Frimuraren nr 4, 2023

En bönbok för alla bröder

Eija: 30 år i Ordens tjänst

Årets filmer inför advent och jul

Frimuraren tidskrift för svenska frimurare orden | nr 4 | 2023

Kungen mottog jubelgåva av Stormästaren

Ståtlig mottagning i samband med kungens jubileum av 50 år på tronen

Foto: Carina Bergkvist.

Frimurarna i samhället

Mottagare vid Barnhusstiftelsens stipendieutdelning november 2023.

Frimurarbröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen.

vande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 207,2 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård.

Stiftelsen har under år 2023 delat ut totalt 24,6 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 13 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forsk-

I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar, samt till organisationer som arbetar för behö-

ning inom barnhälsovård. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 11 mkr. Större bidrag har lämnats till Barndiabetesfonden, Föräldraföreningen mot Narkotika, Fritidsbanken, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år.

Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

2

Innehåll I detta nummer 4

Inför aviseringen av medlemsavgiften

6

En bönbok för alla bröder

8

Ett svenskt altare från Kina

10

Gustaf Badin – Minnet av en frimurare

14

Forskningslogens symposium i Finland

15

Acta Masonica Scandinavica – en viktig kunskapskälla

16

Broder!

Ritualen – kärnan i vår verksamhet

18

Det lackar mot jul och med det stundar julloger och avslutning med några veckors ledighet innan det nya året tar vid. En stunds vila, kontemplation och återhämtning. Kanske även umgänge med nära och kära över en bit mat med Jultomten som annalkande besökare.

Tänk lite extra om det finns någon broder som sitter ensam denna jul.

Bjud in. Delad glädje är alltid dubbel glädje.

I år kommer Orden att producera advents- och julfilmer. Inte en adventskalender som under pandemin, men stämningsfulla och tänkvärda filmer med lite ny inriktning. Mer om detta står att läsa i tidningen.

Och Sveriges kung har firat 50 år på tronen. Svenska Frimurare Orden med Stormästaren i spetsen har varit på audiens och överräckt en gåva. Det innebär att för första gången, i varje fall under min tid som redaktör, pryder kung Carl XVI Gustaf omslaget på vår medlemstidning. Äntligen!

Festligt och värdigt när IIIxIII firade 150 år

20

Återuppväckt frimureri i Finland fyllde 100 år

22

Sällan har så många haft en person att tacka för så mycket

24

Sommarmöte vid Rosersbergs slott

26

Sagan om Bruno på Frimurarbarnhemmet i Blackeberg – del 2

28

Testamente blev ny stiftelse

31

Bild: Tomas Karlsson.

Kungen mottog jubelgåva av Stormästaren

Handbok och stödgrupp för risk- och missbruk 32

Detta nummer av Frimuraren hoppas jag innehåller något läsvärt för alla bröder. Lite historia (Gustaf Badin), lite religion (Bönboken) och lite informativ information från Orden i största allmänhet.

Personligen befann jag mig härom helgen på dop av en frimurarbroders dotter. Efteråt blev det smörgåstårta i det närbelägna frimurarhuset och där uppstod både frågor om vad ”vi egentligen gör” och lite annat.

Av en händelse hade jag tillgång till några nummer av Frimuraren och de vid mitt bord som hade frågor fick var sitt exemplar. Efter det blev nästan en av dessa personer smått okontaktbar när han djup försjunken började läsa och efter en lång stund yttrade ”Vi måste ta en lunch och prata om det här”.

Så, tveka inte att ha tidningen framme. Den är till för att läsas – av alla.

Kanske kan läsning även innebära en ny sökande broder.

Så en sista uppmaning om försiktighet: det verkar i skrivande stund som att covid på nytt sprider sig snabbt i vårt land. Känner du dig krasslig, stanna då hemma, så bidrar du till att minska risken att smitta dina bröder.

33

Gideon – Herrens stridsman

37

Notiser

40

Nytt upplägg för årets advents- och julfilmer

43

I varje nummer

Tills vi ses och hörs i nummer ett 2024.

Allt gott!

Ulf Hjelting Redaktör

Redaktör: Ulf Hjelting 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Utbildning med fokus på medlemsvård

Ordens högste prelat: Frimureri och bön – går det ihop?

34

Korsord

38

Stormästarens sida: Mina bröder!

45

Annonser: Pierre Dunbar 070-765 51 12 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Materialstopp den 23 oktober.

3

Omslag: Carl XVI Gustav uppvaktas för att han i 50 år varit Sveriges regent.

Bild:

Clément Morin.

Kungen 50 år på tronen

Kungen mottog jubelgåva av Stormästaren Stormästare Christer Persson uppvaktar kung Carl XVI Gustaf, här med drottning Silvia vid sin sida, med anledning av hans 50 år som Sveriges regent.

Text: Göran Mellblom – Bild: Clément Morin Onsdagen den 13 september uppvaktade Svenska Frimurare Ordens Stormästare kung Carl XVI Gustaf i samband med firandet av konungens 50 år på tronen.

Svenska Frimurare Ordens Stormästare Christer Persson hade begärt och beviljats audiens hos kungen för att uppvakta honom i samband med jubiléet för att kungen nu suttit 50 år på Sveriges tron.

Förste hovmarskalken hade låtit meddela att Stormästaren var välkommen att anmäla sig i kungliga slottets västra valv

den 13 september klockan halv elva på förmiddagen. Tillstånd för tre medföljare var beviljat. Dagen var solig och vacker och Stormästaren samlade sin grupp i Stamhuset för briefing. Gruppen bestod av Ordens sigillbevarare och kansler, Torsten Bergström, Svea provinsialloges förutvarande provinsialmästare, Peter Westrup samt redaktören för den bok som Stormästaren låtit skriva, Göran Mellblom.

Med fast handslag Man begav sig så upp till kungliga slottet.

Efter noggrann säkerhetskontroll och di4

verse formaliteter lotsades så delegationen via inre borggården in till östra valvet, där slottsvakter visade in i stora trappan upp till prinsessan Sibyllas våning där vakthavande kammarherre tog emot.

Det fanns ännu tid att hämta andan en stund och lyssna till ensemblen som musicerar vid audienser och förbereda sig, innan kammarherren förde över delegationen till Drabantsalen, där lakejer serverade förfriskningar och ceremonimästaren gav anvisningar för entrén hos kungen. Ceremonimästare visade sig vara en gammal vän till Stormästaren från förr i världen.

Notiser Frimuraren finns digitalt på Issuu Du vet väl om att du även kan läsa Frimuraren på den digitala plattformen Issuu.com.

Här finns för närvarande utgåvor från 2006 och framåt. I de senaste årens utgåvor på Issuu finns dessutom en mycket överskådlig innehållsförteckning, där varje artikel är klickbar, så att du med en blick kan se vad en hel utgåva innehåller. https://issuu.com/svenskafrimurareorden

Frimuraren söker!

Plockar du svamp? Eller kanske du jagar? Åker du och kompisgänget med frimurare till Malta och dyker varje år? Är ni ett gäng frimurare som tar med cyklarna till Lombardiet och Italien varje höst?

Delegationen från Svenska Frimurare Orden på audiens i slottet.

Den stora dörren öppnades och med ceremonimästaren i täten gjorde delegationen från Svenska Frimurare Orden entré.

Inne i den stora, vackra våningen väntade kungen åtföljd av drottningen, vakthavande adjutant och ytterligare kammarherrar jämte fotografer. Ceremonimästaren ropade upp namnen för kungen som hälsade med fast handslag. Även drottningen hälsade vänligt. Stormästaren presenterade så sina medföljare med namn och ämbete i Frimurarorden, varefter han läste upp sitt vackra hyllningsanförande som kungen lyssnade på mycket uppmärksamt.

Avhandling om slottet Boken ”Karl XIII på Rosersberg” presenterades och överlämnades, liksom Frimurarordens bönbok, båda i två exemplar. De kungliga tittade igenom både bönboken och Karl XIII på Rosersberg, noterade bilderna på kronprins Karl Johan, på de andra Bernadotterna och på Rosersbergs slott.

Kungen undrade om vi talat med doktor Bo Vahlne, förutvarande chefen för Kungliga Husgerådskammaren, som skrivit en avhandling om slottet, vilket vi kunde bekräfta och kommentera.

Stormästaren fortsatte sedan med en smärre redogörelse för Frimurarordens kontakter med hovstaterna, våra aktiviteter på Rosersbergs slott och våra tankar inför framtiden.

Kungen inledde då ett längre initierat samtal om Rosersberg, sina officiella aktiviteter därute och förutsättningar. Svea provinsialloges sommarmöten med hundra respektive tvåhundra frimurarbröder

tycktes intressera kungen, som annars inte noterar så särdeles många besökare i Rosersbergs besöksstatistik.

Förlängd audiens Tiden för audiensen förlängdes av de kungliga som fortsatte samtalet om Rosersbergs slott. Två gånger söktes diskret ögonkontakt med ceremonimästaren, men denne manade oss att fortsätta då de kungliga uppenbarligen hade nöje av samtalet. Av fem planerade minuter blev först tio sedan sjutton. Sexton delegationer skulle uppvakta kungen samma dag, men med frimurarna tog sig de kungliga rejält med tid.

När så kungen lät oss förstå att den förlängda audiensen led mot sitt slut, ordnades delegationen för det officiella gruppfotografiet, varefter vi tog farväl av dessa initierade, intresserade och trevliga kungliga personer. Väl ute i Drabantsalen ville ceremonimästaren gratulera oss till framgången och den ovanligt goda stämning som Stormästaren och de medföljande hade skapat. Den varma glädjen hos Stormästaren själv var inte att ta miste på och inte heller vår egen. X

Just nu söker vi på Frimuraren bröder som tillsammans ägnar sig åt aktiviteter utanför loge.

Och det kan handla om precis vad som helst.

Sport, frimärkssamlande, schackspelande – helt enkelt fritidsaktiviteter. Finns det ett korpfotbollslag bestående av enbart frimurare? Om inte, så borde det finnas.

Alla ni som gör saker tillsammans – hör av er till mig, så kommer vi från tidningen och skriver om er. Hårdrockande- och MC-åkande bröder i alla ära. Vi vet att ni finns.

Nu gäller det alla andra.

Och inte nu något ”Jamen, inte ska väl vi…”. Jo! Det är precis vad ni ska.

Hör av er. Ring. Mejla. Använd brevduvor… eller kommunicera i varje fall på något sätt vad ni gör tillsammans utanför loge, så ses vi i kommande nummer av Frimuraren.

Kontaktuppgifter till redaktören hittar du längst fram i tidningen.

Stanna hemma om du känner dig sjuk Vi får rapporter om att covid sprider sig i vårt land och även hos våra bröder. Om du känner dig krasslig, stanna då hemma så att du inte råkar smitta dina bröder. Tack för att du hjälper oss att hålla oss så friska som möjligt.

Logi på Vätternrundan Fotnot: En kammarherre är en manlig medlem av ett hov med uppgift att tjänstgöra i en furstlig persons omedelbara närhet. I tjänst bär kammarherrar en nyckel som ämbetstecken, vilken symboliserar att de historiskt har haft tillträde till den furstliga personens privata rum. Enligt rangrullan hade kabinettskammarherrar generalmajors rang och kammarherrar överstes rang.

5

Frimurarsamhället i Motala erbjuder logi i samband med Vätternrundan, 15-16 juni.

Ankomst fredag, utcheckning söndag. Stor frukostbuffé finns uppdukad hela tiden.

Pris för två nätter inkl. frukostbuffén: 1.100 kronor.

Bokning via: frimurarlogi@gmail.com

Information från Ordens kansli

Inför aviseringen av medlemsavgiften Text: Thomas Högbom

Allmän information, tips och råd xxInvänta avi innan någon betalning görs. Det är viktigt att ange rätt bankgiro- och OCR-nummer vid betalning! OCR-nummer uppdateras varje år. xxBetala logeavgiften via autogiro med månadsvis uppdelad betalning så sprids kostnaden ut över året.

Åke Samuelsson och Thomas Högbom på Ordens kansli sköter bland annat utskick av medlemsavgiften.

I början av januari 2024 kommer den centrala aviseringen av medlemsavgiften att äga rum inom Svenska Frimurare Orden.

Ordens kansli vill här ta tillfället att informera om några nyheter, hållpunkter och viktiga datum inför aviseringen och samtidigt ge lite tips och råd till våra bröder ute i enheterna. Observera att Stor Capitlet i Finland har andra rutiner.

Avin En avi kommer, liksom tidigare, att skickas ut till samtliga medlemmar i mitten av januari med förfallodag den 28 februari.

Som vanligt distribueras den via e-post samt via brev till de bröder som ej har epostadress. Nytt för 2024 är att avin fått en QR-kod för Swishbetalning.

Påminnelser om utebliven betalning Nytt för 2024 är även att det kommer att ske en första betalningspåminnelse under mars. Dels i form av en ny artikel i nummer 1 2024 av tidningen Frimuraren, samt per SMS. Påminnelse per brev kommer att skickas till ännu ej betalande medlemmar i början av april. Denna påminnelse kommer att ha samma förfallo-

dag som ursprungsavin, det vill säga den 28 februari. Men låt oss alla betala i tid så vi slipper dessa brev!

Det är fortsatt viktigt att enheterna följer upp gjorda betalningar och att de senast innan sommaruppehållet har tagit personlig kontakt med samtliga bröder som ej har betalat sin medlemsavgift. En broder som inte har betalat sin medlemsavgift riskerar, liksom tidigare, att bli utskriven ur Orden efter den 30 november.

Autogiro och uppdelad betalning Efter att en ny broder antagits i grad I bör den nye brodern bli informerad om att han kan välja att betala via autogiro med månadsvis uppdelad betalning. De nyupptagne bröderna är ofta yngre och inte sällan i en fas i livet då familjens utgifter hopar sig i början på året, så det kan vara en stor fördel om avgiften till Orden kan delas upp månadsvis.

Hur man skaffar autogiro finns beskrivet på Ordens hemsida under ”Tjänster & Service”. Det är viktigt att förtydliga att är att Svenska Frimurare Orden inte ”äger” frågan om autogiro, utan registreringen måste ske av brodern själv via broderns egen bank. X 6

xxNumera sker en automatisk uppdatering av bostadsadresser genom Statens personadressregister, SPAR (obs: gäller inte medlemmar i Stor Capitlet i Finland!). Kom dock ihåg att uppdatera din e-postadress och ditt mobiltelefonnummer! Detta kan man göra själv på Ordens hemsida under ”Min sida”/”Mina uppgifter”/”Kontaktuppgifter”. Är dessa uppgifter riktiga blir också aviseringen riktig! xxOrdens kansli kan endast agera om korrekt betalning ej har registrerats - ej vid handhavandefel! xxTänk på att om man byter bank, så upphör autogirot från den gamla banken att gälla. Man måste då kontakta sin nya bank och där sätta upp nytt autogiro. Detta gäller även om man byter konto på befintlig bank. xxHar man frågor kring aviseringen vänder man sig i första hand till sin loge. Har loger frågor vänder man sig till sitt fördelningskansli.

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Frimurarsalongerna En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

Förmånliga priser för frimurare.

Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31 Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

7

BÖN FÖR ADEPTER O, du Trefalt Store Byggmästare, tack för NN som jag fått möjligheten att introducera i vårt frimureri. Hjälp mig att vara ett närvarande stöd på vandringen.

Skänk NN glädje och nyfikenhet på all den rikedom som logen ger i relation med dig. Amen.

JUL Vi ber dig, Gud, att i julens tid hjälpa alla som saknar hem, familj och vänner. Låt dem förstå att du inte har glömt dem. Tänk särskilt på dem som fått sorg just nu när andra är glada. Gud, vi tackar dig för i dag. Låt inte vår julglädje bli självisk och instängd.

Hjälp oss att tända ljus där det behövs – i mörkret. Amen.

BÖN FÖR ORDEN O, du Trefalt Store Byggmästare, välsigna vår Orden. Ge din kraft och växt och låt den bli till välsignelse för bröderna, deras familjer och närstående. Välsigna Ordens barmhärtighetsarbete. Låt arbetet bära frukt bland dem som behöver hjälp.

Fördjupa Ordens andliga arbete.

Led Ordens högsta ledning och alla ämbetsmän med ditt ljus och skänk dem vishet. Låt Orden inspirera till bön, bibelläsning, gudstjänst och efterföljelse.

Amen.

8

En bönbok för alla bröder Text: Ulf Hjelting – Bild: Mats Gärdfors

Nu finns det en bönbok för oss frimurare. Både en digital att ladda ner till exempelvis mobilen, men även i pappersformat som ryms enkelt i kavajfickan. Frimuraren fick en intervju med brodern och redaktören – Mikael Ljungström.

