Min Skog

skogscentralens kundtidning

2 | 2017

tema

jubileumsår

om Information kog.fi S naturen i Min

100

FAMILJEN GRUNDAR EN SAMFÄLLD SKOG

år av skogsdata

Skogsnaturen är Tiina Leinonens

arbete och hobby björk tunt som papper

ekonomiskog som viltet trivs i

2

| 2017

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledare 4

Av trä

Design tunt som papper

6 Virkesmarknaden

7 Nyheter

11

Experten svarar

Frågor om beskattning och kostnader för plantskogsvård

12

12

Enklare hantering av skogsegendomen

100 år av skogsdata

”

I månskenet är det lika vackert på Saimens is som i Lappland. s. 26

bra tid Höstrenöraärpåensig i skogen! att

18

För skogen

Arvs- och investeringsskog blir samfälld skog

21

Att böja trä

Bra kundupplevelse allt viktigare

22

Skogsvårdsskolan

26

Skogsväsen med goda intentioner

Tiina Leinonen tar människor ut i skogen för att de ska röra på sig

30

Baka skoglig festkaka

31

Korsord

26

SVARA PÅ LÄSAR­ ENKÄTEN s. 31 så kan du vinna en gps-sportklocka av Polar!

Så får du viltet att trivas i ekonomiskogen

Till ära av det 100-åriga Finland

UTGIVARE Finlands skogscentral, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Katriina Liusjärvi REDAKTIONSSEKRETERARE Outi Tehomaa REDAKTION Eva Ekholm, Markku Granander, Kirsi Greis, Veikko Iittainen, Hanna Kovala, Risto Mulari, Karita Raivio, Annikka Selander ÖVERSÄTTNING Eva Ekholm REDIGERING OCH LAYOUT Otavamedia OMA PÄRMBILD Juuli Aschan TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 2323-2684 (print) ISSN 2342-4745 (online) UPPLAGA 60 000 st. WEBBTIDNING www.minskog-kundtidning.fi Copyright © Otavamedia OMA OY Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material.

Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

PEFC/02-31-162

2

www.minskog-kundtidning.fi

ledaren

Hundra år av framgång Det finska skogsbrukets framgångssaga under de senaste hundra åren saknar motstycke i världen. Våra skogar är friska, rikliga och täta. Nuförtiden är vi i ett läge då våra skogars potential är klart större än användningen av dem.

Skogsbranschens vinningar är ingen slump utan resultatet av ett långt, systematiskt och ihärdigt arbete. Vi lever ändå inte av historien, utan utmanas konstant av den föränderliga världen att göra saker på annorlunda och bättre sätt än förr.

Stävjandet av klimatförändringen och ersättandet av fossila bränslen med förnybara erbjuder Finland och vår skogsbransch en utmärkt möjlighet. När användningen av trä ökar är det allt viktig­ are att värna om skogsbrukets hållbarhet. Till gott skogsbruk hör numera som en oskiljaktig del upprätthållandet av skogsnaturens mångfald. Mångfalden kan främjas med skyddsområden och med naturvård i ekonomiskogen – båda behövs.

Ofta har det sagts att finländarnas akilleshäl är bristfälligt kunnande i försäljning och marknadsföring. I skogsbranschen står vi inför samma fråga. Vi känner skogen och virket, men kan vi kommersialisera de nya och utmärkta produktidéerna. Hur indivi­ duellt kan vi betjäna hundratusentals skogsägare? Förstår vi det nordiska skogsbrukets betydelse som lösning på globala klimat­ problem eller ser vi det som en del av problemen?

Under hela vår självständighet har vi byggt vårt land med hjälp av vetande och kunnande. Skoglig information används redan på många sätt i det praktiska skogsbruket. Ny teknologi, e-tjänster och digitalisering erbjuder fascinerande framtidsutsikter för skogsbruket. Allt mer exakt och uppdaterad skoglig information, förädling av den och kreativ kombination med andra informations­ källor förbättrar skogsbrukets lönsamhet och naturens mångfald, kundförståelsen och slutprodukternas kvalitet. Informationen och kunnandet erbjuder oss än en gång ypperliga verktyg för att möta framtiden.

I år firar vi det hundraåriga Finland och också Finlands skogs­ centrals hundraårsjubileum. Vi räknar med att vår verksamhet inleddes 1917 när skogsvårdsnämnder grundades i länen för att övervaka skogslagen.

Riksomfattande Finlands skogscentral är fortsatt en oberoen­ de aktör som betjänar och stöder skogsägare och de företag och föreningar som erbjuder tjänster åt dem. Skogscentralen agerar aktivt för skogsnäringarna och de samhälleliga mål som har satts upp för skogen. Vi övervakar också fortfarande och, främst av allt, främjar verkställandet av skogslagstiftningen.

Vi vill bygga och fortsätta finländarnas gemensamma fram­ gångssaga, också under de kommande hundra åren!

ARI EINI Direktör Finlands skogscentral

www.minskog-kundtidning.fi

3

av trä Design i platt paket Vuono-lampan tillverkad av KoskiFlex faner och designad av Hanna-­ Kaarina Heikkilä och Anni Pitkäjärvi fanns utställd i Talentshop-utställningen sammanställd av unga designers på Habitare-mässan 2016.

Vuono-lampans och också Pitkäjärvis O-lampas organiska och lätta former var enkla att ta fram med hjälp av det böjbara och tunna materialet.

I Vuono är faneret 0,6 millimeter tjockt och i O-lampan 0,8 millimeter.

Lamporna kan också transporteras i mycket tunna förpackningar och lampan får sin slutliga form när den böjs in i stödkonstruktionen.

Heikkiläs och Pitkäjärvis gemensamma designföretag heter Studio Finna.

4

www.minskog-kundtidning.fi

text anne penttilä bilder koskisen oy och studio finna

Att forma trä BJÖRKFANER ÄR ETT IMPONERANDE material: flexibelt, böjbart och skarvfritt med en satinlik yta; som tunnast kan det vara under en halv millimeter tjockt. Det tunna KoskiFlex-faner som Koskisen Oy tillverkar används bland annat i design-lampor, smycken och i möbler (på bild).

Faneret tillverkas av inhemsk björk från certi­ fierad skog. Vi förutsätter kvalitet av vår råvara, säger Juhani Sopanen, direktör för Koskisen Oy:s fanertillverkning.

– Vi använder bara felfria och helt kvistfria rotstockar. Det är viktigt att stocken är symmetrisk, för det 0,15–1 millimeter tunna faneret svarvas från barkad stock. Faneret sömmas, skarvas eller repareras inte heller.

Faneret består av två till tre lager som har limmats ihop med ett speciallim bestående av cellulosa- och textilfiber. Det gör materialet både segt och hållbart men också ekologiskt och återvinningsbart.

Den färdiga fanerprodukten är 0,4 millimeter till 60 millimeter tjock. Det tunna faneret kan förutom med traditionella apparater ämnade för träbearbetning också skäras med laser eller vatten. På fanerets yta kan man både skriva ut och trycka och den ljusa björkytan låter de olika färgerna i trycket komma fram bra.

Av materialet kan man tillverka inbjudningskort, presentkort, etiketter och visitkort. Det passar också bra för produkt- och gåvoförpackningar.

Nya användningsområden hittas konstant.

– Det tunna faneret kan ersätta plast eller metall i många fall då man vill använda mer miljövänliga, lätta och flexibla material. Av det kan man tillverka allt från ljusbrytare till underreden på formel-bilar.

www.minskog-kundtidning.fi

5

VIRKESMARKNADEN

text ANTTI PAJULA ledande expert på skogsfastighetsstruktur, Finlands skogscentral

hösten 2017

Betalat medelrotpris 2012–2017 i hela landet €/m³

Talltimmer Grantimmer Björktimmer Granmassaved Björkmassaved Tallmassaved

70 60 50 40 30

Stabila priser

20 10 0 2012

2013

2014

2015

2016

2017

År 2017 har medelrotpriset på grantimmer stigit något. För de andra trädslagen är prisnivån ungefär den samma.

Källa: Skogsforskningsinstitutet/Metinfo

Virkeshandeln rekordlivlig i början av året – sommarens försäljning mindre

6

Vad gäller timmer är grantimmer fortfarande mer efterfrågat än talltimmer.

Produktions- och exportmängderna för sågvaror har ökat för båda trädslag, men prisutvecklingen för tallsågvara har varit svag. Vad gäller massaved är massaved av barrträd fortfarande mer efterfrågat än massaved av björk.

Efterfrågan på virke ökar under 2018 och 2019 Metsä Groups bioproduktfabrik i Ääne­ koski kom igång enligt tidtabellen i augusti 2017. Samtidigt lades den gamla cellulosafabriken i Äänekoski ner. Den nya fabriken planeras vara i full produktion om ett år, sommaren 2018. När fabriken går på full kapacitet ökar efterfrågan på massa­ved och sågflis med omkring 4 miljoner kubikmeter. Fabrikens anskaffning av råmaterial kommer att påverka hela Finlands virkesflöden.

Stora Ensos och UPM:s skogsindustriinvesteringar har redan ökat behovet av inhemskt virke. Dessutom har flera sågar på olika håll i landet meddelat att de gör stora investeringar som ökar behovet av stock.

Inga betydande förändringar i virkespriserna Virkets prisnivå i Finland har redan under några år varit stabil. I år har det rotpris som betalas för grantimmer gått upp med en eller två euro. Prisnivån för de andra virkessortimenten har förblivit på ungefär samma nivå, så skogsindustrins ökade behov av virke syns i alla fall inte ännu i de priser som betalas för virket.

www.minskog-kundtidning.fi

grafik otavamedia oma

Virkeshandeln var rekordlivlig under början av 2017 fram till slutet av maj. Under sommarmånaderna har virkeshandeln ändå inte nått upp till samma nivå som under 2016.

Skogsindustrin köpte i januari–juli 2017 totalt 21,5 miljoner kubikmeter virke från privata skogsägare. Under 2016 köptes 21,6 miljoner kubikmeter virke under samma tidsperiod, så mängden sålt virke under det pågående årets början är aningen mindre än under fjolåret. Det bör ändå sägas att 2016 var alla tiders rekordår vad gäller mängden sålt virke från privata skogar.

