Min Skog

skogscentralens kundtidning

2 | 2018

: bbtidningen e w i r e m s ä L ndtidning.fi MinSkog-ku

FLERA SÄTT ATT SKÖTA GENERATIONSSKIFTET

SKOGSBRUK enligt ägarens mål

Viltplaneraren Teemu Lamberg:

Vinterutfodring för viltets väl Sprängticka ympas i björk

Entusiasm för träbygge

2

| 2018

www.minskog-kundtidning.fi

3 Ledaren 4

Av trä

Medvind för sprängtickan.

6 Virkesmarknaden

7 Nyheter

11

Experten svarar

Experterna får frågor om Kemera och om hur exceptionella väderfenomen påverkar skogen.

12

Skogen hålls kvar i släkten

”

18

Det lönar sig att planera generationsskiftet i god tid.

Vintesrtfaomdmeren hållerskraftig! liv . 26 s

”Träets lugnande effekt på barn är kliniskt bevisad. s. 18

14

18

Talar för trä

Puuinfos vd Mikko Viljakainen tror starkt på trä som byggmaterial.

21

Att böja trä

SVARA PÅ LÄSARENKÄTEN och vinn ett planteringsrör, s. 31

Hyggesfritt skogsbruk väcker intresse.

22

Skogsvårdsskolan Skogsbruk enligt dina egna mål.

26

Vinterfoder till viltet Fortsätt med vinterutfodringen hela vintern om du börjat.

30

Bjud småfåglarna på något gott

31

Korsord

UTGIVARE Finlands skogscentral, PB 40, 15111 Lahtis, minskog-kundtidning@skogscentralen.fi VÄXEL 029 432 400 SKOGSRÅDGIVNING PÅ SVENSKA tfn 029 432 407 eller kundtjanst@skogscentralen.fi CHEFREDAKTÖR Katriina Liusjärvi REDAKTIONSSEKRETERARE Outi Tehomaa REDAKTION Markku Granander, Kirsi Greis, Lena Härmälä, Veikko Iittainen, Hanna Kovala, Risto Mulari, Karita Raivio, Annikka Selander, Jeni Suhonen REDIGERING OCH LAYOUT Otavamedia Oy OMA PÄRMBILD Tommi Anttonen ÖVERSÄTTNING Lena Härmälä TRYCK Forssan kirjapaino Oy ISSN 2323-2684 (print) ISSN 2342-4745 (online) UPPLAGA 60 000 st. WEBBTIDNING www.minskog-kundtidning.fi Copyright © Otavamedia Oy Tidskriftens innehåll får inte ens delvis kopieras utan redaktionens skriftliga medgivande. Redaktionen ansvarar inte för obeställt material. Skribenternas åsikter, framställda i artiklarna, är deras egna och representerar nödvändigtvis inte utgivarens åsikt.

PEFC/02-31-162

2

www.minskog-kundtidning.fi

Ledaren

Mycket har blivit bättre Finlands skogscentral inledde sin verksamhet i början av 2012.

Mycket har hänt under de sex år som följt. Efter lagen om Skogscentralen reviderades i snabb takt också de andra viktigaste lagarna som gäller skogen. Men den största förändringen har ändå skett i tankar och attityder. Skogsbranschen ses i dag som en modern framtidsbransch, en som det pratas om och vars göranden och låtanden väcker intresse.

Flera faktorer har bidragit till förändringen. Skogsbranschen har på eget initiativ utvecklat sin verksamhet, sina tjänster och sina produkter. Samtidigt blir världen allt rikare och urbanare, vilket ökar efterfrågan på produkter från skogen. Hållbart producerat trä och träprodukter, en förnybar resurs, kan ersätta fossila råvaror i många produkter.

Förändringen måste fortsätta. I arbetet mot klimatförändringen finns det stora förväntningar på skogsindustrin och träförädlingsindustrin. I skogsbruket måste bättre hänsyn än tidigare tas till den biologiska mångfalden, och tillgången till högkvalitetsvirke måste tryggas med ännu bättre skogsvård än tidigare.

Lyckligtvis har vi verktyg för att anta utmaningarna. Ständigt bättre skogsdata hjälper skogsägarna och aktörerna att planera vad de gör. Vi får stöd också från vetenskapsvärlden. Världens bästa skogsforskning ger oss kontinuerligt ny kunskap om till exempel skogens kolbalans.

Verktygen och vetenskapen hjälper, men det viktigaste både nu och i framtiden är våra attityder. Alla som rör sig och arbetar i skogen måste vilja och kunna använda de nya verktygen. Det är bara med den rätta attityden som vi klarar av att omsätta forskningsresultaten i praktiken, utnyttja de möjligheter som bättre skogsdata ger och förbättra prestandan i skogs- och naturvården.

Också Skogscentralen fortsätter att förändras. Vi förnyar hela tiden vår verksamhet och våra tjänster för att de bättre ska motsvara kundernas behov. I framtiden kommer våra tjänster allt oftare att följa med mobilt i fickformat. Den artificiella intelligensen ger också bättre skogsdata än tidigare, och allt oftare är det en robot som fattar beslut. Skogsdata och e-tjänsterna är ett bra exempel på hur hela branschen kan arbeta tillsammans för något som känns viktigt och nyttigt. Skogscentralens skogliga information blev öppen information i mars, och intresset för att använda den har varit stort.

Digitaliseringen tar stora kliv framåt i skogsbranschen just nu.

Ett exempel på digitalisering är att Min Skog-tidningen du håller i handen är den sista som trycktes på papper. I fortsättningen kan du läsa intressanta artiklar i vår nättidning på adressen MinSkogkundtidning.fi.

Givande läsning önskar ARI EINI direktör Finlands skogscentral

www.minskog-kundtidning.fi

3

Av trä Används mot många åkommor I den finländska folkmedicinen har sprängticka använts i hundratals år, och den har ansetts ha olika hälsoeffekter. Sprängtickan valdes 2013 till årets naturprodukt i Finland. Efter det har konsumtionen ökat och i offentligheten har det talats om att sprängtickan skulle vara välgörande på flera olika sätt.

De positiva hälsoeffekterna grundar sig på användarnas egna upplevelser. I Finland får dock inga påståenden om hälsoeffekter användas i marknadsföringen av sprängticka.

4

www.minskog-kundtidning.fi

text kati jalagin bilder istock och suomen pakuri oy

Medvind för sprängtickan Sprängtickan har väckt stort intresse bland finländska skogsägare: I dag odlar över 200 skogsägare sprängticka, och antalet ökar.

Många har fått hjälp med odlingen av företaget Suomen Pakuri Oy, som vid behov tar hand om allt från att skaffa skog för produktion och skördande av sprängticka till att köpa den färdiga produkten.

Suomen Pakuri, som grundades 2015, undersökte i flera år tillsammans med Östra Finlands universitet och Naturresursinstitutet möjligheterna att odla sprängticka i Finland. Forskningssamarbetet resulterade i de ympar av sprängticka som företaget nu använder för att plantera sprängtickan i björkar.

I Finland kan sprängticka användas till exempel i kosttillskott eller som örtte. Men den stora marknaden finns i Asien, där efterfrågan är stor. Till exempel i Ryssland används sprängticka inom naturmedicinen.

– Efterfrågan på sprängticka är större än vad vi får ihop. Vi förädlar sprängtickan som vi får av odlarna till olika produkter, till exempel dricka, och exporterar dem, säger Suomen Pakuris styrelseordförande Janne Mankki.

Det som lockar i odlingen av sprängticka är att den är så produktiv. På små odlingar brukar det finnas ungefär tvåhundra ympar, på större tiotusen. I allmänhet ympar man tre-fyra tickor i samma björk, och en ymp ger ungefär ett kilo sprängticka. Ett träd ger vanligtvis två till tre skördar under sin livstid.

– Vi betalar odlarna 40 euro per kilo sprängticka. Då är en skörd från ett träd värd 160 euro, säger Mankki.

– Det finns mycket björk i Finland, och nu kan också glasbjörken, om tidigare haft lågt värde, utnyttjas på ett produktivt sätt.

•

www.minskog-kundtidning.fi

5

VIRKESMARKNADEN 45 000 40 000

text ANTTI PAJULA ledande expert på skogsfastighetsstruktur, Finlands skogscentral

hösten 2018

Virkesförsäljningen har nått nya rekordsiffror i år.

Skogsindustrins behov av virke ser ut att förbli högt också framöver.

20 1 16

20

35 000

2014

30 000

2015

25 000 18

20

20 000 15 000 10 000 5000 0

Januari Februari

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Augusti

September

Oktober

November December

Källa: Naturresursinstitutet

Rekordmycket virke såldes första halvåret Virkesförsäljningen har nått nya rekordsiffror i år. Under januari–juni köpte skogsindustrin 24,6 miljoner kubikmeter virke från privatskogarna i Finland. Under motsvarande tid i fjol sålde privata skogsägare 21,5 miljoner kubikmeter virke.

Vid slutet av juni hade det alltså redan sålts ungefär tre miljoner kubikmeter mer än under första halvåret i fjol, en ökning med 15 procent. Speciellt i maj och juni såldes mycket virke.

