7 minute read

sju tankar om att göra en barnbibel

Text: Sören Dalevi, Biskop i Karlstads stift Foto: Öyvind Lund Illustrationer: Marcus-Gunnar Pettersson

I början på 2000-talet bedrev Sören Dalevi forskarstudier vid Karlstads universitet och han disputerade 2007 på avhandlingen Gud som haver barnen kär?. Han arbetade 2012–2016 som universitetslektor i religionsvetenskap. Hösten 2020 släpptes Barnens Bästa Bibel, en barnbibel med text av Sören Dalevi och illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson.

I november 2021 besökte biskop Sören Dalevi frimurarlogen i Karlstad och berättade där om sitt herdabrev, Barnens Bästa Bibel. I följande artikel redogör han för delar av innehållet i föredraget samt besvarar några av de frågor som kom upp under kvällen.

Reformationen och barnbibeln

Martin Luther skrev den första barnbibeln, Passional, redan år 1528. Det var viktigt för Luther, som gifte sig 1525 och som just själv blivit pappa, att även barn fick ta del av Bibeln. Redan då fanns det tre drag med som än idag utmärker barnbiblar:

1. Det är ett urval av bibelberättelser

2. Texten har bearbetats

3. Det är illustrationer.

Alla dessa tre drag är lika viktiga. Vilket urval av berättelser görs? Vilken teologi kommuniceras i textbearbetningen? Talar illustrationerna till läsaren? Dessutom har barnbiblar, liksom all barnlitteratur, två helt olika läsare: barn och föräldrar. En poäng som man ofta missar med barnbiblar är att även föräldern tar del av Bibeln via barnbibeln. Hundratals och åter hundratals barnbiblar har kommit ut under årens lopp. Enbart i Tyskland släpptes 226 olika barnbiblar mellan åren 1955 och 2005. Och då har man bara räknat helbiblar, det vill säga barnbiblar som börjar med skapelseberättelsen och slutar i Nya testamentet. Barnbiblar är med andra ord några av de allra äldsta barnböcker vi känner till. Barnbiblar var för Luther helt enkelt ett sätt att sprida kristen tro till det uppväxande släktet – och till föräldrarna.

Sören Dalevi och Marcus-Gunnar Pettersson.

Härlig är jorden

När jag började skriva Barnens Bästa Bibel hade jag bestämt en sak: Boken skulle inte bara bestå av bibeltexter – böner och psalmer skulle också vara med. I vår tid framstår det som något udda, men jag som forskat på barnbiblar vet att det historiskt sett varit det normala. Martin Luther lät till exempel sin barnbibel vara en del av en bönbok. Bön, sång och bibel hör helt enkelt ihop. När Luthers barnbibel översattes till svenska år 1600 (Nordens första barnbibel, för övrigt) så åtföljdes den följdenligt av ett antal böner. Därför finns det 14 psalmer, med notbild och allt, i Barnens Bästa Bibel. Vi har valt ut några av de mest uppskattade psalmerna – Måne och sol, Den blomstertid nu kommer, Blott en dag, Tryggare kan ingen vara, Oändlig nåd, Stilla natt. Och hela barnbibeln slutar med Härlig är jorden.

För det var där vi ville landa: Gud har skapat oss, och vill oss väl.

Omslaget till Barnens Bästa Bibel.

Vilka berättelser?

Bibeln i svensk översättning består av 77 böcker på cirka 2 000 sidor. Det finns med andra ord många berättelser att välja på när man ska göra en barnbibel. Och ändå måste man göra ett urval. Från början hade vi valt ut 30 berättelser. Men när jag och Marcus-Gunnar började arbetet kom vi på fler och fler berättelser som vi ville ha med. Det slutade med 40-talet berättelser. Urvalet är dock inte gjort på chans, för även om Bibeln består av 77 böcker och tusentals berättelser finns det – faktiskt – vissa texter som historiskt sett varit klassiska, berättelser som under årtusenden varit dominerande, och som var det redan på Nya testamentets tid: Skapelsen, Kain och Abel, Noa, Sara och Hagar, Jesu dop, Jesu död och uppståndelse. Urvalet i Barnens Bästa Bibel är följaktligen inte gjort på chans – vilket inte hindrar att vi gärna hade velat lägga in fler berättelser.