Cellulosa- och pappersindustrins och sågarnas behov av virke är alltjämt högt, eftersom fabrikerna snurrar för fullt. Under början av hösten är det störst efterfrågan på barrträdsstämplingsposter som lämpar sig för sommar- och menföresdrivning.

Efterfrågan på stämplingsposter som är lämpliga för vinterdrivning kan öka när vi närmar oss årsskiftet.

Välmående från naturen I naturen går blodtrycket ner och mängden stresshormoner och muskelspänningarna minskar.

Koncentrationsförmågan och minnet förbättras. Tankarna klarnar och kreativiteten ökar.

De erfarna naturforskarna Marko Leppänen och Adela Pajunen berättar i Terveysmetsä-boken på vilka alla sätt olika platser i naturen påverkar en människa. De breda forskningsdata som har sammanställts i boken visar hur viktigt det är för människans välmående att regelbundet komma ut i naturen.

nyheter

tips!

BJÖRKAR TILL DET HUNDRAÅRIGA FINLAND Republikens president kan i framtiden beundra ett fint björkbestånd på sommarresidensen i Nådendal. I augusti anlades nämligen Finlands självständighets hundraårsjubileumsbestånd i Gullranda.

Skogscentralens och skogsbranschens representanter planterade både vårtbjörk och olika speciella varianter av den, som ornäsbjörk, i jubileumsbeståndet.

De femhundra björkplantorna planterades nära ekbeståndet som anlades 1992 då Finland firade 75 år som självständig nation.

”Finlands skogar fortsätter att vara kolsänkor trots ökade avverkningar. Skogarna växer snabbare än de avverkas.” ledande expert på skogsvård markku remes, Finlands skogscentral

Läs mer nyheter på skogscentralen.fi

Terveysmetsä. Tunnista ja koe elvyttävä luonto.

Gummerus 2017.

Skogsägarens naturvårdsönskemål lyfts fram

S

kogsägare har allt mer önskemål kring naturen och rekreationsanvändningen av skogen, men den här informationen når inte alltid fram till skogsexperterna.

I det nationella projektet Monimetsä har man tagit fram en ny checklista och ett rådgivningsverktyg för de metoder som kan användas i naturvården i skogarna. Skogsproffs kan sedan med hjälp av checklistan ta reda på om skogsägaren vill lämna viltbuskage, högstubbar eller mer naturvårdsträd (på bilden) än normalt på sin stämplingspost. Med rådgivningsverktyget kan man konkretisera de presenterade naturvårdsmetoderna för skogsägaren.

Checklistan gås igenom samtidigt som man kommer överens om avverkningar och skogsvårdsarbeten och alla önskemål skrivs upp. På det sättet får skogsägaren uttrycka sin vilja om god naturvård enligt skogsvårdsrekommendationerna.

Naturönskemålen förmedlas vidare till avverkaren eller de som utför skogsvården så att de kan beaktas i skogsvården.

Bekanta dig med den finskspråkiga checklistan för naturvårdsåtgärder på Skogscentralens webbsida: www.metsakeskus.fi/ luonnonhoitotoimenpiteiden-tarkistuslista-ja-neuvontatyokalu

www.minskog-kundtidning.fi

7

SKOGENS EMOJI Finlands skogar och allemansrätten har fått en egen emoji som inspirerar till att plocka bär och svamp samt till att tälta i naturen. En emoji är en bildsymbol som används bland annat i mobilkommunikation och i sociala medier.

Ladda ner skogs-emojin på sidan: https://toolbox.finland.fi/images/ finland-emojis/forest/

”Om och när vi vill gå från en fossil ekonomi till bioekonomi måste vi fortsätta använda skogen.”

Virkeshandeln flyttade till nätet Skogsägares försäljning av virke på egen hand blev enklare när den nya virkeshandelstjänsten på nätet Kuutio.fi öppnade i våras.

Skogsägare och aktörer med skogsägarens befullmäktigande kan lämna begäranden om anbud i tjänsten, konkurrensutsätta erbjudanden och komma överens om virkesaffärer med köpare. Som grund för anbuden i Kuutio kan man ladda in fastighets- och figurdata från Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi. På det viset får virkesköpare information om vilka virkesslag som är till salu och en uppskattning på kubikmetermängd.

I e-tjänsten går det att rikta in begäranden om anbud per område eller bara för specifika aktörer i skogsbranschen. Målet är att skogsägare ska få rätt och konkurrenskraftigt pris för sålt virke.

Virkeshandeln i Kuutio har kommit igång med fart. Under de första månaderna har man redan lämnat in begäranden om anbud för kring en miljon kubikmeter virke i tjänsten.

Suomen Puukauppa Oy:s tjänst är avgiftsfri för skogsägare och den kan användas på dator, pekplatta och mobiltelefon. Delägare i Kuutio är nästan alla större aktörer i skogsbranschen i Finland, representanter för virkesförsäljare och virkesköpare.

Bekanta dig med tjänsten: www.kuutio.fi

Evenemang

jord- och skogsbruksminister Jari Leppä

8

Generationsskiften 26.10 Parkano 21.11 Ilmajoki 23.11 Teuva

Vi pratar om planering och verkställande av generationsskiften och om skogs­gåvoavdraget.

Skogen i aktiva händer 25.10 Kimito 8.11 Nagu Kom och lär dig vilka alternativ som finns gällande överlåtelser och vilka skatteföljder dessa har. Vad betyder det nya skogsgåvoavdraget för skogsägarna? Skogsägare som planerar generationsskiften och blivande skogsägare är välkomna. Föreläsningarna är gratis och kaffe serveras.

www.minskog-kundtidning.fi

Producerar ditt företag träprodukter, naturturism, tjänster för skogsägare eller till exempel applikationer som kan användas i skogsbranschen. Skulle du vilja att företaget växer och behöver stöd med det?

I den riksomfattande Kasvu Open-tävlingen söker vi under hösten växande företag som vill delta i en tillväxtstig för skogs- och naturföretag. Ansökningen är öppen till 10.12.

Med på tillväxtstigen för skogs- och naturföretag kommer 15 företag som utbildas av Finlands näringslivs bästa experter. Alla sökande kommer med på en avgiftsfri tillväxtsmedja. Tillväxtstigens vinnare väljs i en semifinal i mars 2018 och de kommer med i den riksomfattande Kasvu Open-tävlingen.

Finlands skogscentral, METO metsäalan yrittäjät ry och Suomen luontoyrittäjyysverkosto ry samarbetar med tillväxtstigen för skogs- och naturföretag.

Läs mer om tillväxtstigen och bekanta dig med sökanvisningarna: www.kasvuopen.fi/kasvupolut/metsa-ja-luontoyrittajyydenkasvupolku-2018

Hitta jubileumsårets geogömma Finlands skogscentral har gömt olika skatter, Lyckogömmor, på olika håll i landet.

Gömmorna finns på platser i naturen som Skogscentralens personal har valt. Platserna är alla speciella, betydande eller intressanta på något vis.

I gömman finns också en berättelse om gömstället.

Det finns totalt 15 Lyckogömmor och de finns också på den internationella geocaching.com-sidan.

Stövlarna på och lycka till med letandet!

nyheter

TILLVÄXT FRÅN SKOGEN OCH NATUREN

Delta i enkäten och vinn en röjsåg Skogsägare kan under hösten delta i kampanjen ”Hur sköter du skogen?” i MinSkog.fi. I kampanjenkät­ en frågar vi hur skogsvårdsförslagen för den egna fastigheten verkar och hur skogsägaren tänker utföra arbetet.

I MinSkog.fi syns aktuella och brådskande skogsvårdsförslag. Skogsägare kan i tjänsten behändigt se om plantbeståndet behöver vård eller om den unga skogen behöver gallring. Tjänsten visar också en uppskattning på vad arbetet kostar.

Det går att delta i kampanjen till och med 31.12 på sidan Skogsskötsel i MinSkog.fi. Bland alla som besvarar enkäten lottar vi ut en Husqvarna 545FX-röjsåg.

tips!

Skogen i smarttelefonen En ny mobilapplikation låter användaren ta del av skoglig information. Applikationen Metsäinen har utvecklas i ett samarbete mellan Finlands skogscentral, Lapplands yrkeshögskola och 4H-förbundet och innehåller aktuell information om skogen. Användare kan med sin smarttelefon enkelt bekanta sig med olika skogsvårdsmetoder eller ta reda på vad som avses med naturvård i ekonomiskog.

I applikationen finns också en evenemangskalender där man har samlat aktuella händelser som har med Lapplands natur och skog att göra. Metsäinen-applikationen kan användas med Android-telefoner. Applikationen laddas ner gratis i Google Play-applikationsbutiken.

Pengar från skogen eller pengarna från skogen – info om att investera i skog

Skogsmässan

10.11 Mässcentrum i Helsingfors

Skogsmässan är ett evenemang för skogsägare, skogsbranschens proffs och alla som rör sig i skogen. Mer information om mässans program på adressen: metsa.messukeskus.com

På seminariet hör vi om fallgropar i samband med generationsskiften, olika former av skogsägande och skatteförfaranden som påverkar skogsbrukets lönsamhet. Det går också att delta i evenemanget på nätet.

www.minskog-kundtidning.fi

10–12.11 Mässcentrum i Helsingfors

mera informatio n och tilläggsuppg ifter:

skogscentralen .fi/ evenemang

9

Webbutbildningar i egenkontroll Skogscentralen erbjuder aktörer i skogsbranschen och skogsägare avgiftsfri utbildning i egenkontroll i en elektronisk inlärningsmiljö. Den första utbildningen handlar om egenkontrollsmätningar i samband med tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog.

På utbildningsvideorna visar vi hur man i skogen utför provytemätningar för att ta reda på beståndets täthet och avgång samt bestämmer beståndets höjd, diameter och ålder. Dessutom repeteras Kemera-stödvillkoren vad gäller tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog.

Du kan anmäla dig till egenkontrollsutbildningarna via Skogscentralens webbplats. Utbildningarna har beretts som en del av regeringens spetsprojekt Fram för trä och nya skogsprodukter.

270 000 hektar plantskog väntar på vård i hela landet.

Ogjord plantskogsvård minskar möjligheterna att använda skogen och binda kol på lång sikt.

