Forskarbladet 4-2013 by Svenska Branschforum

PORNOGRAFI. Missbruk kan ge allvarliga konsekvenser för hälsan. s.4

LÄKEMEDEL. Klinisk forskning med siktet på sjukdomsbekämning. s. 10

HÖRSEL. Världens främsta experter på CHS-konferensen. s. 16

NANOTECH. Skräddarsydd cancerbehandling på molekylnivå. s. 14

FORDON. Nyskapande fordonsforskning säkerställer Sveriges internationella försprång. s. 30

Vårdförbundspriset - de nominerade är... www.vardforbundet.se/vardforbundspriset

ROI Return On Investment

Alla lönsamma innovationer börjar med en idé, men alla idéer blir inte lönsamma innovationer.

return on innovation® www.bergenstrahle.se

CHEFREDAKTÖR Martin Hagwall 08 123 503 61 hagwall@svenskabranschforum.se PROJEKTLEDARE Beatrice Udd 08 123 503 66 udd@svenskabranschforum.se

REDAKTIONEN PRODUKTIONSCHEF Filip Lindén 070 438 13 68 layout@svenskabranschforum.se KORREKTUR Katrine Avermark 08 123 503 67 avermark@svenskabranschforum.se OMSLAGSMOTIV VectorStock Media ANNONSFÖRSÄLJNING Rebecca Larserö 08 123 503 64 larsero@svenskabranschforum.se Nicole Levin 08 123 50 360 levin@svenskabranschforum.se WEBBUTVECKLING Christian Ålander 070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se Kristofer Carlsson 070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se EKONOMI Stefan Andersson 070 171 56 45 andersson@svenskabranschforum.se PREPRESS & TRYCK Bengt Jansson Modintryckoffset, Stockholm 2012 08 556 767 36 bengt@modintryckoffset.se

” NANOTEKNIKEN GER OSS HELT NYA MÖJLIGHETER OCH VI STÅR PÅ TRÖSKELN TILL EN HELT NY VÄRLD. ” Kajsa Uvdal s.15 Professor i molekylär fysik vid Linköpings Universitet

Välkommen ombord. Forskarbladet växer så det knakar och vi nåddes i dagarna av beskedet att vi nu når ut till 100 000 läsare i landet. Vi är i och med detta Sveriges snabbast växande Forskartidning. Detta hade aldrig gått att uppnå utan er som medverkat i projektet. Vi vill fira våra rekordsiffror tillsammans med er och välkomnar därför partners och läsare till årets upplaga av Forskarbladets mingel. Minglet kommer att äga rum i Stockholm under hösten och vidare information är att vänta inom kort.

Glöm heller inte att kontakta mig om ni vill att er forskning når ut i Sveriges främsta kanal ut mot landets mest kreativa och innovativa tänkare. Det är Ni som gör tidningen till vad den är och det är här Ni ska synas med er forskning.

Vi hörs inom kort, trevlig sommar!

Beatrice Udd PROJEKTLEDARE

0046 (0)8 753 19 00 Kungsgatan 29 111 56 STOCKHOLM info@svenskabranschforum.se www.svenskabranschforum.se Utgivning och produktion av Svenska Branschforum. Vi vill tacka tidningens medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig.

INNEHÅLL HÄLSA & SJUKVÅRD .............. 6 NANOTECH .......................... 14 INDUSTRI & TEKNIK ............ 24

FORSKARPORTRÄTT

Pornografimissbruk kan ge allvarliga » Den amerikanske psykologen Gary Wilson från Southern Oregon University har under flera år forskat kring porrmissbruk på internet. Den senaste tiden har flertalet rapporter kommit in om upplevda besvär relaterade till överdrivet porranvändande. Gary Wilsons forskningsprojekt drivs via en plattform på Internet, yourbrainonporn.com där besökare anonymt beskriver sina Internet-mönster, sin hälsa och sexliv i stort. Syftet är att undersöka hur dagens så kallade ”experimentgeneration” reagerar på den intensiva sexuella stimulans dagens datorer med höghastighets-Internet har att erbjuda.

min, hjärnans egen belöningssubstans som bland annat reglerar glädje, motorik och sinnesintryck. Vid överdriven stimuli riskerar kroppens naturliga dopaminreceptorer att dö ut och resultera i en hjärnaktivitet som får svårare att känna upphetsning och tillfredsställelse. Konsekvensen av detta riskerar att bli utebliven eller svag erektion

” Våra studier visar att de män som tar sig ur porrsurfingträsket ofta överraskas av hur mycket bättre deras sexliv blir. ” – Du behöver inte längre vänta på att ladda ner filmer och lämna spår på din dator. Nu finns klippen och filmerna online, direkt på skärmen. Som användare är det lätt att man fastnar i sökandet, att det ständiga behovet efter nyhetens behag blir självändamålet, konstaterar Gary Wilson som analyserat beteendet i åtskilliga år. Wilson noterar att överkonsumtion av porr påverkar människans hjärna på samma sätt som droger, rökning och hetsätning; allt styrs av dopa-

FORSKARBLADET

vid samlag och oförmåga att uppskatta mer vardagliga aktiviteter som att gå en promenad eller läsa en bok. – Många tunga porrmissbrukare slutar att eggas av riktiga kvinnor, inte ens de som de tycker är riktigt attraktiva. Det blir enbart porren som ger upphov till stark upphetsning och kraftig erektion. Men våra studier visar att de män som tar sig ur porrsurfingträsket ofta överraskas av hur mycket bättre deras sexliv blir, säger Gary Wilson. Hund-

ratals porranvändare världen över rapporterar positiva reaktioner av att totalt upphöra med porren. Bland de vanligaste reaktionerna återfinnes: • • • • • • • •

Mer intensiv erektion Mindre social osäkerhet Bättre humör och självförtroende Förhöjd förmåga till fokus Bättre minne Högre motivation Mer tillfredsställelse i vardagen Mer utåtriktad

Samtidigt är forskningsområdet ungt och mycket återstår att studera för en fullständig bild av hur intensiv porrkonsumtion påverkar hjärnan. Problemet är bara att det i dagsläget är svårt att hitta en kontrollgrupp till studier likt dessa då det i dagsläget är svårt att finna unga män som inte regelbundet besöker porrsidor. – Det är viktigt att konstatera att surfa efter nätporr inte är en sjukdom. Beroendet är däremot ett sjukdomstillstånd. Många börjar få upp ögonen för problemet, men vad som förvånar mig är att 20-åringar med kraftiga erektionsproblem inte drar några slutsatser av sitt porrsurfande, avslutar Gary.

konsekvenser

Kommentera artikeln på forskarbladet.se

En röst från yourbrainonporn.com:

FAKTA Your Brain On Porn

Evolution has not prepared your brain for today’s Internet porn

yourbrainonporn.com Ett internationellt forskarprojekt i syfte att kartlägga pornografins neurologiska effekter på den mänskliga hjärnan. Läs användarrapporter och den bakomliggande vetenskapen på projektets hemsida.

Gary Wilson

I have been simultaneously abstaining from porn and masturbation, here are some of the benefits I noticed: -definitely a deeper and more manly voice -feeling better about myself in general -words come to my mind quickly instead of searching for the right word when in a conversation -I am more coherent in my arguments and can identify quickly if the other person is going off-track -dark circles under the eyes have reduced a lot. eyes feel a lot more alive and healthier, I used to be sensitive to the morning sun, it seems to have reduced a lot -better digestion -deeper sleep, I wake up feeling as rested as I used to when I was a teen, have been having sleep problems since abt 4 yrs. -way better memory. Almost photographic, the kind I used to have in school -I am reasonably intelligent and would solve puzzles and riddles in my spare time but sometime back, the will to do things had decreased, after abstaining I feel like challenging my brain again. -finding happiness in simpler things like having a nice meal, watching national geographic, listening to music, or simply walking around -the erections that I get now are much more ”tight”... haven’t experienced such strong erections since quite some time -more energy..this one is definitely noticeable, I don’t feel drained out all the time..as the day passed I usually used to feel more and more tired. Now I feel I can live through one more day without sleep -a change in skin complexion all these effects may be real or perceived..I am not sure..it may be placebo..but it works for me.. and something that is required to create life surely has some sort of power with it and wasting it seems contrary to common sense..I don’t know how much truth there is in the whole ”masturbation is healthy and it helps you know you sexuality and blah”...claim by the medical community...but to me it seems the opposite is true...

FORSKARBLADET 5

KOGNITIVT ÅLDRANDE

NANOTECH

TRANSLATIONELL FORSKNING 9

18 FRAMTIDSSATSNING

Hälsa & sjukvård

Specialister på bröstcancerforskning » BRECT, temacentrum för bröstcancerforskning är ett unikt och mycket väl fungerande forskningsnätverk där prekliniska och kliniska forskare samverkar. Den här typen av formaliserad samverkan är naturligtvis till stor nytta för att främja ännu bättre forskningsresultat och för patienterna. Jonas Bergh som är professor i onkologi och chef för BRECT-samverkan noterar att bröstcancerforskningen i Sverige har en långvarig tradition att knyta samman framstående kliniska forskare. Prognosen för bröstcancer i Sverige är i internationell toppklass, men för nästa steg måste prognostik och behandlingsval baseras på mer avancerade analyser av tumörernas egenskaper. Här kommer BRECTs strategier mycket väl till pass. – BRECT-konsortiet har goda förutsättningar att lyfta de fina resultaten till nya dimensioner, säger han. Målet är att bättre förstå hur bröstcancer uppstår och vilka tumörer som har ”farliga egenskaper” och hur vi kan utveckla preventions- och nya behandlingsstrategier. BRECT består av många väl etablerade forskare. Två av dem är Co-director professor Staffan Strömblad och Scientific Manager Dr Nick Tobin. Nyligen inrättades en ”Junior faculty” för yngre och mycket lovande forskare. Syftet med att forma ett temacentrum är att knyta samman grundforskning och klinisk forskning.

Viss gemensam infrastruktur bidrar till samarbetsprojekt och stöd. En central del är nätverkandet. I dag arbetar 8-10 grupper om totalt ett 50-tal forskare inom BRECT. De har specialkunskaper inom olika områden och samverkan ökar resultaten i högre grad än om enskilda personer arbetar var för sig. Centret bildades för tre år sedan som en gemensam satsning mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting för att öka och utveckla forskningen inom olika sjukdomsområden. BRECT var ett av de åtta projekt som etablerades. Centret använder avancerad preklinisk kunskap, modellsystem och analyser av biopsier från patienter. Under åren har forskarna bättre insett värdet av att använda humancancerceller istället för enbart cellinjer och djurmodeller. – Det har inneburit att vi kommit fram med bättre modeller, fortsätter Jonas Bergh. Den kliniska forskarmiljön är bra men behöver anamma fler strategier för att förverkliga det vi kallar personalized medicine.

Regelbunden motion är bra för mycket, även för att minska risken att få bröstcancer. Även sund medelhavsliknande kost är bra, inte bara för välbefinnandet utan även för att minska risken för tarm- och bröstcancer.

» Forskningspropositionen gav Formas ökade anslag. Den stora utmaningen är klimatförändringarna.

– Skogen kan användas till så mycket mer än att såga, koka och elda, säger Rolf Annerberg, generaldirektör för Formas. Exempelvis kan skogsråvaran ligga till grund för nya material som ersätter allt från bomull till betong och stål. Skogsindustrin har redan tidigare satsat en forskningsmiljard och nu satsar staten. Ett annat prioriterat område är hållbar samhällsbyggnad, vilket kan innebära allt från hur vi ska renovera miljonprogramshusen till hur städer bör rustas för att klara klimatförändringarna.

FORSKARBLADET

– Det visar på goda resultat. Under den senaste 25-årsperioden har vi reducerat dödligheten med 30 procent. De främsta orsakerna är tidig upptäckt och behandling samt mammografiundersökningar. – En mycket viktig kunskap är att kvinnor som är i klimakteriet inte ska använda hormonpreparat, säger Jonas Bergh. Det är något som jag aldrig kommer att rekommendera eller skriva ut. Vi vet att en tioårig konsumtion av kombinerade hormoner fördubblar risken för kvinnor att få bröstcancer.

Miljön formas i forskarnas händer Formas har till uppgift att stödja forskning och utveckling som knyter an till miljön, areella näringar och samhällsbyggande. Dessa områden prioriteras av regeringen i forskningspropositionen och fram till år 2016 ökar anslagen med trettio procent till 1,3 miljarder årligen. Dessa pengar ska bland annat användas till forskning inom så kallad hållbar bioekonomi, vilket bland annat innebär att man försöker hitta nya användningsområden för skogsråvara.

