Forskarbladet 7-2014

NYHETER MED AVSÄNDARE

ÖKAD KONTRAST INOM BIOMEDICINSK AVBILDNING 19 FORSKARNAS EGNA ORD

3

Nummer 7 Februari 2014 FORSKARBLADET.SE

M AT E R I A L S O M KA N KO M M A AT T R E D U C E R A T I L LV E R KN I N G SKO S T N A D E R 30

VIRUS KOSTAR SAMHÄLLET MILJARDER 16

BESÖK WWW.FORSKARBLADET.SE FÖR TIDN IN GEN S IN TERAKTIVA IN N EHÅLL

NÅGON ANNANS ANSVAR? VATTNET Forskarstudenter från 14 länder ansluter sig till gruppen som vill sätta ned foten och bekämpa problemet vid dess källa.

ONKOLOGI »

12 Patientens väg genom cancervården » Svensk cancervård ärbra men det finns fortfarande brister ANNONS

ENERGISYSTEM »

BEROENDE »

10 Det finns hjälp att få för sexmissbrukare » Ska man få bukt med ett sexmissbruk så ärdet orsakern som ska behandlas

Energisystem under utveckling » Målet äratt bidra till att utforma hållbara energisystem

22

4

PROJEKTLEDARE

Beatrice Udd

08 123 503 66 udd@svenskabranschforum.se ANSVARIG UTGIVARE

Martin Hagwall

073 965 44 37 hagwall@svenskabranschforum.se LAYOUTANSVARIG

REGENERATIV MEDICIN

Nicole Levin

08 123 50 364 layout@svenskabranschforum.se KORREKTUR

Stefan Andersson

070 171 56 45 andersson@svenskabranschforum.se REDAKTIONSCHEF

Mats Holmström

08 123 50 371 redaktionen@svenskabranschforum.se ANNONSFÖRSÄLJNING

Fredrik Ekström

072 015 87 83 ekstrom@svenskabranschforum.se

INSIKT

Välkommen! Året börjar starkt med en utgåva som denna!

Jag vill tacka samtliga medverkande och jag ser fram emot att tillsammans med er fortsätta att lyfta fram den viktiga forskning som bedrivs i Sverige. Till er övriga läsare vill jag önska en riktigt trevlig läsning!

Beatrice Udd

070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se UTVECKLARE

Kristofer Carlsson

070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se EKONOMI

Kjell W Andersson

070 673 44 31 kjellwandersson@gmail.com

DEVON

31

YTA

26

PROJEKTLEDARE

ANSVARIG WEBPLATTFORM

Christian Ålander

10

"DE VERKLIGEN STÖTTADE OCH GAV OSS UN GA FORSKARE VÄLDIGT M YCKET RESURSER" 18

28

GJUTERI

PREPRESS & TRYCK

Exakta

Malmö 2014 040 671 77 70 info@exakta.se

Tack för hjälpen

UNIK UTBILDNING

Vi vill tacka medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig.

6

Tidningen är märkt med ett utropstecken där avsändare till respektive text anges.

MEDICIN OCH HÄLSA

FORSKARBLADET.SE

NOLLVISION.SE

RIKSKURIREN.SE

SKOGSNARING.SE

27

Innehåll Debatt Medicin och Hälsa Industri och teknik Organisation

FARMACEUTEN.SE

4 6 20 28

TEKNOLOGIN.SE

FORSPRANG.NU

AGARNA.SE

NYHETER MED AVSÄNDARE.

SVENSKA BRANSCHFORUM AB. KONTAKT Kungsgatan 29 11156 STOCKHOLM. 0046 (0)8 123 50 360. info@svenskabranschforum.se, ORGNUMMER 556724-7944 MATERIAL Utgivning, produktion och redaktionellt arbete av SVENSKA BRANSCHFORUM AB. Alla företag ansvarar för sina respektive varumärken. © COPYRIGHT Till vaumärken TEKNOLOGIN, SVENSK SKOGSNÄRING, FORSKARBLADET, FÖRSPRÅNG, ÄGARNA, TEKNOLOGIN, RIKSKURIREN, FARMACEUTEN innehas Copyright av SVENSKA BRANSCHFORUM AB. WEB Läs mer på www.svenskabranschforum.se.

SID 4(

NYHETER MED AVSÄNDARE

DEBATT

Satsning på unga forskare Magnus Wetterhall ser tillbaka på sin tid på Uppsala Berzelii Centre 28

Sanningarna om alkohol "1-2 glas vin om dagen ger svensken ett år längre liv, men vill vi ha detta extra år?"

BEROENDE

8

IMMA GÖR MONTÖRENS ARBETE ERGONOMISKT ERGONOMI

> DEBATT

24

10

Punkter att arbeta med.

Cancerplanen definierar tio fokusområden att hålla ögonen på.

ONKOLOGI

MOD är en rörelse som arbetar för

Regenerativ medicin konsten att förbättra och rädda liv

att förbättra situationen för de personer som idag och i framtiden står på en väntelista för en transplantation. Ambitionen är att alla personer som är behov av ett nytt organ skall få det i tid.

Medskribent: Johan Stenberg, vid Göteborgs Universitet.

I takt med att vi utvecklat teknologin att transplantera fler organ, ökar utmaningen att identifiera tillräckligt med organdonatorer. De senaste tio åren har antalet personer som står på en väntelista i världen fördubblats samtidigt som antalet transplantationer knappt ökat.

PUBLICERAT

2014-02-25 10:02:00

Forskningen kring regenerativ medicin har intensifierats och utvecklats de senaste åren och resultaten beskrivs som att läkarkonsten idag kan utföra saker som tidigare framstod som science-fiction.

Ambitionen är att genom forskning på universitet och forskningscenter öka kunskapen för att antingen producera funktionella organ och vävnader för transplantation eller regenerera de defekta in vivo och därmed rädda fler liv.

Kroppens regeneration Det har visats att även organ som förr ansågs sakna förmågan till regeneration trotts allt har en begränsad kapacitet att byta ut cellerna. Hjärta är ett exempel på detta medan det sedan länge varit känt att andra organ har en mycket potent re-

generation t.ex. tarmepitel (utbytt på 3-5 dagar), hud och lever.

Regenerativ medicin handlar om hur vi skall stimulera den regenerativa förmågan i de organ och vävnader som saknar den.

Science-fiction vore att föra över den regenerativa kapaciteten hos en salamanderödla som kan regenerera en hel svans då den har förlorat den till t.ex. människans hjärta eller lunga.

Komplexa organ och 3Dprinters

Att producera komplexa organ som hjärtan och njurar är idag inte möjligt, eftersom att tekniken inte möjliggör uppbyggnad av en så avancerad tredimen-

Peter Carstedt Företagsledare

sionell struktur som innehåller så många olika komponenter.

För att producera ett hjärta behöver man exempelvis hjärtmuskler, blodkärl, nervbanor och olika bindvävsceller i en kombination som tar naturen ca 20 år att bygga upp till vuxen storlek. Idag finns inte tekniken att ens bygga upp strukturen.

Därför använder forskarna istället organ som inte är lämpliga för att transplantatera och tvättar bort alla celler ifrån den existerande strukturen.

Resultatet är att man får kroppens egna scaffold eller byggnadsställning som redan har den nödvändiga och komplexa strukturen och sedan tillför man patientens egna celler för att dessa skall återetablera funktionen i organet.

Detta klarar man av att göra till viss mån idag för vissa organ in vitro och ambitionen ligger i att de återskapade organen skall fungera in vivo. Man har ex-

3D-skrivare i arbete

12

SID 5(

NYHETER MED AVSÄNDARE

DEBATT

Världsrekord för JTH och COMPtech 0,35 mm tjocka sektioner i komplex komponent med aluminium-kisel-legering med 2,5% kisel.

27

empelvis lyckats reproducera delar av en lever, en njure och nyligen lyckades man även med en lunga. ' Det finns många möjligheter inom detta område, inte bara skulle fler patienter kunna få ett nytt organ, det skulle också innebära att transplanterade patienter inte skulle behöva äta både dyra och skadliga immunförsvarshämmande mediciner eftersom att cellerna skulle kunna tas från den egna kroppen.

Samtidigt kvarstår många utmaningar med denna teknik.

Cellerna som etablerar sig i det tvättade organet måste hamna rätt och kunna producera en ny byggnadsställning. Det som kommer begränsa denna teknik mest är det oundvikliga behovet av donerade organ även om tillgången skulle kunna utökas till sviktande organ.

Ett försök till att faktiskt tillverka komplexa organ är att använda en 3-D printer som

istället för bläck på papper skriver ut celler blandat med

DE SEN ASTE TIO ÅREN HAR AN TALET PERSON ER SOM STÅR PÅ EN VÄN TELISTA I VÄRLDEN FÖRDUBBLATS SAM TIDIGT SOM AN TALET TRAN SPLAN TATION ER KN APPT ÖKAT. byggnadsställning till önskad organform.

Man kan på detta sätt skapa en tredimensionell struktur som liknar det organ som man vill tillverka. Man kan idag tillverka strukturen av en njure på ca sju timmar med hjälp av en 3-D printer, men att återskapa organets funktion ligger långt in i framtiden.

Stamceller Vi kan idag plocka ut stamceller och stimulera dessa att utvecklas till i stort sett alla typer av celler, exempelvis hjärtceller eller muskelceller.

Man kan se kroppens olika celltyper som olika legobitar med olika färger och former som rätt sammansatta formar en kropp.

Stamcellen är en legobit som ännu inte har fått någon färg eller form men som kan utvecklas till vilken färg eller form som helst i kroppen.

Stamceller tillsammans med rätt byggnadsställning är ett intressant forskningsfält för att bygga upp nya vävnader och organ.

Organ med svag regenerativ kapacitet skulle dessutom kunna stimuleras med hjälp av stamceller till att bättre läka skador innan skadan försämrar organets funktion.

Vad kan vi göra idag?

Regenerativ medicin är onekligen ett mycket spännande forskningsområde och vi har kommit väldigt långt de senaste decennierna. Samtidigt måste vi påminna oss själva om att den kliniska användningen av detta forskningsområde fortfarande ligger långt i framtiden.

Vi måste därför fortsätta att utforska dessa möjligheter, samtidigt som vi behöver inse att det finns mycket vi kan göra redan idag som direkt gagnar patienten i sjukhussängen.

Vi behöver helt enkelt bli bättre på att utnyttja lämpliga donationsorgan och en förutsättning för detta är att fler aktivt säger ja till organdonation i Sverige.

Professionen och politikerna måste dessutom göra vad de kan för att skapa den scaffold (struktur) som behövs för ett fungerande system av mer organdonation i Sverige.

DIN HÄLSA

MEDICIN OCH HÄLSA Kunskapen om hur våra kroppar egentligen

fungerar blir hela tiden större och nya tankar, idéer och upptäckter bidrar hela tiden till att förlänga liv och höja livskvaliteten.

TOPPNYHETER

SVEN SK CAN CERVÅRD ÄR BRA UR ETT IN TERN ATION ELLT PERSPEKTIV, M EN DET FIN N S FORTFARAN DE BRISTER

VI HAR OCKSÅ LYCKATS STOPPA SIGN ALVÄGEN OCH PÅ SÅ SÄTT FÖRHIN DRAT TUM ÖRCELLERN AS AGGRESSIVA BETEEN DE MARENE LUNDSTRÖM

FÖR ETT ANTAL ÅR SEDAN TALADE MAN OM LUNGINFLAMMATIONEN SOM DEN GAMLES VÄN

SID 8(

NYHETER MED AVSÄNDARE

BEROEN DEN

SANNINGARNA OM ”1-2 glas vin om dagen ger svensken ca ett år längre liv men vill vi ha detta extra år?” Det frågar sig Fred Nyberg, professor i beroendeforskning och koordinator för U-FOLD. PUBLICERAT

2014-02-20 13:35:00

Häromdagen rapporterades i media att de som regelbundet dricker små mängder alkohol lever i snitt över ett år längre än de som aldrig druckit alkohol. Så summerade några forskare vid Karolinska institutet en studie med nära 68 000 svenskar.