Fortsatt hög efterfrågan Skogsindustrins behov av virke ser ut att förbli högt också framöver. Sågarna och massa-, pappers- och kartongfabrikerna går på högvarv. Läget är gynnsamt för skogsägarna också i och med att alla virkessortiment och alla slags stämplingsposter är efterfrågade. Hösten 2018 är efterfrågan störst på sommar- och menföresstämplingsposter, men under vintern

6

kommer många fler vinterstämplingsposter att behövas.

Bra drivningsföre i början av året Under höstsäsongen 2017 var drivningsföret mycket dåligt i hela landet. Det hade regnat ovanligt mycket ända sedan sommaren. Den riktiga kölden kom först sent i januari. Sist och slutligen blev det trots allt en riktigt hyfsad drivningsvinter.

Vintervädret fortsatte ovanligt sent på våren, ända in i april. I maj kom sommarvärmen, och menföret varade bara en kort tid. Sommaren 2018 var förhållandena utmärkta för virkesdrivning, varmt och torrt. Under sommaren avverkades och kördes mycket virke från torvmark och andra områden där man traditionellt skulle ha avverkat på vintern. Detta ökar i sin tur möjligheterna att köpa nya vinterstämplingsposter vintern 2019.

Också virkesdrivningen slog alla gamla rekord under den första hälften av 2018. Under januari–juni tog man ut sammanlagt 28,9 miljoner kubikmeter timmer, massaved och energived i privatskogarna. Under samma månader i fjol var mängden 26,8 miljoner kubik. Mängden ökade alltså med 8 procent på årsnivå.

Priset steg med cirka 10 procent på ett år Den stora efterfrågan på skogsindustriprodukter, det ökade virkesbehovet och den ypperliga resultatutvecklingen inom skogsindustrin som använder massaved, märks sent omsider nu också i priserna.

När man jämför de genomsnittliga rotpriserna som betalades vid nya virkesaffärer i maj-juni 2018 med vad som betalades ett år tidigare ser man att timmerpriserna har stigit med 4–7 euro per fast kubikmeter. För massaved har ökningen varit 1,5–2 euro per fast kubikmeter.

www.minskog-kundtidning.fi

grafik otavamedia oma

1000 m3

7

nyheter

TIPS!

Älgskador kan nu anmälas i MinSkog.fi

Läs mer nyheter på www.skogscentralen.fi

Nu är det ännu lättare än tidigare för skogsägare att bjuda ut virke på nätet, då man kan lämna en offertförfrågan till virkeshandelsplatsen Kuutio direkt från e-tjänsten MinSkog.fi.

Genom Kuutio kan skogsägaren nå över 95 procent av virkesköparna i Finland. Redan tidigare har skogsägare kunnat använda sina skogsdata från MinSkog.fi i Kuutio.

– De skogsdata som vi samlar in är väldens bästa och vi vill att de ska utnyttjas i så stor omfattning som möjligt. Både när man planerar virkeshandel och vid skogs- och naturvård. Nu kan skogsägaren lätt bjuda ut sina avverkningsobjekt till virkesköparna på den digitala handelsplatsen, säger Veikko Iittainen, servicechef för skogsägartjänster vid Finlands skogscentral.

I Kuutio kan skogsägarna använda digitala skogsbruksplaner och Skogscentralens skogsdata som underlag för virkesförsäljning. Skogscentralen samlar skogsdata genom laserskanning, flygfotografering, provytemätningar och andra mätningar i skogen.

Uppgifterna i MinSkog.fi är basuppgifter, och det lönar sig alltid att kontrollera läget på plats i skogen tillsammans med ett skogsproffs före en affär.

Bild: Veikko Vasama/fotot bildbehandlat

LÄTT SÄTT ATT SÄLJA VIRKE

Skogsägare kan få ersättning för skador som hjortdjur har orsakat i växande bestånd. Skadeanmälan kan nu göras även elektroniskt i Skogs­ centralens e-tjänst MinSkog.fi. Att lämna in anmälan elektroniskt är lätt, då användaren får instruktioner steg för steg för hur blanketten ska fyllas i.

Skogsägaren kan få ersättning för hjortdjurs­ skada om skadekriterierna uppfylls och om skadornas omfattning överskrider 170 euro. Först måste skogsägaren be Skogscentralen att göra en avgiftsbelagd värdering av skadorna. Om skadorna berättigar till ersättning får skogsägaren också kostnaderna för skadevärderingen ersatta. Det lönar sig att själv göra en preliminär uppskattning av skadorna med Älgskadekalkylatorn, som du hittar på Skogscentralens webbplats: https://www.metsakeskus.fi/sv/ uppskattning-av-hjortdjursskador

RUSTA UPP SKOGSVÄGEN Kemera-stödet för grundförbättring av enskilda vägar och byggande av nya skogsvägar höjdes i södra och mellersta Finland i början av juni.

Nu får man ett stöd på 50 procent av grund­ förbättringens totala kostnader i södra och mellersta Finland. I norra Finland täcker stödet 60 procent av kostnaderna.

För byggande av nya vägar får man ett stöd på 30 procent av kostnaderna i södra delen av landet, 40 procent i mellersta delen av landet och 50 procent i norra Finland.

- Det finns tillräckligt med Kemera-stödmedel att få, så nu lönar det sig att sätta skogsvägarna i hållbart skick, säger Yrjö Niskanen, expert på projektförvaltning vid Finlands skogscentral.

I fjol förbättrades 1 187 kilometer skogsväg med Kemera-stöd. Under de senaste åren har det gjorts betydligt färre vägförbättringsarbeten än i början av decenniet. www.minskog-kundtidning.fi

7

Öppen skoglig information blev ännu mer tillgänglig

rarna r o b k r a B rmen ä v i g i s e förökad

I början av juni öppnade Skogscentralen kart- och gränssnittstjänster för öppen skoglig information. De nya tjänsterna gör det lättare att använda och titta på den öppna informationen.

Kart- och gränssnittstjänsterna finns på webbplatsen MinSkog.fi, i delen för öppen skoglig information. Karttjänsterna kan användas med webbläsaren så att man kan se den öppna informationen utan något särskilt program.

Via karttjänsterna kan du bekanta dig med rastermaterial, särskilt viktiga livsmiljöer som avses i skogslagen, anmälan om användning av skog och Kemera-stödda skogsvårds- och skogsförbättringsarbeten.

Gränssnittet är en teknisk lösning som ger önskad information direkt från Skogscentralens server. För att kunna använda gränssnitten behövs ett särskilt program för geografisk information.

Sommarens värmebölja fick antalet granbarkborrar att öka. Epidemigränsen överskreds på olika håll i landet under sommarens lopp.

Den som äger granskog bör vara alert och följa med hur träden mår. Nya barkborreskador kan uppdagas under hösten eller nästa sommar.

Granar som granbarkborren har förstört kan kännas igen på de små hålen i stammen och på det fina kaffebruna borrmjölet som kan synas vid trädens bas.

”Visst kan man planera skogsskötseln också på lång sikt, men sanningen är att vi inte vet hur skogen ser ut om 20 år.”

Evenemang

Skogsforskaren Timo Pukkala vid Östra Finlands universitet i Forstföreningens nyhet

8

Yhteisomistuksen kiperät kysymykset – Kurskväll om svåra frågor kring samägande 31.10 Tusby Kurskvällen handlar om olika sätt att äga skog tillsammans och vilka utmaningar samägandet innebär.

Polvelta toiselle – om generationsskiften 17.11 Universitetscentret i Björneborg Stort evenemang i Björneborg om generationsskiften på skogsfastigheter. Projektet Metsien aktiivinen ja toimiva omistus, som verkar för ett aktivt skogsägarskap, är huvud­arrangör för mässan.

www.minskog-kundtidning.fi

Efter många svagare år ökar antalet skogshönsfåglar igen. Naturresursinstitutets triangelinventeringar från i somras visar att stammen av tjäder, orre och järpe har ökat med ungefär 40 procent på ett år.

Ripstammen har så gott som fördubblats. Skogsfåglarnas kullar var stora nästan överallt i landet. Ungarna har inte heller plågats av sorkar, eftersom smårovdjuren har varit få en längre tid, speciellt i norra Finland. Också det varma vädret hjälpte fåglarna att lyckas med häckningen i år.

nyheter

Häckningen gick bra

” ”Det traditionella bondgårdsskogsägandet är delvis en utdöende tradition. Ägarna till dagens stora gårdar har inte riktigt tid med skogsarbete, speciellt inte om de har boskap.” skogsexperten matti äijö i Metsälehti

Testa ditt förhållande till skogen Trivs du bättre med plockmaskinen eller röjsågen i handen? Vilar ögat bättre på en välskött ekonomiskog, en parkskog eller orörd vildmark?

Finlands skogsmuseum Lustos lekfulla test visar vilket förhållande du har till skogen. metsasuhteita.fi/metsasuhde-testi

mera inform

ation och tilläggsuppg ifter:

skogscentralen .fi/ evenemang

Ryskettä metsiin, Björneborg 20.10 Björneborg, köpcentret Puuvilla Sätt skogen i skick och bli bekant med skogsbranschens aktörer.