Brådskande skogsvårdsobjekt ser du behändigt i MinSkog.fi.

Källa: SKOGSCENTRALEN

ALLT MER INFORMATION I MINSKOG.FI

I

Evenemang

e-tjänsten MinSkog.fi ser användare nu förutom Skogscentralens skogsdata också information från NTM-centralens och Museiverkets datakällor.

Skogsägaren ser nu i tjänsten om det på dennes skogsfastighet har hittats forn­ lämningar, flygekorrbon eller andra hotade arter. På fastighetskartan syns också om fastigheten hör till ett naturskyddsområde eller grundvattenområde.

MinSkog.fi-tjänsten utvecklas stegvis mot en mångsidig distributionskanal för information om skogen, naturen och miljön.

I framtiden kan skogsägaren se all informa­ tion om sin egen skog behändigt på en plats.

10

Skogen kommer till torget-evenemanget 14.11 Vasa torg Skogscentralens hundra år firas med ett torgevenemang för elever i sjätte klass i Vasa och Korsholm samt deras lärare.

Skogsägaren kan också söka Kemerastöd för tidig vård av plantbestånd och vård av ungskog och lämna in anmälan om verkställande av arbetet. Nu kan man i tjänsten också se i vilket skede behand­ lingen av ansökan är hos Skogscentralen.

Skogsbranschens aktörer kan sköta Kemera-ärenden för skogsägare för­ utsatt att skogsägaren har gett sitt samtycke till det och tillgång till fastig­ hetsinformationen.

MinSkog.fi-tjänstens webbsidor förnya­ des i september. Skogsägare kan nu logga in i tjänsten med nätbankskoder, mobil­ certifikat och certifikatkort.

MinSkog.fi-tjänstens webbsidor förnyades i september.

Från generation till annangenerationsskiftesmässa 25.11 Åbo 2.12 Tammerfors 17.3.2018 Seinäjoki Generationsskiftesmässorna erbjuder skogs­ ägare aktuell information om generationsskifte eller ägarbyte på skogsfastigheter.

Österbottens stormässa 7–8.4.2018 Botniahallen i Korsholm Skogscentralen deltar i stor­ mässan i Österbotten. Skogen är ett av de större temana på mässan.

www.minskog-kundtidning.fi

vårdarbete där kostnaden inklusive skatt är 500 euro per hektar. Vad behöver jag då betala efter stöd och skatteavdrag?

Experten svarar

E

Skogsavdrag Jag har köpt en skogsfastighet med rikligt virkesbestånd och anskaffningsutgiften berättigar till skogsavdrag. Avsikten är att göra en större virkesaffär från fastigheten inom en snar framtid. Hur stor virkesaffär kan jag högst göra för att beskattningen skall hållas möjligast låg?

nkomster från skogsbruk beskattas som kapitalinkomst. Kapitalskatten är 30 procent på belopp upp till 30 000 euro och för överskjutande del 34 procent. Kapitalinkomster är personliga, till exempel för äkta makars del och delägare i beskattningssammanslutningar fördelas skogsbrukets rena kapitalinkomst i förhållande till ägoandelar. Från skogen kan fås högst 90 000 euro virkesinkomst per person och år, om man vill hålla årets beskattningsbara inkomst under 30 000 euro. Detta under förutsättning att inga andra kapitalinkomster finns och att outnyttjat skogsavdrag kan användas motsvarande 60 procent av inkomsten.

Skogsavdrag och utgiftsavdrag skall sökas med skogsbrukets deklarationsblankett (2C-blanketten). Företagaravdraget räknar beskattaren fram automatiskt. Skogsbrukets utgifter inverkar förhöjande på det beräknade maximala försäljningsbeloppet.

Utgiftsreserveringen skall inkomstföras under kommande år.

Om skogsägaren betalat för mycket försskottsskatt, får han pengarna tillbaka som skatteåterbäring följande år. Det lönar sig att via beskattaren begära ett speciellt skattekort för virkesförsäljning, där beloppet av försskottsskatten motsvarar den slutliga skatten. När detta skattekort visas för virkesköparen, verkställs skatteinnehållning enligt rätt procent.

Ofta infaller virkesförsäljning och avverkning under olika kalenderår. Genom att man med köparen avtalar om förskott och slutlikvid till olika skatteår, kan totalbeloppet av virkesförsäljning som beskattas enligt minimiprocent vara ännu större.

I

Plantskogsvård Det känns som att det blir dyrt med plantskogsvård. Jag fick ett erbjudande om www.minskog-kundtidning.fi

Esa Lappalainen expert på skogs­ fastighetsstruktur

n momsskattepliktig skogsägare får dra av hela mervärdesskatten på 24 procent på kostnaden för plantskogsvård. Före skatt är kostnaden för arbetet 444 euro per hektar (noga uträknat 443,55 + 106,45 = 550 euro).

Kemera-stödet per hektar är 230 euro.

När stödet beaktas kostar plantskogsvården 214 euro per hektar. Skatteförmånen är beaktad enligt skattesatsen på 30 procent så den slutliga kostnaden för arbetet är 150 euro per hektar.

Telefonkostnader Jag äger en skogsfastighet och arbetar där regelbundet. Är telefon- och datorkostnader avdragbara utgifter i beskattningen?

A

lla utgifter som har med idkande av skogsbruk att göra kan dras av i beskattningen. För anskaffningskostnaderna för datorer och datakommunikation kan hälften dras av.

Skogsbruksprogram och applikationer är helt avdragsbara. För de totala utgifter som en mobiltelefon orsakar kan man ofta räkna med att hälften går att dra av upp till 500 euro.

Alla som arbetar i skogen bör ladda ner den avgiftsfria applikationen 112 Finland i sin telefon. Om det sker en olycka i skogen hittar hjälpen enklare fram med hjälp av applikationen.

Skogsgåvoavdrag Jag fick en skogsfastighet i gåva och ska få skogsgåvoavdraget. Är det något speciellt jag borde beakta i samband med virkeshandel för att jag ska kunna utnyttja avdraget?

I

or Ställ fråg rna! e t r till expe

ressen åga till ad Sänd din fr g@ n undtid in minskog-k i .f n le a tr skogscen rar svar Vi publice alten. sp r ä h i den

samband med virkesaffärer lönar det sig att beakta att skogsgåvoavdraget tidigast kan utnyttjas under det skatteår som gåvoskatten för skogen har betalats.

Ofta tar det upp till flera månader från det att en skog ges i gåva till att beslut om gåvoskatt fattas och skatten betalas. Får du en skog i gåva under slutet av året kan det löna sig att skjuta upp virkesaffärer till följande år, eller i alla fall skjuta upp transaktionen av pengar så att rätten till skogsgåvoavdrag säkert gäller.

11

Skogsägare Esko Lehtimäki i Östermark (till höger) har begärt att skogsexpert Tapio Muotio ska ta en titt på tallplantorna. Träden växer bra, men behöver mer utrymme.

12

www.minskog-kundtidning.fi

text OUTI TEHOMAA bilder juha harju

MinSkog.fi-tjänsten och en bekant skogsexpert hjälper skogsägare Esko Lehtimäki i planeringen av skogsarbetet. Data om de inhemska skogarna har utnyttjats redan i hundra år.

Skogsdata

behövs www.minskog-kundtidning.fi

13

T

Tallkvistarna skrapar sår på armarna när skogsägare Esko Lehtimäki i Östermark tar sig fram genom skogen mot sitt växande plantbestånd.

– Titta så bra träden växer. Plantskogsvården har gjorts för några år sedan men ett par björkar borde ändå avlägsnas, funderar han.

Också skogsexpert Tapio Muotio från skogsvårdsföreningen Lakeus granskar tallplantorna. Lehtimäki är van att sköta sina skogsärenden självständigt, men ibland behöver han råd. Då ringer han till Muotio, eller rycker honom i ärmen i butikskön.

– Jag begär ibland att han som proffs skulle åka ut och titta på en figur. Som tur är fungerar mina ben ännu. Jag vandrar omkring i skogen och tittar om det behöver röjas någonstans. Vård av plantskogen och gallring är viktigt att utföra i rätt tid, så att träden kan bli stora, säger Lehtimäki.

Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi har underlättat arbetet för skogsägaren.

Lehtimäki kontrollerar ofta figurkartorna i tjänsten, liksom avverknings- och skogsvårdsförslagen. När skogsdata öppnas med en klick med musen måste man inte gå ut och titta på vartenda plantbestånd jämt och ständigt.

– Jag följer i tjänsten med var det finns objekt som behöver brådskande vård och hur mycket den skulle kosta. Det är bra att man hemma kan granska den egna skogen i lugn och ro. Skogsbruksplanen har jag inte längre uppdaterat, för precisionen i MinSkog.fi räcker för mig.

För utbildningsdirektören från Östermark är de egna skogarna och åkrarna en viktig inkomstkälla. Lehtimäki äger skog i alla åldrar tillsammans med sin fru. Planteringar, gallringar och avverkningar görs på skogsfastigheterna varje

Tapio Muotio och Esko Lehtimäki granskar tillsammans kartan utskriven från MinSkog.fi. Lehtimäki går ofta in i tjänsten för att ta en titt på de avverknings- och skogsvårdsförslag som tjänsten ger.

år. Lehtimäki ser till att utgifterna och inkomsterna hålls i balans. Med avverkningsinkomsterna finansieras kommande skogsvårdsarbeten så att skogarna hålls i bra skick.

Skogsarbete är bekant för Lehtimäki sedan har var en liten pojke. Det finns i hans blod att plantera träd och röja skogen, men tiden finns inte riktigt där.

– Jag planterar i alla fall lite plantor och hämtar ut vindfällen från skogen.

Jag önskar ändå att jag hade mer tid att pyssla i skogen.

Skogscentralen och skogsdata i 100 år 1900 Tjärbränning, svedjebruk och sågar som går på ångkraft har ökat användningen av skogen.

Skogsbolag från andra länder investerar i Finland vid millennieskiftet.

14

1917 Finland blir självständigt. Länens skogsvårdsnämnder grundas.

1918

1921

1928

Lagen om förebygg­ ande av förstörelse av skog träder i kraft. Länens skogsvårdsnämnder får i uppdrag att övervaka att lagen följs.

