Min Skog

skogscentralens kundtidning

1 | 2018

erial mationsmat r fo in t k s fi a Geogr as ned från kan nu ladd MinSkog.fi webbplatsen

METSO-PENGAR FÖR SKYDD AV NATUROBJEKT

3

svar om revideringen av skogsdatalagen

Jouko Kivimetsä känner örter och vilda grönsaker

FRÅN SKOGEN TILL KÖKET Tips för markberedning

Jag gjorde mig en vallarpipa

1

| 2018

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledare 4

Av trä

Biologiskt nedbrytbar förpackning ersätter plast.

6 Virkesmarknaden

7 Nyheter

11

Experten svarar

Tre frågor om den nya öppna skogliga informationen.

12

Ersättning för skydd

Med METSO-miljöstödet finansieras skyddet av värdefulla naturobjekt.

”

Det allt varmare klimatet missgynnar särskilt granar. s. 18

18

Sna dagsrattätrtdet sälgpipor! älja

12 18

För skogen

Naturresursinstitutets forskningsprofessor Antti Asikainen.

21

Att böja trä

Kolsänkan i de finländska skogarna bör granskas på lång sikt

22

SVARA PÅ LÄSAR­ ENKÄTEN s. 31 och vinn en hushållstork av märket Evermat.

Skogsvårdsskolan Markberedning sätter fart på plantornas tillväxt.

26

Färger och vitaminer på tallriken

30

Lekande och smekande min vallarpipa klingar

Vilda grönsaker kan plockas hela sommaren.

Gör en traditionell visselpipa av sälg.

31

Korsord

UTGIVARE Finlands skogscentral, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Katriina Liusjärvi REDAKTIONSSEKRETERARE Outi Tehomaa REDAKTION Markku Granander, Kirsi Greis, Veikko Iittainen, Hanna Kovala, Risto Mulari, Karita Raivio, Annikka Selander, Jeni Suhonen REDIGERING OCH LAYOUT Otavamedia OMA PÄRMBILD Erkki Makkonen TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 2323-2684 (print) ISSN 2342-4745 (online) UPPLAGA 60 000 st. WEBBTIDNING www.minskog-kundtidning.fi Copyright © Otavamedia Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

PEFC/02-31-162

2

www.minskog-kundtidning.fi

ledaren

Skogsvägarna avgörande för ett lönsamt skogsbruk Dagens avverkningar görs året runt och på allt fler stämplingsposter sker drivningen under den tjälfria tiden. På 1980-talet vägde en stockbil 48 ton men numera väger den 76 ton. Dåligt skötta skogsvägar bromsar upp virkestransporterna och skogsvårdsarbetet. Om underhållet av en skogsväg har försummats under en längre tid kan en virkesaffär i värsta fall gå i stöpet.

Avverkning året runt förutsätter bra vägförhållanden från skog till fabrik. Det här märkte man särskilt i södra Finland under den regniga hösten 2017. När det var som värst var enskilda företag tvungna att låta tre fjärdedelar av det kapade virket vänta längs vägen på bättre transportföre. I en sådan situation var virkesförsörjningen till fabrikerna nästintill kritisk.

Många undrar vad det kostar att göra en grundlig förbättring av en skogsväg. Det går inte att ge något exakt svar i euro. Varje väg har sina egna behov av reparationer och kostnaderna blir därefter.

I många fall bjuder kostnadskalkylen på positiva överraskningar. För att iståndsätta en väg kan man få stöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera). Delägare i ett väglag för en skogsväg, som är berättigade till Kemera-stöd, kan få stöd för upp till 35–60 procent av kostnaderna. Dessutom kan skogsägarna dra av kostnadernas självfinansieringsandel i skogsbeskattningen. Avdraget görs i form av årliga nedskrivningar på 15 procent.

För närvarande finns det mycket bra möjligheter att få Kemera-stöd.

Skogsägare bör vara aktiva på väglagets möten. Endast aktiva väglag kan dra fördel av stöden för grundlig förbättring av skogsvägar.

Diskussionerna på väglagens möten kan ibland vara mycket hetsiga.

Det är helt naturligt eftersom delägarna använder vägarna för olika ändamål. Men faktum är att en skogsväg byggs och förbättras för att tillgodose virkestransportens behov.

Ett väglag ska inte dra sig för att diskutera en grundlig förbättring av skogsvägen. Det är bra att till väglagets möte bjuda in en expert på skogsvägsprojekt och som kan berätta hur det lönar sig att planera och genomföra en grundlig vägförbättring. Man kan alltid vända sig till Skogscentralen för råd. Det är ofta startskottet för en grundlig för­ bättring så att skogsvägen blir lättframkomlig för stockbilar.

MIKA NOUSIAINEN ledande expert på skogsvägar Finlands skogscentral

www.minskog-kundtidning.fi

3

av trä 0 procent mikroplast Att plastavfall förorenar haven är ett globalt miljöproblem. Största delen av plasten i haven härrör från konsumentförpackningar. Bioplast är ingen lösning – den är kemiskt sett likadan som oljebaserad plast och bryts ned till mikroplast på samma sätt.

Det träbaserade materialet Sulapac har utvecklats för snabb nedbrytning när det kommer i beröring med bakterier i vattnet eller marken. I industrikompost bryts en burk ned spårlöst på en månad.

4

www.minskog-kundtidning.fi

text JENNI JUNTUNEN bilder Sulapac

Nytt material

utmanar plasten VARFÖR SKA KOSMETIKA som används i ett par månader säljas i en förpackning som håller i hundratals år och som förr eller senare bryts ned till skadlig mikroplast i ekosystemet? Suvi Haimi och Laura Kyllönen, som båda har doktorerat i biomaterial, ville ta fram en lösning på problemet med plastavfall i världen. De utvecklade ett förpackningsmaterial som är nedbrytbart till 100 procent – Sulapac. Materialet tillverkas av ekocertifierat träflis och naturliga bindemedel.

– Det finns rikligt med ekologiska förpackningsmaterial på marknaden, men problemet med dem är att de inte håller tätt, de är dyra och till på köpet fula. Inget material har riktigt slagit igenom, säger Haimi.

Sulapac släpper inte igenom väta, fett eller syre. Hemligheten ligger i biologiskt nedbrytbara skyddsämnen på insidan av förpackningen, vilka väljs efter den produkt som ska förpackas.

De finländska kemisternas förpackningar testas nu i pilotprojekt. Sulapac samarbetar bland annat med inhemska Lumene och Berner samt ett stort internationellt kosmetikamärke. Förhandlingar pågår för närvarande med cirka 50 globala företag.

Målet är att även kunna tillverka livsmedelsförpackningar av Sulapac och inom en snar framtid ersätta plast i vilket som helst föremål som är avsett för kortvarigt bruk, bland annat tandborstar, engångskärl och leksaker.

– Vår innovation kan enkelt tas i bruk på bred front eftersom tillverkningsmetoden är densamma som för plastföremål.

www.minskog-kundtidning.fi

5

virkesmarknaden

text ANTTI PAJULA ledande expert på skogsfastighetsstruktur, Finlands skogscentral

våren 2018

I fjol nådde virkeshandeln i Finland rekordvolymen 43 miljoner ton. Handeln kan fortsätta i samma takt i år eftersom träförädlingsindustrin fortfarande behöver mycket råvara. Läget i virkeshandeln är gynnsamt eftersom alla virkessortiment går åt.

Livlig virkeshandel!

50 000

Virkeshandeln var 2 miljoner kubik större 2017 än under det förra rekordåret 2016.

45 000 40000

3

201

30 000

4 201

6

201

25000 20 000

5

201

7 20 1

15000

2

201

10 000 500 0 Januari

Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti September Oktober November December Källa: Naturresursinstitutet

Efterfrågan på virke fortsätter att öka Volymerna i virkeshandeln nådde alla tiders rekord i fjol. Skogsindustrin köpte sammanlagt 43 miljoner kubikmeter virke av privata skogsägare 2017. År 2016 var siffran 40,8 miljoner kubikmeter, så rekordet från 2016 slogs nu med ungefär 2 miljoner kubikmeter.

Grantimmer är efterfrågat Eftersom fabrikerna går för fullt är efterfrågan på virke fortsatt stor inom såg-, massa- och pappersindustrin.

Dessutom leder Metsä Groups nya bioproduktfabrik i Äänekoski och UPM:s, Stora Ensos och flera sågverks investeringar till ett ökat behov av råvaror.

När det gäller timmer är efterfrågan på grantimmer väldigt stor och efterfrågan på talltimmer ökade också avsevärt

6

under hösten. Efterfrågan är stor också på alla slag av massaved. Läget på virkesmarknaden är såtillvida gynnsamt att alla typer av virke och stämplingsposter går åt.

En dålig höst för avverkning Hösten 2017 var vädret ett problem för virkesdrivningen i södra Finland och ställvis också i mellersta Finland. Det regnade exceptionellt mycket redan på sommaren. Strängare köldgrader mättes först i mitten av januari, och ett tjockt snölager hann falla innan marken frös. På många orter kunde skogsbolagen avverka vinterstämplingsposterna först i januari.

På stämplingsposter som lämpar sig för sommar- och menföresdrivning är den rotstående skogen exceptionellt liten.