Bröstcancer är den klart vanligaste cancerformen för kvinnor. I Sverige dör cirka 1 400 kvinnor per år och drygt 8 000 bröstcancerdiagnoser konstateras. 1960 var antalet insjuknade 2 500 och av dem avled 1 200.

– Just klimatförändringarna är den största utmaningen, säger Rolf Annerberg. Den här typen av kunskapsuppbyggnad är avgörande för att samhället fungerar framöver. Sedan ett par år tillbaka kan vem som helst föreslå vilka riktade satsningar som kan få stöd från Formas. 2012 fick man in 73 sådana förslag. De flesta kommer från universiteten, följt av forskningsinstitut, myndigheter och företag. Formas samarbetar redan idag med näringslivet, särskilt när det gäller byggforskning och forskningspropositionen anger att detta samarbete kommer att fördjupas. Formas samarbetar även med myndigheter som Vinnova och Energimyndigheten. – Tanken är att vi först ska definiera samhällsproblemen och sedan hjälpas åt för att täcka alla aspekter, från grundforskning till innovation och teknikutveckling, berättar Rolf Annerberg. På så sätt kan vi angripa en fråga ur alla aspekter. Det ökar chansen till framgång.

BRECT ökar förståelsen för bröstcancer Det övergripande målet för temacentrum för bröstcancerforskning, BRECT, är att öka förståelsen för avgörande steg i bröstcancerns utveckling och terapi. Forskningen sträcker sig från grundläggande studier med cellinjer, djurmodeller och patientbiopsier till kliniska studier och prövningar. Slutmålet är att förbättra behandlingen av bröstcancer och förhindra sjukdomsutvecklingen.

Sahlgrenska Cancer Center - en bro mellan grundforskning och praktik »

Sahlgrenska Cancer Center (SCC) är resultatet av ett samarbete mellan Göteborgs Universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sedan starten i slutet av 2010 har verksamheten vuxit snabbt. Idag är 150 forskare och läkare verksamma vid SCC, som ligger strategiskt placerat på Medicinareberget, ett stenkast från sjukhuset. – Sedan 2010 är cancer ett strategiskt forskningsområde vid Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Akademin. Vår ambition är att bli ett ledande centrum för cancerforskning i Norden, och närheten till ett av Europas största sjukhus ger oss unika möjligheter att bedriva högklassig translationell forskning, säger SCC:s chef, professor Göran Stenman. Jonas Nilsson, en av SCC:s forskare, arbetar med genetiska förändringar hos cancerceller och försöker använda detta för att skräddarsy behandling vid malignt melanom. – Genom att odla melanom direkt från patienter och från dessa skapa patientlika djurmodeller, så kallade xenopatienter, kan vi testa känslighe-

Göran Stenman ten hos tumören för olika läkemedel, säger Jonas Nilsson. Behandlingen kan bli mer individanpassad och patienten kan få rätt behandling samtidigt som onödig medicinering undviks. – En målsättning med SCC är att skapa en kreativ miljö där framtidens forskningsledare har möjlighet att utvecklas, säger Göran Stenman. Anna Martner är en av de unga forskarna på SCC. Hennes forskning bedrivs i nära samarbete med hematologkliniken vid sjukhuset, och syftar till förbättrad behandling vid blodcancer.

för cancerforskning, och samarbetet med sjukhuset ger mig tillgång till unikt patientmaterial. Förutsättningarna för unga forskare att bedriva konkurrenskraftig forskning vid SCC är mycket goda, menar Anna Martner. Göran Stenman menar att SCC:s forskare kan bidra till att nyttiggöra cancerforskningen. – Sedan starten har vi rekryterat flera ledande svenska cancerforskare, och verksamheten fortsätter att utvidgas. Vi ser ljust på framtiden.

– Vid SCC disponerar jag utrustning anpassad

FORSKARBLADET 9

Hälsa & sjukvård

Samarbete stärker forskningen i Uppsala

» På centrum för Klinisk och Medicinsk forskning (CKMF) vid Universitetssjukhuset i Uppsala verkar ett tjugotal forskargrupper, med fokus på alltifrån muskelförtvining till hormonbildande tumörer. CKMF har funnits sedan 80-talet och ett tjugotal forskargrupper hyr in sig i lokalerna på Universitetssjukhuset i Uppsala. Här bedrivs såväl basal som klinisk forskning och centrat utgör en viktig plattform för samarbete. – Många forskargrupper har ju gemensamma frågeställningar och gemensamma behov av teknik, säger Lars Larsson, professor och forskningsledare. I forskarvärlden är det alltid en fördel att sträcka sig utanför den egna gruppen. Lars Larsson och hans forskargrupp inriktar sig i första hand på neuromuskulära sjukdomar. Bland annat försöker man förstå mekanismerna bakom muskelförtvining i andningsmuskulaturen hos respiratorventilerade intensivvårdspatienter. Gruppen består av en blandning av kliniker och grundforskare. Lars Larsson menar att dessa båda yrkesgrupper kompletterar varandra på många sätt.

forskar bland annat kring hormonproducerande tumörer och tumörer i hormonproducerande organ, samt kring D-vitaminbrist och kalkreglering. Under åren har man också byggt upp en biobank med tusentals vävnadsprover. Gruppen har varit igång sedan 80-talet, producerat en lång rad avhandlingar och professorn Per Hellman ser många fördelar med att hyra in sig på CKMF. – Eftersom vi kan utnyttja utrustningen tillsammans blir hyran lägre, säger han. Dessutom kan vi hjälpa varandra. Kör man fast finns det kunskap runt hörnet och det är lätt att be om en åsikt kring ett specifikt problem, eller kanske låna en buffert av grannen. Av och till arrangeras det också seminarier.

Om ett år kommer CKMF flytta till helt nybyggda lokaler i anslutning till Rudebecks labb, strax utanför sjukhusområdet. För Lars Påhlman har CKMF i första hand varit en resurs. Han och hans forskargrupp genomför bland annat studier kring olika typer av behandling av rektalcancer och använder mestadels register och statistiskt material i stora databaser. Därför har man inte haft något behov av att hyra in sig i laboratoriemiljö, men CKMF har ändå tjänat som en kunskapsbank. – Vi har tagit hjälp av CKMF i flera studier för att få hjälp med att specifika frågor, säger Lars Påhlman. Det har hänt att vi stångat våra pannor blodiga och då är det utmärkt att det finns någon som kan komma med nya infallsvinklar.

– Kliniker har ofta bra frågeställningar medan metoderna att ta reda på svaren är något trubbiga. För forskare kan det ofta vara tvärt om. Det är en stor fördel att ha forskningen på plats på sjukhuset, säger Lars Larsson. Detta ger den patientnära forskningen bra metoder att besvara viktiga frågeställningar. Endokrinkirurgiska forskningsgruppen är en annan grupp som är verksam på CKMF. De

FRÅN FORSKNING TILL FÄRDIGT PREPARAT

UTVECKLINGSFORSKNING Denna process brukar inledas 4-5 år innan de kliniska prövningarna avses genomföras.

KLINISKA PRÖVNINGAR

Av 10–15 produkter som blir föremål för Fas 1-studier är det normalt endast en produkt som överlever fram till myndighetsgodkännande. Antalet nya läkemedel som nått vården har varit relativt stabilt genom åren. Ungefär 35 nya produkter kommer varje år. Det tar ca 12 år och kostar 600 miljoner svenska kronor att testa, utveckla och godkänna en medicin.

Forskning med patienten i fokus »

På Centrum för klinisk forskning i Västerås bedriver man framgångsrika studier inom bland annat olika cancersjukdomar. I fokus står patienten och hur man kan förbättra behandlingen vid olika sjukdomstillstånd. – Spelar det någon roll vilken narkos som en cancerpatient får vid operation? Det kan det göra. Valet av preparat kan ha betydelse för dessa patienter, berättar Mats Enlund som ett exempel på ett av de områden man studerat närmre på Centrum för klinisk forskning i Västerås där han är föreståndare. På Centrum för klinisk forskning bedrivs patientnära forskning i direkt kontakt med patienten i form av läkemedelsstudier eller andra terapistudier. Man riktar sin verksamhet till hälso- och sjukvårdspersonal och målet är att höja standarden av rutinsjukvården som bedrivs i länet. På CKF i Västerås är alla forskningsförslag välkomna. Inte sällan är studierna sprungna ur vardagliga händelser som personalen möter i jobbet. – All forskning här har en omedelbar koppling till kliniken och resultaten får betydelse för rutiner och för patienterna på sjukhiset. Vi nonchalerar inga idéer utan fångar upp de ämnen som kommer från personalen, säger Mats Enlund och ger några exempel. Bland annat var det en sjuksköterska som noterade att kunskapen när det gäller hjärt-och lungräddningen bland personalen varierade, vilket resulterade i en avhandling, ny utrustning och att man gjorde en uppryckning när det gäller hjärt-och lungräddningskunskaperna bland all vårdpersonal.

Ett annat exempel på patientnära forskning är en kirurg som studerade patienter med fickbildning på tjocktarmen och att dessa ofta blev inlagda och ställdes in på antibiotika. Men vid en närmare studie visade det sig att detta inte behövdes för många patienter. Flera av dem behövde inte ens läggas in. Det får en direkt effekt på hur man behandlas på sjukhuset. Det blir en klinisk nytta av forskningen. Centrum för klinisk forskning i Västerås har med åren fått ett mycket gott renommé i forskarvärlden och nu samarbetar man mer över gränserna med andra sjukhus i Sverige men även runt om i världen. – Ja, både kvalitativt och kliniskt har vi gjort bra ifrån oss. I år firade vi vår femhundrade publikation. Där det bedrivs forskning i Västmanland så går det bra. Till exempel så har vi högsta överlevnad av olika cancerformer här i Västerås. Den patientnära forskningen och de goda resultaten spiller över på alla delar på Västerås sjukhus. – Det får en positiv betydelse vid rekrytering. Och ur ledningssynpunkt är det ett argument att satsa ytterligare. Vi har tillgodogjort oss metodik och ser på problem mer kritiskt. Det blir mer vetande och mindre tyckande som ger ringar på vattnet, avslutar Mats Enlund.

FAKTA Centrum för klinisk forskning vid sjukhuset i Västerås bedriver forskning ur ett patientnära perspektiv inom områden som psykiatriska tillstånd, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, mag- och tarmsjukdomar bland annat. Man studerar också risk- och skyddsfaktorer som spelar in vid olika sjukdomstillstånd och hur olika behandlingsalternativ påverkar patenten. CKF drivs gemensamt av Uppsala universitet och Landstinget Västmanland.

FAS I

Tid 1 år Tid:

FAS II

Tid 1 år Tid:

FAS III

TTid: id Cirka 4 år 1,000 – 5,000 patienter. I ddetta e skede är studierna placebo-kontrollerade.

20-100 friska frivilliga individer. 100-500 personer med aktuell sjukdom.

LANSERING

Om preparatet kommit så här lågnt är det dags för kommersialisering på cirka 1 år

Hälsa & sjukvård

Säkrar tidiga prövningar genom ny storsatsning

Den klinis

» Karolinska Trial Alliance, KTA, ser många

» Gothia Forum och Centrum för

fördelar i att öka antalet kliniska prövningar i Stockholm. Det tillför mer kompetens inom sjukvården och gör att utvecklingen av nya läkemedel och medicinsk teknik går fortare.

klinisk prövning (CTC), har man som målsättning att stärka den kliniska forkningen i Västra Götaland.

– I Huddinge har vi en modern avdelning helt anpassad för kliniska Fas-1-studier där Mia vi utför tidiga Englund prövningar, berättar Mia Englund, tf.verksamhetschef för KTA. Här har vi både patienter och friska personer som deltar i studier.

– Tillsammans erbjuder vi resurser och kompetens som stimulerar till ökad forskningsaktivitet med hög kvalitet, säger Kaj Stenlöf, verksamhetschef på Gothia Forum – Vi fungerar som en kopplingspunkt och kontaktyta för forskare och små och stora företag inom Life Science sektorn. De kan vända sig hit för att få information om och tillgång till alla regionens tillgängliga forskningsresurser, säger Kaj Stenlöf. I samverkan med regionens övriga kompetenscentra erbjuder Gothia Forum projektstöd genom hela forskningsprocessen från idé till genomförande och uppföljning.