Finlands riksskogstaxering inleds. Den första taxeringen utförs 1921–1924 och visar att det inte finns mycket träd i våra skogar. Kartläggningsgrupper vandrar genom hela Finland och utvärderar beståndet och tillväxten.

Lagen om enskilda skogar och skogsförbättringslagen träder i kraft. Den första paragrafen i lagen om enskilda skogar säger att ”Skog må icke skövlas”.

1930

1940-talet Vinterkriget 1939-1940 och fortsättnings­ kriget 1941-1944

www.minskog-kundtidning.fi

Begrepp: Skogsdata är geografisk information om skogar och deras vård och användning. Skogsdata är till exempel ståndort, bestånd, åtgärdsinformation, naturobjekt skyddade enligt lag och andra särdrag i skogen.

Beståndsfigur är en enhetlig skogsdel som förenas av ståndort, bestånd och åtgärdsbehov. Avverkningar och skogsvård kan med hjälp av figurdata planeras som större helheter.

Raster är ett 16 gånger 16 meter stort område från vilket skogsdata samlas in. Laserscanningens effektivitet är nog för att berätta trädslag, höjd, diameter, ålder, stamantal och volym på beståndet på rasterrutan. Genom att kombinera rasterdata får man fram data för beståndsfiguren.

MinSkog.fi är Skogscentralens elektroniska ärendehante­ ringstjänst där skogsägare ser aktuell information om sin egen skog. Skogsägare loggar in i tjänsten med nätbanks­ koder, ett mobilcertifikat eller ett certifikatkort och skogs­ branschens aktörer med Katso-koder.

Laserscanning är ett sätt att mäta skogen med vilket man kan får fram tredimensionell geografisk information.

Laserscanningen utförs från helikopter eller flygplan så att en laserpuls skickas ner mot träden och med den kan man avgöra hur högt och täckande beståndet är.

Skogsdata hjälper virket i rörelse Skogsdata som har samlats in från privata skogar är ett viktigt hjälpmedel också för skogsexpert Tapio Muotio. Skogsproffset använder varje vecka aktörstjänsten i MinSkog.fi.

När Muotio har öppnat datorn kontrollerar han om skogsägare i området har gett skogsvårdsföreningen rätt att se eller flytta över sin skogliga information till skogsvårdsföreningens system.

– Jag ser inte skogsägarens informa-

1948 Skogsvetenskaps­ mannen Walter Bitterlich från Österrike upp­ finner relaskopet som kan utnyttjas för att bestäm­ ma beståndets grundyta.

tion i tjänsten om inte denne har gett sitt tillstånd till att jag får se eller flytta över informationen. Bäst är det om jag får flytta över informationen för då kan jag jämföra informationen i MinSkog.fi med informationen i vårt eget system för att hitta bra arbetsobjekt.

Muotio kontrollerar ofta beståndsdata i tjänsten och söker avverkningsförslag.

På det viset ser han om en skogsfastighet i närheten behöver gallras eller slutav­ verkas och det kommer att komma virke till salu. När ett lovande objekt hittas

1950-talet Användningen av virke ökar i Finland då man försöker bygga upp landet efter krigen. En del av krigsskade­ ståndet till Sovjetunionen betalas i form av virke.

Skogsbruksplaner börjar göras upp för enskilda skogsfastigheter.

I Centralskogssällskapet Tapio grundas en skild enhet för skogsutvärdering. Avsikten är att främja privat skogsbruk. Utvärderingen hjälper också skatte­ klassificeringen av skogsfastigheter.

www.minskog-kundtidning.fi

1960-talet Hantering av skogs­ data förenklas av informa­ tionsteknik.

skriver han ut kartan i tjänsten och granskar sedan fastigheten.

– Sedan ringer jag upp ägaren och föreslår vad som kunde göras i skogen.

Vi gör upp en plan och ger ett erbjudande. Skogsägare kan också själva anmäla arbetsobjekt i tjänsten, men det har varit ganska ovanligt, säger Muotio.

Skogsägare Lehtimäki tänker ge Muotio samtycke till att se och överföra kartorna över hans beståndsfigurer i tjänsten. På det viset kan de se samma information och enklare tillsammans fundera på kommande skogsarbeten.

Muotio säger att figurkartorna och flygbilderna i MinSkog.fi har blivit mer noggranna under de senaste åren, men till exempel vad gäller bestånds- och prisuppskattningar kan det förekomma inexaktheter.

– I MinSkog.fi finns bra basfakta för skogsägaren, men om man planerar virkeshandel eller skogsvårdsarbete måste man själv besöka skogen, ensam eller tillsammans med en expert, för att kontrollera informationen. Det finns inte ännu ett datorprogram som är så bra att man kunde bränna upp gummistövlarna, säger Muotio.

Data samlas in med flygplan och i terrängen Skogscentralen samlar nuförtiden in skogsdata från privata skogar huvudsakligen med fjärrkartering, det vill säga laserscanning och flygfotografering. Som stöd i tolkningen av det här materialet genomförs provytemätning i terrängen.

På flygfotografierna syns de områden som är lika till sitt bestånd och sin jordmån och som bildar enhetliga bestånds­ figurer. I planeringen av avverkningsoch skogsvårdshelheter är det viktigt att kunna utnyttja figurvisa data.

Finlands skogscentrals skogsdatachef Raito Paananen berättar att man med

1964

1968

Lagen om effektive­ ring av skogsodlingen.

Staten börjar stöda dikning av torvmark, byggande av skogs­ väg, gödsling av skog, kemisk bekämpning av sly och skogsodling.

Länens skogsnämnder blir distriktsskogs­ nämnder.

Virkesdrivningen blir maskinell. De första flerprocessmaskinerna tas i bruk i Finland.

15

Visste du?

Skogsdata används allt effektivare Skogscentralen kan snart överlåta skogsdata från privatägda skogar allt friare, om riksdagen i höst godkänner de planerade ändringarna i lagen om skoglig information.

I framtiden ska skogsdata i raster­ form, övrig natur- och miljöinforma­ tion, anmälningar om användning av skog samt information om Kemerastödda arbeten finnas fritt tillgängligt för läsning och nedladdning i vår öppna e-tjänst. Figurvis information skulle gå att få hos Skogscentralen på begäran.

Skogsdatachef Raito Paananen specificerar att skogsdata inte kom­ mer att överlåtas tillsammans med skogsägarens namn och kontakt­ uppgifter, fastighetsgränser eller fastighetsbeteckningar. Data kommer inte heller att överlåtas utgående från namn eller fastighetsbeteckning, utan med en grövre geografisk avgräns­ ning.

- Målet är att data som har insamlats med offentliga medel ska användas så effektivt som möjligt.

Skogsägare nås i framtiden bättre och branschens aktörer kan enklare rikta in sina tjänster till dem, säger Paananen.

Skogscentralen har förberett sig på ändringen i lagen och berett en ny del för de öppna skogsdata i MinSkog.fi.

De fastighetsvisa uppgifterna i skogs­ ägartjänsten skulle också i framtiden kräva stark autentisering.

laserscanning kan ta fram skogsdata på ett pålitligt sätt och för vidsträckta områden, men informationen är inte lika exakt som de data som bygger på kartering i terrängen.

– Skogsdata som fås från fjärrkartering måste specificeras i terrängen, till exempel med granskning av plantbestånd. Därefter kan man räkna ut till exempel beståndets volym och tillväxt och ge förslag på kommande skogsvårdsarbeten, säger Paananen.

De skogsdata som förädlas från laserscanningen och flygfotografierna publiceras i Skogscentralens e-tjänst MinSkog.fi. Information om till exempel

1970-talet

1980-talet

Skogsbruksplanering i privata skogar blir allt vanligare. Distriktsskogsnämnderna gör upp regionala skogsbruksplaner per by.

Allt mer av skogsutvärderingen utförs med hjälp av datorer.

Flygfotografering av privatägda skogar inleds. Svartvita flygbilder hjälper vid identifierandet av beståndsfigurer, i fält­ arbetet och i uppgörandet av kartor.

Infraflygbilder i färg tas i bruk. Färgbilderna ger mer information om till exempel löv­ trädsbeståndet än de svarvita bilderna.

16

1987 Distriktsskogsnämnderna och centralskogsnämndernas skogs­ förbättringsdistrikt slås ihop till skogsnämnder.

Fältdatorer tas i bruk i insam­lingen av skogsdata i slutet av 1980-­talet. Digital kartproduktion inleds med hjälp av NALLE-kart­ systemet 1988–1989.

fornlämningar och flygekorrars föröknings- och rastplatser har lagts till i tjänsten nyligen. Information är hämtad från Finlands miljöcentral och Museiverket.

– Vårt mål är att skogsägaren i tjänsten får information om sin skog som stöd i beslutsfattandet, oavsett om denne vill sluta avtal om virkeshandel eller skydda sin mark.

När skogsägaren till exempel gör en anmälan om användning av skog för gallring eller en Kemera-ansökan för vård av plantskog uppdateras informationen i tjänsten.

Fjärrkarteringen av skogarna i Finland inleddes 2010. I dagsläget har kring

1990-talet

1996

Mot mångsidig användning av skogen.

Skogsägarnas olika mål beaktas allt bättre. Omfattande natur­ kartläggningar görs i skogarna.

Miljö- och naturaspekterna blir en viktig del av skogsbruket.

Skogsnämn­ derna blir 13 Skogs­ centraler.

www.minskog-kundtidning.fi

Från vandring genom hela landet till laserscanning

Skogscentralens skogsdatachef Raito Paa­ nanen berättar att skogsdatainsamlingen och verktygen som används har förändrats väsentligt under ett århundrade. Tidigare ritades till och med figurkartorna för hand.

82 procent av de privatägda skogarna inventerats, det vill säga kring 11,5 miljoner hektar. Målet är att alla Finlands skogar ska vara laserscannade före år 2020. Därefter börjar scanningen om från början.

– Vi funderar hela tiden hur vi kunde ta fram ännu noggrannare skogsdata.

I år och nästa år utreder vi om det vore möjligt att få information om verkställda avverkningar och skogsvårdsarbeten direkt från avverkningsmaskinen eller av aktören via en egenkontrollsanmälan.

Paananen säger att det ligger i allas intresse att skogsdatabasen hålls så uppdaterad och heltäckande som möjligt.

Av samma åsikt är skogsägare Lehtimäki och skogsvårdsföreningens Muotio.

– Vi behöver allt mer skog och virke i framtiden. Det är en stor fördel att skogarna är kartlagda på så pass organiserat sätt. Nu borde man bara få de tysta skogsägarna att vilja förvalta sin egendom, så att vi också i framtiden har nog med trä, säger Lehtimäki.

1997

1999

Den nya skogslagen träder i kraft. Nytt i lagen är de särskilt viktiga livsmiljöerna och principer för be­ handlingen av dem.

FFC- och PEFC-certi­ fiering av skogen inleds.

I Finland har skogsdata kartlagts syste­ matiskt redan i hundra år. Skogscent­ ralens skogsdatachef Raito Paananen tvekar inte att säga att skogsägare och -proffs i Finland har tillgång till de bästa skogsdata i världen.

Datainsamlingen och arbetsredska­ pen har förändrats mycket under de senaste hundra åren.

När Finland blev självständigt uppstod en vilja att kartlägga landets skogstillgångar och ta reda på hur sko­ gen kunde användas.

– Säkert fanns det också en oro för att virket inte skulle räcka till. Svedje­ bruket, tjärbränningen och sågarna som gick på ångkraft hade ökat använd­ ningen av virke. I skogen gjordes också ganska ineffektiva blädningar, säger Paananen.

Den första riksskogstaxeringen inleddes i början av 1920-talet som ett omfattande fältarbete. Grupper utvär­ derade skogen i terrängen. Med hjälp av kompass och kartor rörde de sig i linjer från sydväst mot nordost genom hela Finland. Grupperna observerade skogs­ figurer som de stötte på och utvärdera­ de virkesmängderna och tillväxten med sina ögon.

– Resultaten räknades ut för hand.

Det var hårt arbete. Som tur är har metoderna utvecklats sedan dess, säger Paananen.

Efter krigen ökade igen användning­ en av skogen kraftigt och det krävdes effektivitet i skogsvården. Länens skogsvårdsnämnder började göra upp planer för skogsvården och skogsbruket på privata skogsfastigheter och som grund behövde de då skogsdata. Staten

2000-talet Fältdatorer med GPS-positione­ ring tas i bruk i insamlingen av skogsdata.

2010 Skogscentralerna inleder laserscan­ ning av privatägda skogar. Årligen kartläggs kring 1,5 miljoner hektar skog med laserscanning.

började också stöda till exempel dikning av torvmark och byggande av skogs­ vägar. Resultaten syns ännu idag.

– Dikningen av torvmark har väsent­ ligt ökat Finlands virkesreserv. Dock har arbetet också haft bieffekter. Då dika­ des nog också ganska karga torvmarker som borde ha lämnats i naturtillstånd, säger Paananen.

Efter krigen utvecklades också mätredskapen och sätten att räkna ut avverkningsmängder. Skogsmätarna, ”taxatorerna” fick relaskop, diameter­ klave och hypsometer med sig i skogen så att de enklare kunde utvärdera sko­ gens täthet, beståndets diameter och medelhöjd. Ännu på 1980-talet ritade skogskart­ läggarna kartor och sparade informa­ tionen för hand. Numera har fältdatorer och elektroniska kartprogram underlät­ tat sparandet. Den stora vändpunkten i insamlingen av skogdata kom när man på 2000-talet inledde laserscanningen.

– Det möjliggjorde att vi kunde se på skogen från himlen och ta fram skogs­ data ännu mer effektivt. Heltäckande fältarbete kan ersättas med slumpmäs­ siga provytemätningar och fältgransk­ ningar av plantbestånd.

Paananen säger att mängden data som samlas in från skogen ökar kon­ stant. Skogsdata utnyttjas också mång­ sidigt. Skogscentralen använder data som hjälp i rådgivningen till skogsägare och i lagövervakningen. Skoglig informa­ tion ges avgiftsfritt till skogsägarna och med deras samtycke också till aktörer i MinSkog.fi. Skogsdata används som bas också till exempel i e-virkeshandels­ tjänsten Kuutio som öppnades i våras.

2012 MinSkog.fi-tjänsten öppnas för skogsägare och skogs­ branschens aktörer.

De regionala Skogscentral­ erna blir en riksomfattande organisation, Finlands skogs­ central.

2017 Data som har insamlats om privatägda skogar har blivit till otaliga olika infoprodukter.

Ny elektronisk virkeshandels­ tjänst Kuutio.fi öppnas.

MinSkog.fi-tjänsten blir avgiftsfri för aktörer.

Källor: Raito Paananen, Skogscentralen, Taksaattorien taipaleelta – sata ja yksi vuotta suomalaista metsänarviointia (red. Reija Haapanen och Teppo Hujala).

www.minskog-kundtidning.fi

17

Arvs- och investeringsskogarna blev

samfälld skog

Olli och Oskari Huttunens pappa Timo dog 2012. Bröderna och deras mamma Leena håller nu på att upplösa dödsboet som då bildades.

Skogarna i dödsboet ska anslutas med en samfälld skog som nu ska grundas, dit också brödernas skogssammanslutning ska anslutas.

I

text ANNA-MARI TYYRILÄ bilder PENTTI POTKONEN

maj i år tog vi de första stegen för att lösa upp dödsboet när vi besökte Skogscentralen för att få mer information om samfällda skogar, säger Oskari Huttunen.

– Jag och min bror Olli har en skogssammanslutning och i ett och ett halvt år hade vi funderat hur grundandet av en samfälld skog skulle förändra situationen för oss som skogsägare.

Bröderna köpte sina första skogsspalter för några år sedan. De finns i familjens hemlandskap i Nyslott med omnejd. Oskari med familj och mamma Leena bor i Nyslott, Olli med familj i Joensuu.

I proffsens händer Ingendera av bröderna arbetar i skogsbranschen.

– Skogarna i dödsboet är i gott skick efter pappa, det finns inget ogjort arbete, tackar Oskari.

– Timo gjorde en del skogsarbete vid sidan av det egna arbetet. Han planterade skog och vårdade den.

I övrigt har skogen skötts av proffs, säger Leena.

Proffs har också tagit hand om brödernas skogs­ spalter.

När alla skogar adderas blir det över 100 hektar skog. Träden växer i alla utvecklingsklasser.

– Det verkar vara en helt egen historia att lösa upp ett dödsbo. Vi behöver en utomstående skogs­ experts hjälp och också en advokatbyrå, säger Oskari.

Den mark som ägs av dödsboet finns i Rantasalmi.

För Leena är det ett moget, fast beslut att överlåta skogen.

– Jag har inget intresse för skogarna. Sett till åldern är jag redan pensionerad. Vad är bättre än att jag kan låta barnen ta över, framtiden finns i skogarna.

18

Vi börjar nu se hur den nära framtiden kommer att se ut i familjen.

– Först ska dödsboet avvecklas och delas. Sedan köper vi vår mammas andel för gängse värde. Därefter grundar vi den samfällda skogen, säger Oskari.

Många orsaker till samfälld skog Bröderna har kommit till att de vill grunda en samfälld skog av många orsaker.

– Så vitt jag kan förstå är en samfälld skog mer förmånlig ur skatteperspektiv och också enklare att kontrollera, om det i framtiden är flera generationer involverade, säger Oskari och hänvisar till sina egna och broderns barn.

Att man ofta får ett bättre virkespris för större stämplingsposter har också spelat in. För bröderna är skog en investering.

Oskari vet att en samfälld skog med alla delägarmöt­ en kräver mer administration, men både pappersarbetet och skogsarbetet får också i framtiden skötas av proffs.

Sanna Peltola, expert på skogsfastighetsstruktur, har märkt att varje generationsskifte på en skogs­ fastig­het är olik den förra. Hon ger kundrådgivning på Skogscentralens kontor i Joensuu.

– Det finns ingen absolut sanning när det gäller generationsskiften. Verkställandet påverkas av viljan hos den som överlåter fastigheten, målen hos de som tar över och fastighetens egenskaper.

– I överlåtelser som görs medan personen som överlåter ännu lever är alternativen försäljning, gåva eller gåvoartat köp. Då ges en del av skogen som gåva och en del säljs, säger Peltola.

Under de senaste åren har man favoriserat direkt köp, enligt Peltola. Skattemyndigheterna godkänner alla försäljningar till ett värde av över 75 procent av gängse pris. För affärer som sluts för ett lägre pris måste man betala gåvoskatt. www.minskog-kundtidning.fi

Leena och Oskari Huttunen säger att det är dags att avveckla dödsboet. De använder experthjälp för att göra det.

www.minskog-kundtidning.fi

19

Leena Huttunen överlåter gladeligen sin skogsandel åt barnen.

SKATTEFÖRDELAR AV SKOGSAVDRAGET Skogsägare kan dra av en del av anskaffningskostnaderna för skog i beskattningen av kapitalinkomster.

Skogsavdragsrätten är skogsägarspecifik och är högst 60 procent av skogens anskaffningskostnader. Det årliga skogsavdraget måste vara minst 1 500 euro.

Bara skogsförsäljning mot betalning ger rätt till avdraget. Handel med dödsboandelar ger inte avdragsrätt. Det lönar sig att först dela dödsboet och sedan genomföra handeln. På Skogscentralens webbplats finns en skogsgåvoavdragskalkylator som beaktar skogsavdraget.

”Samfälld skog kan vara ett tänkbart alternativ inom familjen om man vill hålla skogen i släkten.”

Jämlikhet och fastighetsvärdering Lagen kräver inte att dödsbon upplöses. Av all privatägd skogsmark är kring 10 procent ägd av dödsbon.

– Speciellt i östra Finland finns det mycket sådan mark.

Den gamla generationen har dött och alla arvingar och släktingar bor på annat håll. De små fastigheterna har inte haft någon ekonomisk betydelse och så har arvsskiftet inte gjorts, beskriver Peltola den typiska situationen.

– Om en del av personerna i ett dödsbo vill lösa ut sin andel lönar det sig att omvandla dödsboet till en skogssammanslutning. I ett dödsbo är skog lös egendom som man måste betala överlåtelsevinst för. Att sälja andelar i en skogssammanslutning åt nära släktingar är fritt från överlåtelseskatt, om det har gått minst 10 år sedan den senaste affären.

