Frimuraren nr 3, 2022

Frimuraren Garibaldi

Frimurarna och pandemierna

Ny storintendent och nytt lager

Frimuraren tidskrift för svenska frimurare orden | nr 3 | 2022

Tema: Ordens älgörenhetsarbete

V

Välkommen

till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg.

Frimurarsalongerna En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker.

Välkommen till Frimurarsalongerna!

Förmånliga priser för frimurare.

Visa upp ditt medlemskort.

Ett av Göteborgs största sortiment av öl och whisky.

Dagens lunch och After Work.

Södra hamngatan 31 Tel: 031- 13 20 22 www.golden-days.se

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

2

Innehåll

Bild: Tomas Karlsson.

I detta nummer

Broder!

Tänk att äntligen kunna träffas utan några restriktioner! Att äntligen kunna ses i loge, samtala över en måltid eller bara ta en kopp kaffe tillsammans efter en givande logekväll.

Dock… pandemin är inte över. Tro inget annat.

Jag har själv förlorat två goda vänner i denna pandemi. En tog emot mig med öppna armar när jag som nytillträdd och något förvirrad redaktör för första gången besökte Stamhuset. Han guidade glatt mellan våningar och de olika salarna. Och bistod även när det behövdes fotograferas. Vi ringde varandra med ojämna mellanrum. Han berättade om sina besök på loge i utlandet och jag om arbetet med tidningen. Sista inlägget på Facebook kom från Södersjukhuset. Gerth, jag kommer att sakna dig så länge jag lever.

Mina år innan frimureriet har bland annat bestått av ett omfattande hobbymusicerande där jag gjort allt från att spela på syltiga pizzerior till att uppträda på festivaler som Peace and Love i Borlänge. Bandmedlemmarna har varit åtskilliga i allt från att spela blues, AC/DC-covers och engelsk pubrock (läs Dr Feelgood) till ickepolitisk proggmusik. Anders och jag fick aldrig möjlighet att spela ihop, men vi umgicks i samma musikerkretsar. För honom var covid bara en vanlig influensa och vaccinet ett sätt för myndigheterna att styra oss. Vi delade kanske inte alltid samma syn på chemtrails och UFO:s, men vi respekterade varandras åsikter. Hans ”Jag ska berätta för dig hur det egentligen fungerar” möttes av mitt ”Visst!

Give me your best”. Efter en vecka i respirator stängdes den av. Lungorna fungerade inte längre. Begravning i april i år. Det var ju bara en vanlig influensa.

Frimuraren Garibaldi enade ett splittrat Italien

4

Sju tankar om att göra en barnbibel

6

Kors och tvärs på Öland

10

Den andra sidan av medaljen, frånsidan

14

Ett festligt besök i Berlin

16

Sommarmöte i Byxelkrok för Ölands Frimurarklubb

19

Kolera, Spanska sjukan, corona – frimurarna och epidemierna

20

Sommarmöte på Rosersbergs slott

26

Fördelningsdagen – En succé!

28

Åminnelsedagen vid Norra begravningsplatsen

30

Rättelse

30

Recension: Udda komediserie om uppdrag från Gud

31

Ny storintendent och nytt lager

32

Tema: Ordens välgörenhetsarbete

Nej! Det här är ingen vanlig influensa och hur den påverkar är högst individuellt.

Personligen vill jag inte förlora fler kamrater till ett dödligt virus.

Caritas i Fjärde fördelningen – vad och varför?

40

Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg

42

Tredje fördelningens stiftelser och fonder

43

Frimurarlamm i Karlstad

43

Caritashjälp transporterad till Ukraina

44

I varje nummer

Så, iakttag fortsatt försiktighet, så får vi alla en framtid tillsammans. Både i loge och utanför.

Vi ses och hörs igen när det lackar mot Jul. Allt gott!

Ulf Hjelting Redaktör

Korsord

36

Ordens högste prelat: Följ med och se!

39

Stormästarens sida: Du är varmt och broderligt välkommen tillbaka efter sommaruppehållet!

46

Redaktör: Ulf Hjelting 070-441 69 10 Änggatan 62, 702 24 Örebro frimuraren@frimurarorden.se

Annonser: Pierre Dunbar 070-765 51 12 Ripvägen 2 Strömma, 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Materialstopp den 24 oktober 2022.

Materialstopp den 24 oktober 2022.

3

Omslag: Insamlingsbössa för frivillig kollekt.

Bild: Mats Gärdfors.

