Frimuraren nr 3, 2024

resa utomlands som frimurare

Frimureriet på Gotland 150 år

Stipendieutdelning i Stamhuset

Frimuraren

tidskrift för svenska frimurare orden | nr 3 | 2024

Svenska riddarordnar

Broder Christian Thorén guidar oss genom ordensreformen och vad den innebär.

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning november 2023.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 207,2 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2023 delat ut totalt 24,6 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 13 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forsk-

ning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 11 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Foto: Carina Bergkvist.

Redaktörens spalt

Broder! en ny höst och en ny termin med idel frimureri stundar. Kan det bli bättre? inte enligt mig.

Wagners opera Parsifal: upplysning genom medlidande

Omslag:

en kraschan för Serafimerorden. Bakom locket i mitten, frimurarbröderna Karl Xiii och Karl XiV Johan, båda bärandes Carl Xiii:s Orden. | bild: Mats Gartz

Tänk att återigen kunna få ta del av receptioner och broderlig gemenskap i höstens loger. nu väntar återigen goda samtal och nya bekantskaper i form av nya bröder som ska ledas in på den Konungsliga Konstens bana. några behöver kanske mer hjälp än andra. andra bröder är redan fullt införstådda med vad vandringen innebär.

Det är alltid lika spännande att få höra hur de nya bröderna upplevde sin första reception. nu ska vi ju inte prata ritualer och vad vi gör under själva sammankomsten. mest för att inte förta någon ny broders upplevelse. men tänk att i förväg veta allt vad som skulle hända den där kvällen då första graden tas. Hur kul hade det varit på en skala? ungefär som att göra högskoleprovet och veta alla svar i förväg… du får visserligen alla svaren rätt, men lär du dig någonting? Knappast.

i detta nummer av Frimuraren kommer du som läsare även att märka en hel del förändringar vad gäller tidningens layout. i varje fall är det vår förhoppning. Varför har vi då gjort denna förändring kanske du undrar. en sådan här förändring i layouten brukar tidningar genomgå med jämna mellanrum. Det är inget konstigt med det. Vi har självfallet sneglat lite på hur andra tidningar och magasin ser ut på 2020-talet och ”lånat” det mesta och bästa, men även tänkt på sådana saker som läsbarhet och tydlighet. allt för att du ska få den absolut bästa läsupplevelsen vi kan erbjuda.

Och... detta arbete med att skapa en ny layout har genomförts enbart med hjälp av Ordens egna medlemmar i informationsdirektoriet. Orden har inTe behövt ta hjälp av externa krafter för att slutföra arbetet och det har inte kostat en enda krona... förutom blod, svett och tårar och en enastående arbetsinsats, inte minst av Ordens alldeles egen art director Jonas Sjögren. Kom gärna med feedback om vad du tycker.

Tills vi ses och hörs igen i nummer fyra. allt gott!

Ulf Hjelting, redaktör

Svenska riddarordnar utdelas igen

Två nobelpristagare, en socionom, ett par officerare och alla fyra medlemmar av ABBA – se där några av tretton ”exceptionella svenskar” som hedrades med ordnar 2024. Efter ett uppehåll på femtio år har svenska riddarordnar delats ut igen.

ianslutning till de imposanta Ordenssalarna på Stockholms slott huserar Kungl. maj:ts Orden, KmO. en vacker, handmålad skylt leder in till de utrymmen, där de svenska riddarordnarna administreras av ett litet antal sakkunniga.

en av dessa anställda tjänstemän är ordensintendent Christian Thorén, tillika långvarig museiföreståndare i Göta Provinsialloge. Han har arbetat för KmO sedan 2014, ett uppdrag som periodvis innebär tjänstgöring på slottet. Den vanliga arbetsplatsen är annars vid Göteborgs stadsmuseum.

Kungaparet applåderar fyra ”exceptionella svenskar”: Björn Ulvaeus, Anni-Frid Reuss, Agnetha Fältskog och Benny Andersson. De välkända medlemmarna av ABBA mottog alla Kungl. Vasaordens kommendörstecken av första klassen den 31 maj 2024.

Ordensintendent Christian Thorén arbetar periodvis på Stockholms slott. I de vackra Ordenssalarna kan allmänheten bese ordnar, dräkter och medaljer.

På kansliet för Kungl. Maj:ts Orden finns kontorsutrymmen för de tjänstemän som administrerar de svenska riddarordnarna.

Kungl. Serafimerorden är Sveriges förnämsta utmärkelse och känns igen på sitt ljusblåa band, här i form av kunglig doporden.

Statlig utredning

År 1973 framlade den dåvarande regeringen ett förslag om att svenska medborgare inte längre skulle kunna förlänas svenska ordnar. riksdagen antog förslaget 1974 och ordensväsendet lades vilande. under det halvsekel som passerat har flera förslag om återinförande avslagits.

– riksdagen tillstyrkte en utredning först när frågeställningarna sammanlades med de allmänna flaggdagarna och redovisningen av anslaget till hovet, berättar Christian Thorén.

Den parlamentariska utredningen (SOu 2021:74) leddes av Björn von Sydow, tidigare talman i Sveriges riksdag, och gick på remiss till statliga myndigheter och andra instanser. Svarsfrekvensen var ganska dålig, men de folkvalda visade desto större engagemang, intygar Christian Thorén: – Jag är faktiskt rätt imponerad av parlamentarikerna. Vi lever i allvarsamma tider och alla samlande nationella symboler blir då särskilt viktiga. Ordnar

är ett uttryck för statens tacksamhet gentemot förtjänta medborgare, som har arbetat för det samhälle de lever i.

Medborgarförslag

Det var bara Vänsterpartiet som röstade nej till propositionen då förslaget nådde riksdagen 2022. av de europeiska länderna är det fortsättningsvis endast irland och Schweiz som inte delar ut ordnar. när svenska medborgare nu åter kan ta emot svenska riddarordnar kommer kansliet på KmO att få betydligt högre arbetsbelastning. uppemot 70 förslag hade inkommit inför den första tilldelningen. Ordensintendenten och hans kollegor ser emellertid fram emot många medborgarförslag: – Väl underbyggda förslag är förstås bäst, men man behöver inte fundera så mycket på själva ordenstecknet. i samband med handläggningen kommer rätt nivå att ge sig och ett inlämnat förslag kan vid behov dirigeras om till någon mer lämplig utmärkelse.

Ordnar är ett uttryck för statens tacksamhet gentemot förtjänta medborgare.

1. Kedja och kraschan för Kungl. Vasaorden, instiftad 1772.

2. Kungl. Svärdsorden, instiftad 1748.

3. Ordenstecknet för Kungl. Carl den XIII:s Orden.

4. Kungl. Nordstjärneordens svarta band symboliserar natthimlen.

5. En tidig variant av hertig Carls serafimervapen hänger på KMO:s kansli.

6. Ordensdräkter bars sista gången vid kung Oscar I:s kröning 1844.

7. Endast ordensdräkten för Kungl. Carl den XIII:s Orden är ännu i bruk.

Nationell betydelse

Det tidigare ordensväsendet, före 1975, anklagades för att slentrianmässigt utgå från lönegrad och samhällsställning framför verklig förtjänst. För att hitta rätt avvägning kring lämplig ordensgrad kan rang ha viss inverkan även framöver, men tilldelningen kommer att vara betydligt mer restriktiv än förr.

För att komma i fråga för en riddarorden ska insatserna vara av nationell betydelse, snarare än kommunal. regeringen har utsett ett ordensråd om åtta ledamöter, fyra män och fyra kvinnor, som behandlar inkomna förslag. Christian Thorén jämför med grannländerna:

– i Finland delas cirka 1000 ordenstecken ut per tillfälle, vilket gör att ordensväsendet blir allmänt känt och kommer många till del. i Danmark är tilldelningen mer restriktiv och förbehållen cirka 300 personer per år.

Praxis i Sverige kommer nog att hamna närmare Danmark än Finland och det är angeläget att många goda förslag lämnas in. Om tilldelningen blir för liten, kan förståelsen hos allmänheten bli begränsad. Vid ”ordensregn” riskerar i stället exklusiviteten att äventyras.

Fyra olika ordnar

Tre av de fyra statliga ordnarna förekom vid tilldelningen den 31 maj 2024. Svärdsorden är inriktad på militära insatser och nordstjärneorden är främst avsedd för offentligt anställda. De som inte tillhör någon av dessa kategorier kan komma i fråga för Vasaorden, till exempel framstående företagare eller kulturutövare. Ordnarna bekostas av statsmedel och skall återlämnas efter mottagarens död, vilket KmO följer upp. någon tilldelning av rikets allra finaste utmärkelse, Serafimerorden, förekom dock inte den 31 maj. rikets förnämsta orden förlänas ”företrädesvis statschefer och därmed jämställda personer” och spelar således i en helt egen liga med kungligheter och presidenter.

Svart som natten alla traditionalister kan också glädjas åt att nordstjärneorden har återfått sitt ursprungliga svarta band för alla bärare. Sedan riksdagsbeslutet 1974 har utlandsfödda kunnat mottaga nordstjärneorden, försedd med blågult band för att uppmärksamma kopplingen till Sverige.

Det är förstås inget fel på de svenska färgerna, men den ursprungliga symboliken avser hur den lysande Polstjärnan är fixerad på himlavalvet och avtecknar sig mot den svarta rymden. nordstjärneordens latinska valspråk är Nescit Occasum – den vet inte av någon nedgång.

År 2013 började svenska kungligheter åter bära nordstjärneorden, fast då med den traditionella svarta färgen. Detta förklarar varför prinsarna Carl Philips och Daniels ordenstecken har svart band, medan den utländske medborgaren Herr Christopher O’neill bär den blågula färgkombinationen. Ordningen är nu återställd och såväl svenskar som utlänningar kommer att tilldelas nordstjärneorden med svart band.

Frack och kostym

Däremot kommer inte ordensdräkterna att tas i bruk igen. i europa är det bara Storbritannien som ännu använder särskilda dräkter i sitt ordensväsende. i Sverige och Finland bärs ordnar som regel till frack, men ibland också till kostym.

För den som önskar vägledning om bärande svarar KmO mer än gärna på frågor. Lämna inte din orden hemma på grund av osäkerhet kring klädsel eller sammanhang, betonar Christian Thorén bakom sitt skrivbord i arbetsrummet på kungliga slottet:

– Ordnar ska bäras vid tillfällen som nobelfesten och liknande. att inte bära en orden kan tolkas som ringaktning för givaren. X

text: Pether Ribbefors

bild abba: Jonas Borg / Kungl. Maj:ts Orden

övriga bilder: Mats Gartz

Fakta

kungliga carl den xiii:s orden

Kungl. Carl den XIII:s Orden (CXIII:sO), instiftad av samme kung 1811, har en säregen status. Utmärkelsen är en kunglig riddarorden, men delas bara ut till frimurare. Enligt statuterna skall Sveriges kung alltid vara dess stormästare.

Orden har bara en grad. Rangmässigt räknas innehavarna av CXIII:sO direkt efter kommendörerna av de andra riddarordnarna.

Sveriges riksdag beslutade 1974 att svenska medborgare inte längre skulle kunna tilldelas svenska ordnar. I den proposition som föregick beslutet konstaterades emellertid att CXIII:sO är avsedd endast för frimurarordens medlemmar. Den har egna statuter och egen organisation och dess ärenden handläggs utan att statliga organ tar befattning med dem. CXIII:sO omfattades därför inte av riksdagsbeslutet och några formella hinder för fortsatt tilldelning fanns inte. Kungl. Carl den XIII:s Orden är ett eget gille och sorterar inte under Kungl. Majestäts Orden, som administrerar det svenska ordensväsendet i övrigt.

Likväl pausades tilldelningen av CXIII:sO under några år, för att inte väcka uppseende. Först 1980 utnämndes nya riddare, efter att frimurarordens ledning hos Stormästaren Prins Bertil förankrat en återgång till tidigare förhållanden.

Förutom att tilldelningen av CXIII:sO kunde fortsätta, är fler unika inslag bevarade. Övriga riddarordnar avlade den särskilda ordensdräkten efter kung Oscar I:s kröning 1844, men CXIII:sO har behållit traditionen. Även dubbning förekommer fortfarande, fast numera är det frimurarordens Stormästare som på kungens uppdrag utdelar riddarslagen. För övriga ordnar borttogs dubbningsceremonien 1865.

Kungl. Carl den XIII:s Orden är även den enda som ännu har en nedre åldersgräns för tilldelning, närmare bestämt 36 år. Nuvarande riddare uppfyller detta åldersstreck med råge.

Läs mer om bärande av ordnar och medaljer på kungligmajestatsorden.se.

en kulturens högtidsstund i Stamhuset

Ordens stipendier delas inte enbart ut till medicinsk forskning utan även till hantverk, kultur, dans och musik. Den 26 maj i år förvandlade Jubelfonden hela Bankettsalen i Stamhuset till en konsthall och det bjöds även på dansuppvisning i Riddarsalen. Givetvis var tidningen Frimuraren där.

allt började dock redan dagen innan Jubelfondens stipendieutdelning och i lokalerna för Sjöfartshuset vid Skeppsbron. Här huserar bland annat neptuniorden och på översta våningen i huset finns en alldeles magnifik salong modell större. allt är som gjort för middagsbjudningar

och liknande tillställningar. utsikten ut över Strömmen från Gamla Stan är även den något utöver det vanliga. Här andas både hus och interiör sent 1700-tal.

Till denna, låt oss kalla det festvåning, hade ledningen för Jubelfonden bjudit in till en lunch, eller snarare en något mycket för tidig

trerättersmiddag. Här deltog bland andra representanter och rektorer från Konstfack, malmstensskolan och Kungliga musikhögskolan.

Jubelfondens historia

Söndagen den 26 maj började med att Bankettsalen i Stamhuset hade förvandlats till en gigantisk konsthall. Det blev som vanligt en hastig titt på vad utställarna hade att bjuda på innan samlingen i Stamhusets johannessal, där vi hälsades välkomna av Jubelfondens ordförande Joachim morath. Och redan i Stamhusets trapphus hördes ljuvlig stråkmusik strömma ut från r iddarsalen.

–Varmt välkomna till Bååtska Palatset.

Fredrik Bister tackade alla närvarande stipendiater som även förgyllt denna dag med smått fantastiska musikaliska inslag i Riddarsalen.

Från honom blev det även en kort presentation i korta ordalag om både Bååtska Palatset, frimureriets historia i Sverige och om det arbete Orden gör när det gäller välgörenhet. Även en kort redogörelse av Jubelfondens historia förmedlades, med start 1867, där syftet var att hjälpa barnen i Barnhuset, för att 1930 istället omvandlas till utbildningsstipendier och att slutligen 1970, omformas till vad det är idag: kultur- och hantverksstipendier.

Dessa stipendier i ”De sköna konstarterna” delas, förutom i Stockholm, även ut i Helsingfors, malmö, Lund och Göteborg.

En ny generation

Denna söndag delades det ut ett 40-tal stipendier om drygt 2,5 miljoner kronor. Det ger ett snitt på mer än 60 000 kronor till varje stipendiat.

Konstfacks rektor anna Valtonen inledde själva stipendieutdelningen och hela Johannessalen fylldes denna

dag med dånande applåder när studenterna tog emot sina stipendier.

men så är det även unga människor som kommer att vara drivande i vårt samhälle i framtiden vad gäller både utveckling och nya idéer. Design påverkar oss människor betydligt mycket mer än vad vi tror. Den finns runt omkring oss hela tiden i allt från, exempelvis, det lilla smörpaketet till hur våra bilar och andra transportmedel ser ut. Förutom studenter från Konstfack fick denna dag även studenter från både malmstensskolan, Kungliga musikhögskolan och Balettakademien ta emot sina stipendier.

anna Valtonen påpekade i sitt tal bland annat vikten av att kunna tänka nytt och att det nu formas en helt ny generation av glaskonstnärer i Sverige.

Dansare av världsklass efter mingel i Bankettsalen blev det återigen dags att ta sig upp för trapporna i Stamhuset, men denna gång

till riddarsalen för smått fantastisk musikalisk underhållning och dans.

Det har nu blivit något av en tradition med dansuppvisning i riddarsalen och årets uppträdande var det fjärde i ordningen. Denna gång med uppträdande av erik rudqvist och Daria ivanova som är två unga och lovande dansare som med största sannolikhet kommer att tillhöra världseliten inom sitt gebit om bara några få år. Daria började dansuppvisningen med Den döende svanen med musik komponerad av Camille Saint-Saëns.

Detta musikaliska inslag i Jubelfondens stipendieutdelning avslutades av den fantastiska violinisten Tekla nilsson innan det var dags för avtackning och utdelning av blombuketter till de deltagande musikerna.

nu tar vi sikte mot Jubelfondens stipendieutdelning 2025. X

text: Ulf Hjelting bild: Mats Gartz

Det var en absolut fullsatt riddarsal i Stamhuset som denna dag fick uppleva framtidens storstjärnor inom dans och musik.

Daria Ivanova framförde balett av yppersta världsklass.

Jubelfondens ordförande Joachim Morath överräckte åtskilliga stipendier denna dag.

Glada stipendiater njöt både av dryck och tilltugg i Stamhusets bankettsal denna dag.