Det framgick inte av studien vad detta extra år innebar i fråga om livskvalitet. Frågan om nyttan av små mängder alkohol och hur lätt eller svårt det kan vara att hålla sig till den måttliga nivån har varit ett ämne för både forskning och mediala spekulationer.

Den nu aktuella studien indikerar att begränsad konsumtion förlänger livet med c:a ett år. ”Att dricka lite förlänger inte livet” sa en känd svensk alkoholforskare till en Södertäljetidning strax före jul. ”När a blir mindre dramatisk så blir det fler som faller offer för ett beroende. Den som vill dricka, men dricka lagom, ska hålla sig till tämligen små mängder”.

i en djurexperimentell modell att låga halter av alkohol kan ge skador på arvsmassan.

Studie ger ny inblick I november förra året publicerades en studie som visade att det behövs ganska små mängder alkohol tillsammans med ordinerad dos paracetamol (Alvedon®) för att njurarna ska skadas. Nyligen har forskare vid Tel Avivs universitet upptäckt att alkohol påverkar telomerer - de linjära kromosomernas ändar. Telomererna blir kortare ju äldre en person blir och till slut dör de. Man visade att t.ex. koffein bidrar till att påskynda den processen, medan alkohol förlänger livslängden.

Summerar man de ovan nämnda forskningsresultaten kan man konstatera att allt är relativt, dvs det beror på. Samtliga studierna kan säkerligen sägas vara vederhäftiga med avseende på den faktor man undersökt men samtidigt kan man konstatera att det som kan vara positivt ur en synvinkel kan vara negativt och till och med förödande ur en annan.

Fred Nyberg, Professor i beroendeforskning, koordinator för U-FOLD

FÖR DEN SOM SJÄLVDOSERAR ETT N ARKOTISKT PREPARAT ÄR DET VÄLDIGT LÄTT ATT UTVECKLA TOLERAN S OCH GAN SKA SN ART ÄR M AN IN N E I M ISSBRUKARDOSER OCH RISKERAR ETT BEROEN DE. DET ÄR PRECIS LIKADAN T M ED ALKOHOLEN I januari, 2012 kunde vi läsa i dagstidningarna att ”två öl eller två glas vin i veckan ökar risken för missfall med 50 procent. Vid fyra glas fördubblas den”. Detta var ett konstaterande av forskare vid Köpenhamns universitet efter att ha studerat 92 000 danska kvinnor och uppgifter om deras alkoholkonsumtion under graviditeten. I november samma år publicerade forskare vid Stockholms universitet en artikel om att redan små mängder alkohol (ett glas vin eller en öl om dagen) misstänks kunna öka risken för cancer. De visade

När det gäller huvudbudskapet i den först nämnda, nu aktuella studien, så behöver man inte tvivla på att resultaten att små mängder alkohol kan ge individen ett extra år, bl.a. genom att rensa kärlen och skjuta upp hjärtinfarkten. Å andra sidan vet man att kontinuerligt alkoholintag i inte alltför stora mängder accelererar åldrandet, dvs hjärnans signalsystem degenererar snabbare. En förlängning av livet kan alltså för vissa individer innebära att man förstärker

sedan talade man om lunginflammationen som ”den gamles vän” för den bidrog till att för-

garantin att få smaka på demensen.

Ett år är inte alltid ett år Det är intressant att notera att man gör mycket för att förlänga livet och får man fram ett forskningsresultat som pekar att det är möjligt så blir man väldigt upplivad. Men minst lika viktigt är ju vad den förlängda tiden har för kvalitet. Innebär den att man får ett extra år i en komplicerad långvård eller att man får ett år i den totala dimman. För ett visst antal år

U-FOLD är en enad kraft-

samling mot läkemedels- och drogberoende. Här möts forskare och fackmän för att tillsammans utveckla samhällets åtgärder mot missbruk, dess följder och problematik.

SID 9(

NYHETER MED AVSÄNDARE

ALKOHOL En förlängning av livet kan alltså för vissa individer innebära att man förstärker garantin att få smaka på demensen säger Fred Nyberg på U-FOLD

BEROEN DEN

13%

AV ALLA SVEN SKAR

anses ha riskabla alkoholvanor KÄLLA: Statens folkhälsoinstitut, Statistiska centralbyrån (2011).

Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor.

Med ökad alkoholkonsumtion ökar risken för att skador uppstår

1912 DÖDSFALL 1 490 män och 422 kvinnor avled 2012 i någon alkoholrelaterad diagnos

KÄLLA: Socialstyrelsen (2013). Dödsorsaker 2012. Stockholm: Socialstyrelsen

korta lidandet.

Att små mängder alkohol för en stor population medför en ett kulturellt inslag med livshöjande effekter kan heller inte motsägas men samtidigt är det inte okänt att för många individer är det nära till hands att måttlighetsdrickandet ganska snart övergår till ett måttlighetssupande och värre än så.

Framförallt måste man ta hänsyn till de yngre.

För tonåringar med en ännu inte fullmognad hjärna kan redan små mängder av alkohol (de som rekommenderas för förlängd livslängd) känsliggöra hjärna för omåttlighet för såväl drycken som andra beroendeframkallande medel. Om de unga tar denna nya forskning som en signal att det nu är fritt fram att dricka kan de riskera

att gå in i den grupp som aldrig skulle få plats bland de 68000.

De kan ha blivit diskvalificerade som måttlighetskonsumenter redan innan de nått medelåldern.

Kom de unga måttlighetsdrickarna som blev ”måttlighetssupare”, eller de som fick cancer eller barnen till de mödrar som drack måttligt under graviditeten med bland de 68 000? Förmodligen kunde de inte rymmas inom uppställda inklusions-kriterier.

Inte som marijuana Häromdagen blev jag tillfrågad av en ung journalist om marijuana. Han påstod att han läst någonstans att den aktiva substansen i marijuana, dvs THC, i låga doser kan stimulera nybildning av nervceller.

Jag talade om för honom att det är sant och det är bl.a. därför man kan använda THC-innehållande preparat i medicinskt syfte, för behandling av t.ex.

MS. Men, tillade jag, då måste man ha god kontroll på den mängd man sätter i sig. För den som självdoserar ett narkotiskt preparat är det väldigt lätt att utveckla tolerans och ganska snart är man inne i missbrukardoser och riskerar ett beroende. Det är precis likadant med alkoholen.

När man promenerar längs en kaj utan räcke vet man att man kan avsevärt minska risken att ramla i om man har tillräckligt avstånd till kanten.

Går man nära kan man ha lika fast mark under fötterna men risken att ett felsteg skulle leda till ett fall ned i vattnet ökar. Är

det ett barn som går längs kajen kan risken vara större. Om påvisade positiva effekter av alkohol leder till att unga förlorar respekten för drycken så är man i samma situation.

När man ur en synvinkel hittar något positivt med beroendeframkallande droger (många används ju i medicinen) får man aldrig glömma helhetsperspektivet. Och det gäller även det mer eller mindre värdefulla extraår som små mängder alkohol tycks kunna medföra.

SID 10 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

BEROEN DEN

Anmälningar av missbruk 2012

21%

KVINNOR

MÄN

TOTALT

8%

Det finns hjälp för sexmissbrukare KÄLLA: Socialstyrelsen: Insatser år 2012 för vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem och för övriga vuxna

Ska man få bukt med ett sexmissbruk så är det orsaken som ska behandlas, inte själva beteendet. Det konstaterar Thomas Ristrand, klinikchef på Absolutions i Stockholm, som också kommit ut med boken ”Casanovasyndromet” där hans egna liv och erfarenheter av problemet beskrivs i romanform.

PUBLICERAT

2014-02-23 17:25:00

– Det handlar i grunden inte om sex. Däremot yttrar sig problemet ofta genom sex hos män medan det bland kvinnor är vanligare att man framförallt känner skam och är väldigt mån om sina relationer. De kvinnor som söker sig till oss är också i allmänhet mycket yngre än männen.

De flesta kommer självmant då de känner att de nått sin gräns för vad samvetet klarar, när vederbörande tvångsmässigt praktiserar sitt missbruk mot sin egen vilja. Ibland kan det också vara ett företags HR-avdelning som tar första kontakten för en medarbetares räkning, förklarar Thomas.

Oförmåga till intimitet

På Absolutions välkomnar man alla människor som behöver behandling för sex- och relations-

beroende. Behandling sker i grupp och de allra flesta behandlas tillsammans med sin partner, som automatiskt är medberoende. Ursprunget till problemet är nämligen alltid detsamma.

– Grunden är en oförmåga till intimitet som bottnar i en bristande relation till i första hand mamma. Din mamma kanske älskar dig jättemycket men klarar inte att vara närvarande och ge tillräcklig närhet och bekräftelse på grund av egna brister. De bristerna gör att man stänger sig och gör att man som vuxen fortsätter leta efter det som en gång fattades, berättar Thomas och fortsätter: – Som vuxen söker man sig då ofta till en partner med liknande bakgrund och som därmed känner sig lika inkomplett.

Man känner igen sig själv i partnern och tillsammans känner man till en början att man kompletterar varandra. Efter ett tag börjar man dock hindra

Absolutions är en av Sveriges

ledande kliniker inom behandling av sex- och relationsberoende. Har du ett sexmissbruk, bekräftelseberoende eller ett relationsmissbruk som du varken mår bra av eller kan ta dig ur?

Kontakta oss: 08 50 866 833

varandras utveckling. Det vanligaste är då att mannen söker sig bort från relationen för att på olika sätt försöka dämpa sin tomhet och ångest genom att bekräfta sig själv. Kvinnan följer efter och undrar vad hon kan jag göra för att rädda relationen. Därmed är hon medberoende och båda är oförmögna att hantera intimitet. Det är just det vi jobbar med här.

Bindningar är problemet

Thomas hade jobbat i 12 år som personlig tränare och yrkesre-

SID 11 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

BEROEN DEN

Om du lider av ett sexuellt dysberoende så är du beroende av att få bekräftelse, kärlek eller sex.

TESTA DIG ONLINE Scanna koden och gör testet online. Tänk på att testet bara är en fingervisning om i vilken utsträckning du har tappat kontrollen över ditt sex- eller kärleksliv.

laterad coach när han själv insåg att han behövde hjälp med sitt missbruk och började sin behandling i mitten av 2000-talet. Han hade närt en dröm om att utbilda sig till psykolog, men ändrade sig när han under sin egen behandling bestämde sig för att bli addiktolog.

– Ja, jag funderade över vad det stora problemet egentligen är och kom fram till att det är bindningar oss människor emellan. Jag startade Absolutions 2010, med ett år kvar på den treåriga utbildningen och har också byggt på med utbildningar inom t.ex. trauma- och sorgbearbetning.

Ristrand. Absolutions är en av Sveriges ledande kliniker inom behandling av sex- och relationsberoende.

Våra ledord är respekt, värme och

professionalitet och vi ser alltid till människan bakom problemet.

JAG FUN DERADE ÖVER VAD DET STORA PROBLEM ET EGEN TLIGEN ÄR OCH KOM FRAM TILL ATT DET ÄR BIN DN IN GAR OSS M ÄN N ISKOR EM ELLAN

Sedan start driver Thomas kliniken i Stockholm tillsammans med kollegan, samtalsterapeuten Boine Josefsson. Människor i behov av hjälp har kontaktat kliniken i en jämn ström sedan hemsidan kom upp då behovet är stort och ökar i takt med tillgängligheten via internet.

Thomas bok Casanovasyndromet, som bygger på hans egna anteckningar under sin behandling, kom ut 2011 och går att köpa via hemsidan och direkt på kliniken. Den fungerar för många som en inkörsport till att ta kontakt och söka hjälp.

