Forskarbladet 3-13 by Svenska Branschforum

A M TE GI R E EN

er n t p u g dj n i r g .14 la s 2 n e O d C run g g r e ib ed m g n kni s r o f i r .5 Batte otential s stor p om p p e r tsg e h l .12 e s H n e t raf vindk

er s y l e re b a k s.10 s r d i t Fo fram s n i g lener

Vi hjälper ditt företag att få EU-stöd och annan offentlig finansiering Sverige och EU erbjuder varje år miljarder i form av bidrag och annan offentlig finansiering. Flera av dessa bidrag och lån hjälper små och stora företag, universitet, högskolor och organisationer att finansiera forskning och utveckling. Vi är Sveriges ledande konsultföretag inom offentlig finansiering. Vi har sedan 1997 varit rådgivare till fler än 1000 företag och organisationer och genererat över 1 miljard kronor till olika affärsprojekt. Vi vägleder ditt företag genom hela finansieringsprocessen och skräddarsyr lösningar utifrån era specifika önskemål och behov. Kontakta oss för mer information om hur era projekt och investeringar kan finansieras. Mer information hittar du på www.giasweden.com

GIA Sweden AB Ulf Castenfors, VD Tel: 08-440 93 31 Saltmätargatan 5 113 59 Stockholm

CHEFREDAKTÖR Martin Hagwall 08 123 503 61 hagwall@svenskabranschforum.se PROJEKTLEDARE Katrine Avermark 08 123 503 67 avermark@svenskabranschforum.se

REDAKTIONEN PRODUKTIONSCHEF Filip Lindén 070 438 13 68 layout@svenskabranschforum.se KORREKTUR Stefan Andersson 070 171 56 45 andersson@svenskabranschforum.se

S.12

VINDKRAFT.

S.6

FOTOGRAFI Magnus Gotander 070 811 28 00 magnus.gotander@bilduppdraget.se

Forskningen spelar en avgörande roll i omställningen från dagens energisystem till ett hållbart system. Utbyggnaden av förnyelsebar energi, tekniska innovationer och alternativ till fossila bränslen står överst på agendan, säger Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

BILDHANTERING Oliver Wisseng 070 493 32 53 wisseng@svenskabranschforum.se ANNONSFÖRSÄLJNING Fredrik Ekström 072 015 87 83 ekstrom@svenskabranschforum.se Angelica Lang 08 123 50 360 larsero@svenskabranschforum.se WEBBUTVECKLING Christian Ålander 070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se Kristofer Carlsson 070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se

VATTENKRAFT.

Myndighetens verksamhet är bred, men en viktig del i uppdraget är att stötta och initiera forskning. – Det finns knappt något forskningsprojekt där vi inte ingår. Vi samarbetar med flera högskolor och universitet samt med näringslivet och industrin.

S.17

INNOVATION.

“DET GÅR ATT HÖJA EFFEKTIVITETEN I VÅRDEN” Nina Lundberg: Genom vårdens nya infrastruktur skapas samlad information och ökad patientdelaktighet.

EKONOMI Kjell W Andersson 070 673 44 31 kjellwandersson@gmail.com

Bengt Jansson Modintryckoffset, Stockholm 2012 08 556 767 36 bengt@modintryckoffset.se

Utgivning och produktion av Svenska Branschforum. Vi vill tacka tidningens medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig.

S.8 INNEHÅLL

Energifrågan kommer att kräva tekniska innovationer. Där ser Erik Brandsma att Sverige har stor potential. – Vi har möjlighet att ta en ledande roll inom tekniken som krävs för omställningen. Det handlar om bränsle till vår fordonsflotta och om hur vi ska kunna lagra el. Det handlar också om smarta elsystem och smarta städer, som gränsar till både beteende och stadsplanering. Dessutom krävs nya mer avancerade distributionssystem, som kan transportera el från förnyelsebara energikällor. Att vi har en gemensam syn på framtiden har stor betydelse när vi pratar om energi. Därför är det viktigt att vi samarbetar och hittar partners inom teknik och utveckling. – Vi behöver en nationell strategi för byggnader så att de blir så energieffektiva som möjligt, så kallade nära-noll-byggnader, som använder sin omgivning maximalt. Det här är ett av de områden som vi behöver forska mer om.

PREPRESS & TRYCK

0046 (0)8 753 19 00 Kungsgatan 29 111 56 STOCKHOLM info@svenskabranschforum.se www.svenskabranschforum.se

Omställning kräver innovationer

VÅGKRAFT.

ENERGI ................................... 5 INNOVATION ........................ 16 VÅRD & HÄLSA ..................... 18

Erik Brandsma kommer ursprungligen från Nederländerna och är skogsingenjör. Erik har tidigare arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor, bland annat för OECD och FN.

Erik Brandsma Generaldirektör på Energimyndigheten

Ledare

Energiforskning

- En svensk ödesfråga » Världen befinner sig mitt i en global klimatutmaning. Det vet vi och det har vi vetat länge. Ändå görs inte tillräckligt.

Varje år under åren 2013-2015 satsas nu cirka 1,3 miljarder kronor på energiforskning, vilket ökar till 1,4 miljarder per år från och med 2016. De kommande åren kommer energiforskningen riktas mot flera strategiska temaområden där Sverige har ett stort kunnande och där vi har Vår generations moraliska uppgift är möjligheter att göra klimat- och eneratt ställa om till ett hållbart samhälle, gipolitisk skillnad, samtidigt som vi för en hållbar framtid. Det förutsätter lägger grunden för nya exportframatt vi minskar vårt beroende av fossil gångar. Det handlar till exempel om energi och att att utveckla vi utvecklar nya solcellsoch ”Tack vare tidigare satsningar, vågkraftstektekniker som gör att vi kan från regering och näringsliv, är niken, och om producera och ta fram Sverige idag världsledande på att använda enerframtidens elflera viktiga områden.” gin mer effektivt och hybridbiän idag. lar som på sikt kan göra oss För att klara klimatutmaningen behöoberoende av fossila bränslen. Att vi ver vi göra insatser som får effekt här nu höjer ambitionen för energiforskoch nu, men vi behöver också göra ningen innebär också att Sverige i än långsiktiga satsningar som ger våra större utsträckning kan medverka i barn och barnbarn bättre möjligheter internationella samarbeten och exän de vi har idag. empelvis ta hem en större del av EU:s kommande satsningar på området. Energiforskningen är en integrerad och central del i energi- och klimatpoTack vare tidigare satsningar, från relitiken, och är ett viktigt bidrag för att gering och näringsliv, är Sverige idag Sverige ska nå våra högt ställda mål och världsledande på flera viktiga områvisioner på klimat- och energiområdet. den, som biodrivmedel, värmepumpar för uppvärmning, kraftteknik och Denna forskning hålls till stor del ihop smarta elnät. Dessa framgångar är i av Energimyndigheten, och är i hög sig ett kvitto på att energiforskningen grad den sortens tillämpade forskger värdefulla resultat. ning som tar sikte på att finna och utveckla nya lösningar. Även exemEtt viktigt skäl till att energiforskpelvis Formas, Vetenskapsrådet och ningen ger så goda resultat är att Vinnova finansierar viktig forskning den sker nära verkligheten i samarkring energisystemets utveckling. bete med företagen och att den tar Energiforskningen bedrivs i gott och sikte på att lösa framtidens utmanära samarbete med näringslivet och ningar. Varenda miljard vi satsat spelar en särskilt viktig roll genom från regeringens sida har de senaste att bidra till att kommersialisera nya åren matchats med minst lika stora upptäckter och innovationer. Därsatsningar från näringslivet. Min med skapar energiforskningen nya förhoppning är att svenskt näringsjobb inom energisektorn och stärker liv ska svara upp i minst lika hög välfärden i Sverige, och bidrar till exgrad mot den ambitionshöjning som portintäkter och i nya företag. regeringen nu gör. Med ny kunskap och hållbar energiteknik kan vi tillFör att förbättra Sveriges möjligheter sammans på allvar ta oss an den gloatt ta sitt klimatansvar, och för att påbala klimatutmaningen. skynda omställningen till ett hållbart energisystem har regeringen i budgeAnna-Karin Hatt (c) ten för 2013 gjort en viktig prioriteItoch energiminister ring genom att förlänga och förstärka

ist ian

Po h

På samma sätt vet vi, och har vetat länge, att merparten av den energi som används i världen inte är långsiktigt hållbar. Trots det fortsätter världens användning av olja, kol och naturgas att öka.

FORSKARBLADET

energiforskningen så att den permanent kommer att ligga på en avgjort högre nivå än vad den tidigare gjort.

Batteriforskning

Laddar batterierna

- för nya utmaningar » Billigare material, längre livslängd och bättre energilagringsmöjligheter, det är tre viktiga mål som Ångströms Battericentrum vid Uppsala universitet (ÅABC) arbetar mot. – Forskningen går långsamt, men åt rätt håll. Varje år kommer upptäckter som gör batterierna några procent bättre, säger Kristina Edström, professor i kemi vid Uppsala universitet. Batteriets förmåga att lagra energi hänger samman med den lilla litiumjonens förmåga att reagera med de atomära strukturerna inuti batteriet. I dagens batterier sker dessa reaktioner normalt sett bara på ytan, men om litiumjonerna kan kila in sig i materialet, ökar batteriets kapacitet. Batterier kan se ut på väldigt många olika sätt och det finns inte en typ av batteri som är bäst. – Ett material kan kanske lagra mycket energi, medan ett annat är bättre på att förmedla en snabb strömpuls, berättar Kristina Edström. Vår forskning bygger på en hel familj av olika kemier och olika partikelstrukturer. Det är nog det som gör just den här forskningen så intressant. De olika kombinationsmöjligheterna är stora och det finns väldigt mycket att ta reda på. Ångströms battericentrum vid Uppsala universitet är Nordens största litiumbatterigrupp och en viktig fråga är säkerheten. Ju mer energi vi stoppar in i våra batterier, desto större är förstås risken att de briserar. Dessutom måste batteriforskningen ta hänsyn till våra naturresurser. Tillgången på många ämnen är begränsad och i många fall måste forskarna kanske hålla till godo med ämnen som det finns gott om, exempelvis järn, mangan, kisel och aluminium. Just nu forskar man kring möjligheten att

använda kisel och hur vi ska komma runt problemet att ämnet så lätt spricker när det reagerar med litium.