Andaktsstund i S:t Laurentii kyrkoruin med direkt ingång från Frimurarhusets trädgård.

Firandet inleddes redan på nationaldagen då landshövding Anders Flanking överlämnade en fana till S:t Johannelogen S:t Nicolaus ordförande mästare Thomas Persson.

Förtroliga brödrasamtal i Frimurarhusets källare från tidig medeltid.

Det fina Frimurarhuset där de äldsta delarna har tillhört ett medeltida kloster.

Från vänster: S:t Johanneslogen S:t Nicolaus ordförande mästare Thomas Persson, provinsialmästare Per Arosenius och Stormästare Christer Persson vid den kubiska stenen i Frimurarhusets trädgård.

Frimureriet på Gotland firar 150 år

S:t Johanneslogen S:t Nicolaus i Visby startade sin verksamhet med en första logesammankomst den 15 juni 1874 så vad kunde passa bättre än att uppmärksamma detta med en jubileumshögtidsdag på en lördag på dagen 150 år senare. Festligt och fullsatt med cirka 130 bröder!

Logen huserar i ett mycket fint logehus, där de äldsta delarna är från tidig medeltid, beläget strax innanför norderport i gamla Visby. Frimurarhuset omges av en fantastisk trädgård intill S:t nicolai kyrkoruin. S:t Johanneslogen är en del av det gotländska frimurarsamhället tillsammans med brödraföreningen Petrus de Dacia och fastighetsbolaget GFF aB.  Högtidsdagen började tidig eftermiddag med samling i trädgården i fint sommarväder. Därefter högtidsloge i en till brädden fylld johannessal med allt vad därtill hör plus en välsjungande kör och fina gitarr- och orgelstycken. De gästande bröderna kom från Ordens alla väderstreck med Stormästare Christer Persson och provinsialmästare Per arosenius i spetsen.

Imponerande kyrkoruin

efter högtidslogen samlades vi i den imponerande kyrkoruinen för en andaktstund under ledning av förutvarande kyrkoherden och kontraktsprosten i roma Staffan Beijer. Här bjöds även på fint gitarrspel av broder Krister Dahlström och körsång. Vi sjöng tillsammans samtliga sex verser av ”en blomstertid nu kommer” (diktad av förutvarande biskopen i Visby isak Kolmodin).  efter andakten vidtog fördrink och snittar (tre varianter: laxtartar med kaprismayo, rökt lammstek med pepparrot och gulbeta med chèvrekräm) i trädgården i nu lite mulet väder, innan vi flyttade inomhus för en måltidsloge som brukligt är när S:t Johanneslogen S:t nicolaus firar högtidsdag.

menyn var utsökt och utgjordes av, till förrätt, smörstekt Gotlandssparris med mandel och örter, till varmrätt mjukbakad svensk premiumbiff med reducerad timjankryddad rödvinssås, jordärtskockspuré, ugnsbakade champinjoner och körsbärstomater provencale samt till dessert rommarinerade sommarbär, savaräng med hemgjord vaniljglass, pistagenötskross och citronmeliss.

Jubileumsbok överlämnades

under måltiden hölls tal av logens ordförande mästare Thomas Persson, provinsialmästaren, Stormästaren och ordföranden i brödraföreningen Petrus de Dacia Per Täll. en jubileumsbok hade tagits fram och överlämnades till förtjänta bröder. mera kan dessvärre inte förtäljas då allt skedde mellan klubbslagen i och med att det var en måltidsloge. när aftonen blivit sen underhölls vi som var kvar i källarvalven av ceremonimästaren manne malmros eldslukande fru.

Stort tack till ordförande mästaren, ceremonimästaren (som styrde dagens skeenden med fast hand och var krögaren bakom menyn!) samt övriga ämbetsmän och bröder för en minnesvärd dag och kväll! X

text: Thomas Högbom

bild: Thomas Högbom, Patrik Eriksson, Thomas ”Totta” Lundgren och Lars Sjöholm

En jubileumsbok hade tagits fram och överlämnades till förtjänta bröder.

Jubel och glädje i ronneby

På kort tid drabbades Ronneby Brödraförenings fastighet av både en omfattande vattenskada och en eldsvåda. Nu har Borgmästargården återställts vilket firades tillsammans med bröder från när och fjärran.

efter sju sorger och åtta bedrövelser är

Frimurarföreningen ronneby Brödraförening äntligen återigen hemma i sina älskade lokaler. Först drabbades föreningen av en förödande vattenskada våren 2016. Orsaken var ett sönderfruset vattenrör som från vinden gick

igenom hela huset. Vattenskadan krävde över ett års renovering. Vi förflyttar oss sedan fram till katastrofdagen den 21 april 2021 då fastigheten drabbades av en kraftig brand som så när hade totalförstört huset. Brandorsaken blev aldrig helt fastställd men i anslutning till branden fanns spår efter ett inbrott och det är

inte omöjligt att husets vind stuckits i brand i samband med detta.

Tur i oturen

att huset överlevde branden är egentligen en helt osannolik historia då fastigheten i stort sett står tom mellan föreningens sammankomster. Först råkade två fotpatrullerande poliser gå förbi på en tidig morgonrunda och fick syn på röken som välde ut under taket. De larmade omedelbart brandkåren, som i ronneby råkar ha sina lokaler bara ett stenkast bort. De var på plats efter bara några minuter. Sedan hade brödraföreningen ganska nyligen renoverat taket och tätat takfönstren så branden fick aldrig tillräckligt med syre för att ta sig så att det inte hade gått att rädda huset. enligt brandkåren var det dock sannolikt bara några minuter ifrån en rökgasexplosion då elden sannolikt hade legat och pyrt under lång tid. Detta hade i sin tur inneburit att huset varit bortom all räddning.

Tillsammans med bröder på plats gjorde räddningstjänsten ett fantastiskt arbete och de flesta av föreningens inventarier lyckades rökdykarna rädda ur fastigheten. när allt var släckt visade det sig dock att huset var i ett bedrövligt skick. Trots brandkårens varsamma arbete för att inte använda mer vatten än nödvändigt så var hela huset illa skadat av rök. Dessutom var hela vindsvåningen totalt utbrunnen. under de efterföljande åren har föreningen fått husera i tillfälliga lokaler i Cityhotellet i ronneby medan huset sanerats in till råsponten. Det är enklare att beskriva vad som inte bytts ut än att göra en lista på vad som finns kvar från tiden före branden.

Omfattande renovering

med hjälp av Skånska Provinsiallogen i Kristianstad och Ordens centrala stabsfunktioner har en skara bröder lagt ner sin själ för att brödraföreningen ska kunna komma tillbaka till sitt hus. För att kunna återställa det kulturhistoriskt intressanta huset till sin forna glans har även Blekinge Länsmuseum

Borgmästargården, Ronnebys nyrenoverade logehus.

Renoveringen ställde höga krav på hantverksskicklighet.

varit behjälpliga med råd och tips. allt för att varsamt återställa den kulturhistoriskt intressanta fastigheten till ursprungligt skick.

Förutom ovärderligt stöd i förhandling med försäkringsbolag så har Ordens ledning och centrala stabsfunktioner alltid ställt upp och givit stöd med råd och dåd. Stödet har givit en trygghet och ett ljus att orka ta sig igenom de mörka stunder som uppstått vid flertal tillfällen under

Fakta

föreningens långa resa. Detta är ett bevis på att brödjakedjan inte bara är stark inom en enhet eller en fördelning, utan att den håller genom hela vår Orden.

Torsdagen den 22 augusti, drygt tre år och tre månader efter branden, var det så äntligen dags att klippa invigningsbandet. ett drygt sextiotal bröder från när och fjärran hade samlats för detta högtidliga tillfälle. efter att föreningens ordförande Bertil

borgmästargården i ronneby Uppfördes 1894 av stadens dåvarande borgmästare Ernst Flensburg.

Huset byggdes i en för Ronneby helt unik tolkning av fransk nyrenässans. När huset ett tiotal år senare byggdes till så inkorporerades den då så moderna jugendstilen av den arkitekturintresserade borgmästaren. Följden blev att fasaden skalades av då stilidealen estetiskt krockar med varandra och en ny huvudfasad skapades på byggnadens västra sida.

Karlsson hade hälsat alla välkommen så klipptes bandet av Stormästare Christer Persson. i sitt invigningstal nämnde Stormästaren det idoga arbete som lagts ner under så lång tid och hur vacker fastigheten nu blivit, ett smycke bland Ordens alla hus. X

text: Lars Hanson bild: Conny Näslund

Ett av de få arkitektoniska spåren som kan skönjas av byggnadens tidigare utförande är det torn som fortfarande finns vid byggnadens sydvästra hörn. Fastigheten är varsamt renoverad där mycket av den gamla stilen finns bevarad, bland annat de vackra blyinfattade fönstren.

Frimurarföreningen Ronneby Brödraförening har ägt huset sedan 1950-talet, inledningsvis tillsammans med företagarföreningen i staden. Sedan några år tillbaka ägs huset av frimurare och brödraföreningen med föreningen som majoritetsägare.

Efter branden kunde man från bottenvåningen se molnen på himlen.

Ordförande Bertil Karlsson invigningstalar.

Skadorna på byggnaden var mycket omfattande.

Stor glädje bland bröderna över att få återvända till logehuset.

Wagners opera Parsifal:

upplysning genom medlidande

Parsifal, Richard Wagners sista opera, kan tala på djupet till en frimurares hjärta och hjärna. Det fick Uppsala frimurarsamhälle uppleva den 23 mars i år, då ett hundratal frimurare med familj och vänner besökte Kungliga Operan i Stockholm.

S:t Johanneslogen Stenbocken stod för inbjudan och hade säkrat 100 biljetter och gemensam bussresa från uppsala till Stockholm. Den 12 mars genomfördes också en instruktionsloge på temat “Parsifal och den konungsliga konsten” med ordförande mästaren nicholas Fawkner och tredje talman martin Sahlén.

Det var en stjärnbeströdd ensemble som mötte upp på Operan: Joachim Bäckström (Parsifal), hovsångare Peter mattei (amfortas), Thorsten Grümbel (Gurnemanz), John erik eleby (Klingsor), miriam Treichl (Kundry) samt Lennart Forsén (Titurel). Hovkapellmästare alan Gilbert ledde Kungliga Hovkapellet.

Peter Mattei (liggande) som den sårade Amfortas, stöttad av Gurnemanz (Thorsten Grümbel) och omgiven av graalsriddarna samt Parsifal (Joachim Bäckström) med den heliga lansen. Parsifal, Kungliga Operan 2024.

En introduktion till verket gavs i Kungl Operans Guldfoajé före föreställningen, med många bröder som lyssnade uppmärksamt.

medlidandets lans”.  ”Dåre” används här i betydelsen okunnig, naiv och oerfaren.

Originaltyskans fraser ”Durch Mitleid wissend der Reine Tor, harre sein den ich erkor.” utgör det centrala temat i verket. Parsifal, en naiv ung man med skingrade sinnen, träder in i handlingen. Han vet varken sitt namn eller varifrån han kommer. Kan han vara den profetian talar om? Han skjuter glatt ihjäl en vacker svan i graalriddarnas skog. Parsifal blir konfronterad av Gurnemanz, en av de äldsta graalriddarna: Vem är du? Förstår du inte svanens helighet? Känner du graalens väsen? amfortas oläkliga sår? Har du inget medlidande? Parsifal leds av Gurnemanz in i graalborgens mysterier och de många renande prövningar som väntar under de omkring fem timmar som operan varar.

Frimureriska tankar

richard Wagner (1813-1883) var kompositör, men också författare och filosof. Han var väl inläst på världens religioner och sökte ihärdigt efter religionens kärna. Wagner lär inte själv ha varit frimurare, men givet hans intresse för esoterika och att hans svärfar och samtalspartner, Frans Liszt, var frimurare kan Wagner mycket väl ha influerats av frimureriska tankar. Wagners kringflackande liv i europa kan även mycket möjligt ha understötts genom frimurerisk hjälp.

Richard Wagner (1813–1883) var kompositör, men också författare och filosof.

Handlingen i Parsifal bygger på von eschenbachs 1200-talsepos. Graalriddarna har blivit anförtrodda att förvara den heliga graalen och den heliga lansen i borgen montsalvat. Graalen är kärlet från Jesus sista måltid som också sägs ha fångat Jesu blod vid korset och lansen den som den romerske soldaten Longinus sägs ha använt för att genomborra Jesu kropp på korset. De heliga föremålen skulle ge evigt liv till riddarna.

Den heliga lansen

riddarnas ledare amfortas lider dock av ett oläkligt sår som han fick i strid mot Klingsor, en ond fallen riddare som försökt erövra graalen och dess makt och uteslutits ur riddarorden. Klingsor lyckas inte i sitt uppsåt, men kommer över den heliga lansen. Den använder han till att med svart magi förleda graalriddarna bort från orden för att istället tjäna honom. Trots många försök kan amfortas inte hitta någon bot och hans lidande förvärras under de heliga ceremonierna där graalen avtäcks för ordens andliga förnyelse. en profetia berättar att amfortas sår bara kan läkas av ”den rene dåren, beväpnad med

när mörkret sänkt sig i salongen sveptes publiken med av förspelets hypnotiska stråkar till den värld där tid blir till rum, som Gurnemanz kärnfullt uttrycker det i första scenen. i pauserna var samtalen livliga, med olika teorier och tolkningar. när slutscenen långt senare tonat bort var det påtagligt hur verket hade berört: en kvardröjande tystnad i reflektion, en tår vilande i ögonvrån, ett bravorop, ett upprymt samtal med en broder. Flera bröder blev så gripna av operans och Wagners världar att de besökte fler föreställningar av Parsifal.

För den som vill göra egen bekantskap med Parsifal finns många inspelningar på nätet och tolkande böcker. X

text: Martin Sahlén bild: Nicholas Fawkner och Kungliga Operan / Sören Vilks

Bild:

Bild: Nicholas Fawkner, SJL Stenbocken.

Fakta

primarii lapidis

Ett nätverk av Johannesbröder, för Johannesbröder.

Primarii Lapidis grundades 2010 av S:t Johanneslogen

S:t Eriksbröderna Carl Jacobsson, nu andre bevakande broder i S:t Johanneslogen S:t Erik, och Hampus Hedelius, nu ordförande mästare i S:t Johanneslogen S:t Erik.

Se Frimuraren nr 2, 2016, sidan 20.

Vy från eldvaktsposten mot Centralbron och Stockholm City.

Ulf Lindgren visar den 500 kilo tunga kläppen i den 6 ton tunga storklockan.

Storkyrkan – Vy från Stortorget.

Eldvaktens bord i tornet.

en murarhistoria från Storkyrkan i Stockholm

Det i Stamhuset baserade nätverket för Johannesbröder, Primarii Lapidis, följer med broder och domkyrkokaplan Ulf Lindgren på en exklusiv guidad tur på Storkyrkans vind som bär på en fantastisk historia, liksom hemligheter.

mörkret har fallit över Gamla Stan och den kalla januarivinden viner snålt genom gränderna när vi genom en åldrad plåtdörr på kyrkans östra hörn följer broder ulf upp för en brant spiraltrappa i tegel från år 1450. i ett magasin berättar ulf om bygghistoria. Lärlingarna höll sig till stenbrotten och lärde sig hugga sten. en gesäll som behärskade stenhuggarkonstens grunder ålades att tillsammans med andra gesäller resa till andra platser för att lära sig mer. Gesällerna vandrade vanligen till fots från länder i europa till stora kyrkobyggen som den i Lund.

Från kalksten till tegel

Tiderna och ekonomin var dåliga i Toulouse och det fanns inte heller tillgång till bra sten. man skäms för att man inte har ståtliga katedraler att uppvisa pilgrimerna som passerar staden på väg mot Compostela de Santiago. munkar grundar där och då på 1200-talet tekniken att bygga stora valv med tegel. nyckeln? Svaret är armeringsjärn. Till det yttre är Storkyrkan i sten och puts men till det inre i 1300–1400-talstegel. uppför trånga slitna trätrappor finner vi skräpkammaren. under reformationen beordrar Olaus Petri förstörelse av alla reliker. alla håller dock inte med. i statyn av S:t Göran och draken låg ett skrin med S:t Görans ben

som i hemlighet göms i en packlår i skräpkammaren.

en dag får en 24-årig bibliotekarie fritt gå i Storkyrkan för att finna inspiration till en pjäs. i skräpkammaren finner han packlåren och skrinet med benen. Han inser fyndets vikt och skriver ett brev, bedyrandes sin oskuld om stöld som han lägger i skrinet i Storkyrkans bibliotek. efter flytt till Kungliga biblioteket finner man skrinet med relikerna och brevet, signerat august Strindberg.

Spår av blodbad

under tiden för Stockholms blodbad fängslas biskoparna mattias och Vincent i Storkyrkan. en av vakterna pryglade dem så att blod stänkt upp på väggen som ännu är bevarat. men vänta nu tänker ni! Blod, från 1520talet?! Jo då, när blod levrat sig, torkat och blivit svart finns där under en färg i tegelröd ton – hemoglobin.