Historia

Frimuraren Garibaldi enade ett splittrat Italien Text: Bo Pettersson Bild: Wikimedia Commons Gerillakrigaren och frihetskämpen Giuseppe Garibaldi hyllades som en nationalhjälte redan under sin livstid för sin kamp att ena Apenninska halvöns många småriken till ett samlat Italien. Än i dag bär gator och torg hans namn i alla större italienska orter och städer, och monumenten till hans ära är oräkneliga. Som uttalad idealist var han också ivrigt verksam inom frimureriet, bland annat som stormästare för storlogen i Palermo.

Före enandet bestod det som idag är Italien av flera olika statsbildningar. De dominerades av Österrikes kejsare (i norr), av Sardiniens kung (på ön Sardinien och i nordväst), av påven i Rom (mitt på halvön) och av Bägge Siciliernas bourbonske kung (i söder).

Detta var, enligt Garibaldi, en oherrans ordning. Som glödande nationalist ville han slå ihop så mycket som möjligt av det Apenninska virrvarret.

Sina känslor av den arten formade han under uppväxten i Nizza, den omstridda gränsstaden som sedermera, till hans våldsamma förtret, avträddes till Frankrike och döptes om till Nice.

Dömd till döden Vid 27 års ålder anslöt sig Garibaldi till den republikanske revolutionären Giuseppe Mazzinis frihetsrörelse och började sin krigarbana 1834 med ett misslyckat kuppförsök i den stora hamnstaden Genua. Till följd av detta dömdes Garibaldi i sin frånvaro till döden och tvingades gå i exil.

Efter att först ha hamnat i Frankrike dök han två år senare upp i Sydamerika och återupptog sin verksamhet som frihetskrigare i både Brasilien och Uruguay fram till 1848. Utan egen vinning slogs han för frihet åt andra och gjorde sig ryktbar för sin förmåga att föra befäl med djärv överraskningstaktik, mod och rättrådighet – så långt det sistnämnda kan tänkas vara möjligt i strid.

I krig mot Österrike Garibaldis rykte som befälhavare förstärktes ytterligare 1848-49 då han stred mot Österrike i Norditalien och spelade en ledande roll i försvaret av Rom och Mazzinis romerska republik mot den flyende påvens franska hjälpkår. Påven flydde till den närbelägna staden Gaeta. Efter Roms fall för-

Garibaldis hus på ön Isola Caprera.

4

sökte Garibaldi med hjälp av 4000 frivilliga nå Venedig, men han trängdes in i San Marino, där hans trupper upplöstes.

Förklädd flydde Garibaldi från San Marino via Genua till New York, där han levde först som såpsjudare, sedan som skeppare.

Till Isola Caprera Återkommen 1854 köpte Garibaldi den lilla ön Isola Caprera i sundet mellan Sardinien och Korsika. Där bosatte han sig och byggde sig ett eget hem, ett påfallande enkelt sådant som idag fungerar som museum.

Vid det laget hade Garibaldi tappat tron på Mazzinis och republikanernas förmåga att ena landet. Han satsade i stället på Sardinien och dess kung Viktor Emanuel II. 1859 deltog han som sardinsk general för en friskara i det som kallas det andra italienska frihetskriget, på nytt mot Österrike. Han stod just i begrepp att tränga in i Tyrolen då kriget hastigt avbröts genom ett stilleståndsavtal som bland annat innebar att Österrike fick avstå Lombardiet till Sardinien. Och Garibaldi blev på kuppen parlamentsledamot.

Rödskjortornas ledare Men att som politiker ge och ta i förhandlingar passade inte Garibaldis karaktär och han protesterade våldsamt när hans födelsestad Nizza och det gamla hertigdömet Savojen överlämnades till Frankrike.

Likväl åtog sig Garibaldi på våren 1860 att med den sardinska regeringens tysta välsignelse undsätta en siciliansk revolt mot Bägge Siciliernas bourbonska regim. Den expeditionen till Sicilien, med 1 067 frivilliga så kallade ”Rödskjortor”, blev Garibaldis största militära bedrift. I maj seglade han från Genua till ön Marsala, som han snabbt erövrade. Därifrån tog han sig över till fastlandet och intog i september Bägge Siciliernas huvudstad Neapel.

Tvingades avstå Rom På höjden av sin bana och med sin hängivna armé bakom sig ville han nu driva en egen politik för Italiens enande med att i nästa steg erövra också Rom. Men av Sardiniens kung och den sardinske premiär­ ministern Camillo di Cavour pressades han att avstå det företaget eftersom det hotade att dra in Sardinien i krig med påvens beskyddare, Frankrike.

Besviken drog sig Garibaldi tillbaka till sin hemö Isola Caprera och lade tillfälligt ned sin enhetskamp.