Virkespriserna steg under senhösten Prisnivån har börjat påverkas av den stora efterfrågan på skogsindustriprodukter, den utmärkta resultatutvecklingen inom skogsindustrin och de problematiska drivningsförhållandena. Hösten 2017 steg medelrotpriset på timmer med 2–4 euro per kubikmeter och priset på massaved 0,50–1 euro per kubikmeter.

grafik Otavamedia OMa

1000 m3

35000

www.minskog-kundtidning.fi www.metsaan-lehti.fi

Bild: Pekka Kuitunen

Granens rotticka och tallens rotticka orsakar betydande inkomstförluster för skogsägarna i södra och mellersta Finland.

Bägge arterna av rottickan orsakar röta i granens kärnved, vilket leder till att en del timmer hamnar i massaveds- eller energiveds­ högen. Dessutom orsakar tallens rotticka tillväxtförluster och dödlighet genom att skada tallens rotsystem.

Rottickan sprider sig vid avverkningar när marken är ofrusen och stubbehandlingen utförs dåligt. Rottickans sporer som finns i luften infekterar de färska stubbytorna om bekämpningsmedlet inte täcker hela stubben.

– Avverkningsmaskinen sprider bekämpningsmedlet på stubben samtidigt som den sågar av trädet. Stubbarna kan behandlas med urea eller en biologisk pergamentsvampslösning. Båda medlen biter på både granens och tallens rotticka, säger Annikka Selander, expert på skogsvård vid Finlands skogscentral.

Enligt lagen om bekämpning av skogsskador är stubbehandlingen obligatorisk och på avverkarens ansvar vid avverkningar som görs mellan den 1 maj och den 30 november. Skogsägaren har rätt att lita på att stubbehandlingen utförs omsorgsfullt för att en full bekämpningseffekt ska uppnås. Det lönar sig för skogsägaren att följa med arbetets kvalitet och be att få en rapport från egenkontrollen av virkesköparen.

Tips!

Läs mer nyheter på skogcentralen.fi

FÖRHINDRA SPRIDNINGEN AV ROTTICKA

nyheter

Stubbehandlingen har full bekämpningseffekt endast när bekämpningsmedlet täcker hela stubbytan. Maskinföraren tillsätter färg i medlet för att kunna följa med kvaliteten på sitt arbete.

”Om man ser skogen som en utsläppskälla eller en kolsänka beror på hur man räknar. Är en ko ett produktionsmedel eller en utsläppskälla, ett bioraffinaderi, en landskapsvårdare, ett sällskapsdjur eller ett föremål för exploatering? Bekanta saker kan placeras in i motsägelsefulla ramar.”

Forskningsdirektör Tuomas Kuhmonen från Centret för framtidsforskning vid Åbo universitet i en intervju som gjordes av Yle.

RUBB OCH STUBB BLIR ENERGI I Finland har man bränt ved i alla tider. Trä är fortfarande en viktig energikälla till exempel vid produktion av fjärr- och processvärme, el, pelletar, etanol och diesel.

Nuförtiden förbränns trä mest inom skogs- och energiindustrin, och för traditionellt husbehov används bara cirka 16 procent. Forstmästare Esko Pakkanen berättar i en illustrerad historik hur brännved har huggits, transporterats, sålts och använts.

Esko Pakkanen: Halkojen Suomi – energiaa puusta, Metsäkustannus Oy, 2017

www.minskog-kundtidning.fi

7

MinSkog.fi har också en öppen webbplats I mars utökades webbplatsen MinSkog.fi med nya sidor om öppen skoglig information. Den öppna informationen innehåller inga personuppgifter om skogsägaren eller fastighetsuppgifter, endast offentlig miljöinformation. Att öppen skoglig information börjar tillhandahållas på MinSkog.fi hör samman med ändringarna i skogsdatalagen som trädde i kraft den 1 mars 2018.

Vad innehåller den öppna skogliga informationen?

För närvarande kan öppen skoglig information laddas ned i form av geografiskt informationsmaterial. Senare i år blir det möjligt att även få gränssnittsmaterial och karttjänster. Utnyttjandet av det geografiska informationsmaterialet och gränssnittsmaterialet förutsätter en lämplig programvara. Kartmaterialet kan läsas på webben.

sidan kan användarna logga in i tjänsten för skogsägare och tjänsten för aktörer. Du som loggat in i tjänsten som skogsägare väljer alltid själv vilka aktörer som ska få läsa den fastig­ hets- och figurbestämda informationen om din skog. I tjänsten kan du också återkalla tidigare givna samtycken till läsning av informationen.

Den offentliga miljöinformationen som ingår i materialet visas både som rasterbaserat material och figurspecifikt. Miljöinformationen innehåller uppgifter om beståndet, marken, särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen, åtgärdsförslag, anmälningar om användning av skog och Kemera-skogsvårdsarbeten.

Hantera ärenden smidigt i MinSkog.fi Logga gärna in i e-tjänsten MinSkog.fi, där du behändigt kan hantera många skogsärenden. Tjänsten utvecklas aktivt utifrån responsen från användarna för att det ska vara enkelt att använda den. I år har vi gjort Kemera-funktionerna smidigare. Nu kan du göra en Kemera-anmälan om verkställande direkt på basis av finansieringsbeslutet. Då överförs uppgifterna i ansökan till ett underlag för att anmäla om verkställande.

Du får mer detaljerad information när du loggar in i MinSkog.fi Skogsägarnas fastighetsbestämda uppgifter förutsätter stark identifiering i e-tjänsten MinSkog.fi. På ingångs-

– Vi planerar också nya egenskaper, till exempel en möjlighet att i MinSkog.fi föreslå ett naturobjekt för METSO-programmet och ansöka om miljöstöd, berättar Veikko Iittainen, servicechef för skogsägartjänster vid Finlands skogscentral.

”Vi har receptet på en kaka som växer när man äter av den.”

Evenemang

Jouni Väkevä, chef för inhemska skogsfrågor vid Skogsindustrin rf, skrev om skogarnas tillväxt i Helsingin Sanomat.

8

Österbottens Stormässa 7–8.4 Botniahallen i Korsholm Skogscentralen är med som delarrangör i årets stormässa i Österbotten. Skogen är ett av mässans huvudteman. Välkommen med och träffa oss och andra skogliga aktörer. I samband med mässan ordnas seminarier om investeringar i skogsfastigheter och skogsbrukets lönsamhet på lördag och söndag.

Mässan Polvelta toiselle (Om generationsskifte) 7.4 Uleåborg, Pohjankartanon koulu 16.4 Pieksämäki, Kulttuurikeskus Poleeni Mässan ger skogsägare aktuell information om generationsskiften och ägarbyten.

www.minskog-kundtidning.fi

I PRIVATSKOGAR Det första avtalet om att använda naturobjekt i privatskogar för turiständamål ingicks vid årsskiftet. Avtalet gäller rutten längs sjön Porontima i Kuusamo.

I den nya avtalsmodellen kan skogsägaren fastställa en avgift som researrangören ska betala för varje turist som rör sig på skogsägarens marker. På det här sättet kan skogsägaren få ekonomisk nytta av att låta researrangörer använda skogen. Verksamheten är frivillig och medför inga nya begränsningar i användningen av skogarna.

Rutter som lämpar sig för naturturism i privatskogarna har planerats inom ett särskilt projekt för att ta fram pärlorna i naturen i Kuusamo (Kuusamon luontohelmet tutuksi).

– Målet är att få turisterna att njuta av naturen och landskapet. På samma gång berättar vi också om skogsbruket och dess betydelse, säger projektchef Irmeli Ruokanen från Finlands skogscentral.

Ta en skogsselfie!

Nu är det en bra årstid att ta en selfie i skogen.

En skogsselfie (”metsie” på finska) är ett självporträtt som du tar i skogen. Finlands Skogsmuseum Lusto samlar in bilder av finländare i skogsvårdsarbete, på utflykt eller annars i skogen. Skicka in din bild och berätta om din relation till skogen.

nyheter

NYTT KONCEPT FÖR NATURTURISMEN

Mer information (på finska): http://metsasuhteita.fi/ metsie-kuvakeruun-saannot

tips!

Intresserad av att odla sprängticka eller granskott?

De flesta skogsägare är inte ännu beredda att satsa pengar på produktion av naturprodukter som faller utanför allemansrätten, även om intresse skulle finnas. Sprängticka, björklöv, björksav, granskott och kåda är exempel på sådana naturprodukter.

Enligt en enkät som genomfördes av Naturresurs­ institutet är skogsägarna ändå övertygade om att det finns en efterfrågan på naturprodukter på den internationella marknaden. Fyra av fem skogsägare som besvarade enkäten ansåg att det vore möjligt att öka skogsinkomsterna genom aktiv odling.

Naturprodukter som tas tillvara i skogarna utgörs främst av svamp och bär som får plockas med allemansrätten. Men många naturprodukter omfattas inte av allemansrätten och en skogsägare kan få extra inkomster genom att plocka dem själv eller att arrendera rätten till ett naturproduktsföretag.

Hyvinvointia metsästä (Välbefinnande ur skogen)

Vilt- och skogsbruksdag

10.4 Kartanon karkuri, Nystad

Vad är viltvänligt skogsbruk i praktiken? Och hur kan vi visa god naturhänsyn vid skogsvårdsarbeten och avverkningar? Förmiddagen inomhus och eftermiddagen i skogen. Anmälningar till www.skogscentralen.fi/evenemang

På evenemanget får du uppleva och höra om skogens effekter på välbefinnandet.

www.minskog-kundtidning.fi

14.4 Vasa

mera inform ation och tilläggsuppg ifter:

skogscentralen .fi/ evenemang

9

NÄRVIRKE FRÅN SÅGVERKEN Sågföretagarnas förening Suomen Sahayrittäjät har offentliggjort ett nytt produktmärke för närvirke, Lähipuu. Märket får användas av företag som köper virke från närbelägna skogar. Produktmärket är också en garanti för att virket är inhemskt och certifierat.