För hela familjen.

www.minskog-kundtidning.fi

Metsätiet ja tiekunta – webbföreläsning 14.11 På den finska webbföreläsningen om skogsvägar och väglag går vi in på väglagets uppgifter, underhåll av skogsvägar samt de stöd som man kan få för att bygga skogsvägar och andra enskilda vägar. Anmälan: skogscentralen.fi/evenemang

Webbföreläsning för skogsägare om egenkontroll (på finska) Webbinariet handlar om hur man kan följa kvaliteten på slyröjning och vård av ungskog på plats i plantskogen.

Anmälan: skogscentralen.fi/evenemang

9

2,2

Samla naturprodukter effektivt – var med och tävla!

Vet du ett behändigt sätt att plocka granskott? Eller har du hittat en modell för lönsam affärsverksamhet på att samla kåda? Under hösten pågår en tävling där man letar efter goda idéer för att samla naturprodukter.

I tävlingen efterlyser vi idéer för hur man kan samla stora mängder naturproduk­ ter så kostnadseffektivt som möjligt, men på ett sätt som sparar naturen. Idéerna ska handla uttryckligen om produkter som man samlar i naturen, till exempel vilda bär, nässlor, kåda eller granskott. Privatpersoner, team och företag i hela landet kan delta i tävlingen.

Tävlingen arrangeras av yrkeshögskolan Jyväskylän ammattikorkeakoulus bio­ ekonomiinstitut, Nätverket för naturföretagande i Finland rf, Arktiska Aromer rf och Finlands skogscentral.

miljarder €

Skogsägarnas rotprisinkomster uppgick till 2,2 miljarder euro år 2017.

Merparten av inkomsterna gick till privata skogsägare.

Granvirket stod för största delen av summan.

Läs mer om tävlingen och reglerna (på finska) och lämna in din idé: https://biotalouskampus.fi/ideakilpailu

KUNDTIDNINGEN MIN SKOG FORTSÄTTER PÅ WEBBEN Skogscentralens kundtidning Min Skog förnyas i år. Efter årsskiftet kommer tid­ ningen inte längre att tryckas på papper, utan den fortsätter sitt liv på webben.

Tidningen finns redan nu på adressen minskog-kundtidning.fi. Vid årsskiftet får webbtidningen ett nytt utseende och nya funktioner. Läsarna kan till exempel enkelt söka intressanta artiklar och kommentera texterna.

– Skogsägarna får mer uppdaterad information än tidigare om ämnen som är viktiga för just dem. Dessutom hoppas vi på mer kommentarer och

Tehot irti Metsään.fi-palvelusta 30.10 Hollola 28.11 Kärkölä

Utbildning (på finska) om de olika möjlighe­ terna att sköta skogsärenden i e-tjänsten MinSkog.fi.

Metsätori

10.11 Kajana, Renfors strand Skogsmässa, föreläsningar om skogen, rundtur på fabriksområdet och kaffeservering.

10

Fältkurser i insamling av naturprodukter Kajanaland, våren 2019

Fältutbildningar i att ta tillvara bark, sav, näver och kåda och att samla gran- och enskott ordnas i Kajanaland i maj och juni. Närmare informa­ tion kommer att läggas till i Skogscentralens evenemangs­ kalender: skogscentralen.fi/ evenemang.

läsarrespons än tidigare både på innehåll och på val av ämne. Växelverkan med läsarna är viktig för oss, säger kommu­ nikationschef Katriina Liusjärvi vid Finlands skogscentral.

I webbtidningen Min Skog kan du läsa artiklar om skogsvård och avverk­ ningssätt, skogsägande, naturvård och skogshobbyer.

Skogsägare och andra skogsintresse­ rade kan även i fortsättningen prenu­ merera på tidningens nyhetsbrev, som utkommer sex gånger om året.

Österbottens stormässa, Botniahallen 6–7.4.2019 Skogscentralen medverkar igen på Öster­ bottens stormässa i Vasa den 6–7.4.2019.

Stormässan är ett årligen återkommande evenemang för hela familjen.

Mässan presenterar många olika utställ­ ningsbranscher, gemensamma aktiviteter, trender och fenomen. Skog och friluftsliv är ett av mässans temaområden och erbjuder friluftsmänniskor, skogsägare och proffs inom skogsbranschen intressanta produkter, tjänster och upplevelser. Österbottens stormässa har arrangerats årligen i över 20 års tid.

www.minskog-kundtidning.fi

Skogsvård

Experten svarar

Hur påverkar exceptionella väderförhållanden skogens tillväxt?

D

Kemera-stöd Hur snabbt behandlas Kemera-ansökningarna?

A

nsökningarna om finansiering och anmälningarna om verkställande av vård av ungskog och tidig vård av plantbestånd handläggs i medeltal på drygt två veckor vid Skogscentralen.

Behandlingen av finansieringsansökningar och anmälningar om verkställande av byggande av skogsväg, grundförbättring av skogsväg och vård av torvmarksskog tar i medeltal en månad.

Behandlingstiden räknas från det att ansökan eller anmälan anhängiggörs till det att Skogscentralen fattat ett beslut. Ärendet blir anhängigt när ansökan eller anmälan har kommit in till Skogscentralen.

Behandlingstiden för en enskild ansökan eller anmälan om verkställande kan avvika betydligt från genomsnittstiderna.

Om ett projekt behöver granskas på plats kan det ta flera månader innan ansökan är behandlad. Det gäller speciellt om dokumentet har kommit till behandling på vintern och fältgranskningen inte kan göras förrän snön har smultit. Behandlingen kan också ta längre tid om ansökan eller anmälan innehåller brister.

r r frågo Läs fle Kemera på ar om ebboch sv ntralens w .fi/ n ce Skogs ogscentrale k s r a s sv plat -ochr o g a r f mera om-ke

www.minskog-kundtidning.fi

Sari Alden chef för finansiering och granskning Finlands skogscentral

Markku Remes ledande expert på skogsvård Finlands skogscentral

en gångna växtperioden var exceptionellt varm och torr, så träden led ställvis väldigt mycket. Sommartorka är svårt speciellt för plantor eftersom de kan ta upp vatten bara från det översta markskiktet. Av våra trädslag är granen känsligast för torka. I försöksförhållanden har långvarig torka minskat granens längdtillväxt med till och med 30 procent och diametertillväxten med en femtedel. På bergig och grovkornig jordmån kan granar dö om det är torrt länge.

Den stress som torkan orsakar försämrar också trädets motståndskraft mot andra skador. Under varma och regnfattiga somrar löper granarna större risk att angripas av till exempel granbarkborren, eftersom skadeinsekterna föredrar försvagade träd. Under varma somrar är skadeinsekterna dessutom fler, så risken är stor. Trots att torrt väder inte i sig är gynnsamt för svamp så infekteras en torkstressad gran lättare av svamp eftersom den har nedsatt motståndskraft. Följdskadorna kan ha stora konsekvenser på hur skogen mår och växer.

Till skillnad från granen bestäms tallens längdtillväxt huvudsakligen av föregående års väder. Tallens kommande tillväxt och utveckling beror på samverkan av regn och temperatur från våren fram till första hälften av augusti. Sommarens väder påverkar alltså tallarnas tillväxt nästa sommar. Många svampsjukdomar och insektsskador fortsätter också de kommande åren även om vädret skulle bli gynnsammare.

I somras plågades tallarna av svampsjukdomen knopp- och grentorka, som började redan de föregående somrarna, som var svala och regniga. Tallens knopp- och grentorka är värst för plantor men plågar också större träd och kan till och med döda dem.

Också björken tar skada av torka. Löven börjar vissna, först i kanterna och i spetsen.

Träden fäller en del av löven, varvid avdunstningen som sker via löven minskar. Om torkan blir långvarig dör också knopparna.

I somras dog också rätt så stora björkar på bergig och grovkornig jordmån.

Milda vintrar drabbar speciellt granarna, eftersom de blir tvungna att använda näringsreserver som var menade för den kommande sommaren. Tillväxtvariationerna som orsakas av vädret är störst i granskogarna i Lappland, för där är växtförhållandena på gränsen till vad granen klimatmässigt klarar av. Träd kan anpassa sig till mycket varierande väder, men forskarna spår att de förändringar som nu sker i väderförhållandena blir för mycket för våra trädslag: det är inte säkert att träden hinner anpassa sig till de extrema fenomenen.

11

DE UNGA TOG släktens

Paula och Harri Viilo i Ikalis ser skogen som ett ganska sĂĽ riskfritt investeringsobjekt.

12

www.minskog-kundtidning.fi

ÖVER

Diskussionen fortsätter i webbtidningen!

skogsbruk

Paret Harri och Paula Viilo har köpt skog och åker av sina respektive föräldrar. Det lönar sig att planera generationsskiftet god i tid när det gäller skogsfastigheter. Alternativen är flera, och det finns professionell hjälp att få. text outi tehomaa bilder rami marjamäki www.minskog-kundtidning.fi

13

Det är uppfriskande att vara i skogen. Paula Viilo och barnen Peppi och Ronja Viilo gör ofta utflykter och plockar bär tillsammans. Harri Viilo jagar i den lokala jaktföreningen.