Enhet utan Garibaldis hjälp Garibaldi kom åter på banan 1862, då han startade ett anfall mot Rom söderifrån.

Men han hejdades redan i Syditalien av regeringstrupper. Fem år senare gjorde han ytterligare ett försök att inta Rom, men även det misslyckades.

1870 gick dock Garibaldis enhetsdröm i uppfyllelse på ett oväntat sätt, och utan hans medverkan. När det fransk-tyska kriget bröt ut det året stödde den italienska folkopinionen tyskarna. Många italienare anmälde sig som frivilliga på den preussiska ambassaden i Florens. När Frankrike på grund av kriget behövde kalla hem alla tänkbara trupper lämnade man också Rom åt sitt öde och den italienska armén kunde ostört angripa och besegra påvestaten. Italien var enat.

En sista överraskning Garibaldi hade däremot ytterligare en överraskning att bjuda på. När det andra franska kejsardömet kollapsade i kriget mot Preussen, efter slaget vid Sedan 1870, erbjöd han sig plötsligt att hjälpa fransmännen! Trots ett kyligt bemötande från

De röda skjortorna bars av både Garibaldi och hans soldater. Han medförde dem från Uruguay, där han kommit över ett parti avsett för arbetare i Buenos Aires slakthus.

fransk sida kämpade Garibaldi skickligt för Frankrikes räkning. Som befälhavare ledde han en frivilligarmé, Vosges-armén, som aldrig besegrades av tyskarna.

Efter den militära insatsen stillade han sig på Isola Caprera och slog in på en karriär som romanförfattare med tydlig antikyrklig inriktning. Från 1867 och fram till sin död 1882 åtnjöt han dessutom en statspension som nationalbelöning.

Garibaldi som frimurare Till sist några ord om Giuseppe Garibaldis frimureriska engagemang. Som sammanfattning kan konstateras att det var både 5

långvarigt och mycket aktivt. Han upptogs i Orden redan 1844 i Uruguays huvudstad Montevideo.

1862 utnämndes han av storlogen i Palermo till storkommendör och stormästare. 1867 deltog Garibaldi i den församling som åstadkom en förening mellan storlogerna i Palermo och Florens.

Han ville alltså ha en enad italiensk organisation även på frimurarområdet. Kort därefter blev Giuseppe Garibaldi utnämnd till hedersstormästare för Storlogen av Italien. X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Kultur

Sören Dalevi och Marcus-Gunnar Pettersson.

Sju tankar om att göra en barnbibel Text: Sören Dalevi, Biskop i Karlstads stift Foto: Öyvind Lund Illustrationer: Marcus-Gunnar Pettersson I början på 2000-talet bedrev Sören Dalevi forskarstudier vid Karlstads universitet och han disputerade 2007 på avhandlingen Gud som haver barnen kär?.

Han arbetade 2012–2016 som universitetslektor i religionsvetenskap. Hösten 2020 släpptes Barnens Bästa Bibel, en barnbibel med text av Sören Dalevi och illustrationer av Marcus-Gunnar Pettersson.

I november 2021 besökte biskop Sören Dalevi frimurarlogen i Karlstad och berättade där om sitt herdabrev, Barnens Bästa Bibel. I följande artikel redogör han för

delar av innehållet i föredraget samt besvarar några av de frågor som kom upp under kvällen.

Reformationen och barnbibeln Martin Luther skrev den första barnbibeln, Passional, redan år 1528. Det var viktigt för Luther, som gifte sig 1525 och som just själv blivit pappa, att även barn fick ta del av Bibeln. Redan då fanns det tre drag med som än idag utmärker barnbiblar: 1. Det är ett urval av bibelberättelser 2. Texten har bearbetats 3. Det är illustrationer.

6

Alla dessa tre drag är lika viktiga. Vilket urval av berättelser görs? Vilken teologi kommuniceras i textbearbetningen? Talar illustrationerna till läsaren? Dessutom har barnbiblar, liksom all barnlitteratur, två helt olika läsare: barn och föräldrar.

En poäng som man ofta missar med barn­ biblar är att även föräldern tar del av Bibeln via barnbibeln. Hundratals och åter hundratals barnbiblar har kommit ut under årens lopp. Enbart i Tyskland släpptes 226 olika barnbiblar mellan åren 1955 och 2005. Och då har man bara räknat helbiblar, det vill säga barnbiblar som börjar med skapelseberättelsen och slutar i

Nya testamentet. Barnbiblar är med andra ord några av de allra äldsta barnböcker vi känner till. Barnbiblar var för Luther helt enkelt ett sätt att sprida kristen tro till det uppväxande släktet – och till föräldrarna.