Finlands skogscentral och Naturresursinstitutet har planerat märket tillsammans med sågföretagarna.

Mer information (på finska): www.sahayrittajat.fi/lahipuu-tuotemerkki

1 187 kilometer skogsvägar iståndsattes med statligt Kemera-stöd i fjol. Den grundliga förbättringen av skogsvägar har minskat kraftigt sedan början av årtiondet.

HACKATHON TESTAR NYA MÖJLIGHETER ATT UTNYTTJA SKOGLIG INFORMATION

Evenemang

Den nya skogsdatalagen som trädde i kraft i början av mars gör skogsdata tillgänglig för alla. Skogscentralen, Jord- och skogsbruksministeriet och DataBio-projektet tar fasta på de nya möjligheterna och bjuder på en skoglig utmaning på evenemanget Ultrahack-hackathon den 18–20 maj 2018.

Tävlingen går ut på att ta fram nya och innovativa lösningar för kommersiellt utnyttjande av öppen skoglig information.

På evenemanget tar innovativa team fram lösningar som svarar på givna utmaningar.

Målet är att skapa en öppen applikation för allmänt bruk.

– Appen ska bygga på öppen skoglig infor-

10

mation och använder till exempel virtuell verklighet, mobil teknik, crowd sourcing eller sensorteknik, berättar DataBio-projektets chef Virpi Stenman, som samordnar skogsutmaningen.

Avsikten är att lansera appen i år.

– Skogscentralen vill profilera sig allt starkare som en kunskapsorganisation och vara i främsta ledet när det gäller att utnyttja skoglig information och hithörande innovationer, säger Stenman.

Skogskulturs sommar­ exkursion

Omavalvonnan verkkokoulutus metsänomistajille

Lantbruksutställningen Okra

5-6.6 Lappträsk och Lovisa

(Online-utbildning i egenkontroll för skogsägare)

4–7.7 Flygfältet i Oripää

Teman är bland andra kalhyggesfritt skogsbruk, trähusbyggande och skogsbrukets miljöstöd. Deltagaravgiften är 75 euro. Anmälningar till www.skogscentralen.fi/evenemang

Kursen ger handledning i hur man i terrängen kan följa upp kvaliteten på slyröjning och vård av ungskog. Anmäl dig: www.metsakeskus.fi/tapahtumat

Lantbruksutställningen Okra riktar sig till jord- och skogsbruksintresserade i alla åldrar och till fackmän.

www.minskog-kundtidning.fi

Experten svarar Informationen om skogstillgångar blev öppnare i början av mars i och med revideringen av lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information.

Vilka uppgifter om privatskogarna omfattas numera av den öppna skogliga informationen?

T

ill öppen skoglig information räknas sådan offentlig information som betraktas som miljöinformation.

Exempel på offentlig miljöinformation som finns i Skogscentralens data­system är uppgifter om ståndort och bestånd, Kemera-skogsvårdsarbeten samt åtgärder i privatskogar enligt anmälan om användning

Janne Uitamo ledande expert på skogslagstiftning Finlands skogscentral

av skog.

Skogscentralen får offentlig miljöinformation även från andra myndigheter, såsom Museiverkets och NTM-centralens källor.

Sådan information är till exempel uppgifter om fornminnesobjekt och om platser där flygekorren förökar sig och rastar.

Däremot är privata skogsägares namn och kontaktuppgifter sådana personuppgifter som inte får publiceras i en e-tjänst som är öppen för alla. Skyldigheterna som gäller skydd av personuppgifter begränsar möjligheterna att lämna ut information till utomstående. Inom ramen för den öppna skogliga informationen publicerar Skogscentralen inte heller fastighetsgränser eller fastighetsbeteckningar.

Europeiska unionens miljöinformationsdirektiv är orsaken till ändringen i skogsdatalagen. Enligt direktivet ska miljöinformation som innehas av myndigheterna i regel vara tillgänglig för alla.

www.metsaan-lehti.fi

S

kogscentralen har öppnat nya sidor för öppen skoglig information på webbplatsen MinSkog.fi. På dessa sidor kan man läsa den offentliga miljöinformationen utan att behöva logga in. Sidorna kompletteras stegvis under 2018.

På webbplatsen MinSkog.fi kan man för närvarande ladda ned rasterbaserad information om skogstillgångar, uppgifter om särskilt viktiga livsmiljöer enligt skogslagen samt objekts- och åtgärdsuppgifter som grundar sig på anmälningar om användning av skog och på Kemera-dokument.

Materialen kan laddas ned från olika kartblad eller specifikt för ett landskap eller en kommun. För att läsa informationen behöver användaren ett program för geografisk information. Senast i sommar kommer sidorna att förses med ett enkelt webbläsarprogram som kan användas för läsningen.

Från sidorna för öppen skoglig information på MinSkog.fi kan i vissa standardiserade former laddas ned figurvis information om skogstillgångar. Öppen miljöinformation kan begäras från Skogscentralen också till exempel per e-post.

Om informationen inte fås direkt från data­ systemet och särskilda tilläggsåtgärder behövs för att producera den, tar Skogscentralen ut en avgift för tjänsten.

Lägg märke till att den som tar emot och utnyttjar informationen ansvarar för att de skyldigheter fullföljs som gäller sammanföring av miljöinformation och ägaruppgifter samt skydd av personuppgifter.

Vilken nytta ger öppen skoglig information skogsägare och aktörer i skogsbranschen?

F

Ställ frågor till experterna!

Sänd din fråga till adressen minskog-kundtidning@ skogscentralen.fi.

Vi publicerar svar i den här spalten.

På vilket sätt kan man ta del av den öppna skogliga informationen?

Jorma Jyrkilä servicechef för skogsdata Finlands skogscentral

örväntningarna på den öppna skogliga informationen är höga. Vi hoppas att det kring den öppna informationen ska byggas upp ett ekosystem av skogliga data som ger ett mervärde för hela branschen, tryggar virkets väg från skogen till fabriken och främjar hållbarheten även i skogsbruket.

Med hjälp av öppen skoglig information kan kommersiella företag producera och i fortsättningen tillhandahålla skogsägare allt mång­ sidigare tjänster för skogsvård och avverkning.

På det sättet kan information som samlats in med offentliga medel utnyttjas fullt ut. Ändringarna i skogsdatalagen syftar till att öka öppenheten i hela skogsbranschen. Öppen miljöinformation främjar informationsgången i miljöfrågor, den fria diskussionen och medborgarnas aktiva engagemang i beslutsfattandet som gäller miljön.

11

Ersättning

fĂśr sk

12

www.minskog-kundtidning.fi

Diskussionen fortsätter i webbtidningen!

kydd av skogen Skogsägaren Virpi Saarela har lämnat skogen kring en källa och invid en bäck utanför avverkningar. Att man kan få kompensation för att skydda livsmiljöer kom som en stor överraskning för henne. Med skogsbrukets miljöstöd som ingår i METSO-programmet finansieras skyddet av värdefulla naturmiljöer. text OUTI TEHOMAA bilder Lauri Rotko

Skogsägare Virpi Saarela (t.v.) kollar naturobjekten på sin fastighet i sällskap av skogsbruksplanerare Minna Lautala.

www.minskog-kundtidning.fi

13

Många värdefulla livsmiljöer har kunnat skyddas tack vare skogsbrukets miljöstöd.

I

I slutet av 2017 fick Virpi Saarela från Asikkala ett angenämt telefonsamtal.

Skogsbruksplaneraren Minna Lautala från skogsvårdsföreningen i PäijänneTavastland ringde och berättade att Saarela har ett skogsområde längs en bäck som är skyddat enligt skogslagen.

Avverkningar skulle inte få göras i området, men däremot kunde man få skogsbrukets miljöstöd som ersättning för att skydda det. Planeraren lovade hjälpa till att ansöka om miljöstödet.

Saarela höll på att trilla på ändan av förvåning.

– Själv skulle jag aldrig ha kommit på den här möjligheten. Bäcken rinner nära fårhagen och området intill bäcken har beskogats på naturlig väg. Om vårarna växer det lungört längs bäcken, och näktergalen har häckat där åtminstone två somrar. Förslaget lät bra, säger Saarela.

Efter samtalet kom hon att tänka på en annan plats som också varit i naturtillstånd i flera årtionden. Ett stenkast från hennes hus finns en källa omgiven av stora granar och aspar. Saarela bjöd in skogsbruksplaneraren att komma och se om det skulle gå att få kompensation även för det området.

– Här skulle jag inte ens kunna tänka mig att hugga slätt. Vi tar vatten till huset från källan. Det är bra att träden beskug-

14

gar källan och vattnet hålls svalt även sommartid, säger Saarela.

Lautala värderade bägge bestånden omsorgsfullt och konstaterade att de lämpade sig bra som skyddsobjekt och att de kan finansieras med METSOmiljöstöd. Därefter skrev hon stödansökan, som godkändes av Finlands skogscentral i början av året. Snart kom beloppet in på Saarelas bankkonto.

– Miljöstödsavtalet är i kraft i tio år.

