Rasslande Kedjan lockade media i Finland

Text och bild: Kjell Mazetti

En trevlig och sedan många år återkommande aktivitet är den utfärd för motorcykelintresserade frimurare som äger rum varje sommar. I år gick turen i österled och i Finland väckte den 37 man starka kortegen positiv uppmärksamhet. Tidningen Frimurarens tidigare redaktör, broder Kjell Mazetti, delar med sig av sina intryck från resan.

Det var varken skandalrubriker eller olyckstillbud som skapade intresse bland dem som såg kortegen i städer och på landsvägar. nej, den stora gruppen motorcykelåkande frimurare fick åskådare att tipsa tre lokala tidningar där gruppen drog fram. Borgåbladet, nya Östis och Loviisan Sanomat kom på besök och en lokal radiostation som dessvärre inte hade någon reporter tillgänglig hörde av sig till gruppledaren, andre deputerade kapitelmästaren (aDKm), Kenneth Jönsson för intervjuer och fotograferingar.

Intervjuplatserna visade med önskvärd tydlighet att rasslande Kedjan är långt ifrån sådant som skinnvästar vanligen förknippas med. Den första intervjun skedde vid besöket på Borgå Domkyrka, vilken förutvarande ordförande mästaren (fOm) erkki Tuormaa livfullt kåserade kring.

Medier intresserade

När rasslande Kedjans egen Timo Sarkén vid Svartholms fästning berättade om svenskarnas genom tiderna största maritima seger dök två tidningars journalister och fotografer upp och gjorde sitt jobb.

Men rasslande Kedjans årliga träff handlar inte om tidningsreportage. nej, det är mötet med likasinnade bröder och erfarenhetsutbytet både när det gäller den frimurariska resan, motorcykelupplevelserna och livet i allmänhet som står högst på dagordningen och självklart även arrangörens ansträngningar att skapa en upplevelserik och omväxlande vecka för deltagarna.

Detta år var det Kenneth Jönsson, andre deputerade kapitelmästare i Stor Capitlet, som tagit på sig värdskapet för rasslande Kedjans fjärde besök i Finland. Till sin hjälp hade han bland andra Jörgen Björkman som hjälpryttare och Timo Sarkén som historiepresentatör.

En chans att prata av sig

Det blev en vecka med mängder av upplevelser. efter incheckning på måndagen träffades de 37 deltagarna för det som det vanligen brukar finnas för lite av, nämligen möjlighet att prata av sig. en tanke till de fem som var anmälda, men tvingats avstå, skickades också med den gamla hälsningen ”De på vägarna farande och de icke närvarande”… och så vidare. men för de flesta av oss blev det en tidig kväll på grund av att många hade både en färjeresa och ett antal mil i sadeln för att komma till Hotell uninen i Lovisa.

På tisdagen samlades alla vid fulltankade hojar för den första utflykten till Borgå Domkyrka. eftersom vi är av lite olika ålder och kanske också föredrar olika hastigheter hade guiden två förslag till resväg till Borgå. Vi samlades därför vid ”kanonen” nedanför domkyrkoberget för gemensam färd på kullerstensgator upp till kyrkan där förutvarande ordförande mästaren (fO m ) i S:t Johanneslogen Tyrgils erkki Tuormaa väntade för att berätta om denna märkliga kyrka som har platser för kyrkobesökare i tre etage, inte helt vanligt.

Här vid Svartholms fästning dök två av företrädarna för den tredje statsmakten, pressen upp, och ville ha intervjuer och ta bilder.

Spännande anhalter

Efter ytterligare några mils körning och transport på färja anlände vi till Pellinge Bistro för en underbar lunch bestående av fisksoppa med ett saftigt hembakat bröd som tilltugg. Hemresan på snirkliga vägar förde oss till Pernå, födelseort för mikael agricola, Finlands motsvarighet till reformatorn Olaus Petri, som bland annat anses vara den som översatte Bibeln till finska.

På kvällen fick vi avnjuta en supé på Degerby Gille, i Lovisas äldsta hus byggt 1695 och förmodligen nordens äldsta icke kyrkliga byggnad.

Onsdagens utflykt till Strömfors bruk fick ett första stopp på Svartholms fästning. Timo Sarkén berättade om den största maritima segern i Sveriges flottas historia. På bruket hade änkenåden Virginia Forselles – som drev bruket i 57 år på 1800-talet – ett framträdande i kyrkan. nej, någon änka från nain det var hon inte, dock klädd i den utstyrsel en änka skulle bära vid den tiden. Även denna dag fanns två ruttalternativ tillbaka till hotellet, ett kort och ett lite längre, för den som ville njuta av landskapets skönhet. efter lunchen besökte vi Fortums showroom och fick en utmärkt föredragning om hur Finland fick sitt första kärnkraftverk, som i dagarna fått förlängt tillstånd för drift till 2050.

Förvandlingen

Därefter skedde resans märkliga förvandling. 37 mc-förare i säkerhetsställ av Goretex eller skinn, med eller utan väst, förvandlades till stilrena logebesökare i svart kostym med vit skjorta och passande slips. efter en bussresa till Borgå blev vi väl mottagna av S:t Johanneslogen Tyrgils ordförande mästare Patrik Wackström. Dessutom gästades logen denna kväll av kapitelmästaren Henrik Wikström. Det skulle visa sig att ett par svårslagna rekord skulle noteras, dels kunde man duka terminens avslutade måltidsloge till över 60 gäster (dubbelt det vanliga antalet), dels passerade insamlingen till de behövande 450 €, det vill säga över 5000 SeK. Även rasslande Kedjans bidrag till Tyrgils caritas nådde femsiffrigt belopp omräknat i svenska kronor.

Besök i tre kyrkor

På torsdagen besöktes Stor Sarvlax Herrgård med anor från 1450-talet, som visades av frimurarbrodern Oliver michelsson. Han berättade att gården donerats av de sista ägarna till Litteratursällskapet och att avkastningen på de 300 hektaren odlingsbar mark och 13 000 hektaren skog räckte till att underhålla fastighet och byggnader.

Vi gjorde även ett kort besök vid den vackra forsen Langenkoski, dit tsaren alexander iii skickade sina laxfiskare för att själv sedan dra upp laxen ur sumpen och låta tsarinnan laga fisksoppa.

Efter en lunch i Kotka kördes de sista kilometrarna för denna träff till hotellet, vars bastu kom till användning innan kvällens supé i restaurang Fylla (som på finska inte alls har den svenska betydelsen) vilket kändes extra bra denna kväll inför fredagens hemresa.

Det blev en härlig vecka som trots hot om regnskurar gav både sol och uppehållsväder. Detta kanske på grund av det gamla talesättet; att om man besöker tre kyrkor kommer inget regn. Vi besökte för säkerhets skull fyra! X