Vi trevar oss fram över plankor som knakar och svajar betänkligt över spångarna. Tanken att vi befinner oss cirka 30 meter ovan kyrkgolvet känns en smula svindlande.

i den allmänna världen så kanske en och annan känner att denne hopplöst springer i ett ekorrhjul. Betänk då detta: gruppen av besökare står nu vid ett stort trähjul, ett kranhjul. i denna byggkran gick man för att lyfta tungt byggmaterial. Det finns idag endast två bevarade kranhjul i världen,

ett i Winchester i england och ett i Storkyrkan.

Klockorna

Den första klockan göts av en person känd som Vinkelmästaren på 1400talet och är fortfarande i bruk. Klockan som är Stockholms äldsta ringer vid prästvigningar.

när Gustav ii adolf år 1632 dör i Lützen utlyses landssorg och Storkyrkans 6 ton tunga storklocka ska ringa oavbrutet i tre veckor. efter bara några dagar spricker dock klockan. en ny storklocka gjuts år 1638. Vikten kräver att formen grävs i marken. Formen utgörs av en falsk klocka i talg. i denna mejslas ornament och dylikt fram. Ovanpå läggs lera som tar avtryck från talgen. när det 1200-gradiga bronset sen hälls ner i formen smälter och bränns talget bort och klockan tar sin form.

Eldvakt

Vinden viner runt hörnen i tornets topp och vi har nu nått vägs ände. Från 1743 till 1910 utgörs Stockholms brandvakt av två män som sitter i Storkyrkans torn. Varje natt i mörkret utan eld och värme. De har bara vin, sprit och bröd att tillgå som har skurits på den bordsskiva där bröderna som följt med på denna murarvandring nu fyller i sin närvaro i Primarii Lapidisboken. X

text och bild: Thomas Möller

när Stormästaren

svor

sin konungaed

När kung Karl XV avled 1872 efterträddes han av sin bror Oscar som Stormästare för Svenska Frimurare Orden. Året efter, 1873, kröntes Oscar till konung över Sverige och Norge. Oscar II blir den siste kung som kröntes efter det gamla sättet.

Den första kröningen av en svensk kung som man känner till var 1210 då ärkebiskop Valerius av uppsala krönte erik (X) Knutsson. i upplandslagens kyrkobalk från år 1296 föreskrivs det att den svenske

kungen skulle ”vigas till kronan” av ärkebiskopen. Så har det varit fram till och med 1809 då det hela blev en frivillig akt.

Oscars vigning genomfördes i Stockholms Storkyrka den 12 maj 1873 och i Trondheims den 18 juli

samma år. motståndet mot ceremonin var stort men Oscar var själv mycket angelägen att få bli vigd och erbjöd sig att själv betala kostnaderna. riksdagen beslutade till sist efter lång debatt att anslå 70 000 riksdaler (idag cirka 2 miljoner kronor) för kröningen.

när konungen kom in i kyrkan hälsades han av ärkebiskop Sundberg på samma sätt som svenska kungar alltid hade hälsats vid en kröning: ”Välsignad vare han som kommer i Herrens namn.”

Tre fingrar på bibeln

Han svor sin konungaed med tre fingrar på Bibeln som låg uppslagen på Johannesevangeliets första kapitel ”i begynnelsen var Ordet…”. Han avlade eden och smordes på pannan, tidningarna, bröstet och handlederna. Hovapotekare Wilhelm Sebart hade från apoteket tagit mekkabalsam och blandade detta med några droppar av drottningens parfym. Smörjelseoljan skulle symboliskt ingjuta rättfärdighet samt mildhet och styrka hos kungen. Då det var en frivillig ceremoni anade många att det skulle bli den sista kungliga kröningen, vilket det också blev. Skämtsamt spreds ett flygblad i Stockholm med rubriken ”Sista smörjelsen.”

Värdesatte budskapet i Johannesevangeliet

För oss frimurare är det intressant att Oscar hade den för oss välkända texten ur Johannesevangeliet uppslagen. Det visar även vilket värde han satte på det budskap som finns i dessa textrader. Konungen var väl bevandrad i de bibliska texterna och deras innebörd och såg säkert hur evangelisten Johannes formulering sammanfattade vem han är som är Bibelns ”kärna och stjärna” – Kristus, alla konungars konung. en text som sammanfattar det Gamla testamentet och ger förklaringsljus över det nya. X

text: Johnny Hagberg med god hjälp av böcker av Herman Lindqvist och Carl Henrik Martling. bild: Wikimedia Commons

Kung Oskar II i kröningsdräkt med regalier framför Drottning Kristinas silvertron.

Brödramåltid med historiskt

resultat

Frimureriet inom den gamla franska armén var omfattande med loger på de flesta regementen. Dessa militärloger var ej områdesbundna utan följde med sitt regemente i fält eller när det förflyttades till en ny garnison. Logerna fortsatte sin verksamhet efter revolutionen 1789 och några existerar än idag.

Den 24 april 1792 hade ordförande mästaren i

S:t Johanneslogen Le Candeur (Charleville orient), tillika Strasbourgs borgmästare, baron Philippe-Frédéric de Dietrich bjudit ett antal officerare och tillika frimurare ur garnisonen till sig på middag. Bland gästerna befinner sig även befälhavaren för den franska armén vid rhen

Komponerar under natten

marskalken Luckner. middagen kan ha föregåtts av en loge och middagen kan således ha varit en brödramåltid.

Österrikes krigsförklaring mot det revolutionära Frankrike hade nyligen blivit känd. Stämningen bland den tämligen oordnade revolutionsarméns trupper är långt ifrån övertygande inför stormakten Österrikes angrepp, vilket gästerna – officerarna – diskuterar.

första versen av la marseillaise (text och översättning från wikipedia)

Allons, enfants de la Patrie,

Le jour de gloire est arrivé!

Contre nous de la tyrannie, L’étendard sanglant est levé, (bis)

Entendez-vous dans les campagnes

Mugir ces féroces soldats?

Ils viennent jusque dans nos bras

Égorger nos fils, nos compagnes!

Aux armes, citoyens!

Formez vos bataillons.

Marchons, marchons!

Qu’un sang impur

Abreuve nos sillons!

Framåt ni fosterlandets barn,

Nu nalkas ärans stora dag!

Mot oss av tyranniet, Är det blodiga standar höjt, (x2)

Hör ni över fältens krater

Dessa grymma soldaters rop?

De tränga sig inpå vår hop, De mörda våra söner, och våra livskamrater!

Till vapen, medborgare!

Ställ upp på raka led, Framåt, framåt, låt fiendens orena blod flyta på vår jord!

Baron de Dietrich uppmanar en av dem, kaptenen rouget de Lisle, känd som poet och musikant, att komponera en frejdig krigarsång att samla trupperna kring, vilket denne entusiastiskt tar itu med och arbetar på under natten.

Claude Joseph rouget de Lisle, kapten i franska arméns ingenjörtrupper, recepierades i S:t Johanneslogen

Les Frères discrets (Charleville orient) i garnisonen i Charleville strax efter sin officersutnämning 1784. Förflyttning skedde senare till Strasbourg.

Första framförandet

Krigarsången uruppförs av kapten rouget de Lisle den 26 april, ackompanjerad på piano av baronessan de Dietrich tillsammans med baron de Dietrich, en utmärkt sångare. Den får namnet Chant de guerre pour l’armée du Rhin (rhenarméns krigssång).

Den 29 april spelas sången offentligt för första gången av nationalgardets musikkår på Place d’armes i Strasbourg. Sången publicerades och blir strax mäkta populär. Den sprids i den franska armén och förs av frivilligbataljoner från södra Frankrike till Paris och kom där att benämnas ”La marseillaise”.

resten är, som man säger, historia. X

text: Göran Mellblom bild: Wikimedia Commons

Kapten Rouget de Lisle komponerar Chant de guerre pour l’armée du Rhin - senare känd som La Marseillaise.

Jazziga bröder

Nat King Cole, Duke Ellington, Dizzy Gillespie, Glenn Miller och Irving Berlin har för evigt skrivit in sig i “The Real Book” och i jazzhistorien. De har blivit en viktig del av vårt västerländska kulturarv och musikaliska allmängods. Vad få vet är de även varit viktiga delar i vår oupplösliga brödrakedja.

Kanske är det budskapet om allas lika värde som lockat eller vetskapen att andra storheter i musikhistorien gått före och brutit nya vägar. Flera av de jazziga bröderna har varit utsatta för rasism och särbehandling men fann möjligen i fristad bland bröder där just rasism inte har någon bäring.

Dock är det två musiker som lyser starkare i min jakt efter sanning och ljus när det kommer till jazzkatter inom vår Orden.

Influerad av Egypten att särlingen Sun ra (född som Herman Poole Blount, 1914 – 1993) var frimurare överraskar först men sedan får man nog finna det helt naturligt. Han var pianist, orkesterledare, poet, kompositör med en ”kosmisk filosofi”, säregna konserter och klädstil. Han var influerad av egypten, rymdåldern och framtiden. Han var en av 1900-talets mest produktiva artister. Sun ra framträdde ofta i sin loge Birmingham, alabama. Han lånade

även frimurarböcker i logens bibliotek då färgade inte alltid var välkomna på allmänna bibliotek. Vid en snabb titt på en del av hans scenkläder kan man inte låta bli att le igenkännande.

Bar frimurarring

Bluesgiganten (både kroppsligt och konstnärligt) Howlin Wolf eller Chester Burnett (1910 – 1976) är en av hörnstenarna i det som sedan blev rock’n’roll. Han skrev låtar som sedan blivit standards och spelats in av långt fler artister än vi har utrymme att berätta om: ”evil”, ”Smokestack Lightning”, ”Wang Dang Doodle”, ”Spoonful” och ”Little red rooster”.

Den väldige, över 190 centimeter över havet, sångaren/munspelaren bar frimurarring på sina spelningar och även på sina skivomslag. Han ska, enligt en levnadstecknare, varit medlem i Prince Hall i Chicago.

Jazz och blues är, i mångt och mycket, den amerikanska folkmusiken. Precis som att landet är uppbyggt av olika människor från olika länder är

jazz och blues en enda stor smältdegel av influenser från hela världen.

Kompositör och pianist

Duke ellington (1899 – 1974) var 17 år gammal när han började uppträda yrkesmässigt. ”Take the a Train”, ”in a mellow Tone”, ”it Don’t mean a Thing” och många fler odödliga jazzklassiker härstammar från hans penna. ellington blev frimurare 1932.

nat King Cole (1919 – 1965) började spela orgel i kyrkan men är mest känd som ”crooner”, låtskrivare och pianist. ”unforgettable” får nog anses vara hans mest kända låt men även sånger som ”mona Lisa” och ”Smile” har tolkats av hans mjuka stämma. Cole blev frimurare 1944 då han inträdde i Thomas Waller Lodge no. 49, Prince Hall affiliation, i Kalifornien, tillsammans med några av sina medmusiker. Count Basie eller William James Basie (1904 – 1984) var en storbandsledare, kompositör, pianist och keyboardist. Han är mest känd för låtar som ”Fly me to the moon” och ”april in Paris” för att nämna två av många. Han var medlem av Wisdom Lodge no. 102 och medina Lodge no. 19, en Prince Hall Lodge i new York City. Basie är känd som ”The King of Swing”. Dessa tre är bara några av många och i leden hittar man även irving Berlin, Lionel Hampton, Cab Calloway och Louis armstrong. Dessa lär vi få anledning att återkomma till. X

text: Jerry Prütz bild: Wikimedia Commons

The Sun Ra Arkestra på Burlington Discover Jazz Festival 2023.

King Cole Trio med, från vänster, Oscar Moore, Cole och Johnny Miller år 1947.

Duke Ellington på KFG Radio Studio år 1954.

Logebesök i Nerja och Gibraltar

Brödraföreningen Gustaf Dalén i Lidingö verkar i graderna I–III och har idag sjuttio medlemmar. I oktober 2023 genomfördes för andra året i rad en resa till spanska solkusten.

Då tre av ämbetsmännen har boende i Fuengirola låg det nära till hands att anordna en resa med logebesök. S:t Johanneslogen Sydkorset har danska rötter, men är idag en skandinavisk loge som har frekventa logesammankomster, dels i Fuengirola, dels i nerja. i november 2022 besökte vi logen i Fuengirola och därför ville vi i år besöka Sydkorset i nerja. Dessutom ville vi göra en utflykt till Gibraltar för att delta i en brittisk loge. nio bröder samlades på arlanda den 2 oktober 2023. Vid ankomst till málaga tog vi pendeltåget direkt till Fuengirola. andalusien hälsade oss med perfekt sensommarvärme på cirka 23 grader. Vi gjorde oss hemmastadda i Fuengirola, som från början var en fiskeby, men numera är uppbyggd kring turism med en lång strandpromenad, trivsamma restauranger och ett livligt handelscentrum.

Borgliknande byggnad Kvällen därpå sattes kurs mot nerja. nerja är en liten pittoresk stad, känd för grottor med förhistoriska målningar och europabalkongen. S:t Johanneslogen Sydkorset hyr in sig i en borgliknande byggnad med torn med eleganta festlokaler ovanför nerjas stadskärna. Det var ett kärt återseende och vi hälsades välkomna av ordförande mästare John Peter Sörensen. Logen genomfördes utan reception, men med föredrag i grad i en välsmakande

brödramåltid serverades och vin fylldes generöst på, för de som så önskade. Vår ordförande Lars Kadmark höll tal till kaffet och överräckte en gåva i form av en tallrik med brödraföreningens vapensköld.

nästa dag packade vi väskorna för tiomilafärden till Gibraltar längs den hårt trafikerade solkustvägen kantad av semesterorter. efter passkontroll och tunneln under landningsbanan var vi inne i Gibraltar, som varit morisk i 750 år, spansk i 212 år och brittisk sedan 1704.

Gibraltar Masonic Institute

På kvällen promenerade vi från våra hotell och möttes vid the Gibraltar masonic institute, som härbärgerar Gibraltars 28 loger. Vårt besök var i medbrodersgranden i logen royal Lodge of Friendship no. 278, verkande inom united Grand Lodge of england.

Byggnaden var som en större, äldre villa högt beläget i de centrala delarna av staden. många var nyfikna på oss långväga gäster och vi fick ett varmt mottagande. Logelokalen låg en trappa upp. Det var intressant för oss att studera olikheter och likheter i genomförandet av logen där en recipient fick sin medbrodersgrad. Logen leddes av Worshipful master Stephen a J Whatley, som endast 24 år gammal hade förärats posten som bara innehas under ett år. Logen avslutades med att gemensamt sjunga ”God Save the King”.

Vi gick därefter ned till matsalen för att inta en brödramåltid som påminde om lunchens fish and chips där fisken ersatts av chicken nuggets. Stämningen och ljudnivån var hög och hela nio skålar gjordes. Vår ordförande fick tillfälle att hålla tal och överlämna ett standar med brödraföreningens vapensköld.

Stärkta band

Kontaktinformation utväxlades och några ville höra av sig vid besök i Stockholm. Dagen därpå gjorde vi egen sightseeing i Gibraltar och såg bland annat europa Point Lighthouse på sydspetsen av Gibraltar.

innan avresan till Stockholm rundade vi av vistelsen med lite fri tid på plats, sightseeing och besök i charmiga málaga, som är en av de äldsta städerna i europa.

Dessa dagar gav oss dels fina frimureriska upplevelser från de två logebesöken, dels stärktes banden mellan oss bröder. Vi har redan börjat prata om nästa resa till Solkusten och att undersöka möjligheten för ett besök i en spansk loge! X

text: Staffan Sahlin och Lars Kadmark bild: Lars Kadmark

Porten till Gibraltar Masonic Institute.

Sommarmöte på Rosersberg

Sommarträffen på Rosersbergs slott blev en stor framgång. Spännande föredrag, stipendieutdelningar, rariteter från Ordens samlingar och ett regelrätt skådespel var något av det som bjöds under denna välarrangerade och välbesökta dag.

intensiva förberedelser var äntligen avslutade av broder Sven Waldenström och hans projektgrupp med bröder Christofer von Wachenfeldt, michael nielsen och mikael Hakola; nu var äntligen tiden inne för Svea Provinsialloges tredje Sommarmöte rosersberg 2024.

Vädret log mot Första fördelningen. Broder Svens överväganden höll och allt gick bra. aktiviteten skapades inom Projekt rosersberg som broder Peter Westrup driver på Stormästarens uppdrag. Flera av de kungliga uteslotten hålls stängda för besökare under 2024, men rosersberg öppnas särskilt för oss.

Slottet inköptes av riksdagen 1757 och ställdes, tillsammans med ekolsund och Tullgarn, till de kungliga prinsarnas förfogande 1762. Prins Carl, sedermera hertig Carl av Södermanland, igångsatte ett omfattande renoveringsprogram av tidens modernaste klass som omfattande åtskilliga frimureriska installationer.

Upplägg och program

Sommarmötet innehöll broderlig samvaro, föredrag, lunch, visningar av slottet samt kanske det starkaste – att röra sig i hertig Carls egen miljö. men först: incheckning och kaffe med småprat av 115 bröder. Förste deputerade provinsialmästaren magnus Svenson hälsade välkommen, varefter mötets ciceron, broder Peter Westrup, inledde dagen med påannonsering av två sångnummer framförda av broder William Baker. Ack Värmland du sköna klingade så skönt att den satte tonen för dagen – högkvalitativ.