–Ja, och så var det dags för bordsbön. Broder talman, varsågod, säger kvällens ceremonimästare och lämnar över ordet till talmannen.

– Eh, ja… öh. Gode Gud tack för maten, amen.

Enkelt och kärnfullt, men inte speciellt engagerat. Snudd på lite fumligt, eller det kunde i varje fall ha presenterats en något mer genomarbetad bordsbön. Eller hur?

Säg den talman, som inte är präst, som inte någon gång blivit smått mållös inför bordsbönen. “Aj, sjutton, visst ja, bordsbön. Hur var det nu igen?”.

Nu finns det en lösning och lösningen heter Frimurarens bönbok.

Mikael Ljungström är till vardags präst och har bland annat varit talman i grad I-X. Där och då såg han ett behov av en hjälp till bön.

– Jag har gått och tänkt på det i många år. Det finns morgonbön, aftonbön och måltidsbön. I Ordens Allmänna Lagar (OAL) står det att vi ska vara nitiska i bön.

Hur ska vi kunna hjälpa bröderna i den här frågan? Jag dryftade idén med Ordens högste prelat, Johnny Hagberg och så fick jag uppdrag av Ordens sigillbevarare och kansler, Torsten Bergström att vara redaktör för en bönbok, säger Mikael Ljungström när vi samtalar om tillkomsten av bönboken.

Ekonomisk hjälp Nu har inte Mikael varit ensam i ar-

betet med den här bönboken. Till sin hjälp i redaktionen har han haft Henric Schmidt, Robert Lorentzon och Tom Randgaard, bröder som har både geografisk och teologisk spridning. Bönboken har tagits fram inom ramen för barmhärtighetsdirektoriet och med ekonomisk hjälp från stiftelsen Frimurare Barnhuset, Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Stiftelse och Bengt-Erik Hanssons Frimurarestiftelse.

– Första fysiska mötet hade vi i Uppsala i slutet av 2020 och då hade redan processen med att skicka material fram och tillbaka börjat. Jag gjorde även ett upprop på Ordens Facebooksida och fick många fina förslag och tankar. Inte allt har fått plats, men allt har lästs och begrundats. Jag hade en bild framför mig att bönboken skulle gå ner i en kavajficka.

Bönboken blev till slut 64 sidor, allt designat av Ordens egen art director, broder Jonas Sjögren. På dessa sidor hittar man bland annat just ett avsnitt med bordsböner ämnat för talmännen. Hela bönboken finns tillgänglig via Svenska Frimurare Ordens hemsida där den ligger som en bläddringsbar PDF (se QR-koden i slutet av denna artikel).

Kom allt med som ni ville att bönboken skulle innehålla?

– Lite ”kill your darlings” har det varit. Idén är att bönboken ska vara en dörröppnare, ett stöd, där det inte är så 9

komplicerat att be. Nu innehåller den här bönboken mycket mer än bordsbön och det finns böner för i princip alla tillfällen.

Nu finns bönboken här och är tillgänglig. Kommer den att uppdateras?

– Den kommer säkert att omarbetas, men kanske först om några år.

Kan fler än frimurare använda sig av boken?

– Jag ser gärna att andra tar till sig bönboken, men den är primärt till för bröderna.

Vad återstår nu? Är arbetet över?

– Över och över, det är snarare nu det börjar och det gäller att göra den känd. Den här bönboken ska inte vara en hyllvärmare utan förhoppningsvis ligga på bordet bredvid sängen eller i kavajfickan när man går på loge eller sammankomst så att den kan komma till dagligt bruk.

Scanna QR-koden med din mobil så kommer du direkt till en bläddringsbar PDF med hela bönboken på Ordens hemsida. Praktiskt för dig som vill ha tillgång till den var du än befinner dig.

Historia

Ett svenskt altare från Kina Text: Pether Ribbefors och Christian Thorén

Efter ett sekel som museiföremål har ett av Ordens mest fascinerande föremål åter tagits i bruk av Johanneslogerna i Göteborg. Den 4 februari 2023 nyinvigdes ett renoverat frimuraraltare, som användes i Kina på 1700-talet.

Historien börjar 1785 i Kanton, där fyra svenska skepp låg samtidigt. Ostindiska Kompaniet hade haft goda år och ovanligt många frimurare vistades periodvis i Kina.

Ombord på fartyget Adolph Frederic möttes 16 bröder den 14 oktober. En av dem var superkargören Johan Adolph Smedberg, som fick stöd för att ansöka om en loge i Kina.

Den 1 mars 1787 hölls ett ”Provincial­

convent” i Stockholm, där ansökan togs upp. Hertig Carl utfärdade snart en kapitulationsakt för en S:t Johannesloge i ”Kejsardömet China”, ställd under uppsikt av Göta Provinsial Loge. Ordförande mästare skulle vara ”en af de Supercargeurer som för Sv: Ost: Ind: Cops angelägenheter äro i Canton vistandes”.

Smedberg tillträdde en sådan tjänst 1787 och for till Kina i januari, före konventet. Den 20 november avsände hertig Carl ett ”nådigt handbref ” till Provinsial­ mästaren Patrik Alströmer i Göteborg, med skisser av logens vapen och ”färgor”. Till ordförande mästare utsågs Johan Adolph Smedberg, ”så länge han i China vistas”.

S:t Johanneslogen Elisabeth i Kanton invigdes 1788 i Ostindiska Kompaniets faktori.

10

Logens altare kom från Sverige S:t Johanneslogen Elisabeth invigdes den 20 september 1788. Datumet innebär att dokumenten måste ha sänts med något av skeppen Cron Prins Gustaf eller Götheborg II, som båda avreste den 2 februari.

I Kina bekostade Smedberg själv lokala inköp av inventarier. Logens räkenskaper listar ”3ne stora Förgylte Liusstakar”; skrädderi ”till Trenne Graderne” samt ”4 St: Enckla Blå Sattiner till Altare Thron Ämbetsmäns Stolar bord, dynor Pall etc”. Dock inga kostnader för själva altaret – rimligtvis identiskt med det som renoverades under 2022. Altaret bör ha nått Kina med samma fartyg som medförde logens dokument.

Mötena hölls i Kompaniets faktori och altaret är konstruerat för att enkelt kunna bäras. På sidorna finns förgyllda lejonhuvuden med kraftiga mässingsringar. Konservatorerna noterade slitage efter många flyttar.

Upphovet okänt Enligt traditionen har furualtaret skapats av timmermän i Ostindiska Kompaniet, vilket inte kan avfärdas. En kandidat är Niklas Hultman, som faktiskt byggde möbler under sjöresor. Göteborgs stadsmuseum förvaltar en vacker byrå från 1786. Altarets sniderier och förgyllningar kan ha utförts av andra, medan en timmerman som Hultman bidrog med sitt.

Specialisering och skråtillhörighet krävde flera led av hantverkare. När en snickare exempelvis levererade en stol, kom den utan stoppning. Sits och rygg fick kunden sedan beställa av en tapetserare eller sadelmakare.

Vem ligger bakom symbolik och utsmyckningar? Vid denna tid inreddes lantbostället Gunnebo i Mölndal, där den

Det nygamla altaret på plats i Johannessalen.

Altaret var byggt för att enkelt kunna flyttas i Ostindiska Kompaniets lokaler.

Snidade lejon griper om mässingsringar.

11

Gammal färg har skrapats med skalpell hos Studio Västsvensk Konservering.

Konservator Ann-Marie Mild med altarets ornament.

Flera stadsmotiv finns bevarade från konstnären Elias Martins besök i Göteborg 1787.

Här Stora Hamnkanalen, med Ostindiska Kompaniets huvudkontor till höger i bild.

italienske bildhuggaren Gioacchino Frulli verkade. Dörröverstycken av Frulli – med frimurarmotiv – kan också beses i dagens Ordenshus i Göteborg.

Dessa överstycken var ursprungligen avsedda för de tidigare ordenslokalerna, som brann 1802. Där fanns redan verk av Frulli. I maj 1787 beställde bröderna ”2:ne stora Groupper, som föreställa Frimureriets Hufwuddygder”, till ett pris av 200 rdr specie. Bad man kanske även Frulli om ett altare?

Frulli har ritat flera kompositioner på Gunnebo, men träsniderierna har ofta utförts av bildhuggaren Gustaf Thunström.

Kan han ha tillverkat altarets utsmyckningar? Thunström snidade även möbler på Gunnebo, efter ritningar av arkitekten Carl Wilhelm Carlberg – ännu en möjlig upphovsman.

De lokala förutsättningarna för ett konstfärdigt altare var således goda. Men låt oss återvända till mötet i Kina 1785.

En av svenskarna i Kanton vid samma tid var Olof Lindahl, som hade bott i Kina under sju år som Kompaniets representant. Nu skulle han resa hem till Sverige.

Sinne för PR Lindahl var redan förmögen, men drömde om att bli direktör i Kompaniet. På hemresan bjöd han därför med tolken Choi Afock. Allt kinesiskt var högsta mode och en gäst från Kina skulle kunna ge tillträde till viktiga beslutsfattare.

Olof Lindahl tog Sveriges första kines på en PR-turné genom landet 1786. Ett självklart stopp var hos grevinnan Aurora

Taube på Finspångs slott, som alltid hade en ständig ström av tongivande personer. Aurora Taube var dessutom hovdam hos Hedvig Elisabeth Charlotta, hertig Carls hustru, vars namn snart skulle ges åt Kantonlogen.

Under besöket beställde Olof Lindahl en målning av den kände konstnären Elias Martin. Motivet avbildar Choi Afock och Aurora Taube, med Lindahl i bakgrunden.

I Stockholm träffade Choi Afock kung Gustaf III och väckte stor uppmärksamhet hos societeten. Hedvig Elisabeth Charlotta blev särskilt förtjust i kinesen och hertig Carl tecknade av honom.

Blev frimurare Olof Lindahl var inte frimurare själv, men måste ha känt till förslaget om en loge i Kanton. Choi Afocks besök kan ha bidragit till instiftandet. Efter provinsialkonventet besökte Lindahl Göteborg och den 18 juni 1787 recipierade han i S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures.

Samma dag upptogs även Pehr Schenling, assistent vid Kompaniet och sedermera skattmästare i Kantonlogen.

Kanske ville Olof Lindahl hålla sig väl med frimurarna i Kina, av personliga skäl.

Varför inte skicka med en gåva till den nya logen, såsom ett altare? Här spekulerar vi ånyo, i brist på källor, men även konstnären Elias Martin befann sig i Göteborg sommaren 1787. Hans stadsmotiv från detta besök har blivit välkända.

Elias Martin var ledamot av målar- och bildhuggarakademien. På 1760-talet arbetade han som ornamentsritare hos F H af 12

Porträtt av Aurora Taube, Choi Afock och Olof Lindahl, utfört av Elias Martin 1787. Idag på National­ museum, Stockholm. (Foto, Anna Danielsson, CC-PD.)

Chapman vid skärgårdsflottan och Svea­ borg. Han kunde säkert formge ett frimuraraltare, om uppdraget gavs. Enligt kamraten Tobias Sergel var Elias Martin duktig på att nosa upp försörjningsmöjligheter. När tiderna i Sverige blev sämre 1788 sökte sig Martin nya uppdragsgivare i London.

Altaret till Sverige Logen Elisabeth i Kanton avstannade efter ett drygt decennium, när allt färre fartyg anlände. I årsberättelsen för 1805 skriver provisialmästaren Pehr Dubb: ”Från S:t Elisabeths Loge har jag inga angenäma tidningar att meddela. På 6 års tid har den icke arbetat oagtat årligen därom gifne påminnelser …” År 1813 var Ostindiska Kompaniets saga all. En kunglig skrivelse av den 8 juni 1814 återfordrade Kantonlogens handlingar. Leveransen kan ha ombesörjts av frimurarna Jacob Gabriel Ullman och Anders Ljungstedt. De hade bosatt sig i Kina men behöll kontakten med Sverige livet ut.

Altaret kom att tjänstgöra i Göteborg i hundra år. Många ommålningar följde, framsidans ornament fick skador och en växande spricka doldes av en duk. Sic transit gloria mundi.

När Ordenshuset byggdes om kring 1917 bytte man även ut det slitna Kanton­ altaret, vars upphovsmän vi inte känner.

Eller gör vi det?

Det ostindiska altaret används nu åter i loge. X

Din externa HR-avdelning

Rekryteringar, Personalfrågor, Chefsstöd

Kontakta Matilda Arosenius idag: matilda@hrbab.se www.hrbab.se

Sankt Eriks Begravningsbyrå Vi hjälper dig med förberedelserna inför förvandlingens stund.

Det är vanligt att man har frågor om begravning, bouppteckning, arvskiften och testamenten.

Kontakta oss för att få svar på dina frågor.

Vill du se vad andra gett oss för omdömen, besök www.reco.se/sankt-eriks-begravningsbyra Sankt Eriks Begravningsbyrå Frejgatan 10, 113 49 STOCKHOLM 08-120 930 10 el. 0768 580 581 www.sankteriksbegravning.se info@sankteriksbegravning.se

13

Historia

Delegationen som avtäckte minnesstenen på Katarina kyrkogård.

Gustaf Badin – Minnet av en frimurare

Adolf Ludvig Gustaf Fredrik Albrecht Badin, målning av Gustaf Lundberg.

Bild: Wikimedia commons.

Text: Johan Groth och Paul Philip Abrigo – Bilder: Paul Philip Abrigo Varje broder inom Frimurarorden har sin unika livshistoria. Få har dock en historia lika dramatisk som Adolf Ludvig Gustaf Fredrik Albrecht Couschi (Kwasi) Badin. Nu, drygt 200 år efter sin död, uppmärksammas frimuraren Gustaf Badin med en minnessten på Katarina kyrkogård.

Den 9 oktober 2023 avtäcktes en minnessten över Gustaf Badin. Dagen var vald med omsorg: den 9 oktober 1847 avskaffades slaveriet i Sverige.

På plats fanns HKH Kronprinsessan Victoria, företrädare för Afrosvenskarnas Riksorganisation (ASR), flera afrikanska länder, Stockholms stad, Svenska kyrkan samt de ordenssällskap där Gustaf Badin var aktiv.

Marie Cham, ordförande i Afrosvenskarnas Riksorganisation, framhöll i sitt tal att Kwasi konfronterades med en värld som inte alltid tillmätte honom det mänskliga värde han förtjänade. Han blev en symbol för det transatlantiska slaveriet och för de många afrosvenskar som berövats sin värdighet.

Initiativet till minnesstenen kommer från Afrosvenskarnas Riksorganisation i samverkan med Stockholms stad, Katarina församling med flera.

Gustaf Badin - från slav till fri man Kwasi föddes som slav omkring 1747 och skänktes 1760 som gåva till kungaparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Drottningen bestämde att Kwasi skulle uppfostras i enlighet med Rousseaus idéer.

Kwasi var lekkamrat till kungabarnen och känd för sina upptåg. I Sverige kom Kwasi att kallas Gustaf Badin. Namnet Badin kommer från badinage som betyder skämt, gyckel eller puts. Gustaf Badin var dock långt mer än en hovets lustigkurre.

Gustaf Badins nymodiga uppfostran kompletterades med undervisning i kristendom, franska och latin. Han kom att inneha många roller vid hovet, bland annat betjänt och hovsekreterare. Han var allmänt omtyckt och beskrevs som intelligent, pålitlig och som en man med gott självförtroende.

När drottning Lovisa Ulrika dött valde Gustaf Badin att lämna hovet. I pension fick han tre gårdar, en årlig pension om 200 riksdaler samt titeln assessor.

Gustaf Badin gifte sig två gånger och fick i första äktenskapet en dödfödd dotter. Drygt 70 år gammal dog Gustaf Badin den 18 mars 1822 och begravdes på Katarina kyrkogård. Svenska Frimurare Orden kan ha bekostat begravningen.

14

Gustaf Badins minnessten.

Aktiv ordensbroder Gustaf Badin var aktiv i Frimurarorden, Timmermansorden, Par Bricole, Coldinuorden och Svea Orden. Han recipierade 1773 i S:t Johanneslogen l’Union som den första afrosvensk som antagits som lärlinge­broder. År 1777 recipierade Gustaf Badin i den Glindrande Stiernan.

Gustaf Badin är en av de som rövats från sitt hem och sin familj i ett av mänsklighetens mörkaste kapitel: slavhandeln.

Gustaf Badin hade möjligen tur som hamnade i ett land där upplysningen börjat få insteg och där han kom att uppskattas för många av de egenskaper vi som frimurare värdesätter.

