VISION F Ö R K R A F T TA G M O T V Å R D S K A D O R N A
Bertil Guve
Föreståndare, Centrum för teknik i medicin och hälsa
JOURNALHANTERING System för avvikelsehantering identifierar riskbeteenden
MEDICINTEKNIK NTEK
Rätt utrustning, en förutsättning föru för säker sjukvård jukvår
LEDNINGSSYSTEM LEDNI
Ny standard standa gör det lättare att kvalitetssäkra vården kvalit
Göran Stiernstedt Synnöve Ödegård Richard Cook Peter Möller Anna Andersson Iréne Tael Per-Anders Sunesson Måns Belfrage Marion Lindh
2
ledarskap
En 0vision för vårdskador Inom patientsäkerhet finns det frågor som är viktiga att lyfta fram, säger Göran Stiernstedt på SKL. Att sjukvården inför smarta IT-lösningar nämns ofta, men att rätt individer arbetar på rätt plats inom vården och att man börjar diskutera vilken patientsäkerhetsrisk det är att ge vård i onödan diskuteras alltför sällan.
Alla vårdskador eller dödsfall inom vården är allvarliga, och enligt Göran dör 3000 patienter årligen till följd av skador de fått inom vården.
Göran Stiernstedt, som är chef för Vård och omsorg på SKL, är medveten om att den sista punkten är laddad.
De senaste 10-15 åren har utvecklingen av patientsäkerhet tagit stora steg. Det tackar Göran Stiernstedt professionerna för. Det är de anställda inom vården som är kraften. Men många utmaningar återstår.
-- De som arbetar inom vården vill gärna att den vård de ger gör gott. Vi vill väldigt gärna se alla fördelar med vården, men vi pratar sällan om faran med onödig vård. 20 – 25 procent av alla datortomografiundersökningar skulle inte ha behövt göras. Strålningen vid undersökningen kan tyvärr bidra till fler cancerfall. Man pratar om överbeläggningar på sjukhus, men diskuterar alltför sällan att så många som 15 – 20 procent på vissa kliniker skulle kunna omhändertas på annan plats. Andra vårdformer än inneliggande på sjukhus är väsentligt mindre riskfyllda. Området patientsäkerhet är stort och det är inte alldeles självklart vad som ryms inom dessa ramar. -- Jämlik sjukvård, är det en fråga om
patientsäkerhet? Man förutsätter alltid att de som har det sämre ställt söker vård för sällan, istället för att andra söker för ofta. Jag tror vi måste skapa en attitydförändring i samhället omkring de här frågorna. GÖRAN STIERNSTEDT Ålder: 63 år Yrke: Chef för Vård och omsorg på SKL, överläkare med en lång karriär bakom sig. Karriär: Arbetade som läkare i 20 år, därefter som divisionschef, chef för Akademiska Sjukhuset i Uppsala, tidigare biträdande landstingsdirektör i Stockholms län. Skrev Sveriges första avhandling på Borrelia 1985. Det här vet inte många om mig: Jag är en bra rörmokare. När man har kopplat ihop rören och ska se så det sluter tätt, det är ett mycket speciellt ögonblick.
-- Jag vill inte bortförklara det faktum att människor dör, men vill heller inte att siffror används för att driva kampanj. Vårdskador kan ha bidragit till att 3000 patienter har dött. I många fall vet vi att livet inte har förkortats alls eller att det har förkortats mycket lite.
-- Lokalt bygger man upp händelse- och avvikelseregister, som så småningom bör byggas ihop nationellt. Arbetet går definitivt framåt. Det talas om 0vision för vårdskador. Det är en utmärkt vision även om det är svårt att jämföra vården med till exempel trafiken och 0visionen. Det blir inte alltid tankemässigt rätt, säger Göran Stiernstedt. -- Med de definitioner vi har så är inte alla vårdskador undvikbara, till exempel vissa vårdrelaterade infektioner, medan alla trafikskador torde vara potentiellt undvikbara. Visioner är bra. Målsättningar bör vara realiserbara och mätbara. Jag tror att man ska arbeta med att bryta ner visionen till greppbara mål och bearbeta område efter område.
TITELANSVARIG: Alexander Ullman PRODUKTIONSCHEF: Filip Lindén REDAKTIONSCHEF: Martin Hagwall WEBBUTVECKLING: Christian Ålander TRYCK: Exakta Printing, Malmö, 2012.
TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON
För försenat inskickat material, ansvaras ej. 18233 DANDERYD Tel: 0046(0)8 753 19 00 E-post: 0vision@svenskabranschforum.se
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
Nya generationens läkemedelskylar för säker förvaring T! NYHE
Förvara känsliga läkemedel, vacciner, prover och reagenser i kylar utrustade med IntelliColdTM, en 24/7 dataloggning via SD kort som kan överföra data till dator för övervakning av hårdvara och mjukvara. l l
l
Lägre elförbrukning Utökad garanti och SD-kort utan kostnad vid registrering Larm för öppen dörr, övervakning av strömbortfall
Nordic Biolabs AB, Box 7293, 197 14 Täby, Tel vxl 08-630 85 00, Fax 08-630 09 05
Förebygg vårdrelaterade infektioner Rapporter visar att vårdrelaterade infektioner är den fjärde vanligaste dödsorsaken i västvärlden, samtidigt som de leder till ökad användning av antibiotika med hotande antibiotikaresistens som följd. Lösningen för att sätta stopp för dessa infektioner – som orsakar stort lidande för patienterna och enorma kostnader för sjukvården – stavas BIP, Bactiguard Infection Protection.
Helhetslösning för nya vårdstandarder Bactiguard har utvecklat ett strukturerat program för säker och effektiv implementering av Bactiguard®-belagda produkter, Bactiguard Clinical Imple mentation Program ( BIP CIP) . I programmet ingår hygienrutiner, riktlinjer för val av kateter, utbildning och information till patienter samt monitorering för bättre infektionskontroll.
Bactiguard® – unik svensk teknologi Våra produkter bygger på unik svenskutvecklad teknologi, Bactiguard®. Ett extremt tunt ytskikt binds permanent till ytan på medicintekniska produkter, t.ex.
katetrar. Teknologin förebygger mikrobiell adhesion och biofilmsbildning utan att ha farmakologisk eller toxisk effekt.
Våra produkter BIP FoLEy CaTHETER
Infektionsreducerande urinvägskateter som är vår första och hittills största produkt. En av de kliniskt mest väldokumenterade medicintekniska produkterna som finns idag. Har använts framgångsrikt i mer än 15 år och på sammanlagt över hundra miljoner patienter.
Visste du att: ◽ ca 1500 patienter dör årligen som en direkt eller indirekt följd av infektioner uppkomna på svenska sjukhus. ◽ var 10:e sjukhusbädd är upptagen på grund av vårdrelaterade infektioner. ◽ kostnaden för vårdrelaterade infektioner beräknas till 3,7 miljarder kronor per år i Sverige. ◽ BIP Foley Catheter, reducerar sjukdomsalstrande bakterierna med över 70 procent. ◽ 60 procent av de bakterier som orsakar vårdrelaterade infektioner är resistenta mot en eller flera antibiotikaklasser.