Första fördelningens inriktningsbeslut: ”Kvalitet och Delaktighet” utvecklades av broder magnus med en hälsning från provinsialmästaren. Broder Torbjörn Gustavsson utvecklade i ett synnerligen intressant föredrag ett resonemang kring ”mittpunkter –ett sätt att förstå Bibeln, livet och den Konungsliga Konsten”. Den inbjudande tonen blandade in oss i en avancerad analys av berättelsen i Klagovisorna och lärde oss dess uppbyggnad som står i kontrast - ja motsättning - till vårt normala sätt att läsa där höjdpunkten ju kommer i sista kapitlet, emedan det i Klagovisorna om Jerusalems förstörelse och den Babyloniska fångenskapen, har denna placerad i mittersta kapitlet – mittpunkten. Frågor ställdes till oss: var är min mittpunkt i livet? Vi pressas så mycket av omgivningen att vi tappar kontakten, men vår ritual hjälper oss tillbaka.

Två stipendiater

Broder Karl Steiner överlämnade å Jubelfondens vägnar stipendium till moa Lindgren, uppsala universitet, för forskning om kunskapsöverföring kring sexuellt våld mot kvinnor i krig. Hon tackade för stipendiet och för att frimurarna på detta sätt uppmärksammar frågorna.

Därnäst steg broder Sven-Åke Bergkvist fram och berättade att Barnhusstiftelsen och Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias frimurarstiftelse nu för tredje gången lämnar över sina stipendier offentligt på rosersbergs slott. Bidragen går till forskning kring barndiabetes och ankarfinansiering som möjliggör forskning kring ungdomar med psykisk ohälsa.

Kerstin Thörnqvist mottog å scoutrörelsens vägnar stipendiet och riktade ett stort och varmt tack till frimurarna.

Rariteter från

Ordens museum

Ordens museum förevisade genom broder anders Silfverhjelm rariteter ur Ordens samlingar. Hans innerliga ton laddade upp matsalen och det blev dödstyst. uppe i Hoglandssalen, fanns dagens crescendo: mitt i salen hade hertigens rökelsealtare placerats. en slags debatt spirar nu, om vad som egentligen pågått av frimureri på slottet dels under hertigen/kungens tid, dels senare. men aldrig förr har slottet uppmärksammats av så många frimurare som nu och debatten både breddar och fördjupar.

efter visning, lunch och kaffe avlossade broder Torsten Bergström i ett musikaliskt skådespel den ena salvan efter den andra kring en för frimurare central fråga. Stämningen var mycket hög, typiskt för Frimurarsamhället i – norrtelje!

Stormästarens tankar

Stormästaren yppade sina tankar kring rosersberg och hertigens arbete, för att sedan övergå till det gångna året och framtiden. Broder Christer resonerade kring gemenskapen och varför nya bröder drar sig ur – de finner inte gemenskapen som vi borde ha givit dem. ”Håll ihop bröderakedjorna. Tag hand om bröder.” blev vår Stormästares avslutande budskap. man frågade nu det församlade hundratalet om man önskade ett nytt Sommarmöte rosersberg 2025 – svaret blev rungade Ja!, Ja! Broder William Baker avslutade mötet med sångerna Land du välsignade och Till havs X

text: Göran Mellblom bild: Mats Gartz

1. Ordens Museum förevisade genom broder Anders Silfverhjelm rariteter ur Ordens samlingar.

2. Många bröder hade slutit upp och samlades utanför Rosersbergs slott i augusti.

3. Karl Steiner överlämnade å Jubelfondens vägnar stipendium till Moa Lindgren, Uppsala universitet.

4. Kerstin Thörnqvist mottog å scoutrörelsens vägnar Barnhusstiftelsens stipendium.

5. Stormästaren yppade sina tankar kring Rosersberg och hertigens arbete, för att sedan övergå till det gångna året och framtiden.

6. Broder Torsten Bergström med ensemble framförde i pelarsalen ett musikaliskt skådespel kring en för frimurare central fråga.

7. Peter Westrup är en av initiativtagarna till sommarmötena på Rosersberg som nu genomförs för tredje gången.

8. Mitt i Hoglandssalen hade hertigens rökelsealtare placerats.

9. Broder Torbjörn Gustavsson blandade in oss i en avancerad analys av berättelsen i Klagovisorna.

Sommarmöte hos Ölands frimurarklubb

En årligen återkommande och mycket uppskattad sommaraktivitet är Ölands frimurarklubbs sommarmöte.

traditionellt bjöds klubbens 135 medlemmar in till sommarmöte i kapellet i Byxelkrok. Detta är ett av tre årliga tillfällen där medlemmarna kan träffas under gemytliga former. För tretton år sedan, när klubben bildades var kapellet i bedrövligt skick och behovet att renovera stort. Kapellet har renoverats med generöst bidrag från en medlem och nästa steg blir att bygga till så vi kan välkomna fler.

Ordförande Rutger Simonsson har talets gåva och förmågan att sätta fingret på många viktiga moment som rör våra liv. Nu var det dags att lämna klubban vidare till Anders Lövström som tar över en väl fungerande verksamhet i stark utveckling.

Årets stipendiat cellisten Sabina Sandri Olsson

Joakim Lessmar överlämnade Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfonds stipendium till cellisten Sabina Sandri Olsson. I motiveringen nämndes bland annat stipendiatens höga musikaliska kvaliteter, arrangörsförmåga , arrangörskap och musikaliska ledarskap.

Trots att vi samlas på norra Öland välkomnar vi varje år medlemmar som tar sig hit från hela landet. Varje år kommer broder Bengt

Årets stipendiat, Sabina Sandri Olsson, mellan representanten för Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond Joakim Lessmar och ordförande i Ölands Frimurarklubb Rutger Simonsson.

Bengtsson, i år i sällskap med Ordens Stormästare, broder Christer Persson. Tillsammans var vi 65 bröder.

Christer Persson avrundade sammankomsten med väl valda ord om hur viktigt det är att vi alla tillsammans ser till att varje enskild broder inom vår Orden upplever att han blir hörd, sedd och bekräftad. X

text och bild: Pierre Dunbar

Stipendieutdelning och uppskattat program

på den 26:e Bjäreträffen

Den första torsdagen i augusti var det dags för bröder med respektive att samlas i Båstad. Träffen hölls likt tidigare år på Hotell Riviera Strand och inleddes med mingel på hotellets innergård där Ordens webbutik och två av Jubelfondens tidigare stipendiater i keramiskt konsthantverk lockade till köp.

minglet kröntes med en kort betraktelse av begreppet sällskap av Tomas Andrén, ordförande för Kapitelbrödraföreningen Kjell Christopher Barnekow. På detta följde utdelningen av Jubelfondens stipendium. Mottagare av stipendiet var den flitiga och begåvade keramikern Viola Flø Brøther. Efter presentation och en kort intervju av stipendiaten var det dags för lunch som alltid består av rimmad lax med bjärepotatis och tillbehör.

Efter lunchen påbörjades det delade programmet där bröderna erhöll en god blandning nyheter och planer för Orden och den Andra fördelningen av Stormästare Christer Persson och provinsialmästare Per Werner.

Programmets clou var en utomordentligt gripande reflektion av provinsialmästaren i Göta Provinsialloge Gillis Edman över hur Orden erbjuder sammanhang, som det beskrivits av den store tänkaren Aaron Antonovsky.

God stämning och många deltagare på årets upplaga av Bjäreträffen.

Värd för medföljandeprogrammet var Marie-Louise Strömberg, hustru till deputerade provinsialmästare Mats Strömberg. Programmet bestod av ett föredrag ur musikens värld, framfört med både ljud och bild. X

text: Björn Ekelund, Tomas Andrén bild: Per Ola Kimblad

Frimurarsalongerna

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky. Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22

www.golden-days.se

Rasslande Kedjan lockade media i Finland

En trevlig och sedan många år återkommande aktivitet är den utfärd för motorcykelintresserade frimurare som äger rum varje sommar. I år gick turen i österled och i Finland väckte den 37 man starka kortegen positiv uppmärksamhet. Tidningen Frimurarens tidigare redaktör, broder Kjell Mazetti, delar med sig av sina intryck från resan.

Det var varken skandalrubriker eller olyckstillbud som skapade intresse bland dem som såg kortegen i städer och på landsvägar. nej, den stora gruppen motorcykelåkande frimurare fick åskådare att tipsa tre lokala tidningar där gruppen drog fram. Borgåbladet, nya Östis och Loviisan Sanomat kom på besök och en lokal radiostation som dessvärre inte hade någon reporter tillgänglig hörde av sig till gruppledaren, andre deputerade kapitelmästaren (aDKm), Kenneth Jönsson för intervjuer och fotograferingar.

intervjuplatserna visade med önskvärd tydlighet att rasslande Kedjan är långt ifrån sådant som skinnvästar vanligen förknippas med. Den första intervjun skedde vid besöket på Borgå Domkyrka, vilken förutvarande ordförande mästaren (fOm) erkki Tuormaa livfullt kåserade kring.

Medier intresserade

när rasslande Kedjans egen Timo Sarkén vid Svartholms fästning berättade om svenskarnas genom tiderna största maritima seger dök två tidningars journalister och fotografer upp och gjorde sitt jobb.

men rasslande Kedjans årliga träff handlar inte om tidningsreportage. nej, det är mötet med likasinnade bröder och erfarenhetsutbytet både när det gäller den frimurariska resan, motorcykelupplevelserna och livet i allmänhet som står högst på dagordningen och självklart även arrangörens ansträngningar att skapa en upplevelserik och omväxlande vecka för deltagarna.

Detta år var det Kenneth Jönsson, andre deputerade kapitelmästare i Stor Capitlet, som tagit på sig värdskapet för rasslande Kedjans fjärde besök i Finland. Till sin hjälp hade han bland andra Jörgen Björkman som hjälpryttare och Timo Sarkén som historiepresentatör.

En chans att prata av sig

Det blev en vecka med mängder av upplevelser. efter incheckning på måndagen träffades de 37 deltagarna för det som det vanligen brukar finnas för lite av, nämligen möjlighet att prata av sig. en tanke till de fem

Här vid Svartholms fästning dök två av företrädarna för den tredje statsmakten, pressen upp, och ville ha intervjuer och ta bilder.

Som en metamorfors förvandlas en skinnklädd eller i säkerhetsdräkt klädd grupp mc-åkare till alldeles vanliga logebesökare i väntan på bussturen till S:t Johanneslogen Tyrgils i Borgå.

som var anmälda, men tvingats avstå, skickades också med den gamla hälsningen ”De på vägarna farande och de icke närvarande”… och så vidare. men för de flesta av oss blev det en tidig kväll på grund av att många hade både en färjeresa och ett antal mil i sadeln för att komma till Hotell uninen i Lovisa.

På tisdagen samlades alla vid fulltankade hojar för den första utflykten till Borgå Domkyrka. eftersom vi är av lite olika ålder och kanske också föredrar olika hastigheter hade guiden två förslag till resväg till Borgå. Vi samlades därför vid ”kanonen” nedanför domkyrkoberget för gemensam färd på kullerstensgator upp till kyrkan där förutvarande ordförande mästaren (fO m ) i S:t Johanneslogen Tyrgils erkki Tuormaa väntade för att berätta om denna märkliga kyrka som har platser för kyrkobesökare i tre etage, inte helt vanligt.

Spännande anhalter efter ytterligare några mils körning och transport på färja anlände vi till Pellinge Bistro för en underbar lunch bestående av fisksoppa med ett saftigt hembakat bröd som tilltugg. Hemresan på snirkliga vägar förde

oss till Pernå, födelseort för mikael agricola, Finlands motsvarighet till reformatorn Olaus Petri, som bland annat anses vara den som översatte Bibeln till finska.

På kvällen fick vi avnjuta en supé på Degerby Gille, i Lovisas äldsta hus byggt 1695 och förmodligen nordens äldsta icke kyrkliga byggnad.

Onsdagens utflykt till Strömfors bruk fick ett första stopp på Svartholms fästning. Timo Sarkén berättade om den största maritima segern i Sveriges flottas historia. På bruket hade änkenåden Virginia Forselles – som drev bruket i 57 år på 1800-talet – ett framträdande i kyrkan. nej, någon änka från nain det var hon inte, dock klädd i den utstyrsel en änka skulle bära vid den tiden. Även denna dag fanns två ruttalternativ tillbaka till hotellet, ett kort och ett lite längre, för den som ville njuta av landskapets skönhet. efter lunchen besökte vi Fortums showroom och fick en utmärkt föredragning om hur Finland fick sitt första kärnkraftverk, som i dagarna fått förlängt tillstånd för drift till 2050.

Förvandlingen

Därefter skedde resans märkliga förvandling. 37 mc-förare i säkerhetsställ

av Goretex eller skinn, med eller utan väst, förvandlades till stilrena logebesökare i svart kostym med vit skjorta och passande slips. efter en bussresa till Borgå blev vi väl mottagna av S:t Johanneslogen Tyrgils ordförande mästare Patrik Wackström. Dessutom gästades logen denna kväll av kapitelmästaren Henrik Wikström. Det skulle visa sig att ett par svårslagna rekord skulle noteras, dels kunde man duka terminens avslutade måltidsloge till över 60 gäster (dubbelt det vanliga antalet), dels passerade insamlingen till de behövande 450 €, det vill säga över 5000 SeK. Även rasslande Kedjans bidrag till Tyrgils caritas nådde femsiffrigt belopp omräknat i svenska kronor.

Besök i tre kyrkor

På torsdagen besöktes Stor Sarvlax Herrgård med anor från 1450-talet, som visades av frimurarbrodern Oliver michelsson. Han berättade att gården donerats av de sista ägarna till Litteratursällskapet och att avkastningen på de 300 hektaren odlingsbar mark och 13 000 hektaren skog räckte till att underhålla fastighet och byggnader.

Vi gjorde även ett kort besök vid den vackra forsen Langenkoski, dit tsaren alexander iii skickade sina laxfiskare för att själv sedan dra upp laxen ur sumpen och låta tsarinnan laga fisksoppa.

efter en lunch i Kotka kördes de sista kilometrarna för denna träff till hotellet, vars bastu kom till användning innan kvällens supé i restaurang Fylla (som på finska inte alls har den svenska betydelsen) vilket kändes extra bra denna kväll inför fredagens hemresa.

Det blev en härlig vecka som trots hot om regnskurar gav både sol och uppehållsväder. Detta kanske på grund av det gamla talesättet; att om man besöker tre kyrkor kommer inget regn. Vi besökte för säkerhets skull fyra! X

text och bild: Kjell Mazetti

Sankt Jacobs klassikerrally jubilerade

För att samla in pengar till frimurarlamm till sjuka barn kördes i våras det traditionsenliga rallyt för entusiastbilar i Linköpingstrakten. Rallyt är öppet för frimurare med respektive i sportvagnar, cabrioleter samt fordon tillverkade före 1980.

rallyt kördes första gången 2012 och startades av Lars Christoffersson, Herman Kihlstedt och Håkan Wasén med syftet att samla in medel till inköp av de frimurarlamm som ges till barnen som ska opereras på universitetssjukhuset i Linköping. Då inget rally genomfördes under de två pandemiåren blev årets rally det tionde i ordningen. i år samlades 23 ekipage med 43 deltagare vid Vreta Klosters kyrka i väntan på startsignal.

Inte en hastighetstävling

Detta är inte på något vis någon hastighetstävling, utan man kör en sträcka, stannar till vid något etappmål, umgås trivsamt, tittar på varandras fordon och kör sedan vidare. Vid förarmötet före start betonade urban Sandberg att man skulle undvika kortegekörning, utan släppa fram

den övriga trafiken och – självklart –hålla hastighetsgränserna, inte minst i Berg samhälle där bron över Göta kanals slusstrappa är begränsad till 30 kilometer i timmen. Varje deltagare fick en ”roadbook” med devisen ”Varen vaksamme” på flera ställen, något att ständigt ha i åtanke under rallykörningen.

Exklusiv kylarprydnad rallyt fortsatte runt sjön roxen och första etappmålet var Grensholms slott, där deltagarna välkomnades av Carl, Linda, Lowe och Josefin Lagerfelt som förutom en trevlig presentation av godset bjöd på kaffe med bulle och ett besök i kapellet från slutet av 1500-talet. Här fick också en av rallyts grundare, Lars Christensson, uppleva att hans son Johan fick ta emot den kylarprydnad som ges till den av deltagarna som särskilt utmärkt sig.

Juryn tyckte att Johan i en Volkswagen cabriolet från 1970 med råge uppfyllde kriterierna.

i en trivsam takt på smala skogsvägar fortsatte deltagarna till norsholm och Kapten Billés för lunch, där man lyckades förse 43 gäster med lunch trots att det bara fanns 40 sittplatser. efter en dryg timmes uppehåll fortsatte rallyt på mindre vägar mellan e4:an och sjön roxen för att anlända till Tuna Kungsgård. Här fick deltagarna lyssna till Kungsgårdens spännande historia från Gustav Vasas tid och fram till nutid.

Rallyts tävlingsinslag

men vad är ett rally utan tävlingsinslag? nu delades det ut ett tävlingsformulär med dussinet frågor på vad man borde ha uppmärksammat under resan så långt. Det blev veck i många pannor innan alla svaren formulerats. Till slut kunde en vinnare utses. Paret Stina och Tord Söderlund som åkte i en morgan 4/4 seater vann för tredje gången och priset att ordna nästa års rally kommer de säkert att få hjälp med att uppfylla. X

text och bild: Kjell Mazetti

Precis som på premiären samlades deltagarna vid Vreta Klosters kyrka.