D

Det var en klar höstdag, björklöven hade börjat gulna. Ikalisborna Harri och Paula Viilo satt i Paulas föräldrars trädgård och pratade. Det var ett tag sedan sist.

Innan de skulle åka hem kom samtalet in på skogsarbete. Paulas pappa grubblade tyst en stund och frågade sedan om dottern och svärsonen skulle vilja ta över hans skogsfastighet. Själv hade han inte längre tillräckligt med tid och ork.

– Han ställde en direkt fråga och jag svarade lika direkt att visst kan vi det. Jag är skogsmaskins­ entreprenör och har under årens lopp gjort avverkningar och gallringar i de där skogarna.

Kanske hade det då uppstått något slags förtroende från svärfars sida, säger Harri Viilo när han tänker tillbaka på samtalet.

När beslutet om ägarbytet väl var fattat gick allt snabbt. Ett par veckor efter samtalet med svärför­ äldrarna ringde Harri Viilo till skogsexperten Matti Äijö, som han kände sedan tidigare. De började gå igenom olika alternativ för hur generationsskiftet kunde genomföras på bästa sätt.

– Alternativen var gåva och köp. Matti uppskattade värdet på skogsfastigheten och räkna­ de ut att det skulle bli billigare för oss att köpa den. Så det blev en affär, säger Viilo.

Red ut skattefrågan Harri Viilo hade några år tidiga­ re köpt skogs- och åkermark av 14

sina egna föräldrar, så han hade redan erfarenhet av generationsskiften, men varje ägarbyte är unikt.

På Paula Viilos fars skogsfastighet på 20 hektar i Ikalis fanns mycket grövre gallringsskog och en del av tallskogen hade redan nått timmermått.

Paret kom fram till att de skulle kunna finansiera åtminstone en del av köpet genom att sälja virke.

Om de hade fått fastigheten i gåva skulle det värde­ fullare beståndet ha inneburit att de fått betala mer i gåvoskatt.

Paret betalade över 75 procent av fastighetens gängse värde i köpesumma. Då räknar skattemyn­ digheterna det inte som ett köp av gåvokaraktär, och de nya ägarna behöver inte betala gåvoskatt, utan endast en 4 procents överlåtelseskatt.

– Vi var på banken och skrev under pappren i början av året, och lagfarterna skötte vi själva på nätet. På banken lät de förstå att vi skulle kunna betala fastigheten också med ett betalningsarrang­ emang över en längre tid, men vi skötte det ändå på en gång, säger Harri Viilo.

I och med skogsköpet fick paret Viilo också en betydlig skatteförmån, skogsav­ draget. Med det kan skogsägare dra av kommande intäkter för virkesförsäljning i beskattning­ en till ett belopp som är högst 60 procent av anskaffnings­ utgifterna för fastigheten. Förut­ Varje år byter 15 000 skogsfastigheter ägare om köpesumman kan man ock­ genom generationsskiften inom släkten. På den fria så räkna till exempel kostnader marknaden säljs 3 700 fastigheter. för lagfartsförfarandet eller för

15 000

www.minskog-kundtidning.fi

fastighetsvärderingen till anskaffningsutgifterna.

– Skattefrågorna var den största orsaken till att vi anlitade ett proffs. Det skulle ha varit svårt att reda ut alla de här frågorna själv till exempel på nätet. Vi ville vara säkra på att det inte senare blir några otrevliga överraskningar i beskattningen, säger Paula Viilo.

Skog hålls ofta kvar inom släkten I Finland byter ungefär 19 000 skogsfastigheter per år ägare. De går vidare till nästa generation genom försäljning, som gåva eller i arv. En del fastigheter säljs också till köpare utanför släkten.

Ungefär 40 procent av ägarbytena är försäljning inom familjen eller släkten. Cirka 30 procent av fastigheterna ärvs, 15 procent ges som gåva och 15 procent säljs till utomstående.

– Siffrorna visar att en stor del av skogsfastigheterna går till släkten. Det typiska är också att man lämnar över skogen först på äldre dagar, ungefär i 70-årsåldern. De som tar över är i medeltal ungefär 55 år gamla, säger Esa Lappalainen, expert på skogsfastighetsstruktur vid Finlands skogscentral.

Lappalainen säger att man borde våga prata om generationsskiftet i god tid inom familjen. När skogsägaren blir gammal blir det svårare att fatta beslut. Då blir det lätt så att skogen går vidare till nästa generation som arv.

Ett bättre alternativ än arv är om man i god tid hittar någon som är villig att fortsätta och ta skogen på sitt ansvar. Efter det kan man börja bena ut vilket som är det bästa sättet att föra över ägarskapet till följande generation. Lappalainen säger att det inte finns någon patentlösning som passar alla.

– Man måste avgöra från fall till fall hur den nuvarande och den kommande skogsägarens ekonomi ser ut, om det finns virke att sälja från fastigheten och vilka skatteföljderna blir. Många skogsproffs kan göra de här uträkningarna och berätta om alternativen, så det finns hjälp att få.

Lappalainen påpekar att man i ägararrangemangen också bör beakta själva fastigheten och försöka undvika att den delas upp i allt mindre delar till exempel mellan flera barn.

– När en skogsfastighet blir mindre, minskar dess ekonomiska betydelse för ägaren. Då händer det lätt att också intresset för att sköta skogen minskar. Vi försöker hellre ge råd och söka alternativ, till exempel att ett av barnen får skogen, ett annat sommarstugan och ett tredje någon annan egendom.

Vi ville vara säkra på att det inte senare blir några otrevliga överraskningar i beskattningen.

Familjens äldsta pojke Lauri Viilo studerar till skogsmaskinsförare på läroavtal. – Ibland måste man nästan schasa bort honom från förarhytten, säger pappa Harri Viilo.

TIPS! Under hösten ordnar Skogscentralen rådgivning kring generationsskiften på skogsfastigheter. Läs mer och anmäl dig: skogscentralen.fi/evenemang

www.minskog-kundtidning.fi

15

Ägarbyte UNDER SKOGSÄGARENS LIVSTID

GÅVA - Snabbt och slutgiltigt - När man vet vem som tar över, men den personen inte vill köpa - Den gamla skogsägaren har inget penningbehov - Gåvoskatten som mottagaren måste betala har beaktats - Om det finns avverkningsmöjligheter på fastigheten kan man utnyttja skogsgåvoavdraget.

EFTER DÖDEN

AFFÄR - Tydligt och snabbt - När den som avstår från skogen behöver pengar eller vill överföra pengar till arvingarna - Det finns goda avverknings möjligheter på fastigheten - Den som tar över får skogsavdrag - Det finns någon som vill ta över.

TESTAMENTE ARV - Skogsskötseln är inte en - Skogsskötseln är ingen belastning för skogsägaren belastning för skogsägaren - Man kan ändra sitt testamente - Arvingarna får bestämma hur medan man lever de gör med skogsfastigheten.

- Man vet vem som tar över, men den personen vill inte börja sköta skogen ännu.

ATT AVSTÅ FRÅN ARVET

TILL FULLT PRIS

TILL NEDSATT PRIS

DÖDSBO

Källor: Skogscentralen, Antti Pajula och Minnamari Tuovinen samt Matti Kiviniemi och Pirjo Havia: Sujuvasti seuraavalle.

Metsän omistajanvaihdos. Metsäkustannus 2017.

16

www.minskog-kundtidning.fi

“Jag tror att det kommer att finnas någon som tar över efter oss när den tiden kommer.”

Så här går ett generationsskifte till

1. Fatta beslutet

Generationsskiftet börjar med att skogsägaren bestämmer sig för att avstå från skogen. Om det känns betungande att äga skog innebär beslutet en lättnad. Det är bra att prata öppet om saken inom familjen och reda ut om någon familjemedlem vill ta över.

2. Välj en person

Harri och Paula Viilo vill att skogen hålls välskött och kvar inom släkten. Det är en hederssak för dem.

Finns inte alltid någon som tar över I många familjer känns det svårt att ta upp ett generationsskifte i skogsägarskapet. Lappalainen har lagt märke till att den yngre generationen är rädd för att såra föräldrarna.

– Man vill inte tala om saken eftersom man inte vill framstå som girig. Man aktar sig för att ge intryck av att man är ute efter egendomen, säger Lappalainen.

En del av de äldre skogsägarna upplever det som svårt att ge ifrån sig skogen, men en stor del skulle vilja ordna med skogsfrågorna och föra vidare egendom till de yngre i god tid. I många fall dröjer generationsskiftet också eftersom det inte finns någon i släkten som skulle passa att ta över skogen.

– De yngre åldersklasserna kanske bor i staden, och det är där de har sitt arbete och sin brådska. De har fjärmat sig från föräldrarnas skog och är inte beredda att arbeta där.

– Om det inte finns någon lämplig person i släkten som kan ta över så är det alls inget dåligt alternativ att sälja till en utomstående. Det finns efterfrågan på skogsfastigheter i dag, och priserna som betalas för dem är bra, säger Lappalainen.

Lappalainen har noterat att många skogsägare är väldigt lättade när beslutet är fattat och ägarfrågorna ordnade. Paret Viilo i Ikalis lade märke till samma sak.