Prototypbatteri där nya batterimaterial testas och analyseras. Gruppen i Uppsala använder en stor mängd olika instrumentella verktyg för att i detalj undersöka de kemiska processer som sker i ett litiumjonbatteri.

Reaktionerna sker i supertunna skikt och Kristina och hennes forskargrupp försöker ta reda på vad det egentligen är som sker i dessa gränsytor. Idag har litiumbatteriet sju gånger högre energitäthet än ett batteri baserat på bly-syra, vilket bland annat används i bilar. Men målsättningen är att energitätheten i framtiden ska vara tio gånger blybatteriets. Ett annat område som ÅABC forskar kring är batteriernas livslängd. – Batterierna tappar ju sin energilagringsförmåga med tiden, berättar Kristina Edström. Man brukar prata om batteriernas hälsotillstånd och det hänger förstås samman med hur vi använder dem. Ett av våra mål är att ta reda på hur vi kan bygga batterier med tåligare hälsa som klarar tuffare upp- och urladdning. Kristina Edström tror att litiumbatterierna helt ersatt blybatterierna om tjugo år. I ett framtida hållbart samhälle kommer batterierna att spela en större roll eftersom behovet att kunna lagra energi är en del av hela energikonceptet.

energilagringsproblemet, säger Kristina Edström. Dessutom utbildar vi många ungdomar som för kunskapen vidare och utvecklar den hos oss, eller någon annanstans.

Kristina Edström Professor i kemi, Uppsala universitet

FAKTA Kristina Edström är professor i kemi och medlem i flera nätverk, bland annat The ElectroChemical Society, Batteristyrelsen, Sveriges Hybridfordonscentrum samt IVA (Kungliga IngenjörsVetenskapsakademin). Kristina har varit dekan och är numer medlem i rektorsrådet för grundutbildningen i kemi vid Uppsala universitet.

– Förhoppningen är förstås att vår forskning så småningom bidrar till en lösning på

FORSKARBLADET

Vattenkraft

Forskning på nordliga breddgrader » Luleå Tekniska Universitet, LTU, kallar sig för Sveriges

nyttigaste universitet. Utveckling av näringslivet och forskning som bidrar till ökad tillväxt i samhället står i centrum. En övervägande del är forskning baserad på företagens problem och vilja att utveckla nya produkter. – Ja, många av våra forskningsresultat kommer till direkt användning hos företagen. Vi har byggt upp en stark infrastruktur, ett egenkonstruerat labb som vi kallar ”The John Field Laboratory”, för forskning inom mekanik där vi är särskilt duktiga, berättar Staffan Lundström, professor inom strömningslära. Strömningsteknik - en del av mekaniken kan appliceras brett och på LTU studeras specifikt bl a flöden i porösa material, multi-

tion, säkerhet och miljö, där vi kan hjälpa dem att bli mer effektiva och miljövänliga.

sar torkningen. T.ex. finns risk för ångexplosion vid hög temperatur.

Problem av stor industriell betydelse är utmaningar. – Som komplement till den experimentella verksamheten utvecklar vi numeriska modeller och gör simuleringar på ett eget relativt stort datakluster för att beskriva komplexa flöden och få förståelse för de olika skeenden som påverkar ett förlopp, t ex för att studera strömningsteknik i porö-

– Vi bygger modeller och testar genom simulering olika förändringar i processen för att optimera torkningen. Och i några praktiska experiment på befintlig torkutrustning för att validera simuleringarna fick vi bekräftat

”Vår inriktning med applikationsdriven forskning och nära och etablerade kontakter med industri och näringsliv är en stark faktor för ökad tillväxt hos både enskilda företag och samhälle.” fasflöden, strömning kring fria ytor och icke stationär strömning. Problem ses som utmaningar – Vi jobbar med både experimentella, analytiska och numeriska metoder. Främst appliceras forskningen i vattenkraftindustrin, gruv- och stålindustrin, inom områden som komposittillverkning, hälsoaspekter, strömning av fett och filterteknologi. Industrin är naturligt nog mest intresserad av produk-

sa material. Ihop med LKAB har vi hittat strömningstekniska fenomen i deras torkningsprocess av järnmalmspellets. Risk för ångexplosion Anna-Lena Ljung har disputerat på torkning av järnmalmspellets: – Det mesta av LKAB:s järnmalm går till stålindustrin som pellets, ca 12 mm i diameter. För att hålla ihop dem tillsätts förutom olika tillsatser även vatten. När pelletsen sedan ska torkas med varmluft på ca 300° C vill man göra det så energisnålt och miljövänligt som möjligt.

Torkning: Simulering av konvektiv torkning av riktig (inskannad) pellet, riktig pellet med slät yta och sfärisk pellet. Färgerna indikerar fukthalt på ytan av pelleten.

FORSKARBLADET

I flödessimulering av dels enskilda pellets och dels i större skala i form av pelletsbäddar studerades de parametrar som är viktiga för och de som begrän-

att allt fungerade korrekt. Det gör deras torkningsprocess effektivare och mer miljövänlig, de sparar energi och minskar utsläppen. Torkning är också viktigt för andra industriella processer, t ex inom vitvaruindustrin där jag nu arbetar i ett projekt och kan använda liknande metodik som för järnmalmspellets. Förgasning av biomaterial – Vårt labb har ”en hyfsat unik utrustning”, menar Mikael Sjödahl, professor inom experimentell mekanik. -Vi utvecklar helt nya mätmetoder baserade på laserteknik för bestämning av olika mekaniska fenomen och storheter. Nu kan vi mäta fenomen med en upplösning och precision som inte tidigare var möjligt och studera mycket komplexa förlopp.

Laserablation studerad med pulsad digital holografi. Bilderna visar shockvågens utbredning 600 ns efter att titanplåt utsatts för en kortvarig intensiv laserpuls.

Foto: Karl William

Ett exempel är Spektroskopisk holografi som används för att analysera olika typer av processer vid förgasning av biomaterial som träpulver, kol etc. – Det är ett exempel på flerfasströmning. Mycket kemi karakteriserar dynamiken i gaserna. Syftet är att kartlägga hur gaserna blandas, få förståelse för hur de beter sig, och då mäter vi de olika gasfaserna separat. Målet är att gå in i förgasningsprocesserna och i detalj studera förloppen, säger Mikael Sjödahl.

– Vi är också en bra partner inom vattenenergi, anser Staffan Lundström. Tillsammans med vattenkraften tar vi fram nya metoder som ger bättre flöden och värnar om miljön, t ex tekniska lösningar som förbättrar faunapassage, i det här fallet smoltavledare som hjälper smolt att ta sig förbi kraftstationer. Vår inriktning med applikationsdriven forskning och nära och etablerade kontakter med industri och näringsliv är en stark faktor för ökad tillväxt hos både enskilda företag och samhälle, bedömer Staffan Lundström.

Exempel på ett eget system: Pulsad digital holografi som används för att studera snabba förlopp i fasta material, vätskor och gaser.

Mikael Sjödahl Professor i exprimentell mekanik vid LTU

Anna-Lena Ljung

Foto: Per-Erik Eriksson

Biträdande universitetslektor vid LTU

The John Field Laboratory Avdelningen för Strömningslära och Experimentell mekanik på LTU har med avdelningen för Material- och Solidmekanik valt att investera i ett gemensamt laboratorium för avancerad mekanikforskning, The John Field Laboratory. Med nya fotoniska komponenter kan vi mäta fenomen och studera komplexa förlopp i svåra geometrier med en upplösning och precision som tidigare inte var möjligt. Namnet The John Field Laboratory syftar på LTUs hedersdoktor professor John Field vid Cavendish Laboratories i Cambridge.

Kort om Staffan Lundström Staffan Lundström var industridoktorand på SwereaSICOMP och tog en position på strömningslära på LTU efter fyra år på Chalmers. Professor 2004, ämnesföreträdare 2008. Staffan bedriver såväl inomvetenskaplig forskning med strömningslära som bas som forskning tillsammans med forskare från andra områden där vetenskapen utvecklas i mötet mellan ämnena. Har som huvudhandledare handlett 8 studenter till Doktorsexamen och ytterligare 8 till Licentiatexamen och varit/är bollplank för 5 forskare/post-docs inom sitt eget forskningsämne.

FORSKARBLADET

Vågkraft

Vågade projekt - för framtidens energiförsörjning » Sverige ligger i framkant

när det gäller utvecklingen av vågkraft och marin strömkraft. Nyligen sjösattes en experimentanläggning i Dalälven och i Lysekil togs den första stora vågkraftsgeneratorn i bruk. Syftet är att i framtiden bli en teknik bland andra för att täcka vårt ökade energibehov.

De stora forskningsprojekten vågkraftsparken i Lysekil, Marin Strömkraft i Strömfors har under de senaste åren utvecklats betydligt. I Lysekil sjösattes i mars i år den första stora vågkraftsgeneratorn, vilket innebär ytterligare ett steg mot att förverkliga anläggingen. Den stora vågkraftsgeneratorn har fler fördelar jämfört med tidigare modeller, vilket får som följd att det i framtiden är en teknik att räkna med när det gäller energiförsörjning. – Den här nya stora generatorn har bland annat ett mycket större aggregat, högre energiproduktivitet och betydligt större bojar. Och lyftkraften är över 20 ton jämfört med de tidigare som bara hade mellan åtta och tretton ton. Dessutom är vi den första anläggningen i världen som inte använder permanentmagneter. De innehåller ett dyrt och sällsynt material. Vi använder ferrimagneter som är billiga och som är en biprodukt från stålindustrin, säger Mats Leijon som är

professor i elektricitetslära och dekanus för Tekniksektionen vid Uppsala Universitet och den som har lett utvecklingen av tekniken framåt. Med de stora förnyelserna inom vågkraftsprojektet hoppas man på att kunna utvinna större mängd energi. – Vi ska se om det går och samtidigt bibehålla kostnaderna. Hur mycket mer energi man får ut återstår att se. Vi måste mäta först. Men jag är optimistisk, förutsatt att det kommer vågor förstås. Inom Marin Strömkraft pågår Söderforsprojektet vid Dalälven. Projektet är en utbyggnad av en försöksanläggning under realistiska förhållanden vars mål är att med ny teknik ta till vara strömkraft i älvar, sund och hav och omvandla till energi. – Tekniken är enkel och liknar den vid vindkraft. Tekniken omfattar en turbin som är direktkopplad till en generator som följer vattnets rörelse. Detta är en helt ny och mycket enklare teknik. Och jämfört med andra länder så ligger Sverige långt fram när det gäller forskning och utveckling.