Torgny Söderberg och Claes-Göran Strömberg i en racinggrön MG.

Jaktivitet

Jagande Bröder

I Frimuraren har vi efterlyst skribenter som vill berätta om aktiviteter som bröder ägnar sig åt tillsammans på sin fritid, utanför frimureriet. Broder Lennart Kullbo berättar här om facebookgruppen ”Jagande Bröder” som funnits sedan 2018 och som samlar frimurarbröder med intresse för jakt.

agande Bröder heter den facebookgrupp som skapades i januari 2018. Gruppen är öppen för frimurare med jakt som gemensamt intresse och har i dag cirka 186 medlemmar.

Varför skapades facebookgruppen? Jo, för att dela jaktupplevelser, få kontakt med medlemmar som har annan typ av jaktmark med annat jaktbart vilt än du själv har och kunna bedriva utbytesjakt. Själv har jag fått möjlighet att komma på gåsjakt med en trevlig broder och samme broder har i sin tur kommit med mig på rådjursjakt.

Varför jagar vi? utan jakt, intet vilt! Gör jägare nytta? ett exempel på konkret nytta är utbrottet av afrikansk svinpest som tydligt påvisat jägarkårens betydelse och värde.

Likheter mellan jakt och frimureri

Jakt har många likheter med frimureriets väsen. På pass i skogen går timmarna, men inte en enda sekund är händelselös i en miljö där liv och död är ständigt närvarande på ett sätt man som frimurare i logen också kan känna.

att vi mår bra av att vistas i naturen behöver åtminstone inte jag några ytterligare forskningsstudier på för att instämma i. i naturen är liv och död ständigt närvarande på ett sätt som man inte kan uppleva i det urbana samhället.

när jag till sist, efter en jaktdag, packar ihop mina grejor och beger mig hemåt har jag kanske inte ens varit i närheten av att lyfta bössan. men missnöjd? absolut inte! att på nära håll få uppleva naturen, lyssna på hundarnas idoga arbete, studera fåglar och inte minst ”tjötet” i jaktstugan är en belöning i sig.

Varför är man frimurare? För att söka stillhet, andlighet, spänning och gemenskap. Varför är man jägare? För att se naturen vakna upp på morgonpasset, uppleva stillheten när den plötsligt bryts till spänning, gemenskapen runt lägerelden precis som gemenskapen i logen.

när jag kom med i Jagande Bröder upptäckte jag bröder som jag inte visste var jägare vilket gav en ytterligare dimension på frimureriet och till jakten.

Bara du själv kan göra dig till jägare

Det är samma med jakten som med frimureriet. ingen kan göra dig till jägare. Du kan få handledning, jägarexamen med mera, men att bli jägare är något du får göra själv.

Är det ett nöje att döda? Jakt bedrivs för att vi känner nöje i jakten. att döda ingår i jakten men samtidigt utför vi en nytta. Det ena utesluter inte det andra. acceptansen för jakt är världsunikt hög i Sverige. andelen som är emot jakt är blott en handfull procent.

en ytterligare dimension med gruppen vore att kunna träffas för gemensam jakt, kanske i samband med någon loge. eftersom gruppen är sprid från norr till söder får det nog ske fördelningsvis.

Hur kommer man då med i facebookgruppen Jagande Bröder? man tar kontakt med en frimurare som redan är med och blir inbjuden för att sedan godkännas av administratörerna. administratörer och moderatorer är Göran norgren, markus roskifte och Jesper Högström. X

text: Lennart Kullbo bild: från facebookgruppen Jagande Bröder

Varför är man frimurare?

För att söka stillhet, andlighet, spänning och gemenskap.

Ordens sigillbevarare och kansler, OSK, bärande sina ämbetsregalier. Det vita bandet betyder att han är en av Ordens högsta ämbetsmän. Han bär en kedja som visar vilket ämbete han har. Broder Christian Storck uppbär ämbetet sedan 1 juli 2024.

artikelserien om ordens organisation fortsätter

I denna utgåva av Frimuraren presenterar vi den tredje och fjärde artikeln i en längre artikelserie om Ordens organisation.

Syftet är att ge en aktuell bild av Ordens ledning och centrala organisation och skapa kännedom om hur Orden fungerar och styrs.

Ordens Stormästare (OSM) är Ordens högste styresman och honom möter vi löpande i tidningen i såväl reportage som i OSM:s krönika. Serien kommer därför att fokusera på det som kallas “Ordens

stabsorganisation” och dess direktorier och avdelningar.

Själva verksamheten sker i Ordens åtta fördelningar med sina loger, brödraföreningar och andra enheter. Verksamheten i det som vi kallar “Ordens linjeorganisation” kommer att beröras senare i artikelserien.

Målet är att publicera en till två artiklar per utgåva av Frimuraren. Redaktionen hoppas att det ska bli en spännande och lärorik läsning för alla bröder.

så fungerar orden

Presidiet, del 2

Ordens sigillbevarare och kansler

Ordens sigillbevarare och kansler, OSK, leder och samordnar arbetet inom Ordens centrala organisation. OSK är också ledamot av presidiet, ledamot av och föredragande i Högsta rådet samt en av Ordens nio högsta ämbetsmän. Tillsammans med Stormästaren tecknar han Ordens firma.

i en så omfattande verksamhet som Svenska Frimurare Orden uppstår ständigt frågor inom områden som ekonomi och fastigheter, juridik, iT, säkerhet, administration, verksamhetsutveckling och så vidare. Här kommer Ordens stabsorganisation in, en verksamhet som ytterst leds av Ordens sigillbevarare och kansler, OSK.

– Vårt uppdrag är att hantera den här typen av frågor på central nivå.

Stabsorganisationens fokus är dels att vara tillgänglig som stöd och support för linjeorganisationen, dels att se till att Orden rör sig i den riktning som Stormästaren pekat ut, säger Christian Storck som tillträdde som Ordens sigillbevarare och kansler den 1 juli 2024.

Låt oss börja med att titta närmare på hur Ordens stabsorganisation är uppbyggd. För att förstå vad den

omfattar kan man se Orden som bestående av tre delar.

Den första delen är Ordens högsta ledning. Den består av Stormästaren, presidiet – som vid sidan av Stormästaren är Ordens högsta representativa organ – samt Högsta rådet som är Stormästarens rådgivande församling.

Den andra delen är linjeorganisationen. Den består av de åtta fördelningarna inom vilka alla loger, brödraföreningar och frimurarklubbar verkar. Varje fördelning leds av en provinsial- eller kapitelmästare.

Den tredje delen är Ordens stabsorganisation.

– För den som har erfarenhet från civilsamhällets större organisationer fungerar Ordens stabsorganisation precis som i ett företag eller på en myndighet. Våra uppgifter är att stötta linjeorganisationen och Ordensledningen samt att identifiera behov och problem och föreslå lösningar på dessa.

Stabsorganisationen utgörs av fem direktorier och fem avdelningar. Varje direktorium och avdelning har ett tydligt ansvarsområde. uppdragen omfattar allt från att bereda förslag till beslut som ska fattas av Stormästaren till att tillhandahålla service och stöd inom sitt sakområde (se faktaruta på sidan 33). Stabsorganisationen arbetar också med att göra utredningar, bedriva verksamhetsutveckling och att initiera nya ärenden som Ordens sigillbevarare och kansler kan föredra i presidiet samt i Högsta rådet inför Stormästarens beslut. en viktig uppgift för Ordens stabsorganisation är att vara tillgänglig för dialog och råd för fördelningarna, loger och brödraföreningar.

Kontakter med stabsorganisationen kan vara informella eller formella. informella kontakter välkomnas för att kunna ge råd i olika frågor, till exempel ekonomi-, fastighets-och ritualfrågor eller hur ett visst ärende ska hanteras. Den kan vara starten för att få ett

beslut i en viss fråga. Förväntan på en informell är att den ska resultera i ett råd, men innebär aldrig ett beslut.

En tydlig organisation

Formella kontakter tas för att få ett beslut i en viss fråga. en enskild enhet som har ett formellt ärende till Ordens Stormästare eller en fråga som ska behandlas inom Ordens Stabsorganisation ska ta kontakten via sin provinsial- eller kapitelmästare. Denne bifogar sitt yttrande och skickar ärendet vidare till Ordens stabsorganisation för behandling. när beslut har fattats går det samma väg tillbaka.

– Det kan låta formellt men det är viktigt att provinsial- eller kapitelmästaren och hans kansli vet vad som händer i enheterna och har möjlighet att bidra med sina synpunkter och tankar i olika frågor.

Prioriterade frågor just nu är att öka stabsorganisationens samverkan med gruppen av provinsial- och kapitelmästare, Pm/Km-gruppen, så att verksamheten får det stöd som efterfrågas samt att öka Ordens förmåga att genomföra de initiativ vi väljer att starta. För att lösa dessa uppgifter kommer fokus att ligga på att öka samarbetet och samverkan inom Ordens stabsorganisation.

– Vi kommer inom den nya stabsorganisationen att arbeta fram nya arbetsformer som tydliggör roller och ansvar, säkrar beslutsförmågan och skapar förutsättningar för ett hållbart engagemang, förklarar Christian.

Bred erfarenhet såväl i det civila som inom Orden

Christian har en bakgrund som civilingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. efter examen har han framför allt arbetat inom iT-området i rollerna som projektledare, chef samt organisationskonsult i egen firma.

Vandringen som frimurare började 2003 i S:t Johaneslogen La Lumière där han varit talman, bevakande broder, deputerad mästare och ordförande

mästare. År 2016 blev Christian sekreterare i det som då hette planeringsdirektoriet vilket ledde vidare till uppdrag som inrikeschef, storsekreterare och kanslichef och nu alltså Ordens sigillbevarare och kansler.

Sedan år 2019 är Christian pensionär vilket ger gott om tid att ägna sig såväl åt Orden som åt familjen med hustru, barn och barnbarn. Den tid som finns kvar ägnas åt träning.

Ordens sigill?

Hur är det då med Ordens sigill? Christian berättar att det mycket riktigt finns ett sigill.

– i gamla tider skulle alla officiella skrivelser och beslut från Orden förses med Stormästarens sigill. Det var Ordens sigillbevarare och kanslers uppdrag att förvara sigillet mellan signeringarna och att se till att bara den rättmätige Stormästaren använde sigillet, säger Christian. en modern form av sigill används fortfarande på förordnanden och diplom som Stormästaren utfärdar.

annars är det vanliga namnunderskrifter som gäller men Ordens sigillbevarare och kansler kontrasignerar fortfarande alla Stormästarens beslut. På så sätt säkras firmateckningen inom Orden.

avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att Ordens stabsorganisation finns till för att fungera som ett stöd för verksamheten inom Orden.

– Vårt uppdrag är att hjälpa till. Vårt huvudfokus ska vara att vara tillgängliga och stötta linjeverksamheten på bästa sätt. Vare sig det handlar om rituella eller praktiska frågor, om att starta en ny enhet eller lösa ett problem med en fastighet eller något av våra iT-system så finns vi där, avslutar Christian Storck. X

text: Johan Groth

bild: Mats Gärdfors

Vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler, vOSK, här bärande sina ämbetsregalier. Det vita bandet betyder att han är en av Ordens högsta ämbetsmän. Han bär en kedja som visar vilket ämbete han har. Broder Michael Boström uppbär ämbetet sedan år 2023.

så fungerar orden Presidiet, del 2

Vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler

Vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler (vOSK) är en roll som åter aktualiserats i Ordens högsta ledning. Idag avlastar vikarien Ordens sigillbevarare och kansler framför allt vad gäller inrikes ­, utrikes ­ och säkerhetsavdelningarna samt inom områdena ekonomi, stiftelse ­ och fastighetsfrågor.

michael Boström som är vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler förklarar:

– Förändringar i Ordens centrala organisation och nya uppdrag för Ordens kansli har skapat en ökad arbetsbelastning både för Ordens sigillbevarare och kansler (OSK) och storsekreteraren. i det läget var det naturligt att utse en vikarie för OSK. möjligheten att utse en vikarie för Ordens högsta ämbetsmän regleras i Ordens allmänna lagar. Vikarien ska uppehålla ämbetet vid den ordinarie ämbetsmannens förfall men kan också löpande bistå och stötta “sin” ämbetsman.

i presidiet är ekonomin en återkommande punkt på dagordningen och det är michael som i samverkan med Ordens räntmästare (Or) löpande håller presidiet uppdaterat. Ordens räntmästare har det övergripande ansvaret för hanteringen av Ordens centrala ekonomi.

Tre avdelningar rapporterar

Tre av kansliets fem avdelningar (inrikes-, utrikes- och säkerhetsavdelningen) rapporterar till michael vilket tillsammans med uppdraget som medlem i direktionen för Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm (“Barnhusstiftelsen”) fyller ut det löpande arbetet.

– utöver detta har jag ansvar för ett antal projekt, bland annat Ordens utbildning av riddare och kommendörer med röda korset och uppföljning av projekt som initierats centralt.

i snitt är michael på Ordens kansli två dagar i veckan. Det är, tycker michael, viktigt att vara närvarande fysiskt även om många möten i och för sig går att genomföra digitalt.

Prioriterade frågor michael lyfter ett antal frågor som särskilt prioriterade inom Orden. Det handlar bland annat om att skapa en

långsiktigt hållbar och stabil ekonomi inom Orden centralt och ute i enheterna. Det finns stora variationer mellan olika enheter vilket kräver olika lösningar. Fastighetsfrågorna är en växande utmaning och därmed en viktig fråga för Ordens högsta ledning. en annan prioriterad fråga är medlemsutvecklingen som kan delas upp i rekrytering av nya medlemmar och medlemsvård riktad mot befintliga medlemmar. michael betonar att här finns viktigt arbete att utföra både centralt och ute i enheterna.

– en fråga som är en växande utmaning för Orden och för många andra föreningar inom civilsamhället är

relationen till bankerna. nya regler och riktlinjer, framför allt på internationell och eu-nivå, gör att bankerna ställer hårdare krav kring styrelse, revision, former för medlemskap och så kallad kundkännedom. Orden och enheterna kan i och med detta få olika problem, till exempel att det blir svårare att byta firmatecknare. Detta är något vi behöver arbeta med långsiktigt. michael kom, via en bekant, in i Orden 1995. Den frimureriska vandringen började i S:t Johanneslogen S:t erik där michael haft flera olika uppdrag som ämbetsman för att till slut vara ordförande mästare åren 2010 – 2015. År 2014 blev michael riddare

och kommendör med röda korset och 2015 Ordens räntmästare. Vikarie för Ordens sigillbevarare och kansler har han varit sedan 2023. – Vi vill, i möjligaste mån, minska enheternas administrativa börda och göra det lätt att skapa verksamhet för bröderna. exempel på insatser är att förenkla våra interna processer, till exempel vad gäller enheternas verksamhetsberättelser och, via digitalisering, minska pappersflödena. Viktigt för mig är att underlätta för enheterna, avslutar michael Boström. X

text: Johan Groth bild: Mats Gärdfors

Fakta om Ordens stabsorganisation

Ordens centrala organisation (“stab”) omfattar idag fem direktorier och fem avdelningar.

1. barmhärtighetsdirektoriet har ansvar för inre och yttre caritas och ger stöd när det gäller medlemsrekrytering och medlemsvård.

2. drätseldirektoriet har ansvar för bland annat Ordens budget, bokföring och redovisning, förvaltning av Ordens egendom inklusive Ordens stamhus, förvaltning av vissa stiftelser och agerar som central stödfunktion för hela Orden i fastighets- och ekonomifrågor.

3. informationsdirektoriet har ansvar för bland annat intern och extern kommunikation, tidningen Frimuraren, hemsidan, Facebookgruppen, Ordens varumärken, massmediakontakter samt PR- och relationsfrågor i kontakter med omvärlden.

4. logedirektoriet har ansvar för bland annat tillämpningen av Ordens allmänna lagar, ritualer och föreskrifter, kvalitetssäkring av det rituella arbetet inom Orden, stöd vid bildande av nya enheter och Ordens heraldiska verksamhet.

5. utbildningsdirektoriet har ansvar bland annat för att utveckla och förmedla kunskaper som stärker ämbetsmännen i deras arbete, att ta fram utbildningsmaterial, genomföra OM/O-utbildningar och ledarskapsseminarier samt för drift och förvaltning av Ordens arkiv, bibliotek och museum.

6. inrikesavdelningen hanterar inkomna ärenden där Stormästaren ska fatta beslut och hanterar den centrala aviseringen av medlemsavgifter.

7. utrikesavdelningen hanterar relationer med andra storloger (hit ska man vända sig för att få besked om hur man gör vid besök i andra länder och hur man ska göra då en utländsk broder vill besöka en sammankomst i Sverige).

8. it - avdelningen samordnar Ordens IT-system inklusive IT- och informationssäkerhet (hit kan man vända sig med frågor om Ordens IT-system).

9. säkerhetsavdelningen hanterar säkerhetsfrågor, incidenter och kriser och koordinerar fördelningarnas säkerhetsarbete.