BIP EndoTRaCHEa L TuBE
Cirka 15 procent av alla intensivvårdspatienter får luftvägsinfektion, med förhöjd mortalitet på upp till 30 procent. BIP ETT minskar radikalt bakterieadhesionen och kolonisering av bakterier samt är vävnadsvänlig.
Bactiguard erbjuder lösningar inom vården som ger ökad patientsäkerhet med unik teknologi. CHRISTIan KInCH, Vd BaCTIguaRd
BIP CE nTRaL V EnouS CaTHETER
Behandling med centrala venkatetrar ökar risken för infektion med förhöjd mortalitet som följd. Bactiguards belagda CVC reducerar kateterrelaterade infektioner upp till 50 procent. www.bactiguard.com
4
ledarskap
Med patientsäkerhet i ständigt fokus
D
et var när Synnöve Ödegård började på Socialstyrelsen i Örebro 1990 som hon förstod hur mycket det fanns att göra för att öka säkerheten i vården. Sedan 2004 arbetar hon på KTH och har sedan 2008 h aft ansvar för landets främsta utbildning i patientsäkerhet. I Örebro var uppdraget att systematisera landets samtliga Lex Maria-ärenden. Det var då hon insåg att underrapporteringen var katastrofal och inte nog med det. Återkopplingen till vården var också undermålig. -- Jag är oerhört kritisk till att det tjugo år senare fortfarande inte finns en fungerande sökbar databas med samlad informationen från alla Lex Maria-anmälningar. Det handlar om 10 000-tals ärenden. Vilken industri skulle hantera så viktig information på det viset? Det skulle vara en oerhörd tillgång när det gäller lärandet och förbättringsarbetet. Men generellt anser Synnöve Ödegård att det är för mycket fokus på det som redan har hänt. Vi måste bli bättre på att försöka förutse vad som skulle kunna hända. Det gäller alla nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet – även den nationella. -- Det handlar framför allt att ledningen på lokal - regional nivå måste ta ansvar för frågorna i långt större omfattning än nu. I dag överlåts frågorna till personalen som många gånger får arbeta under förhållanden, som inte är optimala ur ett säkerhetsperspektiv.
IRÉNE TAEL
Forskningsingenjör med patientsäkerhet vid Skolan för Teknik och Hälsa
RICHARD COOK
Läkare, forskare och expert på fel i komplexa system inom hälso- och sjukvården, är utsedd till Sveriges första professor i patientsäkerhet.
SYNNÖVE ÖDEGÅRD
PhD, Doktor i folkhälsovetenskap, Leg. sjuksköterska.
Ny professur i patientsäkerhet A
tt det finns problem inom vården som måste uppmärksammas, står helt klart. Mindre klart är varför problemen uppstår, vad som orsakar dem och hur de ska lösas. En av dem som ska leda den Nordiska utvecklingen mot en säkrare vård är Richard Cook. I vår tillträder han som professor inom området patientsäkerhet och blir därmed landets första professor någonsin i ämnet. -- Det ska bli väldigt roligt och intressant att få komma till Sverige och arbeta. Det är en stor utmaning att få jobba med dessa frågor som berör så många. Richard Cook är en av de ledande, internationellt erkända experterna inom områdena; medicinska olyckor samt den mänskliga prestationen i verksamheten. Han är dessutom verksam som läkare, forskare och expert på fel i komplexa system. Därutöver undervisar och forskar han vid University of Chicago. Säkerhet är ett mångfacetterat område som engagerar forskare från olika områden, till exempel kärnkraft och flyget.
-- Vi arbetar med samma sak – säkerhet. Det betyder att vi kan dra nytta av varandras kunskap och erfarenheter för att bygga säkra system. Tidigare ansågs den mänskliga faktorn vara orsaken till många incidenter inom sjukvården, men det talar vi alltmer sällan om. Antalet ”fel” är större än antalet olyckor. Med tanke på den riskfyllda verksamhet som bedrivs inom sjukvården är det enastående att det inträffar så få olyckor. Vi vet inte varför det är så men när vi kan förklara varför olyckor undviks, så kommer vi att kunna bli bättre på att göra vården säkrare.
Systemperspektivet är centralt F
ör femton år sedan studerade Synnöve Ödegård säkerhetsarbetet inom flyg, offshore och kärnteknisk verksamhet. Det var då hon träffade Iréne Tael som hon senare rekryterade till KTH Skolan för Teknik och hälsa. Gemensamt har de utvecklat verksamheten inom patientsäkerhetsområdet på KTH genom att bland annat starta en 15 poängs utbildning. Iréne Tael beskriver hur säkerhetsforskningen har utvecklats inom andra branscher och hur synen på säkerhet har förändrats. -- Från början var allt fokus på tekniken. Vi hade byggt robusta reaktorer men inte tänkt på att det var människor som skulle hantera all teknik. Det var efter olyckan i Harrisburg som säkerhetsbegreppet vidgades och efter Chernobyl inkluderades även säkerhets-
kulturen. I dag har man ett tydligt systemperspektiv där samspelet mellan människa, teknik och organisation är centralt, något som är precis lika viktigt inom vården säger Iréne Tael. All verksamhet på KTH Skolan för Teknik och hälsa, inom patientsäkerhetsområdet såväl forskning som utbildning utgår från ett systemperspektiv. Att patientsäkerhetsutbildningen har hamnat på KTH och inte blivit en medicinsk angelägenhet kan tyckas märklig. -- Men jag tycker att det är bra att den är på KTH. Hälso- och sjukvården är minst lika komplex och i många delar också lika tekniskt avancerad som andra högriskverksamheter, men man tänker inte så ofta på att det är så, säger Iréne Tael. TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
5