Vågkraft och Marin Ström Vågkraftsprojektet i Lysekil påbörjades 2002 av forskare vid Uppsala universitet. Projektets mål är att utveckla effektiva metoder och tekniker att omvandla vågkraft till elström. Just nu försörjer anläggningen tusentalet villor i området med hushållsel.

FORSKARBLADET

Marin Strömkraft syftar till att ta till vara potentialen i älvar och vattendrag. I Dalälven drivs nu en experimentanläggning under realistiska förhållanden.

– Sverige är största utbildaren i världen inom marin strömkraft och vågkraft, enligt amerikanska mätningar. Så vi har ett erkänt bra läge. Vi publicerar mycket och har alla delar. De utvecklade teknikerna får konsekvenser för miljön. Tidigare kunde vissa material ha negativ effekt på levande organismer i våra vatten, något som i dag har ändrats. – I takt med utvecklingen har vi gjort det lättare för fiskar och skaldjur att klara sig. Bland annat har vi gjort håligheter i betongfundament där de kan leva, så på så sätt har vi faktiskt bidragit till en ökad biologisk mångfald. Hur ser då framtidsvisionerna ut när det gäller vågkraft och marin strömkraft? – Utvecklingen går fort framåt. När det gäller vågkraft så tror jag att vi kommer att lyckas dubbla utvunnen mängd energi jämfört med den mängd vi utvann i början. Det här är något som mognar med tiden och bara blir bättre. Målet är att implementera det på marknaden. Jag tror att det kan konkurrera med andra källor eftersom det här är mycket bättre. Jag tror att det kommer bli en stor del av energiförsörjningen i framtiden. Det gungar mycket på haven här uppe och runt om finns många industrier, så det är klart att det finns många resurser, avslutar Mats Leijon.

Vågkraftprojekt i Lysekil

Foto: Mikael Wallerstedt

Mats Leijon Gör: Professor i elektricitetslära och dekanus för Tekniksektionen vid Uppsala universitet. Aktuell: Med forskningsprojekten vågkraftsparken i Lysekil och Marin Strömkraft i Strömfors.

FORSKARBLADET

Solenergi Här under visas perfekta ”arrayer” (2-dimensionella rader) av nanotrådar som är grunden för de rekordeffektiva solceller som just (i mars 2013) publicerats i Science.

De involverade författarna i Nature-artikeln (dec 2012) om Aerotaxy. Från vänster: Magnus Heurlin, Martin Magnusson, David Lindgren, Martin Ek, Reine Wallenberg, Knut Deppert och Lars Samuelson

Principbild av hur Aerotaxy fungerar

Gräsmattor på nanoskala för grön energi » Framtiden ser mycket ljus ut för högeffektiva och samtidigt billiga solceller. Sådana har utvecklats vid Lunds universitet.

I den tekniska LU-forskning som har bäring på klimatet ingår bland annat solceller med nanotrådar. De skulle kunna göra sol-el mer konkurrenskraftig och därmed underlätta omställningen till ett hållbart samhälle.

växthastigheter på typiskt 1µm/sekund, vilket är 100-1000 gånger snabbare än traditionell kristalltillväxt med epitaxi. Förutom nyhetsvärdet i denna ”omvända världen”, kunde vi uppskatta att produktionseffektiviteten med den nya metoden skulle kunna reducera tillverkningskostnaderna med minst två tiopotenser. Dessa resultat publicerades i december 2012 i tidskriften NATURE. Finansieringen av den fördjupade grundforskningen kring

åren demonstrerats med effektiviteter på mellan 3 och 5 %. – Detta är inte tillräckligt bra. Men vi lyckades öka effektiviteten för nanotrådssolceller av InP med en faktor tre, upp till 13,8 % inom ett FP7 EU-projekt, kallat AMON-RA, där vi ledde en stor grupp europeiska laboratorier och med Ideon-företaget Sol Voltaics AB som industriell partner, säger Lars Samuelson.

Effektiva enkristallina halvledarsolceller, oftast tillverkade av kisel, dominerar solcellsmarknaden idag, men egentligen skulle man önska sig mycket billigare tillverkningsmetoder, t.ex. baserat på tunnfilmsteknik, men dessa har tyvärr oftast begränsad effektivitet. – Våra forskningsgenombrott gör att framtiden ser ljus ut, säger Lars Samuelson, fysiker och professor i nanoteknik och halvledarelektronik vid Lunds Universitet. Det sker i form av tillverkning av enkristallina nanotrådar med en helt ny, revolutionerande och billig framställningsmetod och våra samtidigt utvecklade solceller med rekordhög effektivitet. Revolutionerade materialteknik – Den stora förändringen kom genom att vi utvecklade en metod där begreppen vänds upp-och-ner. Medan traditionella nanotrådar tillverkas genom en epitaxiell nukleation på ett kristallint ”substrat”, med en katalytisk guldpartikel placerad ovanpå substratet, så testade vi att nukleera nanotråden direkt från en nano-partikel, som då kan inducera tillverkningen av halvledarkristallen, medan partikeln långsamt svävar i en gasfas (aerosolfas) genom en varm ugn. – Denna lite galna idé, som vi döpte till Aerotaxi, visade sig resultera i helt ideala nanotrådar. De visade på unikt höga till-

FORSKARBLADET

Forskarna vid LU som främst bidrog till SCIENCE-artikeln. Från vänster: Niklas Anttu, Magnus Borgström, Knut Deppert, Jesper Wallentin, Lars Samuelson

Aerotaxi kommer främst från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ökade effektiviteten Solceller tillverkade av nanotrådar av t.ex. InP eller GaAs, har under de senaste

– Vi utvecklade Nanoimprintlitografi (NIL) för mönstring av substrat över stora areor och applicerade teoretiska metoder för att förutsäga ideal design av de individuella nanotrådarnas pin-dioder liksom nanotrådarnas dimensioner.

Dessa resultat har just (1 mars 2013) publicerats i tidskriften SCIENCE. Från 1 januari 2013 vidareutvecklas denna forskning med stöd från Energimyndigheten i ett projekt ”Nanotrådsbaserade solceller för realisering av billig förnybar energi”.

Fokuserar på kommersiella produkter Sol Voltaics AB, ett spin-outföretag vid Ideon i Lund, fokuserar på att ta fram nya solceller uppbyggda av nanotrådar i halvledarmaterial, som ska kunna ta vara på mer av solens energi än vad dagens solceller kan. Forskningsgenombrotten i Lund kring solceller har skett i nära samverkan mellan företaget och forskare vid Nanometerkonsortiet vid Lunds universitet (nmC@LU). Det borgar för att tekniken inte ”bara” leder till vetenskapliga artiklar utan även utvecklas till kommersiella produkter för framtidens solenergisystem. Förutsättningarna för vidareutveckling och finansiering av Sol Voltaics AB solcellsteknologier ser också goda ut efter att företaget bl.a. placerats bland de 33 hetaste företagen i Sverige i Ny Tekniks och Affärsvärldens ranking.

Kvadratkilometer av energi »

Mittuniversitetet i Sundsvall forskar kring papper och energi - både inom ”skörda och lagra” - energi med papper som grundmaterial och genom stora projekt för energieffektivare pappersprocesser. Trots de i vissa fall dystra tongångarna inom grafiska pappersindustrin, ser forskare stor potential i det produktions- och processkunnande som skogsindustrin har. Ett exempel är energilagring i pappersbaserade superkondensatorer. Forskargruppen har visat att grafen bestruken över papper, som packas i laminat, kan ge både billiga och effektiva superkondensatorer med högt effektinnehåll. Skogsindustriella processer lämpar sig väl för sådan produktion. – Detta tillsammans med nanoteknik, som nu börjar bli mogen för praktisk tillämpning, gör att vi nu med hjälp av skogsindustrin kan flytta ut forskningsresultat från universiteten till praktisk användning i stor skala. Då är det inte kvadratmeter, av till

exempel solceller, utan kvadratkilometer, som vi talar om. Det säger Håkan Olin, professor i experimentell nanoteknik. Ett annat område som forskargruppen tror mycket på är solceller producerat med pappersteknologi. Med nanomaterial och beprövad pappersteknik går det att producera solceller till extremt låg kostnad per ytenhet. Tillräckligt billigt för de en och en halv miljard människor som idag lever utan elektricitet. I ett annat projekt har man visat att papper som bestryks med fasomvandlingsmaterial, PCM, kompenserar bra för temperatursvängningar inomhus. Papper av det här slaget, som appliceras på stora ytor, sparar alltså inte bara energi och bidrar till ett behagligare inomhusklimat. Det har också bullerdämpande effekt och kan göras snyggt! En annorlunda typ av energi- och inredningsprodukt där svenska jungfruliga skogsfibrer, effektiv produktionsteknik och nanoteknik kan leda in på helt nya industriella vägar.

ndEtt fasomva li lingsmateria anel p en av form

Håkan Olin Professor i experimentell nanoteknik vid Mittuniversitetet

Kastar ljus på energiproblem »

Solen som energikälla är högaktuell. Svenska forskare ligger i forskningsfronten. Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet, arbetar med visionen att solceller ska kunna revolutionera husbyggandet genom att integreras som tak och glasfasader. Anders Hagfeldts forskning har ökat verkningsgraden kraftigt i den så kallade Grätzelsolcellen (uppkallad efter dess uppfinnare, professor Michael Grätzel i Lausanne, Schweiz, i början av 1990-talet). Därmed har ytterligare ett steg tagits mot billiga solceller på fasader, tak och fönster. – Principen är så enkel att vem som helst lätt kan bygga en fungerande solcell. Solenergin fångas upp av ett färgämne och laddningen transporteras med hjälp av ett membran av titandioxid istället för som i naturens växter med hjälp av ett proteinmembran. Det säger Anders Hagfeldt, professor i fysikalisk kemi vid institutionen för kemi - Ångström vid Uppsala universitet.