10. avdelningen för verksamhetsutveckling hanterar Ordens verksamhetsstyrning (inklusive inriktning för kommande år), analyser, projektstyrning, processer och de styrande administrativa dokumenten.

Totalt omfattar Ordens stabsorganisation cirka 250 personer. Av dessa är endast ett fåtal personer anställda (till exempel kamrer, husfru i Stamhuset och ordensassistenter).

Resten arbetar helt ideellt. De olika uppdragen inom Ordens stabsorganisation ställer ofta krav på viss kompetens (till exempel IT, ekonomi, juridik eller fastigheter) och att personen uppnått en viss grad.

Kontakter med utländskt frimureri

Frimureri är en global företeelse. Att som frimurare resa och besöka loger i andra länder är populärt, lärorikt och trevligt. Informationen om internationellt frimureri på Ordens hemsida är precis uppdaterad.

antalet frimurare i världen

är svårt att uppskatta, men det rör sig om miljontals medlemmar, kanske så många som tre till fyra miljoner, organiserade i storloger ofta på nationell basis. Svenska Frimurare Orden erkänner vissa av dessa storloger, vilket möjliggör ett utbyte våra Ordnar emellan. Den storloge (Grand Lodge) som ska besökas måste dock vara godkänd av Svenska Frimurare Orden.

– Logebesök är ett bra sätt att lära känna bröder i andra länder och få känna den gästfrihet och det brödraskap det innebär men också ett sätt att

vidareutveckla sitt frimureri säger mats Hanson, ansvarig för utrikesavdelningen på Ordens kansli. mats och avdelningens två amanuenser, Jan Lundberg och Jan Peter Bergkvist, talar sig varma för att utforska utländskt frimureri, bland annat baserat på egna erfarenheter från besök i Tyskland, uSa, england och Frankrike.

Fråga först – besök sen

Den internationella frimurarvärlden är dock en relativt komplex väv av diplomatiska förbindelser och förpliktelser. För den som tycker att det verkar

spännande att besöka loger i andra länder finns ett antal regler att känna till och förhålla sig till.

i den här artikeln beskriver vi de viktigaste principerna för dig som vill resa som frimurare. På Ordens hemsida, bakom inloggning, finns mycket mer – och dessutom helt nyuppdaterad – information att ta del av. Ta gärna en titt på faktarutan här intill och kom också ihåg att du alltid är välkommen att kontakta utrikesavdelningen med dina frågor.

Besök loger från grad III

Bröder med lägst grad iii (S:t Johannes mästare) kan besöka storloger för Fria och antagna murare, så kallade ”Craft lodges” eller ”Blue lodges” som arbetar i graderna i-iii i ett stort antal länder över hela världen. Från i höst avskaffar vi frimurarpasset och använder oss enbart av Letter of Good Standing.

För de storloger som arbetar i det Svenska Systemet, nämligen Den Danske Frimurareorden, Den norske Frimurerorden och Frímúrarareglan á Íslandi (den isländska frimurareorden), kan besök ske redan från det att våra eller deras bröder har fått grad i

Utrikesavdelningen består av Jan Lundberg, Mats Hanson och Jan Peter Bergkvist.

Storloger utanför Sverige

Bröder av graderna iV-V till X kan besöka ytterligare storloger och så kalllade höggradssystem. Dessa är oftast en fristående påbyggnad för bröder som är S:t Johannes mästare (master mason).

mark master mason, royal arch och Supreme Council är några exempel.

För dessa höggradssystem är det mer komplext att veta vilken grad våra och deras bröder får besöka. Varje Storloge är en helt egen juridisk enhet och det finns inte någon samlad eller världsomspännande frimurarorganisation. en förutsättning för besök är att Svenska Frimurare Orden och den utländska storlogen har träffat avtal om ömsesidigt erkännande. i Ordens allmänna lagar, OaL, kapitel 19 finns grundläggande regler avseende förhållandet till utländska storloger.

Vid besök i loger som inte ingår i det Svenska Systemet krävs ett Letter of Good Standing.

Logehuset på Great Queen Street i London.

Fakta

viktiga råd inför besök i utlandet

1. Var ute i god tid och föranmäl besöket efter kontakt med utrikesavdelningen. Vissa Storloger har det som krav. Detta är särskilt viktigt vid besök av fler än en broder.

2. Ta hjälp av utrikesavdelningen, som kontaktar den storloge du avser besöka. Vi kan också tipsa om loger att besöka. Riktigt alla loger finns inte med i vår förteckning på hemsidan, till exempel United Grand Lodge of Englands ”districts overseas”, det vill säga loger utanför England i Asien och Afrika.

Se faktarutan här intill för mer information och kontakta utrikesavdelningen inför din resa.

Du som bor i utlandet

Bor du i utlandet på stadigvarande basis och vill delta i frimureriet på orten? naturligtvis kan du besöka en erkänd storloge på platsen där du bor. men om du också vill bli medlem måste du ansöka om så kallad adoption, en ansökan du gör via vår utrikesavdelning. Observera att adoption

endast kan ske till erkända Storloger. ansökan om adoption inlämnas till Stormästaren och beslut fattas av denne och Ordens sigillbevarare och kansler. mer om förhållandet till utländska storloger finns att läsa i OaL, kapitel 19. i utlandet förekommer också sammankomster som ej är logesammankomster och där rituella frågor kan behandlas. en broder får inte utan tillstånd av Ordens sigillbevarare och kansler delta i sådana möten.

Bosätter du dig inom Danmark, island eller norge och vill vara medlem i det Svenska Systemet i någon av

3. Ha ett aktuellt Letter of Good Standing tillgängligt. Detta utfärdas av utrikesavdelningen.

4. Du ska medföra och bära din grads prydnader och handskar vid logesammankomsten.

5. Du kan bli examinerad som frimurare. Läs därför på! Du kan även avkrävas en skriftlig förbindelse.

6. Tänk på att du vid utlandsbesöket kan träffa bröder som tillhör av Svenska Frimurare Orden ej erkända loger. Var därför uppmärksam på frågor du får. Var återhållsam inte minst om samtalet närmar sig ritualfrågor.

7. En hälsning från den egna logen bör framföras antingen vid logesammankomsten eller vid måltiden.

8. Inför besök i våra brödrasystem i Finland och Estland kontakta besökskoordinatorn vid vår sjätte fördelning i Finland som nås via e-post till fördelningens kanslichef på kch.scf@frimurarorden.fi eller deras besökssamordnare tapio.wathen@

dessa länder, hanteras detta av utrikesavdelningen som en transport.

När en utländsk broder besöker oss

Besökare från Den Danske Frimurerorden, Frímúrarareglan á Íslandi och Den norske Frimurerorden kan göra besök i sina respektive grader i Svenska Frimurare Orden. inom det Svenska Systemet krävs inte Letter of Good Standing.

På hemsidan finns nu också information om vad som gäller för bröder från andra system. Viktigast att tänka på är att:

• Besöket ska vara anmält i förväg. Om inte så skett ska examinering utföras av ceremonimästaren, Cm, som även informerar ordförande mästaren, Om, om besöket. Oftast är besöket föranmält via utrikesavdelningen.

• Oklarheter förmedlas till Om varefter beslut fattas om brodern ska släppas in eller inte.

• Besökande broder ska alltid uppvisa intyg om medlemskap motsvarande vårt Letter of Good Standing från den organisation han tillhör.

• Övriga instruktioner om placering med mera finns på hemsidan, under rubriken Besök av utländsk Broder – vägledning för Om – Cm – VB.

Utförlig information finns på Ordens hemsida

nu finns också utförlig och aktuell information om utländskt frimureri på Ordens hemida, bakom inloggning. under rubriken ”internationellt frimureri” finns ett antal underavdelningar:

• Internationellt frimureri –utländska relationer. allmänt om utländskt frimureri.

• Besök i utländska loger. Vad som gäller när du besöker utländska Storloger.

• Besök av utländsk broder – vägledning för OM – CM – VB. Hur tar

vi emot besökande bröder från utlandet, vad gäller och hur agerar vi?

• Specifika regler avseende brödrasystemen i Finland och Estland. Förutom vår sjätte fördelning finns fem andra storloger/system i Finland varför de nämns speciellt. inom Sjätte fördelningen finns en besökskoordinator som nås via e-post tapio.wathen@frimurarorden.fi om du besöker Finland.

• Erkända storloger för Fria och Antagna Murare och besöksanvisningar. innehåller en lista över alla av oss erkända storloger, samt hänvisning till våra besöksanvisningar som berättar vad både deras och våra bröder får besöka. X

text: Mats Hanson bild: Thomas Högbom (kanslibild), John Fahlnaes (letter of good standing)

Se din broder!

Så länge människan funnits på jorden har våra livsvillkor förändrats och det pågår ännu.

Samtidigt kan vi ställa frågan: har vi människor förändrats lika radikalt?

Våra vetenskapliga och tekniska kunskaper har ökat, men i grunden torde vi människor med våra känslor och behov ha mycket gemensamt med tidigare generationer. under hela denna tid har det varit viktigt att med hjälp av berättelser försöka förstå sig själv. Det kan ske genom muntlig tradition, myter, böcker eller heliga skrifter.

Ta hand om min bror?

Bibeln bär i sig alla dessa drag. redan i de allra första kapitlen berättas om människans stora möjligheter, men också tillkortakommanden. när vi i Första moseboken möter bröderna Kain och abel möter vi också de starka drivkrafterna vrede och avund. Kain tycker sig inte bli behandlad med samma välvilja som abel, lurar ut honom på fälten där han överfaller sin bror och dödar honom. när så Herren frågar abel ”Var är din bror?” kommer

han med motfrågan ”Det vet jag inte. Skall jag ta hand om min bror?” (1 mos 4:9) märk väl: detta är den allra första fråga en människa ställer i Bibeln!

En evig fråga

Det verkar som om den frågan har följt mänskligheten sedan dess. ibland har svaret varit tveklöst nej! Det räcker att ta del av historiska rön och aktuella nyheter för att inse det. men det har också funnits en broderlig (och systerlig!) omsorg med stöd för ”den andre”. i den kristna kyrkan har det tagit sig uttryck i respekten för människors värde. Det grundar sig i Bibelns tanke att människan är skapad till ”Guds avbild”. Jesus vidgade ofta begreppen. i en mansdominerad värld gjorde han inte skillnad på män, kvinnor och barn. Han visade omsorg också om ”de andra”: fattiga, prostituerade, tullindrivare i romarnas tjänst, spetälska eller andra sjuka – liksom alla som längtade efter mening och

sammanhang i livet. Till sina följare sa han: ”Sannerligen, vad ni har gjort för en av dessa minsta som är mina bröder (och systrar, tänker jag) det har ni gjort för mig” (matt 25:40).

Det kristna svaret är caritas

Den kristna kyrkan har svarat på den utmaningen genom sin kärleksverksamhet. redan från början fanns en personlig omsorg om de nödlidande.

Det kom att kallas karitativt tjänande för medmänniskor. Ordet karitativ kommer från det latinska ordet caritas som enkelt kan översättas som kärlek och tillgivenhet. Jag tänker att det inte i första hand handlar om känslor, utan ett förhållningssätt att visa omsorg om den som behöver det. För kyrkans del grundar det sig på tilliten och trofastheten till Guds goda vilja för allt levande. Det har varit ledstjärnan för kristna att tjäna varandra och tagit sig uttryck i goda gärningar mot medmänniskor – och i vår tid hela skapelsen. när frimurarorden som ett viktigt huvudord har ”barmhärtighet” kan det ha sin grund i detta synsätt. Det finns till och med Caritasgrupper, som var och en på sitt sätt konkretiserar arbetet med såväl inre omsorg om bröderna som yttre omsorg, där bröderna på olika sätt med kollekter och gåvor eller personligt engagemang ger stöd till dem i ”den allmänna världen” som behöver det. när vi grips av kraften i caritas ser vi också hur den gäller alla andra människor, kan påverka oss att ha med den i det dagliga livet och sprida tanken vidare. Då kan också samhället – och världen – förändras. Till det som kan hjälpa oss att förstå oss själva kan, tänker jag, läggas: Se din broder – så kan du också få syn på dig själv! X

text: Thomas Söderberg bild: Mats Gärdfors

Ett vänligt mottagande stärker brödragemenskapen.

Under och efter brödramåltiden finns goda möjligheter att se din broder.

eÖversteprästen Aron

En av Gamla testamentets viktigaste händelser var uttåget ur Egypten – Exodus. I detta spelar bröderna Mose och Aron en avgörande roll, och de kom, Mose som mottagare av lagen och Aron som överstepräst, att forma den judiska religionen och därmed på flera sätt också den kristna kyrkan.

xakt när exodus ägde rum vet vi inte och det saknas arkeologiska fynd. För dateringen är vi därför hänvisade till uppgifter framför allt från Bibeln, men dessa är långt ifrån exakta eller samstämmiga. Beroende på olika bibeltexter och olika sätt att räkna bör uttåget ha ägt rum under perioden 1600–1300 f. Kr. arons uppgift var från början att bistå mose. när mose fick uppdraget att leda folket ut ur egypten var han först motsträvig. Bland annat menade han att han inte hade så lätt för att tala. Gud framhöll då, att han skulle få hjälp av sin bror aron. i denna bemärkelse står aron i sin broders skugga, men han kom också att få ett eget uppdrag, det som överstepräst.

Arons dräkt

aron avbildas oftast i översteprästerlig dräkt bärande ett rökelsekar. Till

dräkten hörde bjällror som var fästade nedtill och en särskild huvudbonad. På sin mantel bar han en bröstsköld med tolv ädla stenar som symboliserade israels tolv stammar. Dessa stammar, folket, skulle vara närmast hans hjärta och han skulle bära dem inför Gud. Om arons kläder finnas det tydliga bestämmelser i 2 mos 28:4-5: Dessa plagg skall du göra: bröstväska, efod, kåpa, mönstrad tunika, turban och bälte. De skall sy heliga dräkter åt din bror Aron och åt hans söner, så att de kan vara mina präster. Till dessa dräkter skall de använda guld, violett, purpurrött och karmosinrött garn och fint linnegarn.

Aron välsignar

en av arons viktiga uppgifter var att på Guds uppdrag uttala välsignelsen över folket. i 4 mos 6:24–26 (1917 års översättning) anger Gud hur välsignelsen ska uttalas:

Herren välsigne dig och bevare dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.

Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid.

Välsignelsen, som kallas just den ”aronitiska välsignelsen”, avslutar också den kristna gudstjänsten. Som präst är det en mäktig sak att i Herrens namn få uttala dessa mångtusenåriga ord.

Präst heter på hebreiska ”cohen”, och bland israels tolv stammar blev det Levis stam som avskildes för att vara präster. Dessa personer fick då namnet

Cohen, och än idag är det så, att judar som bär detta efternamn härstammar från Levi stam och räknas som präster (även om tempelkulten har upphört). Ättlingarna till Levi har fortsatt rätten att uttala välsignelsen.

Alltid ur Arons släkt

Översteprästen kom alltid ur arons släkt. Han var den viktigaste personen i Gamla testamentets religiösa system och representerade ensam hela nationen inför Gud.

Översteprästens dräkt bestod av sju delar (Guds tal, fullkomlighetens tal) och kallades ”härlighetsdräkt”. Dräkten var hans ära och prydnad och den var samtidigt ett budskap om den fullkomlige Överstepräst som skulle komma. Genom sina helgade kläder uttryckte både översteprästen och de andra prästerna härligheten i tjänsten som medlare mellan Gud och israel.

De beskrev dessutom Gudsdyrkans skönhet genom de färggranna kläderna som harmonierade med färgerna i templet.

Urim och Tummim

urim och Tummim var två föremål som tillhörde den rikt utsmyckade och avancerade dräkten. De hebreiska orden urim och tummim står för ”ljus och fullkomning” eller ”uppenbarelse och sanning”. Bibeln ger inte någon heltäckande beskrivning av dessa föremål, men urim bestod av två sardonyxer (brunvita smyckestenar) som

låg i varsin fyrkantiga påse. På de två stenarna fanns namnen på israels tolv stammar inristade. Tummim bestod av tolv stenar. Den judiske historikern Josefos beskriver dessa som ”extraordinära i fråga om storlek och skönhet”. Varje sten hade namnet på en av israels folks tolv stammar inristad.

Översteprästen skulle ha urim och Tummim i bröstsköldsfickan på sin efod eller livklädnad, så att de låg vid hans hjärta när han gick inför Herrens ansikte. Han använde dem sedan som vägledning, enligt Guds instruktioner, när han skulle fatta beslut i viktiga officiella eller nationella frågor. För att utröna Guds vilja gick han då in i helgedomen där han ställde sig vid draperiet framför det allra heligaste (det innersta rummet i tabernaklet/ templet där förbundsarken förvarades) och placerade handen på urim och Tummim. Sedan lade han fram sin fråga inför Gud och bad Gud om vägledning. Gud skulle då svara med sitt beslut och sina instruktioner för det israelitiska folket. enligt den judiske historikern

Josefus avgav den ena av urims två stenar ett onaturligt klart och starkt sken, så att den kunde ses på stort avstånd när Gud var närvarande. Tummims stenar strålade också, men då var det ett tecken på att israeliterna skulle komma att segra i en stundande strid. uppenbarligen slutade man att använda urim och Tummim vid kung Davids tid. Därefter vände man sig i stället till profeterna när man ville veta Guds vilja.