I tidiga studier ligger fokus på preparatets säkerhet, så prövningarna görs alltid under kontinuerlig övervakning. – Genom att vi skapat nya samarbeten med forskare, läkemedels- och bioteknikföretag och andra kliniker kan vi erbjuda bästa förutsättningar för de viktiga Fas I-studierna. Målet är att vara nationellt ledande i tidig läkemedelsutveckling och få all kompetens inom kliniska prövningar samlad. Fler forskningsprojekt ökar kunskapen i alla led. Forskare tillför kompetens, de får själva mer kompetens med varje projekt, och det sker en kompetensöverföring till personalen inom sjukvården som ju praktiskt ska tillämpa de nya rönen. Det ger en nytändning, alla får ett lyft. KTA vänder sig till aktörer inom läkemedel och medicinteknik. Forskare som kommer hit kan få hjälpa med hela studieprocessen. Även rekrytering av patienter och friska frivilliga. – Med den infrastruktur för klinisk forskning vi byggt upp kan studierna anpassas helt efter forskarnas önskemål. Uppdragsgivaren kan välja och blanda tjänster efter sitt eget behov, eller välja en helhetslösning från start till slut. Vi kan ge support från planering av studie till avslut och rapportskrivning. KTA Prim kan avlasta allmänsjukvården genom att erbjuda kliniska prövningar i fas II-IV i primärvården med långtidsuppföljning, jämförelser med andra läkemedel etc. Då kan forskningsinsatserna öka utan att det belastar rutinsjukvården.

– Forskare och företag kan bland annat få hjälp med att teckna avtal, hitta prövningskliniker,

På CRS får man » Clinical Research Supports, CRS, tillhandahåller en mängd tjänster som bistår läkemedelsföretag och forskare att nå hela vägen fram med ny medicin och nya behandlingsmetoder. Här får läkemedelsföretag hjälp med allt från kostnadsberäkningar till kliniska tester av medicin på människor. Ett nytt läkemedel måste genomgå många tester innan det når marknaden och givetvis är studier på människor det mest avgörande. CRS i Örebro genomför kliniska prövningar från fas 2 till fas 4 och i vissa fall även fas 1, det vill säga hela vägen från att ett läkemedel testas för första gången på en människa till uppföljning av redan etablerade preparat. Rolf Angergård tvekade aldrig när han fick chansen att testa ett nytt läkemedel mot bensår. – Jag har aldrig varit rädd för att pröva nya saker och de tar väldigt bra hand om mig här. Ef-

tersom allt har fungerat bra med behandlingen också har jag aldrig ångrat mig, säger Rolf. – Då vi är en del av Örebro läns landsting kan vi utöver traditionella metoder även söka patienter till studier i sjukvårdens system. Det gör att vi snabbt och effektivt kan hitta rätt studiedeltagare till många typer av prövningar, berättar Eva Norgren Holst, avdelningschef på CRS. Tack vare vår tillhörighet till landstinget har vi även lätt att genomföra undersökningar tillsammans med olika kliniker och specialistläkare i samarbete med vårt eget kompetenta PRIM-Team.

FAKTA KTA har sitt säte på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. De erbjuder tjänster inom områderna kliniska prövningar, mottagning, administrativ kvalitetssäkring, rådgivning, utbildning samt samordning mellan sjukvård, akademi och näringsliv.

Helene Samuelsson, Jill Kjellberg Eriksson och Eva Norgren Holst hjälper läkemedelsföretag med högkvalitativa kliniska prövningar.

FORSKARBLADET

ka forskningens vägvisare koordinera multicenterstudier eller göra en hälsoekonomisk analys, berättar Kaj Stenlöf. Gothia Forum vill också bidra till ökat kunskapsutbyte och nätverkande mellan olika yrkesgrupper i olika delar av Sverige. Därför arrangerar de en återkommande konferens om klinisk forskning på Svenska Mässan. I oktober är det dags härnäst och då kommer forskningspatienten stå i fokus. En del av de förfrågningar som Gothia Forum får ta emot går vidare till CTC som är en klinisk prövningsenhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Här utförs kliniska prövningar av läkemedel, behandlingsmetoder och medicintekniska produkter. Det här är den enda enheten i regionen som kan genomföra studier i alla de fyra faserna som föregår lansering av ett nytt läkemedel. Vissa studier görs som en del av forskningen vid Sahlgrenska akademin, andra är så kallade sponsorstudier, vilket innebär att de är beställda av ett läkemedelsföretag. CTC är en resurs för alla verksamheter på sjukhuset och gör att forskare kan få tillgång till kvalitetssäkrade kliniska forskningsresurser.

– Vi erbjuder bred kompetens som spänner över flera olika terapiområden. I gemensamma projekt med Gothia Forum kan vi även hjälpa till med monitorering och mentorskap säger Margareta Sandberg, Vårdenhetschef på CTC. CTC hoppas kunna bidra till att fler kliniska studier och forskning genomförs i Sverige och kommer patienterna till nytta genom nya läkemedel och behandlingar.

Kaj Stenlöf Verksamhetschef på Gotia Forum

Margareta Sandberg

FAKTA Centrum för klinisk prövning, CTC är en del av FoU-organisationen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Läs mer på: www.sahlgrenska.se/ctc

Gothia Forum är en resurs och mötesplats för klinisk forskning. Gothia Forum är en enhet som tillhör Västra Götalandsregionen och är ett resultat av samverkan mellan industri, akademi och sjukvård. Läs mer på: www.gothiaforum.com

Verksamhetschef på CTC

prova nya läkemedel – Just det faktum att vi snabbt kan komma igång och genomföra studier brukar uppskattas av våra kunder, säger studiekoordinatorn Jill Kjellberg Eriksson. Snabba beslutsvägar, få kontaktpersoner, en prövningsvårdcentral och ett studieteam som kan hantera många patienter på kort tid gör både genomförandet och monitoreringen smidig och kostnadseffektiv. – Många prövningar är så kallade multicenterstudier, berättar projektledaren Helene Samuelsson. Det innebär att vi samarbetar med andra kliniker i Sverige, Norden, Europa eller andra delar av världen. Vi ser inte andra prövningscenter i landet som konkurrenter utan som en möjlighet att få stora studier genomförda i Sverige. För oss är det extremt viktigt att hålla det vi lovar och om någon annan klinik har svårt att få tillräckligt antal patienter kan vi rycka in och se till att företagets krav uppfylls. – Som en enhet under FoU-organisationen på Örebro Universitetssjukhus har vi inga vinstkrav på oss. Tillsammans med en ändamålsenlig PRIM-Site och bred kompetens i vårt PRIM-Team innebär det kostnadseffektiva och högkvalitativa kliniska prövningar för våra kunder. Då vi även har möjlighet att ge all övrig support som kan behövas kring en studie, skräddarsys varje uppdrag efter företagens behov. Samarbetet med våra uppdragsgivare är det allra viktigaste för ett lyckat resultat, avslutar Eva Norgren Holst.

Marie är en riktig ängel, utbrister Rolf Angergård spontant om distriktssköterskan Marie Holmström.

FAKTA CRS, Clinical Research Support, erbjuder högkvalitativ service inom klinisk prövningsverksamhet till läkemedelsföretag och kliniker. Förutom läkemedelsstudier i fas 2-4 tillhandahålls support inom: • Ansökningar • Avtalssupport • Datahantering • Koordinering • Monitorering och Audit • Site Management • Utbildning och information

FORSKARBLADET 13

NANOTECH

Ett nanorör av DNA som lastats med Doxorubicin för att sedan matas till cancerceller.

Forskar om skräddarsydd cancerbehandling » SMNC, Swedish Medical Nanoscience Center är en del av den neurovetenskapliga institutionen på Karonlinska Institutet. Fyra forskningsgrupper med spetskunskap inom nanoteknologi arbetar i främsta ledet för att utveckla metoder som i framtiden kan revolutionera cancerdiagnostik och behandling. Forskarassistent Björn Högberg och hans forskargrupp anslöt sig till centret, som bildades 2009, för drygt två år sedan. Forskningen är tvärvetenskaplig, ett samspel mellan grundforskning, teknik och medicinsk forskning. – En metod som min kollega, docent Anders Nyström, utvecklat är sannolikt ett verktyg för framtida cancerbehandlingar. Små nanopartiklar sätts samman och fylls med läkemedel. Partiklarna träffar tumörcellerna genom effektiv målstyrning. Partiklarna utrustas med egenskaper som gör att de syns på magnetkamerabilder och kan därmed spåras i kroppen. Behandlingen blir effektivare och biverkningarna färre. Björn Högberg med sin kollega, post-doc Cosimo Ducani.

Viktigt kunskapsnav Det slutliga målet är att forskningsresultaten ska leda till nya behandlingsmetoder för patienterna och en utveckling av ny medicinsk forskning. En viktig del är att koppla medicinska upptäckter till affärsnytta. Sett ur ett utbildningsperspektiv ska inriktningen främja utvecklingen av unga forskare med kompetens att kommunicera tvärs över sina kunskapsområden, till exempel mellan tekniska och medicinska fakulteter eller mellan akademi och industri.

– Själv arbetar jag med något som vi kallar för DNA-origami. Även här handlar det om att leverera cancerläkemedel till tumörceller, säger Björn Högberg. Jag använder syntetiska DNA-molekyler som är lätta att designa och extremt kraftfulla i sin struktur. Läkemedlet Doxorubicin har länge använts som cytostatika för cancerbehandling, men kan ge svåra biverkningar. – Vi forskar om att leverera läkemedlet till de sjuka cellerna utan att påverka kroppens friska celler, säger Björn Högberg. Och nu kan vi visa att DNA-origami kan användas som projektil av cellgiftet. Doserna är lägre och biverkningarna färre. Han jämför det med att cancercellerna begår självmord genom att DNA:ts nanostruktur på ett mycket precist sätt kan styras mot de sjuka cellerna. Även inom infektionsområdet används nanovetenskap av Klas Udekwus forskargrupp. Infektioner i magtarmskanalen är ett område. Samspelet och konkurrensen mellan bakteriearterna påverkas av antibiotikaanvändning. I syntestisk miljö som härmar tarmkanalen studeras detta i en molekylär nivå genom signalerings-molekylsignaturer. – Vi utvecklar verktyg och metoder för nästa forskningssteg. Med hjälp av nanoteknologi kan

FORSKARBLADET

vi bättre förstå och upptäcka hur biologiska sjukdomar reagerar på ett direkt läkemedel. De metoder och strukturer vi bygger kan tillämpas vid de kliniska prövningarna. De som arbetar inom MNC deltar i olika internationella nätverk och har alla studerat och forskat utomlands. – Därigenom får vi god kunskap om vad som sker inom vårt område, säger Björn Högberg. Liknande grupperingar som vår finns bland annat i Danmark och USA samt i fler andra länder. – Vi samarbetar med dem men vi är också konkurrenter, konstaterar han. I forskarvärlden är det alltid den som är först med en upptäckt som når störst uppmärksamhet. Kreativitet och innovativt tänkande är en viktig fördel. Det gäller att publicera de senaste och nyaste resultaten. Både för att få uppmärksamhet, men även för att erhålla fortsatta forskningsmedel. Det är det fria arbetssättet som driver Björn, att få tänka och testa, från idé till resultat. – Att ta en hypotes, testa och se att den verkligen fungerar i laboratoriet. Det är en stimulerande drivkraft, säger han.

Anders Nyström Tillsammans med sin forskargrupp utvecklat ett verktyg för framtida cancerbehandlingar.

Björn Högberg Han och hans forskargrupp anslöt sig till centret, som bildades 2009, för drygt två år sedan.

Spetsteknik bidrar till bättre förståelse av Alzheimers sjukdom och kronisk smärta » Uppsala antar utmaningen att dechiffrera neurodegenerativa sjukdomar. Universitet, sjukhus och industri i nära samspel för att lösa komplexa sjukdomsfrågor. Genom att tillsammans utveckla högkänsliga analysmetoder hoppas forskare, läkare och företag i Uppsala/Stockholm kunna identifiera biomarkörer i människokroppen för tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom eller kronisk smärta. Biomarkörer kan också användas för prognos och monitorering av sjukdomar vilket är viktigt för framtagande och test av nya läkemedel. Målsättningen är att ge en ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppstår och att i förlängningen hitta botemedel mot dem. Detta arbete bedrivs med stöd från VINNOVAs och Vetenskapsrådets satsning på fyra nationella Berzelii Centra, vilka finansieras under tio år. Dessa centra ska inrikta sig mot excellent grundforskning med tydliga ambitioner att kommersialisera och nyttiggöra forskningsresultat.