Gustaf Badin efterlämnade en omfattande boksamling. På försättsbladet till hans bibel kan vi läsa: ”Tillhör Adolphe Ludvig Gustaf Fredrik Albrecht Coichi Badin. Han var föder Bland Trällar, vandrade bland dem, men då Ljuset tändes önskad han att dö den Frijes död.” X

Kunskap & forskning

Det gedigna bokverket om det svenska frimureriets finska historia presenterades av redaktören förutvarande kapitelmästare Tom Waselius.

Forskningslogen hade samlat bröder från både Sverige och Finland.

bröder, varefter Erkki Tuormaa gav en rik tillbakablick på S:t Johanneslogen Tyrgils dramatiska historia från verksamhet i Viborg till återupprättande i Borgå.

Forskningslogens symposium i Finland Tom Waselius, Magnus Åkerman och kapitelmästare Henrik Wikström från forskningslogen Eckleff besökte Granatenhjelms grav under symposiet i Finland.

Text: Fredrik Santell – Bild: Magnus Åkerman/Rickard Edfeldt Forskningslogen Carl Friedrich Eckleffs symposium i Helsingfors 27–29 oktober anknöt till det uppmärksammade 100-årsjubileet av återupptagandet av svenskt frimureri i Finland.

Fredagens program inleddes i lokalerna på Nylandsgatan 9 med loge i lärlingegraden i S:t Johanneslogen S:t Augustin, ledd av dess ordförande mästare Per Harald Jonson med efterföljande god brödramåltid.

Lördagens program fortsatte efter re-

gistrering och sedvanliga välkomsthälsningar med tre föredrag präglade av finländskt frimureri. Det första hölls av Tom Waselius utifrån hans imposanta bok ”100 år av gemenskap – och 167 år dessförinnan”. Som ett uttryck för forskningslogens erkänsla för broder Toms insatser härvidlag kallades han till seniorledamot och därigenom till vidare forskningsinsatser. Därefter presenterade Gunnar Nyström finskt frimureri i Finland, som en viktig orientering inte minst för tillresta rikssvenska 15

Arbetande ledamöter Efter lunch, gemensam med medföljande, delade de deltagande bröderna upp sig på två parallella föredragssessioner (grad I/II samt högre grader) där sex av forskningslogens arbetande ledamöter bidrog med minst ett föredrag var på ämnen rörande biografi, forskningsmetodik och olika ritualbundna perspektiv på gradernas innehåll och form. Dagens arbete avrundades med en lagtima valloge. Parallellt erbjöds ett medföljandeprogram. Såväl symposiedeltagare som medföljande deltog i den gemensamma symposiemiddagen i Refectoriet.

Församlingen och frimureriet På söndagen följde bussfärd till mecenaten Granatenhjelms grav, varefter högmässa firades i Rikssvenska Olaus Petrikyrkan, ledd av forskningslogens talman Fredrik Santell, som utifrån sin forskning om Svenska kyrkans utlandsförsamlingar höll föredrag om kopplingen mellan församlingen och frimureriet. Eftermiddagen avslutades av tre föredrag: två öppna för alla tillresta, dels presenterade redaktören Ingvar Bengtsson boken under tryckning ”Makten och frimurarna”, dels talade logens ordförande mästare om Carl Friedrich Eckleff 300 år. Parallellt med det senare föredraget höll Ingvar Bengtsson ett gradbundet föredrag i VII graden.

Det var för alla glädjande att bröder från Ordens I till XI grader deltog i symposiet. Efter ordförande mästarens sammanfattning och avslutning kunde bröderna och de medföljande uppenbart nöjda med symposiet hemförlovas. X

Kunskap & forskning

Acta Masonica Scandinavica – en viktig kunskapskälla Text: Tommy Rosenberg, Leo de Vin och Jan Johansson Tankarna kring att bilda en frimurerisk forskningsloge har sin början i mitten av 1990-talets Danmark. Bakgrunden var behovet av att öka kunskaperna om frimureriets historia, dess idémässiga bakgrund samt kulturella och rituella aspekter bland ämbetsmän och övriga bröder.

Det ansågs även mycket viktigt att på lämpligt sätt publicera de framtida forskningsresultaten. Med detta syfte bildades forskningslogen Friedrich Münter i Danmark i januari 1997 1. Även i Sverige behövde ämbetsmän och bröder få motsvarande kunskaper om frimureriets bakgrund och historia. Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff (CFE) invigdes i Uppsala i november 1997 2.

CFE:s ledamöter var även tänkta att utgöra en bas för föredragshållare och seminarieledare för Ordens loger och brödraföreningar. Ökade kunskaper hos bröderna var mycket viktiga för att kunna bemöta samhällets frågor kring frimureriet och dess verksamhet, så var även fallet i Finland. Betydelsen av att på ett klart och begripligt sätt presentera forskningsresultat betonades från såväl danskt som svenskt och finskt håll. Årsboken Acta Masonica Scandinavica, Acta, (latin för Skandinaviska Frimurarhandlingar) med artiklar om frimurerisk forskning kom första gången ut år 1998, då med bidrag från såväl Danmark som Sverige. Artiklar om finsk frimurarforskning finns i CFE:s del av Acta.

I årsboken, nummer 7, år 2004, kom de första artiklarna från den norska forskningslogen Nils Trenchow. Ytterligare några år senare kom Island att bidra med artiklar till Acta genom sin forskningsloge Snorri.

Innehållet i denna artikel fokuserar på Värmländska Provinsiallogens (VPL) arbete med att göra årsboken mer känd och forskningsartiklarna mer lättillgängliga för ämbetsmän och övriga bröder genom en särskild digital katalog.

Under perioden 1998–2022 har 25 årsböcker givits ut. En för varje år, med sammanlagt drygt ett 80-tal artiklar knutna

till CFE. Artiklarna är inte gradbundna och kan med fördel läsas av alla frimurare och andra intresserade utanför Orden.

Ambition och plan Årsboken finns redan idag tillgänglig vid varje loge och brödraförening i Värmländ16

ska Provinsiallogen (VPL). Den är tyvärr okänd för många frimurare idag och ännu mindre läst. Detta är något vi inom VPL vill ändra på, genom att katalogisera och lägga in uppgifter för varje artikel från samtliga Acta (svenska delen) i en sökmotor med hjälp av Excel. På detta sätt görs

Notiser innehållet tillgängligt och sökbart så att det blir lättare att hitta intressanta artiklar att fördjupa sig i.

Ansvariga för VPL:s arbete är Tommy Rosenberg, (innehållet i artiklarna) och Leo de Vin (struktur och upplägg i Excel) i samråd förste arkivarie Jan Johansson.

CFE:s ledning är informerad och har uttryckt sitt stöd för arbetet.

Exempel på artiklar i årsboken Några exempel på artiklar från den svenska delen av Acta och upplägget i vår sökkatalog. För varje artikel finns uppgift på nummer, år, författare, titel, nyckelord/ sökord (ej här) samt en sammanfattning av innehållet. Kursivt och med citattecken nedan är referat från respektive artikel. I övrigt är det egna kommentarer. Här några exempel på artiklar: Acta Nr 2 1999 Artikel 1 Jan Hjärpe ”Hur fungerar ord och ritualer? Frimurarens kognitiva universum.”

Sammanfattning ”Den kunskap som förmedlas mellan individer utgör även en del av en grupps gemensamma egendom och förståelse. Det handlar om den bild och föreställning om världen som vi har inom oss och som styr hur vi ser på symboler och ritualer. Den syn som skapas och präglar oss blir till markörer för vad ritualer och symboler innebär samt även vilka som tillhör ”oss” och vilka som är ”de andra.” I gammal tid sammanföll en rad gemenskaper och människor hade gemensamma traditioner och trossystem. I moderniteten skiljs människor alltmer från varandra i avstånd och tankemönster.”

Acta Nr 9 2006 Artikel 1 Carl-Gösta Herthelius och Hans Berg ”Vetenskapliga och litterära nämnden 1927-1998” Sammanfattning ”Vetenskapliga och litterära nämnden (VLN) arbetade under åren 1927-1998.

Motivet var att behovet av sammanställd frimurerisk kunskap och litteratur var stort. Logedirektoriet beslutade år 1927 att skapa en nämnd vars uppgift var att: ”leda och främja forskningar i den frimureriska vetenskapen, ombesörja utgivning av instruktioner, föredrag och uppsatser samt att övervaka vad från annat håll inom Provinsen (Svenska Frimurarorden) utgivit med frimureriskt innehåll.” Statsminister Arvid Lindman var ordförande

i nämnden. Föredrag och uppsatser från VLN var handskrivna fram till 1939. År 1991 började arbetet med studieplaner ta form. Då började också arbetet med ”Lärlingens första bok del 1 som trycktes i 4500 exemplar. Parallellt startade forskningslogen Carl Friedrich Eckleff hösten 1997 i Uppsala. VLN gav sammanlagt ut 180 skrifter i graderna I-X samt ett 40 tal studieunderlag. VLN var föregångare till utbildningsnämnden”.

Acta Nr 21, 2018 Artikel 1 Robert Carleson “Svenskt frimureri i ljuset från öster” Sammanfattning Artikeln (38 sidor) vill belysa, såväl historiskt som idémässigt, det svenska frimurarsystemets förhållande till frimureriet i Ryssland under sent 1700-tal. Den inleds med en sammanfattning av hur frimureriet kom till Sverige och det svenska frimureriets kristna rötter. Artikeln avslutas med en redovisning av de kontakter (V Lopuhkin med flera) och idéer hertig Carl fick med sig till den svenska riten från en resa till Ryssland.

Arbetsläget Vi har sedan början av april till september 2023 läst igenom och samlat alla artiklar på svenska i en sökmotor enligt ovan.

Observera att innehållet i Excelfilerna inte ersätter artiklarna, utan vill locka till läsning av dem samt visa på den ”kunskapsskatt” som finns däri. Motsvarande arbete och sammanställning har, efter vad vi kan finna, inte gjorts tidigare.

Fortsatt arbete Under senhösten 2023 kommer vi bland annat att fortsätta arbetet med en manual för att underlätta sökning av artiklarna, genomföra tester av innehåll och sökbarhet, bestämma användare samt skapa lösenordskyddade versioner ”read only”. Arbetet beräknas vara klart i början av 2024.

Vi planerar återkomma om de samlade resultaten i kommande nummer av Frimuraren.

Se där en viktig kunskapskälla! X Red anm: Acta Masonica Scandinavica finns att beställa från forskningslogen Eckleffs bokshop på www.eckleff.se.

1. ACTA 1998 Nils G Bartholdy ”Forskningslogen Friedrich Münters tillblivelse”.

2. ACTA 1998 Folke Freund ”Carl Friedrich Eckleff – invigning och presentation”.

17

Lasse Berghagen – artist och frimurare Text: Johnny Hagberg Bild: Frankie Fouganthin, Creative Commons Lars ”Lasse” Berghagen föddes den 13 maj 1945 i Stockholm och avled i sin födelsestad den 19 oktober 2023. Han var sångare, låtskrivare, skådespelare och programledare. Han fick en nästan 60 år lång karriär efter det att han skivdebuterade 1965. 1969 släppte han den älskade visan ”Teddybjörnen Fredriksson”. Han blev så småningom en av Sveriges mest folkkära artister och programledare och ledde ”Allsång på Skansen” på SVT mellan 1994 och 2003.

I Svenska Frimurare Orden recipierade han 2006 och var ofta med vid utdelandet av musikstipendier i Stamhuset.

Det är kanske inte så många som vet att han även har skrivit en av våra nya psalmer? Det är nummer 875 i det senaste psalmbokstillägget, Psalmer i 90-talet. Han skrev den 1993. Psalmens ord säger mycket om både sorg, hopp och glädje. Den bär titeln När sorgen känns tung i mitt sinne.

När sorgen känns tung i mitt sinne och vägarna vilsna att gå när djupaste tvivel förmörkar de stjärnor jag gärna vill nå.

Då knäpper jag mina händer till bön i min Faders hus det skänker mig ro till besinning skänker mig glädje och ljus.

När ondskan som vådelden flammar och sprids som ett ogräs och gror vill kväva den flämtande låga av tro som alltjämt i mig bor.

Då knäpper jag mina händer till bön i min Faders hus det skänker mig ro och försoning skänker mig glädje och ljus.

Men även när vägen jag vandrar bär hoppets och lyckans sigill jag bugar mig ödmjukt för livet och tackar för att jag finns till.

Då knäpper jag mina händer till bön i min Faders hus det skänker mig ro och förtröstan skänker mig glädje och ljus.

Frimurerisk kunskap

Ritualkommitténs ledamöter. Fr. vänster Hans Prag, Robert Söderblom, Gabriel Anderbjörk, Jesper Högström, John-Filip Lundin (Saknas på bild gör Johan Gullman-Strand och Magnus Malmros).

Ritualen –

kärnan i vår verksamhet Text: John Fahlnaes & Gabriel Anderbjörk – Foto: Michael Gorschelnik Inom Första fördelningen har en ritualkommitté skapats för att stärka framförandet av, och glädjen i att arbeta med, våra ritualer.

Våra ritualer är kärnan i Ordens verksamhet. I dem står de djupaste kunskaperna att finna och rätt utförda har de en förmåga att påverka oss på djupet, få oss att över tid reflektera och förhoppningsvis forma oss själva.

För att logens besökare och recipienter ska få rätt intryck har genomförandet stor betydelse. Är ämbetsmännen tillräckligt förberedda? Är de införstådda med sym-

boliken i uppgifterna de utför? Är teamet av ämbetsmän samspelta?

Vikten av ett gott ritualarbete är en fråga som just nu lyfts fram på flera håll inom vår Orden. Inom 1. fördelningen har provinsialmästare Per Arosenius givit broder Gabriel Anderbjörk uppdraget att skapa Första fördelningens ritualkommitté och vi passar från Frimurarens sida på att ställa några frågor om detta spännande projekt.

18

Varför behövs det en ritualkommitté?

– Vår ritual är det mest centrala vi har inom Ordens verksamhet. Vår historia vilar i den, våra budskap och lärdomar förmedlas genom den och man kan med fog säga att även vår framtid ligger i vår rituals händer. Vårdar vi inte vår ritual, och säkerställer vi inte en stringens i hur den genomförs och förmedlas, tappar den snart i kraft och med det Ordens erbjudande till

fritid och skulle Orden förvänta sig att alla ämbetsmän, efter några kvällar i biblioteket, skulle kunna leverera felfria Othellos eller Tartuffer så skulle vi inte ha några ämbetsmän, men att efter bästa förmåga lära känna sitt ämbetes rituella innebörd, och dess teatraliska framtoning, borde rimligen hos alla ämbetsmän upplevas som en inspiration i det egna lärandet.

Under oktober genomförde Första fördelningens ritualkommitté den första gemensamma centrala utbildningsdagen i Västerås för två ämbetsmannakategorier i första fördelningen. En mycket lyckad dag, där uppslutningen var stor. Samtliga loger och några brödraföreningar hade minst en representant per ämbete på plats.

bröderna i form av filosofi, budskap och kontemplation. En ritualkommitté är ett sätt att fokusera, samordna lärande och förenkla erfarenhetsutbyte i vårt gemensamma arbete med våra vackra ritualer.

Varför är ritualen så central?

– Med vår ritual vill vi åstadkomma det utrymme till kontemplation, trygghet, stabilitet och förutsägbarhet för våra bröder som så tydligt eftersträvas. Många ämbetsmän i Johannesloger har säkert fått frågan av frimureriskt unga bröder ”varför gör vi så där?”. Ofta är svaret faktiskt inte omedelbart kopplat till ritualens kärnbudskap utan snarare till dess inramning, det vill säga det teatraliska i vår ritual.

Precis som i vanlig teater finns centrala såväl som perifera delar i uppsättningens budskap och framförande, men totalen måste vara i samklang för att kunna upplevas på bästa sätt. Böckerna i fundamentalstadgan, som utgör våra ritualer, är ett mycket tydligt manus för det som skall framföras i vilket agerande ämbetsmännen utgör ensemblen. Ritualen, väl framförd, är det som förmedlar hela budskapet till de närvarande.

Varför betrakta ritualen som teater?

– Därför att det är en teater! Många religiösa såväl som politiska enheter (och kombinationer därav) under 1400- till 1700-talen använde teaterformen för förmedlande av centrala budskap till bland

annat den mindre läskunniga delen av befolkningen. Detsamma gällde i stor utsträckning den tidens stora pjäsförfattare i Europa.