– Det stämmer, och på hemsidan kan man också göra en självtest innan man bestämmer sig för att ta kontakt. Förnekelsen är nämligen stor och är det första hindret att ta sig över. Man måste inse att man gör behandlingen för sin egen skull och att man inte kan göra det ensam. Att vara sex- och relationsberoende är ensamt, och det är bättre att vara ensam tillsammans, säger Thomas

Thomas Ristrand, addiktolog och klinikchef på Absolutions

SID 12 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

ON KOLOGI

Svensk cancervård är bra ur ett internationellt perspektiv men det finns fortfarande brister i form av organisation och exempelvis att vårdköerna fortfarande kan vara långa för cancerpatienter säger Roger Henriksson på Svensk Onkologisk Förening

Patientens väg genom cancervården Forskning stoppar cancerceller Tillväxtfaktorn Transforming growth beta (TGFß) spelar en viktig roll vid tumörtillväxt hos flera olika cancerformer. Det har Marene Landström, professor i patologi vid Umeå Universitet, och hennes forskargrupp fokuserat på. Målet med projektet är utveckla cancerläkemedel.

Svensk cancervård är bra men det finns fortfarande brister i form av organisation och långa väntetider. Det konstaterar Roger Henriksson, ordförande Svensk Onko-logisk Förening (SOF) och chef för Regionalt Cancercentrum, Stockholm/Gotland.

PUBLICERAT

2014-02-23 14:51:00

SOF utgör sektionen för Onkologi i Svenska Läkaresällskapet och har medlemmar från flera medicinska discipliner samt från läkemedelsföretag med onkologisk inriktning.

– Ja, det är en frivillig intresseorganisation för cancerläkare men vi välkomnar också andra professioner inom cancer, man söker alltså medlemskap i föreningen. Vårt huvudsyfte är att ge utbildning och att anordna möten för att utveckla cancervården. Kompetensförsörjning är oerhört viktigt, vi både genomför och ansvarar för ex-

empelvis specialistutbildningar, säger Roger Henriksson.

Sex regionala cancercentrum

RCC, Regionalt Cancercentrum Stockholm - Gotland är ett av sex regionala centrum som ska leda och samordna sina respektive regioners arbete med att effektivisera processer inom cancersjukvården. Centrumen är ett resultat av ett riksdagsbeslut, och är en kunskaps- och utvecklingsorganisation i respektive sjukvårdsregion.

Genom regional och nationell samverkan ska regionala cancercentrum bidra till en mer patientfokuserad, jämlik, säker och effektiv cancervård. RCC

ansvarar bland annat för uppbyggnad, monitorering samt att generera data/statistik från de 26 kvalitetsregister som finns på avdelningen. På Regionalt cancercentrum jobbar sjuksköterskor, statistiker, överläkare, undersköterskor, medicinska sekreterare, medicinska informatiker, datamanagers, systemutvecklare, processledare och handläggare.

Cancerplan i 10 punkter

– Det stämmer, svensk cancervård är bra ur ett internationellt perspektiv men det finns fortfarande brister i form av organisation och exempelvis att vårdköerna fortfarande kan vara långa för cancerpatienter. På

SID 13 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

ON KOLOGI

Nutrition gör skillnad i cancervården GEN OM REGION AL OCH N ATION ELL SAM VERKAN SKA REGION ALA CAN CERCEN TRUM BIDRA TILL EN M ER PATIEN TFOKUSERAD, JÄM LIK, SÄKER OCH EFFEKTIV CAN CERVÅRD RCC jobbar vi med dessa frågor och har också en s.k. cancerplan i 10 punkter där de olika fokusområdena finns, konstaterar Roger Henriksson.

De punkter som finns med i cancerplanen är patientens perspektiv, jämnlik och rättvis vård, förbyggande arbete, tidig upptäckt, patientens väg genom vården, rehabilitering, palliativ vård, utbildning och kompetensförsörjning, vårdprogram och kvalitetsregister samt ansvar för forskning – Ja, de tio punkterna är grundläggande för vårt arbete och patientens väg genom vården är kanske den viktigaste av alla för oss. Här kommer bland annat vårdköerna in och det är ett uttalat och viktigt mål för oss att komma till bukt med dessa.

Genom regional och nationell samverkan ska regionala cancercentrum bidra till en mer patientfokuserad, jämlik, säker

och effektiv cancervård, säger Roger Henriksson.

Svensk Onkologisk Förening (SOF) grundades

1976 och utgör sektionen för Onkologi i Svenska Läkaresällskapet. Föreningen är tvärvetenskaplig och har medlemmar från flera medicinska discipliner samt från läkemedelsföretag med onkologisk inriktning.

Anpassad parenteral nutrition i kombination med andra näringsinsatser har i patientundersökningar visat sig förbättra livskvaliteten hos cancerpatientern

Många cancerpatienter tappar mycket i vikt och hur mycket det rör sig om beror på tumörens placering, stadium och typ av cancerbehandling.

Genom att uppmärksamma nutritionen och förebygga viknedgång kan livskvaliteten öka.

PUBLICERAT

2014-02-10

Viktförlust och undernäring hos cancerpatienter kan ha en rad olika orsaker. Kakexi, som kan orsaka bland annat nedsatt muskelstyrka, utmattning och anorexi, är vanligt och brukar ge en viktförlust på minst 5 procent under 12 månader eller mindre.

Andra orsaker är minskat födointag som en direkt följd av sjukdomen, t.ex. om man har svårt att svälja, och nedsatt aptit på grund av biverkningar av kemoterapi och behandling.

– Eftersom detta är konsekvenser och biverkningar som är svåra att göra någonting åt, så är det framförallt själva undernäringen man kan behandla och inte minst förebygga genom nutritionsinsatser, förklarar Eva Södergren.

Plan för näringsbehandling Det som behövs men som i många fall inte förekommer idag, är att man direkt vid cancerdiagnos, förutom planläggning för onkologisk behandling, parallellt också gör en motsvarande plan för nutritionen.

– Ja, och denna bör innehålla screening och bedömning av nutritionsstatus i ett tidigt skede, varpå näringsbehandling utifrån nutritionsmål sätts in vid behov. Detta innebär individuelltanpassad kost ofta i kombination med kosttillägg och även i många fall avancerad näringsbehandling i form av enteral och parenteral nutrition. Anpassad parenteral nutrition i kombination med andra näringsinsatser har i patientundersökningar visat sig förbättra livskvaliteten hos cancerpatientern.

SID 14 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

PROSTATACAN CER Studie ska minska dödligheten i tarmcancer I februari startar en stor nationell vetenskaplig studie, med 200 000 deltagande svenskar, som ska visa vilken screeningmetod som bäst förebygger och tidigt hittar tarmcancer.

I mitten av februari går de första inbjudningarna ut till aktuella 60-åringar i Värmland och Skåne och i mars börjar invånarna i Västra Götaland och Halland bjudas in. Därefter

SKELETTETS METASTASER OCH PROSTATATUMÖRER Det finns flera kända och möjliga mekanismer för hur prostatatumörer hos män kan växa trots kastrationsbehandling. Mindre vet man däremot om dessa mekanismer i skelettmetastaser. Det är grunden till patologiforskaren Emma Jernbergs avhandling, där några av dessa mekanismer i kastrationsresistenta skelettmetastaser från patienter med prostatacancer undersöks.

PUBLICERAT

Gunilla Gunnarsson

följer i rask takt de resterande delarna av landet.

18 landsting deltar vilket ger studien karaktären av ett nationellt samordnat införande av en ny screening i Sverige.

Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen.

Sextusen svenskar får tjock- och ändtarmscancer årligen. Jämfört med bröst- och prostatacancer är överlevnaden låg. Fler än 40 procent insjuknade avlider av sjukdomen.

Med tidig upptäckt kan dock nästan alla patienter botas.

– Att vi nu kan starta denna studie kommer därför väldigt lägligt. Landsting och regioner har under det gångna året förberett studien genom ett intensivt arbete för att öka både kapacitet och kvalitet i koloskopiverksamheten, säger Gunilla Gunnarsson, SKL:s cancersamordnare.

2014-02-23 14:30:00

I Umeå finns ett mycket värdefullt forskningsmaterial där vävnadsprover från skelettmetastaser kontinuerligt samlas in från patienter med kastrationsresistent prostatacancer.

Avhandlingen ”Bakomliggande mekanismer för tillväxt av kastrationsresistenta benmetastaser hos patienter med prostatacancer” har det långsiktiga målet att öka kunskapen om hur dessa patienter bäst kan behandlas.

av manligt könshormon.

– Våra studier visade att de flesta av de kastrationsresistenta skelettmetastaserna hade höga nivåer av androgenreceptorn, som är cellernas målmolekyl för manliga könshormon och den som därmed förmedlar könshormonernas celleffekter.

Högt uttryck av denna receptor visade sig vara förenat med sämre överlevnad hos dessa patienter, förklarar Emma Jernberg, som arbetar på institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå uni-

KASTRATION SBEHAN DLIN G BROM SAR TUM ÖRTILLVÄXTEN OCH LIN DRAR SJUKDOM EN EN TID M EN FÖRR ELLER SEN ARE ÅTERKOM M ER TUM ÖREN Bakgrunden är att när prostatatumörerna är små och lokaliserade till prostatan kan de botas genom operation eller strålbehandling. Om tumören däremot har spridit sig med dottertumörer till andra organ finns ingen botande behandling. I dessa fall behandlas patienten med kastrationsbehandling som syftar till att sänka nivåerna av manligt könshormon.

Kastrationsbehandling bromsar tumörtillväxten och lindrar sjukdomen en tid men förr eller senare återkommer tumören.

När tumören börjar växa igen trots kastrationsbehandling kan den alltså växa trots låga nivåer

Prostatacancertumörer kan ge upphov till metastaser i bland annat lunga, lever och lymfkörtlar men det i särklass vanligaste stället är i skelettet och skelettmetastaser orsakar stort lidande för patienten säger Emma Jernberg på Umeå Universitet.

versitet, och som disputerade med avhandlingen i januari.

– Vi studerade även uttrycket av en typ av androgenreceptor som är strukturellt förändrad vilket gör att den alltid är aktiv utan att något manligt könshormon har bundit till den.

Detta skulle kunna betyda att en tumör kan fortsätta växa trots att patienten genomgått kastrationsbehandling. Det visade sig att en subgrupp av patienter med höga nivåer av den konstitutivt aktiva androgenreceptorn hade högt genuttryck av gener kopplade till celldelning och avled tidiga-

Institutionen för medicinsk biovetenskap främjar en stimulerande och kreativ miljö för forskning och utbildning.

Institutionen tillhör den medicinska fakulteten vid Umeå universitet

re i sin sjukdom än övriga. Vi studerade också en annan mekanism hos kastrationsresistenta tumörer där tumörcellerna själva börjar syntetisera manliga könshormoner. Ett antal enzymatiska steg är involverade i processen och några av dessa hade väldigt höga nivåer i metastaser jämfört med i tumörer som var lokaliserade till prostatan, enligt forskarna.

Prostatacancertumörer kan ge upphov till metastaser i bland annat lunga, lever och lymfkörtlar men det i särklass van-

Emma Jernberg Forskare

SID 15 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

PROSTATACAN CER

Framsteg inom prostatacancer

”Den signalväg som vi upptäckt hjälper tumörceller att bli invasiva och ta sig in i omkringliggande vävnader" konstaterar professor Marene Lundström.

PUBLICERAT 2014-02-19 - Vi har också lyckats stoppa signalvägen och på så sätt förhindra tumörcellernas aggressiva beteende, fortsätter Marene, som är professor i patologi vid Umeå universitet och som fick sin forskning publicerad i tidskriften Science Signaling i början på året.

ligaste stället är i skelettet och skelettmetastaser orsakar stort lidande för patienten. Metoder som använts i studien är analys av vävnadsprover från skelettmetastaser och från lokala prostatatumörer och även använt cellsystem. Proverna har analyserats med mikroskopiska och molekylärbiologiska metoder. Vi fann även att ungefär hälften av de kastrationsresistenta benmetastaserna hade ökade kopietal av androgenreceptorn och fortsatta studier pågår där vi försöker förstå hur detta påverkar

skelettmetastasers växtsätt.