Titandioxid är porös och har en beläggning av ett färgämne som fångar upp solljuset likt växternas klorofyll. Titandioxiden används bland annat som pigment i vit målarfärg och en del kosmetika. Som färgämne finns ett stort antal varianter från enkla organiska föreningar till mer komplexa rutenium-baserade ämnen. För de solcellsbyggsatser som lånas ut till gymnasieskolor används exempelvis blåbär, spenat och te som ingredienser till färgämnen. Grätzelcellen har en verkningsgrad i laboratorium på tolv procent, att jämföra med fotosyntesen som ligger på ett par procent för omvandling av solenergi till nyttigt arbete. Det finns solceller som är effektivare, men Grätzelcellen har fördelar av sin låga kostnad. Anders Hagfeldts forskning handlar om nanostrukturerade elektroder som ytmodifieras på molekylnivå för olika opto-elektro-

niska tillämpningar. – Nästa generations solceller har glaset som den dyraste komponenten, säger han. Grätzelsolcellerna har bland annat fördelen att de fungerar väl även i svagt ljus och i skuggade lägen. Det finns ingen storskalig tillverkning av dessa solceller än, men produktion förbereds i ett flertal företag världen över. – Riktigt storskalig tillverkning bör kunna komma igång inom ett par år, bedömer Anders Hagfeldt.

Anders Hagfeldt Professor i fysikalisk kemi vid Ångström, Uppsala Universitet

FORSKARBLADET

Vindkraft

Det blåser medvind för

vindkraften! »

I år spås en tillväxt av vindkraftproducerad el i Sverige med hela 36%! Och de planerade vindkraftprojekt som till dags dato beviljats tillstånd har produktionskapacitet för 30 TWh el!

– Det ger oss utmaningar för att bygga ett enhetligt och tillförlitligt elenergisystem där vindkraftens ökande betydelse kan integreras på bästa sätt, uppger Stefan Ivanell som leder KTH Wind Centre på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Centret har många internationella samarbetspartners, bl.a. Danmarks Tekniska Universitet. Det finns även ett nära samarbete med Högskolan Gotland och Uppsala Universitet. Kunskapsöverföring till industrin – Vi lyfter kunskapsnivån genom att koppla ihop alla kompetenser vi har på KTH inom bl.a. strömningsmekanik, ljud och elbalans i näten till en gemensam resurs i KTH Wind Centre. Vi samlar och integrerar de här områdena i forskningen för vindkraft. Många forskare samverkar och vi får ett kunskapsutbyte som ger oss en helhetsbild av hur olika faktorer påverkar vindkraften liksom balansen i kraftnäten. Vi höjer blicken, helt enkelt. Forskningen går ut på att planera för en stor vindkraftintegration i Sverige och få en grundläggande förståelse för vakstrukturer i vindparker, ljudalstring och integration i kraftnäten etc, för att kunna optimera effektuttag, livslängd och balansera variationer i elnäten. Den kunskapen förs över till industrin, så att rätt förutsättningar kan byggas in redan i projekteringsstadiet av en vindpark.

Numeriska beräkningar av virveln bakom ett vindkraftverk

dra. Ihop med Uppsala Universitet studerar vi vindens meteorologiska egenskaper. I havsbaserade parker ser vi genom simulering hur turbulensnivåerna varierar inom parken i förhållande till de enskilda turbinernas placering. Vi undersöker hur ljud alstras och transporteras till land. Vindkraft i skog har en komplex terräng, därför är placeringen av verken viktig. Vid kalhyggen uppstår hål i terrängen som kan riva upp turbulenta vindar. Vi kombinerar simulering med vindtunneloch fältförsök för att se effekterna.

KTH Wind Centre tar nu ett helhetsgrepp inom området projektering och integration för att stötta den svenska utbyggnaden av vindkraften.

Studierna görs i en kombination av grundläggande och tillämpade studier. – Vindkraftparker tar energi från varan-

FORSKARBLADET

Stöttar utbyggnaden av vindkraft I detta vindcentrum som har profil mot projektering och integration breddas och fördjupas olika angreppsområden. Med olika modeller och simuleringar beräknas bl.a. varje turbins produktionsförmåga beroende på placering i förhållande till övriga turbiner och hur det påverkar balansen i elnätet. – Vi vill ha 230 volt i vägguttaget, inte 400 eller 50. När man trycker på kontakten ska

lampan tändas, oavsett blåst eller stiltje, säger Lennart Söder, professor inom Electric Power Systems på KTH. Det bara ska fungera också när vindkraft producerar elen. – Här har vi en teknisk utmaning. Hur kan elproduktionen styras utan stora spänningsvariationer i elnätet om vinden vänder eller mojnar eller vindkraftverk hamnar i vindskugga? I beräkningsmodeller granskas hur hela elsystem fungerar. Hur Sveriges försörjning påverkas om det är mycket vindkraft och hur allt funkar ihop i Skandinavien. Hur frågor om balanskraft och effektutjämning kan lösas för att få stabila kraftnät. – Ett förnybart elsystem måste klara situationer som när det blåser mycket och när det inte blåser alls. Vi kan beräkna variationer-

nas storlek och frekvens och kompensera på olika sätt. Simuleringar från KTH visar att vattenkraften har god förmåga att balansera för skiftande vindförhållanden med 30 TWh vindkraft. Vi vill designa vindkraftverk och elnät så att de reagerar smart. Varje vindkraftverk ska veta sin plats i elnätet och hur det ska förhålla sig till hela nätet, smarta vindkraftverk och smarta elnät, det ger nya möjligheter att hantera den förnybara elens variationer.

Vindkraften ger bra förutsättningar för ett förnybart elsystem. Men det krävs genomtänkta satsningar för att det ska ske på ett kostnadseffektivt sätt. Att bygga elnät tar längre tid än att sätta upp vindkraft. KTH Wind Centre tar nu ett helhetsgrepp inom området projektering och integration för att stötta den svenska utbyggnaden av vindkraften.

Fakta Stefan Ivanell är universitetslektor och föreståndare för KTH Wind Centre. Han är även ansvarig för energiteknik på Högskolan på Gotland där han leder en grupp på ca 15 personer. Han har en bakgrund som civilingenjör i teknisk fysik från KTH där han även har disputerat inom området numeriska beräkningar av vindkraftsvakar.

Stefan Ivanell Universitetslektor och föreståndare för KTH Wind Centre

Lennart Söder Professor i Electric Power Systems på KTH

FORSKARBLADET

co2-lagring

Koldioxid kan lagras i berg » Geologisk koldioxidlagring är ett alternativ i minskningen av de atmosfäriska utsläppen av koldioxid för att minska växthuseffekten. Forskningsprojektet Mustang handlar om lagring av koldioxid djupt ner i berggrunden.

Teamet i Heletz, Israel – Tekniken bygger på att koldioxiden lagras tillräckligt djupt i berggrunden, där tryckoch temperaturförhållandena är sådana att koldioxiden naturligt befinner sig i ett kompakt tillstånd. Det är viktigt att de geologiska lagren har lämpliga egenskaper, såsom en porös reservoar för lagring och ett tätare lager ovanpå. Det säger Auli Niemi, professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet. Under hennes ledning forskas det intensivt om olika geologiska miljöer för lagring av CO2, i synnerhet så kallade saltvattenakvifärer som globalt anses ha den största potentialen för lagring. Uppsala leder projektet Det är inom EU:s sjunde ramprogram som Uppsalaforskarna leder ett stort projekt (www.co2mustang.eu) som ska resultera i rekommendationer för lämplig metodik för karaktärisering och övervakning av fältplatser. Det femåriga EU-projektet började 2009. I projektet deltar 19 europeiska institutioner och stark koppling finns till forskning i USA, Australien och Japan. CO2-lagring är lämpligt i sedimentära bergarter, vilka inte är så vanliga i Sverige, där berggrunden till största delen är kristallin. Förutsättningar för koldioxidlagring, dvs. förekomst av potentiellt lämpliga sedimentära formationer, finns i Sverige främst i sydvästra Skåne och i södra Östersjön, säger Auli Niemi. – Vi utvecklar olika karakteriseringsoch övervakningsmetoder, samt simuleringsmodeller och gör laboratorieförsök,

FORSKARBLADET

men största komponenten av projektet är fältexperimenten. Fältplatser har analyserats i Frankrike, Tyskland, Sverige, Storbritannien, Spanien, Israel och Rumänien för att skapa kunskap om olika geologiska förhållanden. Fullskaliga försök I Heletz i Israel skall ett fullskaligt försök med injektering på 1,6 kilometers djup genomföras för att testa och validera modeller och mätmetoder, samt att öka kunskapen om koldioxidens bindningprocesser i fältskala. För detta injekteringsexperiment, som är projektets största delmoment, har EU redan gett medel för fortsatta försök till år 2017. – För koldioxidlagring allmänt är det viktigast att hitta lämpliga platser, att ha bra metoder för att karakterisera dessa och för att övervaka den injekterade koldioxiden. Det viktigaste för säkerheten är att ha ett bra takberglager som hindrar koldioxiden från att stiga uppåt. Andra geologiska förutsättningar påverkar huvudsakligen de tekniska och ekonomiska aspekterna. Testanläggning i Sverige Det finns redan sådana här anläggningar även i industriell skala till exempel i Norge, och i Nordamerika. Inom EU har så kallade demonstrationsanläggningar en viktig roll för att utveckla teknologin. I Sverige finansierar Energimyndigheten för tillfället två ettåriga projekt som undersöker möjligheter för en t.ex. experimentell testanläggning i Sverige.

Brunnöppning pågår i Heletz, Israel

Auli Niemi Professor vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet

Miljö

Marcus Öhman

Unikt miljöprojekt i norr » Stora avfallsmängder är ett

problem inte minst i Norrland. Samtidigt kan restprodukter från konsumtion bli en tillgång. Bland annat kan askor vid avfallsförbränning designas för att bli ett bra gödningsämne istället för att gå på deponi.

– Vi har en mängd förbränningsanläggningar i Sverige som vi inte utnyttjar fullt ut. Målet har ofta varit att göra värme och el, men också askor som blir över har ett visst värde om man designar dem på rätt sätt. Det säger Marcus Öhman, forskningsledare på ett av fyra delprojekt inom ramen för North Waste Infrastructure (NWI).

bära ett ökat behov av aktiv bränsleplanering hos anläggningsägarna. Olika restmaterial kommer att vara intressanta som kompletterande bränslen i olika bränsleblandningar. Utformning av processer, bränslemixar och bränsleadditiv har stor utvecklingspotential. Genom en bättre anpassning av de fasta avfallen från förbränningsprocessen kommer man att kunna få nya användningsområden som gödselmedel på skog- och åkermark. Två av forskarna som arbetar i Marcus Öhmans projekt. Patrycja Piotrowska, postdoc vid ETPC Umeå universitet samt doktorand Alejandro Grimm vid LTU Energiteknik.

