är mycket lättare här än i huvudstadsregionen. www.minskog-kundtidning.fi

Utom genom scoutingen har skogen blivit bekant för dem i rollen som skogsägare. Familjen har skogsskiften i Virdois och Lapinlahti. Deras skogsfastigheter som de blivit ägare till genom generationsskifte är framför allt ekonomiskogar, även om naturskyddet ligger dem nära om hjärtat. All skog kan man emellertid inte bara skydda, utan skogen ska också användas. – Jag tänker på trä som material, som det lönar sig att använda, i synnerhet vid byggande, mer än man gör idag. Träet som byggnadsmaterial lämnar ett mycket mindre koldioxidavtryck än betongkonstruktioner. Man ska se så mångsidigt och övergripande som möjligt på användningen av skog. Skogen och naturen ska skyddas i tillräcklig omfattning, och vi har också själva lämnat mindre bestånd i våra skogar i naturtillstånd, berättar Silja. Paret Keränens målsättning är att sköta skogarna enligt principerna för kalhyggesfritt skogsbruk och samtidigt ta hänsyn till landskap, viltvård, rekreationsmöjligheter, vattenvård och naturvärden. Scoutingen har fördjupat familjen Keränens förhållande till naturen. Skogen erbjuder underbara upplevelser men den kan också vara ett tufft ställe, där man för att klara sig verkligen har nytta av de kunskaper man fått via scoutingen. – När vi för länge sedan deltog i en vandring i Lappland i midvintermörkret mellan jul och nyår, lärde vi oss att hunger och köld handlar om attityd. I dagens värld försöker vi behärska naturen för mycket när vi i stället borde leva på naturens villkor.

Internationell vänskap Idag är scoutingen en allt mer internationell verksamhet. När tekniken gör det lättare att vara i kontakt med kompisar som man lärt känna på något läger, leder det till ett nätverk av vänskapsförhållanden som sträcker sig jorden runt. Förutom hantverkskunskaper och vistelse ute i det fria lär sig scouterna att leda och agera i grupp. Scoutverksamhet finns nästan överallt, så det är enkelt att fortsätta med sin hobby om man flyttar till en annan ort i Finland, eller utomlands, för att studera eller jobba. – När jag studerade i Uleåborg och Kuopio var jag scoutkårsledare på distans här i Kajana. När jag bodde i Helsingfors var jag under ett år styrelseledamot i Finlands scouter, berättar Silja, 28

1. Scouterna fick uppleva sjön Saimen på Kosmos ’15. 2. Syskonen Saku och Saija Angerman har scouting som hobby. 3. Den vanligaste scouthalsduken är en blå rätvinklig triangel. Baktill på snibben finns scoutkårens symbol.

som hade förtroendeuppdrag i Finlands scouter åren 2004–2011. Ungefär etthundra utländska gäster deltog i lägret Kosmos ’15. När man sitter mitt i skogen, stirrar in i lägerelden och pratar med kompisarna bredvid, blir man oundvikligen bekant med främmande kulturer.

– När man reser till utlandet kan man också där söka sig till scoutverksamheten och träffa likasinnade. Under studietiden deltog Ville i några evenemang i USA, och jag var med om scoutflickornas verksamhet i Singapore. Inte har man några finländska skogar att uppleva i en liten stadsstat vid ekvatorn, men vi övade oss att sätta upp tält också där, säger Silja. – Vi har ofta internationella utbildningar med deltagare från olika delar av världen. Internationella kurser är väldigt fina evenemang. Grundaren av organisationen hade som avsikt att få nationer att bekanta sig med varandra, och på så sätt fungera som fredsrörelse, konstaterar Silja och Ville.

Scoutkunskaperna i bruk Puumalalägret med ett par tusen deltagare är inget jätteläger, inte ens efter finländsk måttstock. Visserligen var det stort men långt ifrån storleken på internationella läger. Det finns dock mycket att göra i lägret som satts upp mitt i skogen. Kunskaper som scouterna har lärt sig under mörka vinterkvällar och kunskaper som de har tillägnat sig i det vanliga livet gör det möjligt att åstadkomma små mirakel. – Vi har en egen lägerbrandkår och ett lägersjukhus. Det finns något att göra för var och en, utifrån den egna kompetensen, och ingen får betalt för det. Bemanningen på lägersjukhuset var mångsidigare än på hälsovårdscentralen i Puumala, berättar Silja. Internationellt sett är det största scout evenemanget det internationella Jamboree som ordnas med fyra års mellanrum. I år gick evenemanget av stapeln i Japan. För åtta år sedan, medan hon studerade till diplomingenjör, var Silja Keränen med i England. Hon hittade sig själv i synnerligen konstiga uppgifter. – Det var en fin upplevelse, med 35 000 deltagare. Jag var där i två veckor och betalade ett tusen euro för resan. Jag städade toaletter 4–5 timmar per dag och funderade på om det var någon mening med att vara där, säger Silja och ler åt sina minnen. I Puumala hamnade Silja inte i toalettpatrullen, utan var sysselsatt med lite annorlunda uppgifter i lägerledningen. Nästa sommar får scouterna igen ett nytt tillfälle att träffa bekanta, när det är dags för storlägret Roihu 2016 i Evois i Tavastehus – mitt i skogen, som vanligt i Finland. – Där är vi säkert med och drar elledningar, säger Ville Keränen och skrattar. l www.minskog-kundtidning.fi