– Det är de medicinska och kliniska behoven vi placerat i förarsätet, säger Fredrik Nikolajeff, föreståndare och vetenskaplig ledare vid Berzelii Technology Centre for Neurodiagnostics i Uppsala. Men för att kunna fånga upp de små biologiska förändringar som ligger bakom neurodegenerativa sjukdomar behövs också nya förbättrade metoder. Därför samarbetar ett drygt 40tal forskare vid Uppsala universitet (med kompetens inom bl.a. biokemi, genetik, analytisk kemi, farmakologi, neurologi, materialvetenskap och nanoteknik) ihop med kliniskt verksamma läkare vid Akademiska sjukhuset och flera life science företag, för att skapa en unik modell där alltifrån uppbyggande av biobank till förbättrade analyser och slutligen införandet av nya kliniska verktyg ingår.

Nano ger nya verktyg - i kampen mot cancer

I en uppmärksammad studie har centrumets smärtforskare för första gången kunnat fånga processer som är kopplade till upplevelsen av långvarig och kronisk smärta, och med så kallad PET-teknik kunnat följa en perifer process som driver den centralt upplevda smärtan. Utifrån dessa fynd arbetar man nu vidare med att försöka förstå mer i detalj vad som sker i de smärtgenererande områdena. Detta har även intresse för t.ex. försäkringsbolag som efterfrågar kliniska verktyg vilka på ett objektivt sätt kan säkerställa diagnos av långvarig whiplash-smärta.

Kajsa Uvdal

» Nanoteknik har många användningsområden inom medicin. På Linköpings universitet forskar man kring nanoskikt som påminner om biologiskt material och på så sätt lurar kroppen. Nanopartiklar kan användas som kontrastmedel inom Magnetresonanstomografi,( populärt kal�lad magnetkamera). Nanopartiklarna fungerar då som signalförstärkare, men det finns risk att de också triggar igång immunsystemet. Därför forskar man nu kring möjligheten att biofunktionalisera, det vill säga gömma dessa nanopartiklar under höljen av biokompatibla polymerer som då fungerar som förklädnad.

Det finns också användningsområden inom diagnostik kombinerat med behandling (teragnostik). Nanopartiklarna kan förses med bioaktiva taggar vilket möjliggör målsökning och de kan söka sig specifikt till exempelvis tumörceller. Nanopartikeln är neutronuppfångande vilket innebär att man i framtiden kan neutronbestråla tumörvävnad. Endast vävnad med nanopartiklar närvarande blir då behandlade.

Det material som utgör själva kärnan är oxider av sällsynta jordartsmetaller, vilket gör dem magnetiskta och luminescenta. Detta ger stora potentiella möjligheter inför framtiden. Kajsa Uvdal är professor i molekylär fysik vid Linköpings Universitet. Hon och hennes forskargrupp undersöker vilka fysikaliska egenskaper olika ämnen får när partiklarna blir riktigt små.

– Effekten är väldigt lokal och på så sätt kan man undvika de skador som traditionell be-

– När man kommer ner i nanostorlek kan nämligen de optiska och magnetiska egenskaperna förändras, säger Kajsa Uvdal. Den här forskningen rör sig i gränslandet mellan den klassiska fysiken och kvantfysiken.

genomgår stenhård kontroll i klinisk prövning, precis som läkemedel, innan de blir godkända. Forskningen sker i samarbete med Centrum för medicinsk avbildning och visualisering LiU, samt Elettra, ett internationellt centrum för synkrotronljusstudier i Italien. Studier vid Maxlab

” Nanotekniken ger oss helt nya möjligheter och vi står på tröskeln till en helt ny värld. ” handling ger, berättar Kajsa Uvdal. Vi har ett interdisciplinärt samarbete mellan fysiker, biologer och medicinare. Nanotekniken ger oss helt nya möjligheter och vi står på tröskeln till en helt ny värld. Men naturligtvis måste vi vara försiktiga. Alla potentiella kontrastmedel

Lund genomförs också flitigt av gruppen och stor förhoppning finns till det framtida MaxIV. Mycket av detta är grundforskning, men Uvdals forskning och innovationer har resulterat i flera patent och har också genererat ett kommersiellt bolag – Spago Imaging AB.

FORSKARBLADET 15

HÄLSA & SJUKVÅRD

Världskonferens i » I juni samlades världens främsta experter på kognitivt hörande till konferens i Linköping. – Forskningsfältet är ungt och mycket expansivt, säger Jerker Rönnberg, professor i psykologi och chef för Linnécentrum HEAD som är värdar för konferensen. Louise von Essen

Patienter och anhöriga får stöd via U-CARE-portalen » Vid Uppsala universitet har man sedan åttiotalet forskat kring sambandet mellan somatiska sjukdomar och psykisk ohälsa. I pågående projekt ges cancerdrabbade tonåringar och vuxna stöd och kognitiv beteendeterapi över nätet. Av alla cancerdrabbade och deras anhöriga utvecklar så många som en tredjedel även emotionella problem på grund av sjukdomen. Trots det är det väldigt sällsynt att de får hjälp att handskas med dessa besvär. Inom programmet U-CARE vid Uppsala universitet har internetbaserade självhjälpsprogram omfattande bl.a. kognitiv beteendeterapi (KBT) utvecklats för olika patient- och anhöriggrupper. Dessa program tillhandahålls via U-CARE-portalen som utvecklats av forskargruppen. – Det finns många studier som visat att KBT är lika effektiv via nätet som via personliga möten. Får man ingen behandling för emotionella problem finns det en risk att de blir kroniska och leder till fler besvär, exempelvis ekonomiska, berättar Louise von Essen, leg psykolog, professor i vårdvetenskap och ledare för U-CARE. För närvarande pågår studier för cancerdrabbade tonåringar respektive vuxna via Portalen. Inom kort startar en studie för vuxna som haft hjärtinfarkt och snart studier för kvinnor med förlossningsrädsla respektive emotionella besvär efter en förlossning eller abort. – Vår förhoppning är att behandlingarna i framtiden ska implementeras i den reguljära vården, säger Louise von Essen. Vi tror att det kan vara ett bra och kostnadseffektivt sätt att hjälpa människor att handskas med emotionella besvär i samband med kroppslig sjukdom.

FORSKARBLADET

Kognitivt hörande är det forskningsfält som studerar hjärnans roll för hörandet. – Det är nyckeln till att förstå åldrande, minne och kommunikation, säger Jerker Rönnberg, professor i psykologi på Linköpings Universitet. Han är även föreståndare för Institutet för handikappvetenskap och Linnécentrum HEAD (HEaring And Deafness) som i mitten av juni arrangerade världskonferensen Cognitive Hearing Conference. Det är andra gången som konferensen hålls och minst en till ska det bli. När Linnécentrum grundades 2008 avsattes budget för tre internationella konferenser. – Vi är världsledande på forskning i området. Ja, vi har till och med namngett och utvecklat det. Konferensen är den enda internationella i sitt slag och vi vill bidra till den vetenskapliga utvecklingen, säger Jerker Rönnberg Till konferensen kom världens främsta experter på kognitivt hörande och kommunikation, bland dem huvudtalarna Susan Gathercole, Nina Kraus, Frank Musiek och Arthur Wingfield.

De forskningsbidrag som presenterades under konferensen handlade bland annat om framtidens hörapparater, hur hjärnan kan tränas till ett bättre hörande med musik och om multimodalt hörande, som läppavläsning och teckenspråk. Nya neurovetenskapliga fynd, klinisk forskning om cochleära implantat och auditiva och internetbaserade träningsprogram presenterades också. –

Forskningsfältet går från grundforskning till klinisk verksamhet och är därför intressant för många, säger Jerker Rönnberg. Själv talade han om arbetsminnets roll för hörseln under besvärliga ljudförhållanden, till exempel på ett mingelparty. Arbetsminnet är den förmåga som hjälper oss att hålla igång flera tankar samtidigt, men det är inte enbart ett lagringsutrymme. Det används också till att bearbeta den information vi får och på så sätt påverkar det kommunikationen. Linnecentrum HEAD är först i världen med att visa på sambandet mellan arbetsminnet och vad

Linköping som händer i hjärnan beroende på hög respektive låg kapacitet. – Vår forskning har visat att ett gott arbetsminne är mycket viktigt för möjligheten hos människor med hörselnedsättning att kunna följa en röd tråd i ett samtal. Testerna för att pröva arbetsminnet är enkla, men har fångat forskarvärlden. Med resultatens hjälp kan man urskilja vilken typ av brus och signalbehandling som behövs i en hörselapparat. – Detta är vårt bidrag till industrin. Hörapparater är en expansiv bransch, inte minst med tanke på de åldrande befolkningarna i många av världens länder, säger Jerker Rönnberg.

Runt 200 deltagare från hela världen var med på konferensen. En av talarna var Pamela Souza, associate professor på Northwestern University i Illiois, USA.

Professor Jerker Rönnberg var en av värdarna för världskonferensen Cognitive Hearing Conference som arrangerades för andra gången i Linköping i juni.

Satsning på djurhälsa - ger ett friskare samhälle » På Sveriges lantbruksuniversitet forskar man kring djurs hälsa och välfärd. – Djurs och människors framtida hälsa hänger ihop på många sätt. Vår tvärvetenskapliga forskningsplattform studerar gemensamma beröringspunkter med djuren i fokus, säger Bodil Ström Holst, programchef. Programmet Framtidens djurhälsa och djurvälfärd drog igång 2011 och utgör en brygga mellan olika discipliner, till exempel veterinärmedicin, husdjursvetenskap och landskapsarkitektur. Forskningen täcker alla djurslag med tyngdpunkt på katt, hund och häst. – Det finns en stor potential för forskning inom området, berättar Bodil Ström Holst. Vi arbetar för god djurhälsa men även med frågor

som rör djurs och människors gemensamma livsbetingelser. Ett viktigt exempel är utvecklingen av antibiotikaresistens men det finns även många gemensamma hälsofaktorer. Man har bland annat sett att djur kan fungera som indikatorer för gifter i människans närmiljö. – Livsstilssjukdomar orsakade av stress, brist på motion och felaktiga kostvanor drabbar våra djur precis som oss människor, säger Bodil Ström Holst. Till skillnad från människor väljer de inte sin livsstil själva vilket gör oss direkt ansvariga för deras hälsa.

FORSKARBLADET 17

HÄLSA & SJUKVÅRD

Framtidssatsning i Halmstad » När Högskolan i Halmstad satsar på framtiden går den från ett utbildande till ett forskande lärosäte med fokus på hälsa. Här erbjuder man en unik kombination av tvärvetenskapliga studier inom hälsa och livsstil utifrån idrottspsykologi, omvårdnad och handikappvetenskap. – Det finns flera lärosäten med samma hälsokoncept, men inga med vår unika kombination Vi vet att det finns ett stort intresse för just de här ämnena bland både forskare och finansiärer, säger Urban Johnson, forskningsledare för CVHI, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott. CVHI är en av tre basmiljöer på högskolan och

har drygt 80 medlemmar. Inom sektionen finns tre forskargrupper. Wigforssgruppen forskar om välfärds- och utbildningssystem och betydelsen för utsatta grupper. Den andra gruppen forskar i ämnet omvårdnad. Den tredje gruppen (IHF) koncentrerar sig på idrott, hälsa och fysisk aktivitet.

Gemensamt för alla tre är att fokus ligger på hälsa och livsstil. De flesta projekten är tvärvetenskapliga, bland annat forskningen om ett webbaserat kamratstöd för cancersjuka barn som lättare ska få sin röst hörd. Det är emellertid ingen slump att Högskolan väljer att rikta in sig på hälsa. – Vi har en lång tradition med en av de första idrottsvetenskapliga utbildningarna samt att Halland sedan länge står sig väl i hälsoundersökningar, säger forskningskommunikatör Helena Andin Wickström. Närheten till Hallands Idrottsförbund, en av landets sju idrottslärarutbildningar, samverkan med kommunen, Försvaret och Region Halland, Högskolehallen och gymmet i samma hus främjar det korta avståndet mellan studenter och forskare. – Nyligen fick vi rätt att examinera doktorer inom området hälsa och livstid, vilket också kommer att attrahera fler forskare, säger Urban Johnson. Ytterligare ett tecken på högskolans framgångar är den nya KK-miljön, vilket innebär att högskolan är ett certifierat lärosäte, vilket ger ekonomiska förutsättningar för innovationsdrivande forskning.

Fem snabba med socialminister Göran Hägglund » När vi möter Göran Hägglund har det snart gått två år sedan införandet av

patientens delaktighet och medverkan.

mellan offentligt och enskilt driven äldreomsorg. Slutsatsen var att det inte går att se några generella skillnader i kvalitet som kan härledas till driftsform. Genom en tydlig lagstiftning, effektiv tillsyn och öppna jämförelser av vårdens kvalitet vill jag främja en god och säker vård och omsorg. Det gäller förstås oavsett vem som utför vården.

