Dagens Medtech

dagens

MEDTECH När tekniken gör jobbet

DIGITALA HANDELSPLATSER InfoSolutions främjar laboratoriets IT

NOVAMEDTECH OCH HÄLSANS NYA VERKTYG Utvecklar idéer inom vård och omsorg

BDO CONSULTING GROUP Skapar nollvision för vårdskador på Astrid Lindgrens Barnsjukhus

NY

TID

NIN

G

MEDINOR BYTER NAMN TILL ALERE Bredare sortiment och bättre service

TEMA VÅRDMÄSSOR Leva&Fungera och Vitalis 16-18 april

Välkommen till Medicinteknikdagarna i Stockholm 1-2 oktober, 2013 MEDICINTEKNIKDAGARNA är den nationella mötesplatsen inom medicinsk teknik för hälso- och sjukvård, akademi och industri.

Huvudtemat för årets konferens är samverkan mellan dessa aktörer för att underlätta innovationer och utvecklig, t.ex. genom testbäddsverksamhet och kliniska prövningar på sjukhusen. Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik, MTF är huvudarrangör.

Skynda dig att lämna in abstract och att anmäla dig på hemsidan! OBS reducerad avgift vid tidig anmälan.

Vill du som företag ställa ut, kontakta ola@mkon.se

Välkommen till Medicinteknikdagarna i Stockholm, 1-2 oktober 2013!

www.mtd2013.se

Den svenska och internationella mötesplatsen för eHälsa NYHET! - Internationellt spår som speglar eHälsoutvecklingen i andra länder.

Utställningen är mötesplatsen med många viktiga svenska och internationella aktörer.

Var 5:e Vitalisbesökare gör upphandlingar inom de närmaste 12 månaderna.

Mer än 95% av besökarna får nya idéer i utställningen.

Besök årets utställning kostnadsfritt!

Teman i 2013 års eHälsokonferens: • • • • • • • • •

Patientsäkerhet Rapporter Användbarhet Vård på distans Framtidens dokumentation Teknik Invånartjänster/Välfärdsteknologi Förändringsledning Journal på nätet

Välkommen! - Uppdaterat program och anmälan - vitalis.nu

16 - 18 april 2013 www.vitalis.nu

Svenska Mässan Göteborg Arrangeras årligen sedan 2003

dagens

MEDTECH

CHEFREDAKTÖR Martin Hagwall 08 123 503 61 hagwall@svenskabranschforum.se PROJEKTLEDARE Henric Andreasson 08 123 503 66 andreasson@svenskabranschforum.se

När tekniken gör jobbet

PRODUKTIONSCHEF Filip Lindén 070 438 13 68 layout@svenskabranschforum.se

13

KORREKTUR Katrine Avermark 08 123 503 67 avermark@svenskabranschforum.se

ANNONSFÖRSÄLJNING Johan Flarke 08 123 503 69 flarke@svenskabranschforum.se Fredrik Ekström 08 123 503 62 ekstrom@svenskabranschforum.se Viktor Norlander 08 123 503 60 norlander@svenskabranschforum.se WEBBUTVECKLING Christian Ålander 070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se Kristofer Carlsson 070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se EKONOMI Stefan Andersson 08 123 503 63 andersson@svenskabranschforum.se PREPRESS & TRYCK Bengt Jansson Modintryckoffset, Stockholm 2013 08 556 767 36 bengt@modintryckoffset.se

0046 (0)8 753 19 00 Kungsgatan 29 111 56 STOCKHOLM info@svenskabranschforum.se www.svenskabranschforum.se

Utgivning och produktion av Svenska Branschforum. Vi vill tacka tidningens medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig.

14

9

Bygga patientflöden >>

Det är inte ekonomi eller organisationsform som gör det bästa för patienten utan det är ren och skär kompetens.

Läkare, sköterska och processingenjör definierar tillsammans den effektivaste processen som utvecklingsmässigt och vetenskapligt är den bästa. Det nya i processbyggandet är att även en ingenjör med process och logistikkompetens knyts till vårdprocesserna - processingenjören.

Vi ska ha den så kallade processingenjören i vårdkedjan (vårdprocessen) tätt underhållen av en förvaltning som i sin tur är uppbackad av de experter som behövs för tillfället. Processingenjören ska erbjuda vårdkedjan sin förmåga att problematisera olika frågeställningar, både flöden och tekniska funktioner.

Om vi ska ha det allra bästa för patienten bör vi dessutom bygga in ett partnerskap med de bästa utrustnings-funktions-leverantörerna. Tillverkarna har bäst kunskap om sin utrustning och hur den används på lämpligaste sätt.

Nu börjar vi se ett system. Processutveckling, funktionsförvaltning, teknisk förvaltning och expertkunskaper.

Patientflödet eller patientprocessen är samma sak. Det är nog alla överens om. Var patientflödet föds och slutar kan vi diskutera i det oändliga. Det vi dock måste acceptera är att patienten har åsikter om detta och vi går också till val med dessa frågor. Om vi sedan kryddar patientflödet med ordet hälsa, blir frågeställningen komplex.

Det blir här helt uppenbart att patientflödet eller medborgarflödet startar tidigare än dagens vårdkedjor och slutar betydligt senare. Patienten kommer mer och mer arbeta förebyggande med sin hälsa, som en process. Stöter sedan patienten på sjukdom önskas snabbt tillfrisknande. Här är patienten till och med beredd att välja obehag för att nå sitt tillfrisknande. Det vi tydligt ser här

11

är att patienten är även medborgare och önskar ta del av det som erbjuds i frågor som hälsa och tillfrisknande vid sjukdom. Framtiden kommer troligtvis här kräva motprestation av medborgaren i form av kommunikation och självuppskattningar. Vård på distans är därför skapat för alla medborgare, inte bara för de som bor otillgängligt till för de traditionella vårdkedjorna.

Vård på distans eller som det borde kallas, hälsa på distans eller e-Hälsa är ett nytt område som integrerar hälsa och vård hela vägen hem till medborgaren. Detta område är ett område som den vanliga sjukvården inte fullt ut behärskar.

Vård på distans är ett område där det offentliga och det privata möts. Här kommer vi under de närmsta åren att kunna se fantastiska framsteg.

Tidningen ni just nu håller i bekräftar mitt påstående. Kom bara ihåg att detta är bara en början. // LC

Lars Carlsson

Foto: Allan Larsson

OMSLAGSFOTO Shutterstock, Inc

Verksamhetschef Medicinsk Teknik Karolinska Universitetssjukhuset

INNEHÅLL HJÄLPMEDEL .................................................................................................

4

INNOVATIONER I VÅRDEN ...........................................................................

8

eHÄLSA ............................................................................................................

