MÅNGA UTSATTA BARN UTAN HJÄLP

DET TOG TIO år av förhandlingar, i gengäld ställde sig alla regeringar i FN:s generalförsamling bakom beslutet att anta konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. Att barn fick egna rättigheter formulerade i ett lagligt bindande dokument är en milstolpe i arbetet att skydda och värna barn.

Sverige har länge arbetat för att stärka barns rättigheter och varit ett föregångsland. För väldigt många barn är Sverige ett fantastiskt land att växa upp i. Vi har trygghetssystem för barn som tillhör de bästa i världen. Och första januari 2020 blev barnkonventionen lag. Det är ett stort steg framåt för att uppfylla barns rättigheter. Trots detta vet vi att många barn i utsatta situationer inte får det stöd och den hjälp som de har rätt till.

DET GÄLLER BARN som utsätts för våld och övergrepp, barn som växer upp i fattigdom, barn i migration och barn med funktionsnedsättningar. Det är djupt orättvist att likvärdigheten brister, att till exempel barn som växer upp i fattigdom har högre risk för sämre hälsa, i högre grad riskerar att inte klara skolan, att utsättas för våld och ha svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Tydliga krav på systematik och rutiner behövs för ett framgångsrikt barnrättsarbete. Samverkan och samarbete mellan aktörer runt barnet är nödvändigt och utgångspunkten måste alltid vara barnets behov. Krav måste ställas på att bedömning av barnets bästa alltid görs och frågor om våld ska vara rutin. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt fri från våld.

Barnkonventionen ger barnet status som rättighetsbärare. Det innebär till exempel att barnet har rätt att delta i den demokratiska beslutsprocessen, rätt till autonomi och rätt att utöva dessa rättigheter självständigt. Det innebär också att barnet ska ha kunskap om och möjlighet att utkräva sina rättigheter.

VI SER FYRA områden där behovet av åtgärder och utveckling är stort:

• Barnkonventionen i rättstillämpningen. Jag konstaterar att det ännu inte finns någon systematik i hur barnkonventionen används i rättstillämpningen i kommuner, regioner och statliga myndigheter.

• Barnkonsekvensanalyser och prövning av barns bästa. Varje beslut som rör barn, från beslut i enskilda fall till nationella beslut kring exempelvis lagstiftning, måste föregås av en prövning av barnets bästa, men här finns stora brister.

• Barns möjligheter att hävda sina rättigheter och att få upprättelse måste säkerställas.

• Barnkonventionen gäller alla barn. Det finns stora brister när det gäller barns tillgång till sina rättigheter, likvärdigheten måste uppfyllas.

FÖR ATT LYFTA barnet till att själv kunna påverka och förändra sin egen situation behöver de möta vuxna som efterfrågar deras åsikter och synpunkter. Vuxna som visar att barnets tankar är viktiga vid beslutsfattande som rör dem. På så vis läggs grunden för en mer inkluderande och välfungerande demokrati för kommande generationer. •

Utsågs 2018 till barn ombudsman.

Har arbetat som tjänsteman på ambassader runt om i världen. Var generalsekreterare för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU). Har arbetade på Sida och Kommerskollegium.

2005-08 ambassadör och chef för Globalt ansvar vid utrikesdepartementet.

2008 utsågs hon till generalsekreterare för Rädda Barnen.

Barnombudsmannen

Myndighet som bildades 1993 med uppdrag att driva på och bevaka efterlevnaden av FN:s konvention om barns rättigheter. Driver på genomförandet av barnkonventionen i kommuner, regioner och myndigheter. Myndigheten är opinionsbildande och företräder barns och ungas intressen i den allmänna debatten och ger rekommendationer till regeringen.