Härlig är jorden När jag började skriva Barnens Bästa Bibel hade jag bestämt en sak: Boken skulle inte bara bestå av bibeltexter – böner och psalmer skulle också vara med. I vår tid framstår det som något udda, men jag som forskat på barnbiblar vet att det historiskt sett varit det normala. Martin Luther lät till exempel sin barnbibel vara en del av en bönbok. Bön, sång och bibel hör helt enkelt ihop. När Luthers barnbibel översattes till svenska år 1600 (Nordens första barnbibel, för övrigt) så åtföljdes den följd­ enligt av ett antal böner. Därför finns det 14 psalmer, med notbild och allt, i Barnens Bästa Bibel. Vi har valt ut några av de mest uppskattade psalmerna – Måne och sol, Den blomstertid nu kommer, Blott en dag, Tryggare kan ingen vara, Oändlig nåd, Stilla natt. Och hela barnbibeln slutar med Härlig är jorden.

För det var där vi ville landa: Gud har skapat oss, och vill oss väl.

Vilka berättelser?

Bibeln i svensk översättning består av 77 böcker på cirka 2 000 sidor. Det finns med andra ord många berättelser att välja på när man ska göra en barnbibel. Och ändå måste man göra ett urval. Från början hade vi valt ut 30 berättelser. Men när jag och Marcus-Gunnar började arbetet kom vi på fler och fler berättelser som vi ville ha med. Det slutade med 40-talet berättelser. Urvalet är dock inte gjort på chans, för även om Bibeln består av 77 böcker och tusentals berättelser finns det – faktiskt – vissa texter som historiskt sett varit klassiska, berättelser som under årtusenden varit dominerande, och som var det redan på Nya testamentets tid: Skapelsen, Kain och Abel, Noa, Sara och Hagar, Jesu dop, Jesu död och uppståndelse. Urvalet i Barnens Bästa Bibel är följaktligen inte gjort på chans – vilket inte hindrar att vi gärna hade velat lägga in fler berättelser.

En översättning är alltid ett svek Att översätta en text från ett språk till ett annat är inte enkelt. ”En översättning är alltid ett svek”, som bibelöversättaren Robert Alter sagt en gång. När jag jobbade med texten till Barnens Bästa Bibel ville jag därför vara tydlig med att det verkli-

Omslaget till Barnens Bästa Bibel.

gen är en tolkning jag gjort, men en tolkning som faktiskt har sin grund i Bibelns grundtexter. Jag ville, så långt det var möjligt, återge textens struktur och känsla. I vissa texter av skapelseberättelsen står till exempel uttrycket ”Och Gud såg att det var gott” sju gånger. Men ändå inte riktigt, för sjunde gången står det ”Och Gud såg att det var mycket gott” (1 Mos 1:31). Sju är som bekant ett heligt tal i judendomen, och detta ville jag på något sätt återge.

Men min text var kortare. Därför lät jag orden ”Och Gud tyckte om det” rytmiskt återkomma i min text. Fast fjärde och avslutande gången (för fyra är också ett heligt tal i judendomen) står det: ”Och Gud tyckte om det. Jättemycket!”.

För ett tag sedan kom en barnbibel på ett stort förlag som hävdade att författa7

ren till boken återgav bibeltexterna ”utan att kommentera eller tolka, men ändå så att barn ska kunna förstå”. Det var en naiv utgångspunkt, och såklart inte sann. En översättning är nämligen alltid ett svek.

Barnens Bästa Bibel Det har stört en del att vi kallat vår barnbibel för just Barnens Bästa Bibel. Först ville vi ha titeln Världens Bästa Bok, för Bibeln är ju just det. Men den titeln var upptagen. Likaså var många andra titlar upptagna; det har kommit ut ganska så många barnbiblar under årens lopp i Sverige. Det blev till slut Barnens Bästa Bibel, en titel som dessutom är lite lagom värmländskt stöddig!

Samtidigt är det ju så, att det är Bibeln som är Boken. Och det är till Bibeln

Noa och Arken.

man ska gå på sikt, inte till vår bok. Det som finns i en barnbibel, även om den är Barnens Bästa Bibel, är ju ändå alltid en eller några personers tolkning av en text. Därför mynnar Barnens Bästa Bibel ut i ett index där man kan se varifrån i Bibeln varje berättelse är hämtad, så att barn och föräldrar kan gå vidare och läsa berättelserna direkt ur Bibeln. Världens Bästa Bibel. ”Mitt i” berättelsen Apropå Bibelns ibland sinnrika struktur: I berättelsen om den 12-årige Jesus i templet har forskare noterat att uttrycket ”där han satt mitt bland lärarna och lyssnade och ställde frågor” (Luk 2:46) i den grekiska grundtexten är placerad exakt mitt i berättelsen, och att det verkar symmetriskt medvetet gjort. Det grekiska ordet för ”mitt bland”, meso, är således ord 85 av de 170 ord som utgör berättelsen. Jesus i centrum, med andra ord. I Barnens Bästa Bibel har jag markerat detta genom att översätta ”Mitt i templet, mitt bland lärarna, satt han”.