10

4

Hjälpmedel Foto: Håkan Elofsson

Tillgänglighet för alla Hjälpmedelsinstitutet är ett kunskapsinstitut som arbetar för ett bättre samhälle för människor med funktionsnedsättning. En stor del av Hjälpmedelsinstitutets arbete går ut på att påverka beslutsfattare genom den kunskap och erfarenhet som man tar fram i sin verksamhet.

>>

Att skapa tillgänglighet och underlätta vardagen för människor med olika typer av funktionsnedsättningar – oavsett ålder eller orsak – handlar om att se över många olika delar av tillvaron.

– Vår kunskap ligger dels i hjälpmedlen i sig och dels i hur hjälpmedelsförsörjningen ser ut i Sverige idag, säger Nina Lindqvist, avdelningschef på analysavdelningen. Den samlade kunskapen får vi bland annat genom analys- och utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Sedan kommunicerar vi vår kunskap, bland annat genom våra utbildningar.

duella och generella teknikstöd i skolan för elever som har någon form av behov. Syftet med projekten är att ge elever med svårigheter samma möjligheter att uppnå målen i skolan som andra elever.

Några konkreta exempel på stöd är möjligheten till att förstora text för att öka läsbarheten, påminnelsefunktioner, scannermöss samt interaktiva tavlor.

– Teknikutvecklingen har bidragit till att det idag finns hjälpmedel som kan användas i exempelvis smartphones och surfplattor i form av appar. Det är väldigt spännande eftersom möjligheterna finns i teknik ”Teknikutvecklingen har bidragit till som många redan använatt det idag finns hjälpmedel som kan der och är bekväma med.

I Sverige finns många företag som arbetar med innovationer inom hjälpanvändas i exempelvis smartphones medelsbranschen. En del Att satsa på tekniklösningoch surfplattor i form av appar.” i Hjälpmedelsinstitutets arar är många gånger sambete är att skapa förutsätthällsekonomiskt lönsamt ningar för dessa företag som utvecklar framtidens samtidigt som det förbättrar individens självstänhjälpmedel. dighet och delaktighet.

Ett nytt begrepp som Hjälpmedelsinstitutet använder är välfärdsteknologi. Vad innebär det?

– Idag använder vi ofta begreppet kopplat till äldreomsorgen. Det kan vara produkter eller tjänster som möjliggör kvarboende hemma eller som möjliggör andra arbetssätt inom äldreomsorgen, till exempel elektroniska nyckelhanteringssystem och mobila trygghetslarm. Just nu utvecklar vi begreppet så att det innefattar andra delar av välfärden.

– Det kan komma att kräva ett förändrat arbetssätt, säger Nina Lindqvist. Men teknologin kan effektivisera välfärden.

Nina Lindqvist

FAKTA Hjälpmedelsinstitutets arbete utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ägare är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. I stadgarna står: ”Hjälpmedelsinstitutets ändamål är att arbeta för full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning genom att medverka till utveckling av bra och säkra hjälpmedel och till en effektiv hjälpmedelsförsörjning.”

Läs mer på: www.hi.se

Avdelningschef på analysavdelningen, Hjälpmedelsinstitutet.

Som exempel nämner Nina Lindqvist skolprojekt där Hjälpmedelsinstitutet arbetar med både indivi-

AddSeat är en svensktillverkad sits som förvandlar en Segway eller liknande gyrofordon till ett hjälpmedel för dig med ett röreslehinder - ett perfekt komplement till en rullstol som förenklar vardag och fritid.

Varje dag. Året runt.

Berätta vad du behöver - vi hittar en lösning åt dig.

www.addmovement.se

Hjälpmedel

5

Framtidens hemtjänst

stavas eHemtjänst

eHemtjänst är ett nytt begrepp som innebär att hemtjänstanvändare erbjuds ett nytt sätt att få delar av hemtjänsten utförd med hjälp av modern kommunikationsteknik.

>>

VIKTiG (Västerås IKT I Gemenskap) är ett samverkansprojekt mellan kommunernaVästerås, Norrköping och Göteborg. Syftet med projektet är att bidra till en ökad fysisk tillgänglighet med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) helt på de äldres villkor vilket möjliggör kvarboende och förbättrad livssituation genom ökad trygghet, delaktighet, självständighet samt fysisk och social aktivitet.

Nödvändiga hjälpmedel

Bakgrunden till projektet och satsningen för teknik för äldre är den demografiska utvecklingen. Idag finns det ca 1,8 miljoner personer som är över 65 år och dessa kommer öka till ca två miljoner år 2020 och åren efter ökar också andelen över 80 år kraftigt. Många av de äldre idag vill klara sig själva

Kroppsvätskor är inget man pratar öppet om, trots att det är det mest naturliga i världen. Amaleigh har hittat en affärsidé bland det mest förbjudna, och inom hjälpmedel för såväl äventyrslystna som funktionshindrade har man skapat en egen nisch.

>>

Lynn Ware hade jobbat inom medtech och device technology i 25 år när hon slutade på sitt arbete på Gambro. Tillsammans med sin forne kollega startade hon eget, och det enda de visste var att verksamheten måsta ha koppling till sjukvården på något sätt.

– Vi bilade i Frankrike med vår dotter som var två år, och upptäckte till vår förskräckelse att han var väldigt åksjuk. Av en slump rekommenderade någon TravelJohn, som fungerade fantastiskt. Efter det frågade jag om deras distributionskanaler och fick möjligheten att sälja produkten i Sverige.

TravelJohn är en återförslutningsbar plastpåse som med hjälp av en unik absorberande teknik förvandlar urin, uppkastningar – egentligen vilken vätska som helst – till gelé.

Påsen kan användas i vardagssituationer som bilköer, oväder och vid inkontinens; till onyktra personer i polisbilen eller inom sjukvården istället för ett vanligt bäcken.

Med TravelJohn föddes en idé hos Amaleigh att fortsätta leta efter produkter som folk inte vet att de behöver. Då hittade man Shewee – en ”kisstratt” som gör det möjligt för kvinnor att urinera utan att behöva dra ner byxorna och sätta sig.

– Shewee kan göra stor skillnad i det dagliga livet för många tjejer, säger Lynn Ware. Den används inom sjukvården, om man blivit höftopererad eller bara har problem med knäet. Det är vår absolut störst produkt, och vi säljer den mycket till äventyrliga kvinnor, äldre damer som ska lämna

urinprov, funktionshindrade och kvinnor som genomgått en operation. Vi hjälper även till att sprida kunskap om inkontinens genom ett samarbete med nätverket Kontinet. Det är många män som köper vår produkt när de har blivit opererade för vissa typer av cancer. Shewee är till och med godkänd av NATO och används inom försvarsmakten.

Shewee är tillverkad i hårdplast, av vattenavvisande material som går att tvätta i diskmaskin. Amaleigh arbetar nu med att få in sina produkter på apotek och i sjukvården.

– Vi fortsätter att leta efter smarta och ”nödvändiga” produkter och tar dem till Sverige, säger Lynn Ware.