Inte minst under tiden för våra ursprungliga ritualers tillkomst var pjäsförfattarna i Europa en stor ”influencergrupp” som vi kanske skulle kalla dem idag. Med teatern ville, och kunde, man påverka. Det var i dessa tidevarv som våra ritualer tillkom och även om det för många unga bröder idag är långt ifrån uppenbart så utgörs våra ritualer otvetydigt av en serie ”pjäser” i vilka recipienter ingår som innehavare av roller i syfte att berikas genom så kallad upplevelsebaserad inlärning.

Dock, för att utbilda, påverka och förkunna, måste pjäsen framför allt beröra och engagera. De som recipierar måste, som ovetande deltagare i skådespelet, dras in i budskapet samtidigt som besökande bröder ska kunna slappna av i förutsägbarhetens kontemplation. Det är inte en lätt utmaning för skådespelarna på scenen, en scen som i vårt fall är logegolvet. Det är bara att titta på exempelvis en inspelning med Lawrence Olivier, i vilken man efterliknar stämningen i The Globe, så förstår man till viss del var våra interaktiva föreställningar har sin historiska bas.

Ska alla ämbetsmän vara professionella skådespelare?

– Nej absolut inte! Vi är ju alla här på vår 19

När uppstod tanken på en kommitté – I början av hösten 2022 samlade vi en liten skara bröder inom första fördelningen och inledde ett arbete med att ta fram former för en fördelningsövergripande verksamhet i syfte att såväl stärka ritualstringens som att öka det lustfyllda med att i alla arbetsenheter arbeta med kontinuerlig ritualförbättring. Den lilla skaran blev med tiden fördelningens ritualkommitté.

Vad var målet med arbetet?

– Våra ritualer är stadfästa i fundamentalstadgans olika böcker till sitt innehåll, men de är inte alltid lika tydliga när det gäller själva framförandet. Gruppen ansåg därför att det behövdes ett komplement att luta sig mot, speciellt för de mer teatraliska rollerna och har därför utarbetat ett antal ”rollmanus” för de ämbeten som berörs av ritualkommitténs arbete.

Vilka ämbeten berörs av ritualkommitténs arbete?

– Podiet, bevakande bröder, ceremonimästare och introduktionsbröder i Johannes- och Andreasskedena – och i S:t Andreasloger även stewardsbröder.

Vilket typ av stöd kan enheterna få?

– Allt utgår ifrån det stöd som respektive ordförande mästare eller ordförande (OM/O) önskar. Kommittén har tagit fram ett dokument vi valt att kalla Ritualkommitténs a la cartemeny för att OM/O ur denna meny fritt ska kunna välja olika former av engagemang. Exempel är närvaro vid ämbetsmannamöten med dialog och övningar, föredrag vid sammankomster eller utbildning för olika ämbetsmannakedjor. Kommittén genomför även gemensamma utbildningstillfällen där det finns möjlighet att träffa andra i samma ämbete inom fördelningen för att öva och reflektera tillsammans.

Hur kontaktar men ritualkommittén?

– Kontaktuppgifter till ritualkommittén finns på första fördelningens sida på hemsidan efter att du loggat in. X

Jubileum Trots att det bara var eftermiddag genomfördes det som Medevi Brunn är så känd för: Grötlunken. Under brunnens storhetstid företogs denna varje kväll för att befordra matsmältningen efter den obligatoriska kornmjölsgröten med katrinplommon. Anförda av Wetterblecket med sina tidstypiska instrument lunkade de festklädda gästerna i maklig takt några vändor i Stora gången till tonerna av Zighoffs defileringsmarsch.

Festligt och värdigt när IIIxIII firade 150 år Text: Lars Klingström – Bild: Lars Klingström & Kjell Mazetti

Vädergudarna var på sitt allra bästa humör när brödraföreningen IIIxIIl i Motala firade 150 år med sammankomst på Medevi Brunn den 16 september. Luften var ljum och den milda höstsolen lyste upp både sinnen och den vackra brunnsmiljön.

Från Linköping anlände en välfylld buss med förväntansfulla gäster. Andra, från mer avlägsna orter hade nappat på erbjudandet att övernatta i någon av Brunnshotellets många byggnader.

Jubileumsprogrammet inleddes med gudstjänst i Brunnskyrkan, ledd av broder Kjell Mazetti, välkänd präst och tidigare redaktör för tidningen Frimuraren.

Därefter samlades alla utanför Brunnssalongen där brödraföreningens ordförande Dag Carlquist hälsade de närmare 150 gästerna välkomna.

– IIIxIII är en av Ordens äldsta brödraföreningar. Verksamheten har gått både uppåt och nedåt och nu, när vi jubilerar är den livligare än kanske någonsin, berättade han.

Efter en tidig grötlunk längs Stora gången anförda av blåsorkestern Wetterblecket, fick herrarna ta del av en loge, så som den genomfördes just här på Medevi Brunn år 1763. Under tiden passade damerna på att ”dricka brunn”, det vill säga smaka på Medevis stärkande vatten.

Middagen intogs i Brunnssalongen, en helt intakt och mycket intagande 1700-talsmiljö. I den dämpade belysningen kunde man nästan känna sig förflyttad i tiden.

Kvällen avslutades med dans och det var med känslan av att ha fått ett minne för livet som festdeltagarna i den ljumma höstnatten sökte sig hemåt eller till sina hotellrum. X 20

Eftermiddagsmingel. Britta och Leif Orvar, Per Bergschöld, Veronika Söderbom, Per Söderbom och Madelene Bergschöld njöt av den sköna stämningen i Medevi.

Katharina och Bengt Andersson tillsammans med Kenneth Jönsson som tagit sig hela vägen från Åbo för att fira IIIxIII.

Den 21 juli 1763 genomförde Stockholmslogen L`Union en loge i just detta vackra rum. Nu var det istället tio bröder från S:t Johanneslogen Carl i Kalmar som framförde scener hämtade från 1780 års ritual.

Medan herrarna upplevde 1700-talsfrimureri fick damerna chansen att ta några klunkar av det starkt järnsmakande brunnsvattnet.

Stormästarens ståthållare Göran Karlsson och Östgöta provinsialloges provinsialmästare Magnus Engström sken ikapp.

Helena Carlquist med maken Dag, ordförande i IIIxIII, som hade skäl att vara mycket nöjd den här dagen. Mer lyckat kan knappast ett jubileumsfirande bli!

Inger Engström och Lars von Knorring fann varandra under middagen.

Den vackra Brunnssalongen i Medevi är en av landets bäst bevarade 1700-talsmiljöer och bidrog att jubileumsmiddagen blev en upplevelse för de 150 gästerna.

21

Jubileum

Återuppväckt frimureri i Finland fyllde 100 år Text & Bild: Kim Isaksson

Över 400 personer deltog i Sjätte fördelningens 100-årsjubileum i Helsingfors i oktober.

Efter att Sverige så nesligen förlorade sin östra rikshalva – det vill säga Finland – till Tsarryssland efter kriget 1808-1809 blev det ett abrupt slut på frimurarverksamheten i den gamla rikshalvan. I oktober firade dock den Sjätte fördelningen 100 år av återuppväckt verksamhet med pompa och ståt. Över 400 personer, bröder med eller utan sällskap, hade hörsammat kallelsen till 100-årsjubileet i Helsingfors som naturligtvis innehöll både en solenn akt och festbankett med efterföljande dans till svängig musik.

Genast efter krigsslutet när Finland blev ett ryskt storfurstendöme måste Svenska Frimurare Orden upphöra med sin verksamhet på grund av politisk-administrativa svårigheter och eftersom medlemsantalet drastiskt hade sjunkit.

Det skriver Tom Waselius i sin ytterst digra historik ”100 år av gemenskap – och 167 år dessförinnan” – en koloss på långt över 500 sidor och utdelad till samtliga bröder inom Sjätte fördelningen. Officiellt lades verksamheten ner 1813 och 1822 utfärdade tsar Alexander I dessutom ett påbud i vilket ”all så kallad hemlig verksamhet, såsom frimureri, uttryckligen förbjöds i det ryska kejsardömet.” Intressant i sammanhanget, skriver broder Tom, är att tsaren själv var frimurare sedan 1803!

Tydligen påverkades han av krav från den mäktiga ryska ortodoxa kyrkan.

Brödrakedjan står stark Trots tsarens förbud recipierade ett flertal

finländska bröder under 1800-talet i frimurarloger i Sverige och övriga europeiska länder, till och med i USA. Många av dem var sjökaptener.

Efter att Finland blev av med det ryska oket 1917 och blev en självständig stat randades nya tider. S:t Johanneslogen S:t Augustin återinvigdes den 3 april 1923 – det fanns alltså orsak till en jubelfest nu i oktober!

I sitt tal till festpubliken undrade kapitelmästare Henrik Wikström varför man firar jubileer. Och svaret är i korthet: för att hedra och minnas; att fira prestationer; att skapa samhörighet och gemenskap, att visa tacksamhet och att bevara kultur och tradition.

– Jag tycker att alla dessa fem aspekter på jubileum på ett utmärkt sätt knyts samman i vår historik över de gångna 267 åren. Den är en hommage, en hyllning, en akt av vördnad och respekt för Orden, dess verksamhet och alla bröder som varit, som är och som skall komma. Vårt jubileumsår ger oss en särskild orsak att påminna oss om att vår brödrakedja står stark och innesluter i sig både synliga och osynliga medlemmar, både närvarande och frånvarande bröder, alla de som funnits i vår synliga krets och alla som i dag är i den, sade han.

All anledning att fira Sista ordet – hur annars? – fick Ordens Stormästare Christer Persson som i slutet av sitt tal överräckte en ljusstake med ett tänt ljus åt broder Henrik med förhoppningen att ljuset aldrig mer skall slockna.

– Vi har all anledning fira att det i år är 100 år sedan verksamheten inom vår 22

Orden kunde återupptas här i Finland.

Vi skall påminna oss om att verksamheten här i Finland daterar sig tillbaka ända till 1756. Vi har gemensamma rötter i det tidiga frimureriet, vi är en och samma Orden och vi delar en gemensam historia.

Broder Christer noterade att 100 år är en lång tid, att många bröder har passerat förbi och att vi i dag har ett helt annat samhälle än det man hade för 100 år sedan. För att sätta samhällets utveckling de senaste 100 åren i ett mera begripligt perspektiv av människans framsteg tog han upp sin mobiltelefon.

– Den moderna människans allt i allo, vår mobiltelefon: tv, radio, film, böcker, spel, bankaffärer, börsaffärer, kamera för både bilder och film och dessutom kan man ringa med den. Tänk er skillnaden, tänk er vilken utveckling vårt samhälle genomgått och det går bara fortare och fortare. Teknisk utveckling är bara ett exempel. Hur kommer allt att te sig för våra barn och barnbarn? Jag säger bara AI så förstår ni hur jag tänker. ”Vi börjar i afton!” Åter till nutiden konstaterade Stormästaren att alla jubileumsfiranden har tre dimensioner, så även detta – vad som varit, var vi står i dag och vad som komma skall.

– Den 1 januari är vi (Sjätte födelnngen) inne i det etthundraförsta året och då är det tid att fortsätta på den upptrampade stigen – framtiden tillhör oss – vi skall forma den.

Men mina bröder, vi väntar inte till januari. Vi börjar i afton! Det är ett stort ansvar, men glädjen att utföra det är större! X

Akademiska sångföreningen och damkören Lyran underhöll med sång under jubileet.

Stormästare Christer Persson talar till jubileumsgästerna.

Förutvarande kapitelmästare Tom Waselius presenterade den historik på över 500 sidor som han skrivit över den nuvarande Sjätte fördelnings verksamhet – och 167 år före det.

Sjätte fördelningens kapitelmästare Henrik Wikström (till vänster) i samspråk med Stormästaren Christer Persson och förutvarande vikarie för Ordens högste prelat Bengt Klemets. Bakom honom fördelningens förste deputerade kapitelmästare Jean Gallen.

Högtidligt värre. De nordiska nationalsångerna klingade högt och fritt under festbanketten. I mitten kapitelmästare Hnerik Wikström och på andra sidan bordet Stormästare Christer Persson och förutvarande Stormästare Anders Strömberg.

Glada festdeltagare. Från vänster. Eva Henricson, Gitta Storgårds, Karl Gustav Storgårds (ordförane mästare, S:t Johanneslogen AGL), Ylva Laurila och Timo Laurila (FDM, S:t Johanneslogen AGL) från Ekenäs.

Det var en intim atmosfär under jubileumsbanketten med höstliga färger.

23

Jubileum

Sällan har så många haft en person att tacka för så mycket

Text: Ulf Hjelting – Bild: Mats Gärdfors I 30 år har Eija Häkli arbetat som husfru i Stamhuset. Man kan utan att överdriva påstå att det är hon som håller ordning och reda i huset och även på en och annan broder. Den 27 september firades hon med en magnifik lunch i Stamhusets bankettsal.

Eija Häkli blev uppvaktad för sina 30 år i Ordens tjänst.

Stamhusets ”Första Dam” – titeln är inte helt oförtjänt, om än inte officiell. Eija Häkli finns i huset så fort det är någon verksamhet. Ofta sex dagar i veckan och ibland sju. Det mesta av arbetet utförs utan att det märks, men det skulle verkligen märkas om det inte gjordes.

Hon kom till Sverige för ett sommarjobb 1981, men blev kvar. Sedan 1993 har hon arbetat först som lokalvårdare och sedan som husfru och intendent i Stamhuset och hennes arbetsuppgifter är nästan omöjliga att beskriva med några få ord.

Hon har ett finger med i det mesta som händer i huset.

Till att börja med är det jobbet på kontoret direkt innanför Stamhusets sidoentré. Drätseldirektoriets intendentur sköttes tidigare av en frimurarbroder. Eija är den första kvinnan på denna post. Arbetet innebär bland annat programmering av inpasseringskort och nycklar som ska delas ut och kvitteras, inköp till lokaler och loger som ska faktureras. Det handlar om extern uthyrning av lokaler och att se till att lokaler ställs i ordning och återställs efteråt. Ventilationen i huset ska regleras för de olika lokalerna, beroende på vilka som har verksamhet. Bevakningen ska fungera och emellanåt sköts försäljning av begagnade frimurarringar och andra saker. Eller så hjälper hon logerna med olika syarbeten.

Traditionella kontorsuppgifter Det gäller även att ha framförhållning som husfru. Det är alltid många evenemang att hålla reda på: högtidsdagar, stipendieutdelningar, besökare, fester och även bröllopsmottagningar har förekommit. Maskinerna i köket måste fungera och rätt porslin ska vara framme.

Sedan måste Eija ha kontroll på hantverkare och reparatörer som behöver anlitas exempelvis i samband med avstädning när jobbet är klart. Därutöver finns det en rad traditionella kontorsuppgifter och redovisningsarbete.

Efter lunchen i bankettsalen, där hon bland annat förärades Kungliga Patriotiska Sällskapets förtjänstmedalj i guld, fick Frimuraren möjlighet till ett samtal med Eija. Sällan har så många haft en person att tacka för så mycket.

Vad har bidragit till att du stannat här i 30 år?

– Det är ett trevligt jobb och det händer mycket saker hela tiden. Det känns som om den där sommaren 1981 inte tagit slut än, säger Eija och ler.

Och så nämner hon medarbetarna i Stamhuset, vilka alltid ställer upp och hjälper till när det behövs.

– Jag vill passa på att tacka alla mina medarbetare och logernas ämbetsmän un24

der åren för ett bra samarbete och tacka Orden för det förtroendet som jag har fått.

Det har varit många utmaningar, men tillsammans har vi löst det mesta. Det har varit roligt att planera och genomföra olika tillställningar och jag har fått träffa och arbeta ihop med väldigt många fantastiska människor.

Du måste ha en mängd anekdoter att berätta från dina 30 år här i huset?

– Jo, men jag har tystnadsplikt. Haha.

Men vad har varit mest överraskande?

– Den här, säger Eija och pekar på Kungliga Patriotiska Sällskapets förtjänstmedalj.

– Och så allt folk, alla människor och alla fester. Det har varit en hel del privata tillställningar också.

Har du fått reda på några av Frimurarnas hemligheter?

– Ja, kanske det. Men det är ju inte några speciellt hemliga hemligheter. Eller hur?

30 år i Stamhusets tjänst. Vad händer nu?

– Nu fortsätter jag mitt arbete som vanligt men, jag tror inte att det blir hela trettio år till. Men många hoppas jag. X

Kramar utdelades i massor under firandet av Eija.

Eija blickar framåt och ser fram emot många fler år som husfru.

Lunch i Bankettsalen med ett 70-tal bröder som deltagare.

Eija delar med sig spännande anekdoter från sina år i Stamhuset.

Här i Carl XVI Gustafs sällskapsrum i Stamhuset.