Fakta: Studierna visar alltså att androgenreceptorn har en viktig roll i utvecklingen och tillväxten av skelettmetastaser vid prostatacancer. Metastaserna kan delas in i subgrupper med avseende på de mekanismer som tumören använder för att växa trots kastrationsbehandling. Detta kan ha betydelse för vilken typ av behandling som bör ges till patienter med skelettmetastaser vid prostatacancer.

Marene Landström med sin forskargrupp. Foto: Andres Nilsson, Umeå Universitet

Marene och hennes forskarteam vid Umeå och Uppsala universitet har i en studie upptäckt en ny signalväg som gör cancerceller aggressiva.

Fynden hoppas man ska leda till förbättrade behandlingsalternativ för avancerad prostatacancer, samt även för bröst- och lungcancer.

Studiens huvudfokus är tillväxtfaktorn transforming growth factor beta (TGF-ß) som aggressiva tumörceller tillverkar en hög mängd av.

Sedan tidigare vet man att cancerpatienter som har höga nivåer av TGF-ß i blodet löper en högre risk att utveckla dottertumörer som sprider sig i kroppen. I sitt arbete har forskarna stimulerat prostatacancerceller med TGF-ß.

Nya enzymer Vid stimulering aktiveras ett enzym – γ-secretase – som spelar en nyckelroll.

Enzymet klipper nämligen av en särskild mottagarmolekyl, receptor, som är bunden till cellmembranet. Den ena av receptorns avklippta delar skickas sedan in till

N YA FRAMSTEG

cellkärnan och där börjar den styra uttrycket av gener som gör det möjligt för cancerceller att invadera omkringliggande vävnader.

Intressant nog så reglerar den avklippta receptormolekylen också sitt eget genuttryck, vilket tyder på att cancercellerna fortsätter att stimulera denna signalväg.

I studien, som nu publicerats i Science Signaling, visar forskarna var i mottagarmolekylen som själva klyvningen sker och de har också lyckats ta reda på hur enzymet γ-secretase aktiveras.

Deras tidigare studier har visat att TGF-ß aktiverar ett särskilt protein som reglerar aktiviteten hos receptorn.

Detta protein triggar också enzymet γ-secretase.

Genom att göra enzymet verkningslöst har forskarna nu alltså lyckats förhindra tumörcellernas aggressiva beteende både i djurmodeller och i odlade cellkulturer.

Förutom vid prostatacancer är den nyupptäckta signalvägen också aktiverad vid bröst- och lungcancer.

Förhoppningen är därför att fynden ska leda till bättre behandlingsalternativ även för dessa cancerformer.

– Signalvägen skulle också kunna komma till användning som en framtida biomarkör för att förutsäga prognosen för cancerpatienter och för att välja vilken behandlingsform som är mest lämplig, konstaterar Marene Landström, som är mycket nöjd med att ha fått studien publicerad.

SIGN ALVÄGEN SKULLE OCKSÅ KUN N A KOM M A TILL AN VÄN DN IN G SOM EN FRAM TIDA BIOM ARKÖR FÖR ATT FÖRUTSÄGA PROGN OSEN FÖR CAN CERPATIEN TER

SID 16 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

VIRUSIN FEKTION

VIRUS KOSTAR SAMHÄLLET Virusforskaren Niklas Arnberg vid Umeå Universitet upptäckte för några år sedan att molekylen sialinsyra används av olika virus som infekterar ögat och som bland annat orsakar ögonsjukdomen EKC (epidemiskt keratokonjunktivit). Alldeles nyligen påbörjades kliniska studier kring ett virusläkemedel mot sjukdomen.

PUBLICERAT

2014-02-21 10:45:00

binda till och infektera dessa celler.

Baserat på den forskning som professor Niklas Arnberg bedrivit tillsammans med professor Göran Wadell vid Umeå universitet pågår alltså utvecklingen av ett nytt läkemedel för fullt, i samarbete med projektbolaget Adenovir Pharma AB som ingår i investeringsbolaget P.U.L.S. i Helsingborg.

– Kolhydrater används ofta av olika virus för att binda till celler och vi har nu visat att sialinsyra i ögondroppsform kan hindra virus från att binda till olika typer av ögonceller.

– I dag finns ingen behandling mot denna allvarliga och mycket smittsamma ögonsjukdom som förvisso läker ut men som är väldigt besvärlig och kostar samhället stora summor per år eftersom den innebär frånvaro från arbetet eller studierna i två till tre veckor, berättar Arnberg, vars forskning är inriktad på hur adeno- och picornavirus infekterar värdceller i framförallt ögat men även i andra organ.

De flesta antivirala medel som nu används måste transporteras in i cellen och på plats hindra virus från att föröka sig.

Forskarnas slutmål är att få fram en ny klass av läkemedel som fungerar utanför cellen, och som hindrar virus från att binda till de celler som sedan infekterats.

Virus binder till cellytan

Sialinsyra är en molekyl som finns på utsidan av hornhinneoch bindhinneceller i ögat, och som dessa virus binder till innan cellerna infekteras. Genom att använda en salva eller ögondroppar som innehåller sialinsyra ska virus hindras från att

Alla virus binder till någonting på cellytan och såväl adenovirus som picornavirus binder till just sialinsyra.

Om man kan visa att detta fungerar så öppnas nya möjligheter att hindra många andra virus från att binda till (och in-

VI I SVERIGE HAR KLARAT OSS BRA I FIN AN SKRISEN S SPÅR SÅ DET FIN N S IN TE FÖR LITE PEN GAR I SYSTEM ET, M EN TYVÄRR HAM N AR GAN SKA LITE PEN GAR I JUST VIRUSRELATERADE PROJEKT fektera) celler, och då även virus som binder till andra molekyler än sialinsyra.

Vår institution samlar kliniska och prekliniska vetenskaper med inriktning på bakterie- och virusinfektioner samt människokroppens immunförsvar vid hälsa och sjukdom.

– Ja, om vi kan visa att sialinsyra har god effekt mot adenovirus som orsakar EKC så har vi fått ett bevis på att blockering av detta steg i virus livscykeln verkligen är effektivt, ett sk. proof of concept. I så fall så bör det gå att ta fram liknande läkemedel mot många andra virus, som infekterar t ex luftvägar, tarm, eller andra organ.

Men just nu så koncentrerar vi oss på ögonsjukdomar som EKC i våra kliniska studier, läkemedlet är skräddarsytt för de adenovisrus som orsakar ögonsjukdom. En ögoninfektion är lättare att ”komma åt” med t ex ögondroppar än en infektion i luftvägar eller tarm, förklarar Niklas Arnberg.

sammantaget innebär stora kostnader för vården och samhället i stort.

– Ja, vi i Sverige har klarat oss bra i finanskrisens spår så det finns inte för lite pengar i systemet, men tyvärr hamnar ganska lite pengar i just virusrelaterade projekt.

Strategiska satsningar på virusforskning

Arnberg anser att det satsas för lite på att utveckla läkemedel mot virussjukdomar, som

Niklas Arnberg Professor

SID 17 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

VIRUSIN FEKTION

MILJARDER Professor Niklas Arnberg

Innovation i kampen mot infektionerna I november 2013 offentliggjordes att Uppsala BIO:s öppna innovationsprogram BIO-X ger stöd åt tre forskningsprojekt vars mål är att minska antalet vårdrelaterade infektioner.

PUBLICERAT 2014-02-04 Detta välkomnades inte minst av SP och KTH, som i samarbete med docent Michael Malkoch sedan 2012 utvecklar antibakteriella polymerer som ska motverka infektioner vid kirurgiska ingrepp i ett VINNOVAprogram.

– Ja, det här kom verkligen lägligt och innebar att vi hade grunden till en konstellation klar när BIO-X utlyste VRI-satsningen som utvecklades till tre separata projekt. Övriga partners i BIO-X är Medibione, Mölnlycke Healthcare och Karolinska Universitetssjukhuset. Vi tog våra första spadtag i januari, så det här är väldigt färskt, konstaterar Peter Löwenhielm som är projektledare på SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Man hör eller läser ofta om människor som inte kan gå till arbetet eller skolan på grund av att de drabbats av ”något virus”.

Ganska sällan får man veta exakt vilket virus man drabbats av, och jag tänker att det i stor utsträckning beror på att man inom vården inte tycker att det är någon idé att diagnosticera, eftersom det oftast inte finns några antivirala medel att tillgå. Arnberg fortsätter: – Det finns flera anledningar till att vi har så få antivirala medel.

En anledning är att virusforskning kom igång mycket senare än bakterieforskning, dvs. först i samband med att man på 50-talet började odla cancerceller och andra celler i provrör.

Virus behöver levande celler för att föröka sig och för att utveckla nya läkemedel så krävs att man kan identifiera komponenter och mekanismer som är involverade i produktionen av nya viruspartiklar.

En annan anledning är att virus till storleken är mycket mindre än bakterier, så det finns totalt sett färre ”targets” att rikta in sig på. Sammantaget orsakar virusinfektioner miljardkostnader för samhället, så det finns verkligen utrymme för strategiska satsningar på detta.

Innovationsprojekt inom VRI De tre finansierade innovationsprojekten inom VRI berör fokusområdena urinvägsinfektion, där nya metoder för att minska skador

och smärta vid kateterisering utvärderas, infektioner i operationssår, där antibakteriella och kroppsnära polymerer utvecklas, samt blodförgiftning, ett projekt där en analysplattform för ultrasnabb diagnostik av sepsis tas fram.

Nya antibakteriella polymerer Peter Löwenhielm, med gedigen bakgrund inom materialteknik med koppling till sårbehandling, är projektägare inom området Infektioner i operationssår och ser fram emot att utveckla projektet. De polymerer som tas fram ska motverka infektioner vid kirurgiska ingrepp och hindra etablering av bakterier så att sårläkningen gynnas.

Det handlar om en ny klass av antibakteriella polymerer som har syntetiserats vid KTH i samarbete med Michael Malkoch. Målet är att en sådan polymer ska kunna appliceras i operationssåret, på sårytan, när operationen utförs. Detta för att förhindra kolonisation av bakterier i såret.

PÅ JAKT EFTER SVAREN

"DET VI SER FRAM FÖR OSS I FRAM TIDEN ÄR ETT SEKUN DÄRT SKYDD, DVS. ETT KOM PLEM EN T TILL EXEM PELVIS DEN AN TIBIOTIKA SOM IDAG GES PATIEN TER IN N AN OPERATION "

SID 18 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

UTBILDN IN G Carin Staland Nyman, studierektor och Urban Johnson, forskningsledare CVHI

Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI ) är en forskningsmiljö med omkring 80 medlemmar, varav ett 15-tal seniora forskare (professorer och docenter), ett 30-tal disputerade lärare och ett 25-tal doktorander. CVHI hör hemma inom Högskolan i Halmstads styrkeområde: Livskvalitet, Välfärd och Kultur och utgör en av högskolans tre rättighetsbärande basmiljöer.

PUBLICERAT

2014-02-25 12:49:00

CVHI (Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott) bildades 2009 som ett led i Högskolans satsning på att stärka forskarresurserna, den vetenskapliga kompetensen och den vetenskapliga miljön inom styrkeområdet Hälsa och livsstil.

Att få rätten till att utfärda examen på forskarnivå har varit ett mål sedan start.

– Ja, vi sökte första gången 2010, då för området Hälsovetenskap. Att söka tillstånd är en ganska komplicerad process som är hårt reglerad av UKÄ (Universitetskanslerämbetet).

Vi fick bra kritik men man ansåg att ämnet inte definierades tillräckligt starkt så det har vi jobbat med sedan dess. I oktober 2012 ansökte vi på nytt, nu med den unika profilen Hälsa och livsstil, berättar Urban Johnson, forskningsledare på CVHI.