Delprojektet heter ”Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer”. – Syftet är att undersöka möjligheterna att förändra förbränningsprocesser. Detta för att skapa bättre användbara askor och gasreningsprodukter, samtidigt som processen får en hög driftstillgänglighet. Det ökade intresset för klimatfrågor innebär en ökad konkurrens om konventionella biobränslen. Det kommer troligen att inne-

rit indelat i tre faser. Under våren 2013 ska återvinning av fosfor och energi ur avloppsslam testas i en tekno-ekonomisk förstudie i fullskala. Vidare görs fullskaleförsök med krossat gips som bränsleadditiv. Syftet är att minska askrelaterade driftsproblem vid eldning med fastbränslen. Därtill kommer anpassade bränslemixer att diskuteras med Bodens värmeverk. Medverkande i delprojektet är Energiteknik och Avfallsteknik vid Luleå Tekniska Universitet samt Umeå Universitet och ETPC.

FAKTA NWI omfattar fyra delprojekt: • Ökad utvinning av biogas • Utveckling av förbränningsprocesser och bränslemixer • Utveckling av konstruktionsmaterial från avfall

Rester från industrin tillför kvalitet – Ett annat område med utvecklingsmöjligheter är att utnyttja restprodukter från industrin och samhället som bränsleadditiv för att minimera sådana störningar i förbränningsprocessen som orsakas av bränslen av sämre kvalitet.

• Utveckling av näringstillskott för jord- och skogsbruk

Delprojektet, som pågått sedan 2011, har va-

Tre aktörer bakom North Waste North Waste Infrastructure (NWI) är ett modernt miljöprojekt, som skapar en plattform för miljöteknisk affärsutveckling med fokus på nyttiggörande av restprodukter. Huvudaktörerna är Luleå tekniska universitet, Boden kommun och Ragn-Sells. – Det är verkligen ett triple-helix-projekt, där kommunen, näringslivet och akademin samverkar för att nå fina resultat, säger

Thomas Fägerman, entreprenadchef på Ragn-Sells och projektledare i North Waste.

s Thoma n a m r Fäge

– Från näringslivet ser vi att vi får en kunskapsuppbyggnad som går att omsätta i affärer och så skapas det nätverk för nya samarbeten. Samtidigt hjälper vi forskningen att exponera sig mot marknaden. Det finns en poäng i att kommunicera det man håller på med.

FORSKARBLADET

innovation

Miljön formas i forskarnas händer » Forskningspropositionen gav Formas ökade anslag. Den stora utmaningen är klimatförändringarna. Formas har till uppgift att stödja forskning och utveckling som knyter an till miljön, areella näringar och samhällsbyggande. Dessa områden prioriteras av regeringen i forskningspropositionen och fram till år 2016 ökar anslagen med trettio procent till 1,3 miljarder årligen. Dessa pengar ska bland annat användas till forskning inom så kallad hållbar bioekonomi, vilket bland annat innebär att man försöker hitta nya användningsområden för skogsråvara. – Skogen kan användas till så mycket mer än att såga, koka och elda, säger Rolf Annerberg, generaldirektör för Formas. Exempelvis kan skogsråvaran ligga till grund för nya material som ersätter allt från bomull till betong och stål. Skogsindustrin har redan tidigare satsat en forskningsmiljard och nu satsar staten. Ett annat prioriterat område är hållbar samhällsbyggnad, vilket kan innebära allt från hur vi ska renovera miljonprogramshusen

till hur städer bör rustas för att klara klimatförändringarna. – Just klimatförändringarna är den största utmaningen, säger Rolf Annerberg. Den här typen av kunskapsuppbyggnad är avgörande för att samhället fungerar framöver. Sedan ett par år tillbaka kan vem som helst föreslå vilka riktade satsningar som kan få stöd från Formas. 2012 fick man in 73 sådana förslag. De flesta kommer från universiteten, följt av forskningsinstitut, myndigheter och företag. Formas samarbetar redan idag med näringslivet, särskilt när det gäller byggforskning och forskningspropositionen anger att detta samarbete kommer att fördjupas. Formas samarbetar även med myndigheter som Vinnova och Energimyndigheten.

– Tanken är att vi först ska definiera samhällsproblemen och sedan hjälpas åt för att täcka alla aspekter, från grundforskning till innovation och teknikutveckling, berättar Rolf Annerberg. På så sätt kan vi angripa en fråga ur alla aspekter. Det ökar chansen till framgång.

Rolf Annerberg Generaldirektör för Forskningsrådet Formas

Draghjälp till lovande affärsidéer »

Innovationer leder till tillväxt som leder till jobb som leder till välstånd. För att kunna behålla vår välfärd och levnadsstandard måste det ske genom innovation, ökad kunskap och nytänkande som grunder för ett utvecklat näringsliv.

SISP lyfter medlemmarnas knäckfrågor, bl.a. finansiering som ofta tvingas ske med projektpengar och där jakten på finansiering stjäl mycket tid från det viktiga utvecklingsarbetet. Som medlem får man också möjlighet att föra dialog med beslutsfattare och politiker på både nationell, regional och lokal nivå. – Den internationella konkurrensen ökar. Det är inte enbart negativt, parallellt ökar exportmöjligheterna, och konkurrensen leder till att svenskt näringsliv utvecklas och skapar tillväxt. I våra lärosäten finns kreativa forskningsmiljöer och i Science Park sker utveckling genom olika aktörer, ofta i tvärvetenskapligt samarbete. Och akademier, näringsliv och

FORSKARBLADET

offentlig sektor i samverkan leder till framsteg. Mitt i allt detta finns SISP-medlemmen som en neutral part i processerna.

Foto: Lasse Lagerholm

– SISP är en nationell branschförening som samlar svenska inkubatorer och science parks. Vi är en icke vinstdrivande och partipolitiskt oberoende organisation, uppger Magnus Lundin, VD på SISP. Våra 65 medlemmar driver närmare 80 innovationsmiljöer över hela Sverige med tillsammans fler än 5 000 företag och cirka 72 000 sysselsatta!

På senare år har forskningens roll förändrats. Varor får allt kortare livscykler vilket pressar forskningen att snabbare få fram kommersiellt gångbara produkter. SISP:s medlemmar är kunskapsintensiva och tillväxtorienterade, och bidrar till fler kunskapsintensiva arbetstillfällen. – Vi driver kontinuerligt utvecklingsprogram och pratar mycket om affärsidéer, och ser gärna att det ska finnas potential att växla upp affärsidén. Vi talar om morgondagens näringsliv. Många av företagen hos SISP-medlemmarna utvecklar spetsteknik och det gäller att omsätta den till kommersiellt gångbara tillämpningar. I detta sammanhang bidrar svenska inkubatorer till att fler bolag får förutsättningarna att växa.

Magnus Lundin VD på SISP

AIMday lyfter företagens viktiga frågor »

AIMday® Materials är en årlig nationell mötesplats för näringslivet och akademin där företagens behov står i centrum.

– Vi skapar effektiva möten kring näringslivets frågor. Företag bjuds in att formulera sina frågeställningar, ofta kring väldigt konkreta problem. Företagen sätter agendan och vi sammanför dem efter en matchningsprocess med rätt akademiker från olika specialiteter, fysik, kemi eller teknikvetenskaper till exempel, berättar Annika Olsson vid Ångström Academy vid Uppsala universitet Innovation. Dagen ägnas åt workshops, där en fråga som företaget ställt diskuteras av forskare och experter från flera forskningsdiscipliner. Företagets företrädare och akademiker får möjlighet att träffas i små grupper för att diskutera. – Det är mycket open innovation över det hela. Mötena är tvärvetenskapliga och det

Annika Olsson Projektledare AIMday Materials

Vill du och ditt företag vara med på en AIMday, inom materialvetenskap eller annat område? Gå in på www.aimday.se

blir ofta oväntade men väldigt fruktbärande möten, säger Annika Olsson. Grund för fortsatta möten En typisk AIMday bjuder på tio parallella workshops i fyra sessioner, sammanlagt 40 workshops med maximalt tio personer i varje. Det kan röra sig om två till tre personer från företagen och sju till åtta forskare. – Det är sällan som en fråga blir helt löst vid en workshop, men det skapas värdefulla kontakter för fortsatta möten. Dessutom ges snabba besked om offentliga medel för eventuella förstudier, som visat sig vara ett effektivt sätt att snabbt få igång nya samarbeten. AIMday Materials i Uppsala 2012 resulterade i 25 inlämnade förstudieansökningar varav tolv beviljades!

Alla upplever stor nytta med AIMday! Mötesplatsen AIMday Materials har lockat sammanlagt 500 forskare och 250 företagare under de fem år de nätverksskapande dagarna har arrangerats. Stora delar av den svenska storindustrin har deltagit.

FAKTA ÅMA vill utveckla företag med forskning Ångström Academy (ÅMA) vid Uppsala universitet Innovation arbetar för att öka samverkan mellan företag och Ångströmslaboratoriet, där universitetets materialforskning är samlad. Det är en strategisk samverkansplattform med målet att mer kunskap från forskningen ska skapa nytta i företag och samhälle. Ångström Academy arrangerar fysiska mötesplatser för forskare och representanter för näringslivet som skapar förutsättningar för gränsöverskridande samarbeten. ÅMAs största event AIMday Materials genomförs mot slutet av oktober varje år.

Utvärderingen från 2012 visar att 98 procent av industrins deltagare fått nya nätverkskontakter, lika många har fått ny kunskap. Resultatet är detsamma för forskarna som deltog. Att nära 90 procent av deltagarna uttrycker att de vill komma på nästa möte är inte överraskande men glädjande. En utvärdering av nyttan på längre sikt av mötena ska nu göras.

FORSKARBLADET

1. Karolinska Institutet, Dept of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden 2.Stockholm Center for Dependency Disorders

vård & Hälsa

Conclusions Substance users, who sought internet-based help to reduce their use, joined one of two randomized controlled trials (RCTs), one for only problematic alcohol use (alcohol RCT) and the other for drug use with or without problematic alcohol use (drug RCT). At baseline, participants from both trials were low on secondary outomce health measures, with drug RCT participants mostly lower in health than alcohol RCT participants. About one-third of study participants reduced their substance use over 12 months, moving to lower screening categories of use. Reduced alcohol Genom Forum inforwellbeing, Health Policy use led toIdéprovningen positive health och outcomes sleep,vill Vårdalstiftelsen concentration, energy, social life, sadness and current life förbättra svensk sjukvård. Man ger stöd till nytänkande forskning och meaning. Reduced drug use led to better sleep, concentration and strategiska samarbeten och det övergripande målet är att förbättra less sadness. Results were limited by significant attrition, typical människors hälsa treatment och livsvillkor. to internet-based studies. Our future studies will highlight both treatment- and health-related outcomes.