Peltola poängterar att när man har gjort om dödsboet till en skogssammanslutning uppstår det en rätt till skogsavdrag för den del som gäller sammanslutningen. Den här rätten går sedan över till en samfälld skog.

– I vilket fall som helst lönar det sig att behandla alla delägare jämlikt. Det är klokt att låta göra en fastighetsvärdering så att alla ser vad skogen är värd.

Peltola rekommenderar också att man är ute i tid med generationsväxlingen.

– Om dödsboet aldrig avvecklas kan någon i det hinna dö.

Det gör situationen ännu mer komplicerad.

Hjälp från många håll Det finns hjälp att få från många håll i frågor kring dödsbon, organisering av egendomen och uppgörandet av fastighetsvärderingar.

20

– Nuförtiden finns kunnandet i alla skogsorganisationer, som Skogscentralen, skogsvårdsföreningarna och företagen, också skogstjänstföretagen. Hjälp finns bara man frågar efter den.

Skogscentralens rådgivning kostar ingenting för kunden.

Många aktörer erbjuder också ett besök gratis. Om det blir fråga om att göra upp avtalspapper så hänvisar vi kunden till aktörer som tar betalt, säger Peltola.

Experten på skogsfastighetsstruktur rekommenderar också att man frågar efter ett avgiftsbelagt förhandsbeslut som binder skattemyndigheterna i ett halvår. Bifoga utkastet till avtal till ansökan.

– Med hjälp av förhandsbeslutet kan man till exempel undvika gåvoskatt om det visar sig att försäljningspriset är för lågt. Då kan man höja priset. Skattemyndigheterna har bra webbsidor, bara man vet vilka frågor man ska söka på.

Samfälld skog är ett bra alternativ Sanna Peltola säger att det inte lönar sig att grunda en samfälld skog på grund av skattefördelarna om det gäller 100 hektar skog eller mindre.

– Samfälld skog kan ändå vara ett tänkbart alternativ inom familjen om man vill hålla skogen i släkten och kanske funderar på att skaffa mer skog. Om det handlar om en större grupp skogsägare och större arealer så kan en samfälld skog vara ett alternativ.

Peltola nämner ännu ett alternativ: att de egna skogarna ansluts till en samfälld skog. Då finns det en egen beskattning och om det uppstår ett överskott av försäljningsintäkter är det skattefritt för delägarna. www.minskog-kundtidning.fi

w

ATT BÖJA TRÄ

Bra kundupplevelse är allt viktigare

J

ag är på väg hem från ett evenemang för barn med fyra barn i låg­ stadieåldern. Barnen jämför sitt godis: ”Det här är jätte gott, 5/5.”

Jag spetsar öronen. Har också barnen börjat utvärdera kvalitet enligt skalan som används i kundenkäter? I samma stund får jag ett textmeddel­ande där jag ombeds utvärdera barnevenemanget.

Vi får alla hela tiden frågor om hur nöjda vi är med den service vi har fått, till och med så ofta att det är lätt att bli uttråkad. Servicens kvalitet har en allt större betydelse när kunder gör sina val och för företagens framgång. Servicens kvalitet ses redan som en strategisk konkurrensfaktor. Att företagen tävlar i kvalitet betyder att kundernas förväntningar på traditionell service och nätservice ökar.

Tekniken för med sig nya möjligheter med accelererande fart.

Som leverantör av offentliga tjänster eftersträvar Skogscentralen inte vinst som företagen. Viktigt är att skogsägare via våra tjänster hittar sätt att använda skogen som passar med skogsägarens egna mål och värderingar samt att de hittar aktörer som kan verkställa avverkningar, skogsvård eller natur­ vårdsåtgärder.

Om vi ska nå våra mål måste våra tjänster vara tillgängliga och fungerande och det måste finnas en tillit till våra experter. Av förtroende föds en bra kundupplevelse.

Vi har redan länge samlat in respons av kunderna om vår service. Vi använder oss av en skala på ett till fem för att få ett ge­ nerellt vitsord och frågar också om våra kunder vill rekommendera våra tjänster till andra. Dessutom frågar vi vad som fungerar, vad som måste utvecklas och vilka önskemål kunden har om framtida service. Med hjälp av den här informationen har vi kunnat utveckla sådant som är viktigt för kunderna och vitsorden stiger år för år. Till exempel är det genom­ snittliga vitsordet för utbildningarna klart över fyra. Kunderna uppskattar vår expertis, vårt praktiska närmande och våra fungerande arrangemang.

Skogsägarnas beredskap att använda e-tjänster har ökat. Samtidigt har det uppstått ett behov av att sköta saker snabbt, enkelt och enligt den egna tidtabellen.

Kunderna har varit med och utvecklat e-tjänsten MinSkog.fi så att den passar deras vardag och är lätt att använda. Erfarenheterna är goda. MinSkog.fi erbjuder en kanal för att bekanta sig med skogsdata om den egna skogen och för att hantera ärenden. I tjänsten är det till exempel enkelt att göra en Kemera-ansökan och anmälan om verkställande. Även om ivern att besvara kundenkäter minskar ger de fortfarande viktig information. Dessutom måste vi regelbundet följa med kunder­ nas fritt formulerade respons och göra noggrannare utredningar om kundernas behov och förväntningar. När vi bjuder in kunder att utveckla våra tjänster verkställer vi den kända principen: Tjänster som passar kunderna skapas tillsammans med kunderna.

Av förtroende föds en bra kundupplevelse.

?

Vad tycker du fortsätter Diskussionen in Skog: M en ng ni i nättid dtidning.fi minskog-kun

www.minskog-kundtidning.fi

PS. Berätta gärna din åsikt om den här Min Skog-tidningen: lukijakysely.fi/metsaan

KIRSI GREIS expert på skogsägartjänster Finlands skogscentral

21

n a l o k s s d r å v S kogs

Den viktigaste födoväxten fö r skogshönsfåg lar är blåbär.

Viltet trivs i ekonomiskogen Viltet kompletterar skogens produktion. Vi kan öka viltets trivsel på många olika sätt i samband med skogsvårdsarbeten och avverkningar. Åtgärderna stöder också skogens rekreationsbruk, landskapsvård, vattenvård och den biologiska mångfalden.

Viltvänlig skogsvård minskar också risken för skogsskador. text ANNIKKA SELANDER och MIKA TUOMAINEN illustrationer ESSI KUULA

N

är vi stärker de strukturdrag som gynnar viltet ligger fokus vid att förbättra skogs­ hönsfåglarnas levnadsförhållanden. Skogs­ hönsfåglarna är tjäder, orre, järpe och ripa.

Skogsägaren beslutar vilken tyngd viltvården har i skogen. Skogsvårdsrekommendationerna ger en god grund för dem som vill gynna viltet som en del av sed­ vanligt skogsbruk. De skogsägare som vill satsa mera och behandla vissa områden eller skogsfigurer helt ur vilt­ vårdssynvinkel hittar instruktioner i andra källor.

Skogsfönsfåglarna trivs i blandskogarna eftersom de erbjuder både föda och skydd. I en skog där det växer både barrträd och lövträd finns det lämpligt med ljus för risväx­ ter och vegetationen ger skydd åt fåglarna. Speciellt viktigt är skyddet nära markytan. Bra exempel är underväxt­ granar och en. I en granskog med inslag av tall och lövträd kommer det in mera ljus vilket gynnar blåbär och övriga risväxter.

Viltbuskagen ger skydd i ekonomiskogen Viltbuskaget kan bestå av en grupp på några träd eller vara en fläck upp till två ar stor och rekommendationen

22

är att lämna 4–5 buskage per hektar. Beståndet i viltbusk­ aget lämnas i allmänhet orört i skogsbrukets alla skeden.

Beståndet i ett bra viltbuskage är varierande till storleken, det består av flera trädslag och speciellt viktig är granen.

Lämpliga ställen för viltbuskage är till exempel områden med mycket blåbärsris, fuktiga sänkor, figurens kanter och andra ställen dit avverkningsmaskinen har svårt att nå.

Blåbäret är en nyckelart Blåbäret är skogshönsfåglarnas viktigaste näringsväxt och det ger också skydd åt fåglarna. Ett enhetligt blåbärsris är livsviktigt speciellt för ungkullarna eftersom de under sina första levnadsveckor är beroende av det skydd som riset ger och den insektsföda som lever på blåbärsbladen. Man kan gynna blåbäret genom att göra gallringsavverkning­ arna i tid och genom att använda naturlig förnyelse.

Blåbäret trivs i halvskugga och behöver alltså ljus men tål inte solgass. Blåbär växer bäst i gallrad skog där det finns både gran och tall. När du vill gynna blåbäret lönar det sig att på ställen med tätt och livskraftigt blåbärsris lämna viltbuskage eller grupper av naturvårdsträd och på det sättet avgränsa riset utanför markberedningen.

www.minskog-kundtidning.fi

Viltbuskagen som man lämnar i ekonomiskogen ger skydd och föda speciellt åt skogshönsfåglarna och haren. Fuktiga sänkor och figurens kanter är bra ställen.

En grupp av naturvårdsträd som har rikligt med underväxt fungerar bra som viltbuskage.

I skötseln av likåldriga bestånd kan man i varje utvecklingsskede hjälpa viltet redan genom att följa skogsvårdsrekommendationerna.

Det är fråga om att stärka vissa strukturdrag på beståndsnivå. Exempel på det här är viltbuskage, kantzoner och inslag av lövträd.

www.minskog-kundtidning.fi

23

n a l o k s s d r å v S kogs

1

Vid skogsförnyelsen undviker man onödig hygges­ rensning eller skjuter upp den till slyröjningen och ut­ nyttjar i mån av möjlighet det naturliga plantuppslaget.

Rekommendationen är att avgränsa förnyelseytor som följer terrängens naturliga former. Vid markbered­ ningen bevaras risväxternas rötter genom att man använder invers­markberedning (vändhögläggning) som söndrar mark­ ytan minst av alla markberedningsmetoder.

Enligt rekommendationen ska man undvika avverkningar under fåglarnas viktigaste häckningstid i maj-juni på lövträdsdo­ minerade friska och bördigare moar och i kärr och strandskogar.