En jubilar ska firas, gärna med en skål.

25

Sommarmöte

Det gavs möjlighet att se Rosersbergs slott under dagen och visningarna var mycket uppskattade. För den invigde, finns det ännu frimureriska tecken att se.

Broder Ulf Lindgren åtnjuter full uppmärksamhet av nyfikna bröder. Samtliga närvarande kunde med lätthet se en johannessal i kapellets utformning och inredning.

Trivsel, trivsel och trivsel!

Text: Michael Nielsen – Bild: Håkan Sjöström Trivsel var det klara budskapet i Stormästarens tal vid årets sommarmöte vid Rosersbergs slott. Drygt 200 bröder hade samlats en söndag i augusti, för att lyssna på intressanta föredrag, se slottet och framför allt, träffa bröderna igen efter sommarens uppehåll.

Det vackert belägna Rosersbergs slott, samt den intilliggande konferensanläggningen Tre Rosor, gav en välkomnande och ändamålsenlig inramning för årets Sommarmöte i Första fördelningens regi.

Denna minnesvärda dag inleddes med musikframträdande och därefter inledde förutvarande provinsialmästare Peter Westrup som konferencier för dagens möte.

Bröder fick ett värmande öppningstal av provinsialmästaren i Första fördelningen, broder Per Arosenius.

Dagens aktiviteter Efter inledningen så satte dagens gedigna program igång. Fem olika seminarier erbjöd en unik inblick i ämnen såsom bibeln, Hertig Carls resor i Europa, ridderlighet och vad den betyder för oss inom

frimureriet, Eckleff som person, forskningslogen av idag och slutligen värdet av att vara en fadder. Dessutom gavs det möjlighet att gå på visning av slottet. Det var en fullspäckad heldag med föredrag som gav bröderna mycket matnyttigt att tänka på, nya kontakter knöts och diskussionen var livlig under såväl lunchen på Tre Rosor som vid samlingen på eftermiddagen.

Bland de utländska besökarna fanns även den norske Stormästaren, Ragnar Tollefsen, som passade på att säga några ord om hur viktigt brödraskapet är mellan länderna och hoppades se oss på besök i Norge.

Budskapet var enkelt Slutligen talade Stormästaren Christer Persson om hur vi ska attrahera medlem26

mar och framför allt behålla våra medlemmar. Stormästaren berättade om ett möte han nyligen varit på i Danmark där frågan kommit upp på agendan, om hur de gör för att hålla Orden attraktiv. Budskapet var enkelt från dansk sida; ”Tre saker är viktiga för att bröderna ska komma tillbaka och det är: trivsel, trivsel och trivsel”.

Med det värmande och engagerande budskapet från Stormästaren och ytterligare lite skönsång, kunde dagen fylld av brödraskap, kultur, historia och andlig spis avslutas. Bröder vände hemåt med ny energi och med uppgiften om att skapa trivsel för varandra. Ty det är vi som är brödraskapet. Det hänger på oss bröder att ha kul, att trivas och att utvecklas tillsammans. X

: w ebb sh o p Besök vår n.se/butik rde frimuraro

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Ordens storintendent

STOR INTENDENTENS W EBBSHOP Julklappstips!

Tipsa gärna släkt, vänner och bekanta (samt bröder) om den öppna webshoppen som alla når via hemsidan!

Här hittar du slipsar, strumpor, manschettknappar och mycket mer. För leverans före jul, beställ senast den 13/12.

Karl XIII på Rosersberg: Boken som vår konung erhöll av Orden.

Introduktionspris: 250 kr.

Svärd: Frimurarsvärd i Ordens egen utformning. Finns i rött, svart och vitt.

Pris: 2 625 kr.

Medaljhållare: Diskret medaljhållare som skyddar din kostym eller frack från hål och slitage och med plats för kreditkort.

Pris: 150 kr.

Manschettknappar från Skultuna: Exklusiva manschettknappar, designade för den svenska frimurarorden. Finns även bröstknappar.

Pris: 945 kr.

Scarf: 100% ull med invävt kors.

Värmer under kalla kvällar.

Pris: 940 kr.

Paraply: Normalstort paraply med krokhandtag i äkta läder. Screentryck på två ställen på paraplyet: ”Svenska Frimurare Orden” tillsammans med Ordens röda kors.

Pris: 619 kr.

Necessär: Exklusiv necessär i äkta läder.

Perfekt när du reser och besöker andra loger.

Pris: 1 255 kr.

Ordens webbshop är öppen för alla och finns på frimurarorden.se/butik.

Vi hanterar betalning via Klarna. Alla priser inkl moms. På varje order tillkommer en fraktkostnad och du kan läsa mer köpinformation på Ordens hemsida.

27

Historia

Sagan om Bruno på Frimurarbarnhemmet i Blackeberg Text: Återgiven av Ingvar Fröberg

Minnesbild ritad av författaren som det såg ut i slutet av 40-talet vid matdags. Framför de uppställda pojkarna står ordningsman Sedergård vänd mot major Ryhman. De två flaggorna är Frimurarordens och den svenska.

Det här är den andra och sista delen av ”Sagan om Bruno på Frimurarbarnhemmet i Blackeberg” skriven av Bruno Blomgren och som publicerades i Brommaboken 2008 återges här ordagrant.

Fortsättning från Frimuraren 3 2023. ”Så kom dagen då jag skulle välja yrke på barnhemmet. Alla skulle dra sitt strå till stacken. Jag var mellan 10 och 11 år och bad att få komma till skoverkstaden.

Detta mötte inte något hinder. När jag var 13 skulle vi gå och läsa för prästen.

När jag var 14 skulle vi konfirmeras. Till dess gjorde jag mina konfirmationsskor.

Sedan gjorde jag ett par åt min kompis, som i sin tur sydde en kostym till mig.

Han var en styv skräddare och när han muckade från Blackeberg öppnade han eget skrädderi på S:t Eriksgatan. Sista året sökte jag mig till trädgården vilket passade mig bättre. Då slapp jag gå ner till Sjövillan med mjölken till skomästaren varje morgon. Jag trivdes väldigt bra i trädgården. Dels var det ett varierande arbete, dels fick jag vara ute.

Här på barnhemmet måste alla sköta sig, annars skulle det statueras exempel.

Tidsandan var annorlunda mot nuförtiden. Gjorde man sattyg var det ris eller rotting. Man måste ha tre varningar innan det tillämpades. Jag tror att ingen tog någon skada av detta, inte vad jag vet i alla fall. Vid ett tillfälle skulle jag gå in i dagrummet för att hämta mina läxböcker.

Städerskan hade gjort fint och jag kom inklafsandes med skitiga skor. Hon började slita mig i håret och jag blev förbannad och slog tillbaka. Styrman Isaksson hör det här livet i dagrummet. Han får tag i

mig och ger mig en snyting så jag far över hela dagrummet. Sedan läxar han upp städerskan så hon börjar gråta. Där hade rättvisan sin gång. Av detta hörde jag ingenting senare. Jag tog ingen skada.

Klockor till alla som konfirmerades I trädgården odlades mest frukt och bär.

På Kroksängens västra del odlades potatis och rotfrukter samt ärtor och jordärtskockor som gick till barnhemmets försörjning. Ett uppdrag som jag kommer ihåg var, att ihop med Harald plantera begonior, tagetes och zinnia runt rabatterna vid Ljunglöfska slottet. Gjorde man ett bra jobb fick man 10 poäng. Då fick man 25 öre i månaden.

Det skulle flaggas vid Ljunglöfska slottet då prinsessan Ingrid skulle gifta sig med kronprins Fredrik av Danmark. Det skulle se fint ut. Kronprinsen av Sverige, Gustaf Adolf, som senare var Sveriges kung Gustaf VI Adolf, var också ordförande i Frimurarorden1. Han var en hel del ute i Blackeberg. Han delade ut klockor till alla som konfirmerades. På klockans baksida stod det: Drottningen Wiktorias Fond Frimurarbarnhemmet Blackeberg.

Vi fick åka med ångbåt några gånger utåt skärgården som jag minns. Vi fick åka till Cirkus Shumann på Djurgården. Vi var också på Dramaten och såg på en del evenemang. Det fanns aldrig några dödpunkter. Clownen Charlie Rivel kom till barnhemmet och uppträdde och det var väldigt roligt. Nu är han död och begraven men minnen från den tiden lever kvar.

Kommer ihåg ett tråkigt minne från just Kroksängen. Vi höll på att idrotta och det var en kille som höll på med 28

spjutkastning, Bo Engström hette han.

Han kastade spjutet som gick i en båge ner mot en flicka som inte var nog observant. Spjutet gick genom benet och det såg otäckt ut. Flickan hette Vanja Hjort kommer jag ihåg. Ambulansen kom snabbt till plats och grejade situationen tillfälligt. Ambulansförarna var Henry Kälarne och Spånga Jim Jonsson, Sveriges förnämsta löpare på den tiden. Allt slutade lyckligt till slut.

Sköta mig på egen hand Major Ryhman proklamerade en morgon att det fanns en ledig plats på en yrkesskola på Kungsholmen som kopparslagarlärling. Fanns det någon av oss som var intresserad? Jag anmälde mig och var antagen. Kopparslagarmästaren hette Andersson. Jag började där omedelbart. Jag skulle vara där klockan 8 varje morgon. Jag fick frukost på barnhemmet på mornarna innan jag åkte till Kungsholmen.

Så kom den dagen då jag skulle mucka från barnhemmet, när jag skulle bli fri och sköta mig på egen hand. Jag blev kallad ner till slottet där major Ryhman tog emot.

Han frågade hur det kändes inför den stora dagen när jag skulle lämna tryggheten.

Han frågade om jag fick bo hos min moster i Midsommarkransen. Jag svarade att jag var välkommen. Han överlämnade en liten bok från Kristineberg, minnesbilder från den tiden när barnhemmet låg där.

Boken har jag kvar än idag. Jag tackade för den tid jag fick vistas på Frimurarbarnhemmet Blackeberg. Därmed gick jag!

Med mig fick jag en stor väska som innehöll en kostym, underkläder, 2 skjortor, strumpor, skor samt en hatt och en mös�-

sa. Jag lastade väskan på en damcykel som jag fått låna av min moster. Jag tog ajö av några kompisar och sedan gick färden mot Midsommarkransen.

Det fanns ingen hemma i Midsommarkransen varför jag satte mig att vänta, på min väska. Till klockan 1 på natten.

Då hörde jag upprymda röster från Svandammsbacken. De hade varit på bröllop.

Det var min morbror som hade gift sig.

Nåväl. De blev väldigt snopna då de såg mig sitta där. Jag hade en känsla av att jag inte passade in i bilden. Jag bodde där ett tag men trivdes aldrig.

Ingenstans att bo En dag var jag tvungen att sluta på yrkesskolan. Yrkesläraren hade gått hädan och de hittade ingen kunnig ersättare. Jag fick arbete genom arbetsförmedlingen på E.N. Eklunds Mekaniska Verkstad. Jag skulle få 16 kronor i veckan att börja med. Även jag måste ha något att leva av.

På verkstaden träffade jag en kille som jobbade där tillfälligt. Han var egentligen kock. Han hörde min belägenhet med bostaden. Du får bo ihop med mig, sa han.

Du får betala 25 spänn i månaden. Jag slog till. Killen hette Erik Lindholm och skulle mönstra på båten Gripsholm om några dagar. Jag talade om för moster Ingrid att jag hade fått bostad och flyttade från henne till Folkungagatan 110.

Den dagen kom när jag inte kunde betala hyran och jag var tvungen att rymma fältet. Jag var stamgäst på ett kafé som hette Vita Hästen på Blekingegatan. Jag talade om för ägarinnan att jag hade ingenstans att bo. Där satt en kille bland gästerna som hade hört vårt samtal. Du kan få ett tält av mig, sa han. Å, jag var väldigt tacksam. Jag tog mitt tält, åkte till Ältasjön och bosatte mig där. Jag gjorde i ordning golv till tältet, skaffade lådor och lite skålvirke, som jag gjorde i ordning ett praktiskt kök av och fick ett litet hem. Tack vare en cykel på avbetalning kunde jag förflytta mig dit jag ville.

En dag i oktober månad när jag kom ut till Älta hade någon stulit allt jag hade av värde, tältet, spritköket och mycket annat. Jag tyckte hela världen var emot mig.

Jag tog min cykel och åkte inåt stan. När jag kom till Hammarby står där en arbetsvagn vid Kolerakyrkogården. Jag går ner till ett stall där jag hittar en bal med halm, som jag placerar under vagnen. Detta blev mitt hem en tid framöver tills hösten började göra sitt intåg och det vart kyligare på nätterna.

Brunos bästa vän Marit Praestegaard, hans barnbarn Jenny Langseth, Ingvar Fröberg som sammanfattat historien och Sven-Åke Bergkvist, Riddare och Kommendör och inspektör i Barnhusstiftelsen.

Glad och lycklig Jag fick ett tips av killen som gav mig tältet att det fanns rivningsbostäder på Reimersholme, som gick att hyra billigt. Jag tog cykeln och åkte dit. Skulle tala med en som hette Andersson. Han anträffades på platsen och jag framförde mitt ärende. Han svarade: ”Du var en liten djävul.

Hur gammal är du?” ”Jag är 15 år och har ingen stans att ta vägen.” Sedan talade jag om att jag kom från Blackebergs barnhem. ”Visst ska du får en lägenhet.” Han visade mig Reimersholmsparken 12. ”Här kan du hyra. De här lägenheterna ska rivas, men det kan ta tid, kanske ett och ett halvt till två år.” Kåkarna har tillhört gamla yllefabriken.” ”Har jag råd?” ”Ja det har du säkert. Elva kronor i kvartalet grejar du nog av. Du har lite ved i vedboden till att börja med. Vatten får du hämta i en pump vid Reimersholmsbacken. Lycka till!” sa han och gick sin väg. Jag var så glad och lycklig.

Nu hade jag ett eget hem! Jag fick en säng samt en gammal byrå av en kamrat.

Av sockerlådor gjorde jag i ordning skåp i köket. Skaffade ett användbart köksbord och några stolar. Jag köpte en AGA-radio på avbetalning så jag kunde lyssna på lite förströelse. Jag bärgade en båt vid Pålsundet och satte ut en annons i DN om denna. Ägaren till båten kom ner till Reimersholme. Han sa: ”Jag tror du behöver båten bättre än jag”. Så jag fick båten. Jag använde båten för att transportera skrot.

Jag tog allt som var säljbart vid gamla Yllefabriken som låg på Reimersholme. Järnskrot, koppar, mässing, bly som jag smälte till klumpar. Det var många lass som jag rodde till skroten vid Ligna, sålde och fick bra betalt. Jag var nästan förmögen! Jag köpte kläder och vinterskor för pengarna.

Nu slutade jag på verkstaden där jag arbetade och började i byggnadssvängen på 29

Reimersholme. Contractor hette firman.

Där tjänade jag pengar så jag kunde leva ett drägligt liv.

Vedboden full Det låg timmerbröten vid Årsta holmar som jag observerade när jag var ute och fiskade. Jag selade fast en timmerstock på var sida om båten. Det var stockar som hade slitit sig från ansamlingen. De slog sönder propellrarna på stora fartyg som gick den vägen så jag gjorde en god gärning samtidigt. Jag rodde sedan mina timmerstockar till Reimersholme där jag lade upp dem på tork för vidare behandling. Sedan stod jag där på lördagskvällarna, högg och sågade så jag hade vedboden full till vintern.

Nu skulle jag kunna berätta mycket mer men då är jag rädd att det blir för långt. Den enda grabb från barnhemstiden, som är gubbe nu 2007, som jag fortfarande har förbindelse med är Hendry Holmberg. Han bor i Amerika, i Salt Lake City. Han var bas för televerket i Hogden.

Jag brevväxlar med honom. Han är lika gammal som jag och vi gick i samma klass.

Vi var även på skomakarverkstaden samtidigt på barnhemmet. Jag mönstrade, åkte in i lumpen 1944 och muckade 1946. Jag började vid Stockholms Spårvägar där jag jobbade som bussreparatör i 39 år. Det har varit ett rikt liv.

Jag vill tacka Frimurarna för att jag fick komma till Frimurarbarnhemmet Blackeberg.”

Bruno Blomgren X

1. Berättelsen, som är ordagrant återgiven innehåller här ett faktafel. Kronprins Gustaf Adolf och kung Gustaf VI Adolf var två olika personer och Gustaf Adolf var inte ”ordförande i Frimurarorden”.

Däremot var Gustaf VI Adolf Stormästare i Svenska Frimurare Orden.