Förnyar sjukvården

Hjälp utan skam för den som dricker för mycket »

Idéprovningen ska testa idéer som kan för-

År 2011 startade Vårdalstiftelsen nätverket

Forum for Health och som inte provats Att dricka för mycket är stigmatise- bättra vården Baseline health measures lowtidigare. for alcohol users and lower for drug Policy users 2011. Substance use and outcomes rande i vårt samhälle. Atthealth söka vård i ett – Det är en blandning mellan ett institut och – Genom Idéprovningen vill vi få fram det Changes in där substance usevarandra should lead litet samhälle alla känner en think tank. Vi svenskar har inte tidigare nya och det som ingen tänkt. Vi vill ha fram to subsequent improvements health, kan kännas helt omöjligt. Även i in storhaft något som utvärderar sjukvårdssysteforskare, gärna unga, oprövade kort. Vid but kan this det is little 835 internet stan varastudied. skambelagt för en helpmets sätt att vara. Säger politikerna att vi går en traditionell utlysning kanske man får seekers participated in att oneerkänna of two RCTs professionell behandlare åt ett håll så går vi ditåt. Det finns inte något fram väldigt fina ansökningar från meriteatt inte alcohol har kontroll över alkohol. oberoendeskap, säger Thorbjörn Larsson. toman reduce or drugs via rade forskare, men det behöver inte inne60

Alcohol RCT (n=633)

20 10

Social life*

Energy

Wellbeing

Concentration***

Drug RCT (n=202)

Sleep*

Scale 0-100

Scale 0-3; 0-10 for meaning

7 6

Drug RCT (n=202)

3 2 1 0

* p< 0.05 *** p< 0.001

Alcohol RCT (n=633)

Sad/down***

Past meaning***

Current meaning***

Future meaning**

* p< 0.05 ** p< 0.01 *** p< 0.001

Scale 0-100

bära nytänkande, säger Vårdalstiftelsens assessment and brief intervention [1-4]. Better health outcomes after reduced substance use over 12 months Forum for Health Policy utgör ett forum för Forskning visar också att fyra av fem persoVD, Thorbjörn Larsson. We compared health effects over 12 beslutsfattare, forskare, politiker och prakner med alkoholproblem inte söker profesmonths between those whovia reduced tiker där de kan diskutera och inspireras sionell hjälp. Behandlingsinsatser nätet Man har identifierat tre områden där kuntheir use tokan a clinically less problematic vilket kan skapa förutsättningar för väl uneller telefonen vara lösningen. skap saknas: barns och ungas hälsa och Lower Lower drug alcohol use use (n=23) derbyggda beslut inom svensk vård. välbefinnande, åldrandets utmaningar och (n=84) category, and those who maintained Unchanged/ Unchanged/ Anne H Berman, docent vid Karolinska Instihigher (n=11) organisation, politik och styrning ihigher vården. (n=68) their use or increased it. – Det finns ett forskningsområde som hetutet och leg psykolog, forskar om olika sätt ter health policy analysis. Ingen svensk att tillhandahålla and förändringsinriktad hjälp – Vi har en utlysning som är öppen för Participants method översättning finns. Det handlar om via personer somwith dricker för mycket.alcoholalla, OfIT thetill 633 participants only problematic use en ansökan och en snabb och Reduced drug use increased Reduced alcohol use increased att titta på metanivån inom sjukvård anonymiserad urvalsprocess. Vi foku(alcohol RCT), 55% were women and 45% men, aged 44 sleep quality* general wellbeing* (SD 12.5), with a mean score of 20.8 (SD 6.9) on theserar Alcohol och social omsorg. Här finns nästan Viktigt att få välja hjälpform i först på innovationsgrad och en Additional improved outcomes Use Disorders Identification Test (AUDIT), suggesting inget gjort i Sverige alls. Dä rför beVanligen vill folk kunna välja mellan olika bedömargrupp med ämneskunniga, Alcohol users who reduced intake over 12 months reported greater improvements over time on probable alcohol the 202 problematic drug hövs Forum for Health Policy, säger alternativ. Detta dependence. gäller såvälOfmat, kläder, nytänkande idé- meaning in life, in comparison all personer health measuresbetygsätter as well as higher current to those with users (drug RCT), som most with parallel problematic or increased use. Drug users who reduced drug intake over 12 months reported Thorbjörn Larsson. fritidsaktiviteter vård. Bermans fors- alcohol erna. Sedanunchanged granskar erfarna forshigher improvements in sleep, concentration and depression, in comparison with those whose use, 45% were women and 55% men, aged 32 (SD 12.8), use was unchanged or increased (significant time by group within-subjects interactions). kargrupp bygger därför flera olika system kare idéerna för att säkersälla with mean scores of 21 (SD 9.6) on the AUDIT and 14.3 (SD Among alcohol users in the alcohol RCT, only 20% of those who had reduced use indicated för minska alkoholproblem. På sikt vetenskaplig kvalitet, säger back pain at 12 months, compared to 37% among those with unchanged/increased use. 12) att on the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) kommer dessa probable att erbjudas i en meny tillandThorbjörn Larsson. [5,6], indicating alcohol dependence harmful Forthcoming studies will report substance patienter i primärvård, psykiatri och AUDIT bero- scores use of drugs. At the 12-month follow-up, use and health outcomes among internet were 9.0 (SD5.9) among the 227 alcohol RCT participants endevård, samt till hjälpsökande från allEnligt Thorbjörn Larssonand taremployees det help-seekers with hazardous/ (36%) who reduced their use; 12-month DUDIT scores were männa befolkningen. vanligtvis mycket långrandomized tid för to internet-based harmful use, 2.5 (SD 6.1) among the 70 drug RCT participants (35%) who relapse prevention treatment with therapist forskningsresultat att få konVD på Vårdalstiftelsen reduced their use. support compared to self-help. Läs hela av artikeln på: kret genomslag i vården. Detta ska inte gälla Idéprovningen. www.forskarbladet.se References: 60

Baseline

3-month

6-month

12-month

Baseline

3-month

6-month

12-month

Thorbjörn Larsson

1. Sinadinovic, K., Wennberg, P., Johansson, M., & Berman, A. H. (2013). Reducing problematic alcohol use among internet help-seekers: A randomized controlled trial comparing a screener to cognitivebehavioral self-help modules. Submitted. 2. Sinadinovic, K., Wennberg, P., & Berman, A. H. (2012). Targeting problematic users of illicit drugs with Internet-based screening and brief intervention: A randomized controlled trial. Drug and Alcohol Dependence, 126(1-2), 42-50. doi: 10.1016/j.drugalcdep.2012.04.016. 3. Sinadinovic, K., Berman, A. H., Hasson, D., & Wennberg, P. (2010). Internet-based Assessment and Self-Monitoring of Problematic Alcohol and Drug Use. Addictive Behaviors, 35, 464-470. 4. Sinadinovic, K. (2012). Reaching out: Internet-based self-assessment of problematic substance use with personalized feedback. (PhD thesis), Karolinska Institutet, Stockholm. 5. Berman, A. H., Bergman, H., Palmstierna, T., & Schlyter, F. (2005). Evaluation of the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) in Criminal Justice and Detoxification Settings and in a Swedish Population Sample. European Addiction Research, 11, 22-31. 6. Voluse, A. C., Gioia, C. J., Sobell, L. C., Dum, M., Sobell, M. B., & Simco, E. R. (2012). Psychometric properties of the Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) with substance abusers in outpatient and residential treatment. Addictive Behaviors, 37(1), 36-41. doi: 10.1016/j.addbeh.2011.07.030

Correspondence: Anne H Berman, PhD Associate Professor, Clinical Psychology Karolinska Institutet Dept of Clinical Neuroscience Center for Psychiatry Research anne.h.berman@ki.se Omkring 95 % av döva och hörselskadade

Foto: Kajsa Kax Wåghals

jag ser vad mitt barn säger barn har hörande föräldrar. När ett barn föds dövt eller hörselskadat uppstår en helt ny och ovan situation för föräldrarna. Få vet hur det är att växa upp och leva som döv eller hörselskadad, och det kan vara svårt att hitta relevant information. Ändå förväntas föräldrarna ha förutsättningar att fatta beslut för barnets bästa i just den livssituationen. Det är komplicerade beslut som kan vara avgörande för hur livet kommer att gestalta sig för barnet. De flesta hörande föräldrar väljer att låta barnet få cochleaimplantat, i hopp om att barnet ska bli hörande eller nästan hörande. Hur det blir just för det enskilda barnet går knappast att förutspå. Att de kommer att få viss hörsel genom cochleaimplantat minskar inte behovet av att behärska svenskt teckenspråk också. Tvåspråkighet för oss innebär att vi behärskar både svenskt teckenspråk och svenska i talad och skriven form.

Det finns många hörselskadade och döva som i vuxen ålder känner sig berövade ett språk för att deras föräldrar och lärare inte ansåg att de som barn behövde teckenspråk. Hörselskadan kan med tiden försämras så att personen senare i livet kan komma att få behov av teckenspråk. Många upptäcker vid gymnasieeller universitetsstudier att deras hörsel inte räcker för att kunna hänga med i studierna, med risk för dåliga studieresultat som följd. Men att då använda teckenspråkstolk vid studierna är otänkbart om de inte fått lära sig teckenspråk tidigare och behärskar det. Det är därför viktigt att barnet får tillgång till både svenska i talad och skriven form, och svenskt teckenspråk tidigt, för att själv framöver kunna bestämma vilket språk som fungerar bäst i olika situationer. Se kortfilmen: Jag ser vad mitt barn säger på

www.barnhorsel.se

sveriges dövas riksförbund sdr@sdr.org www.sdr.org

FORSKARBLADET

Foto: Vibeke Mathiesen

HEAD forskar kring hörande och dövhet » Teckenspråk aktiverar hjärnans språkcentrum hos döva men bara när de kan teckenspråk. Mary Rudner är biträdande forskningsledare vid Linnécentrum Head och hon forskar kring hur språket samverkar med minnet och kognitionsförmågan.