Vi kan underlätta livet betydligt, för såväl vanliga människor som sjukvårdsanställda.

FAKTA Amaleigh ägnar sig åt att utforska kombinationen av medicintekniska produkter och konsumentprodukter. Vi tar det ovanliga, men användbara, till Sverige och resten av Skandinavien.

Amaleigh AB “Solu ons for the reali es of life”

och bo kvar hemma så länge det är möjligt. En förutsättning kan vara att höga trösklar tages bort så att man tar sig fram med sin rullator och automatiska dörröppnare installeras.

Flertalet av de som är över 80 år och uppåt hamnar vid något tillfälle i en situation där de måste ställa sig frågan om de kan bo kvar i sin bostad eller inte. Anledningarna till att flytta kan vara kognitiv, fysisk, psykisk eller av social natur. Bostadsanpassning, hjälpmedel och stöd i form av hemtjänst och färdtjänst kan således men inte alltid underlätta situationen. En flytt kan därför ibland vara den bästa lösningen, men om individens egen önskan att bo kvar hemma är väldigt stark och det kan ske under trygga former bör alla former av möjligheter att underlätta för detta testas.

Västerås IKT I Gemenskap vill utveckla möjligheterna att stödja kvarboende och med hjälp av modern kommunaktionsteknik överbrygga de hinder som kan uppstå för de över 80 år. Lättanvänd IKT på de äldres villkor kan därför göra det möjligt att upprätthålla och utveckla sociala nätverk, kommunicera med vård- och servicegivare, offentliga och privata inrättningar, ta del av kulturinstitutioners utbud, vara delaktig i föreningslivet, odla hobbies och intressen, m.m. Detta kan avsevärt förbättra livssituationen och hälsan för den enskilde. livssituationen och hälsan för den enskilde.

Källa: http://viktigvasteras.com/

MÄSSAN SOM SKAPAR MÖJLIGHETER, MÖTEN OCH FRIHET Leva & Fungera är mässan och den tillgängliga mötesplatsen för alla med funktionsnedsättning och alla som arbetar inom hjälpmedel, assistans, service och tjänster för brukare i alla åldrar.

Ta del av produktutställning och prova-på olika handikappidrotter, träffa idrottsstjärnor, se och hör inspirerande experter föreläsa – allt under samma tak! Här möter du taggade och kunniga utställare i varje monter!

Leva & Fungera 2013 16-18 April

E02:10

E02:06

E02:02

E02:08

E02:04

E03:12

E04:17

E03:11 E03:13 E02:12 E02:14

E04:09

E03:09

E02:15 E01:16

E01:09

E02:11 E01:12

E01:03

E01:01

E02:07

E01:11

E01:15

D03:09

D03:13

D03:04 D03:08 D03:10 D03:12 D03:18 D03:02 D02:21 D02:04 D02:06 D02:17

E01:10

D02:01 D02:05

D02:09

D02:14

C01:52 C01:60

C02:52

C03:52

D06:25

D

D04:28

D04:26

D04:18 D04:20

Bazar

E02:01 E01:08

D04:10

Föreningar

D06:21 D04:24

E04:11

ABC D04:02 DEF D03:01 D03:07

D04:14

E04:02

D04:08

D04:04

Entreprenörstorg

D06:19 D04:22

E03:10

Leva Scen & Bar

D06:23

D03:20 D03:22 D03:28

C01:33

C04:41

C01:42

C01:40

C01:32

C02:32

C03:32

C04:50 C05:49 C04:42 C05:41

C01:12

C02:11

C03:30

C04:30

C03:22

C04:22

C02:22

C02:12

B01:42

B02:41 B02:42 B03:41 B03:42 B04:41

C01:02

B01:32

B01:21

C04:20 C05:19 C04:12 C05:11

C03:01

C00:01

C03:02

C00:05 C00:07

B06:51

B02:32

C04:02

C05:02

C00:09

B05:40 B05:30

B03:31

B03:30 B02:22

B01:22 B02:21

B02:19

B02:20

B02:11

B02:12

B03:22 B04:21

B

B04:28 B05:29 B05:26 B04:22 B04:30 B05:21 B05:24

B03:12

B04:18 B05:19 B05:14 B04:14 B04:12 B05:10 B04:13 B04:20

B05:08 B05:03 B05:09 B04:09 B05:04 B04:10

B01:10

B02:10

B01:02

B02:02 B03:01

B04:01

B00:07

B00:09

B00:01

Eat & Go

B04:32

B03:32

B05:28

B01:12

C05:20

B06:49 B06:45

B05:42 B06:41

B03:39

B01:01 C01:01

B06:59

B04:42

B01:30 B02:29

C05:21

C03:12

B05:60

B05:46

B01:23

C02:19

B05:61

B03:52

B02:49 B02:50 B03:49 B03:50 B04:49

B01:29 C05:22

C

Aktivitetsyta

B04:52

B01:50

B01:40

C05:31 C04:32

C02:21 C01:22

C01:13

B01:41 C05:46

B02:40

C04:31

C01:27 C01:30

B05:66

C04:54 C04:60

C04:40 C02:31

B03:56 B04:59 B02:52

C03:42

C02:46

B05:62 B04:66

B05:64

B03:60 D07:11

C04:52

B05:68 B04:68 B04:70 B04:62

B03:67

D05:12

C04:49

C01:50 C01:41

Restaurang Incontro

B03:62

C05:50

E01:19

Restaurang MIX

Testbana

Segway/Genny

B03:64

D04:06

E

E1

Service Center

Café/restaurang

Stora Scenen

Entré 1

B03:02

B04:02

Vitalis utställning & konferens

B05:02

Entré 5 Bar

Hotel Gothia Towers U05:21

U05:17

Ansvariga för programmen på seminariescenen är: Dalheimers hus är en del av Socialresursförvaltning i Göteborgs stad och är byggt och anpassat för personer med fysiska funktionsnedsättningar. I första hand erbjuder vi stöd till personer i Göteborg genom att erbjuda daglig verksamhet, korttidsboende, friskvård, och annat stöd.

Eldorado är en del av Social resursförvaltning i Göteborgs stad och erbjuder aktivitet, kunskap och kultur för personer med grav intellektuell funktionsnedsättning.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) är en statlig myndighet och arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga skal få förutsättningar för att nå målen för sin utbildning.

16 - 18 april 2013 Svenska Mässan PROGRAM SEMINARIESCENEN Tisdagen 16 april

Onsdagen 17 april

Torsdagen 18 april

13.00 – 13.30 Att prata med barn om föräldrars sjukdom. När en förälder blir sjuk påverkas hela familjen. Det blir förändringar på flera sätt, psykiskt, ekonomiskt, socialt och existentiellt.

En föreläsning med kurator Anna Lindfors och projektledaren Carina Hvalstedt, som arbetar i projektet Barn som anhörig på Dalheimers hus- Social resursförvaltning.