– Pappa har alltid varit sådan att han vill fatta stora beslut i god tid. Det är viktigt för honom att man tar hand om skogen. Jag tror att det kommer att finnas någon som tar över också efter oss när den tiden kommer, säger Paula Viilo.

Familjens 17-åriga son Lauri Viilo studerar till skogsmaskinsförare med läroavtal i sin pappa Harri Viilos företag. Också den näst äldsta sonen är intresserad av jord- och skogsbruksarbete.

– Pojkarna är till stor hjälp, för vi har mycket att göra. I vinter kommer vi att behöva gallra igen. Rik blir man inte på de här skogarna, men de ger oss inkomster sakta men säkert, säger Harri Viilo.

Den som tar över skogen ska vara intresse­ rad och vilja lära sig, men behöver inte ha tidigare erfarenhet av att äga skog. Till exempel Skogs­ centralen, de lokala skogsvårdsföreningarna, skogsbolagen och många skogstjänstföretagare erbjuder råd och stöd. Om det finns flera som är villiga att ta över skogen måste man fundera på vem av dem som har den bästa kunskapen och det största intresset för skogsvård. Hur ska de andra kandidaterna eller arvingarna beaktas för att familjesämjan ska bestå?

3. Välj överlåtelsesätt

Medan man lever kan man ge vidare en skogs­ fastighet i gåva, som ett köp av gåvokaraktär, som överlåtelse mellan släktingar eller som överlåtelse till andra än släktingar.

Efter döden är alternativen arv genom testamen­ te eller arv enligt arvföljden.

När man väljer överlåtelsesätt bör man väga sina egna och den följande ägarens mål. Vill du ha ekonomisk trygghet på ålderns höst eller föra över förmögenhet till barnen? Det är bra att bevara skogsfastigheten som en odelad helhet. Yrkes­ människor i skogsbranschen kan hjälpa till att räkna ut vad de olika alternativen innebär skattemässigt och hitta det bästa sättet.

4. Ordna med det praktiska

Innan generationsskiftet genomförs bör skogsägaren skaffa fram aktuella dokument, som lagfartsbevis, gravitationsbevis, utdrag ur fastig­ hetsregistret, kartor och information om plan­ läggningen. De här dokumenten och fastighets­ värderingen ger viktig information när man planerar generationsskiftet. Vid en affär gör man upp ett köpebrev och affären bestyrks. Efter det hämtar den nya ägaren ut lagfarterna till fastighe­ ten från Lantmäteriverket. När skogsfastigheten ges som gåva undertecknar givaren och motta­ garen ett gåvobrev i närvaro av ett köpvittne. Den nya ägaren söker lagfarter och gör gåvoskatte­ deklaration till Skatteförvaltningen.

•

www.minskog-kundtidning.fi

17

Trähus ger

bra känsla och ekonomi Arkitekten, forskaren och världsförbättraren Mikko Viljakainen vill se en övergripande förändring i hur vi bygger bostäder. Kvalitets- och miljöfaktorer men också ekonomiska, sociologiska och fysiologiska effekter talar för trä. Skogens livskraft väcker fortsättningsvis förundran i Mikko Viljakainen, vd för Puuinfo Ab. text vesa vainio bilder roope permanto

ven om Viljakainen inte har någon direkt skogsbakgrund så är han du med skogen.

Via fruns hemgård har han fått en växande respekt för skog.

– Jag njuter av skogen, där är gott att vara och den är vacker att se på. Ett speciellt fascinerande drag i skogen är dess livskraft. Skogen växer alltid tillbaka, genom asfalten om så ska vara, något oersättligt kan aldrig göras.

Skogen är något känslofyllt för finländarna, och Viljakainen förenar känsla med ekonomisk nytta. För att komma till den insikten rekommenderar han att man spelar Monopol, där allt kretsar kring pengar. Startkapitalet man fått räcker inte länge om man inte lyckas skaffa sig mer inkomster.

– Samhällsekonomin behöver pengar någonstans ifrån, och från skogen kan man få det. Därför bör skogen användas.

Viljakainen kom in i arbetslivet alldeles i början av skogsindustrins brytningstid och den ekonomiska lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Vid millennieskiftet började han forska i träbyggande. Förutom en kort mellanlandning i Skogsindustrin rf har han under hela 2000-talet arbetat inom Puuinfo, sedan 2010 som dess vd.

18

– Den kvantitativa utvecklingen inom träbyggande har varit mycket god de senaste fem åren. Men man kan och bör göra mer. Det behövs en fullständig förändring i det finländska byggandet.

FÖRNYBAR RESURS I BÄTTRE BRUK Dagens bostadsbyggande härrör enligt Viljakainen från 1969, då betongen gjorde sitt intåg och fick den dominerande ställning som den har än i dag.

– Betongen har blivit tradition, det är så här vi bygger hos oss. Att bygga i trä är på många sätt vettigt, men nyttan med träbyggande har hamnat i skymundan.

Trä som byggmaterial är allmänt accepterat och upplevs som något positivt. Skogsindustrin står för en femtedel av Finlands export, och för industrin spelar träbyggandet en viktig roll. Skogen och virket har stor betydelse både för hela landets och för regionernas ekonomi.

De som bor i trähus upplever många slags positiva effekter.

– Hög kvalitet på byggandet, bra inneluft och en arkitektur som tilltalar ögat ger mervärde för användarna och alternativ för dem som bygger.

Viljakainen anser att de miljömässiga fördelarna med träbyggande har fått förvånansvärt lite uppmärksamhet. Användningen av trä stöder en hållbar utveckling, både i användningen av naturresurser och i

www.minskog-kundtidning.fi

”Skogen växer alltid tillbaka, något oersättligt kan aldrig göras.”

FRÅN TIMLÄRARE TILL FORSKARE

09_Kuvateksti.

www.minskog-kundtidning.fi

Mikko Viljakainen vet inte riktigt varifrån han kommer. Han är en blandning av det karelska från pappans sida, det tavastländska från mammans, och det savolaxiska från sin fru. Den sistnämnda har bidragit mest till hans koppling till skogen.

Viljakainen blev klar med sin arkitektutbildning i början av 1990-talet och arbetade som arkitekt i några år. Hans militärtjänstgöring sköts upp och det var lågkonjunktur, Finland tycktes sakna visioner och han ville bort. Arbetet som timlärare vid Tammerfors tekniska högskola öppnade en väg till något nytt.

En forskarutbildning inleddes vid högskolan, och professor Unto Siikanen föreslog för Viljakainen att han skulle börja forska i träbyggande. Det skulle vara framtidens grej. Sagt och gjort, Viljakainen gjorde sitt licentiatarbete 1997, forskade och arbetade mycket med utveckling.

Karriären fortsatte 1999 på Puututkimus och Puuinfo, som senare slogs ihop till Woodfocus.

Där låg tyngdpunkten på inredning och byggande, som var Viljakainens område. 2007 gjorde han en avstickare till Skogsindustrin rf, för att sedan åter­ vända till det förnyade Puuinfo 2010, då som vd.

Under det här årtiondet har Puuinfo riktat om sin verksamhet så att proffsverksamheten betonas mer än tidigare. Man satsar på en bred användning av trä, eftersom det minskar känsligheten för konjunktursvängningar.

19

återvinningen av material.

– Också i det avseendet har träet en ljus framtid. En förnybar naturresurs förtjänar definitivt bättre användning än nu.

UTVECKLING OCH HELHETSKONCEPT Viljakainen betonar att träbyggande är en projektindustri där tidsspannet för ett projekt är väldigt långt.

Det går lätt fem eller tio år från idé till verklighet.

Vägen till beställarnas och betalarnas hjärtan kräver målmedvetna ansträngningar.

– Vi behöver mer kostnads- och systemeffektivitet, helhetskoncept och satsningar på utveckling för att branschens konkurrenskraft och utbud ska bli bättre.

Av Statens bostadsfond efterlyser Viljakainen sporrar och kvoter så att trä blir ett verkligt alternativ i byggbranschen. Kommunernas planläggning och tomtutbud kunde enligt honom också vara bättre lämpat för träbyggande.

– Många tillväxtcentra har skapats för betongbyggande. För trä erbjuds ofta tomter på sämre platser.

Viljakainen anser att utbildningen inom trä- och byggbranscherna behöver förnyas. Behörighetsprovet för byggnadsingenjörer har fyra olika nivåer, och det är svårt att nå den högsta nivån. Byggnadsingenjörerna som utexamineras har inte tillräckligt med kunskap om träbyggande, och antalet som tar examen borde också öka, anser Viljakainen.

Puuinfo har ordnat påbyggnadsutbildning, men enligt Viljakainen är det inte rätt väg att gå.

– Det skulle vara bättre att de som utbildas fick färdigheterna redan i skolbänken. Principerna för finansiering av läroinrättningarna borde stöda det målet, säger han.

– Att bli klar för arbetslivet och att få ett jobb är det centrala. Det innebär ett tätt samarbete med arbetslivet.

Viljakainen säger att skogssektorn har lyckats bra med att bilda nätverk och att den har bra möjligheter att styra utvecklingen. Att främja träbyggande kan sammanfattas i en enda fråga.

– Skulle man kunna göra det här av trä? Det är den viktigaste frågan att utreda alltid när ett projekt kör igång. Efter det kan vi se till det praktiska genomförandet.

LUGNANDE OCH HELANDE Sambandet mellan trä och lyckligt boende, till exempel bra inneluft, är inte automatiskt, utan det kräver att de som utför arbetet håller strängt på kvaliteten.

Ett tjugotal internationella undersökningar från Kanada, Norge, Japan och Österrike talar starkt för att trä har en positiv inverkan på fysiologiska och sociologiska faktorer. Finländska Teknologiska forskningscentralen VTT och Aalto-universitetet har medverkat i en del av undersökningarna.

– Träets lugnande effekt på barn är nu kliniskt bevisad. I ett klassrum som inretts med trä är puls- och stressnivåerna betydligt lägre än i rum med andra material.

En undersökning i sjukhusmiljö ger samma resultat.

Trä i patientrummet påskyndar enligt undersökningen

20

”Många tillväxtcentra har skapats för betongbyggande. För trä erbjuds ofta tomter på sämre platser.” patienternas återhämtning med i medeltal 0,5 dygn, vilket har en stor betydelse för helheten. Viljakainen tar upp timmerindustrin, som har åstadkommit mycket genom att modernisera timret.

– Föreställningen om att man sover bättre i en stockstuga stämmer.

Trä bidrar till ett aktivare socialt umgänge och dess fuktutjämnande effekt kan läggas till listan över träets fördelar. Redan det gör att Viljakainen trivs med sitt arbete.

– Det bor en liten världsförbättrare i mig. Och trä är högeligen välgörande.

•

www.minskog-kundtidning.fi

Att böja Trä

Det hyggesfria kommer – är vi redo?

D

e flesta skogsägarna behandlar sin skog enligt råden de får av yrkesfolk. Sedan skogslagen reviderades för drygt fyra år sedan har skogsägarna kunnat välja också plock- och luckhuggning, varvid skogen förnyas med naturligt plantuppslag utan sådd eller plantering. Utvecklingen mot mer hyggesfritt skogsbruk har bromsats upp av att yrkesmänniskorna i branschen är försiktiga med att ändra på de traditionella sätten att sköta skogen. En viktig orsak till försiktigheten är att skogarna i Finland har behandlats nästan uteslutande med gallringsavverkningar och förnyelseavverkningar i tiotals år, så att bestånden har blivit rätt så likåldriga. Vid kalhyggesfritt skogsbruk kan det ta lång tid för skogen att förnya sig, vilket innebär mindre inkomster för ägaren. Därför vågar proffsen sällan rekommendera det.

På vissa håll är en fjärdedel av granskogarna i södra Finland angripna av rotticka. Enligt forskning från Naturresurs­ institutet leder hyggesfritt skogsbruk i de här områdena till fler sjuka träd, eftersom rottickan sprider sig via trädens rotkontakter från gamla träd till yngre. I dessa områden rekommenderar proffsen att man byter trädslag till björk.

Med förnyelseavverkning och förädlade plantor eller frön ökar trädbeståndets tillväxt med till och med en fjärdedel jämfört med om man låter skogen förnya sig naturligt. Kostnaderna för anläggning och skötsel av plantbestånd är ungefär 2 000 euro per hektar i södra Finland. Några sådana kostnader uppstår inte vid hyggesfritt skogsbruk.

Men ett bestånd som lämnas oavverkat motsvarar en utgiftspost som är jämförbar med investeringskostnaderna. Någon ekonomisk jämförelse av avkastningen från olikåldrig och likåldrig skog har fortfarande inte kunnat göras på ett tillräckligt långt tidsintervall.

Intresset för kalhyggesfritt skogsbruk, det vill säga olikåldrig skog, ökar hela tiden. Enligt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut ägs 14 procent av virkestillgångarna av personer som inte vill ha några kalhyggen i sin skog. I fjol var 1,6 procent av alla avverkningar plockoch luckhuggningar, enligt de anmälningar om användning av skog som lämnades in till Skogscentralen.

I år har andelen plock- och luckhuggning ökat till 4,1 procent av alla avverkningar. Ökningen beror till stor del på snöskadorna från förra vintern. Till exempel i det hårt snöskadedrabbade Norra Karelen var över 15 procent av alla avverkningar som planerades fram till början av juli plock- och luckhuggningar.

I år har andelen plock- och luckhuggning ökat till 4,1 procent.

MARKKU REMES ledande expert på skogsvård Finlands skogscentral

www.minskog-kundtidning.fi

21

n a l o k s s d r å v s g S ko

Hurdan skogsägare är du?

Skogsbruk enligt dina mål Ger du i din skog stort värde åt virkesförsäljningsinkomster, landskapsvård, jakt eller kanske rekreationsbruk? Du kan välja sådana skogsbruksmetoder som motsvarar dina mål. text annikka selander illustrationer petra antila

I

medierna och inom skogsbranschen pågår en diskussion om de olika skogsbruksmetoderna och deras lönsamhet och godtagbarhet. Experter och forskare har också sinsemellan olika synpunkter.

Läget är förbryllande för många och en skogsägare kan till och med ha dåligt samvete för att han eller hon har beslutat sig för att förnya ett bestånd med kalavverkning.

Ingen är skyldig att sköta sin skog eller sälja virke till skogsindustrin. Skogsägaren kan sätta olika mål för hela sitt skogsinnehav eller för enskilda beståndsfigurer. Med skogsvård och avverkningar eller genom att avstå från båda, styr man trädbeståndets utveckling så att dessa mål kan nås.

Det är bra att välja skogsbruksmetod skilt för varje beståndsfigur. Det gäller att fundera ut vilken avverk­ ningsmetod som passar för de olika trädbestånden. Det finns alltid mer än en lösning. När man söker det bästa alternativet ska man alltid utgå både från beståndets egenskaper och från skogsägarens mål.

22

TYDLIGA MÅL HJÄLPER DIG VÄLJA METOD Hur inverkar skogen och terrängen på valet av skogs­ bruksmetod? I beslutsprocessen borde man fästa uppmärksamhet åtminstone vid markens bördighet och vattenhushållning, trädslaget, beståndets struktur och huruvida det finns ett naturligt plantuppslag.

Det är också viktigt att utreda trädbeståndets hälso­ tillstånd. Det är till exempel inte motiverat att välja kalhyggesfritt skogsbruk i ett bestånd som infekterats av rottickan, eftersom rötsvampen sprider sig effektivt från ett träd till ett annat via rotkontakter.

Skogsägarens ekonomiska och andra mål, till exempel mål som är kopplade till landskap eller rekreation, inver­ kar på valet av skogsbruksmetod. Dessutom ska man fundera ut hur mycket tid skogsägaren kan och orkar sätta på att sköta skogsärenden.

Om det i skogen finns en livsmiljö som är viktig för den biologiska mångfalden kan ett frivilligt skyddsavtal vara ett bra alternativ för det området.

www.minskog-kundtidning.fi

För sm­äågnagrae är skog ikedomen ett artr e i sig! värd

Skogsägaren bestämmer målen för sitt skogsinnehav. Vikten och prioriteringen av de olika målen kan variera i olika livssituationer och beroende på vilken betydelse skogsinkomsterna har i helhetsekonomin. Utifrån målen beställer skogsägaren sådana skogsvårdsarbeten och sådana avverkningar som styr beståndets tillväxt och utveckling så att man kan nå målen.

www.minskog-kundtidning.fi

23

S kogsvårdsskolan

går e d r ä v s n e g Sko re till följande vida enerationer. g

Skogsägaren tar besluten om sin skog utifrån sina egna utgångspunkter men ofta påverkas han eller hon också av omtanken om de följande generationernas skogsägare. De starka länkarna mellan olika generationer är ett av familjeskogsbrukets särdrag.

BESTÅNDSSKOGSBRUK ELLER KALHYGGESFRITT? Om skogsägarens främsta mål är att bevara en kontinuerlig krontäckning i landskapet kan kalhyggesfritt skogsbruk vara det bästa alternativet. Om målet är att utnyttja förädlingsnyttan i plantor och frön och att ha möjlighet att byta trädslag och justera omloppstiden ska beståndet brukas som likåldrigt. Det här betyder slutavverkning, snabba förnyelseåtgärder, rätt tajmad plantbeståndsvård och en eller två gallringsavverkningar.

När man avlägsnar överståndare och befriar granunderväxt är det fråga om skötsel av likåldriga bestånd. Granunderväxten består i allmänhet av olika gamla och olika stora träd och man kan i fortsättningen sköta det som ett likåldrigt bestånd eller utveckla

Meddela dina mål i e-tjänsten MinSkog.fi Skogsägarna kan meddela sina mål i e-tjänsten MinSkog.fi.

Målen går vidare till de aktörer som skogsägaren har gett lov att läsa sina skogsuppgifter. På det här sättet får aktörerna veta vilka frågor som är viktiga för kunden. Aktörerna kan använda den här informationen när de formar sina skogsvårds- och avverkningstjänster.

24

Hittills har redan hälften av de skogsägare som loggat in på MinSkog.fi definierat sina skogsbruksmål.

I målen poängteras virkesproduktionen men skogsägarna har meddelat också andra mål, såsom insamling av naturprodukter, bevarande av den biologiska mångfalden, jakt, landskapsvård samt friluftsliv och rekreation.

www.minskog-kundtidning.fi

Bestäm skogsvårds- o ch avverkningsbehoven utifr ån dina mål.

det mot olikåldrigt. På mineralmark behövs det vanligen en lång omställningstid, ungefär 40–60 år, för att ändra en likåldrig skog till en fullskiktad skog. På torvmark kan beståndet redan i utgångsläget vara olikåldrigt och på lågproducerande växtplatser kan kalhyggesfritt skogsbruk vara det enda lönsamma alternativet för virkesproduktion.

STÖRSTA DELEN AV SKOGSÄGARNA HAR MÅNGA MÅL Strukturförändringen inom skogsägarkåren fortsätter och största delen av skogsägarna har många mål för sin skog. Vilken betydelse har till exempel inkomsterna från virkesförsäljning jämfört med landskapsvård, jakt och rekreationsbruk?

Skogscentralen hjälper skogsägaren att definiera målen och jämföra olika alternativ. E-tjänsten MinSkog.fi visar med grunddata nuläget på hela fastigheten och på de enskilda beståndsfigurerna och utifrån den här informationen kan man fundera på olika alternativ. Förslagen till skogsvårdsarbeten och avverkningar i MinSkog.fi grundar sig på skogsvårdsrekommendationerna.

Skogen är inte enbart en inkomstkälla utan den ger också immateriell nytta och upplevelser. I ett skogsbruk med många mål ingår även rekreation och friluftsliv, naturvärden, landskapsvård, jakt samt bär- och svampplockning.

Beaktandet av naturens biologiska mångfald med god naturhänsyn kräver i kalhyggesfritt skogsbruk planering på samma sätt som avverkningarna i en likåldrig skog. Till exempel naturvårdsträden ska märkas ut och maskinerna ska köra runt den döda veden i lågor och torrakor.

AVVERKNINGARNA HAR MÅNGA NAMN I detta nu använder man många olika namn och definitioner på de olika avverkningsalternativen. Det här kan förbrylla skogsägaren. Det viktigaste är att skogsägaren kan ta medvetna beslut om skötseln av sin skogsegendom och att han eller hon förstår hur de valda åtgärderna inverkar på skogens framtida utveckling och produktion.

Skogsägaren har ändå inte alltid övervägt sina olika mål och sammanjämkat dem ända till konkreta åtgärder. Därför är det skogsproffsens uppgift att lyssna på skogsägaren och utreda hans eller hennes behov, så att man kan uppnå ett önskat slutresultat. •

www.minskog-kundtidning.fi

ORDLISTA Kalhyggesfritt skogsbruk En skogsbruksmetod där man skapar och upprätthåller skog, som består av träd som uppkommit under olika tidpunkter. Marken är hela tiden mer eller mindre skogbevuxen.

Man kan inte skilja på en tillväxtfas och en förnyelsefas.

Skötsel av likåldriga bestånd Beståndet består av träd som är ungefär av samma ålder och samma storlek och man främjar tillväxten med skogsvårdsarbeten och gallringsavverkningar. Man skiljer på en tillväxtfas och en förnyelsefas.

Kalavverkning En avverkning där man tar ut alla gagnvirkesträd med undantag av naturvårdsträden. Den nya trädgenerationen anläggs med plantering eller sådd.

Plockhuggning En avverkning där man tar ut enskilda, huvudsakligen stora träd och ger växtutrymme åt underväxten. Det kvarstående beståndet är ofta ojämnt och träden växer i grupper.

Luckhuggning En mycket liten kalavverkning, där man ger utrymme åt underväxten att utvecklas och skapar förutsättningar för naturligt plantuppslag.

Man använder luckhuggning främst för att komplettera plockhuggning. När luckorna är högst 0,3 hektar, är det fråga om en beståndsvårdande avverkning och avverkningen leder inte till en förnyelseskyldighet för skogsägaren.

25

Säd och grönsaker

åt viltet Ett tak håller snön borta från foderaut omaten.

Tips för att ko mm

a igång

• Att utfodra ha rar är lätt. Man under en gran lägger ut hö eller fäller en asp i snödrivan .

• Olika automat er underlättar att få djuren at utfodringen. Fö t r man först ut fo använda automaten lägger de automaten. Nä r också på marken intill r lär de sig ocks de lärt sig att besöka platsen å att äta ur au tomaten.

• Överblivna gr önsaker, rotfr ukter och äpple från trädgårde n n ut ett mångsidi duger bra åt skogens djur. Lä gt utbud på vin gg terfoderplatse n.

26

Små hjortdjur och hönsfåglar uppskattar ett dignande matbord på vintern.

Vinterutfodringen håller många viltstammar livskraftiga. text sirpa sutinen bilder TOMMI ANTTONEN och Marko Muuttola

www.minskog-kundtidning.fi

Gillar du natur­ fotografering?

Djuren som be söker utfodr är ypperliga ob ingsplatsen jekt.

ör bara trettio år sedan var det popu­ lärt att utfodra hararna på vintern. Man snickrade foderautomater, lade ut hö och fällde aspar till hararna. Vinterutfodring­ en får viltplaneraren Teemu Lamberg vid Finlands viltcentral att tänka tillbaka på sin ungdom.

– Då hade vi ännu inga små hjortdjur i våra hemknutar. Mest var det skogs­ hararna vi matade. I dag är man inte helt övertygad om nyttan med det, men det var man då, säger Lamberg.

– I Norra Savolax är det fortfarande vanligt. Där har man nog de tätaste harstammarna i hela Finland.

När man utfodrar vilda djur i dag koncentrerar man sig främst på små klövdjur, som rådjur och vitsvanshjort. I Österbotten lägger man ofta ut vinter­foder till fasaner och rapphöns, medan man i sydöstra Finland har börjat utfodra vildsvinen.

– Dem utfodrar man inte för att stammen ska klara sig över vintern, utan för att man med små­ skalig utfodring vill locka dem till vissa ställen för att kunna skjuta dem, säger Lamberg.

Mindre hjortdjur utfodras huvudsakligen i landets södra delar.

– Visserligen ända uppe i Kajanaland, med beto­ ning från mellersta Finland och neråt. I Tornedalen finns de också, säger Lamberg.

Ställvis finns det mycket vitsvanshjort i landets södra delar.

– Då kan man fråga sig om en överdriven vinter­ utfodring verkligen behövs. Det kan bli problem i trafiken och på åkrarna. Å andra sidan får man dem genom utfodringen att hålla sig på ett mindre områ­ de, kanske till och med borta från trafiken.

Teemu Lamberg arbetar som viltplanerare i Jyväskylä­regionen. Han rekommenderar att man ger viltet en mångsidig vinterkost. www.minskog-kundtidning.fi

Välj en enslig, öppen plats Vinterutfodringen bör ordnas på en plats där den inte stör trafiken.

– Det får inte finnas en tungt trafikerad väg mellan hjortdjurens viloplats och utfodringsplatsen, och utfodringsplatsen kan inte vara alldeles intill bebyggelse. Den bästa platsen är en ensligt belägen, övergiven åker, säger Teemu Lamberg.

Ett öppet fält är mycket bättre än skyddande skog.

– Rådjur och vitsvanshjortar är lätta byten för lodjuret om det är mycket snö och utfodringsplatsen är mitt i skogen. På ett åkerfält är det svårare för lodjuret att överrumpla dem.

Också för hönsfåglar är en åker den bästa ut­ fodringsplatsen. En rapphöna kan reagera snabbt om en duvhök kommer flygande.

– Orren utfodrades tidigare med havre och hav­ rekärvar. Erfarenheterna av det var tudelade. Man 27

Blåbär är en viktig art för många djur både som skydd och som föda.

I Österbotten lägger man ofta ut vinterfoder till fasaner och rapphöns.

utfodrade dem på torvmark, men det gick visst på det sättet att hökarna lärde sig att besöka samma torvmarker. Resultatet var dåligt för orren, och man har i stort sett slutat utfodra orrarna. I dag bjuder man dem på sin höjd på hönsgrus.

Klövdjuren gillar salt, och det är bra att ge dem det året om.

– Löst salt eller en saltsten på foder­ platsen.

Mångsidig servering att rekommendera När man valt en plats för vinterutfodrin­ gen är det dags att bestämma menyn.

Lamberg förespråkar en mångsidig kost.

– Rotfrukter, spannmål, hö, även färdigfoder i mindre mängder, till och med kraftfoder. Klöverbaserade foder är bra. Rådjuret kan vara väldigt kräset. Det ska finnas alternativ. Bara havre blir för enformigt för dem. Överskottsskörd från trädgården, till exempel äpplen, är ett välkommet till­ skott i viltets vinterfoder.

– Man kan erbjuda överskottsäpplen till jaktföreningen.

Viltet kan äta också skrumpna, ytska­ dade och små rotfrukter.