Många känner inte till stödet och har varit mycket tacksamma när jag berättat om det. Miljöstödet är ett synnerligen bra alternativ i sådana skogar där skogsanvändningen annars också är begränsad, säger Lautala.

1500

euro

per hektar är den genomsnittliga ersättningen som en skogsägare får för ett miljöstödsobjekt.

SKOGEN GER AVKOPPLING OCH INKOMSTER Den klara källan skymtar mellan grankvistarna. Torrsnön knarrar under skogsägare Saarelas stövlar, men annars är det tyst. Det är som att vandra i en sagobok.

– Jag har trivts här sedan jag var liten.

Det är oerhört härligt att promenera i skogen på våren och lyssna på fåglarna.

Här häckar nötkråkor, som är svåra att upptäcka. De är så jädrans skygga, berättar Saarela.

Källan, som ligger i skuggan av granar, har försett lantgården med vatten www.minskog-kundtidning.fi

Virpi Saarela vill vårda sina skogar bra för att de ska ge fortsatt avkastning.

redan i tiotals år. Saarela kommer ihåg en hydraulisk vädur från sin barndom.

Den användes för att pumpa vatten till mjölkrummet. Senare byggdes en brunn för att underlätta vattenförsörjningen.

Gården, som ligger i Kurhila by i Asik­ kala, har veterligen varit i släktens ägo sedan 1600-talet. Virpi Saarela är gårdens elfte husmor. Hon har fortsatt med fårupp­ födningen som hennes mor startade.

Till husbehov har hon nu tackor som ska lamma i vår. Dessutom äger hon ungefär 60 hektar skog, en stor del är björkskog i gallringsskedet.

– Skogen ger inkomster men är också en plats där jag kan koppla av. Jag hoppas kunna hålla mina skogar produktiva och välskötta. Jag vill också att fåglarna ska ha träd att bygga bon i och ekorrarna grenar att sitta på. Skogsfloran och allt sånt ska bevaras så mångfaldig som möjligt, säger Saarela.

Miljöstödsavtalet om skyddet av skogen runt källan och invid bäcken tycker Saarela är extra bra. Hon är nöjd över att få in­ komster även från de skogsområden som faller utanför avverkningen.

Skogsbruksplaneraren Minna Lautala har hjälpt ett flertal skogsägare att ansöka om miljöstöd. I fjol deltog hon i Skogs­ centralens utbildning, där hon fick veta att finansieringsläget för METSO har blivit bättre. Inspirerad av det här gick Lautala EXEMPEL: Hur mycket betalas i miljöstöd?

En skogsägare äger en fastighet som omfattar 20 hektar skog. Den omedelbart avverkningsbara virkes­ volymen är 2 000 m³. På fastigheten finns en särskilt viktig livsmiljö som är närmiljön till en bäck i naturtillstånd.

Livsmiljön är 1,2 hektar. Den avverkningsbara volymen i livsmiljön är 250 m³.

I exempelfallet används 35,26 euro som medelrotpris för virket. Beloppen i exemplet har avrundats till närmaste hela euro.

Förklaring Euro Beståndets avverkningsvärde 2 000 x 35,26 = 70 520 Objektets avverkningsvärde 250 x 35,26 = 8 815 Ringa förlust (4 %) 70 720 x 0,04 = 2 829 Ersättning för avverkningsvärdet 8 815-2829 = 5 986 Grundersättning (1,2 ha) 2 x 35,26 x 1,2 = 85 Miljöstöd 10 år (5 986+85)/3 = 2 024 Miljöstödsersättning i exemplet =

www.minskog-kundtidning.fi

2 024

Miljöstödsavtalet är i kraft i tio år. Många skogsägare känner inte till stödet. igenom sina kunders skogsbruksplaner och hittade flera stödberättigade naturobjekt.

Enligt Lautala förhåller sig de flesta skogsägare positivt till skyddsförslagen och METSO-finansieringen, men inte alla.

– Man ska förstås respektera skogs­ ägarens åsikter. Många kommer ihåg till exempel Natura-programmet där mark skyddades med tvång. Folk kanske är rädda att ifall de nu samtycker till något, så får de sedan inte göra något alls. Jag poängterar alltid att skyddet är helt frivilligt, säger Lautala.

15

I skogen bakom fårhagen finns en källa som ger vatten till Virpi Saarelas hushåll.

Det här beståndet är nu skyddat för tio år framåt.

Vad då för miljöstöd?

• Skogsbrukets miljöstöd beviljas till privata skogsägare.

• Miljöstöd är i första hand avsett för bevarandet av särdragen hos sådana särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 10 § i skogslagen. Med miljöstöd finansieras skyddet av t.ex. områden kring källor, bäckar och rännilar, bördiga lundar, skogsholmar med fastmarksskog och skogar vid stup. Objekten ska ha rikliga trädbestånd.

• Skogsägaren ansöker om stöd hos Finlands skogscentral. Om villkoren för stödfinansiering uppfylls, kan ett miljöstödsavtal ingås. I avtalet förbinder sig skogsägaren att bevara mångfalden på miljöstödsobjektet och att lämna objektet utanför avverkning och skogsvårdsarbeten.

• Ett miljöstödsavatal antecknas i fastighetsregistret och det är i kraft i 10 år även om området skulle överlåtas helt eller delvis till en ny ägare.

• Miljöstöd till skogsägare finansieras med statliga medel enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera).

Källa: Finlands skogscentral

16

EN SKYDDAD SKOG BEVARAS I NATURTILLSTÅND År 2017 finansierades skyddet av 1 855 hektar värdefulla livsmiljöer med miljö­ stöd inom ramen för METSO-program­ met. De flesta skyddsavtalen omfattar bestånd invid bäckar och områden vid källor, rännilar, översilningsområden och andra småvatten.

Skogsägarna bjuder ut också bördiga kärr, lundar och skogsholmar med fast­ marksskog. Ett typiskt miljöstöds­objekt omfattar ungefär tre hektar och kan bestå av flera mindre områden.

Ett område som skyddats med miljö­ stöd ska bevaras i naturtillstånd och man får till exempel inte ta tillvara brännved.

Träd som fallit i vinden ska inte föras bort utan de får ligga kvar och förmultna.

Med allemansrätten får man däremot plocka svamp och bär och vandra fritt.

www.minskog-kundtidning.fi

Vid beräkningen av ersättningen utreds objektets areal och beståndets volym.

Enligt experten har skogsfackmän­ nen ett stort ansvar för att skogsägarna får information om miljöstödet och om natur­objekt som finns på deras marker.

– Också e-tjänsten MinSkog.fi har ökat skogsägarnas kännedom om avtalsmöjligheter. De värdefulla natur­ objekten syns direkt när man öppnar kartorna. Uppgifterna om naturobjekten kommer att preciseras ytterligare i år, bland annat med hjälp av riktade fält­ granskningar.

– Miljöstödet är en kompensation för den olägenhet som skogsägaren utsätts för i och med att virke inte får säljas från skyddsobjektet. Vid beräkningen av ersättningen utreds objektets areal och beståndets volym samt den totala av­ verkningsbara volymen på skogsfastig­ heten. Områdets medelrotpris används i kalkylen. Ersättningen har i medeltal varit ungefär 1 500 euro per hektar, säger Riitta Raatikainen, ledande expert på naturvård vid Finlands skogscentral.

Skogsbrukets miljöstöd betalas till skogsägarna som en engångsersättning i början av avtalsperioden, som är 10 år.

Miljöstödet är beskattningsbar inkomst.

MÅNGA SKOGSÄGARE FÖRLÄNGER SKYDDSAVTALET Många skogsägare bestämmer sig för att fortsätta det tidsbestämda skyddet eller avtala om permanent skydd av det värdefulla området efter den första avtalsperioden.

– Med miljöstödet har ett flertal områ­ den som är viktiga för naturens mång­ fald och skogsorganismerna kunnat bevaras. Virkesanvändningen kommer att öka under de kommande åren och därför måste hela skogsbranschen satsa mer också på skogsbrukets ekologiska hållbarhet. Miljöstödet är ett bra verktyg för det här, säger Raatikainen.

www.minskog-kundtidning.fi

Bra med METSO-pengar i år Finansieringen av METSO-programmet har höjts för innevarande år, vilket förbättrar möjligheterna att kartlägga och skydda värdefulla naturobjekt. Tilläggsfinansieringen riktar sig särskilt till södra Finland. För skyddsändamål efterlyses särskilt lundar, trädrika torvmarker och moskogar som har rikligt med död ved.

Finlands skogscentral beviljar METSO-finansiering för miljö­ stöd och för vård och iståndsättning av livsmiljöer. För miljöstödsavtal finns cirka 4,5 miljoner euro i år, vilket är nästan 2 miljoner euro mer än i fjol. För naturvårdsprojekt har man reserverat 1,5 miljoner euro.

– Frivilligt skydd intresserar skogsägarna och det finns ännu många objekt som lämpar sig för skydd. Med de anslag som reserverats för miljöstöd är det möjligt att skydda nästan 3 000 hektar värdefulla livsmiljöer i år. Läget är alltså ganska bra, säger Riitta Raatikainen, Finlands skogscentral.

METSO-programmet har som mål att skydda 82 000 hektar privatskogar med hjälp av miljöstödsavtal och naturvårdsprojekt fram till år 2025. Hittills har ungefär hälften av målet uppnåtts.

Kundrådgivarna inom skogs- och naturvård vid Finlands skogscentral handlägger merparten av miljöstödsansökningarna.