10.00 - 10.30 Hur skapar vi en kommunikativ miljö där alla har rätt och möjlighet att komma till tals?

En föreläsning med Gunilla Thunberg som är leg.logoped och fil.dr och arbetar på DART – Västra Sveriges kommunikationsoch dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning.

10.00 – 10.30 Uppkopplad=Medkopplad Johnny Andersson som är rådgivare på SPSM(Specialpedagogiska skolmyndigheten) föreläser om samspelande kommunikation med stöd av datorprogram och appar.

13.45 – 14.15 Vad gör en anhörigkonsulent, vilken hjälp kan du få som anhörig?

Någon av Göteborgs anhörigkonsulenter reder ut begreppen 14.30 – 15.00 Samtalsmatta som stöd för kommunikation.

Samtalsmatta (TalkingMats) är en bildbaserad metod som gör det möjligt för personer som har kognitiva och kommunikativa svårigheter, i alla åldrar, att uttrycka åsikter och delta i olika sorters beslut gällande exempelvis sysselsättning, boende och fritid. Här presenteras metoden och dess möjligheter samt resultat från ett par projekt där samtalsmatta använts i olika aktiviteter En föreläsning med Ulrika Ferm som är leg.logoped och fil.dr och arbetar på DART – Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning.

15.15 – 16.00 Filmen ” Att se bortom hindren” I filmen får vi följa elva personer som berättar om arbetslivet med koppling till sin nedsatta rörelseförmåga. Filmen är gjord med stöd av Europeiska socialfonden i samarbete med DHR, Unga Rörelsehindrade i Göteborg och Dalheimers hus som är en del av Social resursförvaltning/Göteborgs stad. Filmen har regisserats av Bo Harringer och Maria Wallin. I filmen får vi bland annat ta del av rockstjärnedrömmen, den moderna nytänkande dansen, musikprogrammet Spotify.

16.15 – 16.45 Mitt liv som rullande rockstar Eddie Wheeler föddes 1982 med en mycket svår skelettsjukdom. Hans sjukdom medförde att hans skelett blev skört som glas. De första åren kantades av ändlösa sjukhusvistelser och operationer.

Trots att Eddie har brutit sig mer än 100(!!) gånger och haft oräkneliga sprickor och frakturer och varit uträknad av läkare och institutionspersonal driver han idag ett eget företag. Detta är Eddies egen historia om att aldrig ge upp. Om att glädje läker mer än mediciner, lyssna på sin inre röst och en hel del rock n roll anekdoter från turnéerna

10.45 – 11.15 Hur hittar du bästa appen för kommunikation? Ett projekt kring appar för kommunikation – ett webforum. Vi visar hur man kan använda webforumet för att hitta bra appar och hur man gör för att berätta om sina egna erfarenheter av appar.

Margret Buchholz som är leg.arbetsterapeut och specialist inom habilitering och handikappomsorg föreläser tillsammans med leg.logoped Ingrid Mattsson Müller om den senaste tekniken. Bägge arbetar på DART – Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning.

11.30 -12.00 Från kaos till klarhet En roande och ibland oroande föreläsning om varför kommunikationen mellan människor oftast misslyckas och när ibland lyckas, så är det ena turen.

Ulla-Carin Moberg är journalist och socionom och arbetar som verksamhetschef på Social resursförvaltning/ Göteborgs stad.

13.00 – 13.30 Gruppen Sign – up med medlemmar från SPSM, Eldorado och Västra Götalandsregionen showar loss med populära låtar med teckentolkning. Så här har du aldrig hört och sett ” Känn ingen sorg för mig Göteborg” 13.45 – 14.15 Tidig kommunikation och musik En föreläsning med musikterapeut/musikpedagogen Linn Johnels som arbetar på Eldorado, som är kunskaps – och aktivitetscenter för människor på tidig utvecklingsnivå. Eldorado tillhör Social resursförvaltning i Göteborgs stad 14.30 – 15.00 Att styra dator med ögonen – hur kan det fungera och för vem?

Lär dig mer under leg.arbetsterapeut Eva Holmqvist föreläsning. Hon arbetar på Västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning.

15.15 – 15.45 Vad gör en teckenspråkstolk?

I Göteborg finns Sveriges enda medborgarkontor för döva.

Lär dig mer under denna föreläsning med personal från teckenspråksforum.

10.45 – 11.15 Alla kan kommunicera Ett av Specialpedagogiska skolmyndighetens prioriterade område just nu är Alternativ och kompletterande kommunikation – AKK. AKK handlar om olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor, här har också omgivningen en stor betydelse.

Elisabeth Norén som är samordnare för AKK berättar om hur Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetat med uppdrag och kursverksamhet inom Alternativ och Kompletterande Kommunikation - AKK. 11.30 – 12.00 Att leva med en förvärvad hjärnskada?

Vilken hjälp finns att få? Vart skall vända sig?

Kurator Lena Wik från Björkbackens rehabiliteringscentrum berättar mer.

12.30 – 13.00 Rätten till ett självständigt liv Anders Westgård , verksamhetsledare på assistansbolaget GIL 13.15 – 14.00 Va´då akåkå? – om AKK i skolan I denna film får vi möta sex elever i olika skolformer som använder AKK, vi får se hur deras omgivning kommunicerar och använder olika AKK-redskap. Filmen består av bland annat följande olika avsnitt; Vad är AKK? Vad är skolans ansvar? Omgivningens betydelse, AKK i en grundskola, AKK i särskolan.

Filmen visas och presenteras av Göran Hartman, mediaproducent och rådgivare på SPSM

15.30 – 16.00 Syntolkning som kommunikation? När synen inte räcker till Hur går det till? Lär dig mer på denna föreläsning med hjälp av syninstruktörer från Social resursförvaltning/ Göteborgs stad

DART är ett kommunikations- och dataresurscenter för personer med funktionsnedsättning. Vi arbetar med AKK - alternativ och kompletterande kommunikation - och datorstöd för alla åldrar.

DART utgör en av enheterna inom regionhabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Göteborg m o är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening för personer med förvärvade hjärnskador, anhöriga och stödjande medlemmar. Föreningen verkar för att personer med förvärvade hjärnskador får bästa möjliga sjukvård och rehabilitering, att anhöriga erhåller stöd och rehabilitering, att förebygga olyckor och sjukdomar, att forskning och utbildning på området premieras.

8

INNOVATION

De utvecklar goda idéer

inom vård och omsorg NovaMedTech och Hälsans Nya Verktyg verkar båda för fler innovationer i vården. Bland annat erbjuder de stöd i affärsprocessen, hjälp med finansiering och ett brett nätverk med kompetenta personer. Det som gör satsningarna unika är ett stort branschkunnande och en stor resursbank som alla inblandade kan ta del av.