ARV och GÅVOR Sedan 1912 har det som idag är Konung Gustav V:s och Drottning Victorias Stiftelse ”Frimurarestiftelsen” erhållit arv och gåvor från bl a Svenska Frimurare Ordens medlemmar.

Idag delar stiftelsen ut ca 17 miljoner kronor årligen till behövande äldre, samt till forskning inom åldrandets sjukdomar.

Många hedrar jubilarer och vid kondoleanser genom en gåva till Stiftelsen. Ditt bidrag behövs och gör nytta.

För kontakt: frims@frimurarorden.se

30

Donation

Testamente blev ny stiftelse Text: Ulf Hjelting

Inom Andra fördelningen har genom en stor testamentarisk gåva ”BengtErik Hanssons Frimurarstiftelse, Kärragårda Säteri” bildats. Stiftelsen ändamål är att ”bidraga till och förbättra logers och brödraföreningars förutsättningar, för att till nuvarande och kommande generationer av frimurarbröder sprida kunskap om den Konungsliga Konsten, samt dess tillämpning i det egna livet och i samhället”.

– Broder Bengt-Erik Hanssons avsikt med stiftelsen var att den skall ge bidrag till projekt eller andra aktiviteter som bidrar till att Frimurarordens kristna identitet kan bestå och utvecklas. stiftelsens första engagemang har varit att bidra till tryckningen av Frimurarens Bönbok, berättar stiftelsens ordförande Ulf Berwill, som var nära vän med donatorn under fyrtio år.

I stiftelsen stadgar står att stiftelsen ska bidra till att öka frimurarbrödernas kunskap i och förståelse för mystik och symbolik i den Konungsliga Konsten och dess idéhistoriska sammanhang och till att en vidsynt och odogmatisk förståelse av den kristna grunden för Orden främjas, så att bröder uppmuntras i att själva formulera sin tro.

Kärlek till orgelmusiken Med Andra fördelningens närhet till Danmark finns särskilt angivet att stiftelsen gärna skall ge stöd till samverkan med den Danska Frimurarorden. Förutom förmögenheten till stiftelsen testamenterade broder Bengt-Erik Hansson även sin flygel (Steinway & Sons) samt en digital orgel med två manualer och pedal till S:t Johanneslogen Kärnan i Helsingborg, där de numera står i Johannessalen. Som ett uttryck för hans stora kärlek till orgelmusiken skall stiftelsen årligen arrangera en orgelkonsert i antingen Kristianstad eller Helsingborg. Stiftelsens valspråk är Ignis Christi in Corde Meo (Kristi eld i mitt hjärta) som även var broder Bengt-Eriks personliga valspråk.

Bengt-Erik Hansson Broder Bengt-Erik levde hela sitt liv på

Bengt-Erik Hansson hyste stor kärlek till orgelmusiken. Porträtt från 1993 av Per Engström.

Kärragårda Säteri strax norr om Ängelholm. I ungdomen utbildade han sig till kyrkomusiker och verkade som det under ett antal år i olika församlingar i nordvästra Skåne. Tidigt hade han ett stort intresse för orgeln och byggde själv upp Tåstarps kyrkas gamla orgel på sin gård i det rum som så småningom blev S:t Johannes kapell. Genom influenser från inte minst Gunnar Rosendal, ”fader Gunnar”, blev han medlem i den Gammalkatolska kyrkan som han 1979 prästvigdes för. Hela 31

livet hade han ett stort läsintresse med ämnen som religionshistoria, mystik och frimureri i centrum, men återkom gärna till sin favoritförfattare Herman Hesse.

Broder Bengt-Erik blev frimurare 1983 i S:t Johanneslogen Kärnan där han även var ämbetsman. I Skånska Provinsiallogen recipierades broder Bengt-Erik i grad VIII 1992 och grad IX erhöll han vid en kammarreception i sitt hem 2017 av dåvarande provinsialmästaren Christer Persson. X

Ny arbetsgrupp

Handbok och stödgrupp för riskoch missbruk

Text: Johan Groth Under brödramåltiden väcker en broders uppförande oro. En annan broder stör arbetet i loge eller brödraförening. Förklaringen kan vara riskbruk eller missbruk. Nu finns en arbetsgrupp i Första fördelningen som stöttar enheter kring dessa frågor.

Arbetsgruppens medlemmar (från vänster): Patrik Hultgren, Mauro Pliscovaz och Peter Åström.

Ett initiativ från S:t Johanneslogen Västmanland belyser viktiga frågor kring riskoch missbruk och erbjuder stöd till enheterna i frågor kring hur vi som Orden, enhet eller enskild broder kan agera, om vi tror att en broder inte verkar må bra och möjligen har ett missbruksproblem.

Ett behov och ett initiativ – Det hela började med ett antal ärenden som vi behövde hantera. Vi hade en dialog med provinsialmästare Per Arosenius och blev inbjudna till ett OM/O-möte. Det visade sig att många av deltagarna kunde berätta om oönskat beteende i sin enhet, berättar Patrik Hultgren, medlem i arbetsgruppen.

– Alla har inte haft möjligt att arbeta med frågor kring risk- och missbruk. Vi lyfte på locket och fann ett behov av stöd

och rådgivning, fortsätter Peter Åström, även han medlem i arbetsgruppen.

Arbetsgruppens medlemmar Patrik, Peter samt Mauro Pliscovaz, samtliga från S:t Johanneslogen Västmanland, beslöt att utifrån sina egna erfarenheter lyfta frågorna kring risk- och missbruk. Alla tre har chefserfarenhet och tillsammans representerar de tre perspektiv: präst, socialtjänst samt hälso- och sjukvård.

Resultatet av gruppens arbete är handboken ”Vägledning risk- och missbruk”.

Handboken är avsedd att ge stöd till dem som har en ledande befattning i Orden.

Den innehåller bakgrundsinformation, råd och checklistor.

Ett viktigt ansvar Risk- och missbruk påverkar oss alla. Det 32

kan handla om en broder som inte mår bra eller uppför sig på ett sätt som uppfattas som oönskat av övriga bröder. Det kan handla om ämbetsmän som är påverkade vilket skapar en negativ upplevelse för recipienten.

Vägledningen utgår från ett antal etiska överväganden. Den enskilda brodern behöver bli sedd och uppmärksammad. Enheterna behöver skapa förutsättningar så att alla känner sig välkomna. Orden har ett varumärke som behöver värnas.

Det är viktigt att skapa en balans mellan förnuft och samvete. Det handlar inte om förbud utan om att ta hänsyn och göra gemensamma ställningstaganden.

Ansvaret hamnar naturligt i linjeorganisationen där OM/O har en central roll.

Det blir viktigt med metodstöd kring hantering av risk- och missbruk. Här kommer vägledningen in.

Samtidigt är det viktigt att betona att Orden vare sig kan eller får ta på sig det ansvar som åligger kommuner och regioner. Ordens och brödernas roll är att vara ett stöd.

Vad kan enheten göra?

Det finns mycket en enhet kan göra, till exempel ta fram riktlinjer för hur vi agerar när vi är i tjänst eller hur vi hanterar så kallad överservering.

Andra åtgärder är att se till att det finns alkoholfria alternativ som serveras på lika villkor. Ett konkret exempel är loger som serverar alkoholfri snaps så alla kan skåla i samma dryck. Det handlar också om att sätta rutiner och arbetssätt så logen är redo när något inträffar.

Vad kan jag göra?

Hur kan en enskild broder agera för att förebygga risk- och missbruk? Patrik och Peter svarar: – Våga prata! Våga fråga! Våga lyssna!

Då kommunicerar du att du har sett, är orolig och att du agerar utifrån omtanke.

Utöver detta kan du kontakta OM/O eller caritasgruppen.

Avslutande ord Bröderna och brödragemenskapen är Ordens viktigaste byggstenar. Därför måste alla känna sig välkomna och sedda. Alla kan bidra genom att fråga, bryta befintliga alkoholnormer och informera caritasgrupp och OM/O. Vägledningen finns tillgänglig för alla som vill ta del av den. Arbetsgruppen gör gärna en dragning för de enheter som vill veta mer och nås på: riskbruk.svea@frimurarorden.se X

Utbildning

Ordens nya ordförande mästare och ordföranden har varit på ledarskapsutbildning i Stamhuset.

Utbildning med fokus på medlemsvård Text: Olof Sköld Varje år genomför Ordens ledning, med Utbildningsdirektoriet som ansvarig, en utbildning för nya ledare inom vår Orden. I år infann sig 27 nya ordförande mästare, ordförande och deputerad provinsialmästare i Ordens Stamhus för att få lära känna Ordens ledning och få kunskap och kännedom om vad ämbetet innefattar, samt få möjlighet att bygga ett värdefullt nätverk.

Första helgen i september år 2023 var det återigen dags för den årligen återkommande utbildningen för nya ordförande mästare och ordförande inom Orden. I år samlades 27 bröder och glädjande nog var alla åtta fördelningar representerade.

Arrangör för OM/O-utbildningen är Utbildningsdirektoriet (UD) under ledning av ordföranden Sune Lindh. Ordens Stormästare Christer Persson hälsade välkommen och öppnade seminariet. Utöver

Stormästaren deltog övriga fyra ledamöter i presidiet samt flera andra ledande befattningshavare inom Orden, till exempel Ordens uppsyningsmästare.

Utvecklar och behåller Utbildningen genomförs i ett utvecklat och uppskattat upplägg som innehåller presentationer av Ordens verksamhet, grupparbeten och inte minst tid för samtal, visning av Stamhuset och gemensamma måltider. Fokus på årets utbildning var medlemsvård, det vill säga hur vi tar hand om, utvecklar och behåller våra bröder.

Bland första dagens programpunkter gavs det även möjlighet att diskutera om den ”perfekta logesammankomsten” finns och hur den i så fall ser ut. Söndagens program fokuserade på den kristna tron och Bibelkunskapens betydelse för Ordens framtida utveckling under ledning av vikarien för Ordens högste prelat. Ett pass om arkiv, 33

bibliotek och litteratur genomfördes passande nog i biblioteket.

Inhämta kunskap Rollen som ledare inom vår Orden är mycket viktig och ansvaret är stort. Därför är det viktigt att veta att man inte är ensam i sitt arbete. Genom att delta i utbildningen får man möjlighet att skapa kontakter och skapa ett nätverk där man kan finna stöd och stöttning i sitt arbete med den egna enheten. Man får också en möjlighet att lära känna Ordens ledning och få information om övriga centrala funktioner som kan vara en viktig hjälp där ritualerna inte ger svar på alla frågor.

Som ett andra steg i utbildningen får deltagarna möjlighet att inhämta ytterligare kunskap under ett ledarskapsseminarium som genomförs antingen i oktober 2023 eller den 2–3 mars 2024. X

OHP:s Reflexioner

Frimureri och bön – går det ihop?

Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat – Bild: Mats Gärdfors

Som du vet har Svenska Frimurare Orden tagit fram och utgivit Frimurararens Bönbok. Tanken är att alla i Orden skall ha tillgång till ett exemplar och kunna använda sig av de böner som finns där.

Helt enkelt en hjälp och ett stöd för att be.

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

Visst är det fantastiskt att Orden satsar kraft och pengar på detta projekt. Jag tror inte att det finns så många ordenssällskap i vårt land – om ens något – som gjort en liknande satsning. Stormästaren skriver sakligt i bönbokens inledning att vår Orden är ingen kyrka, vi har inga sakrament, men bönen passar utmärkt in i en frimurares liv.

Men detta med bön är ibland känsligt.

Vi svenskar är ofta inte bekväma med att be när andra ser det. Gärna ber vi men oftast i mörkret eller i kammaren. Kommer man utomlands är det inte ovanligt att det är tvärtom. Man kan se hur människor ber offentligt. I de öppna kyrkorna samlas många för bön. Det är inget konstigt eller märkligt med detta. Men så är det inte här hos oss. Och ändå är det säkerligen många som ber och det är bra. Ibland behöver vi

lite hjälp i detta arbete. Bönboken är här ett utmärkt redskap.

Att vara nitisk i bön I Ordens Allmänna Lagar (Kap 2 § 3) står det att en frimurare skall ”vara nitisk i bön.” Vad menas med detta? Kanske är det så enkelt att vi ska be och att bön är något som fördjupar och stärker vår relation med vår himmelske Fader. Det är en fantastisk uppmaning till oss. Var finns en liknande uppmaning i vårt samhälle idag?

I skolan vet vi att bön sedan länge är borttaget. Många äldre bröder kommer ihåg hur det var en gång i skolan. Dagen inleddes med morgonbön och avslutades med välsignelsen. Så var det på många ställen men togs bort på 1960-talet. Vid skolavslutningar i kyrkorna idag kan prästen uppmanas att inte be eller välsigna. I de 34

flesta hem finns idag ingen gemensam bön - så var det en gång. Att be aftonbön med sitt barn sker nog men är säkerligen inget allmänt. I kyrkorna och i den kristna undervisningen uppmanas vi förstås att be.

Konstigt vore annars! Korum med bön hålls även inom försvarsmakten.

Men vi har också denna uppmaning i vår Orden. Som frimurare vet vi att bön i olika former är något som hör till vårt ordensarbete och är en naturlig del av detta i många stycken.

Bordsbön När vi är samlade till måltid inom Orden så uppmanas talmannen att leda de församlade i bordsbön, oftast både före och efter maten. Många möter nog bordsbön för första gången när man är med vid en måltid efter en loge i Svenska Frimurare

Orden. Det ligger mycket i att vi ber om välsignelse över det vi skall äta. En tacksamhet och en tanke för att vi har mat och även en tanke för de som saknar detta. Bordsbönen är ett memento att vi skall komma ihåg och vara tacksamma för det dagliga brödet. Det är även en bön i ”Fader vår” (Vårt dagliga bröd giv oss idag eller Ge oss idag det bröd vi behöver). Den sista tidens naturkatastrofer och krig visar oss på hur skört allt kan vara och bli på kort tid. Det dagliga brödet är ingen självklarhet för många människor i vår värld.

Varför be?

Frågan måste förstås ställas: varför vi ska be? Det är nog så att människor har använt bönen i alla tider.

Självklart under olika former och uttrycksätt men bönen har funnits där. En del vill förklara detta med att vi försöker skydda oss med besvärjelser (riter och böner) mot det okända och otrygga. Så lätt kan man inte förklara eller bortförkla-

ra bönen. Ser man det positivt så finns det något inom oss människor som manar och driver oss till bön.

På kristet språk säger man att detta är den förbindelse vi har genom skapelsen med vårt ursprung, med Gud själv. Kyrkofadern Augustinus (353-430) sa så här: ”Mitt hjärta är oroligt till dess det finner ro – i dig.” Detta är en av anledningarna till varför vi ber.

Vi är inte tvingade att be. Men det är en förmån vi har och får bruka. När jag ber är jag inte ensam i min glädje, inte ensam i mina bekymmer. Det ligger också något stort och värdefullt i att kunna be för andra människor, min familj såklart men också de som finns i min närhet. I den nya bönboken finns böner för olika tillfällen i livet, men också en bön inför loge, för adepter, för faddrar och för vår Orden.

En bön som jag själv fastnade för är skriven av nordens apostel Ansgar: ”Herre, om det behagar dig att göra ett under, så gör mig av nåd till en god människa.” X

I Ordens Allmänna Lagar (Kap 2 § 3) står det att en frimurare skall ”vara nitisk i bön.” Vad menas med detta? Kanske är det så enkelt att vi ska be och att bön är något som fördjupar och stärker vår relation med vår himmelske Fader. Det är en fantastisk uppmaning till oss. Var finns en liknande uppmaning i vårt samhälle idag?

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

35

ORDENSRINGAR FRIMURARRINGAR

Small 7.200 :-

Medium 8.800 :-

Omarbete med eget guld 2500:Vikt ca. 9 gr. Bredd: 6 mm.

Omarbete med eget guld 3000:Vikt ca. 11 gr. Bredd: 6,3 mm.

Frimurarkula

Large 15.200 :-

Omarbete med eget guld 3500:Vikt ca. 19 gr. Bredd: 8,5 mm.

Frimurarkula

Guld 18 k 30.000 :-

Förgyllt silver 925 9.500 :Vikt ca. 18 gr.

Mått ihopfälld: 15 mm/diam Mått utfälld: 28 x 38 mm.

Vikt ca. 27 gr.

Mått ihopfälld: 15 mm/diam Mått utfälld: 28 x 38 mm.

ODD FELLOW

Matriark 3.200 :-

Patriark 4.800 :-

Omarbete med eget guld 1500:Vikt ca. 4 gr. Bredd: 5,2 mm.