I konflikt

med Mose

Trots sin höga position och det förtroende han fått, kom aron att begå en stor synd. under tiden som mose var på berget för att motta de två lagtavlorna trodde folket att mose övergivit dem. i 2 mos 32 berättas historien:

När folket såg att det dröjde innan Mose kom ner från berget, samlades de kring Aron och sade till honom: ”Kom och gör oss en gud, som skall gå framför

oss. För vad som har hänt den där Mose, som förde oss upp ur Egyptens land, det vet vi inte.” Då sade Aron till dem: ”Tag guldringarna som era hustrur, era söner och era döttrar har i öronen och ge dem åt mig.” Då tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen och bar dem till Aron. Han tog emot guldet och gjorde av det en gjuten kalv, som han formade med en mejsel. Och de sade: ”Detta är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land.” mose reagerade stark mot detta och också aron förstod att han hade begått en fruktansvärd synd i det att han sökt framställa en bild av Gud, i praktiken en avgud. Trots detta blev aron förlåten och förblev Överstepräst.

Arons blommande stav under ökenvandringen tröttnade en del av israels folk på att ha mose och aron som ledare. Det blev en konflikt. i 4 mos kap 17 berättas det om hur mose löste saken:

Herren talade till Mose: Säg till israeliterna att varje stamöverhuvud skall ge dig en stav, en för varje stam, sammanlagt tolv stycken. Skriv vars och ens namn på hans stav – på Levis stav skall du skriva Arons namn – ty det skall finnas en stav för varje familjeöverhuvud. Stavarna skall du lägga framför förbundstecknet i uppenbarelsetältet, där jag uppenbarar mig för er. Staven som tillhör den man jag har utvalt kommer då att skjuta skott. Så slipper jag höra israeliternas knot, deras ständiga knotande mot er. Mose talade med israeliterna, och alla deras familjeöverhuvuden gav honom var sin stav, sammanlagt tolv stycken. Även Arons stav fanns bland dem. Mose lade stavarna inför Herren i förbundstecknets tält. Dagen därpå gick Mose in i förbundstecknets tält. Då hade Arons stav skjutit skott, staven från Levis stam. Den knoppades, den blommade och den bar mogna mandlar. Mose bar då alla stavarna som låg inför Herren ut till israeliterna. De såg på dem. Sedan tog var och en sin stav. Herren sade till Mose: Lägg tillbaka Arons stav framför förbundstecknet. Där skall den ligga som en varning för alla som vill göra uppror. Så får du ett slut på deras knotande mot mig, och de behöver inte dö. Mose gjorde så. Han gjorde som Herren hade befallt honom.

Arons begravningsplats

Cirka fem kilometer sydväst om staden Petra ligger berget Jabal an-nabi Haroun. enligt judisk, kristen och muslimsk tradition är denna höjd arons begravningsplats.

Flera växter har namn efter aron bland annat blomman Arons skägg och busken Aronia en känd psalm (77:5) bygger på den aronitiska välsignelsen. Det är biskop Jesper Swedbergs Herre signe du och råde… X

text: Markus Hagberg bild: Wikimedia Commons citat: Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet

Bröstskölden med tolv ädla stenar som symboliserade Israels tolv stammar.

De flesta av oss vet väl att detta år är utlyst som Brödravårdens år. Utan tvekan ett synnerligen positivt och viktigt initiativ. Det är också ett naturligt tema då vi alla inom Orden är bröder.

när vi sökte oss till Orden så innebar det just detta: att vi skulle bli bröder med varandra. Vi har räckt vår hand till en annan person och tagit emot dennes hand i vår. Kedjan och handslaget förpliktar. Vi är inte längre främlingar för varandra även om vi inte personligen känner varandra. Vår orden har cirka 14 000 medlemmar och det är omöjligt att personligen känna var och en broder. Kanske är den loge jag går i också så stor att igenkännandet blir svårt? Jag tror att i de allra flesta loger och brödraföreningar fungerar detta med brödravården på ett eller annat sätt naturligt. men vi kan alla bli bättre, mycket bättre. Det ligger ett stort arbete i att se varje broder som en av mina många bröder. att bli sedd är viktigt och särskilt för den brodern

Tankar kring Brödravårdens år

som är ny i en loge. Hur mycket är detta orsaken till att många slutar i Johannesskedet?

Det är bra att det på många ställen finns logevärdar som hälsar välkommen och initialt tar hand om brodern som kommer. men egentligen skall varje broder vara denne logevärd och ha seendet med sig då man går på loge.

Som alltid åligger det ordförande mästare/ordförande att ha ett särskilt ansvar för att människor skall bli synliggjorda. men också för att se till att inga kotterier bildas bland bröderna. Sådana grupperingar kan vara rent fördärvliga i en loge och hindra en positiv utveckling.

Vårdar inte varandra ibland Jag har haft samtal med flera bröder som sagt att de på olika sätt har känt sig mobbade och utfrysta inom Orden, inte sedda utan negligerade. ibland har de fått gliringar efter en tjänstgöring då det blivit fel i det rituella och de har blivit tveksamma att fortsätta Ordensarbetet.

Självklart är sådana incidenter svåra att belägga och ta tag i. Är det egen upplevelse eller är det de facto så att mobbning och utfrysning förekommer mer eller mindre? enligt statistik är det säkerligen tyvärr så. arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån skriver i en rapport 2017 att så många som 450 000 personer, nio procent av alla som arbetar i vårt land, uppges ha blivit utsatta för mobbning eller kränkande särbehandling på sin arbetsplats. Så statistiskt finns säkerligen problemen också bakom våra lyckta dörrar. Bara detta att någon upplever mobbning eller att inte känna sig vara sedd bland bröder är nog så allvarligt. Här

är något som vi får arbeta med under Brödravårdens år.

Våga se varandra

Som jag ovan antytt är det en konst och ett arbete att öva sig i att se andra. ingen skall behöva stå ensam i ett hörn utan att någon kommer fram och samtalar. Den som är något övad i människokännedom ser också snabbt vem som vi just då och i det ögonblicket behöver vara en broder för.

Ofta upptäcker man att det finns stora djup i den personen som jag förut inte kände närmare. Det fantastiska är att också denne och jag har lovat varandra brödraskap. Det är inte bara ord utan skall vara handling. Kanske är den viktigaste och största handlingen den att jag ser min broder! Det är där allt börjar vad gäller brödravård.

Tillsammans är vi starka Svenska Frimurare Orden är en stark gemenskap med lång historia och med höga ideal. Dessa ska vi slå vakt om. men ingen organisation är starkare än den svagaste länken. Därför behöver vi alla under Brödravårdens år särskilt se till de svaga och sköra bröderna. Detta kan bero på utsatthet, som jag antytt ovan, det kan även bero på sjukdom eller annat avsidestagande. Vårt brödraskap har ingen gräns. Våra händer skall räckas även till de som inte längre fysiskt kan ge den andra handen på vår loge. Så nu gäller det för oss alla att se på ett nytt sätt på vår nästa. Se varandra som de bröder vi är – vi som tillsammans delar den största hemligheten av alla – att vara människa. X

text: Johnny Hagberg foto: Mats Gärdfors

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

Ordens storintendent

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer under köpinformation på Ordens hemsida.

Nu kommer hösten, dags att uppdatera era frimurarartiklar inför säsongen.

Skopåse med Frimurarkors

Skydda dina skor och dina kläder på resa med denna na skopåse.

Pris: 350 kronor

Svärdhållare/ bältesgehäng

När du bär svärd till frack. För svärd med ”pinne”.

Pris: 375 kronor

Regalieväska tillverkad av hög-

kvalitativt äkta läder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lädret.

Pris: 1 465 kronor

Medaljhållare textil

Bär dina medaljer och utmärkelser utan att förstöra frackrocken.

Pris: 150 kronor

Mössa med frimurarkors

Pris: 149 kronor

Förbered dig för vintern och skydda huvudet.

Vita hängslen

Bär dina frackbyxor som det sig bör.

Pris: 270 kronor

Svart vatten aska med frimurarkors

Perfekt på ut ykt, på gymmet m.m.

Pris: 295 kronor

Ordens webbshop är öppen för alla och nns på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

Lös krysset – vinn en trisslott

UTFÖR HUDBEHANDLING

UPPLYSNING SOM GER VÄGLEDNING

VARIT BORTKOMMEN HÅRTUSSAR

TIDIG URTID RÄTTSUNDERLAG

FÄRDVÄG SAMLADE RÖN KAN GÖRAS MED STRECKAT BAND FRUKTTRÄD

HAR TUNGA RYGGRÖDA AV OLIKA MENING

OMSLAGSKOD

GÅR INTE ALLT

SNÅLT TILLTAGEN KLASSLISTA ITALIENSK SMÖRGÅS SÄNKNING

BUNDEN BUNT

I HAVETS VATTEN

HAR VASSA BLAD

SMETIG SMÖRJA MILJON ÅR

SES I AKTER GROLL SLÅ ALLA STICKVAPEN

BLIR BÄTTRE BÖJT

FÖRLÅT FINTEN PLATS FÖR NYANLÄNDA FUNGERA SÄNKA NED HELT AV MUSIKMISS PUSSLAR IHOP VISADES PÅ PORTEN GRÖNT LJUS SAGOTANT VINDIL LITE GRAND

PENDLARE ÄR BILLIGARE FÖR MINDRE

MYNTETS FRAMSIDA VISAR VEM SOM ÄR VEM ÄR NEJ OCH INTE SÄSONGSARBETARE ÅTERKOMMANDE TILL TILLTALAD HAR HÖGA MÅL OLIKT ENGELSK MAN FATTAS PÅ YTTTERDÖRR GE BORT VET MAN EFTER KURS GAMMAL SKATT ÄR UTE PÅ DJUPT VATTEN TRYCKER MAN PÅ GÖR VÄRRE VÄRRE BILMÄRKE VIRUS SLAGORD MANSGRUPP TA SIN BÖRJAN TECKNARSIGNATUR SÅ SKRIVS EN FÖR FARTYG I MÖRKER RÖD TRÅD LJUS I

MISSLYCKATS OCH AVBRUTITS

är du skicklig och har lite tur så kan du, genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen, vinna en trisslott.

Skickligheten står du själv för och turen för du hoppas på i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

Vinnarna får var sin trisslott som, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende.

Nyckelordet får du fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset!

Mejla nyckelordet till Frimuraren (frimuraren@frimurarorden.se) tillsammans med namn och mobilnummer. Det går också

bra att skicka ett vykort till redaktionen på adressen c/o Groth, Sigynvägen 3, 182 64 Djursholm. Trisslotterna skickas digitalt.

Senast den 5 november 2024 vill vi ha ditt svar! x

lösning till förra numrets kryss

P S I A R

E L I K E Ö R

L A N R A R

Ä N G S L A N D E

A G L A I A N

K D D A T O M I

P E N N A E P I L O G H A A G

F E R I E R B A G A G E H Y L L A

D R A R L A N T V I N E R E

L I M F L Ö T I L L A G R A

K O L A S T D E L A T A T G

L Y D E R T V I R A L A S E N

R E T R A S I G T G L E S N A

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits:

Bo Ingelberg, Ingvar Fröberg och Staffan Smeds.

Rätt nyckelord denna gång var atlanten .

De tre vinnarna har fått varsin digital trisslott. Stort grattis! x

Frimuraren

för

70 år sedan

meddelanden från

svenska frimurare orden

Redaktör och ansvarig utgivare Einar Gerdelius Årgång 26, Nov 1954, Nummer 4

frimurareutbyte över bottenviken

Sedan ett antal år ha frimurare från Sverige – närmare bestämt umelogerna – haft utbyte med svenska frimurare bosatta i Finland. Umelogerna togo första initiativet till detta utbyte 1947, och därefter ha bröder från Umeå vartannat år besökt Vasa och bröderna i Finland vartannat år Umeå. Att detta utbyte för oss rikssvenskar varit synnerligen givande därom råder ingen tvekan. Endast den som upplevt våra finlandssvenska bröders gästfrihet kan bilda sig en uppfattning om huru stor och äkta den är. Från det vi gå i land på finsk mark strömmar en broderlig välvilja och vänlighet emot oss, vilken icke vet några gränser och den lämnar oss icke en sekund under vår vistelse där.

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten. Kontakta oss för att få svar på dina frågor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

Fakta

ordens stora vapen

används av Stormästaren, Stormästarens prokurator, Stormästarens ståthållare, Ordens sigillbevarare och kansler, storsekreteraren, storceremonimästaren samt Ordens uppsyningsmästare.

ordens lilla vapen

används av de ständiga direktorierna, Ordens högsta ämbetsmän och storofficianter, Ordens kansli, Ordens arkiv och bibliotek, tidskriften Frimuraren samt andra centrala enheter.

att använda Ordens röda kors, vapen och insignier

Inom Orden används olika typer av vapen, insignier och varumärken. Det är viktigt att dessa används på ett korrekt och för Orden positivt sätt. Informationsdirektoriet reder ut vilka regler som gäller och hur man går till väga om man vill använda kors, vapen eller insignier inom och utom loge.

som frimurare är vi stolta över vad vi är och vad vi gör, varför många av oss gärna visar att vi är medlemmar i Orden, ofta genom att bära en pin på kavajslaget. Några av oss vill sätta en dekal på bilen, ha en vimpel på båten eller bära ringen även när vi inte är på loge.

Användning av personlig vapensköld

Kapitelbröder som har egen vapensköld får använda denna utanför Orden och loge. Många bröder har till exempel en sköld på väggen i hemmet. Någon har låtit göra manschettknappar med skölden som motiv. Det förekommer att bröder använder sin vapensköld på nätet och i sociala medier. Enskild broder som använder sin vapensköld utanför Orden och loge bör göra det med omdöme och minnas relevanta delar av sina löften, att Orden är opolitisk och att politiska och trosskiljande budskap inte ska förekomma i Ordenssammanhang. Det är med andra ord oftast inte lämpligt att en broders vapensköld förekommer i vad som kan uppfattas som politiska eller religiösa sammanhang, särskilt inte på nätet där det snabbt kan få stor spridning.

Användning av Ordens insignier

ordens tempelkors antogs 1994 som Ordens ”huvudemblem” och kan användas av samtliga enheter inom Orden. Det kan även bäras av bröderna till vardags, exempelvis som medlemsnål.

Orden ser gärna att dess vapen, insignier och varumärken används, men att det görs med omdöme. Orden är en ideell opolitisk sammanslutning, varför Orden är restriktiv med att tillåta att vapen och insignier används i sammanhang utanför den egna verksamheten.

Orden tillåter exempelvis inte att dess vapen, insignier eller varumärken används i politiska sammanhang, oavsett hur gott syftet kan tyckas vara. Det går inte att vara opolitiskt utan att faktiskt avstå från att ta politisk ställning.

Orden tillåter heller inte att dess vapen eller varumärken används i samband med försäljning av alkoholhaltiga drycker. Att ta fram en etikett för öl eller vin med Ordens vapen, insignier eller varumärken är alltså inte tillåtet.

Formellt finns regler kring Ordens röda kors, stora och lilla Ordensvapnet samt flaggan och fanan i Ordens allmänna lagar. Vapen och tempelkors är skyddade som registrerade varumärken, varför de inte får användas av någon annan än Orden, dess enheter och medlemmar utan tillstånd. Ordensledningen kan vid förfrågan meddela närmare föreskrifter om användningen.

Sök alltid tillstånd först

Något förenklat kan det sägas att Ordensvapnen inte får användas utan Ordensledningens tillstånd. På samma sätt bör nyttjandet av en enskild enhets vapen (som exempelvis en loges vapensköld) inte ske utan att utan att användandet godkänts av enhetens ledning, såsom provinsial- eller kapitelmästare, ordförande mästare eller ordförande. Ordens röda kors kan användas något friare. Det röda korset kan dock inte användas av någon utanför Orden utan skriftligt tillstånd. Kommersiellt nyttjande är i praktiken uteslutet.

Bröder eller enheter som vill tillverka memorabilia, manschettknappar, tröjor, vimplar, klistermärken, glas eller andra föremål med Ordens röda kors eller något annat av Ordens vapen, namn, insignier eller symboler bör – före beställning eller tillverkning – alltid kontakta Ordens informationsdirektorium (id@frimurarorden.se) för vägledning och formellt godkännande. Detta för att minska risken att redan producerat material inte får användas såsom det var tänkt och kanske måste makuleras. X

Från och med den 15 augusti 2024 ska de uppdaterade blanketterna för anmälan om inträde användas. Den ena blanketten fylls i av den sökande, den andra av den sökandes faddrar.

den som vill bli medlem i Svenska Frimurare Orden måste ha ett gott anseende. För att ytterligare understryka detta har kravet på faddrarna och den sökande förtydligats.

Faddrarna ska nu intyga att de försäkrat sig om att den sökande inte är belastad med fängelsestraff enligt 16 kap. 2 § i Ordens allmänna lagar, OAL.