Rådgivarna svarar gärna på skogsägarnas frågor om lämpliga naturobjekt för METSO-programmet.

Eftersom anslagen har höjts behövs det fler kunniga personer att handlägga ansökningarna. Skogscentralen utbildar i år skogstjänstföretagare och skogsfackmän från skogsvårdsföreningar och skogsbolag för dessa arbetsuppgifter.

17

Forskare som greppar

framtida skogsfrågor

Antti Asikainen tar gärna ställning till bioekonomin, det växande behovet av virke, klimatfrågorna, skogsvården och teknologin. Han uppmuntrar skogsägarna att satsa på grovt timmer av bra kvalitet enligt de rekommendationer som finns. text vesa vainio bilder pekka nieminen

Ä

nnu på åttonde klassen hade skogsbrukar­ sonen från Rääkkylä planer på att utbilda sig till en praktiskt inriktad forstmästare. Efter studentexamen 1984 började han studera vid forstvetenskapliga fakulteten vid Joensuu uni­ versitet, och på samma kampus stannade han kvar fram till slutet av 1990-talet, i flera olika befattningar.

Sedan 2001 har den infödde nordkarela­ ren arbetat som forskningsprofessor och programchef vid Naturresursinstitutet.

Antti Asikainen har fått engagera sig i många intressanta skogsbruksfrågor i de forsknings­ projekt där han medverkat.

– Mina arbetsuppgifter har fört mig ganska långt från traditionella forstmästararbeten, men det har varit mycket givande.

Asikainen har konkret fått uppleva att det finns efterfrågan på forskning. Han har haft möjligheter att forska i branschen från olika vinklar: bland annat teman kring förnybar energi, bioekonomi, klimatför­ ändring och naturresurser har gett honom varierande uppgifter i flera olika roller.

– Skogsbruket har både mening och stor betydelse för samhället, energin och klimathushållningen.

På toppen av förnybar energi Snart efter att Asikainen hade tagit på sig doktors­ hatten blev han involverad i ett banbrytande projekt.

Världsbanken finansierade ett projekt som Indufor ledde i Lettland, och där tog Asikainen tillsammans 18

med andra experter fram en strategi för sågindustrins hantering av biprodukter.

Sågarna producerade högar med sågspån och bark som man ville förädla till förnybar energi. Asikainen kommer särskilt ihåg en intervju som han gav för tv.

– Jag stod på toppen av ett sågspånsberg och för­ säkrade att det här inte är något problem utan en möj­ lighet. Det var startskottet för Lettlands utveckling till ett av världens ledande länder inom förnybar energi.

Forskningen inom bioenergi var en stor satsning i Finland. Den bidrog till uppsvinget inom skogs­energin som ledde till att ungefär 8 miljoner kubikmeter skogsflis nuförtiden tas tillvara varje år.

Asikainen har på nära håll kunnat följa med den stora ökningen av virkestillgångarna i Finland från 1980-talet till i dag. Den kumulativa tillväxtökningen på cirka 0,7 miljarder kubikmeter visar att skogarna har vårdats bra och att det finns möjligheter. Dialogen mellan industrin och miljöorganisationerna har gett resultat.

När det gäller plantering av tall var det många som för några år sedan ansåg att utvecklingen gick i fel riktning, men nu har användningen av tall ökat inom den kemiska massaindustrin och även tallmassaveden har igen ett värde. Att skog förnyas med så mycket gran har han däremot ingen förståelse för.

– Granen är speciellt känslig för det allt varmare klimatet. Och klövdjurens matvanor är inte en tillräcklig orsak för att plantera gran på ståndorter där skogen är särskilt utsatt för till exempel torka.

www.minskog-kundtidning.fi

SVETTIGT VÄRRE Antti Asikainens far var småbrukare och sonen fick redan som liten bekanta sig med arbetet på gården, också skogsarbetet. Han minns att de sommartid brukade leverera tvåmeters massa­ vedsbitar till fabriken i Uimaharju. Att gödsla tallskog är ett arbete han också kommer ihåg.

Det var svettigt värre att sprida gödseln med hjälp av en såddskäppa.

Asikainens far äger alltjämt omkring 30 hektar skog. Antti Asikainen äger inte själv skog men minnena väcks då och då till liv i samband med vedprojekt i faderns skog. Gårdens skogar i Rääkkylä ligger på lämpligt avstånd från Asikai­ nens nuvarande hemstad Joensuu.

Asikainens söner har röjt plantskog, men man har också anlitat ett skogstjänsteföretag för skogsvårdsarbeten.

Som fackman är Asikainen stolt över sin fars skog – en välskött ekonomiskog som gallrats och förnyats i rättan tid.

– Skogsbruk har igen blivit en lysande bransch och ett av lokomotiven för samhällsekonomin, säger Antti Asikainen. www.minskog-kundtidning.fi

”Skogsbruket har stor betydelse för samhället, energin och klimathushållningen.”

19

ningsmaskinerna utvecklas och arbetet planeras noggrannare på de villkor som markens bärighet ställer. Det kan också bli nödvändigt med större buffertlager.

Asikainen säger att höstens EU-beslut om kolsänkorna ger Finland relativt fria händer att öka avverkningarna utan att det bildas en kalkylmässig kolskuld.

Han kastade tidigare fram importkortet för virke för den händelse att jämförelsen skulle ha beräknats enligt en lägre nivå, men i och med höstens beslut behövs inget sådant kort.

– Kolsänkorna i skogs- och åkermarker har en central roll i klimatavtalet från Paris. Det förutsätter att skogen växer i fullslutna bestånd och får god vård i rätt tid.

I fråga om riskerna för skogsskador, särskilt granbarkborre, efterlyser Asikainen reaktioner i ett tillräckligt tidigt skede. Att styra skogsbruket mer i riktning mot blandskog kunde vara en lösning. När det gäller den biologiska mångfalden i skogarna är han hoppfull.

– Mängden död ved fortsätter att öka och många skyddsområden har inrättats. God skogsvård är i nyckelposition även här.

”Ju mera man tillverkar gamla bekanta produkter, desto större roll får nya bioprodukter.”

Klimatförändringen ställer nya krav Att virkesdrivningen mekaniserats och utvecklats till en proffsig åretruntprocess och att arbetstagarnas hälsa och arbetssäkerhet avsevärt förbättrats har enligt Asikainen varit ett stort framsteg i virkes­ anskaffningen.

– Under det här årtusendet har vi kört förbi Sverige och blivit det främsta landet inom global skogsteknologi. Skogssektorns betydelse, det nära samarbetet mellan olika aktörer och sättet att arbeta långsiktigt med tillräckliga resurser har hört till våra framgångsfaktorer.

Det växande behovet av virke och förskjutningen av tjälgränsen längre norrut förutsätter att avverk-

20

Nya bioprodukter parallellt med sedvanliga Inom bioekonomin riktar Asikainen blicken främst mot nya bioprodukter, eftersom biobaserad energi inte är särskilt populär. Bioekonomin bör inte ge utrymme för överoptimistiska drömmar.

– Gränserna för bioekonomins tillväxt ska undersökas inom forskningen och man ska inte lova för mycket.

Fossila bränslen kommer att existera parallellt med bioekonomin ännu i flera årtionden framåt.

Enligt Asikainen kan man utveckla nya bioprodukter kring sågprodukter, cellulosa och andra traditionella kärnprodukter. Han belyser saken med begreppet ”more is more”, det vill säga ju mer man tillverkar av gamla bekanta produkter, desto större roll får nya bioprodukter.

– Kärninvesteringarna görs där de största biomassatillgångarna finns.

Det globala programmet för skogsodling och skogsförnyelse har enligt Asikainen kommit igång till vissa delar. Där det finns pengar, som i Japan och Sydkorea, har man kunnat driva igenom programmet. I Afrika beror problemen just på oklarheter kring kapital och markägoförhållanden.

God skogsvård ger högklassigt virke Skogsägarnas stigande medelålder och eftersläpningarna i skogsvårdsarbetena är ett ständigt samtalsämne.

Asikainen förutspår att olika slags tjänsteavtal kommer att underlätta organiseringen av skogsvårdsarbeten avsevärt.

Täta och välväxande unga bestånd binder kol.

Asikainen hoppas på nya tekniska innovationer för gallringsavverkningar och särskilt på ett intresse för att ta sig an denna kostnadsintensiva fråga.

Asikainen uppmuntrar skogsägarna att fortsätta att sköta sina skogar och för kolbindningen satsa på timmer av hög kvalitet med lång omloppstid.

– Grovt virke ger alltid fler möjligheter. Undvik fel och följ läroböckerna så uppnår ni bra resultat – även i ett föränderligt klimat.

www.minskog-kundtidning.fi

att böjä trä

Skogarna en kolsänka – Vad ska man tänka om det?

K

limatavtalet som slöts i Paris 2015 ställer ambitiösa krav. Avtalet har som mål att begränsa jordens uppvärmning till mindre än två grader. För att uppnå detta måste mängden koldioxid i atmosfären minskas.

Skogarna i Finland, sammanlagt närmare 2,5 miljarder kubikmeter, fungerar som ett kollager. När skogstillväxten är större än virkesuttaget växer kollagret och en kolsänka uppkommer.

Kolsänkan minskar koldioxiden i atmosfären, med andra ord tar den oss närmare målen i Parisavtalet.