Vi lyfter således fram ordet ”mitt bland” även i Barnens Bästa Bibel. Men jag fick ju inte till det så att det hamnade exakt mitt i berättelsen…

Gud som haver… ”Gud som haver…” är en central bön i Barnens Bästa Bibel. Den står på bokens insida, och den första berättelsen i boken mynnar ut i just den bönen. Det är en mycket gammal svensk bön; vi stöter på den i nedskriven form redan på 1700-talet. Men bönen har förmodligen ännu äldre anor. Det är helt enkelt en bön som vanliga svenskar bett med sina barn vid sängkanten under evinnerliga tider. Min mamma och pappa bad den med mig som barn. Och jag bad den själv med mina barn när de skulle lägga sig. Min förhoppning är att seden ska kunna fortsätta även i nästa generation.

Och det är därför det är så viktigt för mig att ha med bönen, centralt placerad, i Barnens Bästa Bibel. X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

8

Sören Dalevi prästvigdes 1996 och är sedan augusti 2016 biskop i Karlstad stift. Biskopens valspråk är ”Människa bland människor”.

Frimurarna i samhället Frimurarestiftelsen arbekalkningens sjukdomar tar med inriktning på de (hjärt- och kärlsjukdoäldres behov. Verksamhemar) vilket är västvärlten går tillbaka till år 1911 dens vanligaste dödsorsak då man fann ett stort beoch omvårdnadsforskhov av ett ålderdomshem. ning, det vill säga hur Konung Gustaf V, Drottman utvecklar själva omning Victoria samt Kronhändertagandet av gamla prins Gustaf Adolf stödde och svårt sjuka patienter tanken och Frimuraremed stora hjälpbehov. hemmet i Lidingö börHuvudprincipen är jade byggas i takt med att att ett forskningsprojekt, medel samlades in. Under som fortlöpande kan re1970-talet kunde samhäldovisa goda resultat, ska let erbjuda motsvarande kunna räkna med Frimueller bättre äldreboende. rarestiftelsens stöd under Lidingöhemmet avyttrafem år. Det är ett uttryck des år 1980 och likviden för insikten att all forskblev grundkapital till den ning är långsiktig. nuvarande stiftelsen, som Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2021. gavs en ny inriktning.

Stiftelsens styrelse, i samStiftelsens mål blev oförverkan med frimurarändrat att möta de äldres behov och verksamheten samhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Götehar sedan dess utövats genom att huvudsakligen stöd- borg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen ja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på bland äldre behövande, främst genom organisationer respektive ort. med denna inriktning.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentaKonung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse riska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning kan under 2021 lämna bidrag på närmare 12,3 mkr; av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långhuvuddelen, 10 mkr, går till geriatrisk forskning. siktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forsk- vården av våra äldre. ningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson Kontakta oss gärna för information om hur dina och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd geav samhället. Vidare stöds forskningen kring åderför- nom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Stiftelse Box 170, 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700-0557

9

Resa till Öland

Kors och tvärs på Öland Text och bild: Kjell Mazetti Efter en två år lång förberedelse kunde Anders Rapp på måndagen den 13 juni äntligen hälsa ett drygt 30-tal intresserade motorcykelåkande frimurare välkomna till Kalmar och Öland. Redan 2019 hade Anders fått uppdraget att ordna med kommande års aktivitet, som av coronaskäl ställdes in både 2020 och 2021.

Men återseendets glädje blev desto större när man nu återigen i vecka 24 kunde se fram mot några dagars mc-åkande, umgänge och intressanta upplevelser.

Men välkomstkänslan på Öland förbyttes dessvärre i nedstämning eftersom tre av de mycket aktiva bröderna hade parkerat sina motorcyklar för gott. De tre, Bo Lextorp, Björne Kölvik och Michael

Karmann gavs en tyst minut som avslutades med en dikt av frimurarpoeten Bo Setterlind. Måndagskvällen ägnades åt samtal om de senaste åren och frimureriska spörsmål.

