MYCKET ENERGI OCH NORRLÄNDSK SISU

Ska du delta i en cirkel i Haparanda, oavsett om det gäller linedance, body groove eller en stickad Strömsötröja, är det stor chans att du stöter på Carina Kapraali. Hon är nämligen en riktig eldsjäl och en av Studieförbundet Vuxenskolans främsta cirkelledare i Haparanda där hon har ett finger med i både det ena och det andra.

I den lilla byn Karungi, som ligger strax norr om Haparanda, bor Carina Kapraali, 64 år, tillsammans med sin man Pentti och hunden Basse. Förmiddagarna är vikta för Basse och långa promenader i skogen runt omkring. På eftermiddagarna händer det däremot allt som oftast att hon beger sig till Haparanda för att hålla en kurs i en det ena, en det andra.

DET SPRUDLAR AV energi när man talar med Carina. Hon berättar om sitt liv inom vården, 45 år totalt, där hon jobbade sig upp från att ha sprungit med post, blivit sjukvårdsbiträde, undersköterska, sjuk sköterska, specialistsjuksköterska, medicinskt ansvarig sjuksköterska till biträdande socialchef.

Dessutom extraknäckte hon som ambulansförare, hon var den första sjuk sköterskan i Haparanda som körde ambulans. Det är mycket hennes förtjänst att det idag alltid finns minst en sjuksköterska i ambulanserna, som numera är rullande vårdinrättningar istället för endast en transport. Numera är hon dock pensionerad.

Men vid sidan av sjukvården är det dansen som har genomsyrat hennes liv. Både hennes föräldrar var folkdansledare. Och när det i början av 2000 ­talet skulle starta en kurs i linedance i Karungi var Carina naturligtvis med.

– När det händer något i byn är det själv­ klart att man hänger på, säger hon.

Carina Kapraali med sin älskade hund Basse, som hon nu har börjat att köra drag med.

Linedance ­gänget, som bestod av både unga och gamla, nöjde sig inte med att bara dansa hemma Karungi utan slog sig i backen på att de skulle ta sig till VM i Nashville, USA, något år senare. Man jobbade ihop pengar genom föreningsarbete och reste iväg.

– Några placeringar blev det inte, men vårt mål var att komma till USA, där ingen hade varit tidigare, och det uppnådde vi ju.

NÅGRA FORTSATTE SEDAN att tävla individuellt, däribland Carina Kapraali, som nådde flera stora framgångar och mästerskapstitlar. Och det var också linedancen som 2017 ledde henne till SV i Haparanda. Hon fick en fråga om att leda en kurs och nappade naturligtvis.

Sedan slog pandemin till, danskurserna ställdes in och för att ha något att göra hoppade Carina själv på en digital kurs där man virkade en temperatur filt.

Hon kom igång med virkningen och stickningen igen och en dag, när hon i väntan på annat satt och fäste trådar på ett par sockor på SV i Haparanda, kom verksamhetsutvecklare Åsa Tornin förbi och föreslog att hon även skulle hålla kurs i sockstickning. Därefter har det bara rullat på med cirklar i flätstickade reflexmössor, virkade koftor, Strömsötröjor och så vidare.

– Strömsöcirkeln blev fulltecknad på bara några timmar och dubblerades, berättar Carina med glädje i rösten.

SAMTIDIGT HAR HON fortsatt med dansandet. I höstas höll hon en cirkel i dansen body groove, där målet är att fylla deltagarna med rörelseglädje och harmoni genom enkla steg och helt utan krånglig koreografi.

– Det finns många människor som av olika anledningar har gått upp i vikt och inte känner sig bekväma med att gå till ett gym eller en fitnesstudio. Dem vill jag hjälpa genom dansen.

Carinas filosofi är att sikta in sig på kortare cirklar, fem till sex veckor i taget, eftersom ”folk inte är beredda att binda upp sig för längre perioder”.

Som avslutning skickar hon med ett visdomsord till oss alla:

”Konst är något som du inte kan och när du kan det är det ingen konst”. •

Den virkade konsten växer fram under Carina Kapraalis studie cirklar.

Höger: Den populära Strömsötröjan.