Breda samarbeten ger patientsäkra lösningar Sjukvårdsutvecklingen består många gånger av tekniska landvinningar och sjukvården bygger alltmer på teknik. På Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH, arbetar man med många frågeställningar som har betydelse för vården. En av dessa är patientsäkerhet, där man för tillfället arbetar med tre parallella projekt. -- I vårt arbete har vi identifierat tre problemområden inom patientsäkerhet där vi ser att vi kan gå in och hitta lösningar. Vi arbetar tillsammans med olika företag och forskare inom både teknik och hälsa, berättar Sjoerd Haasl, teknologie doktor och projektledare på CTMH. Karolinska Institutet, KTH och Stockholms läns landsting, SLL, är huvudmän för Centrum för teknik i medicin och hälsa. Centrat arbetar med metoder inspirerade av Stanford University i Kalifornien. En sådan metod är Speed Dating. -- Ledningen på Karolinska universitetssjukhuset hade hört talas om vår Speed Dating. De ville ha hjälp med att lösa problemet med vårdrelaterade infektioner. Då letade vi upp eldsjälar inom vården som berättade om problemet för aktörer utanför sjukvården. Utgångspunkten är att sammanföra olika kompetenser och aktörer för att hitta lösningar på sjukvårdsrelaterade problem, berättar Bertil Guve, teknologie doktor och föreståndare på CTMH. Analysen av problemställningen vårdrelaterade infektioner ledde fram till en Speed Dating där företrädare från sjukhus och näringsliv träffades och diskuterade. Sedan gick man vidare och gav två fördjupande workshops. Det arbetet har lett fram till spännande projekt. BERTIL GUVE Föreståndare vid Centrum för teknik i medicin och hälsa vid KTH
Speed Dating löser problem med vårdrelaterade infektioner
-- Vi skiljer på endogena infektioner som är, det vill säga infektioner som uppstår av bak- utvecklat ett sätt att kunna rena luften där terier, svamp eller virus som kommer inifrån man bor, innan en stor operation till exempatienten, och exogena infektioner som pel. Det fungerar som rökstopp, att patienter uppstår när orsaken kommer utifrån, kanske som röker ska vara rökfria för att, reducera som följd av bristande hygien. Vi har bevilrisken för komplikationer i samband med jats pengar från Vinnova för att med denna operation. Genom att rena luften man andas uppdelning som utgångspunkt, in hoppas vi stärka patienten innan operaskapa ett konsortium för tion, berättar Sjoerd Haasl. att utarbeta effektiva Centrum Clinical innovation Fellowför teknik i medicin metoder för att och hälsa, CTMH har Karolinships, CIF, är en innovationsmoska institutet, KTH och Stockholms minska antalet tor, som verkar för att hitta både Läns Landsting som huvudmän. Clinical vårdrelaterade Innovation Fellowships drivs och har kreativa in- och utgångar ur skapats av CTMH. Deras metod är att arbeta infektioner, i grupper om tre, med olika kompetenser; en problem inom vården. Inom raläkare, en ingenjör samt en industridesigner säger Bertil men för patientsäkerhet arbetar eller en ekonom. De arbetar på kliniker där Guve. de behovsorienterar och kartlägger så många man nu med metoder för att öka problem som möjligt. Därefter görs analyser och en prioriteringslista, därefter söker de finansiämedverkan för patienter med rer till en produkt eller en tjänst, som de har Det kroniska sjukdomar. sett att det finns behov av. Syftet är att skapa produkter eller tjänster som både kan planerade förbättra vården och samtidigt bidra -- Vi arbetar tillsammans med til l att företagen kan utvecklas Innovationsplatsen på Karolinoch växa. arbetet delas ska universitetssjukhuset både när upp i olika delprodet gäller vårdrelaterade infektioner och jekt. Hygien brukar ta patientmedverkan. Dagens patienter är ofta stor plats i diskussionerna kring medvetna och pålästa, och vi ska i framtiden infektioner inom vården. Här utgör frågan utföra mer vård för samma summa pengar bara en del av ett större sammanhang. I som i dag, dessutom är medverkan ett sätt att samtliga delprojekt samarbetar CTMH med skapa trygghet. Tillsammans med Swedish Innovationsplatsen på Karolinska UniverMedtech driver vi projektet Medtech Sverige sitetssjukhuset och SP Sveriges Tekniska 2020 för att informera ansvariga för vården Forskningsinstitut. på olika nivåer, så att de förstår vidden av att -- Ett av våra planerade delprojekt geha en strategi för den tekniska kompetensen nomför vi med forskare från Uppsala. De i sjukvården, säger Bertil Guve. fokuserar på hur man kan eliminera bakterietillväxt i handfaten. I ett annat delprojekt avser vi genom en kombination av teknologi och av pedagogisk metodik motivera alla inblandade på en klinik att följa handhygienrutiner. Vi samarbetar även med ett företag som tillverkar katetrar med antibakteriell TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON yta. Vi tittar även på den endogena infektionen tillsammans med en barnläkare som har REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
FOTO: KTH
6
Organisation
LEAN – Ett verktyg i patientsäkerhetsarbetet Att arbeta patientsäkert inom sjukvården kräver en stark ledning. Väljer man att satsa på att kvalitetssäkra sin vård har vi sett att det går bättre om det sker kontinuerligt i det vardagliga arbetet. Gör man det rätt blir det ett lärande som leder till hållbara förbättringar och bättre patientsäkerhet. Om man dessutom är ödmjuk inför vår komplexa omvärld blir det säkrare för alla inblandade.
att kvalitetssäkra sig själv. Man måste vara ödmjuk inför sin uppgift och inför komplexiteten i yrket och ingå i större systematisk kvalitetssäkring, menar Jonas Leo. Lisa de Verdier är expert på LEAN och är även hon utbildare och föreläsare. Hon tycker att kvalitet och patientsäkerhet hänger ihop. -- Kvalitet inom vården är att det inte ska spela någon roll vem jag möter, det ska inte vara ett lotteri om jag ska få rätt vård eller god omsorg. Grundbulten i LEAN är att vi använder det bäst kända arbetssättet vi känner till just nu. Om alla i organisationen är införstådda i detta sätt att tänka, då blir vården säkrare. Traditionellt har det inte varit särskilt lätt att ändra befintliga standarder i vården, vilket gör att det kan finnas ett visst motstånd mot LEAN bland de anställda, säger Lisa de Verdier.