Mary Rudner Biträdande forskningsledare vid Linnécentrum Head

På Linnécentrum HEAD pågår ett stort antal forskningsprojekt med inriktning på hörande och dövhet. Ett av dessa har fokus på själva språket och undersöker hur förmågan att tala teckenspråk påverkar hjärnans sätt att bearbeta just teckenspråk.

net hos hörande och döva personer. Arbetsminnet är inte enbart ett lagringsutrymme. Vi använder det också till att bearbeta den information vi får och på så sätt påverkar det vår förmåga till kommunikation.

– Vi använder hjärnans språkcentrum oberoende av om vi pratar med munnen eller händerna, berättar Mary Rudner. Men erfarenhet av teckenspråk är en förutsättning för att hjärnan ska bearbeta teckenspråk som ett språk.

Detta kan ha att göra med att teckenspråk utnyttjar rummet på ett annat sätt än det talande språket och är mindre beroende av en tidsmässig ordningsföljd. Ett annat forskningsspår har varit att undersöka vilken betydelse arbetsminnet har för att uppfatta tal med hörapparat. Idag använder hörapparater digital ljudbearbetning, vilket bland annat innebär att apparaten kan förstärka svaga ljud tillräckligt mycket utan att de starka ljuden blir för starka. En annan typ av ljudbearbetning kan minska bakgrundsbrus. Men forskningen på HEAD har visat att det krävs en viss arbetsminneskapacitet för att den hörselskadade ska ha nytta av dessa funktioner.

För att ta reda på om det är språket eller dövheten som har betydelse för utvecklingen av kognitiva förmågor har HEAD även utfört studier i London tillsammans med kollegor på Deafness , Cognition and Language Research Centre, University College London. – I England lär sig en stor del av alla döva barn teckenspråk, men där finns också en oral tradition vilket betyder att lära döva läsa på läpparna som första språk, säger Mary Rudner. Vi har jämfört hur hjärnan hos dessa båda grupper reagerar på teckenspråk. Forskningen visade att hjärnans språkcentrum inte reagerar på teckenspråk hos den grupp döva som inte lärt sig det språket. Döva måste alltså kunna teckenspråk för att språkcentrum ska aktiveras. Det kan tyckas självklart, men ingen har visat detta tidigare och HEAD publicerade nyligen en artikel om ämnet i Nature Communications. Mary Rudner har också jämfört arbetsmin-

– Skriver vi en inköpslista och glömmer den hemma kan vi oftast återskapa inte bara vad vi tänkt köpa utan även i vilken ordning vi skrev upp sakerna, berättar Mary Rudner. Det är inte säkert att samma sak gäller för teckenspråkstalare.

– För äldre personer med sämre kognitionsförmåga kan det faktiskt vara bättre med en mindre avancerad hörapparat, konstaterar Mary Rudner. – Gammal forskning visade att döva personer presterar sämre i minnestester, berättar Mary Rudner, men förutsättningarna var inte jämställda. Därför har vi utformat bildbaserade tester där det har mindre betydelse vilket språk man använder. Forskningen visade att döva och hörande har lika bra minne, men att teckenspråkstalare inte använder ordningsföljden som stöd för minnet på samma sätt som hörande.

FAKTA

Linnécentrum Head startade 2008 med pengar från Vetenskapsrådet. HEAD står för HEaring And Deafness och är ett tvärvetenskapligt projekt med fokus på hörsel och dövhet. HEAD lyder under institutet för handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Här jobbar ett sextiotal personer och 22 olika forskningsprojekt är igång.

FORSKARBLADET

Vård & Hälsa

Så finansierar vi forskningen

LARS WÄRNGÅRD FAS

MILLE MILLNERT VETENSKAPSRÅDET

Styrkan i svensk ekonomi bygger på interaktivt samarbete mellan akademi och det teknikintensiva näringslivet. Forskningsidéer och kompetenshöjning är två bärande faktorer.

– Därför är forskning för att se vad som påverkar sambandet mellan individ, arbete och vardag viktigt, menar Lars Wärngård, programchef på FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap). Folkhälsoperspektivet är brett och inkluderar hälsa, arbetsliv och välfärd; det gör att FAS arbetar tvärvetenskapligt.

– Vetenskapsrådet är den största finansiären för svensk grundforskning utanför lärosätena. Vårt uppdrag från regeringen är att föreslå åtgärder som stärker Sveriges position som forskningsnation och att stödja forskning av högsta kvalitet. Ett sätt är att öka medlen till grundläggande forskning och i fördelningen av forskningsanslagen titta mer på vetenskaplig kvalitet, berättar generaldirektör Mille Millnert.

Forskningen ger ökad kunskap om hur Sverige fungerar på mikro och makronivå. Hur bör exempelvis olika verksamheter organiseras i relation till en större andel äldre i arbetslivet kontra unga som vill in på arbetsmarknaden? Hur ser vi utmaningar i detta istället för motsättningar? Hur utvecklas industrin beroende på integration i arbetslivet och när olika kulturer möts, så att svensk industri blir globalt konkurrenskraftig?

Vetenskapsrådets stora årliga utlysning av forskningsstöd sker på våren varje år. Av de medel som betalas ut går en större del till projekt som forskare själva tar initiativ till. Det finns också riktade bidrag att söka inom avgränsade områden som anses ha särskilt angelägna forsknings- och kunskapsbehov.

FAS har nyligen gjort två utlysningar; ”nya satsningar inom vårdforskningen” och ”åldrande & hälsa”.

MADELENE SANDSTRÖM KK-STIFTELSEN

Det är genom samarbete man lyckas lösa problem, får nya idéer och förkovrar sig. Interaktion mellan samhälle, företag och lärosäte främjar samhällsutvecklingen och leder till ny kunskap och kompetensöverföring mellan de inblandade.

– Framgångsrik forskning skapas i gemenskap, betonar Madelene Sandström, VD för KK-stiftelsen. Vi stödjer forskning som bedrivs i samverkan mellan de nya lärosätena och näringslivet för att öka Sveriges konkurrenskraft. Förutom vetenskaplig relevans är förutsättningen för stöd att näringslivet medverkar till ett värde som är lika stort som KK-stiftelsens finansiering, t.ex. i form av kvalificerad kompetens och resurser som överförs till projekten. – Vi ser att det ger lärosätena bra utveckling. De företag som deltar får ökad konkurrenskraft, och det stärker förmågan att utveckla. Många vill fortsätta samarbetet efter ett projekts avslut och får ofta även en bättre ekonomisk utveckling. Behållningen är samarbetet över gränserna. Kvalificerade forskningsmiljöer stimuleras av det kunskaps- och erfarenhetsutbyte som sker. Det är inte ovanligt med vetenskapliga resultat som snabbt leder till realiserbara tillämpningar. – Forskning som är relevant för näringslivet kan ge slagkraftiga grupperingar. Det ger i förlängningen mer forskningsintensiva lärosäten och bättre utbildningar, som leder till högre kompetens hos de studenter som anställs av näringslivet.

FORSKARBLADET

Sambandet mellan arbetsliv och hälsa är relevant för såväl Sverige som individen. Samhällsekonomi och välfärd är i grunden beroende av människors hälsa.

– Vi får in 6 000 ansökningar och varje ansökan granskas och besvaras. Bedömningen av ett projekts kvalitet och utvecklingsmöjligheter görs av kommittéer med bl.a. aktiva forskare inom respektive disciplin. Ca 4,5 miljarder kronor delas årligen ut i stöd och beviljandegraden ligger på 10-20% av inkomna ansökningar, lite beroende på område. Anslagen löper under viss tid, och om ett projekt fortgår längre än så måste ny ansökan lämnas in. – Ur vetenskaplig synvinkel är det vi som gör den mest relevanta bedömningen av forskningsprojekten, och det anses högt kvalificerande att beviljas forskningsstöd från oss. Vi bedömer även det vetenskapliga värdet när resultat från projekten föreligger. Svensk forskning hävdar sig väl internationellt sett.

– Vårdforskningen handlar om hur individen får bästa vård och bästa livskvalité. En viktig aspekt är att omsätta forskningsresultaten till praktisk handling med bättre vård och nya behandlingsmetoder ur ett patientperspektiv Högaktuell är debatten om att vi behöver arbeta längre upp i åren för att behålla vår välfärd och samtidigt få ett åldrande med livskvalité. – En äldre befolkning i dag är inte som förr. Få 65-åringar för ett passivt pensionärsliv, många fortsätter att jobba efter 65 eller är aktiva på andra sätt. Hur får vi ett hälsosamt åldrande? Hur påverkar boendemiljö, kostvanor och olika levnadsvillkor vår syn på hur vi vill leva våra liv? Genom forskningen kan vi behålla Sveriges konkurrenskraft som nation och öka förståelsen för hur olika åtgärder påverkar detta. Det krävs ökad kunskap om hälsa, arbetsliv och välfärd om vi ska ha ett hållbart samhälle.

Vybild över de fattiga kvarteren och Universitetssjukhuset Black Lion i Addis Ababa, Etiopien.

Vitamin D mot luftvägsinfektion »

Söker bot mot tuberkulos »

Forskare från Karolinska Institutet utför unika kliniska prövningar i Etiopien med stöd från Sida, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Vetenskapsrådet för att prova ut ny immunterapi mot kroniska infektioner samt öka förståelsen kring vilken typ av immunförsvar som behövs för att läka ut aktiv tuberkulos (TB) sjukdom.

– Vi samarbetar inom ramen för ett internationellt nätverk, säger Susanna Brighenti, forskarassistent och gruppledare vid Centrum för infektionsmedicin (CIM). Vår förhoppning är att forskningsprojektet ska kunna förbättra hälsan för många TB-sjuka patienter. Forskargruppen har fokus på att studera specifika immunsvar och patogenes vid TB. – Vi studerar immunförsvaret lokalt vid infektionsstället i sjuk vävnad för att försöka förstå hur bakterien kan manipulera och kringgå kroppens immunförsvar. Merparten av studier av människans immunförsvar görs annars på perifert blod, vilket är enklare men inte alltid speglar immunsvaret som uppstår på infektionsstället. Gruppen har utvecklat avancerad molekylärbiologisk metodik för att analysera kliniska material från blod, lunga, lungsäck och lymfkörtlar. Genom samarbeten i ut-

vecklingsländer har vi också möjlighet att studera TB hos HIV-infekterade patienter, som är mycket känsliga för att utveckla aktiv TB sjukdom. – Den kliniska prövningen i Addis Ababa i Etiopien syftar till att prova om kombinationsbehandling med vitamin D och ett annat immunstimulerande preparat, kan öka produktio- nen av antimikrobiella peptider och på så sätt stärka immunförsvaret och bidra till en snabbare klinisk återhämtning, berättar Susanna Brighenti. Vi samlar in blodprover vid flera tillfällen under den sex månader långa behandlingen för att mäta immunförsvar. Här kommer vi också att evaluera ett nytt diagnostiskt test, som har utvecklats i samarbete med en forskargrupp i Bangladesh. Vi vill se om det nya testet både kan användas för att säkerställa diagnos om aktiv TB-sjukdom samt användas för att följa svaret på den nya immunterapin.