Den sökande ska samtidigt intyga att han inte är belastad med fängelsestraff enligt 16 kap. 2 § i Ordens allmänna lagar, OAL. 16 kap. 2 § OAL: Till inträde får inte föreslås den som genom lagakraftägande dom antingen har dömts till ansvar, eller

godkänt strafföreläggande för ett brott på vilket fängelse i mer än sex månader kan följa eller har dömts till fängelse i minst tre månader. Med fängelse avses inte villkorligt fängelse enligt finsk lag.

Uppdaterade blanketter

Blanketterna för anmälan om inträde har uppdaterats enligt ovanstående. Vidare finns en hänvisning till Ordens gällande personuppgiftspolicy.

Blanketterna laddas ner från Ordens hemsida enligt länk ”Tjänster & service / Trycksaker & dokument / Blanketter för anmälan om inträde” och skrivs ut på åldersbeständigt papper. Vidare ska den sökande få en utskriven version av Ordens personuppgiftspolicy. Närmare anvisningar finns på hemsidan.

Åtgärder

De nya blanketterna ska utan undantag användas av alla sökande och faddrar från

nätverk för svenska ordenssällskap

Varje år träffas ett antal svenska ordenssällskap, däribland Svenska Frimurare Orden, för att byta erfarenheter med varandra.

det svenska ordenslivet är i högsta grad levande. På Wikipedia listas till exempel ett fyrtiotal aktiva ordnar, många med tusentals eller tiotusentals medlemmar.

– De aktiva ordnarna har olika bakgrund och målsättning men möter i många fall liknande utmaningar. Det är därför mycket värdefullt att träffa företrädare för andra ordnar och diskutera aktuella frågor, säger Ordens Stormästare Christer Persson.

Sedan fyra år tillbaka finns ett nätverk som består av stormästarna tillsammans med kansler eller motsvarande från Odd Fellow Orden, Ordensällskapet W:6, Sirius-Orden, Svenska Frimurare Orden och Svenska Druid-Orden.

– Initiativet till nätverket kom ursprungligen från Svenska DruidOrden och nu träffas vi två gånger per år för gemensamt erfarenhetsutbyte. Ett möte är fysiskt och ett är digitalt. På det senare brukar bara stormästarna delta. Vi har lärt känna varandra väl under den här tiden!

Från början var syftet att utbyta erfarenheter om pandemins inverkan på verksamheterna. Nu är det en bredd av olika frågor som behandlas på mötena.

– Vid det senaste mötet var Svenska Frimurare Orden värd så när vi avhandlat frågor kring rekrytering och medlemsvård kunde vi bjuda på en rundvandring i Stamhuset.

På mötet berättade Odd Fellow Orden bland annat om sin kampanj “Bara en till” som handlar om att till varje enhet rekrytera

FinlandDennablankettmåsteskrivasutpåarkivbeständigtpapper(Svensktarkiv,ISO11108).FörOrdensenheter fårendastanvändasförstatligverksamhetgodkäntarkivpapper förvaringshärdighetsklassenA Endastkvalitetsgodkäntskrivmaterielfåranvändas,pennansbläckmåstealltsåvaraarkivbeständigt.

Nu ska nya blanketter användas vid anmälan om inträde.

och med den 15 augusti 2024. För de sökande där ifyllda äldre blanketter redan lämnats in till logens sekretariat fortsätter processen som vanligt. Äldre blanketter ska makuleras.

Styrande dokument

En administrativ instruktion, AI-B110, finns i ”Centrala dokument” i FMS och DHS. X

Främre raden: Tomas Jacobsson, W:6, Christer Persson, SFMO, Anders Eriksson, Druidorden, Bengt Arne Jönsson, Sirius, Mikael Stenman, Druidorden. Bakre raden: Christian Storck, SFMO, Björn Boström, Odd Fellow, Tohny Björk, Odd Fellow, Sven-Erik Ohlsson, Sirius, Torsten Bergström, SFMO.

en medlem till. Man har arbetat med saker som öppet hus och ett tydligt ledarskap. Satsningen har givit bra resultat. Inom Ordenssällskapet W:6 arbetar man utifrån devisen att engagemang i en orden är en bra livsförlängare.

– Andra frågor som varit eller sannolikt kommer att bli aktuella för nätverket är lokalfrågor och möjligheterna till samordning av resurser, något som sker redan idag på vissa håll, avslutar Christer Persson. X

text: Johan Groth

bild: Torsten Bergström

”Digitala mästare” – frimureri i den digitala eran

Orden har tagit fram ett kunskapsmaterial som gör det lättare att bli en ”digital mästare”.

I vår alltmer uppkopplade värld har internet blivit centralt för tjänster, kommunikation och underhållning.

för svenska frimurare orden är internet ett ovärderligt verktyg för effektiv kommunikation, både internt inom Orden och externt,

inklusive centralt från Orden, till och mellan loger och enheter, samt direkt mellan bröder. Många av de administrativa systemen som används av Orden är nätbaserade.

En väl fungerande verksamhet kräver inte bara att de digitala tjänsterna som Orden utnyttjar är pålitliga utan också att medlemmarna kan använda dem effektivt.

Utöver de många fördelar nätanvändningen ger, finns också risker som säkerhetsproblem och cyberkriminalitet, vilka ständigt förändras. En ökad aktivitet online och i sociala medier framhäver behovet av ansvarsfullt beteende bland bröderna, såväl inbördes som i hur vi ses av vår omgivning.

Att vara en ”digital mästare” är inte självklart och enkelt i detta dynamiska digitala landskap. Informationsdirektoriet har därför sammanställt material som erbjuder Ordens medlemmar tips, riktlinjer och rekommendationer för att agera som “digitala mästare” i olika digitala miljöer. Materialet är utarbetat av en grupp bröder med gedigen kunskap om såväl säkerhetsteman som nätetikett och riktar sig till alla i Orden, såväl ämbetsmän som bröder i allmänhet.

Vi uppmanar alla som strävar efter att vara en digital mästare att besöka Ordens hemsida där hela materialet är tillgängligt, scanna QR-koden eller följ denna länk: https://bit.ly/4ceOitR . X

A COLLECTION OF OUR FINEST HOTELS

Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

midnattssolsloge i Kiruna

I Kiruna pågår en samhällsomvandling där stora delar av staden flyttas till följd av gruvbrytningen. S:t Johanneslogen

Midnattssolen utvecklas också med nya medlemmar och nya satsningar.

lördag den 15 juni var det premiär för S:t Johanneslogen Midnattssolens nya sommarsatsning. Förslaget att hålla en “midnattssolsloge” i Svenska Frimurare Ordens nordligaste enhet kom direkt från Ordens Stormästare själv, vilket gjorde tillfället ännu mer speciellt.

Bröder från Sverige och Norge

Kvällen blev en succé. Fler än 70 bröder från runt om i Sverige och från Norge hade samlats för sammankomst i grad I med reception. Aftonen till ära besöktes logen av provinsialmästaren för Övre Norrlands

Från vänster: Sven-Olov Grenholm, Daniel Stålnacke, Fredrik Spett och Per Werner.

Provinsialloge Sven-Olov Grenholm, samt provinsialmästaren för Skånska Provinsiallogen, Per Werner (broder Per är född i Kiruna).

Ny broder att välkomnas in i gemenskapen blev Daniel Stålnacke.

Stora förändringar

De senaste åren har omvärldens blickar riktats mot Kiruna med anledning av den

Boule tillsammans i umeå

I frimurarsamhället i Umeå finns en grupp seniora bröder med fruar/sambor som spelar boule en gång i veckan.

under vårterminen träffas gruppen vid cirka 18 tillfällen och under höstterminen vid cirka 15 tillfällen. Det är svårt att exakt säga när träffarna ägde rum för första

gången, men en deltagare har noterat i sin dagbok att han spelade boule den 12 januari 2005, så det är omkring 20 år sedan gruppen bildades.

Under sommaren har man en bana vackert belägen vid Umeälven som spelplats. För närvarande deltar 13 personer. Under årens lopp har totalt mellan 35 och 40 personer deltagit.

– Av de åtta frimurare som nu deltar har tre varit frimurare i mer än 50 år och fyra fyller 90 år eller mer under 2024. Majoriteten är över 80 år. De flesta har deltagit sedan starten så det är verkligen ett gäng med krutgubbar och krutgummor som träffas, berättar Dag Magnusson.

Deltagarna träffas strax före klockan 10 och skattmästaren försöker få debet och kredit att gå ihop genom att inkassera 50 kronor per deltagare. Därefter delar deltagarna upp sig genom lottning i två eller fyra lag beroende på hur många som kan delta just denna gång. Seniorer är ju som bekant hårt upptagna!

stora samhällsomvandlingen, där omfattande delar av staden måste flyttas till följd av gruvbrytningen. Bland annat kommer Kiruna kyrka att flyttas i ett enda stycke. S:t Johanneslogen Midnattssolen ser en mycket snabb tillströmning av nya bröder och inför kommande verksamhetsår kommer logen att behöva utöka antalet sammankomster för att kunna möta det växande intresset för frimurerisk verksamhet.

Efter måltiden promenerade de bröder som önskade genom staden i vacker och strålande midnattssol. X

text: Fredrik Spett

bild: Michael Holgersson och Björn Sondell

Deltagarna hänger, trots hög ålder, med sin tid och klotens avstånd till ”lillen” mäts numera med en app som på millimetern visar vilket klot som är närmast. Efter en timmes spel blir det fikapaus, som kan bli hur lång som helst. Efter ytterligare en timmes spel då alla ger sitt yttersta för att vinna avslutas dagens spel. Verksamheten är till stor glädje för frimurare med fruar och sambor och ger tillfälle till social samvaro och nyttig motion.

– Detta bevisas av att vi fortfarande orkar böja oss ner till marken och lyfta upp det omkring 700 gram tunga klotet cirka 100 gånger varje speldag och därefter med stor precision kasta iväg klotet, säger Dag Magnusson avslutningsvis.

Sedan texten inkom till redaktionen har det säkerhetspolitiska läget gjort att Försvarsmakten behöver ta lokalerna i anspråk. Verksamheten har därför tillfälligt upphört. X

text: Johan Groth bild: Dag Magnusson

Aktiv fritid i Umeå frimurarsamhälle.

Brödramåltid i midnattssoltid.

Bild: Michael Holgersson.

Bild: Björn Sondell.

En bra sommar kan betyda så många olika saker; att bygga en altan, göra en resa, vara med familj och goda vänner eller kanske att bara vara.

För oss som bor i dessa nordliga länder har sommaren och ljuset extra stor betydelse. Vi behöver ladda batterierna med ljus och värme inför det kommande mörka och kalla halvåret. ett långt sommarlov är särskilt viktigt för våra barn, så att de kan vara ute i solen, spela fotboll, leka, bada och samla energi. Hur viktigt det är, särskilt för barnen, ser man tydligt på hur mycket de växer över sommaren. Begreppet frimurarsommar, som lanserades i förra numret av tidningen och på hemsidan blev en stor succé!

Jag har själv haft förmånen att delta i Byxelkrok där Ölands frimurarklubb anordnade sommarmöte med drygt 60 bröder, med andra ord fulltecknat. Även i Båstad blev det fulltecknat snabbt när Kapitelbrödraföreningen

Jag hoppas att du har haft en bra sommar

Kjell Christopher Barnekow skickade ut inbjudan: 120 bröder och därtill ett antal ledsagare med eget program. mitt tredje sommarbesök gjorde jag på rosersbergs slott utanför Stockholm där Svea Provinsialloge bjudit in till sommarmöte, även detta fulltecknat med 100 deltagande bröder.

Jag har fått rapporter från Kiruna där S:t Johanneslogen midnattssolen hållit midnattssolsloge. Från Härnösand kommer rapport om måltidsloge på Hemsö fästning. i S:t Johanneslogen Orion i Oskarshamn har det genomförts midsommarinstruktionsloge med passande föredrag om Johannes Döparen. i S:t Johanneslogen eystrasalt i Västervik hölls det sommarloge med instruktion över ämnet ”den motvillige recipienten” och i ekenäs kom många bröder till instruktionsloge i S:t Johanneslogen axel Gabriel Leijonhufvud. Överallt har det varit sammankomster med många bröder och ofta har det varit fullt hus. Detta är bara några exempel. Det finns många, många fler aktiviteter. Jag har särskilt noterat de goda deltagarantalen. Det finns ett behov av att komma samman även under sommaren och det blir snabbt fulltecknat. med erfarenheter från dessa nämnda enheter och många andra goda exempel, är jag övertygad om att det kommer ännu fler möjligheter nästa sommar. Det är bara fantasin som sätter gränserna.

ett besök på rosersbergs slott är extra intressant för oss frimurare. Det var där som hertig Carl och hans hustru Hedvig elisabet Charlotta tillbringade mycket tid och det var där som hertig Carl fick mycket tid att fundera när han utformade det Svenska Systemet med ritualer som vi använder ännu idag. man ser många exempel på frimureriska inslag i slottet både i lokalernas utformning och bland inventarierna, sådant som uppenbaras när man är frimurarbroder. Slottet är stängt för säsongen men planera gärna ett besök nästa säsong.

Begreppet frimurarsommar, som lanserades i förra numret av tidningen och på hemsidan, blev en stor succé!

Det går bra för Svenska Frimurare Orden just nu. Fler bröder söker sig till oss än förra året och färre lämnar. medlemstalet ökar något och låg per den siste juli på 13 761 bröder. Även aktiviteten ökar, fler bröder är aktiva och fler bröder går till frimurarna fler gånger. nu gäller det att vi håller i, att vi fortsätter surfa på den positiva trenden för en starkare brödrakedja, för en starkare Orden!

Välkommen till frimurarna i höst!

Christer Persson ordens stormästare

Vi tillverkar hos oss alla slags

• Frimurarringar

Vi tillverkar hos oss alla slags

• Patriarkringar

• Frimurarringar

• Matriarkringar

• Patriarkringar

• Rebeckaringar

• Matriarkringar

• Bifrostringar

• Tempelriddarordens ringar

• Rebeckaringar

• Bifrostringar

Välkomna in till en riktig guldsmed!

• Tempelriddarordens ringar

Vi finns på Barnarpsgatan 28

Välkomna in till en riktig guldsmed!

Pris och leverans efter överenskommelse, offertförfrågan skickas till Thomas.snarberg@telia.com MBH. Thomas snarberg

Vi finns på Barnarpsgatan 28

TiDninGen Frimuraren –

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden

Kontakta redaktionen på frimuraren@frimurarorden.se

Nr 3 Årgång 97

ISBN 1651 - 35766

Tidning nummer 1 2 3 4

Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43

Utgivning vecka 11 20 40 50

a nsvar I g utg I vare r edaktör

John Fahlnaes Ulf Hjelting

+46-(0)70-441 69 10 ulf.hjelting@sfmo.se

B I ldredaktör g raf I sk f O rm

Mats Gärdfors Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design

r edakt IO nssekreterare

Johan Groth

+46-(0)70-823 57 11 johan.groth@sfmo.se

t ryck u pplaga

Trydells Tryckeri 14 500 ex, 4 ggr/år Box 68, 312 21 Laholm

r edakt IO nsk O mm I tté

Olof Sköld, SLL Johan Groth, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Björn Stenemo, VPL

Guy Catani, SCF Anders Lindström, SCF Jimmy Nilsson, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL

a nn O nser

Pierre Dunbar

Simon Orre +46-(0)70-765 51 12 +46-(0)70-607 23 77 pierre@dunbar.se simon.orre@sfmo.se

p renumerat IO n

Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:-

Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till:

IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405

BIC: NDEASESS

f r I muraren på Issuu

Detta och tidigare nummer av tidningen finns på Issuu:

https://issuu.com/svenskafrimurareorden

adress O c H adress Ä ndr I ng

Orden hämtar adresser och adressändringar från Statens personadressregister, SPAR, och uppdaterar automatiskt i Ordens medlemssystem FMS. Detta betyder att Ordens medlemmar i Sverige inte behöver eller kan uppdatera sin adress via Ordens hemsida. För medlemmar i Sjätte fördelningen sker adressändring genom att kontakta sin loge. Övriga prenumeranter kontaktar redaktionen på frimuraren@frimurarorden.se

Inplastn I ng av f r I muraren

Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. I nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning. Inplastning är ett krav även de gånger Frimuraren innehåller bilagor eller ibladningar.

s kr I va för f r I muraren

Redaktionen välkomnar bidrag till tidningen Frimuraren. Information om hur du går tillväga finns på webben. Kontakta gärna redaktionen innan du skickar in ditt bidrag: https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren/ varmt vÄ lk O mmen med d I tt BI drag!

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar

• Vi lagerhåller alla storlekar

• Levereras inom hela Norden

• Betala mot faktura eller delbetala

Frimurarna i samhället

forskningsanslag i Stockholm 2023

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att bedriva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2022 lämna bidrag på närmare 15,3 mkr; huvuddelen, 12,2 mkr, gick till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åder-

förkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

HM Drottningen och mottagare av

Avsändare:

Frimuraren

Blasieholmsgatan 6

111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Europas säkraste bank

Ett stort kapital kräver en trygg bank. Handelsbanken är rankad som Europas säkraste bank för andra året i rad enligt Global Finance ranking 2023. Hos oss får du ett skräddarsytt team med din egen Private Banker.

Vi finns här för dig och din familj, vare sig det gäller vanliga banktjänster, familjejuridik eller förmögenhetsplanering.

Välkommen att boka ett personligt samtal på handelsbanken.se/privatebanking