Kultur
Sören Dalevi och Marcus-Gunnar Pettersson.
Sju tankar om att göra en barnbibel Text: Sören Dalevi, Biskop i Karlstads stift Foto: Öyvind Lund Illustrationer: Marcus-Gunnar Pettersson I början på 2000-talet bedrev Sören Dalevi forskarstudier vid Karlstads universitet och han disputerade 2007 på avhandlingen Gud som haver barnen kär?. Han arbetade 2012–2016 som universitetslektor i religionsvetenskap. Hösten 2020 släpptes Barnens Bästa Bibel, en barnbibel med text av Sören Dalevi och illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson. I november 2021 besökte biskop Sören Dalevi frimurarlogen i Karlstad och berättade där om sitt herdabrev, Barnens Bästa Bibel. I följande artikel redogör han för
delar av innehållet i föredraget samt besvarar några av de frågor som kom upp under kvällen. Reformationen och barnbibeln Martin Luther skrev den första barnbibeln, Passional, redan år 1528. Det var viktigt för Luther, som gifte sig 1525 och som just själv blivit pappa, att även barn fick ta del av Bibeln. Redan då fanns det tre drag med som än idag utmärker barnbiblar: 1. Det är ett urval av bibelberättelser 2. Texten har bearbetats 3. Det är illustrationer. 6
Alla dessa tre drag är lika viktiga. Vilket urval av berättelser görs? Vilken teologi kommuniceras i textbearbetningen? Talar illustrationerna till läsaren? Dessutom har barnbiblar, liksom all barnlitteratur, två helt olika läsare: barn och föräldrar. En poäng som man ofta missar med barn biblar är att även föräldern tar del av Bibeln via barnbibeln. Hundratals och åter hundratals barnbiblar har kommit ut under årens lopp. Enbart i Tyskland släpptes 226 olika barnbiblar mellan åren 1955 och 2005. Och då har man bara räknat helbiblar, det vill säga barnbiblar som börjar med skapelseberättelsen och slutar i