Många känner en ökad trygghet i att få vård i hemmet. Vilket stöd ger regeringen till dessa?

Hur ser regeringen på de privata vårdbolags roll i arbetet med ökad patientsäkerhet?

Ett stort problem har varit att ansvaret för hemsjukvården ofta har delats mellan kommuner och landsting. Socialstyrelsen har i en rapport angett att personer i behov av hemsjukvård bland annat har bättre tillgång till behandling om en huvudman är ansvarig. Här ser vi en glädjande utveckling där två tredjedelar av kommunerna i dag har huvudansvaret för hemsjukvården. Regeringen ger stöd till SKL för att de ska fortsätta att stödja processen med att resten av landets kommuner ska ta över huvudmannaskapet.

Alla vårdgivare ska arbeta för en säker vård. Det ansvaret vilar lika tungt på alla aktörer, privata som offentliga.

en ny patientsäkerhetslag. På frågan om han tycker att man redan nu kan se några positiva resultat av den nya lagen svarar han utan att tveka ja. Ja, vi ser förändrade sätt att ta sig an patientsäkerhetsarbetet i vården. Lagen betonar vikten av att vårdgivaren engagerar patienter och deras närstående i patientsäkerhetsarbetet. Dessutom innebär lagen ett skärpt ansvar för vårdgivaren att arbeta systematiskt med patientsäkerhet. Den nya lagen medför även en förnyad klagomålshantering, vilket bland annat underlättar för enskilda att framföra klagomål. Hur ser regeringens visioner ut för det kommande arbetet kring patientsäkerhet inom vården? Finns det några vidare åtgärder utöver den senaste lagförändringen för att förstärka arbetet? Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. För att minska skadorna i vården genomförs en omfattande, tidsbegränsad patientsäkerhetssatsning under 2011–2014. Regeringen satsar totalt 2,5 miljarder kronor under perioden. Utgångspunkten för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara vårdskador. Vidare är strävan att vården ska präglas av en patientsäkerhetskultur som ska kännetecknas av förebyggande arbete samt

FORSKARBLADET

Med jämna mellanrum dyker det upp diskussioner kring privata vårdbolags roll inom vården och nyligen har flera röster höjts för vinststopp för just dessa. Går det att se något samband mellan privata och offentliga vårdbolag och vårdskadorna? Socialstyrelsen fick hösten 2011 i uppdrag att granska förekomsten av systematiska kvalitetsskillnader

Göran Hägglund Sveriges socialminister

Förnyar sjukvården

Patientsäkerhetslagen flyttar fokus mot förebyggande arbete

» Genom Idéprovningen och Forum for Health Policy vill Vårdalstiftelsen förbättra svensk sjukvård. Man ger stöd till nytänkande forskning och strategiska samarbeten och det övergripande målet är att förbättra människors hälsa och livsvillkor. Idéprovningen ska testa idéer som kan förbättra vården och som inte provats tidigare. – Genom Idéprovningen vill vi få fram det nya och det som ingen tänkt. Vi vill ha fram forskare, gärna unga, oprövade kort. Vid en traditionell utlysning kanske man får fram väldigt fina ansökningar från meriterade forskare, men det behöver inte innebära nytänkande, säger Vårdalstiftelsens VD, Thorbjörn Larsson. Man har identifierat tre områden där kunskap saknas: barns och ungas hälsa och välbefinnande, åldrandets utmaningar och organisation, politik och styrning i vården. – Vi har en utlysning som är öppen för alla, en ansökan och en snabb och anonymiserad urvalsprocess. Vi fokuserar i först på innovationsgrad och en bedömargrupp med ämneskunniga, nytänkande personer betygsätter idéerna. Sedan granskar erfarna forskare idéerna för att säkersälla vetenskaplig kvalitet, säger Thorbjörn Larsson. Enligt Thorbjörn Larsson tar det vanligtvis mycket lång tid för forskningsresultat att få konkret genomslag i vården. Detta ska inte gälla Idéprovningen. År 2011 startade Vårdalstiftelsen nätverket Forum for Health Policy 2011. – Det är en blandning mellan ett institut och en think tank. Vi svenskar har inte tidigare haft något som utvärderar sjukvårdssystemets sätt att vara. Säger politikerna att vi går åt ett håll så går vi ditåt. Det finns inte något oberoendeskap, säger Thorbjörn Larsson. Forum for Health Policy utgör ett forum för beslutsfattare, forskare, politiker och praktiker där de kan diskutera och inspireras vilket kan skapa förutsättningar för väl underbyggda beslut inom svensk vård. – Det finns ett forskningsområde som heter health policy analysis. Ingen svensk översättning finns. Det handlar om att titta på metanivån inom sjukvård och social omsorg. Här finns nästan inget gjort i Sverige alls. Dä rför behövs Forum for Health Policy, säger Thorbjörn Larsson.

» En ny patientsäkerhetslag trädde i kraft den 1 januari 2011, vilken ersatte lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Fokus har flyttats från att hitta syndabockar till att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Per-Anders Sunesson är avdelningschef på Socialstyrelsen och var huvudsekreterare i regeringens utredning som låg till grund för den nya Patientsäkerhetslagen. Han berättar att den kanske viktigaste delen av lagen var att vårdgivarna fick ökat ansvar att bedriva systematiskt arbete för att förebygga och förhindra vårdskador. – Att göra fel är mänskligt, men vad gör vi för att det inte ska inträffa igen? Det kan finnas bakomliggande orsaker som en kaotisk organisation, personalbrist eller oreda i medicinskåpet. Dessa orsaker måste identifieras och åtgärdas om patientsäkerheten ska förbättras inför framtiden. – Den gamla lagstiftningen var individfokuserad på så vis att om något hände så var fokus på om en enskild individ gjort fel. Lagen innehöll disciplinansvar och yrkesutövare kunde antingen få en erinran eller en varning. Patientsäkerhetsutredningens ställningstagande var att lagstiftningen inte gagnade patientsäkerheten och man föreslog att disciplinansvaret skulle avskaffas. Vilket också skedde i och med den nya lagen. Tidigare hade patienter kunnat klaga hos Hälso- och Sjukvårdens Ansvarsnämnd (HSAN). – Utredningen föreslog att den möjligheten skulle tas bort och alla klagomål skulle riktas till en myndighet som kunde få en överblick över alla klagomål inom hälso- och sjukvården. Att en enskild medarbetare riskerar att bli utpekad efter ett begått fel (vilket skedde tidigare) kan försvåra säkerhetsarbetet på en arbetsplats i och med att folk blir rädda för att dryfta problem. – För att skapa en säkerhetskultur i en verksamhet måste man börja våga tala om det som är fel istället för att sopa saker under mattan så att olyckor sker igen, säger Per-Anders Sunesson. Detta sätt att tackla säkerhetsarbetet inom sjukvården är inte unikt för Sverige utan del av en bred trend i världen. – Hur mycket lagen bidrar till är svårt att avgöra. Den här rörelsen fanns redan innan lagen kom på plats. Men nu är den tydliga signalen från lagstiftarnas sida att man inte främst ska leta efter syndabockar utan jobba för att olyckor inte ska inträffa igen. Han betonar dock att man givetvis inte ska strunta i om enskilda medarbetare innebär en fara för patientsäkerheten. – Det kan finnas en yrkesutövare som struntar i regelverk och exempelvis har missbruksproblem. Då måste man ta itu med yrkesutövaren. Men man ska inte nöja sig med att bara hitta den som gjorde fel i det enskilda fallet.

Per-Anders Sunesson Thorbjörn Larsson

Jurist i grunden och chef på Socialstyrelsens Tillsynsavdelning. Var huvudsekreterare i Patientsäkerhetsutredningen som tillsattes av regeringen.

VD på Vårdalstiftelsen

FORSKARBLADET 19

HÄLSA & SJUKVÅRD

Kognitivt åldrande – grundforskning och klinisk tillämpning Åke Wahlin, Iréne Ericsson och Anna Dahl på Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping.

» På Institutet för gerontologi vid Hälsohögskolan i Jönköping står det kognitiva åldrandet i fokus. Varför drabbas t.ex. vissa individer av minnesförlust och demens medan andra lever hela livet ut utan besvär? Generna är viktiga men det handlar också om en rad andra inre och yttre orsaker. i hög ålder. Samtidigt blir det mer komplicerat i hög ålder, där studier ofta visar att de normalviktiga har högre risk för lägre minnes- och tankeförmåga och demens. Enligt våra studier är det dock snarare en ofrivillig viktnedgång som ökar risken. I hög ålder kan viktnedgång vara ett tidigt tecken på en begynnande demens.

” Den demenssjuke vill ofta inte visa sina brister och för att vara delaktig i sociala sammanhang behövs initiativ och stöd från personer i omgivningen. ”

Individers olikheter i kognitivt åldrande beror enligt forskarna på en komplicerad blandning av inre och yttre faktorer. Forskningen går i hög grad ut på att finna orsaker. En viktig källa till kunskap är Swedish Adoption Twin Study of Aging (SATSA), ett samarbete med Karolinska Institutet där man sedan 1984 följt 859 tvillingar och deras utveckling. Fil.dr. Anna Dahl förklarar: – Det är t.ex. intressant att studera de tvillingpar som inte vuxit upp tillsammans, hur stor del av utvecklingen som är helt genetisk och hur stor del vi kan hitta i miljön, berättar Anna, som specialiserat sig på kopplingen till fetma sedan 2004, och hittat intressanta samband: Vi ser t.ex. att den som är överviktig i medelåldern har en lägre minnes- och tankeförmåga

FORSKARBLADET

– I en av studierna filmades exempelvis patienters egentid med kontaktpersonen. Något händer när tid avsätts för personen. Trygghet och tillit ökar då miljön tillrättaläggs och då de får vara med och bestämma samt får känna sig som en jämlike. Dessa stunder då relationen upprättas sitter sedan kvar länge hos patienten, konstaterar Iréne Ericsson.

Anna Dahl

Iréne Ericsson disputerade 2011 med avhandlingen Välbefinnande och demens. Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demenssjukdom. Kunskapen som avhandlingen

Utveckling av t ex kognitiva förmågor över tid A Funktionsnivå

Åke Wahlin, professor i gerontologi, och även koordinator för det internationella nätverket av befolkningsstudier INOPA (International Network of Public Health and Ageing), då det också är viktigt att ta reda på vilka av de svenska forskarnas resultat som är universella.

– Omgivningen och stödpersonerna har visat sig vara det allra viktigaste för drabbade individer. Den demenssjuke vill ofta inte visa sina brister och för att vara delaktig i sociala sammanhang behövs initiativ och stöd från personer i omgivningen.

Föränderliga förmågor Skillnaderna ökar

Genomsnittet

B Funktionsnivå

– Vi gerontologer letar efter orsakerna bakom alla typer av livsförlopp. Det mänskliga åldrandet karakteriseras av tilltagande variabilitet i såväl kognitivt som medicinskt/biologiskt och socialt avseende, vilket betyder att jämnåriga personer är alltmer olika inbördes ju äldre de är. I vår forskning vill vi ta reda på varför det är så, förklarar

gett sprids t.ex. genom uppdragsutbildningar för vårdpersonal vilka ger 10 högskolepoäng.

Stabila förmågor Skillnaderna ökar Andra förändras nästan inte alls Genomsnittet

Vissa förändras mer negativt Ung Medelålders Gammal Mycket gammal

Ung Medelålders Gammal Mycket gammal

CID forskar för global hälsa Egna celler » Mikroorganismer orsakar många svåra infektioner i världen. Forskningscentret CID vid Karolinska hoppas kunna bidra till världshälsan genom att ta fram nya läkemedel och vaccin mot flera vanliga sjukdomar.

Malariaparasiter, HIV-virus, tuberkulos och pneumokocker, det är några exempel på mikroorganismer som forskarna vid CID (Center for Infectious Disease research) försöker hitta nya sätt att angripa. – Vår forskning handlar om mikroorganismer som är vanliga orsaker till sjukdom i världen. Pneumokocker är till exempel en vanlig orsak till hjärnhinneinflammation och öroninflammation, men också till blodförgiftning och lunginflammation. Lunginflammation är en av de vanligaste orsakerna i världen till att barn under fem år dör, berättar Birgitta Henriques Normark, professor och forskningsledare.

strand leder en grupp som fokuserar på den bakterieflora vi har i tarmen.

- Vårt mål är att svara på frågan: Hur blir man av med en infektionssjukdom utan att förstöra kroppens egna strukturer? Det säger Markus Maeurer, vid CID, som forskar om hur vi ska kunna använda kroppens immunförsvarsmekanismer vi behandling av tuberkulos.