Godkändes i april Hälsa och livsstil är en forskarutbildning som är unik för högskolan i Halmstad genom att det övergripande forskarutbildningsämnet Hälsa och livsstil ges med inriktningarna; handikappvetenskap, omvårdnad och psykologi med inriktning idrott.

Lars Kristén

EN DEL AV DE DOKTORAN DER SOM FIN N S IN SKRIVN A VID AN DRA LÄROSÄTEN OCH SOM ÄR I BÖRJAN AV SIN A STUDIER HAR N U BÖRJAT AN SÖKA OM ÖVERGÅN G TILL HÖGSKOLAN I HALM STAD VILKET VI ÄR M YCKET GLADA FÖR

Unik forskarutbildning på Högskolan i Halmstad

Forskningsmiljön CVHI på Högskolan i Halmstad startade i januari en ny forskarutbildning inom området Hälsa och livsstil. Utbildningen är unik genom sin kombination av inriktningar och nu står man i begrepp att knyta till sig fler doktorander.

Detta ger stora möjligheter till en tvär- och mångvetenskaplig ansats på aktuella forskningsfrågor. Den nya profilen presenterades på hearing i Stockholm i närvaro av tre experter inom de tre inriktningarna vilket resulterade i att ansökan föll väl ut och utfall om godkännande kom den 23 april förra året.

– Ja, det visade sig att vi hade en mycket bra strategi och sedan vi fick det positiva beskedet har vi successivt arbetat med att bygga upp den nödvändiga och tidskrävande infrastruktur kring utbildningen som krävs. Vi vet vad vi vill med utbildningen och vet att den unika kombinationen av inriktningar är mycket intressant för doktorander. Vi har haft stor nytta av att vi sedan tidigare har två forskarutbildningar här på högskolan, Innovationsvetenskap och Informationsteknologi, av vilka vi har lärt oss mycket. Stort ansvar för studierektor En viktig del av processen är att utse studierektor, en uppgift som axlas av Carin Staland Nyman. Carin har bland annat fått ett stort ansvar i att tillsammans med chefen för sek-

tionen Hälsa och Samhälle, CVHI´s ledningsgrupp och forskningsledare Urban Johnson, bygga upp en uppdragsbeskrivning för studierektor.

– Bland annat detta har vi jobbat med under hösten, i övrigt är det är mycket arbete och dokumentation kring att bygga struktur och innehåll i en forskarutbildning, och i forskarutbildningsutskottet sitter Carin tillsammans med studierektorerna för de andra två forskarutbildningarna och planerar för att på bästa sätt följa doktoranderna i deras studier. Bland annat är det viktigt att det finns en viss mängd seniorforskare kring doktoranderna, då dessa fungerar som handledare, förklarar Johnson.

Nya doktorander sökes Sedan 1 januari 2014 har alltså den nya forskarutbildningen Hälsa och livsstil varit igång på Högskolan i Halmstad och man har också tagit sig an de första två egna doktoranderna. Nu står man i begrepp att utannonsera fyra nya doktorandtjänster och man bedömer att forskarutbildningen under året kommer att få ett 15- tal doktorander.

– I vår forskningsmiljö finns sedan tidigare ett antal doktorander inom de tre aktuella inriktningarna men eftersom vi tidigare inte haft forskarutbildningar inom dessa här i Halmstad har doktoranderna varit inskrivna på andra lärosäten för sina forskarutbildningsstudier men varit anställda som doktorander här. En del av de doktorander som finns inskrivna vid andra lärosäten och som är i början av sina studier har nu börjat ansöka om övergång till högskolan i Halmstad vilket vi är mycket glada för. Givetvis vill vi också ha doktorander som både börjar och slutför sin forskarutbildning på Hälsa och livsstil i Halmstad.

– Nu i mars går vi ut och söker fyra nya doktorander som vi hoppas ska vara på plats hos oss i augusti, avslutar Urban Johnson, som också ser stora fördelar med att Högskolan i Halmstad i årsskiftet 2011/2012 utnämndes av KKstiftelsen till certifierad KKmiljö, med benämningen ”Forskning för Innovation”.

SID 19 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

BIOM EDICIN SK AVBILDN IN G

Ökad kontrast inom biomedicinsk avbildning

Maria Ahrén disputerade i november på Linköpings universitet, och presenterade en avhandling om design och utveckling av nanopartiklar. Målet är att producera ett nytt lovande kontrastmedel för magnetresonanstomografi (MRT).

PUBLICERAT

2014-02-22 14:47:00

Den lilla storleken hos nanopartiklar gör att partikelns yta är mycket stor i förhållande till sin volym. När ett material skalas ned i dimension till nanoområdet, förändras också de elektriska, magnetiska och optiska egenskaperna. Nanopartiklars unika egenskaper kan med fördel tillämpas i en rad applikationer i både medicinska och tekniska produkter.

Injicerbara kontrastmedel används idag vid magnetresonanstomografiska undersökningar av den mänskliga kroppen för att öka kontrasten mellan olika vävnader. Kon-

Kajsa Uvdal

Professor i Molekylär fysik

trastmedlen är vanligtvis uppbyggda av gadoliniumjoner som bundits hårt till organiska molekyler för att undvika toxiska

reaktioner och biverkningar.

Gadoliniumjonerna har ett magnetiskt moment och därmed förmågan att påverka/koppla till väteatomerna i kroppen. Det är denna påverkan som i sin tur ger upphov till ökad bildkontrast.

Maria

Ahrén har just presenterat sin doktorsavhandling, och är medarbetare i professor Kajsa Uvdals forskargrupp Molekylär Ytfysik och Nanovetenskap vid Linköping Universitet. Maria Ahrén visar i sitt avhandlingsarbete på möjligheten att samla ett stort antal gadoliniumjoner i en nanopartikel för att på så sätt öka påverkan på kontrasten i MRT-bilder. Design av dessa paramagnetiska nano-

Institutionen för fysik och mätteknik (IFM) bildades 1970. Tidigt under sjuttiotalet införlivades även ämnena biologi och kemi och idag har institutionen 420 anställda och gästas dessutom årligen av ett sjuttiotal gästforskar.

partiklar och ytmodifiering av dem med hjälp av inbindning av

DET LÅNGSIKTIGA MÅLET MED ARBETET ÄR ATT SKAPA MÅLSÖKANDE NANOPROBER MED GODA KONTRASTEGENSKAPER OCH SOM ÄR SPECIFIKA OCH MULTIFUNKTIONELLA MED MÖJLIGHET ATT SELEKTIVT BINDA TILL SPECIELLA CELLER ELLER VÄVNADER Maria Ahrén till höger, tillsammans med professor Kajsa Uvdal

organiska molekyler på ytan, är av största vikt i detta forskningsarbete.

En stor del av avhandlingsarbetet har fokuserats på karaktärisering av nanopartiklarnas storlek, struktur och molekylära sammansättning. De magnetiska egenskaperna hos partiklarna har studerats liksom deras stabilitet och förmåga att fungera som ett kontrastmedel.

I flera av studierna som ingår i avhandlingen kombineras de magnetiska materialen med material som är fluorescenta, d.v.s. som när de blir belysta med ljus av en energi (färg) kan avge ljus av en annan energi (färg). Zinkoxid är ett exempel på ett fluorescent material som

absorberar ljus inom UV området och emitterar ljus inom UV och i det synliga området.

– Bland de tänkbara applikationerna finns möjligheten att märka in celler eller vävnader med zinkoxid för att sedan studera dessa med hjälp av mikroskopi. De zinkoxidnanopartiklar som studerades har en nanopartikelyta som är täckt med gadolinium, och de har därför också magnetiska egenskaper och förmågan att fungera även som kontrastmedel för MRT, skriver Maria Ahrén i sin avhandling.

Design, karakteristering och ytmodifiering av nanopartiklar följs i Maria Ahréns avhandling upp av studier av interaktionen mellan nanopartiklar och flera olika typer av celler, däribland neutrofila granulocyter (vita blodkroppar) och THP-1 celler.

Neutrofiler är celler som kan aktiveras i vårt försvar mot kroppsfrämmande objekt och kan därför användas som ett känsligt modellsystem för att utvärdera hur/om nanopartiklarna aktiverar immunförsvaret och vilken roll olika ytfunktionaliseringar spelar. Viabiliteten, d.v.s. cellernas överlevnadsgrad undersöks också.

– Det långsiktiga målet med arbetet är att skapa målsökande nanoprober med goda kontrastegenskaper och som är specifika och multifunktionella med möjlighet att selektivt binda till speciella celler eller vävnader. Med det målet i sikte ökar möjligheten att använda låga doser av nanoprober och att i framtiden lättare kunna identifiera och diagnosticera olika sjukdomstillstånd, till exempel tumörvävnad, i ett tidigare skede än vad som idag är möjligt, konstaterar Maria Ahrén.

FAKTA: Maria Ahrén Disputation: 15/11 2013 PhD Forskningsledare: Prof. Kajsa Uvdal , Molekylär Ytfysik och Nanovetenskap, IFM, Linköping Universitet Titel på avhandlingen: Metal Oxide Nanoparticles for Contrast Enhancement in Magnetic Resonance Imaging; Synthesis, Functionalization and Characterization

MÄNNISKAN OCH TEKNIKEN

TEKNIK OCH SAMHÄLLE Under sin tid på jorden har människans

uppfinningsrikedom utfört stordåd och förvandlat världen på de mest häpnadsväckande sätt. Hand i hand med tekniken går utvecklandet av ett samhället som ska hantera och dra nytta av innovationerna.

TOPPNYHETER

TAN KEN ÄR ATT JAG SKA KUN N A TA BORT 50-95 PROCEN T AV HELA SPEKTRUM ET AV FÖROREN IN GAR

UN DER M ÖRKARE PERIODER AV HISTORIEN BETRAKTADES KUN SKAPEN OM GJUTN IN G SOM TROLLDOM ATTILA DIÓSZEGI

JAG HAR LOVAT ATT UTVECKLA KYLTEKN IK SOM SN ABBT SÄN KER TEM PERATUREN FRÅN 900 GRADER TILL 550 på 100 SEKUN DER, PÅ 20 SEKUN DER ELLER TILL OCH M ED PÅ 3 SEKUN DER

SID 22 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

EN ERGI

M ED VÅR M ETOD ÖVERSKOTTSVÄR UPP EFTERSOM S SVALBÄDDAR LIK Styrd kylning av stål Ett bra exempel på den täta aktiviteten är att avdelningen nyligen gick ut med nyheten att Energimyndigheten beviljat miljonstöd till professor Bahram Moshfegh för att utveckla ett nytt koncept för kylning av stålprodukter.

Målet är att systemet ska ge ökad flexibilitet vid styrning av kylförloppet och därmed bättre möjligheter att styra stålets egenskaper.

Professor Bahram Moshfegh leder projektet som blivit beviljat miljonstöd från Energimyndigheten för att utveckla ett nytt koncept för kylning av stålprodukter.

Energisystem under utveckling

Presshärdat stål uppe i norr – Presshärdningsteknologin har blivit en global teknologi och den industriella utvecklingen är beroende av framsteg inom forskningen.

Vi har ett väldigt bra samarbete mellan industrin och olika forskningsämnen när det gäller högpresterande stål. Det är positivt att de olika intressenterna kan mötas på den här konferensen.

Detta menar Mats Oldenburg vid Luleå tekniska universitet Presshärdning, HardTech Gestamp

Avdelningen för energisystem bildades vid Linköpings Universitet 1980. Målet är att bidra till att utforma hållbara energisystem inom områdena nationella, regionala, kommunala och industriella samt byggnader och forskningen har hittills genererat hela 52 akademiska avhandlingar.

2014-02-20 08:45:00

industriell utveckling (IEI) på universitetet.

– Ja, förutom själva forskningsarbetet så utbildar och fortbildar vi också ingenjörer, civilingenjörer, licentiater och doktorer med bred kompetens inom energisystemområdet.