Man måste vara ödmjuk inför sin uppgift och inför komplexiteten i yrket menar Jonas Leo
Sjukhus behöver ledarskap som driver mikronivån för att skapa patientsäkerhetsdialog och lärande. Det är ett nytt sätt att tänka och finns i dag på få ställen där vi på Capio S:t Görans Sjukhus är ett exempel, säger Jonas Leo, kirurg och överläkare på nämnda sjukhus. Dessutom anordnar han workshops och föreläser om förbättringsarbete och ledarskap, som är viktiga faktorer för att förbättra patientsäkerhetskulturer. Jonas Leo berättar om de tre patientsäkerhetsnivåerna inom sjukvården. -- Överst har vi makronivån, det är riktlinjer från WHO och Socialstyrelsen bland annat. Därefter kommer mesonivån, där vi hittar chefsläkare och kvalitets controllers som stödjer punktprevalenser, avvikelshantering, händelseanalyser och patientenkäter. Sist har vi mikronivån vilket är de team som möter patienten. I korthet kan man säga att man försöker systematisera arbetet och koppla ihop alla nivåer på Capio S:t Görans Sjukhus
och genom att arbeta med LEAN får man med den för kulturen så viktiga mikronivån. Det är ledningens ansvar att se till så att de personer som arbetar närmast patienterna har förutsättningar att kunna göra detta på ett konstruktivt sätt, menar han. Utifrån sina patientflöden försöker sjukhuset bilda tvärprofessionella och tvärfunktionella förbättringsgrupper, där de kontinuerligt arbetar med att förbättra omhändertagandet av patienterna. Förbättringsgrupperna blir aktiva mottagare av information från makro- och mesonivåerna och förutom detta, problemlösare av de vardagliga problemen som dyker upp. -- Arbetsplatsen och sjukhuset måste öppna upp för en patientsäkerhetskultur genom att diskutera hur vi beter oss mot varandra. I det ingår att driva ut rädsla ur organisationen. Man måste våga säga; ”Det här kan jag inte” och släppa på sin roll som expert och LISA DE VERDIER
Överläkare på Capio St:Görans Sjukhus
LEAN Expert och Föreläsare
FOTO: ST:GÖRANS
FOTO: MIKAEL SOUDAH
TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
Conductive är Sveriges störs ta konferens- och utbildningsföretag för privat och offentlig sektor. Jonas Leo och Lisa de Verdier föreläser hos Conductive samt håller workshops och ger kurser. Under året kommer Conductive att anordna följande konferenser och kurser:
°Administratör inom högs kolan – 28-29 mars
°Förbättrad biståndshandl äggning äldreomsorgen – 29-30 mars
inom
°Steget framåt – Verksamh etsutveck ling i äldreomsorgen – 16-17 april °Med icinteknik i utveckling – 18-19 april °Framtidens Gero donti – 18-19 april °Kvalitetskontroll av priva t äldreomsorg – 23-24 april
°Lean Sjukvård Ledarskap – 23-24 april °Ped iatrik i primärvården – 24-25 april °Patientfokuserad hemsjukv ård – 21-22 maj °Lean Primärvård – 28-29 maj °Lean Sjukvård Baskurs – 11-12 september °Cancervård 20 12 – 11-1 2 september
FOTO: FILIP LINDÉN
JONAS LEO
-- Inom vården arbetar man med människor och man är stolt över det arbetet. Man vill inte känna sig inlåst. En stor utmaning med LEAN är att få de anställda att känna precis tvärtom, att LEAN är ett verktyg för att höja kvaliteten genom ökad användning av de anställdas kreativitet, inte tvärtom.
7
Medvetet arbete minskar vårdskador på Sophiahemmet Idag pratas det om patientsäkerhet i många olika sammanhang och Socialstyrelsen har antagit en nollvision för vårdskador. På Sophiahemmet har man dock arbetat med patientsäkerhet i över tio år. -- Patientsäkerhetsarbete är en del av vårt grundkoncept. Vi vill erbjuda en säker och högkvalitativ vård, säger chefsläkare Peter Möller på Sophiahemmet. En av hörnstenarna i ett fungerande patientsäkerhetsarbete är ett väl utvecklat system för avvikelserapportering. På Sophiahemmet får man in omkring 500 rapporter om året och det ger ett bra underlag för att identifiera risker och riskbeteenden. Utifrån dessa rapporter gör man sedan riskanalyser och tar fram förslag på hur vården skulle kunna förbättras. Dessutom gör man kontinuerliga journalgranskningar enligt en vetenskaplig metod som kallas GTT (Global Trigger Tool). Årligen granskas 240 journaler på Sophiahemmet för att hitta eventuella vårdskador. En tredje del av patientsäkerhetsarbetet innebär att man tittar på processerna i vården och att alla rutiner för hur arbetet ska genomföras finns lättåtkomliga. -- Dessutom blir alla läkare granskade innan de anställs, berättar Peter Möller. De skriver också under på att de tänker arbeta enligt vår etiska värdegrund, samt sträva efter att uppnå miljömål och kvalitetsmål.
PETER MÖLLER Chefläkare på Sophiahemmet
FOTO: SOPHIAHEMMET
ROBERRT LÖFBERG Verksamhetschef på Gastro Center Sophiahemmet
FOTO: SOPHIAHEMMET
Patientsäkerhetsarbetet har gett resultat. Under flera år har man sett en långsam, men stadig nedgång av antalet vårdskador. Man ser också att de möjliga konsekvenser som finns med i avvikelserapporterna blir allt mindre allvarliga. Medvetenhet är det viktigaste för att få till ett fungerande patientsäkerhetsarbete, menar Peter Möller. -- En stor del av alla vårdskador uppkommer på grund av slarv, eller för att man har för bråttom och struntar i att följa regelverket, säger han. Ska vi uppnå nollvisionen måste hela personalen ta patientsäkerhetsarbetet på allvar. Robert Löfberg är verksamhetschef på Gastro Center, Sophiahemmet. Där har man bland annat utför närmare 9.000 gastrointestinala videoendoskopier årligen. Robert Löfberg menar att riskerna är stora för att det kan uppstå komplikationer om man inte
följer noggrant utformade rutiner och medicinska ”checklistor”. Van och välutbildad personal är ett måste för att kunna hålla hög patientsäkerhet. -- Tidigare kunde det hända att vi fick reda på att en patient på väg att genomgå gastroskopi med vävnadsprov var under behandling med det blodförtunnande medlet Waran först när han låg på undersökningsbordet. Det är i senaste laget om man vill undvika en allvarlig, och kanske svårstoppad blödningskomplikation i samband med ingreppet. Idag har de samlat denna information tidigt i vårdprocessen och kan utföra korrekta åtgärder för att hantera en sådan riskpatient. I ett längre perspektiv ser man att patientsäkerhetsarbetet på Gastro Center har gett resultat. För ett tiotal år sedan inträffade allvarliga komplikationer i 0,1 procent av fallen. Idag är risken nere på 0,025 procent. Bakom detta ligger ett idogt arbete, menar Robert Löfberg. -- Visst är det viktigt med ”whistle blowers” som larmar när något är fel, men ska vi få en långsiktig förändring till det bättre är den kontinuerliga rapporteringen av alla avvikelser minst lika viktig, säger han. Vi behöver få rutin på patientsäkerhetsarbetet, helt enkelt. TEXT: BENEDIKTA CAVALLIN
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
8
ledarskap
Bristen på specialister är farlig för vården Vården är ett högriskområde. Varje år dör patienter till följd av skador de drabbats av inom sjukvården.
”
Att arbeta med människor är komplicerat, men om våra medlemmars kunskap användes fullt ut inom sjukvården, skulle vården vara mycket säkrare.” Det hävdar Vårdförbundets vice förbundsordförande Anna Andersson.
I dag får en sjuksköterska själv bekosta sin specialistutbildning. Det är inte rimligt, tycker Anna Andersson.
Rätt kompetens finns inte alltid på rätt plats inom vården. Det kan dels bero på att det råder brist på en del yrkeskategorier, men det är inte den enda anledningen, säger Anna Andersson.
ring försvinner. Det här är på väg att införas i hela Skåne nu, vilket betyder att de anser att det finns vinster att hämta här, både ur patientsäkerhetsaspekten, men även organisatoriskt.
-- Det är till stora delar en organisatorisk fråga. Viss kunskap efterfrågas helt enkelt inte, den har inte en naturlig plats inom vården. Det behövs krafttag från de ansvariga, de behöver fundera på hur de använder sin personal, så att rätt kompetens kommer på rätt plats.
Snabbspåren inom ambulanssjukvården, där det finns en ambulanssjuksköterska med specialistutbildning inom strokevården, är ett annat sätt att arbeta med patientsäkerhet.
