Så fungerar orden / Presidiet, del 2 : Ordens sigillbevarare och kansler

Text: Johan Groth Bild: Mats Gärdfors

Ordens sigillbevarare och kansler, OSK, leder och samordnar arbetet inom Ordens centrala organisation. OSK är också ledamot av presidiet, ledamot av och föredragande i Högsta rådet samt en av Ordens nio högsta ämbetsmän. Tillsammans med Stormästaren tecknar han Ordens firma.

I en så omfattande verksamhet som Svenska Frimurare Orden uppstår ständigt frågor inom områden som ekonomi och fastigheter, juridik, iT, säkerhet, administration, verksamhetsutveckling och så vidare. Här kommer Ordens stabsorganisation in, en verksamhet som ytterst leds av Ordens sigillbevarare och kansler, OSK.

– Vårt uppdrag är att hantera den här typen av frågor på central nivå.

Stabsorganisationens fokus är dels att vara tillgänglig som stöd och support för linjeorganisationen, dels att se till att Orden rör sig i den riktning som Stormästaren pekat ut, säger Christian Storck som tillträdde som Ordens sigillbevarare och kansler den 1 juli 2024.

Låt oss börja med att titta närmare på hur Ordens stabsorganisation är uppbyggd. För att förstå vad den omfattar kan man se Orden som bestående av tre delar.

Den första delen är Ordens högsta ledning. Den består av Stormästaren, presidiet – som vid sidan av Stormästaren är Ordens högsta representativa organ – samt Högsta rådet som är Stormästarens rådgivande församling.

Den andra delen är linjeorganisationen. Den består av de åtta fördelningarna inom vilka alla loger, brödraföreningar och frimurarklubbar verkar. Varje fördelning leds av en provinsial- eller kapitelmästare.

Den tredje delen är Ordens stabsorganisation.

– För den som har erfarenhet från civilsamhällets större organisationer fungerar Ordens stabsorganisation precis som i ett företag eller på en myndighet. Våra uppgifter är att stötta linjeorganisationen och Ordensledningen samt att identifiera behov och problem och föreslå lösningar på dessa.

Stabsorganisationen utgörs av fem direktorier och fem avdelningar. Varje direktorium och avdelning har ett tydligt ansvarsområde. uppdragen omfattar allt från att bereda förslag till beslut som ska fattas av Stormästaren till att tillhandahålla service och stöd inom sitt sakområde (se faktaruta på sidan 33). Stabsorganisationen arbetar också med att göra utredningar, bedriva verksamhetsutveckling och att initiera nya ärenden som Ordens sigillbevarare och kansler kan föredra i presidiet samt i Högsta rådet inför Stormästarens beslut. en viktig uppgift för Ordens stabsorganisation är att vara tillgänglig för dialog och råd för fördelningarna, loger och brödraföreningar.

Kontakter med stabsorganisationen kan vara informella eller formella. informella kontakter välkomnas för att kunna ge råd i olika frågor, till exempel ekonomi-, fastighets-och ritualfrågor eller hur ett visst ärende ska hanteras. Den kan vara starten för att få ett beslut i en viss fråga. Förväntan på en informell är att den ska resultera i ett råd, men innebär aldrig ett beslut.

En tydlig organisation

Formella kontakter tas för att få ett beslut i en viss fråga. en enskild enhet som har ett formellt ärende till Ordens Stormästare eller en fråga som ska behandlas inom Ordens Stabsorganisation ska ta kontakten via sin provinsial- eller kapitelmästare. Denne bifogar sitt yttrande och skickar ärendet vidare till Ordens stabsorganisation för behandling. när beslut har fattats går det samma väg tillbaka.

– Det kan låta formellt men det är viktigt att provinsial- eller kapitelmästaren och hans kansli vet vad som händer i enheterna och har möjlighet att bidra med sina synpunkter och tankar i olika frågor.

Prioriterade frågor just nu är att öka stabsorganisationens samverkan med gruppen av provinsial- och kapitelmästare, Pm/Km-gruppen, så att verksamheten får det stöd som efterfrågas samt att öka Ordens förmåga att genomföra de initiativ vi väljer att starta. För att lösa dessa uppgifter kommer fokus att ligga på att öka samarbetet och samverkan inom Ordens stabsorganisation.

– Vi kommer inom den nya stabsorganisationen att arbeta fram nya arbetsformer som tydliggör roller och ansvar, säkrar beslutsförmågan och skapar förutsättningar för ett hållbart engagemang, förklarar Christian.

Bred erfarenhet såväl i det civila som inom Orden

Christian har en bakgrund som civilingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. efter examen har han framför allt arbetat inom iT-området i rollerna som projektledare, chef samt organisationskonsult i egen firma.

Vandringen som frimurare började 2003 i S:t Johaneslogen La Lumière där han varit talman, bevakande broder, deputerad mästare och ordförande mästare. År 2016 blev Christian sekreterare i det som då hette planeringsdirektoriet vilket ledde vidare till uppdrag som inrikeschef, storsekreterare och kanslichef och nu alltså Ordens sigillbevarare och kansler.

Sedan år 2019 är Christian pensionär vilket ger gott om tid att ägna sig såväl åt Orden som åt familjen med hustru, barn och barnbarn. Den tid som finns kvar ägnas åt träning.

Ordens sigill?

Hur är det då med Ordens sigill? Christian berättar att det mycket riktigt finns ett sigill.

– I gamla tider skulle alla officiella skrivelser och beslut från Orden förses med Stormästarens sigill. Det var Ordens sigillbevarare och kanslers uppdrag att förvara sigillet mellan signeringarna och att se till att bara den rättmätige Stormästaren använde sigillet, säger Christian. en modern form av sigill används fortfarande på förordnanden och diplom som Stormästaren utfärdar.

Annars är det vanliga namnunderskrifter som gäller men Ordens sigillbevarare och kansler kontrasignerar fortfarande alla Stormästarens beslut. På så sätt säkras firmateckningen inom Orden.

Avslutningsvis är det viktigt att komma ihåg att Ordens stabsorganisation finns till för att fungera som ett stöd för verksamheten inom Orden.

– Vårt uppdrag är att hjälpa till. Vårt huvudfokus ska vara att vara tillgängliga och stötta linjeverksamheten på bästa sätt. Vare sig det handlar om rituella eller praktiska frågor, om att starta en ny enhet eller lösa ett problem med en fastighet eller något av våra iT-system så finns vi där, avslutar Christian Storck. X