På grund av dynamiken i skogstillväxten kan man inte dämpa klimatförändringen genom att upphöra med avverkningarna.

Om avverkningarna fortsätter på nuvarande nivå eller utökas inom gränserna för ett hållbart skogsbruk, kommer kolsänkan i skogarna inte att maximeras på kort sikt, det vill säga under perioden fram till år 2030–2050. Däremot kan kolsänkan maximeras på lång sikt, fram till år 2100, med dagens avverkningsmål (80 miljoner kubikmeter/år).

Skogarna slutar att vara en kolsänka när tillväxten blir mindre än den naturliga avgången. Om avverkningarna upphörde helt, skulle man under de närmaste årtiondena få en stor kolsänka som emellertid skulle tryta med åren.

Så hur kan man öka kolsänkan med hjälp av skogsvård?

Efter slutavverkningen bör man få ny skog att börja växa så fort som möjligt för att binda det kol som frigörs vid avverkningen. Snabb och effektiv förnyelse är alltså en klimatgärning.

Gödsling ökar skogens biomassa och samtidigt kolsänkan. Plantskogsvård motiveras inte direkt ur klimatsynvinkel, eftersom ett tätt plantbestånd ökar biomassan effektivt och fungerar som en kolsänka. Röjning och gallring frigör kol och minskar kollagret tillfälligt. Men skogar som växer bra kommer att ”ta igen” det förlorade kollagret.

Plantskogsvård lönar sig alltså eftersom det ger virke av god kvalitet, och timmer kan förädlas till långlivade produkter som binder kol i tiotals eller hundratals år.

Kalhyggesfritt skogsbruk, det vill säga skötsel av olikåldriga bestånd är en bra kompromiss. I det alternativet hålls kollagret och kolsänkan på en jämn nivå under skogens hela omloppstid. Men inte i något skede av kalhyggesfritt skogsbruk blir kollagret lika stort som det kan vara som bäst i en likåldrig skog. Med olikåldriga bestånd frigörs inget kol från jordmånen, vilket kan betraktas som en fördel.

Forskningen i ämnet fortsätter och rekommendationerna för olika skogsbruksmetoder uppdateras alltid enligt de LEENA LESKINEN senaste forskningsrönen.

Man kan inte dämpa klimatförändringen genom att upphöra med avverkningarna.

?

Vad anser du fortsätter Diskussionen Min Skog: en ng ni tid bb we i an-lehti.fi/sv http://metsa

chef för näringstjänster

Finlands skogscentral

www.minskog-kundtidning.fi

21

n a l o k s s d r å v S kogs

Markberedning ­ en underlätta r förnyelse­ arbetet

Markberedningen

sätter fart på tillväxten Markberedningen är en del av det förberedande arbetet när vi anlägger ett plantbestånd. Målet är att ändra på markens egenskaper så att trädens frön gror bättre och de planterade plantorna växer snabbare. text Annikka Selander illustrationer Petra ANtila

M

22

arkberedningen är en av de viktigaste länkar­ na i förnyelsekedjan. Kostnadseffektiviteten i förnyelsen förbättras när vi väljer rätt mark­ beredningsmetod, trädslag och förnyelsemetod.

Markberednings­metoden väljer vi utifrån markens egenska­ per och förnyelsesättet.

Markberedningen är en investering som förbättrar för­ nyelseresultatet. Forskningen visar att markberedningen har långtidsverkningar på plantornas tillväxt. Till exempel på granplantor syns den bättre tillväxten ännu över 10 år efter planteringen.

Markberedningen underlättar förnyelsearbetet och för­ bättrar kvaliteten på förnyelsen. Mineraljorden ska inte blot­ tas mera än vad förnyelsen kräver, för annars börjar det lätt växa rikligt med lövsly runt plantorna och slyröjningen blir dyr. Markberedningen ska inte heller göras onödigt kraftigt.

Efter markberedningen värms markens ytlager upp och därför växer plantornas rötter bättre. Ett större rot­ system tar upp mera vatten och näringsämnen från marken och plantan växer snabbare. Markberedningen ger plantan ett försprång i konkurrensen med gräs och annan mark­ vegetation.

Vid markberedningen blottas mineraljorden och i vissa metoder skapar maskinen upphöjningar. Markberedningen ska ge tillräckligt många gropunkter för frö eller tillräckligt många planteringspunkter av bra kvalitet så att skogsägaren får ett fullslutet plantbestånd.

ning eftersom spåren efter dessa markberedningsmetoder märks minst. Vanligtvis är den kostnadseffektivaste metoden också landskapsvänlig. Mycket viktiga landskapsvärden ska beaktas redan vid planeringen av förnyelseavverkningen.

På ställen där närlandskapet är viktigt och där skogen används för många olika ändamål är det bäst att välja en markberedningsmetod där man blottar mineraljord endast sparsamt.

Vid harvning, anpassad plogning och dikningshögläggning ska man sträva till att markberedningsspåren följer vägen eller stranden.

Målet är landskapsanpassad markberedning En kraftig markberedning syns i landskapet och den kan upp­ fattas som störande. På ställen som är viktiga i landskapet lönar det sig att välja fläckupptagning eller inversmarkbered­

Längs vatten sparar vi vid markberedningen en skyddszon, där markytan inte söndras. Bredden på skyddszonen varierar enligt terrängen och vegetationen. Rekommendationen är att lämna en skyddszon på ungefär en meter också längs diken.

Markberedningen sparar den döda veden och djurens bon Vid markberedningen sparar vi grova lågor och torrakor genom att köra runt dem. Runt levande naturvårdsträd och grupper av naturvårdsträd lämnar vi en orörd kantzon på minst två meter. Också naturobjekten, djurens boplatser och fornminnena ska avgränsas utanför markberedningen och maskinen ska inte köra över dem.

Blåbär är en livsviktig näringsväxt för skogshönsfåglarna och blåbärsriset en viktig skyddsplats. Ju mindre vi söndrar markytan, desto mer kan vi spara av blåbärets jordstammar.

Om vi markbereder före midsommar, är det bra att lokalisera och märka ut fågelbona så att man kan spara dem genom att köra runt dem.

MARKBEREDNINGEN TAR HÄNSYN TILL VATTEN

www.minskog-kundtidning.fi

Den planteringbäspstunka ten är mitt på högen!

En vuxen snytbagge är 8–14 millimeter lång och mörkbrun. Den har ett långt snyte.

INVERSMERKBEREDNING (VÄNDHÖGLÄGGNING)

Fläckhögläggning eller vänd­ högläggning ger granplantan en bra start. Den bästa plante­ ringspunkten är mitt på högen där risken för snytbaggeskador och konkurrensen från annan vegetation är minst. Granen på högen får ett ordentligt försprång i tävlingen om vatten och näringsämnen. Plantan ska planteras så djupt att rot­ klumpen kommer ner i humus­ skiktet.

PLANTERING UTAN MARKBEREDNING En planta som planteras utan mark­ beredning måste konkurrera med markvegetationen och den växer därför långsammare. Det finns också en stor risk för att snytbaggen gnager så mycket bark från stammen att plantan dör.

FLÄCKHÖGLÄGGNING

MARKBEREDNING SOM BLOTTAR MINERALJORDEN: harvning och fläckupptagning På sorterade och vattengenomsläppliga marker tryggar fläckupptagning eller harvning ett jämnt plantuppslag i sådd och naturlig förnyelse av tall.

Dessa markberedningsmetoder passar också vid plantering av tall.

www.minskog-kundtidning.fi

MARKBEREDNING SOM BILDAR UPPHÖJNINGAR: fläckhögläggning och vändhögläggning, på vattensjuka marker högläggning med fåror och dikningshögläggning

På bördiga växtplatser kan man betydligt minska konkurrensen från markvegetationen genom att välja en markberedningsmetod där det bildas upphöjningar.

Plantorna som växer på högar får ett försprång till annan vegetation och de klarar sig bättre i tävlingen om ljus, näringsämnen och vatten.

Vid fläckhögläggning bildas det under mineraljordsskiktet ett dubbelvikt humus­lager och sålunda en komposteringseffekt: näringsämnen frigörs åt plantan an efter som humusen bryts ner. Ett torrt ytlager med mineraljord minskar på gräsväxten. Det är viktigt att maskinföraren packar samman högen med skopan.

23

n a l o k s s d r S kogsvå MARKBEREDNING FÖR NATURLIG FÖRNYELSE OCH SÅDD Grova och medelgrova marker kan förnyas med tall genom naturlig förnyelse eller sådd. På mineralmark passar harvning eller fläckupptagning och på torvmarker fläckupptagning.

Vid naturlig förnyelse på sorterade jordar ska man skala av humusskiktet så ytligt att det ljusa urlakningsskiktet ännu blir synligt.

På torvmarker når fläckupptagningen endast till torvens ytskikt.

Fröna gror bättre när det på ytan av mine­ raljorden finns lite humus som binder vatten.

Välj rätt markberedning s­ metod

MARKBEREDNING FÖR PLANTERING När vi markbereder för plantering är målet att skapa tillräckligt många planteringspunkter av bra kvalitet: beroende på trädslag och växtplats 1 600–2 200 stycken per hektar. Den målsatta planteringstätheten definie­ rar alltså antalet planteringspunkter per hektar. Det lönar sig för skogs­ ägaren att göra en tydlig beställning.

Fläckhögläggning eller vändhöglägg­ ning är lämpliga markberedningsmeto­ der för gran på mineralmark.