2

Senast vid slyröjningen och röjningen inleds planeringen av viltbuskage och man lämnar trädgrupper med flera olika trädslag utanför alla skogsvårdsarbeten. Om skogsägaren vill satsa mera på viltvård är det viktigaste att styra beståndets utveckling mot blandskog. Målet är att skapa förutsättningar för en framtida mångsidig beståndsstruktur. Man kan kost­ nadseffektivt gynna lövträd när alternativet är barrträd av dålig kvalitet. Speciellt längs figurens kanter ger björkar och alar rikligt med vinterföda till orren och järpen.

Metoder • viltbuskage 4–5 st/ha • blandskog där det dominerande trädslagets andel är under 80 % • en blandning av barrträd.

3

Förröjning är ofta nödvändig före första gallringen i oskötta klenare gallringsskogar. Behovet av förröj­ ning ska noggrant övervägas och man ska såga ner endast de underväxtträd som försvårar maskinför­ arens arbete. Förröjningen är ofta ur viltvårdssyn­ vinkel en avgörande åtgärd med tanke på hela omloppstiden.

Ett dåligt resultat förstör viltskogens kvalitet för tiotals år fram­över. En plantskogsröjning som är bra utförd ur viltets syn­vinkel ger rörelsemån vid förröjningen och gallringsavverk­ ningarna.

Metoder • viltbuskage 4–5 st/ha • siktröjning, man röjer ner underväxtträden endast runt

24

Undvik avverkningar under fåglarna s häckningstid.

basen på gagnvirkesträden • sparad underväxt • målet är ungefär 20 meters horisontal sikt.

4

Vid gallringar lönar det sig att gynna höggallring som förlänger omloppstiden om det finns tillräck­ ligt med livskraftiga stockträd av god kvalitet i det kvarstående beståndet. Viltbuskagen som består av flera olika trädslag och kronskikt blir med tiden bra grupper av naturvårdsträd. Målet är att trygga skydd, föda och krontäckning. Gallringar i rätt tid gynnar även skogshönsfåglarna.

Metoder • viltbuskage 4–5 st/ha • sparade underväxtträd och buskar i luckor • målet är en horisontal sikt på 20–70 meter • målet är blandskog där det dominerande trädslagets andel är under 80 %.

5 6

Skogsbruk i olikåldriga bestånd, det vill säga plockhuggning och luckhuggning, passar i den viltvänliga skogsvården eftersom marken hela tiden hålls skogbevuxen. Det är viktigt att spara under­ växten och riset som ger skydd. Plockhuggning och luckhuggning lämpar sig bra i kärr, fuktiga sänkor, övergångs­ zoner och längs bäckar.

Ungkullarnas biotoper är specialobjekt i viltvår­ den. På övergångszoner och i kärr är det viktigaste att undvika kalavverkning, låggallring och onödiga iståndsättningsdikningar. Övergångszonerna är områden mellan två olika ekosystem. Viltet trivs speciellt i övergångszoner mellan mineralmark och torvmark eftersom beståndet där är flerskiktat och består av olika trädslag, riset är livskraftigt och marken är tillräckligt fuktig för insekter. Det är viktigt att bevara krontäckningen och den naturliga vattenhushållningen.

Metoder • om övergångszonerna behandlas ska skötselarbetena planeras på ofrusen mark

www.minskog-kundtidning.fi

Viltvänlii gdenskovgasvnliågrad passar miskogen. ekono

Tallen ger vinterföda till tjädern, björken till orren och alen till järpen.

• man undviker förröjning • avverkningarna på frusen mark eller genom att använda utrustning som inte söndrar markytan • det yttersta körstråket ska dras på mineralmark • övergångszonen är minst 15 meter trots att förändringen är skarp och området smalt • på sin höjd stickspår i övergångszonen • man ökar den strukturella variationen genom att lämna buskage och fälla trädgrupper • lämpliga avverkningsmetoder är höggallring eller plockhuggning.

På figurnivå kan man satsa mera på viltvård och målet är då blandskogar med minst tre olika trädslag. Målet för den sammanlagda andelen minoritetsträdslag är 20–30 procent genom hela omloppstiden.

Läs mera: Arbetsinstruktioner för viltvänlig skogsvård www.riista.fi/sv och metsanhoitosuositukset.fi/suositukset/riistametsanhoito

www.minskog-kundtidning.fi

25

text TUULEVI ASCHAN bilder JUULI ASCHAN

En urinvånare i Saimen. Skogskvinna som uppmuntrar till att röra sig i skogen.

Paddlingsguide. Skogsbruksingenjör.

Naturtrainer. Guide Tiina.

Född att vandra i skogen

100 år av alleman

srätt

Allemansrätte n innebär allas rätt att använd markägarens a naturen utan tillstånd eller en avgift. Det ovanligt i andr hä r är ganska a länder och nu mera rättighe Allemansrätte terna på lagen. n i Finland har sitt ursprung kulturen och ku i den finländsk tymen. Termen a tros ha blivit ve början av 1900 dertagen i -talet.

Rättigheterna innebär att alla kan röra sig i na med cykel elle turen till fots, r på hästryggen . Också vistelse övernattning är och tillfällig tillåtet. Svamp och bär får vem plocka. Det är som helst också fritt fram att meta och pi annan fiske oc lka men för h jakt behövs til lstånd. Alleman fattar också at srätten om­ t vara ute med båten, simma isen. Djurs elle och röra sig på r fåglars bon få r inte störas. O ska respektera ckså hemfriden s.

Att samla in la v, mossa och tr ä är förbjudet. göras upp med Eld får bara markägarens tillstånd eller ellt reserverad på en plats sp för det. Markä eci­ garens tillstån om man ska rö d behövs ocks ra sig med mot å orfordon.

Mer information : www.ymparisto .fi/sv 26

-fi/natur/allem

ansratten www.minskog-kundtidning.fi

När Tiina Leinonen var tio år gammal köpte hennes familj en tomt i Anttola för att bygga hus. Leinonen drömde om att få flytta till ett vitt trähus, men istället byggdes huset i kluvet tegel. Leinonen tyckte att färg­ en var rätt men materialet helt fel.

– Jag kunde inte andas inomhus, beskriver hon sina känslor från den tiden.

Leinonen smög därför som flicka ut med dyna och täcke på kvällen och sov under ett träd. På morgonen undrade föräldrarna var hon hade sovit, men Leino­ nen förstod inte riktigt frågan eftersom hon tyckte att det var det mest naturliga stället att sova i hela världen. Till slut köpte pappa en gammal bod som Leinonen kunde sova i.

– Först när jag blev äldre förstod jag varför pappa satte upp boden på ett så konstigt ställe på gården.

Han kunde se vad jag gjorde från fönstret till sitt kontor.

Som vuxen flyttade Leinonen till Lappland för att lära bli friluftsguide och bodde i Enare i två år. Sena­ re fortsatte hon som guide i Kiilopää, Enare träsk och Kilpisjärvi. Sedan har hon studerat till skogsbruksin­ genjör i Evo med inriktning på mångbruk av skogen och kompletterat sin kunskap med utbildningar i skogs- och naturbranschen. Innan hon blev företa­ gare arbetade Leinonen i skyddsprogram för skogar och stränder.

Gården en bröllopsgåva Leinonen bor i Anttola, numera S:t Michel, men hen­ nes skogsliv kretsar mycket kring Hurissalo i Puu­ mala. I slutet av en slingrig väg, mitt emellan höga klippor på en plats där folk har bott sedan urminnes tider finns en tio hektar stor gård som Leinonen har ärvt. Här finns också Leinonens Pienniemi Taiganaturcenter.

– Min mormors mamma fick 30 hektar mark i bröllopsgåva härifrån. Jag ärvde en tredjedel av det.

Leinonen planerar att hon ska göra Pienniemi till ett center för naturutflykter och vinterexkursioner.

Leinonen ordnar också lägerskolor som en del av sin affärsidé.

Till slutet av 1960-talet bodde drängen Laitinen med sin familj på gården. Därefter blev gården Leino­ nens mosters sommarställe. Ännu på 1970-talet fanns det ingen väg till gården utan man måste promene­ ra fem kilometer längs gamla skogsrutter från en närliggande stamväg. Under somrarna täcktes stigen nästan av växtligheten.

På gården står ett grått torp. Köket omvandlades till en farstu i samband med en renovering för några år sedan. Torpet värms upp med en ugn i kammaren och med en bakugn längre in i stugan. Matlagningen sköts på traditionellt sätt på vedeldad spis. På gårdsplanen finns också en gammal strandbastu, en kåta och i när­ heten finns en nyare stockstuga. Totalt kan 16 naturnä­ ra personer sova i asketiska förhållanden i Pienniemi. www.minskog-kundtidning.fi

27

Pienniemi Taiga finns på ön Hurissalo som är omgiven av Saimens fjärdar Luonteri, Lietvesi, Ruokovesi och Louhivesi.

Tiina Leinonen påminner om att människan är en del av naturen. När förfäderna hade en inneboende respekt för den måste de flesta nutida människor lära sig lyssna på hur naturen pratar.

”I månskenet är det lika vackert på Saimens is som i Lappland.”

– Men inte hyr jag ut stugan på traditionellt vis. Här inhyser jag personer som rör sig i naturen och människor som jag kan sitta vid elden med eller vandra i skogen med, säger Leinonen.

Leinonen jobbar också på att bygga en konstruktion som tillåter en större grupp att ligga under spåntak och titta upp på stjärnorna på natten och försöka se stjärnfall.

Tiina Leinonen sköter gårdsplanen genom att låta sommarfår beta där och också genom att svedja mindre områden.

Sänkorna i närheten har traditionellt varit svedjemark.

– Jag planerar också att bränna barrskog som har torkat stående.

Arbetet och hobbyn finns i skogen Opas Guide-Tiina heter företaget som Leinonen driver och det ordnar paddlings- och naturutflyktstjänster i Saimen-trakten och i Lappland. I Pienniemi kan Leinonen förverkliga allt sitt skogskunnande. På vintern är hon ute på öarna och vattnet och de avlägsna fjärdarna antingen med snöskor eller på skidor tillsammans med grupper.

– Jag tar folk ut till skärgården. I månskenet är det lika vackert på Saimens is som i Lappland.

