IDEELLT ARBETE ÄR VIKTIGT FÖR INDIVID

Och Samh Lle

Att vara efterfrågad, få en tillhörighet och göra något meningsfullt gör att vi vill jobba för föreningar och organisationer på vår fritid.

– Det svenska föreningslivet upphör utan ideella insatser, säger Johan von Essen, professor vid Marie Cederschiöld högskola.

TEXT: Katarina Schläger

Hälften av den vuxna befolkningen har gjort ideella insatser under det senaste året. Trots de återkommande undergångsprofetiorna om att det ideella arbetet kommer att upphöra är det inte vad man ser i forskningen. Johan von Essen är professor i livsåskådningsforskning med inriktning mot civilsamhällesstudier och han hävdar att föreningslivet generellt är vitalt i Sverige.

– Alla våra mätningar, med start 1992, visar att engagemanget är märkligt stabilt. Skälen till att människor börjar med frivilligarbete är framförallt sociala – man är inbjuden och efterfrågad, eller i vissa fall känner social press att utföra ideella insatser. Däremot, att man fortsätter att arbeta ideellt under lång tid beror på att det känns meningsfullt och viktigt.

ENLIGT JOHAN VON Essen utförs det mesta ideella arbetet kontinuerligt. Man jobbar på, samma tid varje vecka, i en del av den vanliga veckolunken. När rutinerna bryts, som under pandemin, hade man farhågor om ett rejält avbräck för föreningslivet. Så blev det inte, och Johan von Essen ser snarare att vi har utvecklats och nu kan dra nytta av våra erfarenheter.

– Man har lärt sig den digitala tekniken på många håll, och dessutom blivit mer flexibel i sättet att arbeta.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB), fanns det år 2020 över 260 000 föreningar och organisationer i Sverige. Utan volontärer står 90 procent av alla ideella organisationer utan resurser. De har inga anställda och är helt beroende av frivilligarbete.

– Det svenska föreningslivet upphör utan ideella insatser och detta skulle omdana det svenska samhället i grunden. Inga idrottsklubbar, intresseorganisationer, hembygdsgårdar och liknande skulle finnas, säger Johan von Essen.

HAN SÄGER OCKSÅ att studieförbunden fortfarande spelar en avgörande roll för att ge resurser till alla dessa föreningar och organisationer, inte minst på landsbygden.

– Studieförbunden finns där och kanaliserar resurser i form av bland annat organisering, kunskap och kompetens. På det sättet är de jätteviktiga – som en slags infrastruktur för de ideella organisationerna.

Han berättar också att civilsamhället är av stor betydelse för demokrati och politik. Genom att arbeta ideellt blir människor organiserade och har lättare att driva sina politiska uppfattningar och påverka politiken.

Om man tittar på åldersfördelning är den yngsta gruppen, 16 ­25 år, inte lika engagerad som de äldre. Johan von Essen förklarar att det är ett mönster som är lätt att se orsaken till. Många börjar engagera sig när de har blivit föräldrar, köpt en bostadsrätt, fått sitt första förvärvsarbete och går in i facket eller liknande.

– Det ideella arbetet är förknippat med att man som vuxen etablerar sig i samhället, så det är inte konstigt att unga inte är representerade i lika hög grad.

STATISTIKEN VISAR EN tydlig förändring i balansen mellan åldersgrupperna; andelen 65-plussare ökar markant. Det finns några faktorer som förklarar detta.

– Det är 40 ­talisterna som går i pension nu. De är många, vana att arbeta och har stor erfarenhet av föreningsliv. Dessutom är människor friskare upp i åldrarna nu och då vill man göra någonting. När man har slutat förvärvsarbeta tar något annat vid, säger Johan von Essen.

Man har funderat mycket på sambandet mellan god hälsa och ideellt arbete. Johan von Essen förklarar varför det kan vara svårt att bevisa.

– Ja, statistiken är lite svajig, eftersom vi inte vet om de med god hälsa arbetar ideellt, eller om de som jobbar ideellt får god hälsa. Men vi att det ideella arbetet uppfattas som väldigt meningsfullt av de allra flesta. Det ger oss en tydlig tillhörighet och vi känner att vi gör något viktigt. •