Bahram kom till Linköpings Universitet 1986, disputerade -92 och fick sin docentexamen -98. Ämnesföreträdare på Energisystem blev han i samband med att han blev professor 2001.

Vi har också ett tätt samarbete med näringsliv och offentlig sektor, berättar Bahram Moshfegh, professor i energisystem och ämnesföreträdare för avdelningen Energisystem, som tillhör Institutionen för ekonomisk och

Forskargruppen studerar både tillförsel- och användarsidan av energisystemet och förutom huvudinriktningarna nationella, regionala, kommunala och industriella energisystem samt även byggnaden som energisystem är avdelningen dessutom aktiv i den tvärvetenskapliga forskarmiljön Program Energisystem där energisystemet studeras från olika synvinklar.

PUBLICERAT

Bahram Moshfegh Professor

Företagen Ovako AB, Höganäs AB, SSAB och Jernkontoret kommer att delta i projektet.

– Ja det stämmer och det är mycket spännande. Jag har lovat att utveckla kylteknik som snabbt sänker temperaturen från 900 grader till 550 på 100 sekunder, på 20 sekunder eller till och med på 3 sekunder, för att ge stålet den ideala kombinationen av egenskaper, säger han.

Tekniken, så kallad Impinging Jet, har använts i många år för att kyla elektronik-komponenter, glas eller gasturbiner, men har aldrig tidigare testats inom

SID 23 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

EN ERGI

TAR VI SN ABBT TILLVARA PÅ M EN OCH PRODUKTION STIDEN SN ABBAS TÅLET IN TE BEHÖVER LIGGA PÅ A LÄN GE stålindustrin. Enkelt uttryckt går tekniken ut på att det heta stålet förs in i en tunnel där det ur en mängd specialtillverkade dysor sprutar jetstrålar med kall luft eller ett annat medium för snabb nedkylning av ytan.

energisystem, tror att projektet kommer att ros i land.

– Absolut, inte minst för att vi i projektet har tillgång till hela det industriella nätverket, säger han.

Produktionstiden snabbas upp – Med vår metod tar vi snabbt tillvara på överskottsvärmen och produktionstiden snabbas upp eftersom stålet inte behöver ligga på svalbäddar lika länge. Eftersom kylningen kan styras exakt så kan vi också påverka stålets egenskaper, konstaterar Bahram.

Det kommer att byggas upp två prototypanläggningar, en hos Ovako i Hofors och en hos Höganäs, för att bevisa att tekniken fungerar även i industriell skala.

Projektet ”Kylning av stål med Impigning Jet" är fyraårigt, har totalt en budget på 10 miljoner, och drivs via stålindustrins branschorganisation Jernkontoret. Bahram, som driver projektet tillsammans med en doktorand och några seniora forskare på avdelningen för

Medvind för vindkraften Avdelningen Energisystem arbetar med att analysera energisystem med målet att utforma hållbara energisystem.

Forskningen bedrivs inom tre huvudinriktningar: Nationella, regionala och lokala energisystem, industriella energisystem samt byggnaden som energisystem.

Det blåser medvind för vindkraften! I år spås en tillväxt av vindkraftproducerad el i Sverige med hela 36%! Och de planerade vindkraftprojekt som till dags dato beviljats tillstånd har produktionskapacitet för 30 TWh el!

PUBLICERAT

2014-02-10

- Det ger oss utmaningar för att bygga ett enhetligt och tillförlitligt elenergisystem där vindkraftens ökande betydelse kan integreras på bästa sätt, uppger Stefan Ivanell som leder KTH Wind Centre på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Centret har många internationella samarbetspartners, bl.a. Danmarks Tekniska Universitet. Det finns även ett nära samarbete med Högskolan Gotland och Uppsala Universitet.

Kunskapsöverföring till industrin

Snart ett minne blott?

- Vi lyfter kunskapsnivån genom att koppla ihop alla kompetenser vi har på KTH inom bl.a. strömningsmekanik, ljud och elbalans i näten till en gemensam resurs i KTH Wind Centre. Vi samlar

och integrerar de här områdena i forskningen för vindkraft. Många forskare samverkar och vi får ett kunskapsutbyte som ger oss en helhetsbild av hur olika faktorer påverkar vindkraften liksom balansen i kraftnäten. Vi höjer blicken, helt enkelt.

Forskningen går ut på att planera för en stor vindkraftintegration i Sverige och få en grundläggande förståelse för vakstrukturer i vindparker, ljudalstring och integration i kraftnäten etc, för att kunna optimera effektuttag, livslängd och balansera variationer i elnäten. Den kunskapen förs över till industrin, så att rätt förutsättningar kan byggas in redan i projekteringsstadiet av en vindpark.

Studierna görs i en kombination av grundläggande och tillämpade studier.

SID 24 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

IN DUSTRI & TEKN IK IMMA planerar montörens arbete genom simulering

Industrin höjer produktionstakten Att datorisera utvecklingsprocessen och ta fram effektiva produktionslösningar i tätt samarbete med verkstads- och fordonsindustrin visade sig vara en framgånsstrategi på Chalmers.

Med tre teman; Platformbased Development, Smart Assembly och Perceived Quality arbetar man på VINNOVA-finansierade Wingquist Laboratory för att vässa svenskt näringsliv.

Chalmers tar täten i näringslivet

IMMA gör montörens arbete ergonomiskt Flera företag i världen använder sig idag av simuleringsmjukvaran IPS när de ska planera sina monteringsarbeten. Snart kan de på samma sätt planera människans, dvs. montörens arbete och göra det mer ergonomiskt. Forskargruppen G&MP på Chalmers står bakom projektet IMMA. PUBLICERAT

2014-02-25 08:41:00

Johan S Carlson är föreståndare på FCC (Fraunhofer-Chalmers Research Centre for Industrial Mathematics) och vice föreståndare på Wingquist Laboratory på Chalmers.

Forskningen på FCC handlar om virtuell produktionsutveckling och planering och en av dess forskargrupper, G&MP, med 20 heltidsforskare och ett tiotal studenter, står bakom det nya projektet IMMA som just nu står inför steget att kommersialiseras.

– Ja, G&MP (Geometri och rörelseplanering), som också är

en del av Wingquist Laboratory, arbetar med monteringssimulering och ergonomi i nära samarbete med industrin. Ursprunget till IMMA är mjukvarudemonstratorn IPS som vi implementerade på marknaden för nästan 10 år sedan och som används av ett 20-tal företag i världen idag. IPS ger en effektiv, virtuell förhandsanalys av monteringen. En automatisk, kollisionsfri banplanering genom simulering.

som med IPS istället tar ett par minuter.

Man hittar genom

– Detta är en planeringsprocess som tidigare tog flera dagar och

Johan S Carlson Föreståndare FCC

Wingquist Laboratory verkar ofta i samarbete med fordonsindustri

SID 25 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

IN DUSTRI & TEKN IK

EN TUN N ELKON SOL GICK FÖRSTÅS ATT M ON TERA TIDIGARE M EN TOG M YCKET LÄN GRE TID. DET HÄR IN N EBÄR BÅDE M ON TERIN GSSIM ULERIN G OCH ERGON OM I PÅ SAM M A GÅN G VILKET GER VIN STER PÅ FLERA SÄTT, simuleringsprocessen också eventuella problem långt innan man börjar tillverka vilket givetvis är en stor fördel och har varit uppskattat hos användarna av mjukvaran inom industrin, berättar Johan S Carlson.

Intelligently Moving Manikin Det nya projektet i form av modulen IMMA (Intelligently Moving Manikins) innebär alltså att det nu också är möjligt att planera själva montörens arbete genom simulering, och därmed göra arbetet såväl mer ergonomiskt som mer lönsamt i slutändan. Carlson nämner monteringen av en bils tunnelkonsol som ett bra exempel: – Ja, att montera en tunnelkonsol görs till stor del av en människa dvs. en montör . Den nya modulen IMMA räknar ut montörens rörelser för att uppnå maximal ergonomi vilket ger en mindre belastning och därmed också en högre effektivitet och kvalitet.

– Det här är en mycket spännande del i projektet, en tunnelkonsol gick förstås att montera tidigare men tog mycket längre tid. Det här innebär både monteringssimulering och ergonomi på samma gång vilket ger vinster på flera sätt, konstaterar Johan Carlson.

Har du följt Wingquist Laboratory i media?

Anpassar sig till montörens vikt och längd I modulen registreras montörens längd och vikt och sedan baseras simuleringen på snittlängden på exempelvis underarmen i förhållande till montörens längd. I och med att ytterligheter existerar vad gäller de fysiska måtten finns också en avancerad metod i modulen som också kan fånga upp dessa ytterligheter och automatiskt anpassa sig till dessa.

Johan Carlson och hans forskargrupp G&MP ser stora möjligheter med IMMA-projektet som pågått fyra år inom Wingquist Laboratory i samarbete med andra forskare, på Chalmers samt VEC (Virtual Ergonomic Center) på högskolan i Skövde.

– Ja, projektet har blivit mycket väl mottaget hittills, inte minst hos de existerande användarna av IPS inom industrin, det är mycket spännande. Vi har kommit långt även om det finns mycket jobb kvar att gör i den sista processen. Men det är ett utmanande projekt som innehåller både ergonomi och matematik och vi hoppas att med IMMA nå fler företag än de existerande användarna av vår mjukvara inom industrin, avslutar Johan S Carlson.

SCANNA FÖR HELA ARTIKELN

”Vi vet vad industrin behöver” Verkstads- och fordonsinsindustrin tar tacksamt emot nya effektiva arbetssätt och mjukvaror i sin verksamhet. Därför samarbetar många av industribolagen gärna med forskningscentrat Wingquist ...

PUBLICERAT

2013-11-07

SCANNA FÖR HELA ARTIKELN

Forskningen har gett tydliga resultat I vilken ordning en bilkaross svetsas samman med hjälp av hundratals punktsvetsar har stor betydelse för slutresultatet, Inom temaområdet Smart Assembly...

PUBLICERAT

2013-11-07

Wingquist Laboratory VINN

Excellence centre startade 2001 och är ett internationellt konkurrenskraftigt, tvärvetenskapligt kompetenscenter för forskning inom området effektiv produktframtagning.

SCANNA FÖR HELA ARTIKELN

En kunskapsbrygga mellan industribolagen Hur kunden upplever en produkt genom det visuella och känslomässiga intrycket har stor betydelse, inte minst i bilindustrin. Inom Perceived Quality ...

PUBLICERAT

2013-11-05

SID 26 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

M ATERIAL

YTOR I FOKUS

Martin Bergmans forskningsområde

innebär att koppla känslor till en ytas design

Doktoranden Martin Bergman på Maskinteknisk produktframtagning, MTEK, på Högskolan i Halmstad gillar att ta på saker för att hitta samband mellan känslor och ytors egenskaper. I sin forskning hjälper han, tillsammans med professor Bengt-Göran Rosén på HH och Professor Lars Eriksson på JTH, bland annat Getinge Infection Control att vidareutveckla autoklaver med fokus på material och ytor som utmanar det traditionella rostfria stålet.

PUBLICERAT

2014-02-25 09:25:00

– Getinge arbetar med att ta fram ytor och material som är hygieniska med fokus på rostfritt idag, det är deras signum. Och som många redan känner till ser vi mycket rostfritt stål i just sjukhusmiljön.

Det är just rostfritt stål som vi försöker utmana lite för att uppnå en annan grad av stimuli hos användarna i sjukvårdskontexten.

Getinge är känt för att vara ett bolag som tillverkar högkvalitativ medicinsk utrustning. Bolaget använder framgångsrikt rostfritt stål i sina konstruktioner idag, vilket är deras specialitet.

Men att rostfritt stål dominerar i många produkter idag i sjukhusmiljön har bland annat att göra med tradition enligt Martin Bergman. Det gör att de bolag som levererar medicinsk utrustning idag till sjukvården ofta styrs av branschens konservativa inställning till rostfritt stål. Dock finns det en risk att de tillverkande företagen överarbetar sina produkter där rostfritt stål förekommer vilket kan öka tillverkningskostnaden.