Omarbete med eget guld 1800:Vikt ca. 6 gr. Bredd: 6 mm.

REBECKA

Small 2.400 :-

Omarbete med eget guld 850:Vikt ca. 3 gr. Bredd: 4,8 mm.

Medium 3.200 :-

Omarbete med eget guld 900:Vikt ca. 4 gr. Bredd: 6,3 mm.

För att beställa: Maila: info@guldsmedjan-snarberg.se Ring: 036 - 16 38 00 Webbshop: shop.guldsmedjan-snarberg.se För övriga ordensringar lämnas offert

36

Vitguldstillägg 600 :-

Large 4.800 :-

Omarbete med eget guld 950:Vikt ca. 6 gr. Bredd: 7,1 mm.

Biblisk historia

Gideon – Herrens stridsman Text: Markus Hagberg – Bild: Wikimedia Commons I ett tidigare nummer av Frimuraren porträtterades Mose. Han fick uppgiften att leda israeliterna ut ur fångenskapen i Egypten tillbaka till ursprungslandet. Denna gång får vi en inblick om vem Gideon var och hur han verkade.

När Mose hade dött strax innan intåget i Kanaans land efterträddes han av Josua, som blev ett slags militär ledare. Under Josuas ledning erövrades landet från de folkgrupper som bosatt sig där i israeliternas frånvaro, och israeliterna delas därefter upp i tolv stammar som alla fick ett eget landområde.

Efter erövringen kom folket att styras av domare. I praktiken var väl dessa lokala hövdingar. Gud lät till en början inte folket få någon kung – han ensam skulle vara deras kung. Senare ändrades ju detta i och med att Saul utsågs till folkets första kung. Efter Saul kom David och Salomo, och med dem byggandet av templet och centraliseringen av all kult till Jerusalem. Ättlingar till Abraham En av Domarbokens poänger (vilken för övrigt kan sägas vara en genomgående tanke i hela Gamla testamentet) är att när Israel håller sig till Guds bud och befallningar, då går det bra. När man bryter mot dem, då går det dåligt. Ett av de sätt som folket straffas på är att andra folk anfaller dem.

Stridslyckan är emot israeliterna så länge de inte omvänder sig till Herren, men när de gör så, då vänder det, och det blir seger.

En av domarna som vi läser om i Domarboken är Gideon. Han var bland annat inblandad i stridigheter med en folkgrupp som kallas midjaniter. De gjorde också anspråk på att vara ättlingar till Abraham, och befolkade området ner mot Röda havet. När Mose såg Gud i den brinnande busken befann han sig i just Midjans land.

Från början hade Gideon 32 000 soldater, men gång på gång sade Gud åt honom att skicka hem soldater så att det slutligen endast återstod 300. Soldaterna fick var sin basun och en fackla som brann i en lerkruka. Gideon fick order av Gud att anfalla den långt större och starkare fienden mitt i natten. Gideon och hans män närmade sig midjaniternas läger, blåste i basunerna och ropade ”För Herren och för

Gideon”. Därefter slog de sönder sina lerkrukor. När 300 eldar flammade upp på alla sidor om fiendens läger fick dessa panik och flydde.

Vän från fiende Under Domartiden var det inte bara strider mellan olika folk, utan också inbördes strider mellan de israelitiska stammarna.

I Domarboken beskrivs hur en av Israels stammar, gileaditerna, under ledning av domaren Jefta kom i strid med en annan av Israels stammar, efraimiterna, som kom från den västra sidan av floden Jordan. I en drabbning tog sig efraimiterna över floden, men gileaditerna stod då där och väntade.

För att skilja vän från fiende använde gileaditerna folkens olika dialekter, närmare bestämt ordet Schibbolet. Gileaditerna uttalade ordet med ett sje-ljud, efraimiterna med ett s-ljud. Genom denna metod kunde 42 000 man infångas och avrättas. I Domarbokens tolfte kapitel läser vi: Gileaditerna spärrade vadställena över Jordan för efraimiterna, och när någon av de flyende efraimiterna ville gå över floden frågade gileaditerna: ’Är du efraimit?’ Om han svarade nej sade de: ’Säg Schibbolet!’ Om han då sade ”Sibbolet”, därför att han inte kunde uttala ordet rätt, grep de honom och högg ner honom vid vadstället. Vid detta tillfälle stupade 42 000 efraimiter”. (Dom 12:5-6) Judarna under Jesu tid Bibeln anger inte någon direkt orsak till striden mellan gileaditer och efraimiter.

Oavsett så innebar dessa konflikter på sikt att Efraim upphörde att existera som enskilt område och blev Samarien. Efraimiterna var alltså anfäder till samaritanerna, en folkgrupp som judarna under Jesu tid avskydde, vilket liknelsen om den barmhärtige samariern visar.

Tillbaka till Gideon. Han har kommit att bli urtypen för en underdog, en som slår ur underläge och vinner trots att alla odds är emot. I Domarbokens kontext är poängen att det var Gud som stred för Israel och Gideon, och då spelade det ingen roll hur många fienderna var, och hur få Gideons män var.

37

Domaren Gideon vrider ur det daggstänkta fårskinnet.

Under svensk stormaktstid använde man gärna Gamla testamentets berättelser, och man identifierade gärna Sverige med Israel. Ibland kallades till och med Sverige för ”Guds Israel i Norden”. Under 30-åriga kriget var det lätt att tänka på Sverige och den svenske kungen som Gideon när man jämförde med den kejserliga övermakten.

Sveriges sak är Guds I Gustaf II Adolfs fältpsalm dyker referenserna till Gideon upp. I psalmens första vers heter det ”Förfäras ej du lilla hop, fast fiendernas larm och rop från alla sidor skalla!” I den andra blir det än tydligare: ”Din sak är Guds: gå i ditt kall och i hans hand dig anbefall, så räds du ingen fara. Hans Gideon skall än bli spord, som Herrens folk och Herrens ord skall manligen försvara.” Slutligen i den tredje versen sägs det klart att Sveriges sak är Guds och att man därför kan vara säker på segern. Så långt stormaktstidens svenska föreställningsvärld.

Berättelsen om Gideon säger samma sak som Paulus uttrycker i Romarbrevet: ”Om Gud är för oss, vem kan då vara mot oss?” (8:31). X

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott KLIPPER I BITAR BOG OCH BÅG NATURSAMHÄLLEN

PROVOCERA

OSTHÄRSKARE HÅLLER PÅ PLATS

DUNKLA

2

ÖVER PÅ VÄGEN

6

VISMAN KORTA DAGAR KASTAR TILLBAKA

ÄR SOM DOM PRATAT FÖR LÄNBGE

ANVÄNDA HANDTAG

SPELPLATS BLIVIT HAR KOLL UNDERPÅ UPP- KÄND LAGAN SKÖNJA

HIMMELSKT VÄSEN KONTROLLUTSKOTT

OFÖRSTÖRD

5

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna.

RIVA OMKRING

DJURBILAR POSITION

GÄCKANDE STÅR FAST VID

UTRYMME FÖR BAKEN

SOM INGÅR I FINNS VERK SOCKERSORT FRIST STICKA

YVIG

SÖKER DÅLIGA VÄSTGÖTAORT

SOM EN ÖVERRASKNING

4

ÄMNES-

DEL 60-TALSREFORM MEDALJPLATS

BLÅST

RIVA

UPPVÄRMD KRÅKMAT STÅUTBYTE PLATS FÖR TUSAN

BEHÖVA LITE ÄLDRE DANSINSTRUMENT

SÄTTS SIST

1

EKORRE

ORKA MED

INTRÄFFA INGEN MODERN PERSON

KÖPKRAFT NIA

FATTAS PÅ KOPP

FARA I LUFTEN

3

LÄGGA GRUNDEN FÖR SKOTT

TÄTT INTILL

PALMFRUKT

ETTA

GENLJÖD

LÖPER LÄNGS VÄGEN

BINDEMEDEL I FÄRG

RÖR RÖR

YTUTSTRÄCKNING

UNDER KAPSEL

VISAR VEM SOM ÄR SKYLDIG

PLISSERAR

KNIP KYLVÄTSKA

ANKOMMER ANGÅENDE ANKOMST

RÄCKA RYKTAS OFTA

7

DEN SOM SKICKADE

TJÄNAR PENGAR PÅ TRAV

ÄR ALLTID SAMMA ANTAL

Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa fall, kan ge ekonomiskt oberoende.

Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla ordet till Frimuraren tillsam38

GICK ATT VIKA FÖRR

mans med namn och mobilnummer – eller skicka ett vykort till redaktören. Trisslotterna skickas digitalt. Adresserna finns i redaktionsrutan på sista sidan i tidningen.

Senast den 2 januari 2024 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss

Frimuraren för 70 år sedan

D K U L T I N G T R E O S I A A R T I K E L M T M L F E R N I S S A R O U T E R S M A L A I G L F R A M T A N D K N Å D A K O L S Y R E I S R V A G N P R A O A G I R O F E S Å G A S B R U D G U N I L S S N A R K A D R A K M A O S H Ö G T R K N A L L L E D D E R A N A R K I I M P O N E R I S A T N E K A I N R A K L Ä M T A G R O R N E O N S A N N V Y S L E V R O A D LEVER PÅ DJUPET

ÄR SON MOR TILL LÖSER SIG ALLTID

GER VINSTCHANS

BILDLIG TAL I TAL BITTERHET

TÖMDA GLAS

Meddelanden från Svenska Frimurare orden Redaktör och ansvarig utgivare Einar Gerdelius Årgång 25 Nov. 1953 Nummer 4

2 SE FRAMÅT GÖRS EFTER FÖREBILD

BLADVERK

FÖRMEDLAR MODERN TRAFIK MITT I GOLFSLAG

DRAR STRECK TILLTRÄDE

LEVER PÅ BROTT

GAS SOM HÖG BRÄNNS GLÄDJE

HANDARBETA TRALLA

RYKANDE KALLT

HÄRVA

1

VÄNDA SIG TILL

KALLAS LÄTT SAK

VITAMIN SIST I STARTEN

KOMMER MAN ÅT BAK MED

AVBITARE DELAR MED LORENTZ

PRAKTISERA

LOPP

VÄSEN

NEDGÅNG

KORTAS AV

3

GÄLLDE I ATEN

ÄR GREN PÅ TOPPEN

GÅR FÖRE FALL

PLAN

MINDRE BLAD

GICK TILL

BLÄNDA

TOTAL OREDA

TALINUPP LEDNING GÅR I RÖK

GÖR VÄRRE I ADRESS VÄRRE

5

BLIR INTE AVSTÅ INSTÄLLT

SLÅ

SKJUTER SKOTT

INFÖLL

SAKNAS DATA OM

INLEDS MED LÅNGA FLAGGNING

TIDER

ÄR INGET FÖR EN MAN

DRIVA

4

HADE BRA ÖVERSYN

EN AV TVÅ

VÄSNAS PÅ RYGG

Redaktionellt Redaktören beklagar det dröjsmål i utgivningen av tidskriften, som ånyo uppstått av olika anledningar, och ber vänligen om överseende härför.

Det nu föreliggande häftet, nr 4/1953, som redaktionen hoppas skola komma prenumeranterna tillhanda före jul, avses att följas av ett dubbelhäfte, nr 5 – 6/1953, utkommande under förra hälften av januari 1954.

Det är redaktionens förhoppning att med nästkommande årgång kunna utsända häftena i mera regelbunden tidsföljd.

Einar Gerdelius

DE GER ENERGI

HAR DJUR OCH VÄXTER

FÖR FISK I DISK

GÖRS DET MED GÖR VISSA SOMMAR DON

MÄRKNING HAR TAGGIGA VÄXTER

GER ETT GLATT INTRYCK

ÖVERSYN

FLÄTVERK RINGAR I KOLON

MOTSATSLED RÖRÄMNE

FLYTTHJÄLP

HAR KUL

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Tom Björkman, Larry Servin och Anders Wassberg som angivit rätt lösning: Komik.

De tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Passion for homes

Svenska Frimurare Ordens Stormästare önskar alla bröder

Fastighetsmäklare i samverkan

God jul & Gott nytt år!

Mina varmaste lyckönskningar inför det kommande året.

Christer Persson

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se 39

Notiser

”Att uppfinna framtiden” – en akademisk konferens om Andersons Constitutions (1723) vid universitetet i Cambridge Text: Andreas Önnerfors Mellan den 24 till 26 september anordnade den engelska forskningslogen Quatuor Coronati No. 2076 (UGLE) i samverkan med Queen’s College vid universitetet i Cambridge en akademisk konferens. Temat var ”Inventing the Future” och tog sin utgångspunkt i 300-årsjubiléet av James Andersons The Constitutions of the Freemasons (1723), det verk där frimureriets idéer för första gången skildrades i tryck.

Konferensen samlade forskare och deltagare från hela världen.

I ett höstvackert Cambridge samlades i slutet av september deltagare till en akademisk konferens. Anledning var högtidlighållandet av The Constitutions, frimureriets första programskrift som fyllde 300 år.

Till konferensen hade bjudits akademiska forskare och väl meriterade frimurareforskare som delade med sig sin kunskap om olika aspekter på upplysningstidens historia och idéer som manifesterar sig i The Constitutions.

Utåtriktade sammanhang Under hela 2023 har 300-årsjubiléet firats, först med ett speciellt möte i storlogen i London där även en film med titeln ”Inventing the Future” släpptes (se UGLE:s YouTube-kanal). Den är mycket värd att ses i olika utbildnings- och utåtriktade sammanhang och förklarar arbetet och tankarna bakom The Constitutions.

Museum of Freemasonry hade även kure-

rat en hel utställning på temat och en egen hemsida www.1723.com lanserades.

Dag ett på konferensen ägnades åt verkets spridning och påverkan i Frankrike och Skandinavien. I ett unikt samarbete mellan danska, svenska, norska och isländska forskningslogerna presenterades en gemensam panel om den svenska ritens konstitutionella tänkande, allt sedan Scheffers första regler 1738 till den isländska storlogens bildande. En artikel om den svenska ritens relation till The Constitutions utkommer i nästa Acta Masonica.

Det moderna frimureriet Under dag två briljerade brittiska forskare i att sätta verket och dess upphovsmän i dess samhälleliga, kulturella och politiska kontext. Storbritannien befann sig i början på 1700-talet i en omfattande förändring: unionen med Skottland, upprepade jakobitiska uppror och en ny dynasti skapade en 40

ny politisk verklighet, samtidigt som Newton och andra vetenskapsmän och filosofen Locke drev idéutvecklingen radikalt framåt. London blev efter stadsbranden 1666 Europas största stad och påverkades starkt av hugenotternas immigration från Frankrike. I denna mylla fann det moderna frimureriet rik näring. Sist men inte minst flyttade dess idéer även över Atlanten.

Mänskliga rättigheter Dag tre ägnades åt utvecklingen i den revolutionära eran och det faktum att trots toleransens och de mänskliga rättigheternas födelse i Frankrike och det nya landet USA levde många barriärer vidare inom frimureriet, till exempel exkluderingen av svarta. Allt som allt visade konferensen värdet i att sammanföra den akademiska forskningen med den frimureriska historien. Föredragen kommer att ges ut av QC lodge i en särskild volym.

Notiser OHT-gruppens årssammankomst i Kalmar Text: Guy Catani – Bild: Guy Catani & Yngve Rådstedt OHT-gruppen inom Svenska Frimurare Orden samlas årligen till en sammankomst på någon ort i Sverige eller Finland. I år stod Kalmar frimurarsamhälle värd för samlingen.

Torsdagen den 31 augusti träffades 19 OHT-bröder, de flesta med respektive, i Kalmar för en trevlig samvaro med intressant program och broderlig samvaro. En internationell fläkt på mötet var att den danske OHT-brodern Kasper A. Tare Jespersen deltog i sammankomsten. Årets sammankomst började med ett logebesök i grad I för bröderna i S:t Johanneslogen Carl. Under tiden samlades damerna till en gemensam middag med ett intressant föredrag om ”Regalskeppet Kronan” på Glasverandan i Frimurarhotellet.

Logen, vilken genomfördes på ett värdigt och varmt sätt, leddes av logens ordförande mästare broder Mattias Mild, som nog hade lagt ner mycket arbete med att ”drilla” sina ämbetsmän till en ”välklingande orkester och kör”. Efter logen samlades bröderna till en delikat brödramåltid i sann broderlig anda.

Stadsvandring i gamla Kalmar Fredagen inleddes med Föreningen OHTgruppens årsmöte under van ledning av ordföranden Göran De Geer. Mötet var väl planerat och agendan genomgicks med flyt och schwung. Årsredovisningen godkändes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2022. Styrelsen omvaldes i sin helhet likasom bröder revisorer jämte suppleanter. Mötet beslöt även att nästa års årssammankomst hålles i Uppsala 13 - 15 september 2024.