På tisdagsmorgonen ställdes färden över den drygt sex kilometer långa bron till Öland och via den västra kustvägen körde man mot Norra udden och fyren Långe Erik. Anders Rapp hade planerat vägvalet så att den av turister hårt trafikerade väg 136 skulle undvikas. Vi fick därför en fantastisk resa på en spikrak gammal järnvägsbank och mellan färister på kurviga vägar med betande kossor som medtrafikanter. Byxelkrok med lunchuppehåll nåddes utan besvär och den korta sträckan till fots för att nå fyren Långe Erik var snabbt avklarad. Efter besöket

Inne i Eketorps borg stod Emilie och bakade bröd på kornmjöl. Kenneth Jönsson, Kenneth Albinsson och Maths Mårtensson kunde inte säga nej till inbjudan att försöka.

på väg till Trollskogen gjordes ett stopp för att närmare titta på de underbara vita skogsliljorna i diket, väl värda ett foto, ja till och med en närbild.

De nästan 200 stegen upp till lanterninen på Långe Jan var det ingen i mc-kläder som ville pröva på denna heta sommardag.

10

Öländska världsarv Resan till Kalmar längs östra sidan av norra Öland var en njutbar upplevelse för en motorcyklist och vykortet med de sju väderkvarnarna togs av både kameror och telefoner. Även på onsdagen startade man med fulltankade hojar och denna morgon blev det öländska alvaret en av upplevelserna. Det går två vägar tvärs genom detta öländska världsarv och vi passerade Möck-

Ett kyrkobesök hör till traditionen på Rasslande Kedjans utflykter, men denna gång blev besöket kryddat av en kista i kyrkan som vaktmästarna behövde hjälp med att ställa på plats.

elmosse som var helt uttorkad, där man byggde en rastplats för besökande. Efter andra korsandet fortsatte vi på östra sidan ner till Eketorps borg och vandrade in i 300-talets försvarsverk. Inne i borgen möttes vi av en bagerska som visade hur man med kornmjöl bakade bröd för att bevara kornet vintern igenom. Man kunde också brygga öl, men det var ingen som trodde på den konserveringsmetoden.

Färden fortsatte till Ottenby och fyren Långe Jan, men det var ingen som ens

funderade på att i varma kläder denna soliga dag klättra de nästan 200 trappstegen för att njuta av utsikten. Det blev istället restaurangen Fågel blå som lockade med öländsk lufsa till lunch eller stekt strömming (här kallad sill) som fångade intresset.

På väg tillbaka till Kalmar stannade vi till vid Karl X Gustafs mur som löper tvärs över hela södra Öland för att hindra allmogen att jaga kungens hjortar eller som någon sa: de flesta bygger murar för att hindra från att komma in, denna mur för att hindra hjortar att komma ut… Öster om Helsingfors På kvällen välkomnades bröderna av ordförande mästaren i S:t Johanneslogen Carl, Mattias Mild, som guidade en visning av frimurarhuset i Kalmar med hänsyn till de olika brödernas gradtillhörighet och därefter samlades vi till en supé med information, eller ett slags årsmöte med god mat och tillbehör. Vi enades om att tacka ja till Måns Öhmans inbjudan att besöka Gotland 2023 och bland annat delta i S:t Johanneslogen Nicolaus högtidsdag som äger rum ”vår vecka”. Kenneth Jönsson och bröderna från den östra rikshalvan (Stor Capitlet) ville året efter ha en träff i Finland, närmare bestämt i Borgå som ligger öster om Helsingfors och alla ser fram emot att 2024 dra österut.

Lunchen på Kläckeberga gård som Per Dahlberg och hans husfru Ellika bjöd på var utsökt. Bröderna Magnus Thorén, Kenneth Jönsson, Christer Lindfors och Lennart Hallme tog för sig.

11

Torsdagen blev en annorlunda dag som började med en sovmorgon. Denna dag var vi inbjudna att besöka frimurarbroder Per Dahlberg på Kläckeberga gård som han under 20 år renoverat och återställt till 1780-talets utseende. När vi kom fram till Kläckeberga kyrka bestämdes att det traditionella kyrkobesöket skulle äga rum. När motorcyklarna parkerats upptäckte någon att en begravningsbil lämnade platsen och frågan ställdes om vi verkligen kunde gå in om det stod en kista i kyrkan. Underteck-

På årets gruppbild med Ellika och Per Dahlberg längst fram är även undertecknad med, för Bengt Bengtsson, Riddare och kommendör, som haft en lekkompis boende på Kläckeberga gård, övertalades att ta bilden.

nad som har god erfarenhet av situationen gick för att kolla läget. När jag kom in i kyrkan upptäckte jag en ung vaktmästare med en kvinnlig kollega som stod på var sin sida om kistan och ropade på hjälp. De orkade inte lyfta kistan. Tillsammans med en broder gick jag fram och vi hjälpte till att ställa den tunga kistan på de bockar den skulle stå på under begravningsakten senare på dagen. Jag frågade om det var OK att vi besökte kyrkan och fick klartecken att hela gänget var inbjudna att bland allt vackert se det fantastiskt målade trätaket som hade ersatt de murade valven efter en brand på 1800-talet.