– Vi har bland annat samlat in prover från ett stort antal friska personer, säger Lars Engstrand. På så sätt har forskningen för första gången fått ett referensmaterial så att vi vet hur tarmfloran hos en frisk person bör se ut. Forskargruppen undersöker också om tarmfloran kan utgöra en reservoar för antibiotikaresistensgener hos bakterier och hur tarmfloran hos bäbisar påverkas av om de föds vaginalt eller med kejsarsnitt.

– Många bär pneumokocker i luftvägarna utan att bli sjuka, säger Birgitta Henriques Normark. Varför vissa drabbas och andra inte är en sak som vi försöker ta reda på.

– Vi hoppas bland annat kunna ta reda på om störd tarmflora är en orsak eller en konsekvens av exempelvis en blindtar msinf lammation, säger Lars Engstrand. Kan vi återställa en rubbad tarmflora kan det vara ett behandlingsalternativ till antibiotika vid exempelvis vissa diarrésjukdomar. Utöver att hitta läkemedel, vaccin och säkra diagnosmetoder försöker man också ta reda på varför dessa mikrober gör oss sjuka och varför vissa drabbas medan andra tycks vara immuna. En viktig fråga är hur sambandet mellan bakterierna och människorna ser ut och varför vissa sjukdomar tycks bana väg för andra.

På CID finns sex professorer som ansvarar för var sin forskargrupp. Sammantaget arbetar här ca 100 studenter och forskare. Var och en av dessa forskargrupper har fokus på en typ av sjukdomsalstrande mikroorganism. Lars Eng-

– Infektionssjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och den allt vanligare antibiotikaresistensen hos bakterier har gjort forskningen ännu mer angelägen, säger Birgitta Henriques Normark.

Den forskargrupp som Birgitta Henriques Normark leder försöker utveckla ett vaccin som kan skydda mot pneumokocker och ett stort framsteg var när man upptäckte det så kallade piluset på pneumokockerna, en ytstruktur som tros spela stor roll för hur pneumokocker kan binda till celler.

mot tuberkulos

Vad är det som gör att endast 2-3 av 10 som utsätts för tuberkulossmitta drabbas av sjukdomen? Vad är det för skillnad på immunförsvaren hos de som drabbas och de som klarar sig? I Sverige drabbas 500-600 personer per år medan det i världen dör mer än 3000 personer per dag i tuberkulos. Vanlig tuberkulos behandlas med antibiotika i sex månader men det finns multiresistenta bakterier som är mycket svåra att stoppa. Då är dödligheten större än för cancer, 30 procent dör inom 12 månader. Den som smittas lider av förstörd lungvävnad och kraftig inflammation. Ett sätt att hjälpa dessa människor är att använda kroppens egna immunförsvarsmekanismer. -Detta kan göras med hjälp av så kal�lade mesenkymala stromaceller från patientens benmärg. De kan odlas utanför kroppen och sedan ges tillbaka till patienten. Detta har visat sig främja läkningen av lungvävnaden, stoppa inflammationen och hjälpa kroppens immunförsvar att tillsammans med antibiotika bekämpa sjukdomen.

FAKTA CID (Center for Infectious Disease research) vid Karolinska Institutet i Solna startades 2010. Det finns sex olika forskargrupper på CID, och var och en fokuserar på en specifik sjukdomsgrupp. Forskningen är inriktad på biologiskt relevanta infektionssjukdomar med fokus på vad som gör att mikrober orsakar sjukdom, på motståndskraft mot antimikrobiella substanser och på utveckling av nya läkemedel.

Birgitta Henriques Normark

Foto / text: Birgitta Stolt

Mats Wahlgren

-En studie med kollegor i Vitryssland visar att sådan behandling är säker och att man snabbare kan bli av med tuberkulosbakterier. Vi förbereder nu med bland annat Harvard och UCL i London en stor studie i Sydafrika hur egna celler kan användas i behandlingen av resistent tuberkulos, avslutar Markus Maeurer.

FORSKARBLADET 21

Jonas Himmelstrand Grundare av tankesmedjan Mireja och familjepolitisk expert i Riksorganisationen Haro. Han är författare till boken ”Att följa sitt hjärta - i jantelagens Sverige” (2007) som redan då behandlade dessa frågor. Han är en internationellt känd kritiker av svensk familjepolitik och har bl.a. talat på ett expertgruppsmöte i FN. Jonas är svensk men bor i utbildningspolitisk exil på Åland.

FORSKARBLADET

UTBILDNING

Hemundervisning

- vetenskapen och politiken » Hemundervisning är västvärldens snabbast växande skolform. I USA hemundervisas idag hela 4 % av alla barn i skolåldern. Skolforskarna förväntar sig att ökningen fortsätter. Hemundervisning är ett intressant nutidsfenomen både ur politisk- och forskningssynpunkt. Skola är en så dominerande företeelse i dagens värld att många inte tror att man kan lära på något annat sätt. Men sett ur den mänskliga historien så är hemundervisning en ännu mer dominerande form av undervisning. Några jämförande studier gjordes inte när skola infördes. Skola var ett politiskt beslut före demokratins breda inträde och innan de moderna psykologiska och pedagogiska vetenskaperna. Men idag kan vi jämföra skola med hemundervisning och studierna hittills visar ingen klar fördel för skola. Sett ur dagens etablerade skolforskning så kan hemundervisning aldrig fungera. Det saknas ju högskoleutbildade lärare, specifika läroplaner för olika åldrar, ett dagligt socialt sammanhang med jämnåriga, och detaljerad myndighetskontroll. Men den evidensbaserade forskning som idag finns visar att hemundervisning fungerar alldeles utmärkt. Pedagogiskt outbildade föräld-

begripligt. Men att Sverige i praktiken förbjöd hemundervisning 2011 är närmast obegripligt både ur människorättslig och ur vetenskaplig synvinkel. Att förbudet är verklighet visas av att minst 30 % av Sveriges hemundervisande population lämnade Sverige i ett slags politisk exil till våra nordiska grannländer. Idag finns dock utvecklingspsykologer som börjar kunna förklara mekanismerna bakom hemundervisningens goda resultat. Hemundervisade barn är väsentligt mer lärbara än skolbarn. De är mer nyfikna, intresserade och studiemotiverade än skolbarn genom den tryggare och emotionellt mer accepterande miljön i hemmet. Man menar att enbart detta kan räcka som förklaring till hemundervisningens goda resultat. Annan forskning visar att hemundervisade barn får betydligt mer uppmärksamhet från vuxna än skolbarn av den enkla anledning att en förälder oftast bara har ett till tre barn i hemundervisning jämfört med

emotionella omständigheter. Dagens skolmiljö är dock sällan gynnsam. Den hårda miljön tvingar hjärnan hos många barn i emotionellt försvar vilket försvårar hjärnans naturliga utveckling. Men även enklare förklaringar duger. Hemundervisade barn exponeras betydligt mer för vuxna än skolbarn gör. Konstigt vore väl om de inte lärde sig bete sig som vuxna på detta vis. Med flera miljoner hemundervisade barn runt om i världen finns ett eldorado av forskningsmöjligheter att förstå lärprocessen på ett helt nytt djup. Detta borde givetvis ha högsta möjliga mänskliga prioritet. Men i många länder, inte minst Sverige, sätter okunskap och fördomar hos politiker ännu stopp för denna utveckling. Jonas Himmelstrand

” Hemundervisade barn har lika bra självförtroende, bättre ledaregenskaper och upplevs ofta som väsentligt mer socialt mogna än skolbarn. ” rar åstadkommer lika bra eller bättre resultat än skola, både socialt och akademiskt. I en perfekt forskningsvärld borde ju detta innebära ett omedelbart intresse och ett ifrågasättande av skolans framgångsfaktorer. Självfallet kommer detta även om det hittills varit trögt. Våra etablissemang förefaller närmast i chock över att hemundervisning visat sig så framgångsrikt. I de flesta demokratier är detta inget praktiskt problem eftersom man accepterar de tiotal internationella konventioner som klart uttrycker att undervisning är föräldrarnas ansvar och inte statens och därmed ger laglig möjlighet till hemundervisning. Dock finns undantag, och Sverige är ett av dem. Att Tyskland har förbud mot hemundervisning genom en skollag från 1938 är

20-35 barn per lärare i skolan. Men hur är det med den sociala utvecklingen? Gällande social utveckling finns en stark uppfattning att barn måste umgås med stora grupper jämnåriga varje dag för att mogna socialt. Hemundervisning visar dock att detta är en myt. Faktum är att här visar hemundervisningen sin största överlägsenhet gentemot skola. Hemundervisade barn har lika bra självförtroende, bättre ledaregenskaper och upplevs ofta som väsentligt mer socialt mogna än skolbarn. Återigen har moderna utvecklingspsykologer hittat en rimlig förklaring med hjälp från neurobiologin. De säger att social mognad inte har något att göra med social aktivitet. Det är istället resultatet av en neurologisk process som sker spontant under gynnsamma

FORSKARBLADET 23

HEMMAROBOT

SVENSK SPETSTEKNOLOGI

YTSEENDE

LÄTTVIKT

Stefan Ingves

Foto: Lars Heikensten

Industri & Teknik

Centralbankens roll efter finanskrisen » Idag tänkte jag diskutera hur jag ser på Riksbankens framtida roll. Jag tänkte fokusera påberöringspunkterna mellan penningpolitik och finansiell stabilitetspolitik och det nya politikområdet makrotillsyn. De senaste fem åren har varit en extraordinär period för världsekonomin med krishantering och stora svängningar i tillväxt och ekonomisk utveckling. För politiker och myndigheter i många länder har det varit, och är fortfarande, en komplex och svårnavigerad värld. Fem år efter att finanskrisen bröt ut håller många länder fortfarande på med att städa upp efter krisen. Man kan konstatera att finansiella kriser är dyra och tidskrävande processer och att det tidigare har gjorts alldeles för lite för att förhindra att de inträffar. Den finansiella krisen har gjort det tydligt att det inte räcker med prisstabilitetför att säkra finansiell stabilitet och en stabil ekonomisk utveckling. Det penningpolitiska ramverket behöver därför utvecklas så att det tar större hänsyn till vikten av finansiell stabilitet. Den finansiella krisen har också visat på brister i den finansiella stabilitetspolitiken, nämligen att mikrotillsyn inte är någon garanti för finansiell stabilitet. Den finansiella stabilitetspolitiken behöver därför också utvecklas och få tydligare mandat och verktyg för att hantera systemrisker. Som ett svar på detta växer nu makrotillsynen fram som ett nytt politikområde. Slutligen har den finansiella krisen visat att penningpolitiken och den finansiella stabilitetspolitiken måste samordnas i ännu högre grad än tidigare. Det råder därför en stor samsyn internationellt om att centralbankernas och andra myndigheters roller och ansvar behöver omprövas. Läs hela artikeln på www.riksbanken.se

FORSKARBLADET

Forskning kring hushå » Svenska hushåll överskuldsätter sig allt mer i takt med den finansiella utvecklingen och att tillgängligheten till krediter ökar. Enligt Kronofogden är cirka 400000 hushåll i Sverige överskuldsatta. En forskargrupp på Centrum för bank och finans vid KTH i Stockholm driver ett av Vinnova finansierat projekt som följer processen från kreditgivningen till att privatpersoner och mindre företag eventuellt hamnar på obestånd. Forskningen sker ur både kundens och bankens synvinkel.

givare. Forskningen handlar också om banken som motor i den lokala ekonomin. Ett exempel på sådan forskning är vad som händer om det lokala bankkontoret lägger ned sin verksamhet på orten. Ett centralt forskningsområde är också det finansiella systemets roll i innovationsprocessen, förklarar Mats Wilhelmsson.

Mats Wilhelmsson är professor i tillämpad finansiell ekonomi samt föreståndare på Centrum för bank och finans (Cefin), som tillhör skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH. Centrat består av cirka 30 personer.

Det av Vinnova finansierade projektet ”Kreditgivning, skuldsättning och obestånd” driver Mats Wilhelmsson i samarbete med Annina H Persson, professor i civilrätt vid Örebro universitet, och Lars Silver, ekonomiprofessor vid Umeå Universitet. Annina arbetar med lagstiftningen i projektet, samt intentionerna kring dessa och har under hösten 2012 bland annat arbetat vid Finansdepartementet med en ny lagstiftning kring sms-lån. Lars forskning är inriktad på bankerna i Sverige, som tillhör ett av de

– Här sysslar vi med forskning inom finans i vid bemärkelse och kanske inte på det traditionella sättet. Vår forskning är inriktad på möten mellan bank och kund, vad som händer vid deras kontakt med banken och bankens roll som råd-

ållens skuldsättning och insolvens länder där det är lättast att få banklån idag, och har skrivit flera böcker och artiklar om dessa.

synvinkel och Annina H Persson ser på projektet ur ett juridiskt perspektiv.