FAKTA CIM, Centrum för infektionsmedicin, är en enhet vid Institutionen för medicin och Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge som bildades 2002 och har uppmärksammats både nationellt och internationellt. Visionen är att vara ett internationellt ledande forskningscentrum inom infektionsimmunologi. Forskningen fokuserar på studier av människans immunsystem och den roll immunsystemet spelar vid infektioner, cancer och immunbristsjukdomar. Susanna Brighenti och Peter Bergman arbetar inom ett forskningsnätverk vid Karolinska Institutet med målet att utveckla nya strategier för att bekämpa infektionssjukdomar genom att förstärka kroppens egen immunitet. Nätverket involverar både translationell och klinisk forskning och består av forskare och läkare inom medicinsk kemi, fysiologi och immunologi. Nätverket har internationella kopplingar till forskare framför allt på Island samt i Bangladesh och Etiopien.

Behandling med vitamin D minskar risken för luftvägsinfektioner hos infektionskänsliga personer och även behovet av antibiotikabehandling reduceras. Det visade nyligen en studie utförd av forskare vid Karolinska Institutet. Tidigare har man sett ett samband mellan låga vitamin D-nivåer och en ökad risk för luftvägsinfektioner, men resultat från behandlingsstudier har varit osäkra. Den nya studien från Stockholm är därför intressant eftersom den visar att vitamin D-behandling faktiskt kan vara gynnsamt vid luftvägsinfektioner. – Nu har vi börjat implementera detta resultat i vår verksamhet, säger Peter Bergman, forskare vid CIM och läkare vid immunbristenheten vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi har börjat mäta vitamin D-nivåer hos de patienter som kommer till oss för utredning av infektionskänslighet. De som har en mätbar brist får vitamin D tillskott som ett til�lägg till den ordinarie behandlingen. Resultatet av studien har betydelse för patienter med återkommande infektioner och nedsatt immunförsvar på grund av till exempel brist på antikroppar. Forskarna hoppas också att resultaten på sikt kan bidra till minskad användning av antibiotika som bidrar till antibiotikaresistens. – Däremot finns det inte stöd för att vitamin D skulle hjälpa annars friska personer vid helt normala och övergående luftvägsinfektioner, säger Peter Bergman. Studien genomfördes under ett års tid med 140 patienter, alla med symtom av sjukdom i luftvägarna i minst 42 dagar innan studiens början. En grupp patienter fick vitamin D i förhållandevis hög daglig dos och en grupp fick placebo. Resultatet visar att symptom på luftvägsinfektion minskade med nära en fjärdedel och användningen av antibiotika mer än halverades efter behandling med vitamin D. Till skillnad från tidigare studier omfattade den svenska studien patienter med relativt låg vitamin D-nivå, dosen var hög och gavs dagligen. – Resultatet talar för att det kan vara klokt att kontrollera vitamin D-nivåerna hos patienter med återkommande infektioner, säger Peter Bergman.

FORSKARBLADET

e-hälsa

eHälsa effektiviserar vården »

Ett projekt finansierat av Vinnova är Nina Lundberg programledare för, FoU-ansvarig för eHälsa vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting. Programmet ”Mina vårdflöden” ska göra relevant vårdinformation tillgänglig för patienterna vid rätt tillfälle

– Idag finns ingen bra samlad information om dig som patient. Du får själv vara bärare av din vårdhistoria. Ju sjukare du är, desto krångligare att som patient redogöra för allt. Trots detta är det absolut nödvändigt för vårdpersonal att snabbt får reda på vilka undersökningar och behandlingar du genomgått, speciellt vid livsavgörande sjukdomar. Landstingen har olika digitala journalsystem som tillsammans skapar tekniska inlåsningar, de kan inte ”prata” med varandra. Nina Lundberg arbetar med att utveckla vårdens nya informationsinfrastruktur för att lösa dessa problem. –

Det går att skapa säker tillgänglighet

Nina Lundberg FoU-ansvarig för eHälsa vid Stockholms läns landsting

till samlad patientinformation, öka patientens delaktighet och höja effektiviteten i vården. Med öppna gränssnitt och en öppen plattform, som är grunden för vårdens nya infrastruktur kan de lokala systemen fortsätta att användas och även kommunicera sinsemellan. Avlastar vården Tanken är att patienten har sin egen vårdinformation samlad digitalt. Det ska vara lika enkelt att följa sig själv inom vården som att göra sina bankärenden på nätet, fast säkrare. – Om du fått en remiss ska du själv kunna följa den och inte gå och undra vart den tagit vägen. Har du diagnostiserats med en komplex sjukdom ska du lätt kunna se nästa

steg i ditt vårdflöde. Det kan jämföras med paketdistribution där du kan följa ett pakets resa hela vägen hem till dig, fast vårdens resor är mer komplexa än så. Ett annat spännande område är intelligenta formulär. Via en formulärtjänst kan patienten enkelt komplettera sin egen journal och t.ex. skicka in en hälsodeklaration före en operation. Mycket kan göras hemma i stället för att man går till en vårdgivare. Likaså kan en förälder till ett barn med diagnosen astma skicka in information om andningskapaciteten som lagras i journalen och görs tillgänglig för barnets vårdgivare. Vilken avlastning och vilka möjligheter det innebär för både patienter och vårdcentraler!

Finansiellt stöd till IT-projekt vårdinformation vid rätt tillfälle är en avgörande patientsäkerhetsfråga som kan rädda liv. Genom smarta IT-stöd kan arbetet inom hälso- och sjukvården effektiviseras med hjälp av eHälsa. – Sverige var tidigt ute med digitalisering inom sjukvården, berättar Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA, som genom finansiellt stöd för utveckling och innovation stärker utvecklingen inom bl.a. hälso- och sjukvården. E-journaler började införas i landstingen på 1990-talet. Nu gäller det att få full kompatibilitet mellan systemen, att få med alla aktörer och skapa en samsyn mellan landsting, kommuner, apotek etc. Många tekniska lösningar är färdigutvecklade. Målet är att implementera befintlig teknik och förbättra processerna för att hantera information. Sjukvården är informationskrävande och det administrativa flödet måste hanteras mer effektivt. – Vården omformas och det utmanar arbetssätten. eHälsa är inte bara en digital

FORSKARBLADET

version av pappersblanketter. Nu ska man se till patientens individuella vårdbehov och individens rätt till insyn och delaktighet. Samtidigt är integritetsskyddet mycket viktigt, menar Daniel Forslund, chefsstrateg med ansvar för vårdutveckling på VINNOVA. – Idag skriver din läkare ett elektroniskt recept – det är enklare, säkrare och snabbare – som kan hämtas på alla apotek i Sverige. Nu pågår dessutom ett pilotprojekt (epSOS) där du på sikt ska kunna hämta ut ditt recept på vilket apotek som helst inom EU, säger Daniel Forslund. Digitaltekniken ger dig som patient en säkrare ”resa” genom vården, tekniken stödjer arbetet och det är säkrare att få rätt diagnos och rätt behandling. VINNOVA stödjer projekt med bred samverkan och kopplar ihop forskare, vårdpersonal och IT-folk. – Framtidens vård och hälsa är beroende av digital teknik. Det blir enklare att följa patientens historik, och blir du sjuk på resa i Sverige eller utomlands kan läkare snabbt se t.ex. vilka läkemedel du använder, om

du är allergisk och annan viktig vårdhistorik. Och som patient kan du själv hemma göra enkla hälsokontroller via smarta webbtjänster eller appar i din mobiltelefon, spår Charlotte Brogren. eHälsa är ett av de områden där VINNOVA finansierar behovsmotiverad forskning. Ett bra exempel är forskningsprojektet ”Mina Vårdflöden” som Nina Lundberg Sellberg arbetar med, och som beskrivs ovan.

Charlotte Brogren Generaldirektör på VINNOVA

Daniel Forslund Chefsstrateg med ansvar för vårdutveckling på VINNOVA

Foto: Anette Andersson

» Snabb tillgång till relevant

Resultat? Den här vägen.

Frida Björk är patentkonsult, Europapatentombud och expert på immaterialrätt inom life sciences och bioteknik.

Vi ger oss inte förrän vi hittar den bästa vägen framåt för varje enskild kund. Vi är strategiska rådgivare inom immaterialrätt och bland våra kunder finns företag med världens mest värdefulla varumärken och patentportföljer. Läs mer om hur våra 160 patentkonsulter och jurister kan hjälpa dig att göra affärer av dina idéer och innovationer på www.awapatent.com.

E N E S T E D T. S E

PATENT

JURIDIK

TRANSAKTIONER

Ännu större affärsmöjligheter Du känner kanske till oss genom Brann Patent och Brann Juridik? Med nya affärsområdet Brann Transaktioner erbjuder vi nya tjänster och tar begreppet fullservice till nästa nivå. Nu hjälper vi dig hela vägen från patentansökan och varumärkesansökan, därefter värdering av patent och varumärken och slutligen till en eventuell försäljning av bolaget. Förutom Due Diligence får du också hjälp med själva försäljningsarbetet genom vårt nätverk av affärsförbindelser på hög nivå. Vi erbjuder också unik kompetens inom kommersialisering och affärsutveckling. Kort sagt, med nya affärsområdet Brann Transaktioner ger vi dig ännu större affärsmöjligheter.

F R Å N I D É T I L L A F F Ä R S N Y T TA B R A N N A B – K O N S U LT E R I I M M A T E R I A L R Ä T T, K O M M E R S I E L L J U R I D I K O C H T V I S T L Ö S N I N G B R A N N @ B R A N N . S E W W W . B R A N N . S E ST O CKH O L M 0 8 - 42 9 10 0 0 G ÄVLE 026 -18 6 3 20 GÖTEBORG 070 - 6 86 29 41 LUND 0 4 6 -271 77 0 0 UPP SAL A 018 -56 89 0 0