Som exempel nämner Anna Andersson den mobila röntgen i Skåne. Där undrade man varför alla patienter skulle behöva ta sig till röntgenavdelningen på sjukhuset. Det ledde fram till att man hittade en annan lösning – ett mobilt röntgenteam. -- Istället för att en gammal, dement patient med höftledsskada, tar sig till sjukhuset så åker en röntgensjuksköterska hem till patienten. På så sätt blir vården säkrare och risken för fallolyckor, vätskebrist och förvirANNA ANDERSSON Vice Förbundsordförande på Vårdförbundet
FOTO: ULF HUETT
-- Vetenskapliga studier visar att patienter som fått vård direkt har betydligt större chans att återhämta sig. Men den här typen av verksamheter kräver satsningar. Ytterst är det våra politiker inom kommun och landsting som är ansvariga. Vårdförbundet vill se samarbete över gränser, till exempel primärvård och hemsjukvård, att man ser över organisationen så att vi möter patienten där den är. Vad är det som säger att man får bäst vård på akuten? För en gammal människa är det förmodligen bättre att få motsvarande vård av hemsjukvården.
de kostnader hon lagt ner på sin utbildning. Dessutom är det inte ovanligt att hon får lägre lön efter utbildningen, eftersom hon eller han då anses vara oerfaren. Något måste göras. Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer det att fattas 30 000 specialistsjuksköterskor 2030 och bristen bekräftas i en rapport som Socialstyrelsen släppte nyligen. Patientsäkerhet är en villkorsfråga. Medlemmarna vill utföra sitt arbete på ett säkert och tryggt sätt för både patienterna och sig själva. Den etiska stressen bland medlemmarna är något de på förbundet känner av. -- Det känns väldigt tydligt, i synnerhet vid nedskärningar. Det sker stora och många förändringar inom vården, den utvecklas ständigt och personalen måste tillskansa sig ny kunskap, vilket ökar den allmänna stressen. Vi tror att man skulle skapa bättre och säkrare vård om man arbetade i team runt patienten, så att rätt kompetens ger rätt vård på rätt plats.
Vårdförbundet driver även frågan om betald specialistutbildning. I dag får en sjuksköterska själv bekosta sin specialistutbildning. Det är inte rimligt, tycker Anna Andersson. -- Det finns beräkningar som visar att det tar 19 år för en sjuksköterska att hämta igen
TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
Protesoperation i tidig ålder innebär 100 procents sannolikhet för omoperation Varje år ersätts ca 1,2 miljoner knän med en protes. I vissa fall lossnar proteserna och i andra fall slits protesterna sönder och ibland uppstår det infektioner. I samtliga dessa fall tvingas patienten att genomgå en så kallad protesrevision, d.v.s. att den gamla protesen ersätts med en ny och större protes om möjligt. För patienter över 55 år fungerar knäproteser relativt bra, i vart fall under de första 20 åren. Men för patienter som är i 40-årsåldern är sannolikheten för protesbyte genom ny operation 100 procent, förutsatt att de lever normallänge. Med hänsyn till operationskostnaderna, som bärs av samhället, och knäledsprotesers livslängd är det i regel patienter som fyllt 60 år som erbjuds knäersättningsoperationer. Patienter som befinner sig i 40-årsåldern får därför ofta leva med smärtor i ca 20 år innan operation blir aktuell för deras del. För dem i åldersgruppen 40-60 år kan Episealer Knee® vara ett behandlingsalternativ i framtiden. Behandling av skadorna sker med en mindre invasiv metod i ett tidigare skede, utan att möjligheterna till en eventuell framtida knäprotesoperation försämras. Episealer® - individanpasade implantat Episealer® är små individanpassade implantat för behandling av lokala broskskador i människors leder. Ett litet implantat som enkelt kan sättas in med maximal precision medför minimalt trauma på kringliggande vävnad och kräver mindre komplicerad rehabilitering. Förplanerad individanpassad kirurgi ger repeterbart resultat Genom att erbjuda ortopeder ett kirurgiskt kitt som är unikt anpassat till varje patient skapas förutsättningar för en bred användning.
www.episurf.com
Implantaten kan sättas in med mycket hög precision genom Episurfs individanpassade kirurgiska borrguider, Epiguide®. Detta minimerar riskerna för felaktig insättning av implantat. Implantaten och de kirurgiska mallarna designas preoperativt av Episurfs bildanalyscenter baserat på patientspecifika bilder (MR eller CT). Implantaten designas för att enbart ersätta den skadade broskytan, vilket beräknas bidra till snabbare återhämtning för patienterna och längre livslängd för implantaten. Det dagskirurgiska ingreppet är säkrare och enklare att använda jämfört med nuvarande metoder för insättning av implantat. Vår vision är att kunna behandla patienter med broskskador i ett tidigare skede och även kunna stoppa vidare artrosutveckling i knäet. Episurfs implantatkoncept: • Implantaten anpassas perfekt till det skadade området • Det kirurgiska ingreppet är minimalt invasivt • Det kirurgiska ingreppet genomförs med hög precision • Det kirurgiska ingreppet är enkelt att genomföra • Patienten kan lämna kliniken samma dag Kliniska prövningar Episurfs kliniska prövningar genomförs tillsammans med två ortopediska kliniker i Sverige under 2012. Episurf Medicals nya implantatkoncept för lokala broskskador i leder beräknas finnas tillgängligt för patienter i slutet av 2013.
10
kunskap
Nya lagen tar avstånd
”
För ett år sedan trädde den nya Patientsäkerhetslagen i kraft. Med sitt uttalade fokus på organisations- och systemfrågor inom sjukvården, istället för på individen, bidrar den till att öka viljan hos de berörda att öppna upp verksamheten för kritiskt tänkande.” Det är en av de faktorer som kommer att leda till ökad patientsäkerhet, säger Per-Anders Sunesson, chef på Socialstyrelsens Tillsynsavdelning.
Ungefär 100 000 patienter om året drabbas av vårdskador i Sverige och antalet klagomål ligger på drygt 30 000. Det är höga siffror och självklart var dessa en av orsakerna till att regeringen tillsatte en utredning om patientsäkerhet 2007. Utredningen, i vilken Per-Anders Sunesson var sekreterare, låg sedan till grund för Patientsäkerhetslagen. -- Vi inledde vårt arbete samtidigt som flera andra länder drog igång liknande projekt. Det var en världsomspännande rörelse. Stora länder såsom USA och Australien genomförde vårdskadeundersökningar som indikerade samma saker som här i Sverige – att alltför många råkar ut för vårdrelaterade skador. Det blev helt enkelt tydligt att det var viktigt att få tillstånd en säkerhetskultur inom sjukvården, på samma sätt som man
det större fokus på vem som hade gjort fel. Patienter kunde göra en anmälan till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, där man fick uppge den person som man ansåg hade agerat fel. Om HSAN ansåg att det fanns skäl nog, kunde denna person få en erinran. Det var så det såg ut och individens agerande kom i fokus, vilket inte gagnade patientsäkerheten. Lagstiftaren höll med utredarna, vilket ledde fram till den nya lagen, som trädde i kraft den 1/1 – 2011.