– Tillsammans följer vi kedjan från själva kreditgivningen till det sista möjliga steget; dvs.

Projektet påbörjades för två år sedan. Nu avser man att i en kommun, Örebro, ta del av registren

” Vi ser att det finns mer krediter att få idag och rådande lågränteekonomi spelar förstås in. Vårt forskningsprojekt handlar om både bankens och kundens perspektiv. ”

Mats Wilhelmsson Professor i til�lämpad finansiell ekonomi vid KTH

Lars Silver Ekonomiprofessor vid Umeå Universitet

exekutiv auktion av fastigheten. Det finns många steg däremellan och givetvis många individuella avvikelser, berättar Mats Wilhelmsson och fortsätter: Vi tittar på vad som triggar igång processen, varför överskuldsätter sig hushållen i förhållande till sin inkomst? Vi ser att det finns mer krediter att få idag och rådande lågränteekonomi spelar förstås in. Vårt forskningsprojekt handlar om både bankens och kundens perspektiv. Lars Silver är experten ur bankernas

hos kronofogden och göra olika typer av analyser. – Det stämmer. Vi ska titta på vad som gör att man hamnar hos kronofogden. Dels jämför vi då de som har fått betalningsanmärkelse med kommunens övriga befolkning, dels tittar vi exempelvis på hur livssituationen såg ut åren innan för de som hamnat hos kronofogden. Det ska bli spännande att se vad vår forskning kommer att visa för resultat i detta projekt, konstaterar Mats Wilhelmsson.

Anna H Persson Professor i civilrätt vid Örebro Universitet

FORSKARBLADET 27

Industri & Teknik

Begnt-Göran Rosén

Ytan är allt » Idag talar vi inte om utseende, utan ytseende, inte form utan känsla. Överallt möter du olika ytor. Blanka ytor som ska förföra ditt öga eller sammetslena ytor som ger dina fingertoppar en känsla av lyx men det finns även betydelsefulla ytor i det fördolda. I drivlinan på ett fordon innebär rätt yta lägre bränsleförbrukning och minskade utsläpp. Med rätt yta skapas både mervärden och konkurrensfördelar. Industridesigners är ofta duktiga på form, färg och materialval. Vi tillför ytterligare ett verktyg som kan förbättra produkter inom alla områden, berättar professor Bengt-Göran ”BG” Rosén som leder forskningsgruppen Funktionella ytor. Hans mål är att kunna sätta siffror på olika specifika ytor, det skulle underlätta för tillverkaren att beställa och få fram precis den yta och funktion

tong eller tyg som till metall och plast vilket är vanligast idag. Formsprutad plast med rätt känsla När du tittar dig omkring ser du mängder av produkter tillverkade av formsprutad plast, allt från telefoner till vägguttag och reglage. Alla är de produkter som får sitt utseende och sin struk-

” Vi kan mäta hur ytan ser ut och fungerar både ur ett mikrooch nanoperspektiv. Utifrån det kan vi förbättra egenskaper eller fastställa mått på hur ytan ska se ut och fungera. ” de vill ha. Om de lyckas sätta sifferkoder på olika ytor och dess funktioner skulle de bli först i världen med detta. Varför välja mellan funktion och utseende? En yta upplevs olika beroende på hur nära man tittar. Vi kan mäta hur ytan ser ut och fungerar både ur ett mikrooch nanoperspektiv. Utifrån det kan vi förbättra egenskaper eller fastställa mått på hur ytan ska se ut och fungera. Kanske vill man att ytan ska ge ett matt intryck men vara enkel att tvätta och hålla ren. Kanske kan man ersätta kostsam polering med en annan yta som ger samma upplevelse av blankhet. Tekniken är gränslös och kan lika gärna användas för trä, be-

FORSKARBLADET

tur från verktyget där de produceras. Verktygen tillverkas oftast hantverksmässigt men nu har vi tillsammans med andra forskningsinstitut skapat förutsättningar att delaoutomatisera processen med nya robot- och lasertekniker. Det ökar den europeiska konkurrenskraften inom området och ger möjlighet till ”in-process control” av högprecisionstillverkning. Ytor för lägre bränsleförbrukning Sänker man vikten på ett fordon med 100 kg kan bränsleförbrukningen minska med 0,15 l/ mil. Tillsammans med svensk fordonsindustri, underleverantörer, Linköpings-, och Lunds Universitet tar vi fram simuleringsteknik för att

FAKTA Forskningsgruppen Funktionella ytor är en del av forskningen inom Maskinteknisk produktframtagning, MTEK, vid Högskolan i Halmstad. Gruppen är världsledande inom sitt område och består av 15 forskare under ledning av Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik. De bedriver sitt arbete i nära samarbete med den svenska och europeiska industrin samt forskarkollegor vid universitet i Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Sverige. Med stöd av state of the art-mätmetoder utvecklar de kunskapen kring interaktionen mellan ytskiktens tillverkning och dess funktionella egenskaper. För mer information och kontakt, se vår hemsida: www.hh.se/mtek

kunna ersätta konventionella tunga stålmaterial med nya lättare och starkare ”superlegeringar” fortsätter BG. Men det finns fler sätt att minska bränsleförbrukning och utsläpp. 7% av all olje och bensinförbrukning i världen skapas genom förluster i fordonens mekaniska drivsystem. Sedan 1988 samarbetar vi intimt med Volvo för att minska förlusterna. Genom att studera kolvar, kolvringar, kamaxlar och kugghjul på i det närmaste en atomär nivå och sedan införa smarta val av produktionsteknik och ytor, har vi bidragit till en betydande sänkning av bensinförbrukning och avgasutsläpp. Tekniken är generell och möjligheterna att skapa mervärden och konkurrensfördelar är stora, avslutar Bengt-Göran Rosén.

Dagens truck blir morgondagens hemmarobot » Med hjälp av robotteknik som används inom industrin ska framtidens boende för äldre bli bättre och erbjuda ett självständigt liv med hög livskvalitet. Redan i år testas det nya intelligenta robotsystemet GiraffPlus som är utvecklat vid Örebro Universitet. Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro Universitet (AASS) utvecklar ett mobilt robotsystem som får självständig perceptions- och beslutsförmåga genom att samverkar med intelligenta sensorer i sin omgivning. Detta gör det möjligt för applikationen att uppfatta omgivningen, lära sig viktig information om sin närmiljö och avgöra hur den ska agera för att på bästa sätt hjälpa sin användare. AASS har utvecklat intelligenta robotsystem för flera industriella behov, till exempel obemannade arbetsfordon som hjullastare, gruvtruckar och gaffeltruckar. Nu har man använt sin erfarenhet i utvecklingen av smarta lösningar för framtidens äldreboende. Oavsett om roboten som utför arbetet är en 14-tons truck eller en robot för hemmiljö ska den fungera självständigt med hjälp av information som samlas in och bearbetas av roboten själv och i samverkan med sensorer i omgivningen. GiraffPlus heter projektet som ska förbättra vardagen för våra äldre. Man använder det befintliga robotsystemet Giraff och kombinerar det med ett nätverk av sensorer från Tunstall. Sensorerna kan exempelvis mäta blodtrycket, upptäcka om någon ramlat, se var i lägenheten personen befinner sig eller känna om spisen är påslagen. Helt enkelt funktioner skräddarsydda efter brukarens behov.

Användaren kan kommunicera med, och via, sin Giraffrobot. Det är en mobil robot utrustad med bildskärm, webbkamera, högtalare och mikrofon. Den har även ett Skype-liknande gränssnitt som gör det möjligt för både anhöriga och för vårdpersonal att göra virtuella besök i hemmet. I satsningen inom robotik för äldrevård har AASS deltagit i etableringen av Ängens forsknings- och innovationslägenhet. Ett samarbetsprojekt där man tillsammans med företag och offentlig sektor kan utveckla, testa och visa upp smarta lösningar i en autentisk miljö. Under 2013 kommer dessutom GiraffPlus att installeras och testas hos minst 15 äldre personer i Sverige, Italien och Spanien. Testerna innebär en god möjlighet att prova robotsystemet och analysera brukarnas verkliga behov i deras hemmiljö.

FAKTA Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS) är en del av Institutionen för naturvetenskap och teknik vid Örebro Universitet. AASS bedriver internationellt erkänd forskning inom området autonoma sensorsystem. Förutom industriella projekt i samarbete med ledande företag är AASS värd för flera högprofilerade forskningsprojekt. ExCITE, GiraffPlus och RobotEra är alla angelägna EU-projekt med syfte att utveckla framtidens boende och omsorg för äldre.

I Ängens forsknings- och innovationslägenhet kan forskare diskutera direkt med brukare om robotar och intelligenta funktioner i hemmet.

Läcker du när du hostar och nyser?

En forskningsstudie om behandling av urininkontinens

Illustratör: Kati Mets

Läs mer om smartphonestudien och anmäl dig på; www.tät.nu

Industri & Teknik

Presshärdat borstål

– en svensk spetsteknologi » För fordonsindustrin är utvecklingen av material och processer mycket viktigt ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Presshärdat borstål är ett hårt och segt material som kan göra konstruktioner både starkare och lättare. Tekniken uppfanns i Luleå på 1970-talet och används i bilars kaross- och säkerhetskomponenter. Professor Mats Oldenburg leder Centrum för Högpresterande Stål (CHS), vid Luleå tekniska universitet (LTU). – Det här är en teknik där Sverige är världsledande idag men det är en teknik i snabb utveckling och det krävs fortsatt satsning om vi ska kunna hänga med. Vid LTU och inom CHS har man tagit fram flera modeller för simulering av hållfasthet och materialbrott som används bland annat hos Volvo och Ford. – Vid vårt labb har vi möjlighet att följa händelseförlopp på tre millisekunder. Detta gör att vi noggrant kan studera brott- och töjningsprocesser. Vi fortsätter utveckla modeller för användning av borstål. Vi kan skräddarsy materialegenskaper så att olika delar av en komponent får olika egenskaper efter behov. Martin Jonsson är forsknings- och utvecklingschef hos Gestamp Hardtech, företaget som uppfunnit och utvecklat presshärdningstekniken. – Processen togs från början fram för slita-

FORSKARBLADET

gekomponenter men sedan 1990 är tillverkningen helt inriktad på säkerhetskomponenter till fordon, till en början sidokrockskydd och idag stora delar av karossen. – Vi samarbetar med CHS i utvecklingen av presstekniken med hjälp av deras simuleringsmodeller och har ett nära samarbete med fordonstillverkarna för komponentutveckling. Vi utvecklar själva alla verktyg för processen här i Luleå. Borstål är lätt att härda, forma och svetsa. Vi går mot mer borstålskomponenter i bilkarossen för att tillgodose kraven på högre säkerhet och minskad bränsleförbrukning. – Vi har använt borstål i karossdelar sedan 2000, berättar Hans Lindh, chef för Kaross, Ytbehandling, Dörrar och

Luckor på Volvo Personvagnar. Då var andelen borstål 4 procent, idag är den 20 procent och i nästa generations bilar 40 procent. Volvo Personvagnar samarbetar med LTU och Gestamp Hardtech i utvecklingen av material och komponenter. – Vi gör all karossutveckling här i Göteborg så för oss är det väldigt viktigt att behålla och utveckla kompetensen på det här området i Sverige, säger Hans Lindh. Användningen av borstål gör att vi kan minska vikten på komponenterna med 25 procent. Detta kan sätta igång en positiv spiral där mindre vikt ger mindre motorer som i sin tur ger mindre bränsleförbrukning.

Borstål i bilar 50

% of BWI weight Hot-formed parts in lower and upper body!

~40%

40 30 Mainly hot-formed parts in upper body!