De Eckleffska akterna På Kläckeberga gårds trappa stod Per Dahlberg iklädd en ämbetsmannadräkt från 1780-talet och vi fick uppleva en fantastisk tidsresa genom de sekler som Per Dahlberg arbetade sig igenom för att återskapa mangårdsbyggnaden i 1700-talets skick. Riddaren och kommendören Bengt

Bengtsson som vuxit upp i Kläckeberga erkände gärna de små skraptecken på en kakelugn som han som pojke tillsammans med gårdens egen son, hans dåvarande lekkamrat, åstadkommit.

Besöket på Kläckeberga blev en inledning till torsdagskvällens illustrerade föredrag som Kalmarbröderna bjöd på. Med några scener ur en reception i grad I som den redovisades i de Eckleffska akterna, som ledsagade berättarens text fick vi en god beskrivning av både det som skiljer men framför allt vilket kulturarv som finns i våra strikta traditioner och ritualer.

Kvällen avslutades med en traditionell brödramåltid och som ett litet tack till kalmarbröderna överlämnades en bordsflagga med Rasslande Kedjans logga.

Förutom kvällens insamling till caritas kommer hela överskottet av veckans avgifter från bröderna, drygt 8 000 kronor att som seden bjuder överlämnas som ett varmt och broderligt tack till Caritas i Kalmar Frimurarsamfällighet. X 12

Iklädd 1780-talets ämbetsmannadräkt med dragen värja hälsades vi välkomna till Kläckeberga gård av ägaren och renoveraren Per Dahlberg.

Torsdagskvällens föredrag om hur en mottagning av en ny medlem gick till enligt de Eckleffska akterna illustrerades av Kalmarfrimurare iklädda tidsenliga kläder.

Från vänster: Per Dahlberg, föredragshållaren Lars Ankarsand amanuens till OM, Per-Jakob Wiberg, Magnus Theander TMkf , Mattias Mild OM i SJL Carl, bakom honom kvällens Uno Magnusson, Kristoffer Lindkvist FCM , Kjell Kappers, Carl-Petter Lindén fOM, Carl Asp logekoordinator. På läktaren medverkade också Attila Gracza FMkf och Georg Gustafsson som deltog men inte hade historiska utstyrslar.

We lco me to the

E XC EP T IO N A L

A CO L L E C T I O N O F O U R F I N E ST H OT E L S Nybrokajen 9, 103 27 Stockholm radissonhotels.com/en-us/hotels/radisson-collection-stockholm-strand

13

Historia

Medalj slagen till ära åt Sophia Albertina.

Den andra sidan av medaljen, frånsidan Text: Sven-Åke Bergkvist Bild: Roberto Delzanno En brand som resulterar i en medalj.

Det är vad som blev resultatet när barnhuset brann 1783. Dock blev inte de latinska orden på medaljens baksida riktigt så som det var tänkt.

Frimurare Barnhuset startade sin verksamhet 1753 i Stockholm som en hyllning till den nyfödda prinsessan Sophia Albertina.

Hon var yngre syster till Gustav III och hertig Carl, sedermera Carl XIII. Efter fyra års barnhusverksamhet ”på landet”, det vill säga det som idag är nedre Öster­ malm, flyttade verksamheten till en fas­ tighet på Malmtorgsgatan, strax norr om dagens Gustav Adolfs torg/ Operan. På julafton 1783 brann det i barnhuset och flera barn blev tillfälligt utan härbärge.

Samma år hade Sophia Albertina köpt det Torstensonska palatset som skulle byggas om till det som idag benämns Arvfurstens Palats / UD:s nuvarande lokaler. I detta hus fick de tillfälligt hemlösa barnen bo en period.

Präglades på nytt Som ett tack för denna välvilja slogs en medalj till Sophia Albertinas ära. Framsidan, det heter åtsida om man är numismatiker, pryddes med ett porträtt av prinsessan. Baksidan/ frånsidan skapade dock

problem. Inskriptionen blev: Vasorum Sorori med vilket den ansvarige avsåg att skriva, ”Åt Vasarnas syster”. Det var nämligen vid denna tid mycket förnämligt att kunna titulera sig som tillhörande Vasarnas ätt även om det för Gustav III och hans syskon endast var på mödernet. Upphovsman till denna medalj var Johan Simmingsköld (se bland annat Nordisk Familjebok Uggleupplagan band 25 s 573).