-- Det skapade en rädsla hos de anställda, dels för att ta upp frågor hade det inom kärnkraftsindustrin till diskussion, men också och offshore. Om det skulle för att göra fel. Om en Tidigare kunde inträffa en incident på ett sjuksköterska råkade man lämna in klagomål kärnkraftverk, skulle som rörde fel inom vården till ge fel medicin till man inte ställa sig både Socialstyrelsen och HSAN. Seen patient, då kunfrågan; ”Vems fel dan 1/1 – 2011 lämnas alla klagomål de denna sjuksköär det här?”. Istället istället till Socialstyrelsen. HSAN finns terska personligen fortfarande och är den myndighet som skulle man undra; få en erinran. beslutar om till exempel prövotid eller ”Hur undviker vi att indragen legitimation. Inom HälsoOm samma sak det här händer igen?”. och sjukvården finns 21 olika händer i dag, då Det är två helt olika yrkeskategorier som kräver ser vi till varför det sätt att närma sig prolegitimation. hände. Hur ser det ut blemet, säger Per-Anders i medicinskåpet? Hur Sunesson. förvaras mediciner? Då hade vi kunnat se att det kanske Under 2007 är en oorganiserad eller rörig avdelning, intensifierades den svenska där farliga mediciner förvaras tillsammans diskussionen. med ofarliga. Där medicinetiketter ser I den tidigare lagstiftningen från 1982 var
11
från syndabockstänket nästan likadana ut och där sjuksköterskan kanske är inne på sin 44:e arbetstimma på grund av underbemanning. Vi utgår ifrån att de anställda går till sitt jobb för att göra gott, men ibland gör man fel. Då försöker vi få organisationen att ändra sina rutiner. Vårdgivaren har fått större ansvar när det gäller att undvika skador och ska dessutom arbeta proaktivt med förebyggande åtgärder. Även om Patientsäkerhetslagen frångått fokus på individen är frågan om enskilda yrkesutövare med när Socialstyrelsen utreder en händelse eller ett klagomål. Socialstyrelsen ska agera även mot enskilda yrkesutövare om myndigheten bedömer att de utgör en fara för patientsäkerheten. Handlar det om individer som gjort upprepade misstag måste vi agera. Vi skickar då in en ansökan om prövotid till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som kan fatta beslut om behörighetsinskränkningar och återkallelse av legitimation. Vi kan begära att personer genomgår behandling mot drogberoende eller går utbildning om man visat prov på oskicklighet i sitt yrke. Som ett sista alternativ finns indragen legitimation
TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
Per-Anders Sunesson Jurist i botten och har arbetat med hälso- och sjukvårdsfrågor sedan mitten av 90-talet. Han var huvudsekreterare för regeringens utredning om patientsäkerhet, som låg till grund för den nya Patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1/1/2011. FOTO: SOCIALSTYRELSEN
12
organisation
Standard som säkrar kvaliteten i Hälso- och sjukvård ISO 9001 är den internationellt framtagna standarden för kvalitetsledningssystem. Den, liksom andra standarder, är ett sätt att hjälpa och vägleda organisationer i arbetet, gällande rutiner och hantering av frågor som rör kvalitetsarbetet. Sverige är initiativtagare till en ny standard inom kvalitetsledningssystem som riktar sig direkt till hälso- och sjukvården; SS -EN 15 224. Standarden har sitt ursprung i ISO 9001. Med hjälp av denna standard ska det bli lättare att kvalitetssäkra vården. -- Skillnaden i denna standard är att den använder sig av samma terminologi som man använder inom vården, vilket gör att den blir lättare att applicera i hälso- och sjukvårdssystemet, säger Anna Vesterberg, konsult och expert på ledningsfrågor i offentlig
sektor, med uppdrag från bland annat SIS, Swedish Standards Institute.
Om vi tittar på till exempel en bra mottagning så är det i själva verket LEAN i miniatyr.
Historiskt sett har de anställda inom sjukvården fått ta del av och medverkat i många olika utvecklingsmetoder och filosofier som exempelvis QUL, Totalkvalitet och Bra Mottagning. Just nu jobbar många med LEAN, som är Toyotas produktionsmodell. -- Det stora problemet är att organisationerna har brustit när det gäller uthållighet. Om vi tittar på till exempel ”Bra Mottagning”, så är det i själva verket LEAN i miniatyr. Bristen på uthållighet när det gäller att förvalta nya system för kvalitetssäkring och utveckling är i sig en patientrisk. Fördelen med de standarder som finns är att de bygger på samma idé. -- Kvalitetsstandarder dök först upp inom produktindustrin. I slutet av 90-talet formades den om och blev mer applicerbar på processinriktat arbete även för tjänstesektorn med tydligt kundfokus. Det gör att
den fungerar så bra inom sjukvården, där patientens bästa ska stå i centrum. Kvalitetssäkringen ISO 9001 och ISO 14001, som är ledningssystem för miljö, har en gemensam grund vilket gör att de är lätta att integrera. Det samma gäller flera andra standarder som till exempel SS-EN 15 224 och ISO 27001, ett ledningssystem för informationssäkerhet, säger Anna Vesterberg. Vinsterna med standardisering är många. Inte minst inom sjukvården. -- Vi ska vara tacksamma att vi har standardisering när det till exempel gäller medicinskteknisk utrustning, som annars hade kunnat bli livsfarlig. Men det är lika viktigt att ha rutiner och system för kommunikation, risk- och avvikelsehantering samt uppföljning . I slutet av sommaren ska SS-EN 15 224 vara fastställd och klar att använda. Rätt använd kommer standarden vara ett stöd i att göra rätt och svårare att göra fel. Standarden kommer att finnas tillgänglig från SIS, Swedish Standards Institute. TEXT: ANNELI ABRAHAMSSON
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
ANNA VESTERBERG Konsult på SIS
FOTO: ERIK DJÄKEN
För allt det där i praktisk form, besök www.sis.se/hs och boka din plats på kurserna Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för vård och omsorg och Skapa ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för vård om omsorg.
SIS, Swedish Standards Institute Telefon 08-555 523 10, E-post sis.sales@sis.se www.sis.se
14
organisation
Från vision till verklighet Capio S:t Görans väg till minimerade vårdskador
Att minimera vårdskador är en av vårdens stora utmaningar inför framtiden, både vad gäller kvalitet för patienten och kvalitetsbristkostnader. En plats där man visar detta bårde i ord och handling är på Capio S:t Görans Sjukhus.
”
Vårdskador innebär både ett lidande för patienten och en mängd icke värdeskapande aktiviteter i sjukvården, som t.ex. förlängd vårdtid, omoperationer och onödig användning av antibiotika.” Säger chefläkare Måns Belfrage vid Capio St:Görans Skjukhus.