" Vi försöker behärska naturen för mycket när vi i stället borde leva på naturens villkor."

Silja och Ville Keränen från Kajana har deltagit i scoutverksamheten i 25 år.

SCOUTINGEN I FINLAND • Scoutingen är en världsomfattande ungdomsrörelse som har fungerat i Finland sedan 1910. • Antalet scouter uppgår till cirka 55 000 (2014). • Grundenheten i scouting är scoutkåren. I Finland finns ungefär 750 scoutkårer i över 300 kommuner. Scoutkåren består av 20–200 scouter. • På scoutkårens veckomöten lär sig scouterna viltmarks-, läger- och medborgarkunskaper. Dessutom övar de sig i ledarskap, sociala färdigheter, kreativt tänkande och hantverk. • Vargungar (7–9-åringar) satsar på lek, äventyr och historier. Äventyrsscouter (10–12 åringar) lär sig grundläggande fär-

www.minskog-kundtidning.fi

digheter och gör utfärder. Spejarscouter (12–15-åringar) fokuserar på att göra saker tillsammans och få upplevelser tillsammans med kompisar. Explorerscouter (15–17-åringar) deltar i gruppledarutbildningen och gör ledningsövningar, och de kan vara patrulledare för en spejarscoutpatrull. Roverscouter (18–22-åringar) sysslar även med internationella projekt. • Scoutingen är öppen för alla, också för barn och ungdomar med särskilda behov. Dessa har ett beskrivande finskt namn, sisupartiolaiset, scouter med sisu. • Vuxna kan vara frivilliga i olika ledningsuppgifter. De deltar i veckoverksamhet, utfärder och läger. Källa: www.scout.fi (Finlands scouter)

text Alisa Kettunen bilder THINKSTOCK och ISTOCKphoto

Skogshönsfåglarnas

vinter

Minnesregeln om skogshönsfåglarnas vintermatvanor ”tjäder – tall, orre – björk, järpe – al” är lätt att komma ihåg. Framåt höstkanten fyller fåglarna sina magar med bär, men när vintern och snön kommer, övergår de till att äta den föda som träden har att erbjuda. Under vintern äter tjädern närmast tallbarr, orren och ripan björkhängen och knoppar, medan järpen, som trivs i tätvuxen skog, satsar på alfrön. Skogshönsfåglar som är vana vid taigaklimatet klarar vintern galant, och det är inget problem för dem att hitta mat i omgivningen. Skogscentralens skogsrådgivare Esko Viinanen säger att vinterutfodring av skogshönsfåglar i själva verket är problematisk: det finns knappast något som tyder på en positiv effekt, och till exempel rovdjur som äter fåglar kan lära sig att besöka utfodringsplatserna. Som skogsägare kan du däremot göra mycket annat för att få skogshönsfåglar att trivas och klara sig. Du kan förbättra deras livsmiljö, eller upprätthålla den till exempel genom att vid plantskogsvård lämna kvar små viltbuskage som ger fåglarna skydd. Under vintern kan du också se till att det finns grus som fåglarna kan plocka i sig, gruskornen hjälper till att sönderdela födan. Du kan hjälpa fåglarna att hitta mat på naturligt sätt bland annat genom att spara tallar, eftersom tallbarr utgör den huvudsakliga födan för tjäder under vintern. På förnyelseytor kan du lämna kvar stora björkar som ger orren skydd, men också mat. Och järpen är tacksam för kvarlämnade grupper av alar.

Tallbarr ut gör den huvud sakliga födan för tj ädern under vinte rn.

erföda Järpens vint är alfrön.

Läs mera om viltvårdsinriktat skogsbruk på webbtidningen Min Skog på adressen www.minskog-kundtidning.fi/sv/viltvårdsinriktning.

Kuvateksti

Orren klarar den kalla årstiden genom att äta björkhängen.

www.minskog-kundtidning.fi

10 frågor Hur stor andel av wellpappen går till återvinning?

Hur stor andel av Finlands bioekonomi utgörs av affärsverksamheten inom skogsbioekonomi?