Rätt metod och rätt planterings­ punkt minskar risken för skador som snytbaggen orsakar. Snytbaggen är

den största enskilda orsaken till dödlig­ heten för små plantor. Snytbaggen är en skalbagge som äter de plantera­ de plantornas bark. Plantan dör om barken blir avgnagd runt stammen. Ren mineraljord ger det bästa skyddet och det lönar sig att plantera plantan så att den får en radie på minst 20 centimeter mineraljord runt sig.

På torvmark är vändhögläggning eller dikningshögläggning lämpliga markberedningsmetoder vid plantering.

Om jordarten på förnyelseytan varierar, ska man använda flera olika markberedningsmetoder.

Markberedningsmetoderna i ett nötskal

1

2

24

Harvning

Harvningen görs med en skogsharv som kopplats på en skogstraktor. Vid harvning inför sådd eller naturlig förnyelse blottas mineraljorden, men i markberednings­ spåret ska det finnas kvar lite humus som främjar frögroningen. Harvspåret är 60–80 cm brett och det behövs 4 000–5 000 meter per hektar.

Vid harvning inför plantering får det inte finnas humus i markberedningsspåret.

Den bästa planteringspunkten är på höga punkter mitt i markberedningsspåret.

Fläckupptagning

Fläckarna tas upp med skopan på en grävmaskin. Fläckarna är ungefär 50 x 70 cm stora. Vid fläckupptag­ ning inför sådd och naturlig förnyelse blottas mineraljorden, men i fläckens yta bör det finnas kvar lite humus som främjar frögroningen.

Vid fläckupptagning inför plantering får det inte finnas humus överst i fläcken.

3

Fläckhögläggning

5

Högläggning med fåror

4

Inversmarkberedning (vändhögläggning)

6

Dikningshögläggning

7

Anpassad plogning

Högarna görs med skopan på en grävmaskin. Högen ska vara platt. Det översta markskiktet vänds så att det under högen blir ett dubbelvikt humuslager och ovanpå det ett 5–10 cm tjockt mineraljordsskikt. Vid plantering ska plantans rotklump nå ända ner till humusen.

Inversmarkberedning passar på medelgrova mineralmarker och torvmarker. Högarna görs med skopan på en gräv­maskin.

Jorden vänds till en hög i samma grop som jorden tagits från. Högens storlek ska vara ungefär 50 x 60 cm. Högen är platt, under 10 cm hög.

Högläggning med fåror lämpar sig på finkornig och vattensjuk mine­ raljord och på bördiga torvmarker.

Fårorna ska leda bort ytvattnet från förnyelseytan och de är 30–50 cm djupa. Högarna görs av jord som tas upp från den grunda fåran och de är platta 10–20 cm höga och 60–80 cm breda.

Dikningshögläggning används på vattensjuka mineraljordsmar­ ker och torvmarker som kräver torrläggning. Högarna görs av det översta jordlagret som tas upp från dikena och de är platta, 10–20 cm höga, och 60–80 cm breda.

Anpassad plogning används i norra Finland på försumpade, täta marker med ett tjockt råhumuslager. Mark­ beredningsspårets djup och bredd kan justeras.

www.minskog-kundtidning.fi

Läs mera i skogsvårdsrekommendationerna www.metsanhoitosuositukset.fi/rad-i-god-skogsvard

På grova och medelgrova vattengenomsläppliga och karga marker lyckas naturlig förnyelse av tall när man lämnar fröträd av bra kvalitet och gör en markberedning som blottar mineraljord. Man lämnar vid avverkningen i fröträdsställning 50–100 friska fröträd som har en livskraftig krona.

Harvningen säkerställer ett jämnt plantuppslag och fröträden avverkas 2–3 år efter markberedningen. På den här förnyelseytan har man avverkat fröträden och lämnat en grupp naturvårdsträd.

Harvningen lämpar sig som markberednings­ metod inför tallplantering på karga marker. På bördiga marker kan behovet av gräsbekämpning och slyröjning bli stort.

www.minskog-kundtidning.fi

Vid markberedningen sparar vi grova lågor, torrakor och högstubbar eftersom den döda veden är en viktig del av skogens biologiska mångfald.

I markberedningsspåret uppkommer det rikligt med groddplantor från fröträdens frön och en del av dem växer till sig och bildar ett utvecklingsdugligt plantbestånd.

25

Raija och Jouko Kivimetsä inspirerar tusentals finländare att plocka ätbara delikatesser i naturen.

Vilda grönsaker finns både i skogen och på öppna platser. text Pi MÄKiLÄ bilder erkki makkonen och paret Kivimetsäs arkiv

Från skogen direkt

PÅ TALLRIKEN

26

www.minskog-kundtidning.fi

H

Harsyra, maskros, tall- och granskott, rönn, dagg­ kåpa, nässla. Raija Kivimetsä, friskvårdscoach och facklitterär författare från Esbo, ger exempel på skogens gåvor som kan serveras året runt.

– Det finns massor av ätbart i skogen. Till exempel tall- och granskott kan användas som örter och kryddor eller för att brygga te och tillreda läcker sirap. Rönnknoppar och vårens första rönnblad passar såväl på yoghurt som i desserter och sallader.

Vid matlagning kan man ersätta citron med harsyra, men harsyra passar också som sådan på smörgås. Av harsyra kan man också göra en smaklig pesto. Unga skott av mjölkört som växer på kalhyggen kan användas som sparris – de smakar utsökt ångförvällda med smör och flingsalt.

Kivimetsä har flera decenniers erfarenhet av vilda grönsaker. Hon har gett tusentals finländare utbildning i hur man samlar och använder olika örter och grönsaker.

För Kivimetsä och en stor skara andra finländare är skogen en enorm skattkista med hundratals, om inte tusentals ätbara och goda växter. Hon påpekar att man inte bör söka föda i skogen hals över huvud.

– För den som plockar vilda örter och grönsaker gäller samma regler som för svampplockare. Det som man inte känner igen skal man inte plocka. Förutom att det finns många verkligt goda växter i skogen finns det också giftiga arter. Man måste veta vilka som går att äta och vilka som är giftiga.

Kivimetsä tillägger att det också finns ätbara vilda grönsaker som inte lämpar sig för alla. Man kan vara allergisk för en vild växt på samma sätt som för en odlad växt.

– Harsyra innehåller till exempel oxalsyra, som ger maten syrlighet. Oxalsyra lämpar sig inte för personer som har besvär med njurarna.

Studera först och plocka sedan Enligt Kivimetsä tål de flesta vilda örter och grön­ saker att frysas och torkas, och på det sättet kan man njuta av naturens gåvor även på vintern. Dessutom kan växterna konserveras i olja och ättika.

– Olja med örter fungerar utmärkt till exempel som salladsdressing.

Kivimetsäs egen favorit är maskros, en växt som ger fantastiska tillredningsmöjligheter.

– Maskrosens blomknoppar, blad och blommor är ätliga. På senhösten kan man även ta tillvara rötterna. Rötterna kan användas i matlagning på samma sätt som andra rotsaker. Under krigstiden användes maskrosrötter som kaffesurrogat, och till det kan de användas ännu i dag.

Av maskrosens blad och blomknoppar tillreder Kivimetsä både omeletter och stuvningar. Knopparna

www.minskog-kundtidning.fi

Ta tillvara s sdomupveärxfeorodpå in bakgård!

RECEPT

Sommarens p urésoppa på vilda grönsa ker 1 lit

er förvällda nä sslor 2 nävar vilda gr önsaker (till ex empel maskros och gr äslök) 2–4 potatisar (färskpotatis el ler fjolårspotatis) smör 4 vårlökar med stjälk 3 vitlöksklyftor 1 liter vatten el ler te bryggt av rölleka Saft av 1⁄2–1 ci tron 1–2 tsk salt cayennepeppa r svartpeppar 2 dl kokosmjö lk eller grädde harsyra Förväll nässlo rna i 3–5 minut er och hacka dem fint på en skärbräda. Fin ha cka de vilda grön­sakerna oc h löken samt vit löken. Bryn nässlorna, de vilda grönsake rna, löken och vitlöken lätt på svag värme. Til lsätt vatten/röl lekate och de tärnade potatis arna. Smaksätt med svartpep par, salt och ca yennepeppar. sjuda på svag Låt värme cirka 10 minuter. Blanda kokosmjölken i eller grädden.

Låt sjuda i ytte ligare 5–10 min ruter och kontro llera smaken.

Mosa soppan med en stavm ixer och klipp färsk harsyra. över Servera med ko kta ekologiska ägg.

27

välla dem före användningen eftersom de kan innehålla mycket nitrater.

Harsyra passar bra i pesto.

Rölleka kan användas som krydda till fisk och vilt.

Mjölke kan användas på samma sätt som sparris.

Stjärnkockar serverar rätter som innehåller lav och enbär. konserverar hon i ättikslag på samma sätt som kryddgurka.

– Det är verkligen lätt att använda maskros. Maskros kan läggas både i sallader och på bröd. Bladen är som rucola, men gratis. Dessutom går de bra att frysa in.

Kivimetsä berättar att hon använder vilda växter i matlagningen också för att må bra.

– Maskros tar bort svullnad och sätter fart på matsmältningen. Mask-

ros innehåller rikligt med A-, B-, C- och D-vitamin, järn och kalium. Dessutom innehåller den också kalcium, fosfor, magnesium och inulin.

Kivimetsä påpekar att det ofta framförs att spenat är en bra källa till järn, men faktum är att det finns ännu mera järn i nässlor.