20 10 V70 2000

XC90 2002

V70’ 2007

XC60 2008

S60 2010

V40 2012

SPA

FORSKARBLADET 31

Industri & Teknik

Lättare produkter - väger tungt i konkurrensen »

LIGHTer Arena vill skapa en mötesplats och en kunskapsbank kring lättviktsteknologi. – Lättvikt ger tillväxt, jobb och stärker konkurrenskraften hos den svenska industrin, säger Stefan Gustafsson-Ledell, forskningschef på Swerea i Jönköping och verksamhetsledare för LIGHTer. Miljön kräver att vi minskar våra utsläpp. Ett sätt är att minska vikten på fordon och annan teknik. – Om nytillverkade bilar ska klara utsläppsgränserna år 2020 måste de väga fyrtio procent mindre än vad de gör idag, säger Stefan Gustafsson-Ledell. Lättvikt har också en tydlig koppling till ekonomin. Man brukar säga att varje kilo som du får bort från vikten på ett flygplan är värt 10 000 kr hos slutkunden. Och det är inte bara fordon som behöver bli lättare. Alla produkter som någon gång måste transporteras utgör en mindre belastning på miljön om de minskar i vikt. Med lättare material blir vindkraftverk effektivare och lättare handhållna verktyg ger bättre arbetsmiljö. Även broar och andra byggnader kan komma att tillverkas i komposit i framtiden, tror Stefan Gustafsson-Ledell. Industrin i Sverige har länge varit medvetna om viktens betydelse och det har skett en hel del forskning och utvecklingsarbete på området. För tre år sedan tog Swerea, Innovatum, västra Götalandsregionen och ett antal industrier initiativ till

LIGHTer Arena, ett samarbete som skulle kunna knyta ihop säcken. Idag är ett hundratal intressenter av olika slag knutna till LIGHTer Arena och nyligen enades man kring en gemensam färdplan, 20 år framåt i tiden. – Vi är branschöverskridande, vilket kommer vara en förutsättning, säger Stefan Gustafsson-Ledell. Nästan hela Sveriges industri står bakom den här satsningen och målsättningen är att vi ska vara både en kunskapsbas och ett nätverk. Vi arrangerar bland annat workshops och skapar och koordinerar utvecklingsprojekt och kompetensutvecklingsmöjligheter till exempel har en forskarskola skapats. Det finns många sätt att reducera vikten hos en produkt. Ett är förstås att använda lättare material, ett annat är att förändra konstruktionen eller att förbättra egenskaperna hos de material man

redan använder så att de kan göras tunnare. Teknik och material finns redan idag. Problemet är bara att den än så länge är så dyr att den omöjligen kan konkurrera med befintliga produkter. – Visst går det att tillverka en bil helt i komposit, men den skulle kosta några miljoner, säger Stefan Gustafsson-Ledell. Ett par av våra största utmaningar är därför att få ner priset på lättviktsmaterial och att skapa en produktionsapparat så att tillverkningen kan komma upp i volym. Vi måste också utarbeta ett system för återvinning. En annan utmaning är att certifieringssystem och lagkrav inte är avpassade för dessa nya material. – LIGHTer Arena en viktig uppgift att fylla som pådrivande i de här frågorna, konstaterar Stefan Gustafsson-Ledell. Det är en angelägen uppgift som inte kan vänta. Lättvikt är helt enkelt framtiden.

FAKTA Fordonsindustrin, transportsektorn och verkstadsindustrin är några branscher där man arbetar hårt för att utveckla lättare teknik. Även byggsektorn med prefabricerade byggelement och sjukvården med proteser och lyfthjälpmedel har glädje av lättviktsmaterial. LIGHTer Arena har stakat ut en lättviktsagenda och en färdplan mot 2033. Utvecklingsoch innovationsinsatser väntas ge Sverige ett teknologiövertag och svensk industri en konkurrensfördel. Lättvikt ger konkurrenskraft, jobb och tillväxt.

FORSKARBLADET

Nya möjligheter med kompositmaterial » Bilbatterier, medicinska produkter och nanofibrer av slam från pappersbruk. Kompositforskningen gör stora framsteg och vinner fler användningsområden. Inom Luleå tekniska universitet drivs världsledande forskning. Kompositer är konstgjorda material som består av olika ämnen med helt skilda egenskaper och som sammansatt får helt nya egenskaper. Detta ger många nya möjligheter inom både teknik och medicin eftersom olika kompositmaterial, särskilt de med långa fiber, blir mycket starka och fungerar som armoring för plaster. Vid Composite Centre Sweden (CCSWE), som är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet och Swerea SICOMP, arbetar man för att främja forskning och utbildning inom kompositmaterial och tillverkning. CCSWE bedriver sitt arbete inom tre forskningsområden (strukturella kompositer, nanokompositer och biokompositer) som utvecklar material bland annat för fordonsindustrin, byggindustrin och inom medicin. Att hitta nya metoder för att bryta ner cellulosan och på så sätt skapa nya slitstarka kompositmaterial är ett område som utvecklas stort på senare tid. – Att titta på restprodukter är det nya inom bionanoteknik. Det senaste genombrottet vi har haft är att man kan separera restprodukter från pappersbruk till nanofibrer och nanokristaller. De minsta partiklarna i cellulosaproduktion följde tidigare ut med tvättvattnet in i havet, men nu lagras det till slam som kan användas som råvara till framställning av nanocellulosa, berättar Kristiina Oksman som är professor vid institutionen för teknikvetenskap och matematik vid LTU. Forskningen och framstegen kring kompositmaterial får ringar på vattnet. – Tidigare så fanns det bara cellulosa i papper men på sikt kommer det att finnas i flera högteknologiska och medicinska produkter. Dagens teknik när det gäller medicinska produkter, som ledband, kan bli mycket bättre med bionanokompositer. I dag har man ingen bra ersättning för mänskliga ligament.

I framtiden väntar fler områden för kompositmaterial. Bilindustrin är ett. Kristiina Oksman berättar att behovet av att utveckla grönare, säkrare och mer konkurrenskraftiga vägtransporter har erkänts som centrala samhällsfunktioner och kommersiell betydelse för hela Europa. Utveckling av strukturella lättviktsbatterier av kompositmaterial med inbyggd förmåga att lagra energi är därför önskvärd eftersom dessa väger mindre och ger energibehov för framtida elfordon. Just nu arbetar forskare från Swerea SICOMP, Luleå tekniska universitet, Chalmers och KTH med att utveckla batteri från kolfiberförstärkta polymerer. På sikt hoppas Kristiina Oksman att knyta fler institutioner till CCSWE. – Vårt mål är att sammanföra kompositforskningen med olika discipliner inom LTU och Swerea SICOMP. Vi behöver få in andra avdelningar och dra nytta av deras kunskaper. Då utvecklas vi och lär oss mer, avslutar Kristiina Oksman.

Kristiina Oksman Professor vid insttutionen för teknikvetenskap och matematik vid LTU

FORSKARBLADET 33

Industri & Teknik

Teknisk information

- som alla kan förstå » Alla har väl någon gång retat sig på hur svårt det är att förstå manualer och tekniska instruktioner. TIC-projektet som startade 2007 med Viveca Asproth vid Mittuniversitetet som projektledare, syftar till att göra teknisk information begriplig. Hon nämner kärnkraftverk som ett exempel. All personal måste ovillkorligen snabbt och utan tvekan förstå hur de ska agera vid ett larm. Lika viktigt är det för servicemekanikern att förstå vad lastbilens felkoder indikerar. Att tolka den tekniska informationen handlar om att begripa och agera på rätt sätt för att utesluta att något blir fel. TIC-projektet (Teknikinformationscentrum) är ett EU-projekt i två steg. Den första fasen, 20072011, koncentrerade sig på att granska processer, inhämta litteratur, göra intervjuer och se hur ny informationsteknik kan användas när teknikinformation skrivs. – Projektet är ett samarbete mellan Mittuniversitetet, FMV och en rad industriföretag, berättar Viveca Asproth. Deltagarna kommer antingen från verksamheter som har egna teknikinformatörer eller är specialiserade konsulter inom området. Tidigare samlades vanligen all teknikinformation i tryckt form. Fler verksamheter än FMV har det som ett krav. Men informationstekniken ger så

– Problemet är att teknisk information ofta är lagrad på olika sätt, i olika system. Så i stället för att leta efter källinformation händer det ofta att teknikinformatörerna börjar från början med dokumentationen. Det resulterar ofta i dubbeljobb och resursbrist. Teknikinformatören kommer ofta in i slutskedet, när projektet börjar bli klart, och då är tiden knapp. – Därför är spårbarheten till källmaterialet oerhört väsentlig. Lika viktig är förmågan att samarbeta över avdelningsgränserna. Ända från idé till färdig produkt. – Under åren med TIC konstaterar vi att informationstekniken får en stor betydelse för arbetet med teknikinformation. I dag tar vi till oss information på ett helt annat sätt än tidigare. Snabbt och tillgängligt. Samtidigt är det viktigt att sökbarheten utvecklas. Korrekt information är en mycket viktig pusselbit, säger Viveca Asproth. Hon tillägger att den oro som projektledningen

” I dag tar vi till oss information på ett helt annat sätt än tidigare. Snabbt och tillgängligt. Samtidigt är det viktigt att sökbarheten utvecklas. Korrekt information är en mycket viktig pusselbit. ” många nya möjligheter. Animerade sekvenser är bara ett exempel. Dagens bilar har inbyggd teknikinformation. De larmar när det är dags för service, när spolarvätskan är slut eller om säkerhetsbältet inte är på. Projektet upptäckte även svårigheten att rekrytera kompetent personal. Därför utvecklades material för kompetensförsörjning och utbildningsinsatser. – Målet med den andra fasen av TIC som avslutas i år, är att utveckla metoder som i ett tidigt skede i utvecklingsprocessen tar tillvara den teknikinformation som växer fram. Och att hitta produktinformation som redan finns. Den kan återanvändas och byggas på när modifieringar görs, säger Viveca Asproth.

FORSKARBLADET

TIC-projektets deltagare I TIC-projektet ingår FMV, Försvarsmakten, Atlas Copco, Semcon, Combitech, Autotech, Zert, TIKAB, Saab (Östersund och Linköping), Syntell, Teknikkompetens, Corena, Scania, Maincon, ÅF och Semantix.

kände inledningsvis visade sig var obefogad trots att några deltagare arbetade inom konkurrerande verksamheter. – Men samarbetet har varit helt fantastiskt. Alla har delgett varandra sina erfarenheter på ett mycket öppet sätt, konstaterar Viveca. De har alla bidragit, både med sin kunskap och med sin tid.

Viveca Asproth Projektledare för TIC-projektet vid Mittuniversitetet

Delprojektgrupperna har presenterat en mycket omfattande dokumentation. Ett resultat är en bok som ger exempel på hur processen med teknisk information kan förbättras och utvecklas. Även tre konferenser har arrangerats under perioden. Allt fler vill delta och de senaste åren har konferensen lockat 200 deltagare. Ytterligare en effekt är att ett branschnätverk bildats som driver frågorna vidare när TIC-projektet avslutas vid årsskiftet.

Framgång förutsätter misslyckanden. En självklarhet Materialstruktur i vetenskapliga sammanhang, likafullt en tanke som När man designar nya biomaterial är det nödvändigt tål att reflektera över. I SuMo arbetar vi i gränslandet med en genomgripande förståelse för mikrostrukmellan akademi och näringsliv. Vi forskar på hur vätska turen i materialet. Den studerar vi med hjälp av en flyter i biomaterial och ett viktigt mål är att ta fram rad mikroskoptekniker som ESEM, TEM och resultat som våra partners från näringsfluorescensmikroskopi. livet kan ha kommersiell nytta av. För Matematik och att nå våra mål kombinerar vi fyra 1 datasimuleringar olika kompetensområden på Vi vill skapa förståelse för ett tvärvetenskapligt sätt. Vi hur ett materials förmåga hoppas vi står på tröskeln att transportera molekyler, till det där riktigt stora partiklar och vätskor relateVETENSKAPLIG genombrottet. Kanske be4 rar till dess struktur. Därför EXCELLENS & hövs det bara ett enda litet 2 tar vi fram matematiska INNOVATION misstag till? modeller och simuleringsverktyg till våra partners så Diffusion och flöde att de skall kunna prediktera Kunskap om vilka mekamasstransport i sina material. nismer som styr vattnets uppVerktygen är baserade på t ex 3 tag i mjuka material är direkt Lattice Boltzmann, Monte Carlo avgörande för utveckling av nya och Brownsk dynamik-simuleringar. material hos våra partners. Vi mäter hur vätskor och partiklar flödar genom våra designade material med en rad olika tekniker som NMR, FRAP, µPIV och permeabilitet. Modellen visar hur våra kompetensområden samverkar. 1. Diffusion och flöde 2. Materialstruktur 3. Matematik och datasimuleringar 4. Materialdesign

SuMo Biomaterials Chalmers tekniska högskola, 412 96 Göteborg www.chalmers.se/chem/sumo-en

Materialdesign Vårt mål är att ta fram designade mjuka biomaterial med ett visst masstransportflöde. För att uppnå det kombinerar vi våra moduler och sedan bygger vi strukturer på olika längdskalor med hjälp av varierande tekniker, både experimentella och virtuella.