– Det vi tillsammans med Getinge har gjort är att undersöka andra material som kan utmana stål både på ytegenskaperna och de upplevelsebaserade egenskaperna. Syftet är dock inte att ersätta rostfritt stål ut-

Bengt-Göran Rosén

Professor Maskinteknik

an att skapa komplement som kan bidra till alternativa lösningar i designen av främst utsidan till kommande produkter.

För att ta reda på vad som egentligen är viktigt när det gäller materialet i autoklaverna tog Martin Bergman en fokusgrupp med sjukvårdspersonal till hjälp som dagligen arbetar med Getinges produkter. Tillsammans specificerade de en visionär bild av en ny produkt med fokus på de material- och ytegenskaper som var viktigast för upplevelsen av en ny autoklav.

bättre i ytdesignen och kan komma att reducera tillverkningskostnaden på vissa delar i produkten.

Om man lyckas med att implementera alternativa material i exempelvis Getinges autoklav för att optimera designen så öppnar det upp för att göra likadant även på andra områden inom vården. Det kan ge patienter en mindre kall och steril upplevelse av sjukvårdsbesöken.

– Det är detta som jag brinner mest för just nu. Om det fungerar inne på sterilcentralerna

Engineering till att omfatta även ytor. Det har gjort att han hamnat i forskningsfronten inom området. – Det känns som om jag är ganska ensam om att utvärdera och bedöma värdet av stimulansen av våra sinnen kopplat till material- och ytdesign.

Martin Bergman medger att hans intresse för ytor gör att han ibland kan tyckas bete sig lite underligt.

– En sak som har blivit en arbetsskada är att så fort jag ser en yta som jag gillar då vill jag gå fram och ta på den. Det är

DET VI TILLSAM M AN S M ED GETIN GE HAR GJORT ÄR ATT UN DERSÖKA AN DRA M ATERIAL SOM KAN UTM AN A STÅL BÅDE PÅ YTEGEN SKAPERN A OCH DE UPPLEVELSEBASERADE EGEN SKAPERN A Beväpnad med de viktigaste upplevelsebaserade kraven så har nu Martin Bergman tagit fram tre alternativa material till stål som kan användas som komplement i autoklaverna.

Materialen har, utöver det emotionella filtret, dessutom gått igenom en checkpoint där den tekniska specifikationen är i fokus. I och med denna process är materialen verifierade, och alla tre utmanande material uppfyller de krav som referensen rostfritt stål har. Exakt vilka dessa material är förblir emellertid en hemlighet.

– Materialen tar sig inte bara igenom testerna, det är faktiskt tre material som är signifikant

runt om i landet är det inget snack om saken. Ur det perspektivet har vi börjat på det mest betydelsefulla stället känns det som.

för att se om det jag upplever med synen blir samma taktilt.

Min flickvän säger att jag går omkring och tar och luktar på allting, säger Martin Bergman.

Martin Bergman tog 2009 en examen som högskoleingenjör på Högskolan i Skövde. Idag har han en mastersexamen i produktutveckling med inriktning industridesign och forskarstuderar nu under professor Bengt-Göran Rosén på sektionen för ekonomi och teknik på Högskolan i Halmstad.

Det forskningsområde som Martin Bergman valt är alltså inriktat på att koppla känslor till en ytas design. Med andra ord har han modifierat den världsberömda metodiken Kansei

Forskningen inom Maskinteknisk produktframtagning, MTEK, är världsledande inom sitt område och består av 15 forskare.

SID 27 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

M ATERIAL

Världsrekord för JTH och COMPtech

JTH har tillsammans med COMPtech lyckats att gjuta en mycket komplex komponent där vissa tunna sektioner bara är 0,35mm tjocka i en Aluminium-Kisel legering med endast 2,5% kisel. En världsunik prestation!

PUBLICERAT

2014-01-31 14:47:00

Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) arbetar och forskar inom gjutning av metaller. En del av arbetet går ut på att ta gjutprocesser dit ingen tidigare varit och lyckats att gjuta.

I ett forskningsprojekt som finansieras av KK-Stiftelsen, Rheocom, forskas det på semisolidgjutning. Här används ett halvstelnat material istället för ett helt smält material i gjutprocessen. Projeketet syftar

värmeledningsförmåga. Som ett led i detta arbete har samma radiofilter gjutits men i en legering som vanligen är mycket svårgjuten.

Denna legering innehåller i princip endast aluminium och kisel, med en låg kiselhalt.

Kiselhalten var endast 2,5% och arbetar man med gjutning vet alla hur svårt det är att gjuta något med så låg kiselhalt! Just detta, att i full industriell skala kunna gjuta en så komplex produkt med väggtjocklekar

Material och tillverkning Forskning inom material och tillverkning avser materialegenskaper och tillverkningsprocesser för särskilt gjutna material. Miljön benämndes tidigare Komponentteknologi.

Del av den komplexa komponenten visande den 0,35 mm tjocka väggen.

Ökad kvalitet på gjutgods Vid Tekniska Högskolan i Jönköping pågår forskning och utbildningsverksamhet inom Material och Tillverkning med inriktning mot gjutna material som tillsammans med Gjuteriforskningsinstitutet Swerea Swecast utgör ett unik, nationellt och internationellt högt rankad miljö kallad ”Casting Innovation Center”.

Forskningsområdet Gjuteriteknologi initierades och finansieras av framstående svenska företag som Volvo Group Truck Operation Gjuteriet och Scania CV AB genom sin Material Lab och Gjuteri, KK-stiftelsens program för ”Strategisk rekrytering” vid nya lärosätten samt Tekniska Högskolan i Jönköping med omfattande egna medel.

Professor Attila Diószegi

till att kunna gjuta extremt tunna väggsektioner för telekomindustrin. I projeket har tidigare ett experimentellt radiofilter gjutits i en speciallegering, anpassad för att gjutas i semisolitt tillstånd, Stenal Rheo 1. Med denna legering har detta radiofilter tidigare gjutits i tunna väggtjocklekar ned till 0,35mm.

I telekomapplikationer är värmetransport viktigt för att kunna hantera värmeutvecklingen i de elektriska komponenter som finns i utrustningen. En del av forskningen i Rheocom går även ut på att kunna gjuta material med mycket hög

ned till 0,35mm i ett mycket svårgjutet material, är världsunikt. Detta har endast varit möjligt genom forskning

och teknikutveckling finansierat av KK-Stiftelsen och genom ett mycket nära samarbete mellan JTH och COMPtech. COMPtech

EN DEL AV ARBETET GÅR UT PÅ ATT TA GJUTPROCESSER DIT IN GEN TIDIGARE VARIT OCH LYCKATS ATT GJUTA har genom detta placerat sig som ett teknikledande företag inom semisolidgjutning.

Anders Jarfors Professor

– Gjuteriteknologi är läran om att tillverka gjutna metalliska föremål med önskade egenskaper och funktionalitet. Gjutna föremål är ett av viktigaste materialen i människans liv och har bidragit att bygga dagens civilisation.

Förr betraktades kunskapen om gjutning som övermänsklig, under mörkare perioder av historien till och med som trolldom, för att sedan utvecklas till ett prestigefyllt hantverk, förklarar Attila Diószegi, professor inom området vid Jönköpings Tekniska Högskola.

Dioszégi kom till Sverige 1986, efter universitetsexamen inom materialteknik från Technical Uni-

SID 28 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

M ATERIAL versity of Cluj i Rumänien och jobb som gjuteritekniker vid rumänska gjuterier. År 2008 antogs Attila som docent inom Gjuteriteknologi vid JTH. Den 1 mars 2013 utnämndes Attila till Professor i Gjuteriteknologi vid JTH efter förslag från en internationell sakkunnig kommitté i internationell konkurrens.

Frågeställningar från gjuteriindustrin

– Fokus inom forskningsområdet är lagt på gjutjärn där samtliga typer av legeringar beroende på grafitmorfologin ingår, såsom gråjärn, kompaktgrafitjärn och segjärn. Verksamheten är baserad på delprojekt inspirerade av

frågeställningar från gjuteriindustrin och under handledning av mig själv, postdoktorer, doktorander, institutdoktorander och gjuteriföretagens experter inom gjutning. Detta betyder att vägen mellan den teoretiska förståelsen till industriell tillämpning är avsevärt förkortad, berättar Attila.

Attila och hans kollegor tittar bland annat på fenomen längst tillverkningskedjan som den flytande smältans metallurgi, formfyllning, interaktion mellan formmaterial, kärnbildning och ympning, stelning och kristalltillväxt, volymförändringar och interdendritiskt flöde samt

defektbildning. Det handlar om en tvärvetenskaplig fenomenologi med komplexa samband där material i gas-, flytande- och fast tillstånd förekommer och interagerar.

En följd av komplexiteten inom forskningen är också modellering och numerisk simulering av fenomen i samband med gjutning.

Längdskalan på undersökta och simulerade fenomen varierar från nano-, mikro- , meso- till makro skala. Den experimentella verksamheten fördelas mellan laboratorieexperiment i både standardutrustningar och egenutvecklade anläggningar till industriell skala på plats i gjuterierna och i koppling till deras produktionsverksamhet.

Nya medel från årsskiftet – Forskningen inom Gjuteriteknologi har haft en god utveckling. Pågående och avslutade forskningsprojekt har genererat kunskaper som anses vara av betydelse för gjuteriteknologins och de svenska gjuteriföretagens utveckling varför nya medel har beviljats från årsskiftet vilket gör att omsättningen inom forskningsområdet Gjuteriteknologi fördubblas, konstaterar Attila, och ger några exempel:

– Baserat på ett nyligen avslutad doktorandarbete har bland annat en egenutvecklad mätutrustning tagits fram som kan användas för att karakterisera värmeflöde samt

UNGA FORSKARE Uppsala Berzelii Technology Centre for Neurodiagnostics i Uppsala är ett drivhus för forskning kring Alzheimers sjukdom och kronisk smärta. Magnus Wetterhall är en av de unga forskare som fick chansen att vara med från början när centrumsatsningen startade 2007. Nu har han tagit steget över till bioteknikindustrin och ser tillbaka på sin tid i Centret.

PUBLICERAT

2014-02-25 11:39:00

– De verkligen stöttade och gav oss unga forskare väldigt mycket resurser. Vi fick även sista ordet när det gäller publikationer och meriteringar, säger han.

Magnus Wetterhall började sin bana som analytisk kemist efter att ha tagit en magisterexamen 1999 på Uppsala Universitet.

Disputerad i analytisk kemi med inriktning mot miniatyriserade vätskeseparationer kopplat mot masspektrometri blev han 2004 på samma universitet.

Därefter tog han ett jobb som masspektrometriexpert på ett bioteknikföretag i Australien under två år.

Men när erbjudande kom från professor Jonas Bergquist som var hans tidigare handledare om att få vara med i uppstarten av Uppsala Berzelii Centre så tvekade inte Magnus Wetterhall.

– De skulle ge ett antal unga forskare chansen att få vara projektledare och driva olika forskningsprojekt. Jag blev erbjuden att få forska på Uppsala universitet med bra finansiering. Det lockade mig. Det är lite tufft som ung forskare att hitta finansiering.

över publikationerna och den meritering som det innebär. Enligt honom blir det allt viktigare för unga forskare att få merite-

Fick jobba nära industrin Magnus Wetterhall blev projektledare och forskade bland annat på proteinbiomarkörer med masspektrometri. Han uppskattade stort att får arbeta nära läkare och läkemedelsindustrin.

– Jag tycker det har varit väldigt positivt att få jobba direkt med kliniker, industrin och akademin. Att man redan i början av projekten sitter ner och diskuterar så att man pratar samma språk.

Magnus Wetterhall berättar att Uppsala Berzelii Centre också låter projektledarna bestämma

Magnus Wetterhall

ra sig för att komma vidare i sina karriärer.