>>

Uppdraget är dels att bygga en innovativ och kreativ miljö, dels att skapa möjligheter för entreprenörskap så att bra idéer når ut på marknaden. NovaMedTech är ett Trippel Helixprojekt där akademin, näringslivet och det offentliga samverkar.

Projektet har varit igång sedan 2008 och omfattar idag 45 idéägare. Utmaningen är förstås att hitta innovationer med potential att nå marknaden.

Eftersom det är svårt att från början veta vilka idéer som har potential har NovaMedTech valt att ha bredd och generositet som utgångspunkt. Varje idéägare tilldelas en personlig coach och får hjälp med att identifiera sina behov. Vissa kanske behöver matchas med någon form av kompetens, andra kanske hjälp med att utveckla en prototyp, göra en marknadsundersökning eller hitta finansiärer.

- NovaMedTech fungerar även som en mötesplats och kunskapsarena. Vi har ett av Sveriges största nätverk, berättar Peter Hult. Här finns forskare inom akademin, folk och företag som är verksamma inom MedTech, vårdpersonal, finansiärer, brukarorganisationer, beslutsfattare och många fler. Just det faktum att vi kan sammanföra folk med olika bakgrund men med gemensamma intressen har gett många spinn off- effekter.

Hälsans Nya Verktyg arbetar på samma sätt med

liknande nätverk och kunskapsarena.

– Vi bistår med kompetens, coachning och i vissa fall med projektpengar, säger Mona Jonsson, VD för Hälsans Nya Verktyg. Regelbundet arrangerar vi också konferenser där innovatörer kan komma i kontakt med specialistkompetens av olika slag.

Hälsans Nya Verktyg har som målsättning att hitta nya lösningar på hur äldre ska kunna få vård i hemmet. Det kan till exempel handla om mobila IT-lösningar som övervakar blodtryck och medicintagning. Det kan också handla om kommunikationslösningar som motverkar ensamhet.

– Känner man sig mindre ensam som gammal så mår man förhoppningsvis bättre och kan bo kvar längre hemma, säger Mona Jonsson. Med en åldrande befolkning kommer efterfrågan på den här typen av lösningar att öka stort.

Hälsans Nya Verktyg arbetar för att skapa ett kunskapscentrum i Östergötland kring just mobila lösningar för att minska ensamhet och isolering bland äldre. Med sina 45 medlemsföretag har man kommit en bra bit på vägen. Verksamheten har varit igång i åtta år och förra året bidrog man till att det startades ett par nya företag

och till att sju nya produkter och tjänster nådde marknaden.

– En av våra uppfinningar blev utnämnd till årets julklapp av Ny Teknik, berättar Mona Jonsson. Det är en inramad datorskärm som man hänger på väggen och som interagerar med de gamla och den är ett gott exempel på en produkt som kan förbättra livskvaliteten för äldre.

Mona Jonsson

VD för Hälsans Nya Verktyg

Peter Hult

Projektledare på NovaMedTech

FAKTA Hälsans nya verktyg arbetar med att stötta utvecklingen av nya produkter och tjänster som kan möta framtidens ökande vårdbehov. Fokus för satsningen är effektiv vård, omsorg och ökat oberoende med hemmet som bas inom fyra verksamhetsområden; diabetes och hjärtsvikt samt fallprevention och ökad trygghet för äldre.

NovaMedTech är en satsning för att främja entreprenörskap inom vård, akademi och näringsliv för nya medicintekniska innovationer för framtidens vård.

NovaMedTech verkar för att Östra Mellansverige ska kunna ta ledningen i den industriella utvecklingen av ny medicinsk teknik.

Hälsans nya verktyg

INNOVATION

9

Digital teknik gör vården effektivare Det arbetas intensivt just nu för att på bästa sätt använda digital kommunikation i vården. I augusti anordnas Digital Health Days, en konferens för nya möten och inspiration.

>>

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, andelen äldre i samhället ökar och nya avancerade behandlingar introduceras.

Digital hälsa innebär att vården tar hjälp av ICT (informations- och kommunikationsteknik) för att ge varje patient den vård han eller hon behöver. Ett begrepp som blir allt vanligare i sammanhanget är individanpassad hälsa.

– För att varje person ska kunna behandlas utifrån hans eller hennes speciella behov krävs ny, effektiv informationshantering. Just det ligger också i linje med den globala förändringen att patienten blir mer och mer involverad i sin egen vård, säger Andreas Namslauer, affärsutvecklingschef på Stockholm Science City Foundation.

Digital teknik kan också skapa nya kommunikationsvägar mellan vårdgivaren och patienten.

I höstas tog regeringen ett beslut om att alla skall få sitt personliga hälsokonto vilket möjliggör att man samlar all hälsorelaterad information på ett och samma ställe. Det kan handla om alltifrån patientjournaler till egna noteringar om vikt och

prestationer på gymmet.

2014 ska systemet vara igång och är ett viktigt led i uppbyggandet av en infrastruktur för digital hälsa.

– Vissa svenska företag arbetar redan idag i gränssnittet mellan life science och ICT, men det finns också en stor outnyttjad potential, säger Andreas Namslauer. Därför behövs mötesplatser, där aktörer från olika branscher kan hitta varandra och få inspiration.

Digital Health Days är en sådan mötesplats. Konferensen arrangeras i augusti och bjuder på inspirerande föredrag och workshops från både svenska och utländska aktörer.

– Vi har redan ett av världens starkaste kluster vad gäller ICT och vi är minst lika bra när det gäller life science. Den här kombinationen gör Stockholm unikt och med en mässa kan vi visa att vi är intressanta, säger Staffan Ingvarsson, biträdande stadsdirektör, Stockholms stad.

Björn Varnestig

FAKTA

Stockholm Science City Foundation är en stiftelse som arbetar på uppdrag av KTH, Karolinska Institutet, Handelshögskolan i Stockholm, Stockholms universitet, Stockholms stad, Solna stad samt SLL. Fokus ligger på uppdraget att skapa en vetenskapsstad med life science fokus i den nya stadsdelen Hagastaden.

VD för Flemmingsberg Sience

Roger Höglund

De skapar affärer av vårdens behov

Kommunikationschef för Flemmingsberg Sience

”Ett kraftcentrum med fokus på vården”, så kan man beskriva Flemingsberg Science. Utifrån de faktiska behov som finns i vården vill man hitta lösningar som också kan generera affärer.

fördelarna med att ha lokaler här.

– Vi vill visa att det finns möjligheter att skapa affärer utifrån vårdens behov, säger Björn Varnestig.

Syftet är att skapa en affärskultur i Flemingsberg och närheten till sjukhuset är en stor fördel.

>>

Flemingsbergs Science är en stiftelse med målsättningen att balansera den kliniska och akademiska miljön med ett affärstänk. Utgångspunkten är de behov som finns i vården.