Hur många stora pristoppar på virke har det varit i Finland under de senaste 70 åren?

Hur många hektar skogsdata omfattar e-tjänsten MinSkog.fi?

Vilka är de två nya arbetsslag som man kan få Kemera-stöd för? Var kan man göra anmälan om användning av skog elektroniskt?

Hur insamlas de skogsdata som publiceras i MinSkog.fi?

När kom scoutingen till Finland?

Hur många personer sysselsätter den nya bioproduktfabriken?

Vad är tjäderns huvudsakliga vinterföda?

Säg din åsikt och vinn

1. Över 90 procent 2. Tre (på 1950-talet, på 1970-talet och år 2007) 3. 10 miljoner hektar 4. Främst med hjälp av fjärranalys, alltså genom flygfotografering och laserskanning 5. Uppskattningsvis 2 500 personer 6. Över hälften 7. Tidig vård av plantbestånd och hopsamling av klenträd. 8. I e-tjänsten MinSkog.fi 9. År 1910 10. Tallbarr

Uppdatera dina kontaktuppgifter – och få aktuell information samt tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen

COMPLEATEDTAKLAMPA

Nyhetsbre vet kommer ut 6 gång er om året

S 7

Kemeraarbetsslag

SKOGSCENTRALENS KUNDTIDNING

2 | 2015

Camilla Wikström leder den nya bioproduktfabriken

Skogsdata rbeten

styr planeringen av skogsa LAGRING AV VIRKE

kogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen Min Skog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation. Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar regelbundet. Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi till varierande skogsägargrupper.

Scouternas skog

Du kan svara på läsarenkäten inom två veckor efter att tidningen har kommit ut. Alla som svarat deltar i utlottningen. Priset lottas ut 4.1.2016. Vi meddelar vinnaren personligen.

Bland alla som svarat lottar vi ut en vit Compleated-taklampa, vars värde är 149 euro.

www.minskog-kundtidning.fi

Att svara går snabbt och lätt! 1. Logga in på adressen www.mcipress.fi/ metsaan 2. Mata in sifferserien 677522 3. Nu kan du besvara frågorna genom att klicka på Sänd. Lycka till i utlottningen!

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut

• Infobrevet MinSkog.fi till dem som beställt e-tjänsten • Nyhetsbrevet för skogsfackmännen: Skogsbranschen växer Uppdatera din e-postadress och prenu merera på våra nyhetsbrev eller avbeställ prenumerationen på vår webbplats: skogscentral.mailpv.net Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

LÅT AKTÖRERNA TA DEL AV DINA SKOGSDATA I TJÄNSTEN MINSKOG.FI Logga in i MinSkog.fi och välj vilka aktörer i skogsbranschen som ska få lov att ta del av informationen om din skog. På det här sättet blir det enklare för er att diskutera skogsvårdsarbeten och virkesaffärer eftersom ni båda har tillgång till samma information.

Så här gör du för att dela med dig av informationen till aktörer i MinSkog.fi: Gå till sidan www.minskog.fi och välj Logga in.

Du loggar in med dina egna bankkoder eller med en mobiltelefon, som har ett SIM-kort med mobilcertifikat. Efter att du har identifierat dig, godkänt användaravtalet och kontrollerat fastigheterna kommer du till tjänstens Start-sida.

Klippa här

Välj fliken Ärenden uppe på sidan och klicka sedan på Utlämnande av skogsdata på sidan som öppnas.

Här visas alla fastigheter vars uppgifter du kontrollerade och godkände när du loggade in i tjänsten och som du kan ge samtycken för.

Välj Ge samtycken.

Här visas aktörerna i din hemkommun och i den kommun var skogsfastigheten är belägen samt vilken status samtycket har.

Välj de aktörer i listan som du vill ge lov att läsa eller att överföra informationen om din skog. Kom ihåg att klicka på Spara för att uppgifterna ska sparas i tjänsten. Du kan ändra status på ett samtycke genom att ändra de val du gjort tidigare. Du kan ta tillbaka ett samtycke du tidigare gett genom att välja Inget samtycke. När du gett ditt samtycke, syns det hos aktörerna nästan i realtid.

Kundtjänst: 029 432 407 • kundtjanst@skogscentralen.fi wwww.minskog.fi • www.skogscentralen.fi

DELA MED DIG AV DINA SKOGSDATA OCH DELTA I UTLOTTNINGEN! Bland alla som ger sitt samtyck lottar vi ut Fiskars verktygsset för skogsutflykter: 3 st. i november, tävlingstid 22.10 - 30.11.2015 3 st. i december, tävlingstid 1.12 - 31.12.2015 Vinnarna meddelas personligen efter tävlingstidens utgång. Priset kan inte bytas till pengar eller andra varor.

Läs mer på webben, www.minskog.fi.