– Vi fick chansen att meritera

SID 29 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

förbränning av organiska bindemedel i sandkärnor och formmaterial i samband med upphettning i kontakt med smälta. I ett nystartat projekt fortsätter vi att anpassa metoden till partnerföretagens behov för att studera deras sand och bindemedelkombinationer och dess inverkan på gjutprocessen och det gjutna materialets egenskaper. Detta med finansiering från KK-stiftelsen.

– I strävan att förstå stelningsmekanismen i gjutjärn har ett examensarbete på magisternivå också lett till idéer om hur det ska gå att förutse materialegenskaper redan under det tidiga stadiet av stelningsförloppet. Den

ORGAN ISATION fordonstillverkande gjuteriindustrin har nappat på idén och på rekordfart från september i år, då examensarbetet presenterades, till november har ett konsortium etablerats där JTH , Swerea-Swecast samt fordonstillverkarna har startat upp ett Vinnovafinansierat projekt för att utforska legeringselementens inverkan på gjutjärnets termiska utmattningsegenskaper.

Professor Attila Diószegi

FÅR CHANSEN JAG TYCKER DET HAR VARIT VÄLDIGT POSITIVT ATT FÅ JOBBA DIREKT M ED KLIN IKER, IN DUSTRIN OCH AKADEM IN .

ATT M AN REDAN I BÖRJAN AV PROJEKTEN SITTER N ER OCH DISKUTERAR SÅ ATT M AN PRATAR SAM M A SPRÅK Uppsala Berzelii Technology Centre for Neurodiagnostics är en 10-årig

centrumsatsning med fokus på excellent grundforskning i nära samarbete med näringslivet.

Centret är en unik sammansättning av forskare från Uppsala universitet, Uppsala Akademiska sjukhus och industrin.

oss genom att stå sist på publikationerna och doktoranderna fick stå först. De var väldigt måna om att lyfta upp och hjälpa oss unga att få den chansen att stå som sista författare.

– Jag tror inte Centret hade kunnat vara så framgångsrikt

om man inte hade låtit de som gör merparten av jobbet få chansen att meritera sig.

Det är mycket tack vare Berzelii Centre han fick de rätta kvalifikationerna för det jobbet.

Under sin tid på Berzelii Centre så handledde Magnus Wetterhall bland annat sju doktorander. Själv var han med om att publicera cirka 25 vetenskapliga artiklar i välrenommerade tidskrifter.

– Det var det som Centret också hjälpte mig till att bygga upp.

Erfarenheten att vara en senior forskare.

Idag arbetar han för bioteknikföretaget GE Healthcare i Uppsala. Där är han senior forskare och specialist på masspektrometri.

Samfinansieras av VINNOVA och VR 2005 gjordes en utlysning som resulterade i en tioårig finansiering av fyra Berzelii Centra, vilka riktar sig mot excellent grundforskning i aktiv samverkan med näringslivet. Ett på flera sätt unikt program, som för första gången samfinansieras av VINNOVA och VR.

– Det känns jättebra och jag är jättenöjd. Det var inte så att jag inte trivdes tidigare men jag ångrar inte att jag gått ut i industrin.

Enligt Magnus Wetterhall blir det allt viktigare för unga forskare att få meritera sig för att komma vidare i sina karriärer.

Erik Litborn, VINNOVA

Programmets upplägg har gjort att akademi och industri har fått ett mycket nära samarbete säger Erik Litborn, programansvarig för Berzelii Centra på VINNOVA.

SID 30 (

NYHETER MED AVSÄNDARE

VATTEN Lösningarna på klimathotet finns i städerna Våra städer står inför stora sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar och det är där kampen om klimatet kommer att stå. Men det är också i städerna som lösningarna finns, skriver Anders Knape och Peter Örn.

Storstaden fortfarande problemet

RENARE VATTEN ÄR MÅLET Allt fler forskarstuderande från länder där rent vatten är en värdefull bristvara söker sig till ESEG – The Environmental Science and Engineering Group på Linnéuniversitetet i Kalmar.

PUBLICERAT

2014-02-25 09:54:00

Anledningen är att William Hogland, professor i miljöteknik, vill bekämpa miljöförstörande kemikalier vid källan och inte vänta tills de dyker upp i kommunala reningsverk eller i dricksvattnet.

– Vi angriper de små och medelstora företagens föroreningar vid källan. Grundtanken är att du ska rena lokalt och du ska ha billiga och enkla system som är lätta att sköta, säger han.

Samhällsutmaningarna kan tacklas genom långsiktigt hållbara och integrerade lösningar grundade i ett helhetstänkande. Genom forskningssamverkan och fler pilotprojekt kan dessa lösningar både utvecklas och genomföras, men också exporteras. Vi föreslår därför att regeringen lyfter forskningsområdet hållbar stadsutveckling i den kommande forsknings- och innovationspropositionen.

Klimathotet i kombination med urbaniseringen innebär ett ökat tryck på städerna. Av Europas befolkning lever nu 80 procent i urbana och ofta socialt eftersatta miljöer.

Städerna i Europa står för omkring 75 procent av all energianvändning och producerar växthusgaser i samma storleksordning.

Det blir alltmer uppenbart att sociala insatser, en förändrad livsstil och ett växande engagemang för miljön är viktiga delar av en politik för att framgångsrikt undanröja klimathotet och samtidigt lyfta städernas livsmiljöer.

William Hogland började bygga upp ESEG i Kalmar år 1997 när högskolan i Kalmar fanns och som omvandlades till Linnéuniversitet 2010. Innan dess hade han bland annat arbetat som forskningsledare på Lunds Universitet där han byggde upp den första avdelningen för avfallshantering.

Hans grupp består idag av 14 personer, däribland forskarstuderande från Thailand, Pakistan, Brasilien, Indien, och Irak.

I genomsnitt doktorerar hans

William Hogland

forskarstuderande efter fyra år.

Ett av de viktigaste projekten på ESEG är ett pågående samarbete med trägolvstillverkaren Kährs i Nybro för att rena bolagets små men höggradigt förorenade utsläpp. Det angreppssätt som William Hogland valt är att bland annat använda växter som kan suga upp och rena förorenat vatten från miljöstörande organiska föreningar och tungmetaller.

William Hogland tycker att situationen idag med små och medelstora företag i Sverige som spär ut processvatten med dricksvatten, och sedan släpper ut det direkt ut i kommunernas avloppssystem, är helt förkastlig.

Onödigt slöseri – Det är helt vansinnigt att du spär ut processvattnet med dricksvatten kanske 100-150 gånger bara för att komma ner i koncentrationer så att du kan släppa ut det i ledningsnätet.

William Hogland berättar att forskare från andra länder är mycket förvånade över hur Svenska företag låter dricksvatten bli förorenat. Där har företag som Kährs, som vågar gå före och rena sina utsläpp, en fördel gentemot konkurrenter på hemmaplan och lockar därmed också

Professor i miljöteknik

ESEG - The Environmental Science and Engineering Group finns på Institutionen för natur-

vetenskap vid Linnéuniversitetet i Kalmar. De bedriver forskning inom tre områden; Industriellt avloppsvatten och dagvatten, Fast avfall och Urban mining.

internationella kunder, menar han.

Världsunik forskning på ESEG – Det unika är angreppssättet.

Man ska inte skicka iväg föroreningar till reningsverket där det stör reningsprocessen.

Utan tanken är att jag ska kunna lokalt ta bort 50-95 procent av hela spektrumet av föroreningar.

Tänk om alla företag i landet själva skulle börja göra det vilket skulle minska belastningen på våra kommunala reningsverk avsevärt.

William Hogland och hans forskargrupp har redan goda resultat från labbtester och tester i pilotskala. Nästa steg är att bygga en fullskaleanläggning. Utöver förorenat vatten på industrier arbetar ESEG för närvarande även med projekt som syftar till att rena bland annat deponier och områden där det skett utsläpp av kemikalier.

– Vår grupp vill vara en grupp som sätter ner foten. Det här måste gå helt enkelt även om det är besvärligt.

SID 31 (

Spår funna från saknad tidsålder

NYHETER MED AVSÄNDARE

LUCCI - Centrum för studier

av växelverkan mellan kolets kretslopp och klimatet - är ett forskningscentrum vid Lunds universitet. Centrets forskare kommer från ett brett spektrum av specialdiscipliner inom naturvetenskapen.

GEOLOGI

Geologen Kristina Mehlqvist har genom sin forskning hittat de tidigaste bevisen från när växterna började ta sig upp på land i Sverige, i form av tusentals sporer, en ny växtart samt fossil av en tidig tusenfoting.

PUBLICERAT 2014-01-31 11:14:00 Dessutom upptäcktes spår av tidsperioden devon, en tidsperiod som tidigare ansetts saknas i det geologiska arkivet i Sverige.

Kristina Mehlqvist, forskare på Geologiska institutionen vid Lunds universitet, har nyligen disputerat med avhandlingen ”Early land plant spores from the Paleozoic of Sweden – taxonomy, stratigraphy and paleoenvironments”.

Det är en studie som tar oss tillbaka till tiden då Skåne var täckt av ett grunt hav, och de allra första växterna hade börjat breda ut sig uppe på land. Mehlqvist har tillsammans med sin forskargrupp funnit de allra äldsta bevisen för växter på land i det som idag är Skåne, närmare bestämt från Röstånga. De är från tidsperioden ordovicium dvs. ca 450 miljoner år gamla.

Hon har också gjort studier på sediment från området kring Övedskloster, från borrkärnor som tagits upp av SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) under 1960-talet.

Där gjordes också en ny och viktig upptäckt. Åldersanalyser av sporer från övre delen av Övedssandsten, den som använts till att bygga Övedskloster och Grand Hotel i Lund, visar att de är av devonsk ålder.

- Det har inte funnits några ti-

digare bevis på att det bevarats sedimentära lager från devon i Sverige, man tror att de har eroderat bort. Men nu genom att datera med hjälp av sporer så ser vi att det faktiskt finns, i alla fall från tidig devon här i Skåne. Det är intressant att det överhuvudta-

miljoner år sedan, och det visar sig vara en total revolution då växterna spred sig och förändrade jordmånen och atmosfären. Plötsligt bildades syre i mängder, berättar hon.

Växterna som fanns på land vid den här tiden var väldigt

N U FÅR VI EN IN BLICK I VAD SOM HÄN T PÅ LAN D FÖR ÖVER 400 M ILJON ER ÅR SEDAN get finns, och ger möjlighet att studera andra fossilgrupper i materialet och en inblick i den här tidsperioden som saknats, säger Kristina Mehlqvist.

Ingen har tidigare tittat just på sporerna och landväxterna. Forskningen visar på en tidig mångformig flora. Totalt har Kristina Mehlqvist och hennes kollegor funnit sporer tillhörande 66 arter av landväxter i Skåne. Bland annat en aldrig tidigare beskriven art, som nu namngivits efter fyndplatsen Klinta i Skåne.

Gamla och uppförstorade sporer

- Nu får vi en inblick i vad som hänt på land för över 400

små, de allra första tror forskarna var någon typ av mossa, en slags levermossa. De första kärlväxterna var bara några centimeter höga och väldigt enkla. Sporerna spreds med hjälp av vatten, så troligen växte de längs floder och och i fuktiga miljöer vid flodmynningar och i deltan.

På Gotland, som har bergarter av samma ålder som de som studerats i Skåne, har forskarna också hittat rester från landväxter, sporangier med sporer inuti och en stjälk. Men de har också hittat spormassor som är ganska dåligt bevarade vilket forskarna tolkat som koproliter, alltså fossila exkrementer, från leddjur. Troligen kommer det från en slags tusenfoting som åt de här sporerna.

- Det är ett väldigt tidigt exempel på samspelet mellan växter och djur, så det är en viktig pusselbit om de tidiga terrestra ekosystemen under silurperioden, berättar Kristina Mehlqvist.