– Närheten till Karolinska universitetssjukhuset är viktig, säger Björn Varnestig, VD för Flemingsberg Science. Det är först i samarbete med vården som vi kan hitta de verkliga problem som kan ligga till grund för affärsmässiga och bärkraftiga idéer.

Trettio nya innovationer, det är vad man räknar med att satsningen ska ge fram till mitten av 2014.

För att lyckas med det har man med hjälp av affärsarkitekter etablerat kontakt med Karolinska och tillsammans med sjukhusets egen innovationsorganisation kartlagt behoven. Detta gav hela 200 affärsidéer och av dessa har man valt att gå vidare med 40 och tillsammans med företag, entreprenörer och finansiärer försöka omvandla dessa idéer till

affärer. En viktig målsättning har varit att få med personer som kan affärer, antingen det handlar om befintliga företag eller entreprenörer.

– Vi vill att idéerna ska ha de bästa förutsättningarna, berättar Björn Varnestig. Vi har letat och bjudit in företag och entreprenörer från hela världen.

Att dessa skulle hyra in sig i Flemingsberg har inte varit något absolut krav, men några har ändå sett

FAKTA

De båda kommunerna Huddinge och Botkyrka är viktiga medlemmar i stiftelsen.

– Flemingsberg är en mycket viktig del av Huddinge, säger Roger Höglund, kommunikationschef på Huddinge kommun. Det är särskilt positivt att stiftelsen lyckats skapa ett samarbetsklimat som möjliggör att goda idéer från vården nu tas till vara och i förlängningen kan skapa nya företag och jobb.

Bakom Flemingsbergs science finns KTH, KI, Södertörns högskola, Stockholms Läns Landsting och de båda kommunerna Huddinge och Botkyrka.

Vill du veta mer och kanske vara med på resan, besök oss på www.flemingsberg.se

10 ehälsa

delad information för forskning

sammarbete och träning

Hälsa

2.0

håll dig informerad

medicinsk utbildning hantera en särskild sjukdom

Finansiellt stöd till ITSnabb tillgång till relevant vårdinformation vid rätt tillfälle är en avgörande patientsäkerhetsfråga som kan rädda liv. Genom smarta IT-stöd kan arbetet inom hälso- och sjukvården effektiviseras med hjälp av eHälsa.

>>

– Sverige var tidigt ute med digitalisering inom sjukvården, berättar Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA, som genom finansiellt stöd för utveckling och innovation stärker utvecklingen inom bl.a. hälso- och sjukvården. E-journaler började införas i landstingen på 1990-talet. Nu gäller det att få full kompatibilitet mellan systemen, att få med alla aktörer och skapa en samsyn mellan landsting, kommuner, apotek etc.

Många tekniska lösningar är färdigutvecklade. Målet är att implementera befintlig teknik och förbättra processerna för att hantera information.

Sjukvården är informationskrävande och det administrativa flödet måste hanteras mer effektivt.

– Vården omformas och det utmanar arbetssätten.

eHälsa är inte bara en digital version av pappersblanketter. Nu ska man se till patientens individuella vårdbehov och individens rätt till insyn och delaktighet. Samtidigt är integritetsskyddet mycket viktigt, menar Daniel Forslund, chefsstrateg med ansvar för vårdutveckling på VINNOVA. – Idag skriver din läkare ett elektroniskt recept – det är enklare, säkrare och snabbare – som kan hämtas på alla apotek i Sverige. Nu pågår dessutom ett pilotprojekt (epSOS) där du på sikt ska kunna hämta ut ditt recept på vilket apotek som helst inom EU, säger Daniel Forslund.

OVA stödjer projekt med bred samverkan och kopplar ihop forskare, vårdpersonal och IT-folk.

– Framtidens vård och hälsa är beroende av digital teknik. Det blir enklare att följa patientens historik, och blir du sjuk på resa i Sverige eller utomlands kan läkare snabbt se t.ex. vilka läkemedel du använder, om du är allergisk och annan viktig vårdhistorik. Och som patient kan du själv hemma göra enkla hälsokontroller via smarta webbtjänster eller appar i din mobiltelefon, spår Charlotte Brogren. eHälsa är ett av de områden där VINNOVA finansierar behovsmotiverad forskning. Ett bra exempel är forskningsprojektet ”Mina Vårdflöden” som Nina Lundberg Sellberg arbetar med, och som du kan läsa om på www.dagensmedtech.se.

Digitaltekniken ger dig som patient en säkrare ”resa” genom vården, tekniken stödjer arbetet och det är säkrare att få rätt diagnos och rätt behandling. VINN-

SMART SMITTSKYDD PÅ KLINIKEN! Hygieniskt tangentbord i glas. Helt utan rörliga delar.

Desinfekterat och klart på några sekunder!

• Touchteknik - fungerar även med handskar!

• Larmar när rengöring behövs.

• Damm- och spolsäkert [IP65].

• Plug-and-Play [USB].

GENERALAGENT FÖR SVERIGE

N O R D I C Tel: 031-40 55 22 • E-post: info@cleankeys.se

www.cleank

eys.se

ehälsa

-projekt Charlotte Brogren

Foto: Anette Andersson

Generaldirektör på VINNOVA

Daniel Forslund

Chefsstrateg med ansvar för vårdutveckling på VINNOVA

11

Digitala handelsplatser - framtiden för vården Många landsting, privata vårdaktörer och laboratorier har olika digitala system som har svårt att kommunicera med varandra. Med intelligenta IT-stöd kan problemen överbryggas samtidigt som man får ökad patientsäkerhet, bättre integritetsskydd och mer kostnadseffektiva och tidsbesparande remissflöden.

>>

– Informationsutbytet mellan laboratorier och olika journalsystem kan relativt enkelt göras betydligt mer lätthanterligt, menar Alex Stendahl, VD på InfoSolutions AB. Papper, pappershantering och portokostnader kan helt ersättas med en komplett digital administrering av beställningar och svar, och personalresurser kan användas till annat.

Digital handelsplats – Vi erbjuder en smart lösning som kopplar ihop olika journalsystem och sköter all hantering mellan dem, även för äldre journalsystem. Genom våra produkter LabPortalen och eRemiss ger vi laboratorier och remittenter ett enkelt och säkert sätt att beställa elektroniskt och få laboratoriesvar digitalt tillbaka med mycket säker administration.

InfoSolutions har skapat en digital handelsplats där alla laboratorier och röntgenenheter i Stockholm, inklusive Karolinska universitetslaboratoriet liksom flera landsting är anslutna.

FAKTA

Visionen i InfoSolutions är att kunna förse kunder med en väl fungerande lösning till ett humant pris. InfoSolutions ska fokusera på kundnyttan och förse kunden med rätt strategi och produkt utan att främst tänka på egen omsättning. Vi vill bli en självklar partner och leverantör i hälso- och sjukvårdens laboratorie-IT.