Handlingsplaner leder till mål Ett viktigt verktyg för nå ännu närmre nollvisionen är de åtta handlingsplaner mot vårdskador som har tagits fram på Capio S:t Görans sjukhus. Grunden i dessa är ett gemensamt, standardiserat arbetssätt för förbättring enligt lean-principer, där målen sätts av ledningen men lösningarna tas fram av de verkliga experterna – medarbetarna. -- Arbetssättet utgår från att först identifiera risker och vårdskador via bl.a. automatiserad journalgranskning, anmälda vårdavvikelser och registrering av komplikationer i kvalitetsregister. Sedan vidtar vi åtgärder, dokumenterar och följer upp resultatet av dessa och justerar åtgärderna vid behov, förklarar chefläkare Måns Belfrage.
Inte bara ”nästan rätt” Den akuta hjärtsjukvården är ett område där kvalitetsarbetet gett särskilt goda resultat.
I kvalitetsregistret RIKS-HIA:s rapport för 2011 har Capio S:t Göran ett av de bästa resultaten i landet, 8 poäng av 9 möjliga med 98 % täckningsgrad. Med kvalitetsregister blir det betydligt lättare att kontinuerligt följa att patienter får bästa vård enligt riktlinjer, förklarar överläkare Lars Eurenius, medicinskt ansvarig för HIA på sjukhuset. -- Kvalitetsregister är en oerhört stor hjälp. Inom hjärtsjukvården händer det väldigt mycket med ofta uppdaterade riktlinjer och vi vill vara säkra på att våra patiente r inte bara får ”nästan rätt” behandling, säger Lars Eurenius.
Förbättringsarbete stärker patientsäkerhetskultur Bakom framgångarna ligger en smärre revolution mot vårdens traditionella arbetssätt. På Capio S:t Göran arbetar läkare, sjuksköterskor och undersköterskor sida vid sida i vårdteam och den ”traditionella” ronden är avskaffad, vilket ökar kommunikationen och kortar beslutsvägar. Resultatet av det arbetet visar sig i den senaste mätningen av patientsäkerhetskultur inom Kardiologisektionen, där medarbetarna skattade det sammantagna säkerhetsmedvetandet som 79 %, jämfört med 58 % för riket. Bakom siffrorna ligger en kultur av ständig förbättring där medarbetarna samlas dagligen för att på ett systematiskt sätt gå igenom avvikelser, risker och förbättringsförslag. FOTO: VARGKLO
15
Lars Eurenius, Lena Kruse och Måns Belfrage Samlade i angiografilaboratoriet inne på HIA
-- Patientsäkerheten blir en del i det dagliga arbetet när avvikelser visualiseras och bearbetas på möten. Det gör medarbetarna mycket mer delaktiga och ökar medvetenheten om risker för vårdskador, berättar Lena Kruse, vårdenhetschef för Kardiologisektionen.
Tuffa krav på resultat Till år 2015 ska arbetet mot vårdskador ha gett resultat, t.ex. ska antalet skador i samband med operation ha halverats då, liksom antalet vårdrelaterade infektioner. – Vi kan aldrig acceptera att patienter skadas i sin kontakt med vården. De har rätt att känna sig trygga och säkra hos oss och att veta att de får bästa möjliga resultat av sin behandling. Dessutom är det nödvändigt att minska kostnaderna för bristande kvalitet om vi även i framtiden ska ha råd att erbjuda en vård i världsklass i Sverige, avslutar Måns Belfrage.
FOTO: S:T Görans
Utdrag ur Capio S:t Görans Sjukhus handlingsplan mot vårdrelaterade infektioner
Kvalitet på Capio S:t Göran: l Lägst
andel vårdrelaterade infektioner bland akutsjukhusen i Stockholm med 6 % under 2011, varav endast 4,6 % var internt orsakade.
l Det
första akutsjukhuset i Stockholm som uppfyller landstingets tillgänglighetsgaranti under 2012.
l Andelen
postoperativa komplikationer efter överviktsoperation var under 2011 6,7 % jämfört med 8,0 % för riket enligt kvalitetsregistret SOReg.
l Andelen
om-operationer av höftplastik inom två år var 1,1 % jämfört med rikssnittet 2 %, enligt Svenska höftregistret.
TEXT: ANDERS PERSSON
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner ger ökad vårdtid, morbiditet och mortalitet för patienten. Mål år 2015: Minska antalet vårdrelaterade infektioner till 3 %. Kritiska framgångsfaktorer: 1. Standardiserad vård avseende hygien, städning och smittskydd, förebyggande av vårdrelaterade UVI, CVKrelaterade infektioner, VAP och postoperativa infektioner. Korrekt användning av antibiotika. 2.
Mycket låg förekomst av överbeläggningar och nolltolerans för satellitpatienter.
MTAB transporterar och hanterar din medicintekniska utrustning.
MTAB har ett modernt och avancerat logistiksystem för att hantera medicinteknisk utrustning. Vi transporterar, ger logistikservice, konfigurerar maskiner och gör tekniska installationer.
Stockholm 08 54 600 100 stockholm@mtab.se
Göteborg 031 7100 800 goteborg@mtab.se
mtab.se • mtab.dk • mtab.no
Vi kompletterar eller ersätter din logistik- och installationsavdelning, oavsett storlek och komplexitet på dina produkter. Och vi ser till att maskiner och system kommer till rätt plats i rätt tid.
Malmö 040 699 66 00 malmo@mtab.se
Köpenhamn, Danmark +45 46 73 24 86 copenhagen@mtab.dk
Oslo, Norge + 47 23 89 70 20 oslo@mtab.no
Stor patientgrupp kan inte MR-undersökas Traditionellt sett går det inte att undersöka pacemakerpatienter i en MR-kamera. Detkan vara ett bekymmer eftersom MR ofta är förstahandsvalet. -- I många fall är MR den bästa undersökningsmetoden, säger Tomas Bjerner,docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vill man undersöka kroppen på en patient är vanlig röntgen alltmer sällan förstahandsvalet. Ofta används datortomografi, men båda dessa metoder använder joniserande strålning och det vill man minimera användningen av. Sjukvården i Sverige använder därför om möjligt andra metoder, så som ultraljud eller MR. -- Det finns många typer av undersökningar där MR är det bästa valet, säger Tomas Bjerner. Vissa vävnader syns bättre och vissa sjukdomar upptäcker man tidigare. När det inte går att utföra MR på en patient så är det ofta ett bekymmer. Det finns dock en stor patientgrupp som inte kan komma ifråga för en MR- undersökning, nämligen pacemakerpatienter. Det beror på att MR-kameran skapar energi i kroppen som kan leda till brännskador och retningar i anslutning till de elektroder som pacemakerpatienter har inopererade i hjärtat. Vill det sig illa skulle även en MR-undersökning kunna orsaka arytmi hos dessa patienter.