Efter årsmötet gjorde vi en kort stadsvandring i gamla Kalmar under ledning och guidning av broder Bengt Bengtsson, Riddare och kommendör. Det märktes nog att broder Bengt, ordförande för Kalmar Stads Hembygdsförening, var väl påläst och kunnig i stadens historia.

Unik helhetsupplevelse Efter stadsvandringen åkte vi ut till Kläcke­berga gård, där vi möttes av broder Per Dahlberg med fru, de nuvarande ägarna av den anrika gården. Historien bakom Kläckeberga gård leder tillbaka ända till 1300-talet och huset har byggts om i omgångar, under olika tidsepoker. Huset

Brodern och kakelugnsmakaren Per Dahlberg berättar om renoveringen av Kläckeberga gård och den jättestora öppna ugnen.

i sin nuvarande form uppskattar man är från 1780-talet, tiden då frimuraren Henrik Gustav Ulfenklou med familj huserade på gården. I Riddarsalen på gården pryds väggarna av Johanniterordens vapensköldar. En av broder Pers hobbyer är att samla på bland annat Johanniterordens sköldar.

Husets hjärta var redan på 1870 talet, liksom nu, det gamla köket med den stora eldstaden. Broder Per, en tidigare banktjänsteman från Köpenhamn, sadlade om från tjänstemannalivet till kakelugnsmakare och har varsamt och pietetsfullt renoverat Kläckeberga gård. Vårt besök avslutades med en läcker lunch med närmat från gården.

På eftermiddagen besökte vi den mycket omtalade digitala Monet-utställningen på Kalmar slott, en verkligt fantastisk upplevelse! Monet & Friends Alive-världsutställningen var verkligen mer än en vanlig konstutställning, en unik helhetsupplevelse, där Claude Monet och 14 andra stora impressionisters konst fick liv.

Gemensam middag Årets OHT-sammankomst avslutades sedan på fredagskvällen med en gemensam middag med damer och inbjudna ordförande mästare och bröder med damer från både SJL Carl och SAL Gustaf Adolf.

Ingen OHT-sammankomst utan OHT golf, som spelades redan på onsdagen den 30.8. på den vackra Kalmar Golfklubbs bana vid Kläckeberga viken. Broder Gunnar Nyström korades till årets OHT golfmästare. Päivi Aitkoski-Catani vann damklassen.

Ett varmt och broderligt tack till alla kalmarbröder för en fin och minnesrik OHT-sammankomst.

41

När media hör av sig – informera alltid informations­ direktoriet Media hör regelbundet av sig till Orden med olika typer av förfrågningar.

Ibland för att göra en granskning av någonting som man menar är kopplat till vår Orden och ibland vill man kanske rapportera om något bra som Orden har gjort eller kanske försöka berätta om vår verksamhet på ett nytt sätt.

I varje enhet inom Orden är det den som leder enheten som har ansvaret för enhetens information.

Lokala massmediakontakter får enligt gällande regelverk (AI 2:2016) hanteras av en loge och regionala massmediakontakter får hanteras av en fördelning. Förfrågningar från rikstäckande medier hanteras av informationsdirektoriet.

För Orden är det viktigt att ha god överblick av vilka kontakter med media som äger rum. Den information vi får in från Ordens olika enheter hjälper oss att utforma framtidens mediastrategier. När en mediakanal tar kontakt med dig eller din enhet, gör det till en god vana att informera Informationsdirektoriet, gärna innan eventuella intervjuer äger rum.

Informera därför alltid även informationsdirektoriet när du eller din enhet har en kontakt med media som gäller Svenska Frimurare Orden. Informationsdirektoriet erbjuder råd och stöttning i mediafrågor.

Vi vill uppmuntra alla Ordens enhetsledare att ta del av AI 2:2016, som reglerar Ordens kommunikations- och informationsarbete. I detta dokument finns bra tips och instruktioner för hur man kan skapa bra relationer till media.

Med vänliga och broderliga hälsningar John Fahlnaes Ordens överarkitekt Ordförande i informationsdirektoriet Telefon: 08-463 37 11 E-post: o.id@frimurarorden.se

Notiser Stipendieutdelning & konsert i Göteborg Text och bild: Hans Björkborg

Fullsatt i ordenshuset under konsert med stipendieutdelning.

Välgörenhet är en mycket angelägen uppgift inom frimureriet, som alla vet. Eller åtminstone borde veta. Att vi delar ut stora belopp varje år är ett faktum och det rör sig om ett antal miljoner. I Göteborg sker utdelningen i september varje år och omfattar forskningsbidrag och stipendier.

Alltihop sköts inom ramen för Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg.

Ungefär fyra miljoner delades ut, varav lejonparten gick till forskning avseende barns- och äldres sjukdomar. Resterande delades ut till unga talanger inom musik och teater.

Den 8 oktober ägde sedan en konsert rum med en del av musikstipendiaterna.

– Vi behöver musik! inledde provinsialmästaren Gillis Edman.

Cirka 130 personer kom till konserten och Pelarsalen var därmed fullsatt. Det blev en dundrande succé och man kan bara konstatera att de musikstuderande är oerhört begåvade och skickliga. Föreställningen gick i två akter och däremellan serverades förfriskningar och tilltugg, även detta mycket uppskattat.

Åminnelseandakt vid Frimuraregraven Text och bild: Sven-Åke Bergkvist För tredje gången samlades frimurarbröder till åminnelseandakt vid frimurargraven på Norra begravningsplatsen. Ordens Stormästare inledde andakten med minnesord över de bröder som gått bort det senaste året inom Svenska Frimurare Orden. Ordens högste prelat Johnny Hagberg ledde andakten och en särskild åminnelse riktades till heder av de tre bröder som hittills gravsatts: Conney Eriksson, Thomas Böös och Ingmar Börjesson. Andakten hedrades även av besök av Ragnar Tollefsen som är Stormästare i Den Norske Frimurerorden. Åminnelseandakten är öppen för alla och kommer nästa gång att äga rum den 16 september 2024 klockan 10.00, samma dag som SFMO:s åminnelsehögtid.

Frimuraregraven är tillgänglig för alla frimurare och närmast anhörig. Gravplats kostar 5 000 kronor och bokas genom inbetalning på SFMO:s bankgirokonto: 700-0045

Frimurarbröder samlade vid Frimuraregraven. Stormästarna i den svenska och norska frimurarorden, Christer Persson och Ragnar Tollefsen flankerar gravstenen.

42

Filmer från Orden Under pandemin väcktes idén inom Göta provinsialloge om en adventskalender med korta filmade inslag. Allt presenterades för Ordensledningen och 2020 presenterades 24 korta filmer i en adventskalender för bröderna via Ordens hemsida. I år blir det advents- och julfilmer i ny tappning omfattande fem filmer.

Musikföreståndare Attila Gracza vid pianot under inspelning av jul- och adventsfilmerna.

Nytt upplägg för årets advents- och julfilmer Text: Ulf Hjelting – Bild: Anders Lindström

– Nu är vi förbi pandemin. Men det finns ett värde i att fortsätta att utvärdera adventskalendern. Bröderna har i år fem lite mer genomarbetade filmer att se fram mot. Fyra under adventssöndagarna och en avslutande på juldagen. I de fyra första filmerna medverkar två bröder i varje film, där de talade inslagen varvas med musik. I den femte filmen medverkar Ordens Stormästare och Ordens högste prelat, berättar Magnus Molander, som är projektledare för advents- och julfilmerna.

I årets filmer har det arbetats mer på innehållet.

– Första adventskalendern hade lite lösa tyglar och alla fördelningar skulle vara med.

Så blir det inte i år.

Vad har du själv för erfarenhet av att filma och redigera?

– Jag är det udda fåret i det här arbetet. För mig handlar det om ett livslångt långt intresse för film och filmarbete.

Hur mycket arbete är det med varje avsnitt?

– Planeringen för årets filmer började i augusti. Förplaneringen inför varje film är mellan två till tre timmar. Sedan tar det cirka två timmar att filma varje del. Efter det återstår redigeringen som tar cirka två dagar för alla fem filmer och resultatet blir en film på mellan åtta och tio minuter.

När kan vi bröder ta del av denna adventskalender med filmer?

– Allt börjar första advent och återkommer sedan varje advent plus juldagen. Filmer kommer att finnas på hemsidan utan att man behöver logga in för att se dem. Ingenting av innehållet kommer att beröra det som händer “mellan klubbslagen” i loge och filmerna kan delas med både nära och kära.

Hur ser det ut inför 2024? Återkommer adventskalendern även då?

– Så lång har vi inte tänkt än. Efter årets arbete kommer vi att göra en utvärdering och vi jobbar år från år med vad bröderna uppskattar. X

Broder Jörgen Nyman bakom kameran i Tenala kyrka i Finland.

43

ARV och GÅVOR Sedan 1753 har det som idag är Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm erhållit arv och gåvor från bl a Svenska Frimurare Ordens medlemmar.

Idag delar stiftelsen ut ca 24 miljoner kronor årligen till behövande barn och ungdomar, samt till forskning inom barn- och ungdomssjukdomar.

Många hedrar jubilarer och vid kondoleanser genom en gåva till Stiftelsen. Ditt bidrag behövs och gör nytta.

För kontakt: sfbs@frimurarorden.se

44

Stormästaren

Mina bröder!

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare

Foto: Mats Gärdfors.

har varit 500 år sedan Gustav Vasa den 6 juni 1523 valdes till Sveriges kung vid riksmötet i Strängnäs och 50 år sedan vår Ordens Höge Beskyddare Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf tillträdde sitt ämbete som Sveriges kung och statschef.

Året då våra bröder i Finland, vår Sjätte fördelning, firar sitt 100-årsjubileum börjar gå mot sitt slut. Det har varit många högtidliga och festliga inslag i detta jubileum och jag har haft förmånen att få vara med på några av dem.

Egentligen är vår verksamhet i Finland mycket äldre än så. Den äldsta logen i fördelningen är S:t Johanneslogen S:t Augustin, som grundades redan 1756. Årets firande utgår ifrån det år då verksamheten återupptogs 1923, tiden efter det ryska styret, första världskriget och efter att Finland 1917 utropat sig som en egen stat.

Sveriges kung Det var en svår tid med stora utmaningar för befolkningen, men med många bröders hängivna arbete lyckades man återuppta verksamheten i logen.

Om all denna historik kan man läsa i det förnäma bokverket ”100 år av gemenskap – och 167 år dessförinnan” av broder Tom Waselius.

Två andra stora jubileum under året

Hertig Carl Vid en högtidlig ceremoni på kungliga slottet fick jag möjligheten att gratulera Kungen till jubileet. Ordens gåva utgjordes av en bok om Karl XIII på Rosersberg tillägnad Kungen på hans 50-årsjubileum.

Kopplingen frimureri – Rosersbergs slott är genom hertig Carl, senare Karl XIII mycket stark. Alla bröder känner till hertig Carls bidrag till utvecklingen av våra ritualer som från år 1800 benämnes det Svenska Systemet, samma system som vi använder ännu i dag.

Boken om Karl XIII på Rosersberg finns att köpa genom storintendentens webbshop, som du finner på Ordens öppna hemsida, till ett introduktionspris som årets julklapp för endast 250 kr.

Rosenhanska palatset Kommande år har vi ett annat mycket viktigt jubileum att notera. Då är det 150 år sedan Orden inköpte vårt nuvarande Stamhus på Blasieholmen i Stockholm.

Under många år hade Orden sitt första Stamhus i Rosenhanska palatset, numera Svea Hovrätt. Trots att detta palats byggts ut flera gånger konstaterade man i början på 1870-talet att det var för trångt.

I oktober 1874 inköptes av greve Hamilton palatset på Blasieholmen för 300 000 kronor och det gamla stamhuset såldes till staten för 325 000 kronor.

Det nya Stamhuset byggde ut och anpassades för verksamheten och i januari 1877 kunde Ordens dåvarande Stormästare Kung Oscar II inviga det kompletta Stamhuset.

Extra insamlingar Mitt senaste utlandsuppdrag som Ordens Stormästare var ett besök hos bröderna i

45

Supreme Council i Tallinn för att deltaga i deras annual communication. Närheten till den store grannen i öster känns mycket påtagligt. Estländarnas stöd till befolkningen i Ukraina är omfattande för man känner deras situation, som man själv upplevt det för inte så länge sedan.

Jag är glad att i många enheter se att man fortfarande gör extra insamlingar till Ukrainas lidande befolkning. Mitt besök i Estland har påmint mig om hur viktigt vårt stöd är och även om det inte är anbefallt vore det bra om ännu fler enheter fortsätter med extra insamlingar och stödjer de organisationer som vi vet gör ett bra arbete i Ukraina, Läkare utan gränser och Act Svenska Kyrkan, i Finland Kyrkans utlandshjälp.

Det är en kall vinter i annalkande i Ukraina. Låt oss ge den lidande befolkningen lite av vår värme!

Brödravårdens år Frimurarens bönbok, som kom ut till enheterna i början på terminen, har tagits emot mycket positivt och den första upplagan är snart slut. Men det kommer fler meddelar Ordens administrator, så ha tålamod och invänta leverans.

Vi avslutar återtagandets år med att konstatera betyget väl godkänt (så heter det kanske inte längre). Vi har kommit en bra bit på vägen att återta de positioner vi hade 2019. Det har hänt mycket positivt i våra enheter och siffrorna i statistiken går åt rätt håll. Vi är på rätt väg, mina bröder, men vi är inte framme ännu.

Jag är övertygad om att den bästa vägen framåt är att vi på alla sätt, i alla enheter, i alla sammanhang, på alla nivåer, varhelst frimurare samlas, skall vårda våra bröders väl.

Därför går vi in i nästa år med under benämningen brödravårdens år.

Jag vill att alla bröder skall känna sig sedda, hörda och bekräftade. Det blir mina slutord när jag nu önskar dig en riktigt God Jul och ett lyckosamt Gott Nytt år 2024! X

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 2.999;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar • Vi lagerhåller alla storlekar • Levereras inom hela Norden • Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 4 Årgång 96 ISBN 1651 - 35766

Redaktör: Ulf Hjelting Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Tidning nummer 1 2 3 4 Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43 Utgivning vecka 11 20 40 50

Bildredaktör: Mats Gärdfors

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se Bostadsadresser uppdateras nu via SPAR Orden får nu adressändringar för samtliga medlemmar från Statens personadressregister (SPAR). Ändringen berör endast medlemmar som tillhör enheter i Sverige och gäller alltså inte medlemmar i 6. fördelningen.

Det betyder att inga svenska medlemmar längre behöver eller kan uppdatera sin bostadsadress via Ordens hemsida. Uppdatering av din adress i Ordens medlemssystem, FMS, kommer att ske automatiskt om du byter adress.

För övriga frågor gällande adress kontakta din loge.

Ansvarig utgivare: John Fahlnaes, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Björn Stenemo, VPL Guy Catani, SCF Magnus Olovsson, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 14 500 ex, 4 ggr/år

46

Så skriver du för Frimuraren Spontana bidrag till tidskriften Frimuraren mottages med glädje. Instruktioner om hur du går tillväga finner du på följande adress: https://frimurarorden.se/ sa-skriver-du-for-frimuraren Eller genom QR-kod:

Inplastning av Frimuraren Frimuraren levereras inplastad till Sjätte fördelningen i Finland, vilket är ett krav från den leverantör vi använder.

I nuläget finns ingen av oss känd distributör som löser leveransen av kvartalsmagasin från Sverige till Finland utan inplastning. Inplastning är ett krav även de gånger Frimuraren innehåller bilagor eller ibladningar.

Frimurarna i samhället

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2023

ningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende.

Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse kunde under 2022 lämna bidrag på närmare 15,3 mkr; huvuddelen, 12,2 mkr, gick till geriatrisk forskning.

Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forsk-

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

47

Avsändare: Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

En Private Banker nära dig Hej, vi jobbar som Private Bankers i Handelsbanken. Hos oss kretsar allt runt dig. Hela tiden. Vi finns här för dig och din familj, med trygga och omtänksamma råd för hela ekonomin. Vare sig det handlar om vanliga banktjänster, familjejuridik eller avancerade placeringsalternativ.

Med stabilitet och hållbarhet som grund erbjuder vi lösningar som står sig över tiden och i konkurrensen. Mina kollegor och jag finns på över 200 platser i Sverige, och även i Luxemburg. Var du än väljer att möta oss får du exklusiv förmögenhetsrådgivning med gedigen analys och ett personligt engagemang.

Välkommen till oss – du också.