– Spenat är bra, men nässla innehåller flerfaldiga halter av järn. Nässlor är för övrigt också lätta att använda på många sätt. Men man bör komma ihåg att för-

Fenomenet med superfood gjorde vilda örter till trendig mat Vilda örter har under loppet av några år väckt mycket intresse. Stjärnkockar serverar rätter som innehåller lav och enbär, och varje trendmedveten hemmakock har en bok om kokkonst baserad på vilda örter i sin hylla. Hortoilu.fi, en webbplats om vilda örter och grönsaker som grundades av Raija Kivimetsä och hennes man Jouko Kivimetsä, har över 25 000 följare på Facebook och antalet ökar varje vecka. Kivimetsä har själv alltid använt vilda örter.

– Redan som barn brukade jag samla vilda grönsaker med mina föräldrar om somrarna. Min far hade vildmarksvana och lärde oss barn älska naturen och samla in dess gåvor. Vi hade en egen holme i Haapasalmi, som ligger i Rääkkylä. Där brukade vi fiska och plocka ätbara växter.

Redan min farfar brukade samla vilda örter i folkmedicinskt syfte.

Kivimetsä träffade sin man för tjugo år sedan och hobbyn fick snart ny luft under vingarna.

– Vi delade samma intresse och ville berätta öppet om vår livsstil och göra något för att få folk ut i naturen på riktigt.

Paret grundade en blogg och började ordna kurser om vilda grönsaker. Raija Kivimetsäs första bok om vilda växter (Villiinny villivihanneksiin) utkom 2005.

– Till en början nådde verksamheten bara mindre kretsar. På kurserna deltog

My

öh än

en

RAIJAS TIPS

P

la au

I skogen finns det massor av läckerheter.

Plocka åtminstone följande till bordet:

• Av rönn kan du ta tillvara både knoppar, blad och bär. Rönnknoppar kan läggas till i sallader, på yoghurt och i sommardrycker. Av bären kan du göra smoothies och sylt.

• Skott från tall och gran kan användas som ingrediens i bland annat drycker och söt sirap.

• Rölleka lämpar sig som krydda till fisk och vilt men kan också torkas till te.

28

ter. Nyponen från samtliga rosenarter är ätliga.

• Skräppa och harsyra innehåller mycket C-vitamin och kan användas bland annat som ingrediens i pesto.

• Gräslök växer på berg och passar bra Bägge innehåller också oxalsyra och till exempel i soppor, omeletter och lämpar sig därför inte för personer sallader. med njurbesvär.

• Unga löv och blommor av lind smakar bra med fisk. Lindblomste smakar gott • Nässla, maskros, klöver och hallonblad är också ätbara. De kan användas och är dessutom balsam för lufti te och sallader. I synnerhet nässla vägarna. och maskros kan användas mångsi• Vresros, som spridit sig som en skadlig digt: i plättar, soppor, bakverk, stuvväxt i skogarna, är ett vackert och ningar och omeletter. läckert tillskott i sallader och desser-

www.minskog-kundtidning.fi

De mångsidiga nässlorna är en utmärkt källa till järn. Förväll nässlorna snabbt före användningen för att undvika nitrater.

främst äldre kvinnor som annars också intresserade sig för ämnet. I och med super­food-tänkesättet har fenomenet börjat locka människor i alla åldrar. För många har det varit en fantastisk upplevelse att märka vilken skattkista naturen är.

Allemansrätten hjälper ört- och grönsaksplockare Tack vare den traditionella allemans­rätten kan vi njuta av vårt lands vidsträckta skogar på många sätt. Kivimetsä påpekar att man trots allemansrätten inte får plocka vad som helst och var som helst.

– Allemansrätten gäller alla växter ovanför marken med undantag för ris­ vegetation. Det samma gäller skott, tickor, kåda och andra delar av träd. Rötter får inte heller samlas utan markägarens tillstånd. Nuförtiden kan man köpa ett mobilt tillstånd av Forststyrelsen som också ger rätt att ta tillvara sådant som växer på träd. Naturskyddsområden och

www.minskog-kundtidning.fi

gårdsområden omfattas inte av allemansrätten, och därför kan man inte plocka växter där.

Kivimetsä understryker att den som plockar örter bör handla etiskt korrekt.

– En växtplats bör aldrig tömmas helt.

En bra tumregel är att plocka högst en femtedel av skörden på samma växtplats.

Kivimetsä säger att det finns fall där alltför entusiastiska plockare har tömt ett område på vilda örter så att en del av växterna försvunnit helt.

– Stensötans rötter smakar lakrits och är en läckerhet för många ört- och växtintresserade. Men växten kan inte föröka sig om alla rötter dras upp. Det här har tyvärr hänt i en del av Centralparken i Helsingfors.

Kivimetsä påminner om att man annars också bör tänka på var man plockar växter.

– Plocka inte örter som växer på gamla avfallshögar, eftersom jordmånen kan innehålla skadliga ämnen. Samma gäller

områden nära industrianläggningar.

Strax intill en skogsstig bör man inte heller plocka växter som ska ätas.

– Jag rekommenderar att man går några meter bort från stigen. Det är många som rastar hundar längs naturstigar och därför är det bättre att förflytta sig en koppellängd bort.

Snart har vi den bästa tiden att plocka vilda örter och grönsaker framför oss.

Kivimetsä ser fram emot att få plocka de första skotten.

– De har den starkaste smaken och hälsoeffekten. Rönnblad och -knoppar hör till de tidigaste delikatesserna på våren. De har en nyans av mandellikör.

Genom att extrahera dem med vinsyra får man en smaklig sommardryck. Rönnknopparna kan ätas också som sådana till exempel med yoghurt.

Enligt Kivimetsä kan man samla vilda örter och grönsaker långt in på hösten.

– Ibland har jag hittat ätbart i skogen så sent som i början av december.

29

D

GÖR SÅ HÄR

Sälgpipan

1. Snedkapa den ena ända n av pinnen. Den än dan blir mun­ stycket.

2. Cirka 2–3 centimeter fr ån sned­ ändan täljer du ett litet jack so m går ända ned i vedämnet. G ör en skåra i barken runt hela pinn en cirka 5–10 ce ntimeter från jacket.

3. Lösgör bark en försiktigt m ellan skåran och m unstycket. Bö rja med att knac ka på barken och vrida den fram och tillbaka så att den ger efter.

Dra försiktigt bort barken så att den hålls hel.

4. När barken har lossnat tä ljer du bort en bit från ovansidan mel lan munstycket oc h jacket. Förs tora också jacket.

5. Trä på bark en tillbaka oc h sälgpipan är kl ar.

täljs på våren

Den bästa tiden att göra en sälgpipa är från maj till högsommaren. Då är sälgens kambiumceller mjuka och barken lossnar lätt. Att bryta en sälgkvist omfattas inte av allemansrätten, utan man behöver markägarens tillstånd för det.

Det här behöver du för att göra en sälgpipa: • En 15 centimeter lång, fingertjock och rak sälgpinne med slät bark (du kan också göra en pipa av rönn eller gråal) • Slidkniv

Om den inte fu ngerar kan de t hända att du täljt bo rt en för liten bit av ovansidan elle r att jacket in te är tillräckligt djup t.

Källa: Pro Puu ry www.puuproffa .fi

1-2 3- 4

5

30

Illustration:

dahl

Hanna Grön

www.minskog-kundtidning.fi

Korsord

Lösningen på korsordet finns på www.minskog-kundtidning.fi/korsord.

Ge respons på tidningen och vinn en

EVERMATHUSHÅLLSTORK!

Tidningen Min Skog finns också på nätet – få aktuell information samt tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen

skogscentralens kundtidning

1 | 2018

smaterial rmation iskt info Geograf as ned från kan nu ladd MinSkog.fi tsen webbpla

METSO-PENGAR FÖR SKYDD AV NATUROBJEKT Jouko Kivimetsä känner

3

svar om revideringen av skogsdatalagen

örter och vilda grönsaker

FRÅN SKOGEN TILL KÖKET Tips för markberedning

Vilka ämnen vill du läsa om i tidningen Min Skog? Vad har vi lyckats bra eller mindre bra med?

a Jag gjorde mig en vallarpip

Läsarenkäten är öppen en månad efter att tidningen utkommit. Alla som svarar deltar i utlottningen.

Priset lottas ut 15.5.2018. Vi meddelar vinnaren per e-post eller brev.

Bland alla som svarar lottar vi ut en hushållstork av märket Evermat.

Priset är värt 220 euro.

www.minskog-kundtidning.fi

Besvara läsarenkäten på adressen: www.metsakeskus.fi/sv/ min-skog-kundtidningen Lycka till i utlottningen!

S

kogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen MinSkog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation. Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar regelbundet.

Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi till varierande skogsägargrupper.

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut infobrevet MinSkog.fi till användare av e-tjänsten.

Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

31

Du bestämmer hur din skog sköts Fundera på dina mål, hitta en lämplig samarbetspartner och kräv skogsvård som håller hög kvalitet.

Dina mål för skogsvården kan vara att få så stora intäkter från avverkningen som möjligt att få en jämn inkomst från skogen att ta speciell hänsyn till naturfrågor annat som är viktigt för dig en lämplig kompromiss mellan de här.

De basuppgifter om skogen som du ser i MinSkog.fi hjälper dig i frågor som har med skogsvård och skogsägande att göra.