Utrustning
Ny typ av pacemaker tål MR Sedan något år tillbaka finns det en ny typ av pacemaker som kan kombineras med MR. -- Nu kan varje patient få den bästa vården, säger Steinar Holmström, divisionschef på St:Jude Medical. Enligt amerikanska siffror kommer 75 procent av alla pacemakerpatienter någon gång att behöva genomgå en MRundersökning. Så mycket som 17 procent kommer dessutom att behöva göra detta under sitt första år med pacemaker. I Sverige är det omkring 5000 patienter årligen som får pacemaker. Översatt till svenska förhållanden skulle alltså omkring tusen av dessa som behöver MR- undersökas redan första året.
ett skyddande filter. Detta filter skyddar mot värmeöverföring till hjärtat som skulle kunna leda till att pacemakern inte längre skulle kunna stimulera hjärtat. -- Modellen kostar visserligen lite mer, men jag är övertygad om att efterfrågan snart ökar, säger Steinar Holmström. Vi har utvecklat modellen för att vi sett att det finns ett stort behov. Idag är det bara ett hundratal patienter i hela landet som fått MR-kompatibel pacemaker, men denna grupp ökar stadigt. -- Många läkare vet säkerligen inte om att det går att göra MRscanningar med den nya typen av pacemaker, säger Steinar Holmström. Vi skulle behöva nå ut med informationen så att varje patient får den bästa vården.
FOTO: SXC
-- Det har funnits ett absolut tabu mot att ta in pacemakerpatienter i magneten, berättar Tomas Bjerner. Detta känner läkare i allmänhet till och de ordinerar helt enkelt inte MR om patienten har pacemaker. Detsamma gäller patienter som någon gång haft pacemaker eftersom elektroderna ofta finns kvar i kroppen.
17
Fram tills nu har alltså denna patientgrupp varit hänvisad till andra undersökningsmetoder, men nu behöver det inte längre vara så. Sedan något år tillbaka finns en ny typ av pacemaker där elektroderna är försedda med
TEXT: BENEDIKTA CAVALLIN
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
The first full-featured wireless pacemaker with MRI compatibility
Everything and
MRI State-of-the-art
■
Safe
■
Simplified
Introducing the Accent MRI ™ pacemaker system1 from St. Jude Medical—the first full-featured wireless device to give you everything you want from a pacemaker plus full-body, high-resolution MRI scanning capability for your patients’ future medical needs.
SJMprofessional.com/MRI
Accent MRI™
Tendril MRI ™ Pacing Lead
Pacemaker
1. MRI conditional pacemaker system; an MRI conditional pacing system is conditionally safe for use in the MRI environment when used according to the instructions in the manual. See the St. Jude Medical MRI Procedure Information document prior to performing an MRI scan: www.SJMprofessional.com/MRI. Products referenced are CE marked. Not available for sales in the U.S. Devices depicted may not be available in all markets. Check with your St. Jude Medical representative for product availability in your country. Brief Summary: Prior to using these devices, please review the User’s Manual for a complete listing of indications, contraindications, warnings, precautions, potential adverse events and directions for use. Unless otherwise noted, ™ indicates that the name is a trademark of, or licensed to, St. Jude Medical or one of its subsidiaries. ST. JUDE MEDICAL, the nine-squares symbol and MORE CONTROL. LESS RISK. are trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related companies. ©2011 St. Jude Medical, Inc. All rights reserved. related companies.
ACCENT_MRI_AD_185x120.indd 1
25/11/11 14:36
18
kunskap
Patientsäkerhetsarbetet görs på lång sikt
”
En dedikerad ledning och ett öppet klimat där man inte letar syndabockar – det är två förutsättningar för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete.” Det anser Marion Lindh, patientsäkerhetsexpert på Stockholms läns landsting.
En förutsättning för färre vårdskador är att man fokuserar på att hitta metoder som gör att misstagen inte upprepas.
2005 ökade intresset rejält för patientsäkerhet i Sverige. Redan 1999 hade en amerikansk rapport visat att antalet vårdskador på sjukhusen i USA var alarmerande många. Svenska chefläkare och sjuksköterskor tog därför en rad lokala initiativ för att få fram olika handböcker till stöd för arbetet med patientsäkerheten. -- Ganska snart tog SKL ett nationellt grepp på frågan, berättar Marion Lindh. Staten satsar numera stimulanspengar och nu är bollen i rullning. Patientsäkerheten har med tiden blivit en fråga som prioriteras högt hos de flesta vårdgivare.
Marion Lindh arbetar med patientsäkerhet i en mängd olika sammanhang. Hon är ute och föreläser på seminarier och kongresser, hon är rådgivare, sitter med i ett nationellt patientsäkerhetsnätverk, lokal kommitté, skriver artiklar och utvecklar handböcker i ämnet och kommer snart ut med en lärobok i ämnet. Och arbetet måste bedrivas på lång sikt, menar hon. Även om frågan har varit på tapeten i sju-åtta år är det fortfarande för tidigt att se några konkreta resultat. Marion Lindh tror att det kan dröja ytterligare fem-tio år innan vi gör det och en förutsättning är att ledningen ute hos varje vårdgivare tar ansvar för frågan.
-- Det krävs ett långsiktigt och uthålligt engagemang från ledningens sida, säger hon. Patientsäkerhetsarbetet blir aldrig framgångsrikt om det inte finns en stark patientsäkerhetskultur i verksamheten. Ledningen måste visa att de menar allvar, både i ord och i handling. Marion Lindh är anställd av Stockholms läns landsting, men delar av hennes arbete vänder sig till vårdgivare i hela landet. För SKL:s räkning vidareutvecklar hon till exempel en nationell enkät för att mäta patientsäkerhetskulturen. En annan förutsättning för färre vårdskador är att det finns ett öppet klimat som inte skuld- och skambelägger den som begår ett misstag. Om man inte försöker hitta syndabockar är det lättare att identifiera orsaken till att det gick fel och hitta metoder som gör att misstagen inte upprepas. Marion Lindh framhåller betydelsen av kommunikation och riskmedvetenhet. -- Piloter går igenom riskmoment vid en flygning inför varje take off, säger hon. Det måste finnas liknande arbetsformer inom vården. Pratar man igenom vad som kan gå fel vid skiftbyte, eller inför en operation, exempelvis, då minskar också risken för vårdskador. TEXT: BENEDIKTA CAVALLIN
REDAKTIONEN@SVENSKABRANSCHFORUM:SE
MARION LINDH Patientsäkerhetsexpert Stockholms Läns Landsting
FOTO: SLL
VÅR KUNSKAP ÄR DIN SÄKERHET! På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar och driver Mawell projektet Infektionsverktyget. Där arbetar vi för att skapa ett nationellt enhetligt IT-stöd som ska användas i lokalt förbättringsarbete. Syftet är att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Vi leder utvecklingen inom eTjänster för sjukvården.
Konsulttjänster – Mawell leder projekt och levererar kunskapstjänster till Landsting, Kommuner samt på Nationell- och EU-nivå. Vi är marknadsledande inom hälsoinformatik och har hög kompetens inom arkitektur och utveckling.
www.mawell.se