– För laboratorier är det ett enkelt sätt att exponera sina tjänster och produkter. Och läkare kan gå in direkt och göra sin beställning till önskad röntgen- eller labbleverantör och slippa all pappershantering. Inloggningen är minst lika säker som till en Internetbank.

Nationellt projekt eRemiss har stöd för röntgenremisser och kan visa en beställningsbild där validering och frågeställning redovisas enligt beställd undersökning. Också patologi och cytologi stöds där man på vald arkivbild eller uppladdad egen bild kan markera var prover tagits.

– Vi på InfoSolutions ska delta i ett nationellt projekt som hanterar konsultation läkare emellan. Det innebär ännu mer sammanhållen journalföring och effektiviserar arbetsprocessen, med snabbare svar till patienterna.

Tillägget av konsultationstjänsten gör LabPortalen till en komplett modul för elektronisk administration av remisser och svar inom röntgen, labb och konsultation, helt enkelt en färdig integrationslösning för befintliga journalsystem.

Alex Stendahl

VD på InfoSolutions AB

12 ehälsa

Nollvision för vårdskador på Astrid Lindgrens Barnsjukhus Astrid Lindgrens Barnsjukhus har genomgått en ordentlig genomlysning av verksamheten inom patientsäkerhetsområdet. Den tuffa granskningen har bidragit ett tydligare systematiskt förbättringsarbete som gynnar patientsäkerheten.

>>

Alessandro Lupaszkoi Hizden

Kvalitetscontroller inom neonatalverksamheten på ALB

Det var hälso- och sjukvårdsförvaltningen som gav BDO Consulting Group i uppdrag att granska Astrid Lindgrens Barnsjukhus (ALB) under våren 2010, efter tuffa skriverier om misskötsel. Ett år senare genomfördes en ny uppföljning av hur man arbetat vidare med de rekommendationer som givits. Dag Ström, själv läkare i botten, ledde projektet.

sätt med patientens säkerhet i fokus. I flera fall låg sjukhuset före många andra i Sverige genom sitt förbättringsarbete. Bland annat har man på ALB initierat en så kallad CRM-träning (crew resource management) som samtliga anställda ska genomgå inom tre år. Dessutom har man jobbat framgångsrikt med hanteringen av läkemedel och vårdrelaterade infektioner (VRI).

– Vi såg över sjukhusets rutiner i alla led och hur man jobbade med kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor. Genom intervjuer, platsbesök och dokumentstudier analyserade vi infrastrukturen för att kunna driva de här frågorna. Vi såg på organisatoriska förutsättningar, riskförebyggande arbete, utbildning, mätbarhet – vi fick ett riktigt helhetsperspektiv. Vi intervjuade även sjukhusledningen vid Karolinska Universitetssjukhuset eftersom ALB utgör en av divisionerna inom sjukhuset.

Alessandro Lupaszkoi Hizden är kvalitetscontroller inom neonatalverksamheten på ALB. Inom neonatalvården är vårdrelaterade infektioner potentiellt livsfarliga, och man utvecklar ständigt förbättringsarbetet med regelbundna mätningar som återkopplas till medarbetarna. I dag sker detta enligt ett övergripande Lean-tänk, som innebär mycket reflektion, diskussioner och analyser. Andelen VRI är i dagsläget runt 6,5 procent, men det kommer från högre nivåer – och neonatalverksamheten har en nollvision.

Resultatet var inte alls överensstämmande med mediebilden. Dag Ström och hans kollegor såg hur personalen jobbade på ett väldigt systematiskt

– Det är viktigt att varje medarbetare tar sig tid att prata, förstå och reflektera över sin roll i ett större sammanhang, säger han. Vi försöker jobba strukturerat med vad vi kallar ”planerat samarbete” för att få bort mycket av resursslöseriet.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus har sin huvudsakliga verksamhet på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, men sektioner finns även på sjukhusen i Huddinge och Danderyd. Neonatalverksamheten omfattar tre sektioner med sex avdelningar, varav två intensivvårdsavdelningar.

Läs mer på: www.karolinska.se/ AstridLindgrensBarnsjukhus

Det finns enligt honom tydliga samband mellan strukturerade arbetssätt och minskade infektioner, och medarbetarna uppskattar såväl CRM-arbetet som Lean-filosofin eftersom de inser att arbetet gynnar alla – framförallt patienterna.

– Vi vill göra det ”lätt att göra rätt” helt enkelt, säger Alessandro Lupaszkoi Hizden. Vi fokuserar mycket på samarbete både innan och efter ett ingrepp med frågor som: Har vi allt vi behöver? Vet alla vad de ska göra? Gjorde vi allt rätt? Om inte, vad kan vi förbättra? Om allt gick bra, hur gör vi om det nästa gång? På så vis drar alla framåt åt samma håll, vilket i slutändan både gynnar såväl patienten som sjukhuset.

FAKTA BDO Consulting Group, Stockholm, arbetar med medicinska revisioner och utbildningsoch utvecklingsuppdrag inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Har ett omfattande nätverk av nationellt erkända specialister inom olika områden.

Läs mer på: www.bdo.se

Dag Ström

Senior Konsult, MD på BDO Consulting Group AB

ehälsa 13

Bättre knäimplantat med datasimuleringar Många patienter klagar över att deras knäimplantat känns obekväma. Med hjälp av datasimuleringar hoppas nu forskarna kunna skapa hållbarare och mer rörliga implantat.

>>

David Barrett, professor i Ortopedi vid universitetssjukhuset i Southhampton, har lång erfarenhet av knäkirurgi och knäimplantat. Han berättar att dagens implantat både håller längre och är mindre smärtsamma än bara för något decennium sedan.

Men det finns fortfarande mycket kvar att uppnå.

– Det största problemet är nog att lederna ofta inte känns helt bekväma, säger David Barret. Patienten har svårt att ligga på knä och lederna ger ibland ifrån sig ljud.

Därför sker det en hel del forskning, bland annat kring materialet i och mellan delarna i implantatet och i det här arbetet tar forskarna numera datasimuleringar till hjälp.

– Lederna testas helt enkelt i datorn i ett program som har många likheter med de program som ingenjörerna använder för att utveckla flygplan, berättar David Barrett. I dessa modeller kan man även se vad som händer om kirurgen gör ett dåligt jobb.

Det har nämligen stor betydelse om kirurgen inte gör några misstag när han opererar in implantatet.

Går något fel under operationen kan en knäled som annars skulle ha fungerat utmärkt haverera redan efter en kort tid.

Ett annat stort forskningsområde handlar om att

reducera sjukvårdens kostnader.

– Ett exempel på en stor kostnad är operationsinstrument, säger Barrett. Att sterilisera dem inför varje ny operation är också dyrt och därför ser man nu över möjligheten att använda engångsinstrument av plast som sedan kan gå till återvinning.

Knäskador är en åkomma som troligen kommer att bli vanligare i framtiden.