Fotvandringarna går till Neitvuori i Anttola eller Haukkovuori intill Pienniemi.

Ofta finns det vägkost i ryggsäcken. I pro28

grammet kan också ingå tillverkning av en energigivande amulett som doftar skog.

– Med karlar pratar jag mindre och gör mer. Vi går eller paddlar ofta tyst, säger Leinonen.

Vilda örter och träning till skogs Tiina Leinonen leder grupperna till att studera flyttblock och samla in örter i det vilda. Leinonen känner tack vare sin utbildning bra till skogs- och sjönaturens växtlighet: växter, vilda örter, svampar, tickor. För besökarna berättar hon vilka örter är de bästa i badet och hur både älggräs och daggkåpa ser ut. Efter utfärden bryggs det örtte på öppen eld. Samtidigt studerar man växternas, naturens små konstverks detaljer.

– På öppen eld lagar jag mat av det som finns ekologiskt tillgängligt och av lokal fisk, säger den mångkunniga naturguiden.

Siklöjor köper Leinonen av yrkesfiskare och lax från Puumala av en odlare.

Själv fiskar hon med nät eller med ett metspö av trä.

Leinonen brukar också se till att få sin styrketräning gjord i skogen.

– Hugga ved eller bygga staket åt fåren, säger hon.

Med staketet hjälper sommarfårens ägare, Matti Partio från Kristina till, tillsammans med andra frivilliga.

Tiina Leinonen har också tävlat i olika sporter i naturen. Bland annat har hon vunnit guld i de finska mästerskapen i att ro kyrkobåt och i vandring. Tävlandet kommer på köpet. Leinonen försöker lära sina kunder det som hon själv har lärt sig genom erfarenhet.

– I Pienniemi börjar jag dagen med att ro. Det håller kroppen alert och laddar hjärnan.

Hemma i Anttola brukar hon börja dagen med klättring i skogen.

Skogsberättelser I torpet hittas en korg full med pärtor som Leinone har ritat skogssymboler på.

De är inte till salu.

– Nog kan jag donera en pärta till en kund, ler Leinonen och berättar om japanska turister som var på besök för flera år sedan. Med dem satt Leinonen vid elden i timmar och lyfte en symbol för var och en av dem.

– Förtjusta tryckte de pärtorna mot bröstet. Någon av dem fällde en tår.

Jag måste ge med dem pärtorna som minne.

I röklukten vid lägerelden brukar Leinonen också trumma och berätta gamla mytiska historier om naturens kretslopp och den kraft den har att ge. Leinonen tror att alla trakter haft sina egna platser där naturen har kunnat ge speciellt mycket kraft åt besökare. www.minskog-kundtidning.fi

Fåren Tyyne, Stiina, Kaunis Veera, Onni, Jallu och Kalle ser till att gårdsplanen hålls städad. När de strosar omkring äter de också vinbär och blåbär.

Nytta och glädje av skogshobbyer Uppblåsbar indiankanot Som barn lekte Tiina Leinonen i skogen, skrinnade och skidade på isen, rodde och simmade. Till skolan kom hon genom skogen, antingen gående eller på skidor eller cykel. Sin första kanot fick hon i födelsedagsgåva som barn. Senare byttes den uppblåsbara kanoten mot proffsutrustning.

På sommaren hyr Leinonen ut kanoter i hamnen i S:t Michel och tar ut folk på paddling på Saimen. En gång kom det en kund till Pienniemi som hade skolios och inte kunde gå, men eftersom personen kunde sitta så blev det paddling.

Leinonen har aldrig varit rädd för vatten. När hon som femåring hamnade i www.minskog-kundtidning.fi

Saimen när hon lekte med bark i vattnet kunde hon inte simma.

– Jag blev inte ens rädd. Jag lärde mig genast flyta och strax simma.

Tiina Leinonens föräldrar förhöll sig till naturen utan att skrämmas. De har ett förtroende till att man klarar sig där.

Vänner och bybor undrade däremot ofta hur Leinonen vågade röra sig i skogen i månskenet.

– Jag blev uppfostrad till att inte vara blyg, ler Leinonen som påminner om en välvillig vätte.

Tiina Leinonen på webben: www.guidetiina.fi

• många sporter kan utövas i naturen: vandring, skidning, snöskovandring, paddling, terrängcykling, stiglöpning, stavgång, simning, terrängmaraton • bli stark i skogen: vedhuggning och skogsarbeten, byggande av gärdesgård • insamling av vilda örter och matlagning i vildmarken • stjärnskådning • studera, identifiera och observera växter och djur i naturen • vinterutfodring av djur • plocka svamp, bär • jakt, fiske, kräftfångst • naturfotografering

29

anvisningarna KIRSI GREIS text ANNE PENTTILÄ bilder PEKKA NIEMINEN

Skoglig festtårta Baka en skoglig festtårta till ära av det hundraåriga Finlands skogar och Skogscentralens hundra år. Den friska tårtan har smak av skog­ ens bär och sin sötma får den av sirap på granstrunt, marsipanöver­ draget och de ätbara dekorationerna av sockermassa. Dekorationer­ na kan till exempel visa ditt eget skogslandskap.

Så gör du kakan: Baka kakbotten, dela den i tre delar när den har svalnat och fukta med kring en och en halv deciliter bärsaft.

Fyllningen: Lägg gelatinet i kallt vatten. Vispa mascarponen mjuk och blanda med yoghurten. Häll i granstruntssirap, lite i taget och smaka av så fyllningen inte börjar smaka bittert. Vispa sedan vaniljsåsen till skum i ett annat kärl. Värm 2 matskedar vatten i mikrovågsugnen och låt de blötlagda gelatinbladen smälta i vattnet.

Låt svalna till rumstemperatur och vispa ner i mascarpone-yog­ hurt-blandningen. Vänd ner vaniljskummet i blandningen. Dela blandningen i två delar och blanda ner hela hallon i den ena delen och lingon i den andra. Krossa först hälften av lingonen och blanda med 1–2 teskedar socker. Kontrollera smaken och öka vid behov mängden socker eller granstruntssirap.

Fodra en tårtform med plastfolie. Placera sedan tårtbottendelarna i formen med den översta delen längst ner och sprid ut hallonfyll­ ningen. Placera sedan den mellersta delen av tårtbotten ovanpå hallonfyllningen och sprid ut lingonfyllningen. Den nedersta delen av tårtbotten placerar du sedan högst upp. Vik plastfolien över tårtan och låt stelna i kylskåpet, helst till nästa dag.

Stjälp ut kakan på ett serveringsfat och sprid ut ett jämnt lager sockerkräm eller tjock sylt på den. Kavla marsipanen med florsocker till en tunn skiva och lyft på kakan. Vid behov hittar du anvisningar på Youtube. Gör och placera dekorationerna.

30

Skoglig festt

årta

En sockerka ksbotten på 6–7 ägg (Krossa ner 40 gram pinj efrön i mjöle om du vill.) t

Fyllningen: 2 förpacknin gar mascarp one-ost á 25 1 burk Valio Ei 0 gram la Hedelmäine n-hallonyoghu granstruntss rt irap (t.ex. cirk a ½ dl Villiar granstruntss omis irapssås) elle r socker 4 dl laktosfr i Flora Vanilla -vaniljs ­ ås 10 gelatinblad 2 dl hallon oc h 2 dl lingon Sockerkräm under marsi panen: 125 g smör 1 tsk vaniljsoc ker 4 dl florsocke r med jordgu bssmak 1 msk vatten Vispa smöret smidigt, lägg till vaniljsocke florsocker lit r och e i taget, till sist vatten.

750 gram m arsipan för öv erdraget. So massa i olika ckerfärger för de korationerna: figurer med ta ut kniv eller scha bloner från de kavlade mas n tunt san. Av lakrits som har täck brun massa ts med eller Pätkis-s tänger kan m stockar. Fäst an skapa dekoratione rna med livsm eller en drop edelslim pe vatten. N ävern på björ kan du måla ken med svart pa stafärg eller livsmedels­tus med ch.

Granarna på kakan: kavla ut en kring en centimeter tjo halv ck skiva av gr ön massa oc ut några sm h skär å granar. Stic k in en tandpe dem så att hä t­are i lften förblir synlig och pl kakan. acera på

www.minskog-kundtidning.fi

Korsord

Lösningen på korsordet finns på www.minskog-kundtidning.fi/korsord

Ge respons på tidningen och vinn

Tidningen Min Skog finns också på nätet

EN GPS-KLOCKA AV POLAR

– få aktuell information samt tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen

skogscentralens kundtidning

2 | 2017

tema

jubileumsår

tion om Informa Skog.fi i Min naturen

100

FAMILJEN GRUNDAR EN SAMFÄLLD SKOG

år av skogsdata

ens Skogsnaturen är Tiina Leinon

arbete och hobby björk tunt som papper

ekonomiskog som viltet

trivs i

Du kan svara på läsar­enkäten inom en månad efter att tidningen utkommit. Alla som svarar deltar i utlottningen.

Priset lottas ut 23.11.2017.

Vi meddelar vinnaren per brev eller e-post.

Bland alla som svarar lottar vi ut en Polar M430-sportklocka med gps. Prisets värde är cirka 229 euro.

www.minskog-kundtidning.fi

Vad vill du läsa mer om i Min Skog? Vad har vi gjort bra och vad har vi gjort mindre bra?

Det tar mindre än fem minuter att svara på webbenkäten och du kan också svara i mobilen. lukijakysely.fi/metsaan

Lycka till i utlottningen!

Nyhetsbrevet kommer ut 6 gånger om året

S

kogscentralen ger ut sin kundtidning också på webben, på adressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen MinSkog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation. Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar regelbundet. Den tryckta kundtidningen kommer ut två gånger om året, ett nummer på våren och ett på hösten. Den tryckta kundtidningen sänder vi till varierande skogsägargrupper.

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut infobrevet MinSkog.fi till användare av e-tjänsten.

Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

31

Hur sköter du skogen?

Genom att logga in i tjänsten MinSkog.fi kan du svara på enkäten och delta i utlottningen 1.9-31.12.2017. www.metsakeskus.fi/sv/utlottningsregler

www.minskog.fi VINSTEN ÄR en Husqvarna 545FX-röjsåg.

Värde 900 euro.