– Men inga mögliga eller förfarna grönsaker. Och man lägger inte heller ut bullar eller bröd, som processats av människan, till de vilda djuren. Jäst är inte bra för dem. Älgarna hittar sin föda i oskötta plant­ skogar, så dem behöver man inte utfodra.

– Åt fasanerna och rapphönsen duger säd och oljeväxter, till exempel foder­ rybs och -raps. De är också nöjda om det finns vinterståndare. Ogräs med frön är livsviktiga för rapphönan.

28

Effektivaste utfodringsplatsen finns vid en viltåker Lamberg påpekar att också en oskött äng ger fåglarna föda om vintern.

– Ofta lämnas kanterna av åkern oplöjda, och där sår man viltåkersbland­ ning eller solrosor.

Av oljeväxterna får djuren energi.

Rotfrukter, sockerbetor och foderrovor ger kolhydrater. Om utfodringen sker på en avlägsen plats är det idealiskt om det finns en viltåker bredvid.

– Viltåkern äts ofta tom före vintern, men alltid blir där någonting kvar.

Lamberg rekommenderar att man sår färdiga viltåkersblandningar för hjort­ djur eller hönsfåglar. Blandningarna kan innehålla olika baljväxter, klöver, oljeväxter, spannmål, havre, foderkål och foderrovor. En del klarar sig till vintern.

– När man lägger foder ovanpå snön och det går att gräva i viltåkern har dju­ ren att välja på.

Ibland hjälper naturen till att skapa viltåkrar. Så gick det i fjol då sommaren och hösten var regniga.

– Naturen skapade frikostigt med viltåkrar då det inte gick att tröska säden på grund av regnet. De var till nytta för klövdjuren.

Också i skogsbruket kan man hjälpa viltet att klara sig. Blåbär är en viktig art för många djur både som skydd och som föda.

– Före förstagallring kan man vid förröjningen lämna kvar undervegeta­ tion och viltbuskage som skyddar viltet.

Genom gallringar får man ner ljus till blåbärsriset, säger Lamberg.

– Så här kan man hjälpa små klövdjur och skogshönsfåglar att klara sig över

vintern, utan att föra en enda hink havre till skogen.

Vinterfoder håller stammen livskraftig Små klövdjur kan ha svårt att ta sig fram i snön på vintern. Även om vinter­ utfodringen inte ökar antalet djur så kan den stärka stammen och hålla den livskraftig. Honorna klarar vintern bättre och är i bättre skick när det blir dags att föröka sig.

– Den viktigaste tiden för vinterut­ fodringen är från februari och framåt. Då finns ännu inte något grönt, och djuren har redan grävt upp den naturliga födan som fanns under snön.

Små hjortdjur gräver fram lingon och blåbär ur snön. Men om det är mycket snö kan det vara svårt, och då hjälper vinterutfodringen djuren att klara vin­ tern.

Lamberg påminner om att man måste fortsätta med utfodringen hela vintern om man en gång börjat.

– Om man börjar lägga ut foder på hösten, måste man orka fortsätta ända till våren, tills det finns ny grönska i natu­ ren. Om man slutar med utfodringen mitt i vintern gör man viltet en björntjänst, bokstavligen.

Vinterutfodring kräver insatser varje vecka, om man inte använder en foderau­ tomat. När man lämnar säd på marken är den snart täckt av snö. För att lätta på an­ svarsbördan kan medlemmarna i jaktför­ eningen turas om att sköta utfodringen.

– Ofta utfodrar jaktföreningarnas medlemmar viltet på sina egna marker.

Man måste ha markägarens tillstånd för att utfodra viltet. www.minskog-kundtidning.fi

Vinterutfodringen hjälper djuren att klara snö och köld.

Viltkameror tar naturskådandet till en ny nivå En viltkamera på utfodringsplatsen kan vara både till glädje och nytta för den som lägger ut maten.

– Av bilderna vet man vilka djur som besöker platsen och vid vilka tidpunkter.

Av spåren går det inte alltid att räkna hur många djur det är, men med kameran ser man det. Det tar naturskådningen till en helt ny nivå. När man ser bilden behöver man inte spekulera om vad som rör sig där.

Många som inte har jaktkort har börjat filma och utfodra hjortdjur efter att ha haft besök av dem vid havrekärven i trädgården.

Utfodringsplatserna besöks ofta också av mer sällsynta djur.

•

LASERTOLKADE VILTOBJEKT I MINSKOG.FI Nu kan skogsägare och yrkesfolk hitta information om viltmiljöer i e-tjänsten MinSkog.fi. I somras publicerades laserskannat material från Sodan­ kylä, Pudasjärvi, Kuopio och Björneborg. Under höstens lopp utvidgas tjänsten till att gälla laserskannat material från hela landet.

När ett viltobjekt visas på en skogsfastighet i e-tjänsten betyder det att beståndsstrukturen på den platsen är mycket gynnsam för djur. Viltvänlig skogsvård passar var som helst, men på de platser som visas i MinSkog.fi lönar det sig extra mycket. När materialet framställts har man beaktat eventuella buskskikt, skogsområdets mångfald och trädens grovlek.

Helt vattentät information om buskskiktet går inte att få med de nuvarande metoderna, och därför använder vi termen möjliga viltobjekt, där det med stor sannolikhet finns strukturella drag som passar djuren, till exempel viltbuskage och andra gömställen. Många av de här miljöerna är livsviktiga när djuren får sina ungar.

www.minskog-kundtidning.fi

29

Talg- och fröka ka

Tänk på

småfåglarna i vinter

Frön Till exempel so lrosfrö, durra, havre, vete och nött er passar som fågelföda.

Kokosolja (säljs bl.a. i bi tar som munko lja) Rybsolja Formen Det är lätt att få loss kakan till exempel från en ka k- eller muffin sform av silikon. Också plastkärl eller pepparkaksformar fu ngerar.

GÖR SÅ HÄ R: Dela kokosolja n i bitar och låt den smälta långsa mt på låg värm e i en stekpanna el ler kastrull. Ti llsätt en tredjedel ry bsolja för att kakan inte ska bli fö r hård när de n fryser.

Tillsätt frön up p till brädden och rör om i smet en så att den blir jämn. Häll ne r smeten i form en och låt den st elna i kylskå pet över natten.

Lossa kakan från formen oc h häng upp den med ett vack ert band i ett träd eller en port som syns från föns tret, så att du kan se hur glada fågl arna blir.

Recept: Petra

Antila

Bjud småfåglarna på mångsidig föda under hela vintern.

En bra plats för fågelmaten är minst tio meter från huset. Ett frodigt barrträd eller ett buskage ger fåglarna skydd och matro.

Kom ihåg att regelbundet rengöra fågelbord, matautomater och marken under dem från gammal mat och spillning. Det är viktigt både för fåglarnas hälsas skull och för att hålla råttorna borta.

30

www.metsaan-lehti.fi

Korsord

Lösningen på korsordet finns på www.minskog-kundtidning.fi/korsord.

Ge respons och vinn

ett PLANTERINGSRÖR!

Kolla in webbtidningen Min Skog – få aktuell information och tips på skogs- och naturvård från Skogscentralen Infobrevet utkommer 6 gånger per år

Vilka artiklar i tidningen tyckte du var intressanta? Vad har vi gjort bra, vad var sämre? Du kan svara på enkäten på adressen www.skogscentralen.fi/ min-skog-kundtidningen Bland alla som svarat lottar vi ut ett Pottiputki-planteringsrör, värt cirka 100 euro.

Lycka till i utlottningen!

Du kan svara på undersökningen inom en månad efter att tidningen kommit ut. Alla som svarar deltar i utlottningen.

Priset lottas ut den 19 november. Vinnaren meddelas per e-post eller brev.

www.metsaan-lehti.fi

S

kogscentralen publicerar skogsrelaterade artiklar på webbadressen www.minskog-kundtidning.fi. Vi sänder ett nyhetsbrev om webbtidningen Min Skog sex gånger om året till alla skogsägare som har gett oss sin e-postadress för kommunikation.

Vi uppdaterar webbtidningen med nya artiklar regelbundet.

Utöver nyhetsbrevet om webbtidningen Min Skog ger vi ut infobrevet MinSkog.fi till användare av e-tjänsten.

Du kan uppdatera din e-postadress och både beställa och avbeställa alla våra nyhetsbrev i vår webbtjänst: metsakeskus.mailpv.net Skogscentralen upprätthåller ett register över kontaktuppgifterna till de privata skogsägarna i Finland för myndighetsverksamhet och kommunikation.

31

R E ST .

N JÄ URO T S E G O EN K S US NN R T I V FÖ

HUR ANVÄNDER du e-tjänsten MinSkog.fi?

Logga in som skogsägare

www.minskog.fi och svara på enkäten.

Kampanjtid 2.5–31.12.2018. www.metsakeskus.fi/sv/utlottningsregler

Lätt att använda skicka anmälan om användning av skog skicka Kemera-ansökningar och anmälningar om verkställande meddela om utförda skogsvårdsarbeten skicka anmälningar om arbetsobjekt och om tjänster till aktörerna ge aktörerna samtycken till dina skogsdata.