David Till viss del beror detta på Barrett att allt fler tränar på elitnivå, men den vanligaste orsaken till att vi behöver knäkirurgi kommer troligen att vara övervikt.

– Vi väger allt mer och det ger förslitningsskador, konstaterar David Barrett. Blickar vi in i framtiden kommer troligen behovet av knäkirurgi att öka exponentiellt.

FAKTA

Professor David Barrett har ett speciellt intresse för knäleder och protetisk konstruktion. Hans huvudsakliga specialitet är biomekanik, särskilt för knäet, och han har startat en grupp i ”Skolan för teknikvetenskap”. Professor Barrett har omfattande kunskap om patella och patellaproblem, femoropatellaersättare, universala och totala knäproteser.

Han är verksam med många vetenskapliga artiklar och internationella föreläsningar.

14 ehälsa

Säkrare medicinteknik

Lennart Philipsson

>>

Hästkött i lasagne har rört om det i Europa. Krav höjs på mer tillsyn av vår mat!

Liksom mat så omfattas medicintekniska produkter av en gemensam europeisk lagstiftning.

Vårt ”hästkött” har bland annat varit skandalen med industrisilikon i bröstimplantat från Frankrike. Även här ropas det på mer tillsyn och säkrare produkter. ”Ingen har

kallar ”scrutiny” (ungefär nagelfaring) av högriskprodukter innan CE-märkning. Vi uppfattar ”scrutiny” som en form av PMA (pre market approval), detta kan vara av värde för vissa produkter men kan också innebära problem.

EU-kommissionen säger att scrutiny-processen

scrutiny inför CE-märkning. Sannolikt kan inget regelverk i världen stoppa kombinationen kreativa oseriösa människor.

Det nuvarande regelverket som baseras på det EU-kommissionen kallar ”den nya metoden” (där anmälda organ assisterar tillverkaren vid CE-märkning) har lyckats visa att det nuvarande europeiska i huvudsak fungerat systemet generellt har gett våra medborgare sämre bra. Intressant att noEU-kommissionen vill göra om våra medicintera är att många av de produkter än det amerikanska PMA-systemet.” tekniska direktiv till att produkter vi har haft bli så kallade förordproblem med i Europa faktiskt har passerat PMA-nålsögat hos FDA ningar, genom denna förändring garanteras att ska ”ta dagar, inte år”, de tycks dock ännu inte i USA. Ingen har lyckats visa att det nuvaransamma lagstiftning vinner laga kraft i alla medha definierat hur den ska gå till och inte vem/ lemsstater samtidigt. Detta är en förändring i vilka som ska genomföra den. Det finns en upde europeiska systemet generellt har gett våra rätt riktning. penbar risk att scrutiny-processen på sikt kan förmedborgare sämre produkter än det amerikandröja marknadsintroduktionen av nya medicintekska PMA-systemet.

Den huvudsakliga principiella nyheten i regelniska produkter. Bedrägerier, typ industrisilikon i verket är annars det som EU-kommissionen Europas medborgare har idag tillgång till fler implantat, kommer inte att kunna stoppas genom nya innovativa medicintekniska produkter än exempelvis amerikanerna. Det är inte uteslutet att scrutiny-processen medför att vi kommer att närma oss den amerikanska situationen.

Låt oss hoppas att EU-kommissionen i hastigheten inte kastar ut barnet med badvattnet.

Lennart Philipson Docent Ordförande MTF Forskningsdirektör vid Örebro läns landsting

ehälsa 15

Medinor blir Alere

- fördelar för patienten År 2011 köpte den globala koncernen Alere upp den norsk-skotska bioteknikkoncernen Axis-Shield där Medinors fyra nordiska säljbolag ingick. Den 1 januari 2013 var den nya kostymen äntligen färdig, med ett bredare sortiment och nya möjligheter som en positiv konsekvens av ägarbytet.

>>

Alere i Sverige har i dag 27 medarbetare, och specialiserar sig på kunder inom den svenska hälso- och sjukvården – produkterna finns på sjukhusens laboratorier, akutmottagningar, vårdavdelningar, ambulanser, i primärvården samt inom djursjukvården.

nik, analysutrustning och tester för både human sjukvård och till veterinärkliniker och djursjukhus.

Exempel på nya tester finns inom Aleres fokusområden för bl.a. kardiologi, infektions- och respiratoriska sjukdomar. Många av de övriga produkterna är välkända från Medinors produktsortiment.

”Nu har vi ett betydligt – Som Medinor var vi nischade främst mot primärvården bredare sortiment att Gunilla Gustafsson har själv och de klinisk kemiska sjukarbetat 22 år i bolaget under erbjuda både befintliga tre olika ägare. Hon tycker huslaboratorierna och väldigt välkända inom det segmentet, att den senaste förändringen och nya kunder.” säger försäljningschef Gunilbara bådar gott. la Gustafsson. Nu har vi ett betydligt bredare sortiment att erbjuda både be– Det var förstås mycket som skulle sjösättas innfintliga och nya kunder. Vi har tidigare startat en an vi kunde byta kostym fullt ut, men nu är alla biavdelning för medicinteknik och nu 2013 bildas en tarna på plats. Nu kan vi göra oss ännu mer kända grupp för patientnära analysinstrument och tester inom områden där vi tidigare inte varit så starka. Vi inom akutsjukvård. Även vår tekniska service och har fler produkter, fler anställda och kan erbjuda en supportfunktion har utökats. I övrigt är det ingenutökad service till våra kunder. I sortimentet har vi ting i kundkontakten som kommer att förändras. glädje av Aleres och Medinors olika inriktningar, och jag är övertygad att det här kommer att bli poDetta breddade fokus innebär bland annat att Alesitivt för våra kunder. re i dag kan erbjuda produkter inom medicintek-

epoc Ett aktuellt exempel från Aleres nya sortiment är epoc – ett patientnära, handhållet analyssystem för blodgaser, elektrolyter och metaboliter där allt finns på ett testkort.

Analysresultatet blir färdigt på 30 sek och kan sedan trådlöst överföras till journal- eller labdatasystemet.

Snabbt-säkert-uppkopplat är ledorden för Aleres nya patientnära labutrustning.

FAKTA Alere AB erbjuder kostnadseffektiva produkter och lösningar till laboratorier på sjukhus, vårdcentraler, läkarmottagningar och företagshälsovård. Till mobila enheter, akut- och vårdavdelningar. Till djursjukhus och veterinärkliniker. Till alla vårdenheter där snabb och korrekt diagnostik möjliggör optimalt agerande hos vårdpersonalen och bästa möjliga omhäåndertagande av patienten.

Digital Health Days – where ICT meets life science and healthcare to shape the future

Welcome to take part in the very first Digital Health Days - an arena for setting the future healthcare agenda. Two days of inspiring seminars, challenging discussions and hands-on workshops. www.digitalhealthdays.se