En översättning är alltid ett svek

Att översätta en text från ett språk till ett annat är inte enkelt. ”En översättning är alltid ett svek”, som bibelöversättaren Robert Alter sagt en gång. När jag jobbade med texten till Barnens Bästa Bibel ville jag därför vara tydlig med att det verkligen är en tolkning jag gjort, men en tolkning som faktiskt har sin grund i Bibelns grundtexter. Jag ville, så långt det var möjligt, återge textens struktur och känsla. I vissa texter av skapelseberättelsen står till exempel uttrycket ”Och Gud såg att det var gott” sju gånger. Men ändå inte riktigt, för sjunde gången står det ”Och Gud såg att det var mycket gott” (1 Mos 1:31). Sju är som bekant ett heligt tal i judendomen, och detta ville jag på något sätt återge. Men min text var kortare. Därför lät jag orden ”Och Gud tyckte om det” rytmiskt återkomma i min text. Fast fjärde och avslutande gången (för fyra är också ett heligt tal i judendomen) står det: ”Och Gud tyckte om det. Jättemycket!”.

För ett tag sedan kom en barnbibel på ett stort förlag som hävdade att författaren till boken återgav bibeltexterna ”utan att kommentera eller tolka, men ändå så att barn ska kunna förstå”. Det var en naiv utgångspunkt, och såklart inte sann. En översättning är nämligen alltid ett svek.

Barnens Bästa Bibel

Det har stört en del att vi kallat vår barnbibel för just Barnens Bästa Bibel. Först ville vi ha titeln Världens Bästa Bok, för Bibeln är ju just det. Men den titeln var upptagen. Likaså var många andra titlar upptagna; det har kommit ut ganska så många barnbiblar under årens lopp i Sverige. Det blev till slut Barnens Bästa Bibel, en titel som dessutom är lite lagom värmländskt stöddig!

Samtidigt är det ju så, att det är Bibeln som är Boken. Och det är till Bibeln man ska gå på sikt, inte till vår bok. Det som finns i en barnbibel, även om den är Barnens Bästa Bibel, är ju ändå alltid en eller några personers tolkning av en text. Därför mynnar Barnens Bästa Bibel ut i ett index där man kan se varifrån i Bibeln varje berättelse är hämtad, så att barn och föräldrar kan gå vidare och läsa berättelserna direkt ur Bibeln. Världens Bästa Bibel.

Noa och Arken.

”Mitt i” berättelsen

Apropå Bibelns ibland sinnrika struktur: I berättelsen om den 12-årige Jesus i templet har forskare noterat att uttrycket ”där han satt mitt bland lärarna och lyssnade och ställde frågor” (Luk 2:46) i den grekiska grundtexten är placerad exakt mitt i berättelsen, och att det verkar symmetriskt medvetet gjort. Det grekiska ordet för ”mitt bland”, meso, är således ord 85 av de 170 ord som utgör berättelsen. Jesus i centrum, med andra ord. I Barnens Bästa Bibel har jag markerat detta genom att översätta ”Mitt i templet, mitt bland lärarna, satt han”. Vi lyfter således fram ordet ”mitt bland” även i Barnens Bästa Bibel. Men jag fick ju inte till det så att det hamnade exakt mitt i berättelsen…

Gud som haver…

Gud som haver…

är en central bön i Barnens Bästa Bibel. Den står på bokens insida, och den första berättelsen i boken mynnar ut i just den bönen. Det är en mycket gammal svensk bön; vi stöter på den i nedskriven form redan på 1700-talet. Men bönen har förmodligen ännu äldre anor. Det är helt enkelt en bön som vanliga svenskar bett med sina barn vid sängkanten under evinnerliga tider. Min mamma och pappa bad den med mig som barn. Och jag bad den själv med mina barn när de skulle lägga sig. Min förhoppning är att seden ska kunna fortsätta även i nästa generation.

Och det är därför det är så viktigt för mig att ha med bönen, centralt placerad, i Barnens Bästa Bibel. X

Sören Dalevi prästvigdes 1996 och är sedan augusti 2016 biskop i Karlstad stift. Biskopens valspråk är ”Människa bland människor”.

Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.8

This article is from: