Frimuraren nr 4, 2024

r iddarsalen nyrenoverad

idégivaren till Ordens Hederstecken Stipendieutdelning i Stamhuset

Frimuraren

tidskrift för svenska frimurare orden | nr 4 | 2024 Heraldik, ett tidlöst

i

Följ med in i heraldikens spännande värld.

Frimurarna i samhället

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att bedriva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2022 lämna bidrag på närmare 15,3 mkr; huvuddelen, 12,2 mkr, gick till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åder-

förkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

HM Drottningen och mottagare av forskningsanslag i Stockholm 2023

I detta nummer

Stor glädje vid Stormästarens 75-årsjubileum 4

Heraldik – ett medeltida kulturarv 6

riddarsalen i Stamhuset nyrenoverad 12

Drottningen delade ut stipendier till forskning 14

Brodern bakom Ordens Hederstecken 16

Postumt värdig ett hederstecken 17

möte med OHT-gruppen i uppsala 18 mellersta norrlands Provinsialloge firar 50 år 20 ny frimurarklubb i Sölvesborg 22

Orden vidgar vyerna 24

Lyckat möte med engelska frimurare 25 nordiskt andreasmöte i Åbo 26

Frimurarakademien William Chalmers 27

Brödrautvecklingens år genom kvalitet och delaktighet 28

medlemsavgifter & Ordens ekonomi 30

Så fungerar orden – Stabsorganisationen, del 1: storsekreteraren 31

Så fungerar orden – Stabsorganisationen, del 2: kansliet 32

arkiv, bibliotek och museum förnyas 34

Behöver jag vara kristen för att vara med i Orden? 36

”Jag är den jag är” – om Guds namn 38

I alla nummer

Ordens högste prelat: Löftet och gåvan 40 Korsord

Frimuraren för 70 år sedan

Stormästarens sida: mycket att glädjas över 48

Omslag:

Heraldiker Thomas Falk målar en sköld för en loge i Orden. bild: Mats Gärdfors

Redaktörens spalt

Broder!

Ännu ett frimureriskt år håller nu på att gå mot sitt slut. Detta innebär för många av oss ett mycket välbehövligt uppehåll när det även lackar mot jul och ett stundande nyår. nu kan vi vila och samla kraft och ladda batterierna inför det kommande året som garanterat lär vara laddat med nya utmaningar.

Det här året har säkerligen inneburit både goda samtal och att det stiftats en hel del nya bekantskaper med både nya och gamla bröder. Det har i varje fall jag fått uppleva. Som medlem sedan 2009 har jag nu haft grad X sedan förra året och nu är det i stort sett enbart bröder som är yngre än jag som får sin första grad. Femton år går fort, särskilt när man har en gemenskap som förbrödrar.

Hur gör vi då för att ha en Orden som växer? i detta nummer pekar Stormästaren ut riktlinjerna inför 2025 och han ger även tips om hur vi når en växande Orden. Läs och begrunda. Här finns det garanterat tips att ta till sig.

Varje år tillkommer ungefär 800 bröder i vår långa brödrakedja. Titta därför en extra gång omkring dig och sondera ännu en gång bland dina manliga bekanta. Det finns garanterat någon som är intresserad av att bli frimurare eller i varje fall är lite nyfiken på vad vi håller på med. Börja exempelvis med att ge ett exemplar av den här tidningen. Det har jag gjort vid ett antal tillfällen.

– Hej! Här får du något att läsa inför helgen. Tycker du det här verkar vara intressant, så kan vi ta en fika och samtala under nästa vecka.

Du har nu lämnat över något som personen själv kan ta del av i sin egen takt. Och du har även överlämnat bollen att ta kontakt till någon annan. Faller detta väl ut har vi snart en ny broder i vår brödrakedja.

Och har du ingen extra tidning, så ska detta finnas hos din loge. ett tips bara.

Tills vi ses och hörs igen i nummer ett 2025. allt gott!

Ulf Hjelting, redaktör

Stor glädje vid Stormästarens 75-årsjubileum

Ordens Stormästare fyllde i somras 75 år och i september var det dags för jubileumsmottagning i Stamhuset. En tillställning som innehöll såväl pompa och ståt, medryckande musik och tal.

Vid middagstid den 15 september samlade man sig till Stormästare Christer Perssons hyllning med anledning av hans 75-årsdag. mängder av kända och seniora bröder fyllde Stamhusets foajé, som knappt var stor nog att rymma alla.

i bakgrunden repeterade musiker. Frimurarsamhället i norrtelje skyndade fram och åter med de sista förberedelserna. Förfriskningar bars fram och samtalen pågick för fullt. Långa linnedukade bord, gyllene stolar

med grön sits och rygg. allt ljust och upplyst av dagens varma sol. Bakom kulisserna: den muntra brådska som alltid råder vid kalas.

Lång rad gratulanter några av oss stod ute i solen och gjorde tjänst som en slags informell mottagningskommitté som ägnade anländande damer uppmärksamhet. Så småningom ljöd kommandot att det var dags för alla att ställa upp sig i kolonn om två och två och bereda sig på intåg. i Pelarsalen väntade

Stormästare Christer Persson tillsammans med sin hustru Karin och alla kunde i lugn ordning gå fram och gratulera Stormästaren.

med alla på plats vid borden, efter passage i buffén av läckerheter, gjorde Stormästaren med hustru sin entré var på kalaset kunde börja på allvar. Det visade sig strax att taktpinnen hölls av Torsten Bergström som lät inleda med ”Happy Birthday to You” tillsammans med alla gäster. Två generationer av Stormästarens familj uppenbarade sig överraskande. under eftermiddagen flödade musikunderhållningen av såväl operasång som gospel.

alla ordförande mästare i Stamhuset steg upp och frambar sina hjärtligaste gratulationer.

Stormästare Christer Persson mottar hyllningsadresser från Stormästarna från Island och Norge.

Ordens provinsial­ och kapitelmästare framförde sin hyllning.

De strikta talen var begränsade i antal, men desto vackrare formulerade. norges och islands Stormästare fick

äran först och harangerade Christer på båda språken och överlämnade rika hedersgåvor. norges Stormästare presenterade dessutom en personlig gåva i form av en utsökt i trä skuren och målad vapensköld.

Varm, lyssnande, engagerad

Ordens provinsial- och kapitelmästare framträdde i samlad tropp och harangerade Christer, med en sammanfattning av de viktigaste punkterna i hans ledarskap och personliga egenskaper: en varm, lyssnande och engagerad person. musiknumren förstärktes nu av en gospelkör med orkester som levererade inte färre än sex sångnummer.

Peter möller mottog ordet och berättade om de två kungliga stiftelser som beslutat tillföra Christers satning för ”Brödernas väl” 200 000 kronor per stiftelse.

Torsten lät nu operasångarna åter framträda och avslutade musiken med

Norske Stormästaren Ragnar Tollefsen överlämnar snidad vapensköld med Christer Perssons vapen.

Även Christers familj var på plats och förgyllde dagen med sin närvaro.

ett aBBa-potpurri som man med viss framgång uppmanade alla gäster att sjunga med i.

Så blev det dags för Christers familj att framföra sina varma gratulationer med några personliga ord och vi förstod att en bättre farfar inte finns!

Presidiets bröder yttrade väl valda ord och tackade Christers hustru Karin för stödet och ”lånet” av hennes man.

Kalaset avslutades med Christers egna tankar och efter denna fullkomliga storm av kärlek från bröderna var det var nära att orden stockade sig. men Christer, en erfaren talare, samlade sig emellertid och förklarade tanken med det väldiga sammanskottet, hela 700 000 kronor, till ”Brödernas väl” och gav anvisningar för dess användning (se även faktaruta här intill). X

text: Göran Mellblom

bild: Mats Gärdfors och Mats Gartz

Fakta

insamlingen till brödernas väl

Insamlingen inbringade över 700 000 kronor och syftar till att stärka brödrakedjan och Ordens ställning i samhället. Anslag ges till aktiviteter utöver rituellt arbete och kan inkludera bröder, partners, familj eller allmänheten.

Sista ansökningsdag för 2025 var den 15 november. För 2026 är sista dag 14 november 2025. Ansökningar med aktivitetsbeskrivning, budget och belopp skickas till Ordens sigillbevarare och kansler, Svenska Frimurare Orden, Nybrokajen 7, 111 48 Stockholm.

Den inbjudna kören spred härlig gospelglädje och fick nästan taket att lyfta.

Ett särskilt tack riktades till Christers hustru Karin, för att vi får ”låna” hennes make.

Heraldik – ett medeltida kulturarv

Inom Frimurarorden är heraldiken levande. Varje loge och brödraförening representeras av en särskild vapensköld och varje år skapas frimurarvapen för nya bröder av grad VIII. Även i vår vardag omges vi dagligen av heraldik, framför allt genom statliga och kommunala myndigheters igenkänningstecken.

Det heraldiska bildspråket har medeltida ursprung och användes inledningsvis för att beteckna personer och släkter. inte minst i strid var det viktigt att

kunna känna igen vän och fiende. Tidigt antog även städer och riken liknande märken, därför är heraldiska statssymboler ibland äldre än de flaggor som länderna förknippas med idag.

Ulf Magnusson är storintroduktör och i sin roll ansvarig för heraldiska frågor inom Svenska Frimurare Orden. Här fotograferad framför några äldre sköldar. Notera att några av dem innehåller frimureriska symboler, vilket inte längre är brukligt.

Tinkturregeln

av tradition är antalet färger begränsat inom heraldiken, ofta används begreppet tinktur. Det är ingen slump att samma ord även betyder växtextrakt – det var ju så färger framställdes förr. att skapa nyanser var svårt och de tinkturer som förekommer inom heraldiken är färgerna svart, blått, rött och grönt samt metallerna guld och silver - var och en med sin bestämda färgkod. De får emellertid inte kombineras hur som helst. Heraldikens tinkturregel innebär att färg inte ska ligga mot färg och inte heller metall mot metall. Syftet är att skapa god kontrastverkan. ulf magnusson är storintroduktör sedan mars 2023, med ansvar för Frimurarordens heraldik. Han betonar att ett vapen ska sträva mot enkelhet och tydlighet. idealet är två tinkturer och en symbol. Guld och silver är trots sina ädla valörer inte mer värda på en sköld än övriga färger, understryker ulf magnusson:

– i heraldikens värld är ett svart hjärta lika fint som ett hjärta av guld.

Riddarsalen i Stamhuset. Här finns sköldarna för nu aktiva riddare och kommendörer med röda korset. Användningen av heraldiska vapen är en del av Ordens kulturarv.

Frimurarvapen

i samband med grad Viii antar varje frimurare ett personligt vapen som består av tre delar: vapenbild, riddarnamn och valspråk. motiven följer sedvanliga heraldiska regler, men vissa särskilda hänsyn behöver tas, berättar ulf magnusson:

– Företagsloggor, politiska kännetecken eller symboler som väcker anstöt ska inte användas. man får inte heller direkt plagiera offentlig heraldik, som till exempel kommunvapen.

Förr var det vanligt att frimurarsymboler förekom i brödernas personliga vapen. intentionen var god, men när många använde samma symboler blev vapnen ofta alltför lika varandra. användandet av ordenssymbolik på sköldarna frångicks därför under andra halvan av 1900-talet. ulf magnusson nämner ännu en anledning:

– Frimureriets symboler omfattar ju alla bröder och bör därför inte förekomma på någons personliga sköld.

Guld och silver är trots sina ädla valörer inte mer värda på en sköld än övriga färger

Inte bara individer utan även enheter inom Orden har sina vapen. Här sköldar som hänger i Stamhuset. På dessa kan man studera hur heraldiken inom Orden utvecklats under lång tid.

Thomas Falk, heraldiker i Göta Provinsialloge, mitt i det kreativa arbetet.

Heraldiskt måleri är ett hantverk som fordrar stor noggrannhet. Här målas grundfärg i guld för en myra som kommer att detaljeras längre fram.

Thomas handmålar sköldarna och hans viktigaste arbetsredskap är färg och penslar. Här en sköld under produktion.

Thomas Falk visar ett antal sköldar som på beställning målats i äldre stil, för att passa in i ett sammanhang.

Frimurarvapen kan ärvas på svärdssidan. En broder har därför möjlighet att anta samma vapen som sin far, farfar, farbror, bror eller son, osv. Nedan en sköld som med den romerska siffran efter riddarnamnet visar att det är ett ärvt vapen.

Riddarnamn och valspråk

Det tar ofta tid för bröderna att bottna i riddarnamn och valspråk, vilka ju ska representera innehavaren av skölden. Förr skrevs fraserna på bildningsspråket latin, men över tid blev svensk text alltmer förekommande. numera ska endast svenska användas. Storintroduktör ulf magnusson förtydligar varför riddarnamn och valspråk ska formuleras på ”ärans och hjältarnas språk”:

– i dag är det få bröder som förstår latin, även om det förstås kan se stiligt ut. Latin är också svårt, det finns språkliga fel även på gamla vapen.

Blasonering

Samma riddarnamn kan användas av flera bröder, detsamma gäller valspråket. Även vapenbilden kan vara lik, men så länge någon av vapnets tre olika delar skiljer sig är det inte identiskt.

Heraldiken tillåter även att samma vapenbild stiliseras olika när det målas upp. moderna varumärken har ofta en grafisk profil, som exakt styr hur bilder ska återges. inom heraldiken används i stället en beskrivande text som kallas blasonering, efter det franska ordet för sköld. ett vapen kan därför få olika uttryck, beroende på konstnärlig tolkning. Det räknas ändå som samma vapen, eftersom beståndsdelarna är likadana. Vapenbeskrivningen ska helst hålla sig till en enda mening. Ju längre blasonering, desto mer komplext blir vapnet även som bild.

likriktning, utan de regionala skillnaderna är en del av Ordens rika kulturarv. Värmlandsfrimureriet var ursprungligen en Stewardsloge under Göta Provinsialloge och samma ovala sköldar återfinns därför i båda provinserna. i Värmland är texten emellertid av guld, medan Göta använder svarta bokstäver. Även Skånska Provinsiallogen har ovala sköldar, fast av en större modell. en annan oval variant återfinns i Östergötland, där en utskjutande namnskylt utgör sköldens nederkant enligt lokal praxis. Och på några ställen förekommer fyrkantiga sköldar med avklippta hörn; det var Ordens dåvarande stormarskalk Wilhelm Bennet (1757–1824) som föreslog denna form, så att fler sköldar kunde få plats bredvid varandra.

Laserprecision

Heraldiken vilar på månghundraåriga traditioner, men i dag används även högteknologi för att tillverka en stor del av Ordens sköldplåtar.

Peder Lundin är ordförande i brödraföreningen Den Gyllene Lågan i Borås. Han arbetar även som fräsare på en mekanisk verkstad där sköldämnen sedan en tid tillbaka kan massproduceras. att skapa ett fungerande verktyg var en teknisk utmaning, men själva tillverkningen är automatiserad. en order går till en maskin med ett skärhuvud av glasfiber, berättar Peder Lundin:

Fakta

blasonering

Med utgångspunkt från blasoneringen ska man kunna måla upp ett vapen. Frimurarordens stora vapen beskrivs med följande text:

Delad sköld; övre fältet i silver med rött tempelkors; nedre fältet i guld med ett på röd mark med två tassar stående, till vänster vänt tillbakaseende lejon av samma färg med kluven svans och höger framtass vilande på ett mot marken stående svart tempelkors; bård av guld, som hjälmprydnad på skölden en öppen tornerhjälm med furstlig krona, prydd med tre strutsfjädrar, två av silver och en röd, från vilka uppgår en gyllene lans med ett guldfransat silvervexillum med rött tempelkors; hjälmtäcket svart och guld, som sköldhållare tvenne tempelriddare av silver med rött tempelkors på bröstet; med fjäderbuskar i rött och silver; hållande röd tornerlans samt valspråket VERITAS PERSUADET *.

* Veritas Persuadet betyder ”sanningen övertygar”.

Sköldformen varierar av historiska skäl varierar riddarsköldarnas format inom Frimurarorden. Det finns emellertid inga planer på

– med laser skär vi ut de ovala sköldarna från platta plåtar, som sedan pressas till rätt form. De välvda plåtarna skickas därefter på pulverlackering som ger ytan en silverton.

Heltidsheraldiker

en beställare hos verkstaden är Thomas Falk, som har varit heraldiker i Göta Provinsialloge i sex år. De tomma ovalerna skickas till en extern leverantör, där vapenbilderna lamineras. Som sista

Sigillstamp med det heraldiska vapnet för S:t Andreaslogen De Tre Förenade Kronor i Göteborg.

moment lackar Thomas Falk de färdiga vapensköldarna för hand. Originalen tas fram i ett digitalt format, men allt ritas nytt för varje sköld, intygar heraldikern: – Jag återanvänder inga bildelement. Om fyra bröder som ska recipiera vill ha lejon i skölden så blir det stelt om alla lejon är exakt likadana. allt började 1991, då Thomas Falk kom med i Sällskapet Par Bricole. Han utsågs snart till vapenmålare och behövde då lära sig om heraldik. Det finns ingen formell utbildning, utan självstudier var vägen till kunskap.

Sedan tio år tillbaka har Thomas Falk arbetat som heraldiker på heltid. en del beställningar kommer från samlare i utlandet, där någon önskar

en ny konstnärlig tolkning av sitt eget vapen. andra kunder är privatpersoner som vill utforma ett eget, borgerligt vapen:

– Jag vill gärna få in det litet skämtsamma och leker med möjligheterna inom heraldiken, kanske mer än vad andra heraldiker gör. en broder hade spelat bandy tidigare i livet, men det nya intresset var hästar. Så jag ritade ett vapen med en stegrande hingst som håller en bandyklubba.

Kung Oscar II:s sköld är ett riktigt konstverk. Dagens heraldik är betydligt stramare, färgschatteringarna och detaljrikedomen på skölden från 1800­talet skulle inte tillämpas idag.

Kylskåpstestet

inför grad Viii tar heraldikern kontakt med de blivande riddarna och har ett personligt samtal om deras intressen och yrken. Thomas Falk utformar ett 40-tal frimurarvapen per år utifrån dessa intervjuer:

– Ju äldre bröderna är, desto längre tid tar samtalen. Deras liv spänner

över mycket och det finns därför mer att ösa ur.

Thomas Falk brukar uppmana bröderna att sätta upp hans vapenförslag på kylskåpet under ett par veckor. Tycker den blivande ägaren därefter att något skaver, så justeras förslaget för att kännas bra. men oftast träffar heraldikern rätt.

Frimurarvapnet ska även godkännas av storintroduktören. målsättningen är att ha en färdig sköld i tid till receptionen och lyckligtvis är det sällan något vapenförslag vållar diskussion.

en broder bör gärna fundera på sitt kommande vapen och valspråk i god tid. För egen del började ulf magnusson att tänka på sitt vapen redan i grad iV-V:

förtar något av poängen, anser ulf magnusson. Och att ändra på en ärvd vapenbild bör man undvika, då är det bättre att behålla något element från släktskölden och göra ett helt nytt vapen för sig själv.

God heraldik

Finns det något särskilt att tänka på när man komponerar ett vapen?

– ett vapen går att jämföra med ett företags logotyp. man ska känna sig stolt över sin sköld, när man slutligen bestämt sig. Vapnet ska säga något, det ska vara ett motto efter vilket man vill leva. Helst ska valspråk, riddarnamn och bild hänga ihop, men så blir det inte alltid.

Ärvda vapen

Frimurarvapen kan ärvas på svärdssidan. en son har därför möjlighet att anta samma vapen som sin far, farfar, farbror eller bror. Detsamma gäller dock inte för någons morbror eller morfar, som ju hör till den kvinnliga släktlinjen.

i det fall ett riddarnamn ärvs, läggs en romersk siffra till för att illustrera vem i raden vapnet avser. Det har förekommit att valspråk för ärvda vapen har bytts ut, men det

Heraldikern Thomas Falk trycker på några kärnpunkter:

– Det viktigaste tycker jag är att ha balans i skölden. Den ska gärna vara centrerad, så att man inte upplever att skölden faller åt ena eller andra hållet. Symbolerna ska också vara så stora och tydliga som möjligt, idealet är ju att ett vapen ska kunna avläsas på håll.

Storintroduktör ulf magnusson har sin uppfattning klar om vad som är ett bra vapen: – Ju enklare, desto stiligare. Begreppet less is more gäller även inom heraldiken. Är blasoneringen väldigt lång, antyder det att vapnet bör förenklas. På medeltiden betraktades det personliga sigillet som legitimation vid transaktioner. i dag används som bekant oftast körkort eller Bank-iD. ett frimurarvapen har visserligen ingen liknande rättsverkan, men det avslöjar troligtvis mer om vem personen verkligen är. X

text: Pether Ribbefors

bild: Mats Gärdfors, Mats Gartz, Thomas Falk och Rickard Alström

Heraldikhörnan

kvadrerat vapen

Det avbildade frimurarvapnet har tillhört grosshandlare Henrik Viktor Montgomery, född 1820 i Östra Ryd, Östergötland, död 1905 i Göteborg.

riddarnamn : equ a sepulcro. s:to (Riddare av Heliga Graven) valspråk : hjärtlighet, vänskap, min glädje

Ätten Montgomery härstammar från den normandisk­skotska adeln och kan spåras tillbaka till 900­talet. På 1100­talet flyttade släkten till Skottland, där de etablerade sig vid Eglinton Castle. John Montgomery, en köpman från Campbeltown i Skottland, invandrade till Stockholm 1720 och introducerades på det svenska Riddarhuset 1736.

Henrik Viktor Montgomerys frimurarsköld bygger på släktens adelsvapen. Liljorna kommer från Huset Montgomery, Lords of Adrossan och Eglinton, och de tre safirringarna kommer ifrån Huset Montgomery, en ökad heder för earlen av Eglinton. Intressant skillnad: i originalvapnet är bården av guld med rött och inte rött med guld.

En sköld som delas i fyra fält på detta sätt kallas kvadrerad, där fälten 1 och 4 respektive 2 och 3 har samma utseende. Ett kvadrerat vapen är ett sammansatt vapen av två grenar/familjer, vilket är oerhört vanligt bland just adliga vapen. Av heraldisk kutym används kvadrering mycket sparsamt i andra sammanhang, vilket gäller såväl borgerliga vapen som frimurarvapen.

text: Thomas Falk, heraldiker GPL

Fler frimurarvapen presenteras under samma rubrik i kommande utgåvor.

Peder Lundin ser till att plåtarna till sköldarna skärs ut, pressas till rätt form och pulverlackeras.

Ett omålat sköldämne.

Riddarsalens nyrenoverade tak är en upplevelse. Bakom orgeln kommer den gamla ytan att sparas. Allt övrigt på orgelläktaren ska renoveras.

Alla detaljer och färger harmonierar och skapar en enastående helhet.

I somras pågick renoveringen. Här riddarkorets sfinxer draperade i skyddsplast.

Under arbetets gång fylldes stora delar av Riddarsalen av arbetsställningar.

Det färdiga resultatet, en nyrenoverad Riddarsal, för första gången sen den skapades.

riddarsalen i Stamhuset nyrenoverad

Att sköta en fastighet innebär en hel del arbete. Och att äga en äldre fastighet innebär ännu mera arbete, inte minst i form av underhåll. Nu är renoveringen av Riddarsalens tak i Stamhuset klar och Frimuraren har talat med överkastellan Lars-Erik Wahlberg om arbetet.

Taket i riddarsalen är nu renoverat och är nu lika klarblått som vid invigningen.

– allt började för cirka sex år sedan då jag insåg att taket i riddarsalen var i behov av renovering. Taket var närmast brunt av både rökning inomhus och äldre tiders vedeldning.

Stuckaturen höll på att lossna både där och i Johannessalen, säger Lars-erik Wahlberg.

men att renovera i en byggnad som Bååtska palatset gör man inte hur som helst. Därför kontaktades Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen har bidragit med både råd och ekonomiskt stöd i arbetet. att göra rent ett tak som det i riddarsalen kräver en viss teknik och i vanliga fall används en typ av bröd som ”bakas” av konservatorn och som brukar innehålla ingredienserna mjöl, vatten, soda och kopparsulfat.

– Jag ville inte att den typen av bröd skulle användas eftersom det även kan innehålla en viss mängd av mögelsporer som vi inte vill ha in i Stamhuset. Det finns en lerliknande massa som användes istället och som fungerar lika bra.

– Han gör alla måleriarbeten i Stamhuset och har gjort så under hela min tid som överkastellan. Det ska vara färg av rätt typ och rätt blandning och rätt kulör och det är bland annat detta som Länsstyrelsen hjälper till med. Och nu är allt renoverat och klart?

– Ja, men vid sådana här renoveringar bör det alltid lämnas lite så att det går att se skillnaden före och efter. Det som är bakom orgeln på orgelläktaren har därför lämnats intakt.

Fantastiskt roliga år

Orden köpte Bååtska palatset 1874. efter om- och tillbyggnad kunde huset invigas 1877 och det har sedan dess fungerat som Stamhus.

– Jag har inte kunnat hitta någon information om att en liknande renovering av riddersalen skett tidigare. Vad jag vet är detta första gången sedan Orden köpte huset som taket renoverats.

i december fyller Lars-erik 75 år och lämnar över stafettpinnen till nästa överkastellan.

Vad jag vet är detta första gången sedan Orden köpte huset som taket renoverats.

Klarblå stjärnhimmel rengöringen av taket påbörjades för cirka fem år sedan. nu ser man verkligen en klarblå stjärnhimmel och även stjärnorna.

Förutom en rengöring har även ett visst målningsarbete utförts av en medlem i Orden.

– Då har jag gjort mitt och stämplar ut. Det har varit fantastiskt roliga år med många spännande uppdrag. näste person på posten som överkastellan har ett stort projekt framför sig och det är byte av golv i Bankettsalen. Vi har ett unikt Stamhus och det är ett stort ansvar att sköta och utveckla huset, avslutar Lars-erik Wahlberg. X

text: Ulf Hjelting

bild: Mats Gartz och John Fahlnaes

Lars­Erik Wahlberg är överkastellan i Stamhuset.

Drottningen delade ut stipendier till forskning

Hennes Majestät Drottning Silvia kom till Ordens

Stamhus i Stockholm i oktober för att dela ut stipendier från Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm. En stipendieutdelning som även bjöd på en mycket intressant föreläsning.

Varje år delar Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm ut anslag till pediatrisk forskning. År 2024 uppgår stiftelsens anslag till tio miljoner kronor som i år delades ut till 20 närvarande stipendiater. Stiftelsens inspektör Sven-Åke Bergkvist hälsade alla välkomna och gjorde alla närvarande uppmärksamma på hur vi skulle förbereda oss inför det stundande kungliga besöket.

i Oscarssalen i Stamhuset inväntade stipendiaterna tillsammans med inbjudna gäster och närvarande medlemmar ur vår Orden möjligheten att trycka drottningens hand. Så vidtog själva

huvudakten, utdelningen av de olika stipendierna, där stipendiaterna ur drottningens hand fick motta sina stipendier.

Ungdomar, missbruk och kriminalitet Liksom tidigare år följes utdelningen av den mycket uppskattade föreläsningen, där en av stipendiaterna lät oss som närvarade fördjupa oss inom ett visst område.

i år genomfördes föreläsningen av doktorand ida mälarstig från Karolinska institutet. ida mälarstig är psykolog och doktorand med fokus på att utforma och utvärdera psykologisk behandling för ungdomar

Drottningen (något skymd) hälsar på alla som närvarade.

med substansbruk och kriminellt eller allvarligt normbrytande beteende i institutionsvård.

Hennes forskning är inriktad på hur psykologisk behandling för ungdomar med omfattande substansbruk och kriminellt beteende kan utformas för att vara effektiv även i institutionsvård.

Föreläsningen kretsade kring behandlingen adolescent Community reinforcement approach (a-Cra) och hur den kan användas. Forskning visar att cirka 40 procent av de som genomgått någon form av institutionsvård faller tillbaka i missbruk och kriminalitet inom ett år. nu genomförs en

Fakta

pilotstudie med 42 ungdomar för att se om a-Cra kan ge att annat resultat. För detta arbete har ida erhållit ett stipendium från stiftelsen. efter föreläsningen vidtog ett trevligt mingel i riddarsalen innan den efterföljande lunchen intogs i Pelarsalen.

Stipendierna som delades ut denna dag är till för att göra världen en smula bättre. X

text: Ulf Hjelting

bild: FruBergkvist

stiftelsen frimurare barnhuset i stockholm Stiftelsens ändamål är, enligt stadgarna: att till danande av goda och samhällsnyttiga medborgare understödja vård och fostran av barn och ungdom. Understöd kan även lämnas dels till sådan vetenskaplig, främst medicinsk, psykologisk eller pedagogisk forskning, som kan ha betydelse för stiftelsens huvudändamål, dels, om särskilda skäl föreligger, för fortsatt stöd under begränsat antal år till personer, som varit föremål för stiftelsens omsorg.

Drottningen är stiftelsens beskyddare och har sedan 1995 deltagit i den årliga stipendieutdelningen.

Stipendiaterna Dennis Rootsi och Resthie Putri, båda från Karolinska institutet, flankerar drottning Silvia.

Drottningen och stipendiater i Riddarsalen.

Brodern bakom Ordens Hederstecken

“Äras den som äras bör” är rätta ordet när det kommer till Henrik Constantin Hasselgren, vars idé gav upphov till Ordens Hederstecken, men som själv inte fick motta värdigheten under sin levnad.

iaugusti 2022 hade innehavarna av Ordens Hederstecken, OHT, sin årliga träff i Stockholm. Då uppmärksammades att det var 75 år sedan OHT utdelades för första gången.

OHT-brodern Bo Lindquist höll ett föredrag med rubriken ”nya rön om OHT-utmärkelsens tillkomst”. Han underströk att det tidigare saknats information om bakgrunden till instiftandet av OHT och att han genom arkivarbete fått fram information i frågan. Den person Bo Lindquist upptäckte genom sina efterforskningar var frimuraren Henrik Constantin Hasselgren, född 1877 i Stockholm, död 1958 och begravd i Växjö.

igång en utredning som resulterade i att kung Gustaf V som Stormästare instiftade Ordens Hederstecken år 1946. Hasselgren levde till 1958.

Så småningom överlämnades uppsatsen till OHTgruppens styrelse som var mycket positiva till idén att Hasselgren skulle uppmärksammas postumt.

Henrik Constantin Hasselgren föddes i Stockholm 1877 och avled i Växjö drygt 80 år gammal.

Bo skrev en uppsats som publicerades i acta masonica Scandinavica 2022. Han betonade att Hasselgren aldrig själv fick någon frimurerisk utmärkelse, trots att Ordens ledning mottog och besvarade Hasselgrens förslag positivt och satte

De fann dock att detta inte ingick i deras mandat eftersom det är Stormästaren som utser mottagare av Ordens Hederstecken. men Bo gav inte upp. Frågan lämnades över till Stormästarens ståthållare, Göran Karlsson, som gjorde en föredragning för Ordens ledning. av flera skäl kunde man inte tilldela Hasselgren OHT postumt. Då väcktes idén om ett diplom som ger Hasselgren ”den värdighet som tillkommer innehavare av OHT” och som skulle pryda en vägg i frimurarhuset i Växjö, den frimureriska ort med vilken Hasselgren mest förknippas.

Tillkomsten av tecknet

Den 20 januari 1945 inkom till Ordens kansli en skrivelse från länsveterinären i Kronobergs län, Henrik Hasselgren, där han vördsamt framlägger förslaget att Ordens Stormästare kunde instifta en frimurarmedalj att tilldelas förtjänta bröder. Hasselgren fick snabbt svar från Ordens ledning som uttalade sympati för förslaget. Därefter förekommer inte namnet Hasselgren i något protokoll eller andra arkivhandlingar – han verkar bortglömd.

Förslaget remitterades till drätsel- och logedirektorierna med uppdrag att gemensamt utreda frågan och inkomma med förslag till handläggning. Direktorierna utarbetade gedigna underlag så att Stormästaren, Hans majestät Konung Gustaf V, kunde instifta ett Svenska Frimurare Ordens Hederstecken. Den 8 mars 1947 utnämndes de första tio innehavarna av Ordens Hederstecken. alla hade utöver uppdrag som ämbetsmän bidragit till Ordens aktiviteter på olika sätt. OHT delas ut som ett ”vedermäle av utomordentliga förtjänster till gagn för Orden och dess verksamhet.” Totalt har hittills 275 bröder tilldelats OHT och när detta läses hösten 2024 lever 37 av det tilllåtna antalet 48.

ironiskt nog fick alltså Hasselgren själv varken OHT eller någon annan frimurerisk utmärkelse.

Vem var han?

Hasselgrens driftighet och engagemang inom många fält är imponerande. Han var en kunskapsspridare av stora mått, närmast en folkbildare. men har uppenbarligen varit bortglömd tills nu, vilket framgår av Bo Lindquists

Hederstecken, OHT, i sitt nuvarande utseende. OHT delades för första gången ut till tio

uppsats som beskriver hans bakgrund och gärning.

Hasselgren var en osedvanligt kreativ och engagerad person. Han avlade veterinärexamen vid Kungliga Veterinärinstitutet 1901, disputerade i Washington, uSa, och innehade veterinärförordnanden i skilda delar av Sverige och slutade som länsveterinär i Kronobergs län.

Hasselgren hade en omfattande vetenskaplig och populärvetenskaplig litterär produktion inom zoologi, botanik, veterinärmedicin, ornitologi, geologi, bakteriologi, men även inom musik och frimureri. Han framträdde ofta med föredrag baserade på sin skriftliga produktion. utöver detta hade han länge en plats i symfoniorkestern i Växjö med flöjt som huvudinstrument. Hans totala antal tryckta skrifter, uppsatser och korta debattinlägg omfattar drygt 300 arbeten.

Hasselgren som frimurare

Henrik Hasselgren var en trogen och engagerad frimurare med aktiviteter och receptioner inom fyra fördelningar allt efter förflyttningar till följd av hans yrke. Hans riddarnamn var eqv a Constantia med innebörden riddaren av ”Karaktärsfasthet” eller ”Ståndaktighet”. Valspråket Hac Constanter Hora torde innebära ”alltid vid denna tidpunkt” alternativt ”alltid i tid”.

Hasselgrens förslag var avgörande för inrättandet OHT. Tyvärr har hans initiativ inte uppmärksammats tidigare. Han, vars förslag gett så många frimurare ära när de arbetat för Ordens gagn, har nu postumt hedrats med det diplom som i Växjö avtäckts av OSm och tilldelas därmed äntligen den ära som tillkommer varje broder som erhåller Ordens Hederstecken. X

text: Bo Lindquist, Johan Yman och Kjell Mazetti (bearbetning)

Postumt värdig ett hederstecken

För första gången har värdigheten av Ordens

Hederstecken utdelats postumt, nämligen till dess iniativtagare, Henrik Constantin Hasselgren.

när Ordens Stormästare, Christer Persson, lyfte bort den vackra textilen, med mönster hämtat från kungliga slottet, blev diplomet som tillkännagav att Henrik Constantin Hasselgren postumt tillerkänts ”den värdighet som tillkommer innehavare av Ordens Hederstecken” läsbart. Ordens Hederstecken (OHT) har aldrig tidigare delats ut postumt och det ska förhoppningvis inte heller behöva ske i framtiden.

Det var Bo Lindquist, själv innehavare av OHT, som först uppmärkammade att Henrik Constantin Hasselgren själv aldrig förärades OHT trots att han var initativtagaren till denna utmärkelse (se artikel här intill).

Det är alltså Bo Lindquists efterforskningar som ligger till grund för det unika tillfälle som nyligen ägde rum i Växjö. För Bo själv började högtiden redan på eftermiddagen med ett besök på Skogslyckans kyrkogård och Henrik Hasselgrens

grav som Bo prydde med en vacker bukett i höstfärger. efter detta sällade vi oss till andra inbjudna gäster som samlats vid den avsedda platsen för diplomet. Där fanns OHTgruppens styrelse tillsammans med andra som bar OHT-korset om halsen. Skånska provinsiallogen var väl representerad liksom medlemmar i frimurarsamfälligheten i Växjö. Till denna högtid var även två av Henrik Hasselgrens barnbarn, Cecilia och Henrik, inbjudna men olika orsaker förhindrade dem att närvara.

Platsen vid kapprummet är vald så att diplomet möter alla som kommer till S:t Johnneslogen Kronoberg och de andra frimurarenheterna i Växjö. Diplomet hänger tillsammans med Hasselgrens sköld. när ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Kronoberg, Johan Yman, hälsat välkommen tog Ordens Stormästare ordet och lät Bo Lindquist och Göran Karlsson berätta om bakgrunden till denna händelse. Därefter lyftes täckelsen av och Ordens stormästare kunde läsa texten om utmärkelsen.

Deltagarna samlades sedan i salongerna med ett glas bubbel i handen och sträckte sig efter bordets tilltugg innan man tillsammans med en stor skara frimurare från Växjötrakten samlades till loge med reception i S:t Johannes lärlingars grad. X

text och bild: Kjell Mazetti

Stormästaren avtäcker diplomet till Henrik Hasselgren.

Ordens

förtjänta frimurare den 8 mars 1947.

möte med OHT­gruppen i uppsala

Ordens Hederstecken (OHT)

kan tilldelas medlem av Svenska

Frimurare Orden som utfört särskilt förtjänstfullt arbete Orden till gagn. Årets möte för innehavare av OHT ägde rum i Uppsala i september.

Gruppens sekreterare Jan Grenerfors hade gjort ett berömvärt förarbete och den 27 personer starka gruppen kunde checka in på hotellet i god tid före kvällens logebesök. medföljande damer samlades i hotellets matsal där de efter mingel och en god måltid underhölls med sång ur ”Gluntarna” framförda av erik Hellerstedt, anders och Gunnar Wall.

De 16 OHT-arna delade upp sig så att både S:t Johanneslogen Stenbocken och S:t andreaslogen S:t Laurentius fick besök av de tillresta gästerna. efter logerna samlades man till gemensam brödramåltid i Johannessalen. innan taffeln bröts höll OHT-gruppens förordnade ordförande Peter möller tacktal och överlämnade en ljusstake med ett brinnande ljus till magnus Åkerman.

Minnesstund och årsmöte

På lördagsmorgonen genomfördes årsmötet. Före mötet hölls en stilla stund till minne av de OHT-medlemmar som gått ur tiden: gruppens tidigare ordförande Dan ekenstierna, rune axelsson, Frans Forsblad samt Boo nelson. Stunden avslutades med en dikt ur Bo Setterlinds poesiskatt. Årsmötet informerades om att nästa möte äger rum i Falun den

traditionella gruppbilden togs i Johannessalen.

Genom att bära in färdigdukade bord i Johannessalen kunde man ordna plats för en brödramåltid efter loge. OHT­bröderna placerades sedan så att umgänge kunde ske med uppsalabröder.

4-6 september med besök hos S:t Johanneslogen Gustaf Wasa och Brödraföreningen Dalarnes andreas Bröder. OHT-gruppen grundades i Falun år 2000, så år 2025 kan gruppen fira sitt 25-årsjubileum.

under mötet informerade Bo Lindquist om att Henrik Constantin Hasselgren som tog initiativ till att skapa Ordens Hederstecken kommer att hedras postumt genom ett diplom som avtäcks av OSm Christer Persson den 21 oktober i Växjö.

Besök i Gamla Uppsala efter årsmötet for gruppen till Gamla uppsala. Guiden berättade om de utgrävningar som skett och den kunskap som fynden i den östra högen gett om vendeltid, en för många okänd

period i vår historia. efter lunch på närbelägna Odinsborg fortsatte resan till Linnés Hammarby där gruppen möttes av dignade fruktträden och höstblommor.

På lördagskvällen samlades OHTgruppen med respektive för att tillsammans med inbjudna gäster avnjuta årets OHT-middag. Denna är, åtminstone enligt er rapportör, årets upplevelse för den sker tillsammans med livskamraten och man får dela glädjen med den man delar vardagen med.

Söndagen var avresedag och deltagarna skildes med fromma förhoppningar om att ses i frimureriska sammanhang innan den planerade träffen i Falun år 2025. X

text och bild: Kjell Mazetti

Den

ARV och GÅVOR

Sedan 1753 har det som idag är Sti elsen Frimurare Barnhuset i Stockholm erhållit arv och gåvor från bland annat Svenska Frimurare Ordens medlemmar.

Idag delar sti elsen ut cirka 24 miljoner kronor årligen till behövande barn och ungdomar, samt till forskning inom barn- och ungdomssjukdomar.

Många hedrar jubilarer och vid kondoleanser genom en gåva till Sti elsen. Ditt bidrag behövs och gör nytta.

För kontakt: s s@frimurarorden.se

mellersta norrlands Provinsialloge firar 50 år

Svenska Frimurare Orden har verkat i Sverige i över 250 år och drygt 120 år i Härnösand. I oktober var det dags för 50-årsjubileum i Mellersta Norrlands Provinsialloge, MNPL.

Frimureriet i Härnösand tog sin början som en frimurarförening, men redan efter en kort tid grundades S:t Johanneslogen moria år 1903 och S:t andreaslogen elysium år 1910.

i samband med invigningen av frimurarhuset i Härnösand år 1904 framförde kronprins Gustaf en hälsning från Ordens Stormästare, kung Oscar ii, att det inom en inte alltför avlägsen framtid inom logens murar skulle utveckla sig

ett S:t andreasförbund och ”äntligen en norrlands provinsial Loge”.

Det kom dock att dröja och först år 1960 fanns en kapitelloge på plats i frimurarhuset. Den hade Västernorrlands och Jämtlands län som upptagningsområde och fick namnet Stewardslogen i Härnösand.

Provinsiallogen grundas

13 år senare fattades beslutet att konstituera en provinsialloge i Härnösand och invigningen ägde rum den 19 maj 1974. invigningen inleddes med en gudstjänst i Säbrå kyrka och fortsatte i Härnösand där hela 225 frimurarbröder deltog.

Provinsialmästaren nils Lindström höll ett tal som kännetecknades av glädje och tacksamhet över att ”Den lyckliga stund som norrländska frimurarebröder längtat efter i 70 år, nu kommit”. Han avslutade med de ord som än i dag möter oss i våra logelokaler: Non nobis Domine des nomini tuo gloriam (Äran tillkommer icke oss utan Ditt namn, Herre).

i juli 1998 utbröt en brand i fastigheten med omfattande vattenskador som följd. Skadorna omfattade huvudsakligen expeditionslokalerna. Den vackra och för sin speciella stil uppskattade johannessalen klarade sig undan förödelsen. under brandnatten utförde många bröder värdefulla insatser för att föra hotade inventarier i säkerhet.

Lyckad fördelningsdag

Våren 2022 hölls den första fördelningsdagen i Härnösand. Dagen – som var öppen för bröder av alla grader –gav oss möjlighet att foga nya länkar till vår oupplösliga brödrakedja så att nu fler har möjlighet att närma sig Ordens ideal och den ovärderliga brödragemenskapen.

i april 2024 startade åter en brand i en lägenhet i anslutning till frimurarhuset. Tack vare hårt arbete från räddningstjänsten så lyckades man förhindra att branden spred sig till logelokalerna. Även denna gång ryckte

Frimurarhuset i Härnösand, säte för Mellersta Norrlands Provinsialloge.

Förutvarande provinsialmästare Sten­Olof Ericsson presenterade minnesskriften i sitt tacktal.

ett antal bröder in för att rädda föremål. Kök och matsal fick omfattande vattenskador. i skrivande stund pågår fuktsanering av fastighetens väggar.

På grund av branden fick årets fördelningsdag ställas in och högtidsdagen fick skjutas fram till den 12 oktober.

Så blev det äntligen dags att fira mellersta norrlands Provinsialloges 50:e högtidsdag. innan högtidsdagslogen började fanns tid att mingla tillsammans med de 60 frimurarbröder som deltog i sammankomsten Högtidsdagslogen genomfördes av provinsialmästare Jan resby. efteråt samlades bröderna för att njuta av ett glas bubbel i S:t Johanneslogen morias lokal. Här delades Prins Bertils Frimuraremedalj ut till Tommy Palm och Stefan nilsson.

efter detta vara det avfärd till festlokalen och brödramåltid. menyn bestod

av Toast Skagen á la Bryggeriet, grillad ryggbiff med rostad potatis och rostade rotsaker och som avslutning chokladkaka och hantverksöl.

Vi hade även nöjet att lyssna på livemusik av erik Frieberg på flöjt och anders Wälimäki på piano och orgel. Den vackra musiken tillförde en varm och trevlig stämning under hela kvällen.

Våra plikter som frimurare Högtidstalet, som i år hölls av Leif Haglund, innehöll såväl reflektioner kring hur de senaste åren varit i Sjunde fördelningen som en utblick mot vår oroliga omvärld – och vår plikt som frimurare att göra vad vi kan för att ta ansvar för framtiden, både i det lilla och det stora.

Tommy Palm avslutade sitt tacktal genom att uttrycka sin tacksamhet

till alla frimurarbröder som har givit honom stöd och vänskap under hans frimuriska vandring. Tacktalet var väldigt känslomässigt för oss alla. i samband med måltiden presenterade förre provinsialmästaren Sten-Olof ericsson minnesskriften för de senaste 25 åren och lämnade över första exemplaret till Stormästaren.

Stormästare Christer Persson höll ett oförglömligt tal om brödragemenskapen och betydelsen av att skapa nya länkar i vår oupplösliga kedja.

Vid slutet av kvällen fick vi höra många fina tal och det blev mycket skratt. Bäst av allt var att vi fick stärka gamla och skapa nya vänskapsband i vår kedja denna fantastiska dag. X

text: Wyndham Walters

bild: Marcus Sundgren

Provinsialmästare Jan Resby flankerad av Stefan Nilsson till vänster, och Tommy Palm till höger, båda mottagare av Prins Bertils Frimuraremedalj.

Anders Wälimäki och Erik Frieberg förgyllde brödramåltiden med musikaliskt framträdande.

ny frimurarklubb i Sölvesborg

Till Sölvesborgs slott och frimurarklubben

S:t Nicolais första möte i maj 2024 var hela 67 bröder anmälda. Kassör William Thyllström och sekreterare Ulf Randau tog emot bröderna innanför slottets dörrar.

Vid ingången såg man till att bröderna kunde registrera sig och bli medlemmar. Klubben fick drygt 50 nya medlemmar.

Bröderna samlades i nedre salongerna samt ute på verandan i det vackra försommarvädret. Här bjöd ordförande Stefan alm på ett glas bubbel. Fantastiskt väder med härlig sol som sken i kapp med alla glada bröder förgyllde samvaron och ett härligt sorl uppstod.

Ett mångårigt projekt efter gemensam fotografering på slottets trappa förflyttade vi oss till logelokalen. Bröderna hälsades välkomna av ordföranden Stefan alm som även höll en kort introduktion om tankarna bakom beslutet att dra i gång en frimurarklubb i Sölvesborg.

Kortfattat kan man säga att detta varit en tanke som funnits i många år. uppslaget fick Stefan då han såg en tavla med karta som finns i Kristianstads frimurarhus. På kartan finns de olika orterna med sina respektive frimurarloger och föreningar. Även Sölvesborg fanns med men ingen frimuraraktivitet hade startats här.

Det kan betyda att man en gång ville etablera sig även här, men det skulle dröja ända till den 30 maj 2024 för att första mötet skulle hållas. Brödernas givmildhet till den nya klubben var varm och generös. Först ut var S:t Johanneslogen S:t Christopher där anders nilsson talade och överräckte en generös gåva i form av ett startbidrag. S:t Christopher är moderloge till frimurarklubben S:t nicolai. Brödraföreningen Gothunghia med

ordförande ulf roos bidrog även de med ett startbidrag.

Föredrag och brödramåltid

Föredrag hölls av Per Kreutz som inspirerade med sina ord. Ordföranden Stefan alm tackade föredragshållaren och bjöd bröderna ner till festvåningen där det serverades god lasagne.

Det hölls tal och gåvor överlämnades från Skånska provinsiallogens provinsialmästare Per Werner med ett startbidrag i form av en dator för närvaroregistrering. Flertalet talare önskade lycka till.

Patrik Lundin överlämnade gåvan från styrelsen i klubben – en flagga som redan vajade så snyggt utanför Sölvesborgs slott – till S:t nicolai frimurarklubb och dess ordförande. Detta som ett bevis på medlemmarnas tacksamhet mot klubbens ordförandes hårda arbete.

Kvällen avslutades med efterträff och ett flertal medlemmar dröjde sig kvar i lokalerna. en historisk kväll och ett hjärtligt tack till alla bröder som deltog och gjorde kvällen fantastisk.

Klubbens styrelse vill framföra ett varmt tack för alla värmande tal och bidrag under kvällen. X

text och bild: Patrik Lundin

Intresset för nya frimurarklubben är verkligen stort. 67 besökare och 50 nya medlemmar vid första mötet!

Sölvesborgs slott var platsen för frimurarklubben

S:t Nicolais första möte. Ordförande Stefan Alm hissar flaggan.

Frimurarsalongerna

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang

Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se

Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Förmånliga priser för frimurare. Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky. Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31

Tel: 031- 13 20 22

www.golden-days.se

än hos oss och programmen också dimensionerade därefter. i en så stor organisation är det förstås också en stor utmaning att få genomslag för de beslutade förändringarna.

Kommunikation hos UGLE

Orden vidgar vyerna

På Stormästarens uppdrag gjorde Ordens överarkitekt och chefen för avdelningen för verksamhetsutveckling ett besök hos United Grand Lodge of England för att träffa nyckelpersoner i deras centrala ledning och administration.

Våren 2024 beslutade vår Stormästare att Orden ska vidga vyerna. undertecknad och broder Christer Linde, chef för avdelningen för verksamhetsutveckling, fick i uppdrag att göra studiebesök hos united Grand Lodge of england, uGLe, för att hämta kunskap och etablera personliga kontakter med företrädare för denna stora organisation.

uGLe:s Pro Grand master Jonathan Spence, välkomnade förslaget med öppna armar och efter några månaders förberedelser satt vi på planet mot London.

uGLe:s högkvarter är en pampig byggnad och vid den bemannade receptionen togs vi emot av assistant Grand Chancellor David roberts Jones som ledsagade oss in i det mötesrum där dagen utspelade sig. På exakta klockslag kom centrala företrädare för ett urval av uGLe:s verksamheter

in, presenterade sin verksamhet och svarade på våra frågor, för att snart avlösas av nästa team. Det blev en verkligt informativ och värdefull dag, där vi fick med oss stora kunskaper om uGLe:s tankar och strategier.

Spännande program

Dagen handlade i huvudsak om viktiga frågor som medlemsvård, organisation och om uGLe:s hållning i vissa frågor som religion och kvinnligt frimureri. Sedan flera år pågår flera omfattande program inom uGLe:s stora organisation. membership Challenge handlar om att öka medlemmarnas engagemang, ett huvudfokus för organisationen. universities Scheme är ett annat program som syftar till att skapa broar mellan universitetsstudenter och frimureriet. med 150 000 medlemmar fördelade på omkring 7 000 loger är uGLe en oerhört mycket större organisation än vår. Skalan på utmaningarna är större

Jag som kommunikationsansvarig för vår Orden tyckte förstås att det var spännande att få träffa min engelske motsvarighet, Shaun Butler. uGLe:s kommunikationsavdelning har inte mindre än tio anställda medarbetare. i stort sett arbetar man med samma kanaler som vi. Basen i kommunikationen är hemsidan, medlemstidningen FmT (Freemasonry Today), sociala medier och intern kommunikation. man har även en välgjord podcast vid namn ”Craftcast”. Huvudkvarteret levererar, precis som hos oss, råd och stöd till linjeorganisationen. man satsar även aktivt på att bygga relationer till massmedia och här fick vi med oss många verkligt goda exempel och erfarenheter att inspireras av. uGLe:s ekonomiska resurser på området kommunikation är förstås många gånger större än hos oss. Därför är det med en känsla av stolthet jag konstaterar att vår, i jämförelse, lilla Orden med vårt omfattande ideella arbete lyckas åstadkomma så mycket som vi ändå gör.

Vi håller jämna steg

Sammanfattningsvis blev det en mycket lärorik och inspirerande resa. Vi konstaterar att vår egen Orden ligger långt fram på många områden, men att vi också fått med oss idéer att arbeta med inför framtiden. erfarenheterna görs nu tillgängliga för Ordens ledning genom en omfattande reserapport och vi hoppas att framtiden bjuder på intensifierade kontakter, såväl med uGLe som med andra frimurarordnar. X

text: John Fahlnaes

foto: David Roberts Jones och John Fahlnaes

En morgonbild från London tagen på väg till Freemasons Hall, som syns i bakgrunden.

Det blev ett mycket givande möte med Shaun Butler, Director of Membership and Communications hos UGLE.

Lyckat möte med engelska frimurare

En promenad, ett möte, en hund och en fråga som fick ett oväntat svar. Så kom det sig att sex glada engelska frimurare en kväll gick på loge i Linköping. Ett möte som inte skulle ha varit möjligt utan det samarbete som finns mellan Svenska Frimurare Orden och United Grand Lodge of England (UGLE).

Workington är en mindre industristad i grevskapet Cumbria vid den engelska västkusten. Grevskapet är mest känt för nationalparken Lake district. en av de största arbetsgivarna i området är kärnkraftverket Sellafield.

Frimureriet i Cumbria har anor från 1768. Totalt finns här idag ett 80-tal loger. Frimureriet i Workington startade aningen tidigare än i Linköping, runt år 1800. År 1995 valde man att starta ytterligare en loge, S:t John 8660. Logen huserar, liksom bröderna i Linköping, i ett logehus byggt 1912. en av förorterna till Workington är High Harrington med cirka 3 000 invånare. Här bor Christer Grönevall, frimurare från Linköping, med sambon Pamela. Christer hade varit och tittat på Frimurarhuset i Workington. Promenad som ledde långt i samband med en promenad mötte Pamela och Christer en man som var ute för att rasta sin hund. mannen var

ÖPL:s provinsialmästare Magnus Engström fick höra många häpna utrop från de engelska gästerna när han visade frimurarlogen i Linköping.

Gary ryecroft, frimurare och medlem i S:t John 8860. Christer fick nu möjlighet att besöka logen som gäst. – Jag blev mer än välkommen. man ville att jag skulle bli medlem i logen och så har det blivit, med hjälp av uGLe och Ordens utrikesavdelning.

när Christer ställde frågan om det fanns intresse bland bröderna att komma till Sverige fick han ett starkt gensvar. Christer kontaktade Östgöta provinsialloges provinsialmästare magnus engström som välkomnade ett besök och som tog på sig att agera huvudvärd i Sverige.

Intryck från Sverige

De gästande bröderna hade inte förstått hur sinnrikt Svenska Frimurare Ordens logelokaler är utformade. under visningen av frimurarhuset kom många frågor om hur vår våra lokaler är utformade.

– mäktigt! var gästernas gemensamma uppfattning.

Därefter var det dags för kvällens höjdpunkt, receptionsloge i grad i. Gästerna hade i förväg fått

viss information och sufflerades så gott det gick under logen av linköpingsbröderna.

efter logen fick en av deltagarna frågan om sina intryck av logen.

– Vi kände igen en hel del men inte alla delar. Och det var mycket högtidligt.

Det blev sedan en glad brödramåltid där de engelska gästerna blandades med logens övriga bröder.

Vistelsen i Sverige avrundades med sightseeing bland östgötska sevärdheter som till exempel Flygvapenmuseum, Bergs slussar och industrilandskapet i norrköping.

Även om besöket nu tagit slut blir det sannolikt början till något nytt. Gästerna har uttryckt ett starkt önskemål om att få ett returbesök från Linköping om något år. X

text och bild: Håkan Wasén

nordiskt Andreasmöte i Åbo

Vartannat år äger nordiskt Andreasmöte (NAM) rum och senaste gången i Åbo i västra Finland. Samtliga nordiska länder bjuds in ifrån den näst största staden i respektive land, med ett undantag – för Island gäller Reykjavik.

Sex bröder från Göteborg anlände redan på torsdagen och då var det en kulturdag och kulturkväll i Åbo och mängder av folk var ute på gator och torg i det fina vädret. Olle Orstadius, anders Wennergren och jag passade på att promenera bort till den mäktiga domkyrkan för ett besök. att hitta en restaurang på kvällen var en utmaning, men fyra glada bröder lyckades så småningom.

några av oss inledde fredagen med en lång promenad utmed med Åbo å som löper genom hela Åbo, via slottet, till havet. På kvällen startade programmet med en instruktionsloge inspirerad av anatomiska teatern i grad iV-V. efter instruktionen, där drygt 70 bröder från hela norden utom

Danmark deltog, besökte vi det finska logehuset med guidning av de finska bröderna. Där gäller det engelska systemet. Liksom hos oss finns det tre grader i grunden och därefter finns det tilläggsgrader som arbetar i egna storloger. Kvällen avslutades med brödramåltid.

Nya logehuset i Åbo

Vi, även damerna, startade lördagen med en busstur till sjöfartsskolan aboa mare maritime academy. mycket kunniga personer på sjöfartsskolan informerade och visade oss runt till olika lokaler. man har en omfattande utbildning som elever från många olika länder deltar i. De tre nämnda bröderna Olle, anders och Hans besökte sedan Åbos nya logelokal, som inte var

färdiginredd, men gav en positiv bild av det som komma skall. Frimurarna har köpt hela huset, men inreder logerum endast på en av de tre våningarna.

På lördagskvällen var det galamiddag på en restaurang i utkanten av staden. Det blev en lyckad kväll där det bästa tacktalet hölls i form av en sång framförd av samtliga bröder från island – och de var många!

Den avslutande dagen var söndag och då besökte hela gruppen Sankt Henriks ekumeniska konstkapell strax utanför Åbo. Kapellet är en synnerligen märklig byggnad vars arkitektur kan liknas vid en upp-och-nedvänd båt av stora mått.

Så var det slut på nam. ett mycket lyckat arrangemang med lagom mycket programpunkter, vilket gjorde att vi även kunde lära känna Åbo och njuta av uteliv på någon av de rikhaltiga uteserveringarna längs kanalen. X

text och bild: Hans Björkborg

Rundvanddring på Aboa Mare Maritime Academy.

Besök i Sankt Henriks ekumeniska konstkapell.

Frimurarakademien William Chalmers

I syfte att underlätta för bröderna att omfamna den vishet som döljer sig i våra ritualer, har Tredje fördelningen invigt en kunskapsakademi:

Frimurarakademien William Chalmers. Akademin kommer att verka i samtliga tre skeden samt innehålla en ledarskapsakademi för fördelningens ordförande mästare och ordförande.

nästan på dagen 195 år efter ingivningen av Chalmers Tekniska högskola invigde Tredje fördelningen en kunskapsakademi, för att brödernas frimurarvandring ska få inramas av kunskaper och insikter om våra inre arbeten. Vid invigningen fick drygt 80 bröder delta i de två akademierna för dagen. akademin ger bröderna möjlighet att internalisera kunskaper och förvandla dem till insikter.

Även ledarskapet inom fördelningen ska utvecklas genom akademin, allt till bröderna väl, med syftet att stödja Ordens strategier och erbjuda alla bröder ett rikare medlemskap i Orden.

Därför en akademi

Orden är bärare av ett vishetsarv där bröderna gradvis förkovras, men detta arv av vishet är stundtals svårgenomträngligt. Vi tror att samtalet, dialogen,

är kraften för att omfamna denna vishet och har därför valt akademi som arbetsmetod.

men visheten ska även omsättas i praktisk handling. Därför ska Frimurarakademien fokusera på hur bröderna kan ta med sig visheten ut i den allmänna världen.

“mästarskap i handlingens ögonblick” är akademins valspråk.

Akademi för tre skeden

Frimurarakademien William Chalmers har fyra avdelningar med anders Wennergren som ansvarig.

Henrik Lange leder akademin för johannesskedet som under 2025 genomför fyra sammanträden.

Jonas Blomster leder andreasakademin som har två sammanträden per år.

2026 startar akademin för kapitelgraderna under erik Hasselströms ledning, med fyra sammanträden per år.

Fjärde avdelningen kompletterar Ordens ledarskap

Som komplement till Ordens årliga Om/O-utbildnings- och ledarskapsseminarium ska Tredje fördelningens ledarakademi stötta våra enhetschefer med månatliga digitala möten under Sten-Åke Thundals ledning. X

text: Anders Wennergren bild: Mats Gärdfors

Anders Wennergren håller en 3D­gravyr föreställande William Chalmers. Nutid och dåtid i en och samma bild. Kristallen kommer att upplysa framtida sammanträden i akademin.

Fakta

william chalmers (1748–1811)

William Chalmers, ärvde en betydande förmögenhet då han blev föräldralös vid 17 års ålder. Denna förmögenhet mångdubblade han som superkargör vid Svenska Ostindiska Companiet i Kanton och senare som dess direktör. År 1770 blir han upptagen som medlem i Salomoniska logen, i Göteborg. På försommaren år 1811 skrevs ett testamente för ”en framledes till inrättande bestämd Industri Skole för fattige barn, som lärt sig läsa och skriva.” Medlen kom från år 1827 att hanteras av Frimurare barnhusdirektionen i Göteborg som än idag förvaltar Chalmerska donationsfonden.

Akademins drivande krafter. Från vänster Henrik Lange, Anders Wennergren, Gillis Edman, Jonas Blomster och Sten­Åke Thundal.

Brödrautvecklingens år genom kvalitet och delaktighet

Inför varje nytt verksamhetsår fastställer Stormästaren en inriktning för året. För 2025 är inriktningen ”Brödrautvecklingens år genom kvalitet och delaktighet”.

Vi har intervjuat Stormästaren för att få reda på mer om årets inriktning.

Stormästarens inriktning för år 2025 är nu fastställd. – Bröderna ska känna sig välkomna från det att de stiger in i logehuset till dess att kvällen avslutas och de lämnar huset. Det kan ju vara så att det är första gången en broder besöker en loge efter sin egen reception och då ska han känna sig speciellt välkommen. utan bröder ingen brödrakedja och utan brödrakedkedja ingen Orden, säger Stormästare Christer Persson när vi samtalar om inriktningen inför det kommande verksamhetsåret. under middagen vid årets Karldag i Stamhuset i januari i år talade

Stormästaren bland annat om inriktningen för 2024, och fastlade då: – År 2023 var återhämtningens år. nu låter vi 2024 bli brödravårdens år.

Stormästaren meddelade även att verksamheten utvecklas väl, att alla staplar i statistiken för Orden ser väldigt bra ut och att det gjordes över 92 000 logebesök under förra året.

– Vi är på rätt väg, även om det går långsamt, sade Stormästaren då.

Hack i kurvan

År 2025 blir inriktningen alltså ”Brödrautvecklingens år genom kvalitet och delaktighet”. Som ett led i att själva se hur verksamheterna inom

vår Orden fungerar har presidiet och Stormästaren besökt alla åtta fördelningar i Orden under året. Värt att notera är att det efter pandemin finns ett ”hack i kurvan”. Det fattas cirka 700 bröder i befordringsgången sedan 2020, vilket får konsekvenser för hela Orden.

– Det här kommer vi att få leva med under flera år framåt och särskilt våra kapitelloger kommer att känna av det väldigt länge. Det jag har sett är att fördelningarna lyckas rekrytera och behålla bröder. men det återstår en del innan vi kan se ett plus i medlemsförteckningen. För hur det än är så är det ju bra mycket roligare att vara med i

Ordens Stormästare Christer Persson i Stamhuset.

något som är på uppgång än i något som är på nedgång. ungefär som ett lag i fotboll eller hockey eller liknande som det går bra för.

Två timmar

målet når vi genom kvalitet under hela logekvällen – från välkomsthälsningen till anmälan för måltid och visning av biblioteket och att logekvällen börjar.

– Vad gäller ritualen har jag bara tre saker att säga: öva, öva, öva. Ämbetsmännen har en skyldighet att genomföra logen på samma sätt varje gång, Det är ju en form av teater som framförs och till detta kan det adderas hur viktigt det är med kvalitet på talmanstalen. Även musiken som spelas är viktig.

riktlinjen för hur lång en ordinarie loge ska pågå är två timmar. allt börjar

prick klockan 18.30 och slutar 20.30. Varken mer eller mindre.

– Fem i halv sju kan säkerhetsgenomgången om utrymningsvägar med mera börja så att ordförande mästaren kan slå klubban i bordet och börja klockan 18.30. Följs detta kan bröderna vara till bords senast 21 och kaffet kan vara uppdrucket och för det mesta kan allt vara klart för hemgång vid 22.

Stormästaren påpekar även vikten av delaktighet inom Orden.

– Det Är viktigt med demokratin i Orden och den kan vara svår att se om man inte känner till den. Det finns både logeråd och föreningsråd där brödernas önskemål ska hanteras. i den bästa av världar ska en broder av grad iii eller grad Vi – beroende på om det rör sig om en Johannes- eller andreasloge – ingå som kontaktperson i logerådet. Denna representant blir alltså någon som för alla bröders talan.

Öka delaktigheten

– Sedan ska bröderna få återkommande information av sin ordförande mästare eller ordförande. Är det sammankomst med val- och ekonomiloge så ska bröderna veta vad de ger sitt bifall till. Skicka ut en fil med bokslutet och en kort redovisning om vad skattmästaren kommer att säga. Skicka ett mejl några dagar innan. Detta är inget svårt att göra med hjälp av de system vi har. Skicka även ut ett meddelande om aktuella händelser minst en gång i månaden. Det ökar delaktigheten. Yngre bröder har helt andra krav på information än för bara tio, femton år sedan och lyckas vi med detta har vi en Orden som kommer att växa. X

text: Ulf Hjelting bild: Mats Gärdfors

Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

Medlemsavgifter & Ordens ekonomi

Alla medlemmar i Orden betalar en medlemsavgift som består av två delar: en avgift till den egna logen och en avgift till Ordens gemensamma kassa. Den senare, ”Johannesdalern”, är en viktig del av Ordens centrala ekonomi och en förutsättning för Ordens gemensamma och övergripande verksamhet.

Svenska Frimurare Orden är en organisation med många medlemmar och en omfattande verksamhet över hela landet. Därför har Orden också stora ekonomiska åtaganden, inte minst på den centrala, gemensamma nivån. De centrala kostnaderna täcks till stor del av den Johannesdaler vi alla betalar.

Ordens centrala kostnader

Centrala och för Orden gemensamma kostnader är bland annat iT, personal, tidningen Frimuraren och Stamhuset.

Ordens iT omfattar medlemssystem, webbsida samt ekonomi- och dokumenthanteringssystem.

Personalen består av kamrer och ordensassistenter samt Stamhusets husfru och städpersonal, totalt cirka fyra tjänster. Omfattande arbetsinsatser genomförs även av de cirka 250 bröder som ingår i Ordens stabsorganisation. Detta arbete sker ideellt och innebär ingen kostnad för Orden.

Den största enskilda kostnaden är Stamhuset. Kostnaden har nyligen ökat då Stamhuset omtaxerats från skattebefriad kulturfastighet till beskattad hyresfastighet.

Stamhuset är av stor betydelse för Orden och används för många olika ändamål, från en stor mängd logesammankomster, till utdelningar av stipendier och forskningsstöd med mera. Vidare finns här Ordens centrala bibliotek samt arkiv och museum med

omfattande samlingar. Här finns även kontors- och mötesrum för Ordens högsta ledning, direktorierna och ordensövergripande arbetsgrupper.

Ordens intäkter

På intäktssidan finns hyror från de loger som har sin verksamhet i Stamhuset och den del av medlemsavgiften som kallas Johannesdalern. Orden har även vissa övriga intäkter, bland annat stöd till renoveringarna i Stamhuset från Länsstyrelsen i Stockholm.

Johannesdalern är Ordens största intäkt. Dalern utgör en del av varje medlems årsavgift till Orden. Övriga delar av medlemmens årsavgift är avgiften till den egna logen samt eventuella självvalda avgifter till forskningsloge, brödraföreningar och frimurarklubbar. i dagsläget täcker intäkterna knappt kostnaderna. Drätseldirektoriet arbetar löpande med att öka intäkterna och minska kostnaderna, till exempel genom att se över Ordens iT-kostnader samt genom att nu höja Johannesdalern. Dalern har legat still i två år samtidigt som många löpande kostnader (el, vatten etcetera) sett stora prishöjningar. en stabil ekonomi är en förutsättning för verksamheten inom Orden och inom enheterna. Här spelar medlemsavgifterna inklusive Johannesdalern en central roll. X

text: Johan Groth bild: Jonas Sjögren

Fakta

Ordens ekonomi består av två självständiga delar: enheterna och den centrala organisationen.

Varje enhet är en egen ideell förening med egen ekonomi. Ansvarig är enhetens ordförande mästare eller ordförande och skattmästare med stöd av revisorerna.

Det andra benet är Ordens centrala organisation. Ansvaret för den centrala ekonomin ligger på Drätseldirektoriet (DD).

exempel på fördelning av medlems årsavgift

brödraförening

intäkter orden centralt

fördelning utgifter orden centralt

artikelserien om ordens organisation fortsätter

Vi presenterar här den femte artikeln i artikelserien om Ordens organisation. Syftet är att ge en bild av Ordens ledning och

så fungerar orden

Stabsorganisationen, del 1

centrala organisation och skapa kännedom om hur Orden fungerar och styrs.

Storsekreteraren

Storsekreteraren (SS) är en av Ordens tolv storofficianter. Storsekreteraren är sekreterare i Stora landslogen (SLL) och i magistralrådet (SLL:s logeråd). Storsekreteraren är även sekreterare i Ordens presidium och i Högsta rådet. Utöver detta ligger ett antal andra uppgifter på storsekretarens bord.

– rollen som storsekreterare har funnits länge. Den 1 juli 2024 skedde en omorganisation av Ordens organisation. Bland annat avskaffades rollen som kanslichef vilket gjorde att rollen som storsekreterare renodlades, säger Fredrik Bister som idag är Stora landslogens storsekreterare.

Storsekreterarens huvudsakliga arbete sker i presidiet och Högsta rådet. Presidiet består av Stormästaren, Stormästarens prokurator (SmP), Stormästarens ståthållare (SmS), Ordens sigillbevarare och kansler (OSK) samt vikarien för Ordens sigillbevarare och kansler (vOSK). Presidiet sammanträder ungefär en gång per månad. Storsekreteraren deltar i förberedelserna inför mötet, för protokoll samt föredrar vissa ärenden på presidiets möten.

Högsta rådet består av de av Ordens högsta ämbetsmän som är lekmän och Ordens högste prelat. Högsta rådet sammanträder minst fyra gånger per år. Storsekreteraren är sekreterare, men inte ledamot, av Högsta rådet. Storsekreteraren för protokoll, deltar i förberedelserna av mötena samt agerar föredragande för vissa ärenden.

– utöver dessa uppdrag har storsekreteraren veckovisa avstämningar tillsammans med Ordens sigillbevarare och kansler och vikarien för Ordens sigillbevarare och kansler.

Nordisk samverkan

Storsekretaren har ytterligare ett uppdrag: sekreterare i Kanslerkommittén.

– Kanslerkommittén består av OSK och dennes motsvarigheter i de andra nordiska länderna. Just nu är det Sverige som är ordförande och då är det den svenska storsekreteraren som är sekreterare. Kommittén sammanträder ett antal gånger per termin.

Bland övriga uppdrag som ligger på storsekreterarens bord finns bland annat att ansvara för uppdatering av Ordens placeringsordning, att ansvara för vissa uppdateringar i Ordens medlemsregister och på Ordens webbsida. Äkta söderkis

Fredrik är född och uppvuxen på Södermalm. Han är utbildad civilekonom med fördjupningskurser inom finans samt pol.mag. med inriktning mot styrning och ledning av offentlig verksamhet. Fredrik har arbetat

som CFO och ekonomichef i både privat och offentlig sektor samt som managementkonsult inom strategi och mergers & acquisitions. Han har dessutom varit verkställande direktör för ett tillverkande företag i Kina. – min väg inom Orden börjar i Den nordiska Första S:t Johannislogen där jag haft olika ämbeten innan jag blev ordförande mästare. Jag har även haft uppdrag som ledamot i det tidigare Planeringsdirektoriet och i Ordens iT-kommitté.

På frågan vad som är viktigt att tänka på i rollen som sekreterare lyfter Fredrik tre perspektiv: rätt nivå - protokollen får inte vara för “pratiga” men måste ge en bra bild av beslut och skälen för dessa även för framtida läsare, snabba leveranser av nya protokoll samt ordning och reda. X

text: Johan Groth bild: Mats Gärdfors

Ordens storsekreterare, SS, bär som ämbetstecken en kordong av virat rött silke och guldfärgad tråd, som avslutas med en valknut och två guldfärgade tofsar. På valknuten är fästad en upprättstående guldfärgad yxa med rött skaft. Kordongen visar att han är en av Ordens storofficianter. Broder Fredrik Bister uppbär ämbetet sedan den 1 juli 2024.

så fungerar orden

Stabsorganisationen, del 2

Kansliet

På “baksidan” av Ordens Stamhus i Stockholm finns det kontor som allmänt kallas för kansliet. Här har ett tiotal ideella samt en anställd kamrer sin dagliga arbetsplats och hanterar frågor som rör Orden som helhet. arbetet leds av Ordens sigillbevarare och kansler.

Verksamheten är uppdelad i fem avdelningar och har bland annat till uppgift att bereda ärenden för Stormästarens beslut, utfärda och expediera beslut och utgående skrivelser, handlägga inrikes-, utrikes- och säkerhetsärenden, svara för driften av Ordens centrala datasystem, handlägga utvecklingsfrågor, centrala aviseringen av medlemsavgifter och att föra Ordens centrala räkenskaper.

Kontaktinformation, öppettider med mera finns på Ordens hemsida. X

Kamrer

ordens kamrer sköter den för Orden gemensamma ekonomin. Arbetet omfattar in­ och utbetalningar, lönehantering, fakturering, bokföring med mera. Kamrern hanterar även ekonomin för ett antal av de Orden närstående stiftelserna. Formellt ligger kamrerns tjänst under drätseldirektoriet.

åsa började som husfru i Stamhuset 2018 och är kamrer sedan november 2023. Medlemmar som har frågor om den gemensamma ekonomin är välkomna att höra av sig till Åsa. X

inrikesavdelningen utrikesavdelningen

inrikesavdelningen hanterar övergripande frågor som att förbereda inrikes ärenden för Stormästarens beslut, expediera beslut och utgående skrivelser, handlägga inrikesärenden och handlägga den centrala aviseringen av medlemsavgifter (förutom Stor Capitlet i Finland).

Exempel på konkreta frågor är förordnanden och entlediganden av ordförande mästare och ordföranden, dispenser, ansökan om att inrätta förtjänstmedaljer och åtgärder kring ordenshus.

– Vår viktigaste fråga idag är att erbjuda hög tillgänglighet och kompetens för medlemmarna, enheterna och deras ledning, direktorier, övriga avdelningar och utomstående.

thomas har en bakgrund som civilingenjör väg­ och vatten och har varit frimurare sedan 2009. Han har varit ämbetsman i S:t Johanneslogen Adolf Fredrik, S:t Andreaslogen Glindrande Stiernan och Frimurarklubben Provincia. Thomas började arbeta på kansliet efter sin pensionering år 2020, först som amanuens vid inrikesavdelningen, därefter som expeditionschef och sedan 1 juli 2024 som inrikeschef.

– Enskilda medlemmar, enheter, direktorier etcetera är välkomna att kontakta oss.

medlemmar bör i första hand kontakta sin enhet då många frågor hanteras av den egna logen. Enheter, direktorier etcetera är välkomna att kontakta avdelningen för informell dialog. Formella förfrågningar och ärenden ska alltid gå tjänstevägen via fördelningens kansli. X

utrikesavdelningens arbete omfattar beredning av utrikes ärenden åt Ordens ledning, såsom erkännanden av utländska ordnar, hantera Ordens representanter vid utländska storloger och vice versa, internationella möten, besöksregler, omvärldsbevakning samt inbjudningar till Ordens högtidsdag och större internationella högtider.

För enskilda medlemmar handlar det om att ta fram information, regler och anvisningar för besök i och från utlandet samt adoptioner i Orden av utländska bröder och av våra bröder i utländska storloger och förflyttningar, så kallade transporter, inom det Svenska Systemet.

– Det pågår ständigt ett arbete med att uppdatera internationella relationer och tillhörande regelverk. Råd och stöd till bröder med frågor om besök i utländska loger är alltid aktuellt.

mats har en bakgrund som ekonomichef och marknads/försäljningschef. Han recipierade i Den Nordiska Första S:t Johannislogen 1999. Mats har uppdrag i bland annat S:t Johanneslogen Victory och Brödraföreningen Kristineberg. Han är också ledamot i Museifonden. Mats har arbetat på utrikesavdelningen sedan 2022 och är sedan 1 juli 2024 avdelningschef. – Medlemmarna är välkomna att kontakta utrikesavdelningen med frågor som till exempel vilka loger som finns och var, vilka loger och system du får besöka etcetera, utfärdande av Letter of Good Standing, transporter och adoption till/från utländska storloger. Vid allra minsta oklarhet, fråga oss så det inte blir fel längre fram! X

Avdelningschef Thomas Högbom.

Avdelningschef Mats Hanson.

Kamrer Åsa Wikström.

Avdelningschef Mikael Mårtensson.

Avdelningschef Anders Knutsson.

Avdelningschef Christer Linde.

iT-avdelningen Verksamhetsutveckling

it - avdelningens uppdrag är att samordna Ordens övergripande IT­system avseende drift, underhåll och utveckling. Detta omfattar bland annat att säkerställa en gemensam syn på Ordens IT­infrastruktur, att ansvara för avtal med externa leverantörer och att ansvara för IT­säkerhet, interna regelverk, försäkringar och incidenthantering. Dessutom ingår att hantera kansliets och Stamhusets IT­miljö samt att administrera Ordens e­postservrar.

– Avdelningens viktigaste fråga är att säkerhetsställa att IT­miljön stödjer verksamhetens behov och önskemål med hänsyn taget till OAL, gällande lagstiftning, säkerhetskrav etcetera. Det gäller också att hela tiden balansera nytta och kostnad.

mikael kom i kontakt med frimureriet när han bodde i Skottland. Han fick av sina kollegor där uppmaningen att “när du är hemma i Sverige ta kontakt med den Svenska Frimurare Orden”.

– Jag var en tidig internetsökande och den som tog emot ansökan var Ordens nuvarande säkerhetschef som då var ordförande mästare i S:t Johanneslogen Gustaf i Karlskrona där jag recipierade år 2014.

Om man som medlem har problem med något av Ordens IT­system är det bäst att kontakta aktuell systemförvaltare. Om man inte vet vem man ska kontakta går det att kontakta IT­avdelningen centralt.

– En uppmaning till bröderna: fråga gärna en gång för mycket om du har frågor kring Ordens IT! X

Säkerhetsavdelningen

säkerhetsavdelningen hanterar säkerhetsfrågor, incidenter och kriser. I detta ingår bland annat att stödja Ordens enheter och centrala funktioner i säkerhetsarbetet, att säkra att verksamheten, byggnader och tillgångar skyddas mot skada eller förlust, att bidra med råd och anvisningar för att minimera skadan när något hänt, att sprida säkerhetsmedvetande inom Orden och att samla säkerhetskommittén som består av fördelningarnas säkerhetschefer

– Avdelningens viktigaste fråga idag är att i en orolig omvärld bedöma hur Ordens verksamhet påverkas. Ordens sammankomster ska genomföras under trygga former och bröderna ska känna sig bekväma med att delta i verksamheten.

anders har varit polis i 43 år och är frimurare sedan 1995. Han har varit ämbetsman och ordförande mästare i S:t Johanneslogen Gustaf samt ämbetsman i Skånska provinsiallogen. Anders har varit Ordens säkerhetschef sedan 2020.

– Det är viktigt att ta upp säkerhetsfrågorna på Ordens alla nivåer. Då kan vi förebygga allvarliga händelser eller incidenter. Det är också viktigt att rapportera alla händelser och incidenter till säkerhetsavdelningen!

Det kan handla om att något hänt en eller flera bröder, en fastighet eller våra IT­system. Inom varje fördelning finns en säkerhetschef som är första kontakt, men självklart är jag alltid tillgänglig. X

avdelningen för verksamhetsutveckling, VU, stödjer ordensledningen, fördelningarna och direktorierna med underlag och analyser inom funktionerna verksamhetsstyrning, projekt, analys och process.

Exempel på insatser är att ta fram målbilder kopplat till Ordens fem strategiska fokusområden, uppdatering av Ordens dokumentarkiv till ny struktur, hantera projekt med större finansiella åtaganden, ta fram analyser på begäran från fördelningar och centrala enheter samt arbeta med ansvars­ och rollbeskrivningar.

– Avdelningens viktigaste fråga idag är att bidra till en förenklad administration, bland annat genom en ökad digitalisering.

christer är frimurare sedan 2007. Han har varit aktiv i olika roller inom johannes­, andreas­ och kapitelgraderna. Sedan 2021 är Christer ansvarig för funktionen ”Verksamhetsstyrning”. Från den 1 juli 2024 är han avdelningschef Verksamhetsutveckling.

– Bröder som har frågor inom avdelningens områden är alltid välkomna att höra av sig så tar vi det därifrån! X

text: Johan Groth bild: John Fahlnaes, Thomas Högbom, Christian Storck, privat samt Anki Holmberg

arkiv, bibliotek och museum förnyas

Sedan 2022 samlas ett antal bröder varje onsdag i frimurarhuset i Kristianstad. Syftet är att bringa ordning i arkiv, bibliotek och museum. Onsdagsträffarna har utvecklats till kära möten där gemenskapen mellan bröderna blivit minst lika viktig som det nödvändiga arbetet.

Fredagen den 10 december 2021 hade provinsialmästare Per Werner, förste arkivarie Håkan Flenhagen och museiföreståndare Bertil Helgesson ett projektmöte. Där lades planen för ett projekt som syftade till att uppdatera arkiv, bibliotek och museum.

Problemen

ajourhållning och skötsel hade varit eftersatt under ett antal år och därför togs nu ett helhetsgrepp. Biblioteket

var inrättat i en liten och ganska otidsenlig lokal. Bland litteraturen hade många icke-frimureriska böcker smugit sig in. museet såg ut som vid inrättandet 1993, men en hel del ovidkommande föremål hade genom åren samlats i hyllor och montrar. Dessutom hölls museet bara öppet vid kapitelsammankomster med låg besöksfrekvens som följd. Det fanns en eftersläpning i arkivhållningen och i arkivet hade det samlats en hel del som inte har i ett arkiv att göra.

Att bygga upp på nytt ett beslut togs att avveckla befintlig bibliotekslokal och inrätta ett kombinerat museum och bibliotek i museilokalen. Lokalen tömdes och fräschades upp. museimontrarna fick en ny placering. Hyllor och skåp sattes upp för att rymma litteraturen i biblioteket. Böcker av icke-frimurerisk art och dubbletter sorterades ut. en del böcker lades ut på ett bokbord och inkomna medel gick oavkortat till Caritas. andra böcker skänktes eller makulerades. Det nya biblioteket driftsattes den 1 januari 2024.

en genomgång av museets katalog visade att en hel del föremål försvunnit under tidens gång. museet är fortfarande under uppbyggnad, men kommer nu att bli mera tillgängligt för alla bröder, eftersom öppettiderna är desamma som för biblioteket.

arkivet har rensats på allt ovidkommande och nya hyllor har satts upp. Två arbetsplatser har inrättats, där bröder nu kommer att sitta och sköta arkivföringen.

Ett pågående arbete

arkiv, bibliotek och museum får nu de uppdateringar de behöver. De kommer dock aldrig att bli ”färdiga”. ajourhållning och vidareutveckling kommer att ske kontinuerligt. under arbetets gång har åtskilliga sopsäckar fyllts och det har stundtals varit ett drygt arbete. Ändå har vi blivit något av en institution i frimurarhuset med en närmast rituell inramning av arbetsdagarna. Vi inleder varje onsdag 9.30 med fika på Skånska Provinsiallogens kansli, som också blivit ett informellt ”vad gör vi idag”möte. Detta följs av några timmars arbete, gemensam lunch och ytterligare några timmar på eftermiddagen. Bara under 2022 lade vi uppskattningsvis 600 mantimmar på arbetet. X

text: Bertil Helgesson bild: Torgny Persson

Stående fr.v. Christer Luthman, Bertil Helgesson, Ronnie Lindgren, Bo Edvaller och Håkan Flenhagen. Sittande Eskil Arvidsson och Ingemar Liljegren.

X”Se Din Broder”

Hur tar vi hand om våra medmänniskor och hur kan vi närma oss dem som har det svårt?

Seminarium om Caritas den 25-26 april 2025 i Bååtska Palatset, Stockholm. Öppet för alla, mer information kommer.

Arrangörer: Barnhusstiftelsen, Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse, Stiftelsen Granatenhjelm, Barnhusdirektionen och Barmhärtighetsdirektorium.

TRE MOTIV!

1. Under snart 100 år har dalabröderna arbetat för en egen Sankt Andreasloge på villa Bergalid i Falun.

2. Långtgående planer raserades när en brand förstörde delar av huset år 2010.

3. Detta är ett unikt projekt med strikt planering och praktiserande ämbetsmän hos fadderlogen.

En hundraårig resa är på upploppet. Planeringen är klar. Vi följer plan! Vi ser ljuset! Vi är redo! Tillsammans lägger vi grundstenen till den nya logen.

TRE LÖFTEN!

1. En unik logelokal utöver det vanliga med ett sammanhållet tema.

2. Regelbunden återkoppling med lägesrapporter om utvecklingen.

3. Ditt stöd uppmärksammas och förevigas med ditt namn på en stor tavla i huset Bergalid.

TRE MÖJLIGHETER!

1. Grundläggare: A. Ett engångsbelopp 5 000 kr. Eller B. Samma belopp vid två tillfällen 2 500 kr x 2 = 5 000 kr. Eller C. Samma belopp vid fem tillfällen 1 000 kr x 5 = 5 000 kr.

2. Bidragsgivare: Valfritt belopp från 500 kr som senare kan kompletteras till grundläggarnivå.

3. Stående överföring: Din egen stående överföring 250 kr/månad eller mer som senare kan kompletteras till grundläggarnivå.

Inbetalning via Nordea bankkonto: 9960 2621273750 eller Swish: 123 522 48 60 Märk betalning med namn och tillämpligt: Grundläggare A, B, eller C. Eller ”Bidragsgivare”eller ”Stående överföring”.

Gustaf Wasa Dalarnes Andreas Bröder

De Tre Blossen S:t Staffan S:t Mikael

Orden vilar på kristen grund, som blir en gemensam utgångspunkt för bröderna. För tydlighetens skull kan det vara bra att påpeka att Orden dock inte har några egna sakrament.

Behöver jag vara kristen för att vara med i Orden?

I Ordens slutna Facebookgrupp diskuterades under hösten om den kristna tron faktiskt är viktig för den som är medlem

i Orden – eller inte. Att det kanske bara behövs en tillhörighet ”på pappret”. Är det så? Här ger Ordens högste prelat, Johnny Hagberg, sina synpunkter på frågan.

O”rden vilar på kristen grund. medlemskap förutsätter därför kristen tro.” Formuleringen i

OaL 1 kap, 2§, står som en portaltext för den som önskar inträda i Svenska Frimurare Orden och bli en del av det Svenska Systemet. redan det faktum att man så tydligt markerar att ett medlemskap förutsätter en kristen tros tolkning visar att detta är en hörnsten i vår Orden. Det räcker alltså inte att utifrån en annan livsåskådning ”acceptera” att Orden vilar på kristen grund men i övrigt inte omfatta den. Bejakandet av kristen tro är något som varje sökande till Orden ställs inför redan i ansökningsförfarandet.

Varför en kristen trostolkning?

Orsaken till denna tydliga förväntan på kristen tro är dels ritualens innehåll i sig som till stora delar blir obegriplig utan en kristen tolkningsram, dels hur denna ritual hanteras bröder emellan i den egna reflektionen och utvecklingen. Det finns i det Svenska Systemet en dimension av både förståelse och tolkning som förutsätter en

gemensam utgångspunkt: den kristna tron. Denna utgångspunkt är inte en självklarhet i vårt samhälle idag.

En tolkande gemenskap

Svenska Frimurare Orden är en tolkande gemenskap. ritualen har inget värde i sig själv, den är ett medel för ett annat syfte. Det är genom mötet och samtalet med andra som man får möjlighet att komma vidare i sin tanke och förståelse. För att detta ska komma till stånd krävs dock både yttre förutsättningar och sammanhang, ett eget intresse och tillgång till kunskap om Bibel, symboler och Ordens traditioner.

Frimureriets huvudsyfte är inte att upprätthålla traditioner. Sådana förändras och människan med dem. Tider och förutsättningar förändras; det som var sant och riktigt för 200 år sedan är kanske inte idag en framkomlig väg. Så också för Svenska Frimurare Orden. Som frimurare bör man söka förstå ritualen för att se och förstå vad den vill säga oss idag. i den Konungsliga Konsten får vi ta del av bröders formulerade livs- och gudserfarenhet, uttryckt genom allegorier, bibelcitat

och ibland ytterst konkret handling. Det handlar inte om att göra precis som man alltid har gjort, det handlar om att vara närvarande i ett möte som sker här och nu.

Kunskap och förståelse

Det Svenska Systemets fortlevnad är beroende av en kunskap och förståelse av den kristna tron. utan denna blir vår Orden en platt och harmlös trivselklubb med goda intentioner. eller som ordensledningen en gång för länge sedan skrev i Frimuraren efter en diskussion i tidningen kring detta ämne: ”Ordensledningens främsta uppgift är att stärka och uveckla Svenska Frimurare Orden för att ge bästa förutsättningar för fler människor i vårt land att kunna bli medlemmar i en ordensgemenskap som vilar på kristen grund.”

Vi är unika på det stora frimureriska trädet. Låt oss förbli det och vara stolta över detta. X

text: Johnny Hagberg, OHP bild: Adobe Stock / Senuka Nuwansith / Montage

Besök vår webbshop: frimurarorden.se/butik

Ordens storintendent

SVENSKA FRIMURARE ORDEN

STORINTENDENTENS WEBBSHOP

Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop, som är öppen för alla och som du hittar på frimurarorden.se/butik

Vi hanterar betalning via Klarna. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer under köpinformation på Ordens hemsida.

Ta del av våra julklappstips, och missa inte reaprodukterna.

Klackplånbok

Skopåse med Frimurarkors

Skydda dina skor och dina kläder på resa med denna na skopåse.

Ordinarie pris: 350 kronor

Julrea: 300 kronor

Mössa med frimurarkors, uppvikt kant

Förbered dig för vintern och skydda huvudet.

Pris: 149 kronor

Tillverkad av högkvalitativt äkta läder, med det eleganta frimurarkorset pressat i lädret.

Ordinarie pris: 1 465 kronor

Julrea: 900 kronor

Förvara dina caritasmynt, dryckmynt och andra liknande polletter i denna na klackplånbok.

Ordinarie pris: 105 kronor

Medaljhållare textil

Bär dina medaljer och utmärkelser utan att förstöra frackrocken.

Pris: 150 kronor

Julrea: 85 kronor

Mössa av beanie-modell med frimurarkors

Förbered dig för vintern och skydda huvudet.

Pris: 125 kronor

Ordens webbshop är öppen för alla och nns på frimurarorden.se/butik

Svart vattenaska med frimurarkors

Perfekt på ut ykt, på gymmet m.m.

Pris: 295 kronor

Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

bibliska

Fadern visar sig i Kristus. Guds namn återfinns både i Gamla och Nya testamentet. I Johannesevangeliet säger Jesus vid sju tillfällen ”jag är”. ”Jag är den gode herden”, “jag är livets bröd”, “jag är vägen, sanningen och livet” är tre exempel.

Bilden visar Guds namn projicerat på Jesus rygg, när han går på vattnet. Här finns en visuell koppling till Moses, som fick skåda Gud, men endast på ryggen (Andra Mos 33:18­23).

”Jag är den jag är” om guds namn

Visste du att det i Bibeln används flera olika namn på Gud, både det Gud själv använder och de vi människor valt att använda. Ivar Sundström, förste talman i Övre Norrlands Provinsialloge och präst, delar med sig av sina kunskaper i ämnet.

att frimureriet vilade på kristen grund kom inte som någon överraskning: mina faddrar var tydliga på den punkten. Däremot var jag oförberedd på de gudsbilder och gudsnamn som mötte mig när jag väl börjat vandra. Det öppnade upp mina ögon för något större och min gudsrelation kunde djupna. Det är jag evigt tacksam för. Det ledde mig närmare Gud och öppnade vägar in i mitt inre.

i Bibeln har Gud en del olika namn och det kan vara av intresse att komma lite djupare ner i den gammaltestamentliga världen. Bibelforskarna har identifierat fyra olika författare till moseböckerna. Den första är Jahvisten eller J från 900-talet f Kr,

där Gud vanligen kallas Jahve. nästa är elohisten eller e från 800-talet f Kr, där Gud vanligen kallas elohim.

Sedan kommer Prästskriften eller P från 500-talet f Kr., som är en mindre litterär författare än de båda föregående. Slutligen har vi Deuteronomisten eller D från 600talet f Kr. som skrev Femte mosebok. Källorna sammanställdes av en eller flera redaktörer i en utdragen komplex process som anses vara avslutad på 400-talet f.Kr.

Skillnader mellan källorna Förutom skillnader i användningen av gudsnamn förekommer även andra stilistiska och teologiska skillnader mellan källorna.

De skrifter som nedtecknades ansågs förstås heliga och i vissa fall kom två traditioner att stå emot varandra. Då kunde man inte bestämma vad som var det riktiga utan angav bägge traditionerna. ett exempel är berättelsen om noa och arken. i Första mosebokens 7 kapitel säger Gud till noa att: ”av alla rena fyrfotadjur skall du ta med dig sju par av varje art, hanar och honor, och av alla djur som inte är rena skall du ta ett par, hane och hona”. några verser längre ner står det: ”alla kom de in till noa i arken, ett par av alla levande varelser. De kom, hanar och honor av alla slags djur, så som Gud hade befallt noa. en liten detalj kan tyckas men ett exempel på hur de olika berättelserna inte alltid är entydiga.

martin Luther lär ha tyckt, när han översatte Gamla testamentet från hebreiska till tyska, att moses, som han antog skrivit alla moseböckerna, ibland var inkonsekvent.

Gamla testamentet är skrivet på hebreiska, bibelhebreiska, en hebreiska som vi idag inte vet hur den lät, det vi har kvar är hebreiska texter. Hebreiskan är ursprungligen en konsonantskrift. Vokalljuden fördes vidare muntligt. en grupp spanska judar, sefarderna, utvecklade ett slags teckensystem för den hebreiska texten så att det framgick vilka vokaler som avsågs. Den texten finns i dag i den hebreiska bibeln, det är lättare men absolut inte enkelt att läsa och förstå hebreisk text. Texten är dessutom poetisk: ”han vilar bland sina fäders ben” betyder att ”han är död”. Det är en utmaning att ta sig an att läsa och tolka Gamla testamentet på dess originalspråk. många blivande präster har suckat inför utmaningen att lära sig hebreiska.

Det heliga gudsnamnet

Gud är förstås central i Bibelns texter och Gud nämns ofta: Jahve nämns 6228 gånger. Dessutom förekommer gudsnamnet el, beroende på vem som författat texten.

Jahve [jahwé], i svenskan ofta uttalat [javé], är en tentativ vokalisering av hebreiskans JHVH (tetragrammaton, יהוה), det vill säga den abrahamitiska gudens namn Gud i Gamla testamentet. Observera att hebreisk text läser man från höger till vänster.

Gud är helig och av olika anledningar kom de judiska teologerna (rabbinerna) så småningom att uppfatta även gudsnamnet som heligt. i stället för att uttala Guds namn, JHVH, ersatte man det med ordet Adonaj. Det betyder ”herre” som i ”min herre”. Så i stället för gudsnamnet blev det Herren. Varför det kom att bli så vet man inte.

Oavsett om textens gudsnamn är JVHV eller el kom det alltså i våra biblar att stå Herren. Bibel 2000 är den första bibelöversättning som

skriver Herren, tidigare var det alltså Herren. På grekiska skrevs gudsnamnet som Kyrie. en blind tiggare sitter vid stadsmuren i Jeriko när Jesus passerar förbi. Han ropar då Kyrie eleison, ”Herre förbarma dig”. Det ropet ekar ännu i våra kyrkor, Kyrie, läst eller sjunget, är en del av mässfirandet.

På latin blev Herren Dominus (”husbonde”, ”herre” eller ”härskare”). Det var under senromersk tid en hövlighetstitel mellan män och en smickerbenämning på de romerska kejsarna. Dominus var sedan romarriket kristnats namn på Gud och Jesus.

Har Guds namn en betydelse?

Traditionen att inte uttala gudsnamnet, JHVH, kom alltså att sprida sig allt eftersom judendom och kristendom spred sig ut över världen.

Hur ska då JVHV uttalas? att Jahve är den troligaste uttalsvarianten är bibelforskarna tämligen överens om. Det förekommer även en annan variant; Jehova. Det är tämligen klart att så uttalades gudsnamnet inte; Jehova är en hybrid mellan två system i hebreiskan.

Finns det då någon särskild betydelse av bokstäverna?

egennamnet kan härledas till det hebreiska verbet hāyāh, ”att vara” med subjekt i tredje person maskulinum singularis, vilket är ”han är”, ”han som är” eller ”[han,] den som är”.

i 2 moseboken, kapitel 3, får mose se en brinnande buske. Där uppenbarar sig Gud för honom och ger honom uppdraget att leda Guds folk ut ur egypten. mose frågar då om Guds namn och Gud svarar:

Då sade mose till Gud: ”Om jag nu kommer till israeliterna och säger att deras fäders Gud har sänt mig till dem och de frågar efter hans namn, vad skall jag då svara?” Gud sade: ”Jag är den jag är. Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.” Och Gud fortsatte: ”Säg israeliterna att Herren, deras fäders Gud, abrahams Gud, isaks Gud och Jakobs Gud, har

sänt dig till dem. Detta skall vara mitt namn för all framtid; med det namnet skall jag åkallas från släkte till släkte”.

”Jag är” provocerade

Guds namn dyker även upp i nya testamentet. i Johannesevangeliet, som är skrivet på grekiska, säger Jesus vid sju tillfällen jag är, på grekiska emi egi ”Jag är den gode herden”, ”jag är livets bröd”, ”jag är vägen, sanningen och livet” är tre exempel.

För Jesu landsmän, judarna, var det oerhört provocerande att höra Jesus säga ”jag är (emi egi). Provokationen bestod i att Jesus utgav sig för att vara gud och det var en hädelse. att säga sig vara Herrens smorde, messias, det var ingen hädelse men att säga sig vara gudomlig, det var för mycket. Det är en av anledningarna till att judarna utlämnar Jesus till romarna för att korsfästas.

Guds namn är alltså en verbform av vara. Det har inspirerat Ola Wikander att skriva boken ”Gud är ett verb”. Gud är således verksam i tiden; den tid som varit, som är och som ska komma. Gud är evig och är bortom tiden och rummet. i begravningsgudstjänsten finns en bön som man ber efter griftetalet. Den lyder:

Gud, du är livets källa.

I dig är det som vi lever och rör oss och är till.

Bevara oss i liv och död i din kärlek.

Låt oss av nåd få gå in i ditt rike.

Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre.

Formuleringen ”i dig är det som vi lever och rör oss och är till” öppnar svindlande djup. Gud finns i mig och jag finns i Gud, vi är inneslutna i varandra. Gud är verksam i mitt liv, jag är buren av Gud.

Gud som säger om sig själv: ”Jag är den jag är”, han som var, han som är och han som ska vara, från evighet till evighet. X

text: Ivar Sundström

bild: Adobe Stock / Michael | Volodymyr Zakharov / Montage

Löfte och Gåva är positiva ord som bär på förväntan och nyfikenhet. i det frimureriska arbetet finns de med som en röd tråd. Vår frimurarvandring kan sägas ske under dessa begrepp: Löfte och Gåva. De är också viktiga begrepp i Bibeln.

Löftet i Gamla testamentet

Gamla testamentets äldsta texter är över tre tusen år gamla. Denna stora del av Bibeln innehåller oerhört mycket. Både tidsmässigt och av innehåll. människans historia – på gott och ont. Guds skapelse – detta fantastiska. Guds Lag – rättesnöre för oss alla. Guds närvaro – ja verkligen – men också krig, svek och elände som följer i mänsklighetens spår, då som nu!

Som en röd tråd genom Gamla testamentet finns löften från Gud. Det första redan i skapelsen: ”Låt oss göra människor till vår avbild” och ”Gud såg att det var gott”. ”Gud har skapat mig” är ett grundläggande ord, det finns en god mening bakom allt.

Gud ger också ett stort löfte till människorna då de tvingas lämna paradiset på grund av ”löftesbrott”. Han lovar dem en hjälpare, en som ska krossa och söndertrampa ”ormens” makt, det onda. med det löftet lämnar människan

Löftet och gåvan

paradiset och den naturliga gemenskapen mellan Gud och människa.

Löftets infriande

i Gamla testamentet framträder sexton profeter som vill hjälpa människorna tillbaka in på den rätta vägen och få dem åter till gemenskapen med Gud. Fyra av dessa påminns vi om då vi tänder de fyra adventsljusen: Jesaja, Sakaraja, Sefanja och mika. De berättar om honom som ska komma och som ska förverkliga löftet. Vi lyssnar till dem:

Det första adventsljuset – Jesaja 9 Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus … Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste.

Det andra adventsljuset – Sakarja 9 Ropa ut din glädje, dotter Sion, jubla, dotter Jerusalem! Se, din konung kommer till dig. Rättfärdig är han, seger är honom given. I ringhet kommer han, ridande på en åsna, på en ung åsnehingst. … Han skall förkunna fred för folken …

Det tredje adventsljuset – Sefanja 3 Jubla, dotter Sion, ropa ut din glädje, Israel! … Herren har upphävt domen över dig och undanröjt dina fiender. Herren, Israels konung, bor hos dig. Du har ingenting mer att frukta. Den dagen skall Jerusalem få höra: “Sion, var inte rädd, låt inte händerna sjunka i missmod. Herren, din Gud, bor hos dig, hjälten och räddaren”

Det fjärde adventsljuset – mika 5 Men från dig, Betlehem i Efrata, så obetydlig bland Judas släkter, skall jag låta en härskare över Israel komma, en som leder sin härkomst från forntiden, från det längesedan förflutna.

när de fyra ljusen är tända firar vi Jesu födelse. Ljuset som kom in i vår värld.

En speciell gåva

Löftet genom tiderna handlar om en alldeles speciell gåva – Frälsaren. i vår kristna tro bekänner vi att han är mästaren Jesus Kristus som kom till vår värld och är Guds ansikte för oss. Han gav sitt liv på korset för vår skull. Skuldebrevet togs bort och vi har nu fritt tillträde till vår himmelske Fader. Porten in till evigheten har åter öppnats.

Du får den gratis

Så är det med gåvor: de är gratis och kostar inget. men givaren sänder något speciellt med sin gåva. Gåvan Gud ger oss i Jesus Kristus är den totala förlåtelsen. Detta är innebörden i löftet. Tänk vad många gånger vi givit löften som inte blivit något av? utan förlåtelsen skulle vi stå med skuld. Då är det gott att allt detta har ”bränts upp” i förlåtelsens gåva. Detta är också innebörden i vår Ordens huvudemblem, det röda korset – förlåtelse, barmhärtighet och kärlek.

Förändrar mycket

när man väl har tagit emot en gåva har man den. Gud tar inte tillbaka den. Vi får gå vidare i vår livsvandring och leva i ljuset därför att Gud tagit bort orsaken till mörkret. med gåvans hjälp kan man bygga upp något nytt. Sv. psalm 125:13 anger vad det handlar om:

Ack Herre Jesu hör min röst:

Gör dig ett tempel i mitt bröst. Uti mitt hjärta bliv och bo, Så har jag tröst och evig ro.

Gåvan ska du ge vidare

Vi får för att ge. Kärleken och förlåtelsen från Gud ska vi ge vidare till andra. Detta är caritas. Vi räcker våra händer både till ett givande och ett tagande. Detta är innebörden i en verklig brödrakedja. X

text: Johnny Hagberg bild: Mats Gärdfors

Guldsmedjan Therese Snarberg har lång erfarenhet inom egen tillverkning och yrkesskickligheten har gjort butiken känd landet över. Bland annat är företaget idag ledande inom tillverkning av ordensringar i Sverige.

Verksamheten startade 1959 och det genuina hantverket har alltid varit kärnan i företaget. Tillverkning av kvalitetssmycken och designsmycken samt omarbetningar, gravyrarbeten och reparation till låga priser är företagets fokus och har varit så ända sedan starten.

FRIMURARRINGAR

SMALL

10 800:-

Omarbete med eget guld 2.500:vikt ca 9 g. Bredd 6 mm

MEDIUM

13 200:-

Omarbete med eget guld 3.000:vikt ca 11 g. Bredd 6,3 mm

FRIMURARSMYCKEN

MURSPADE

1 920:-

vikt ca 1,6 g. Höjd: 33 mm. Bredd: 13 mm

LARGE

22 800:-

Omarbete med eget guld 3.500:vikt ca 19 g. Bredd 8,5 mm

FRIMURARKULA

10 500:- / 32 400:-

Förgyllt silver: vikt ca 18,5 g.

Guld: vikt ca 27,8 g. Höjd: 33 mm. Bredd: 13 mm

Vid beställning maila oss på therese@guldsmedjan-snarberg.se eller besök vår webshop på www.guldsmedjan-snarberg.se

Besöksadress: Östra Storgatan 8, 553 21 JÖNKÖPING

Postadress: Box 105, 551 13 JÖNKÖPING

Tel: 036-16 38 00

Lös krysset – vinn en trisslott

JULBAK KAN KÄNNAS SOM KALL SKOGSSAMHÄLLE UPPEHÅLLSTILLSTÅND

FINNS I MÄNGDER

TUNGSINNE

ÄR KOLIK

GÄLLER FÖR ALLA

MATPLATS ÄR TILLDRAGANDE

PROVRUM BOKDELAR

FALL FRÅN HÖG HÖJD

VISADE LÄTT

FÖRAKT

GALA HÅLLER FÖR

FÖRPACKNING

SPARAR TILL SENARE

LÄGGA OM KURSEN HÅLLER IHOP BYXOR DET LÄGGS PÅ YTAN

ÄR ÖVER PÅ NOLLTID ÄGARBETECKNING KOLLEGA SNO BARA

SKAPADE SKRATT

FÖRE TITANIC

GERUPPLYSNING

SKÄRET KORTARE DAG VÄRMARE INTAR DET MESTA

LEDER TILL STÅPLATS

DEN ÄLDSTE MUSIKDRAMAT

BROTTSLIG

DRYGT TRE JORDSLAG TUMMEN UPP GJORDE SKIVOR SPRIDER NYTT LÖSER KONTAKTPROBLEM

SAMLAS TILL BAL MITT I LIVET SISÅDÄR

SKÖNJA ILSKEN ÄR EN KVICK PERSON SJUKDOM STICKA UPP FACK I FÖRENING SKOTTAR IHOP HOPP MELLAN SKÄR EFTERSÖKA

LÅSER INTE SORGLIGT ATT SÄGA

HÖRS

ÖVERSTÖKA STRÅTOPPEN LEDNING PÅ SCEN RINGAR I BLODBOK

ANHÅLLA TRIVS I BLÖTA MÄTA UPP

är du skicklig och har lite tur så kan du, genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen, vinna en trisslott.

Skickligheten står du själv för och turen för du hoppas på i dragningen av tre vinnare

bland de inskickade rätta lösningarna. Nyckelordet får du fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset. Mejla nyckelordet till Frimuraren (frimuraren@frimurarorden.se) tillsammans med namn och mobilnummer. Det går också

bra att skicka ett vykort till redaktionen på adressen c/o Groth, Sigynvägen 3, 182 64 Djursholm. Trisslotterna skickas digitalt. Senast den 20 januari 2025 ska din lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna! x

lösning till förra numrets kryss

G

A

R A

O K K B G Å A S

R E P E T I T I V D U N A S A

V R E D D O N E R A M E R N

E T T E R M G U A R T O D

G R Y L A N T E R N O R T E M A

I R I N E N S T A K A E S T

Rätt nyckelord denna gång var sparre

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits:

Mathias Jerpenius, Kenneth Olofsson och Hans Peterson.

De tre vinnarna har fått varsin digital trisslott. Stort grattis! x

Frimuraren

för

70 år sedan

meddelanden från

svenska frimurare orden

Redaktör och ansvarig utgivare Einar Gerdelius Årgång 26, Dec 1954, Nummer 5

från ordens museum

Som ett tecken på att de gamla förbindelserna mellan

Grosse Landloge der Freimaurer von Deutschland och Svenska Frimurare Orden nu börja återknytas, överlämnade nyligen den Hst L Br E F A Lürse, på uppdrag av Grosse

Landesloge der Freimaurer von Deutschland dess hederstecken till Ordens museum.

Överlämnandet ägde rum i museilokalerna i Stamhuset i omedelbar anslutning till C a Ö, den 9 oktober. Gåvan mottogs å museistyrelsens vägnar av dess ordförande, RokmRk, civilingenjör Rolf Lindman, vilken i sitt tacktal uppehöll sig vid de forna förbindelserna och hälsade återknytandet av den med tillfredsställelse.

nordiskt OHP möte i Stockholm

Under några dagar i september möttes samtliga Ordens högsta prelater (OHP) från de nordiska frimurarordnarna för överläggningar. Samtliga närvarande deltog inledningsvis vid åminnelsehögtiden i Stamhuset den 16 september.

ohp - möten hålls vartannat år i något av de nordiska länderna och då samtalar man om det frimureriska arbetet i de olika länderna, inte minst utifrån prelaternas funktion. Även om vi följer samma system finns olikheter i tolkningar och utförande.

Från Sverige deltog Johnny Hagberg, OHP, och Harald Gustafsson, vikarie för OHP (vOHP). Från Norge deltog Leif Endre, OHP, och Kristian Lassen, vOHP, från Danmark Kaj Gambill Bollmann, OHP och Ulrik Andersen, vOHP, och från Island Kristján Björnsson, OHP.

Ett inledningsföredrag hölls av Leif Endre: En versjon av Anderssons Charges and General Regulations sendt til Sverige i 1737.

Kristna tron en grundbult

Samtliga delegater betonade vikten av att hålla samman det svenska systemet med den kristna tron som grundbult. Noterbart är att i Danmark kan inval i Orden endast ske om man är döpt.

Det kunde också konstateras att det fanns en stor glädje för den svenska satsningen på Frimurarens Bönbok som säkerligen också kommer att få sin motsvarighet i övriga nordiska länder.

Många andra frågor dryftades och det beslutades även att nästa möte sker om två år på Island.

Antalet frimurare i respektive länder är: Island: 3 600 brr. Danmark: 7 000 brr. Norge: 14 000 brr. Sverige: 14 000 brr.

Unikt för svenska systemet

Ordens högste prelat är ett unikt ämbete inom det Svenska Systemet. Det har självfallet att göra med att systemet vilar på kristen grund.

OHP:s funktion och ansvarsområde anges i Ordens allmänna lagar (2018), OAL, 5 kap, §:7. ”Ordens högste prelat har ansvaret för den andliga vården inom Orden och biträder vid behov i dess barmhärtighetsverksamhet.”

I OAL av år 1780 anges det att Orden högste prelat är ansvarig för det andliga innehållet i alla ritualer. Hans ställföreträdare är Vikarien för ordens högste prelat (1784), vars ämbete är inrättat som ett permanent vikariat vid förfall för ordinarie innehavare att förrätta ämbetet i rituellt sammanhang. X

text och bild: Johnny Hagberg

internationell gås och stipendier i malmö

Kvällens recipient Henrik Lundh, med sina faddrar Markus Hermansson och Paul Johansson samt Carl Fredin flankerade av isländska frimurarordens Hákon Birgir Sigurjónsson, Per Werner, Skånska provinsiallogen, samt Günter Heißenbüttel, Uwe Döll och Edgar Müller från Tyskland.

November är en hektisk månad för S:t Andreaslogen Corfitz i Malmö. Loge med gåsmiddag efteråt är en gammal tradition som länge samlat inte bara bröder från Skåne och resten av Sverige utan också från andra länder.

i år kombinerades “gåsen” med en stipendieutdelning till unga studerande och forskare. Det är Stiftelsen Den Nordiska Första S:t Johannislogens Jubelfond som

delar ut stipendierna. Först och främst till studenter vid musikhögskolan, men sedan i ett utvecklat samarbete med Lunds universitet så att det fanns inte mindre än femton stipendiater, såväl från Musikhögskolan i Malmö, Teaterhögskolan i Malmö och Konsthögskolan i Malmö som inom områdena teologi och mänskliga rättigheter vid Humanistiska och teologiska fakulteterna på Lunds universitetet.

Stormästare Christer Persson var närvarande vid utdelningen och jubelfonden

Jubelfondens stipendiater flankerade av Gabriel Anderbjörk, Christer Persson och Carl Fredin.

representerades av Nordiska Förstas ordförande mästare Gabriel Anderbjörk.

– Det är en stor ära för Corfitz att få stå som värd, säger logens ordförande mästare Carl Fredin.

Samtidigt förbereddes logen med följande skånsk gåsamiddag. I år fanns frimurare såväl från Danmark, Island och Tyskland bland gästerna. X

text: Peter J Olsson bild: Per Ola Kimblad och Per Erichs

Det Svenska Systemets högsta prelater.

Dubbelt Stormästarbesök i Göteborg

två stormästare som samtidigt besöker en Johannesloge är något så sällsynt att det gränsar till unikt. Torsdagen den 31 oktober inträffade precis detta och det var Salomon à Trois Serrures som hade glädjen att ta emot Stormästaren i Den Norske Frimurerorden, Ragnar Tollefsen, och vår egen Stormästare, Christer Persson, under en reception i första graden.

Att det blev två Stormästare i samma loge beror på att när Stormästare från en annan frimurarorganisation besöker Svenska Frimurare Orden så måste vår Stormästare möta upp och representera vår organisation.

Syftet med Göteborgsbesöket var att den norske Stormästaren med egna ögon ville se likheter och skillnader på vissa detaljer i första gradens ritual.

– Det jag har sett här tar jag med mig hem, sade Ragnar Tollefsen i sitt tacktal till den synnerligen välbesökta brödramåltiden. Han uttryckte också ett starkt gillande för hur ritualen genomfördes denna afton:

Stormästaren i Den Norske Frimurerorden, Ragnar Tollefsen, Stormästare Christer Persson, Ordförande mästare i Salomon à Trois Serrures, Stefan Gudmundsson och provinsialmästaren i Göta Provinsialloge, Gillis Edman.

värdigt, med precision, struktur och pålästa ämbetsmän.

Därefter höll både vår Stormästare och provinsialmästare Gillis Edman tal och

gåvor utbyttes under stor glädje. En mycket speciell och minnesvärd kväll. X

text och bild: John Fahlnaes

Sankt Eriks Begravningsbyrå

Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten. Kontakta oss för att få svar på dina frågor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra

Sankt Eriks Begravningsbyrå Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

Ordens nya ledare på utbildning i Stamhuset

Varje år arrangeras en utbildning för nya ledare inom Orden. I år deltog 38 nya ordförande mästare, ordförande och deputerade provinsialmästare på utbildningen som hölls i Stamhuset. Deltagarna fick träffa delar av Ordens ledning, få insikt om vad deras ämbeten innebär och möjlighet att bygga nätverk.

den 6–8 september var det utbildning för nya ledare inom Orden. Utbildningen arrangerades av utbildningsdirektoriet (UD), under ledning av ordförande Sune Lindh. Ordens Stormästare Christer Persson, som inte kunde närvara personligen, hälsade deltagarna välkomna med en uppskattad digital hälsning. Övriga ledamöter i Ordens presidium samt andra ledande befattningshavare inom Orden var på plats.

Presentationer och grupparbeten

Utbildningen följde ett beprövat upplägg som blandade presentationer med grupparbeten. Ett nytt inslag var ett pass om praktiskt ledarskap, där deltagarna diskuterade konkreta exempel på medlemsvård, personalplanering och hur man främjar delaktighet inom enheten. Fokus för utbildningen var medlemsrekrytering och medlemsvård.

Diskussionerna omfattade även hur man kan hantera utmaningar inom ett frimurarsamhälle, både på kort och lång sikt, och vilket stöd man kan få från Ordens centralt. Ett pass om arkiv, bibliotek och litteratur hölls i biblioteket, följt av en rundvandring i Stamhuset.

Söndagens program var inriktat på den kristna tron och dess betydelse för våra ritualer. Passet leddes av stortalman Anders

Nytillträdda ordförande mästare och ordförande utanför Stamhuset tillsammans med föredragshållare och lärare

Lindström. Dagen avslutades med information från storintendent Bengt Andersson, som visade exempel på produkter från intendenturens webbshop och förklarade hur man kan få hjälp från intendenturen.

En ansvarsfull roll

Att vara ledare inom vår Orden är en ansvarsfull roll. Utbildningen ger deltagarna möjlighet att skapa kontakter och bygga nätverk, vilket kan ge värdefullt stöd i deras arbete. Dessutom får de en chans att träffa Ordens ledning och ta del av information om andra centrala funktioner som kan vara till hjälp. X

text och bild: Olof Sköld

Stämningsfull andakt på norra begravningsplatsen

För femte året i följd samlades bröder till en andakt vid Svenska Frimurare Ordens gravplats på Norra begravningsplatsen i Solna.

andakten äger rum i samband med den åminnelsehögtidsdag som årligen i september genomförs i Ordens Stamhus. Andakten sker vid frimuraregraven på Norra begravningsplatsen och börjar klockan 10. Alla är välkomna att delta.

Väderleken var i år god och den stämningsfulla andakten leddes av vikarien för Ordens högste prelat, Harald Gustafsson. Ordens Stormästare Christer Persson lade ner en krans vid graven för att hedra och minnas de fem bröder som gravsatts och förstås samtliga andra bröder som lämnat vår krets genom döden.

Stormästare Christer Perssons avslutningsord minner till eftertanke:

Många bröder slöt upp till andakten. Till vänster om stenen den svenske Stormästaren Christer Persson. Längs till höger den norske Stormästaren Ragnar Tollefsen.

– Tänk att det en gång om året hålles en stilfull och stillsam andakt vid din gravplats. Det är något som alla borde förunnas. X text: Sven­Åke Bergkvist – bild: FruBergkvist

Det fullkomliga tretalet

det är väl tveksamt om vi kan göra oss själva till frimurare, men vi kan alltid sträva efter en fördjupad förståelse av Ordens vishetsarv. En hel del förmedlas i ritualer och anvisningar, men vill vi tränga på djupet behövs ytterligare förkovran. Vilket många av forskningslogens Carl Friedrich Eckleff skrifter erbjuder.

Julhälsningsfilmen under produktion!

nu lackar det snabbt mot den härliga juletiden. Men redan i mitten av oktober pyntades granen i Pelarsalen i logehuset i Göteborg. Ett stort och kreativt filmteam, helt bestående av ideellt arbetande bröder, lade verkligen skuldran till för att skapa den där rätta julstämningen, trots att höstlöven knappt släppt från träden. Det var med andra ord dags för inspelning av årets julhälsning och liksom förra året är det vår Stormästare Christer Persson och Ordens högste prelat, Johnny Hagberg, som gemensamt sänder en hälsning i juletid till alla bröder.

Flitigt filmande i logehuset i Göteborg.

Centralt i vår verksamhet är tretalet. Det finns nedlagt i ritualer, symboler och talmystik. Men tretalet har mer att avslöja och reflektera över för den vetgirige.

I forskningslogens utbud av gradlösa skrifter finns skriften Det fullkomliga tretalet /Gud/ och den svenska riten av forskningslogens förste ordförande mästare professor Magnus Ottosson. Flera loger använder boken i välkomstpaketet till nya recipienter i första graden.

Här ges en systematisk översikt över den historiska och teologiska utvecklingen av treenighetsbegreppet med många referenser mellan raderna som fördjupar förståelsen av våra ritualer och symboler. Särskilt lyfts motsättningen mellan unitarier och trinitarier fram, liksom hur detta påverkat utformningen av det Svenska Systemet.

Häftet är en ”lärd skrift” som vid en första genomläsning kanske känns litet främmande för en modern svensk, uppvuxen i ett tämligen sekulariserat samhälle. Men om man, med eller utan Googles hjälp, följer upp de obekanta storheter som nämns, så vidgas både vyerna och kunskapen. Häftet är dessutom så genomtänkt, att det ger något av ett nytt perspektiv på alla de grader man får under sin frimurarvandring.

Häftet finns att låna i alla frimurarbibliotek. Vill man ha ett eget exemplar att tumma genom sin frimurarvandring, så finns det att beställa i forskningslogens webbshop https://eckleff.se X

text: Magnus Åkerman

bild: Johan Groth

Givetvis blir det också några riktigt högkvalitativa musikaliska inslag där bröderna Karl­Peter Eriksson står för sången och Tommy Jonsson för pianoackompanjemanget.

Filmen kommer att läggas ut på Ordens hemsida (utanför inloggning) den

Placeringsordningen nu på hemsidan

för att göra placeringsordningen mer tillgänglig har den flyttats till den inloggade delen av hemsidan.

Dokumenten gällande placeringsordningen står nu att finna via följande länk: Tjänster & Service / Trycksaker & dokument / Placeringsordning. X

bild: Mats Gärdfors

4:e advent som i år infaller den 22 december, alltså bara två dagar innan julafton. Missa inte detta utomordentligt fina tillfälle att komma i den rätta julstämningen. X

text och bild: John Fahlnaes

Planerar

ni att ge ut en bok?

det är inte ovanligt att enheter inom vår Orden ger ut böcker eller skrifter. Ibland startar även enskilda bröder bokprojekt med anknytning till Orden. Bokutgivning kan vara ett ganska omfattande projekt och det kan vara bra att på ett tidigt stadium få goda råd och vägledning för hur bokutgivning sker inom Ordens ram. Vi rekommenderar därför alla enheter att ta en inledande kontakt med informationsdirektoriet (ID) inför uppstarten av sådana projekt. ID kan ge värdefulla tips och råd gällande exempelvis språkregler, bildanvändning och upphovsrätt. ID nås på id@frimurarorden.se. X

bild: Daniel Ullrich, CC BY­SA 3.0

Varje höst besöker jag tillsammans med bröder ur presidiet alla fördelningar för att prata verksamhetsplanering med provinsialmästare och kapitelmästare (Pm/Km) och deras närmaste medarbetare.

Vi går igenom medlemsutveckling, ekonomi, lokaler samt medlemsvård. enskilt med Pm/Km går vi igenom personalplanering i fördelningen.

Belöningen för dagens arbete är kvällens logebesök. Tack till alla er vi fått träffa på dessa många fina sammankomster.

Det är av avgörande betydelse för ordensledningen att göra dessa resor och se verksamheten i alla våra åtta fördelningar. Har man inte gjort det, kan man inte säga att man känner Orden. Jag vet också att det är viktigt för bröderna att få uppleva dessa besök, att se och lära känna bröderna i ordensledningen.

insamlingen under parollen ”Brödernas väl” i samband med min födelsedag inbringade mer än 700 000 kronor, ett fantastiskt resultat! Stort

mycket att glädjas över

och varmt tack till alla enskilda bröder, loger, brödraföreningar, frimurarsamhällen och stiftelser för era generösa bidrag.

Det blir en stor glädje att få ta emot ansökningar om bidrag till aktiviteter som går utöver det rituella arbetet. aktiviteterna ska engagera bröder, men kan även inkludera partners, familjen, presumtiva medlemmar eller allmänheten.

Tanken är att pengarna ska vara slut senast till Ordens 300-årsjubileum 2035 med förhoppningen om nytänkande och att det då har ingjutits god energi i brödrakedjan.

utan aktiva bröder ingen brödrakedja, ingen brödrakedja, ingen Orden!

nästa år går ämbetstiden ut för tre Pm och Km. rekryteringsprocessen börjar med att alla ordförande mästare och ordförande i fördelningen samt kapitlets ämbetsmän nominerar kandidater. De som är beredda att kandidera intervjuas av mig och Stormästarens ståthållare eller Ordens sigillbevarare och kansler.

De som får nominera samlar jag till samråd för att höra deras uppfattning om kandidaterna. efter föredragning i Ordens presidium fattar jag beslut och kan nu med glädje meddela följande nya ledare för fyra av våra fördelningar: andra fördelningen, SPL, broder mats Strömberg, Fjärde fördelningen, ÖPL, broder anders B Johansson, Sjätte fördelningen, SCF, broder Jean Gallen, Sjunde fördelningen, mnPL, broder mattias Peterson.

Det blir en stor förändring i Pm/ Km-gruppen, som innefattar åtta bröder, genom att vi under detta år fick

en ny Pm i Femte fördelningen, VPL, broder magnus arpi och nu ytterligare fyra nya.

Jag önskar dessa nu nämnda bröder Pm/Km varmt och broderligt lycka till i sina viktiga ämbeten till Ordens gagn och brödernas väl!

mitt senaste uppdrag var att inviga det nya frimurarhuset i Åbo. ett sådant uppdrag är en förmån och en stor glädje. Sedan femtiotalet har S:t Johanneslogen S:t Henrik och Brödraföreningen erasmus huserat i lasarettets källare, men nu blivit uppsagda. Det nya huset ligger i hamnområdet nära färjeterminalerna, ett område under förvandling som kommer att bli en ny stadsdel i Åbo, Då kommer frimurarhuset att ligga precis i stadsdelens centrum. Huset inköptes 1 april och det har varit ett intensivt arbete för att få allt klart till invigningen. Stort tack till alla bröder som lagt ner tusentals arbetstimmar.

Året lider mot sitt slut och det är dags att växla ner, slappna av och tänka tillbaka på allt bra, som vi har genomfört, som vi kan utveckla och ta tillvara. Sådant som inte gick så bra måste vi fundera på hur vi gör bättre nästa år. Jag kan inte kräva hur mycket som helst av er, men jag kan kräva att alla bröder ska göra sitt bästa! Jag lovar att jag ska göra mitt bästa.

nu önskar jag er alla en God Jul och ett Gott nytt År!

Christer Persson ordens stormästare

ARV och GÅVOR

Sedan 1912 har det som idag är Konung Gustav V:s och

Drottning Victorias Sti else ”Frimuraresti elsen” erhållit arv och gåvor från bland annat Svenska Frimurare Ordens medlemmar.

Idag delar sti elsen ut cirka 17 miljoner kronor årligen till behövande äldre, samt till forskning inom åldrandets sjukdomar.

Många hedrar jubilarer och vid kondoleanser genom en gåva till Sti elsen. Ditt bidrag behövs och gör nytta.

För kontakt: frims@frimurarorden.se

TiDninGen Frimuraren –

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden

Kontakta redaktionen på frimuraren@frimurarorden.se

Nr 3 Årgång 97

ISBN 1651 ­ 35766

Tidning nummer 1 2 3 4

Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43

Utgivning vecka 11 20 40 50

a nsvar I g utg I vare r edaktör

John Fahlnaes Ulf Hjelting

+46­(0)70­441 69 10 ulf.hjelting@sfmo.se

B I ldredaktör g raf I sk f O rm

Mats Gärdfors Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design

r edakt IO nssekreterare

Johan Groth

+46­(0)70­823 57 11 johan.groth@sfmo.se

t ryck u pplaga

Trydells Tryckeri 14 500 ex, 4 ggr/år Box 68, 312 21 Laholm

r edakt IO nsk O mm I tté

Olof Sköld, SLL Johan Groth, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Björn Stenemo, VPL

Guy Catani, SCF Jimmy Nilsson, MNPL

Patrick Andersson, ÖNPL

a nn O nser

Pierre Dunbar Simon Orre

+46­(0)70­765 51 12 +46­(0)70­607 23 77 pierre@dunbar.se annons@frimurarorden.se

p renumerat IO n

Helår 275:­ (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:­

Sätt in angivet belopp på BG 700­0045 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405

BIC: NDEASESS

f r I muraren på Issuu

Detta och tidigare nummer av tidningen finns på Issuu:

https://issuu.com/svenskafrimurareorden

adress O c H adress Ä ndr I ng

Orden hämtar adresser och adressändringar från Statens personadressregister, SPAR, och uppdaterar automatiskt i Ordens medlemssystem FMS. Detta betyder att Ordens medlemmar i Sverige inte behöver eller kan uppdatera sin adress via Ordens hemsida. För medlemmar i Sjätte fördelningen sker adressändring genom att kontakta sin loge. Övriga prenumeranter kontaktar redaktionen på frimuraren@frimurarorden.se

Inplastn I ng av f r I muraren

Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder. I nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning. Inplastning är ett krav även de gånger Frimuraren innehåller bilagor eller ibladningar.

s kr I va för f r I muraren

Redaktionen välkomnar bidrag till tidningen Frimuraren. Information om hur du går tillväga finns på webben. Kontakta gärna redaktionen innan du skickar in ditt bidrag:

https://frimurarorden.se/ sa­skriver­du­for­frimuraren/ varmt vÄ lk O mmen med d I tt BI drag!

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar

• Vi lagerhåller alla storlekar

• Levereras inom hela Norden

• Betala mot faktura eller delbetala

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning november 2024.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 207,2 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2023 delat ut totalt 24,6 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 13 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 11 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Foto: FruBergkvist

Avsändare:

Frimuraren

Blasieholmsgatan 6

111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Europas säkraste bank

Ett stort kapital kräver en trygg bank. Handelsbanken är rankad som Europas säkraste bank för andra året i rad enligt Global Finance ranking 2023. Hos oss får du ett skräddarsytt team med din egen Private Banker.

Vi finns här för dig och din familj, vare sig det gäller vanliga banktjänster, familjejuridik eller förmögenhetsplanering.

Välkommen att boka ett personligt samtal på handelsbanken.se/privatebanking