Johan Simmingsköld var emellertid en man som gjorde en hel del misstag i livet och översättningen av den latinska texten tolkades som ”Åt krukornas, eller kärlens, Syster”. Medaljen hånades och drogs in.

Särskilda bestämmelser infördes på grund av detta misstag hos Kungliga Myntverket om inspektion av medaljer som skulle präglas där. I Svenska Frimurare Ordens museum finns två exemplar av medaljen och Carl Bergö som skrivit om Barnhusets tidiga historia uppger att medaljen dock präglades på nytt.

Ekonomiska problem Frimuraren och lagmannen Johan Simmingsköld och hans misslyckanden är värda en viss uppmärksamhet. Han beskrivs av Lars von Engeström på följande sätt. ”Simmingsköld var en av de groteskaste figurer jag sett: stor och lång, ej senfull utan 14

fet, hade ett osmakligt otänkande ansigte, en stor mage och en kroppsställning den Gustav von Wuertemberg liknade vid ett S. Hans oskicklighet var blifven, såsom det gamla ordspråket leder, en visa öfver hela staden och isynnerhet omtalades under namn av Simmingskölds fem olyckor ett besök han gjort, i hvilket han inom några minuter hade trampat ett fyra års barn på foten så att det jämmerligen skrek, vält öfverända en papegoja med dess bur och ett bord fullt med kaffekoppar. Flat öfver vad som händt, ville han skynda bort, men fastnade med värjan mellan dörrens gångjern och när han ändtligen kom lös, lopp han så obetänksamt sina färde, att han ej blev varse kammarjungfrun som kom med kaffekannan, utan sprang henne öfverända. Det tillades att hon fått missfall, men ingen misstänkte Simming att hafva varit första orsaken till en dylik olycka. Hans smak var känd: il aimait les revers des medailles. (övers: Han älskade andra sidan av medaljen)”.

Simmingsköld hade i vart fall strax efter medaljpräglingen stora ekonomiska problem och flydde ur landet hösten 1784. Han hade bla förfalskat borgensåtaganden och namnteckningar på skuldebrev och häktades i Leipzig i september 1785. Ett halvår tidigare hade han lå-

Det finns en nyare elegant beskrivning av Simmingsköld i Svenskt Biografiskt lexi­ kon, band 32, sidan 251, författad av Anders Burius, KB-mannen, som likt Simmingsköld valde vägen till framgång på fel sida fängelsemuren.

Hur skulle då Simmingsköld ha författat inskriptionen på medaljen? De latinskt sakkunniga jag konsulterat, mina egna två akademiska poäng förslår inte långt, säger att Wasorum Sorori hade undanröjt varje tvivel. X

tit meddela att om han inte fick en årlig pension skulle han publicera avslöjanden om högadeln och hovet. Gustav III kontaktade diskret Fredrik August av Sachsen och Simminsköld spärrades in på Königsteins fästning till sin död. 1786 dömdes han till livstids fästning och förlustig adelskapet.

Fiktiva kungliga möten De tio föregående åren hade Simmingsköld försökt fjäska sig in i noblessen i Stockholm genom att skriva mediokra devota hyllningsverser till ledande personer. För att öka sin status lät han betala kungens så kallade löpare som bland annat hämtade personer till möten hos kungen.

Dessa hämtade, mot betalning, Simmingsköld till fiktiva kungliga möten, allt för att imponera på umgänget. Det ryktades också att kungen hade närgångna sängkammarrelationer med Simmingsköld.

Hotet om avslöjanden från Simmingskölds sida påminner om Kurt Haijbys utpressning mot hovet 150 år senare.

Johan Simmingsköld uppvaktar sin beskyddare greve Carl Fredric Scheffer på Tyresö.

Teckning av J.T. Sergel. Nationalmuseum.

Källor: Carl Bergö, Frimurarebarnhuset i Stockholm- ett 150-års-minne, Stockholm 1903.

250 år i barmhärtighetens tjänst. Frimurarnas Barnhusverksamhet 1753-2003, Västervik 2003.

Minnen och anteckningar af Lars von Engeström, utgifna af Elof Tegnér, Stockholm 1876.

Johan Simmingsköld, urn:sbl:5950, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Burius).

Scanna QR-koden så kommer du till våra sidor på Ordens hemsida.

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Ordens storintendent

STOR INTENDENTENS W EBBSHOP Storintendenten med amanuenser hälsar alla bröder varmt välkomna till Ordens webbshop som du hittar på www.frimurarorden.se. Vi hanterar betalning via Klarna

eller faktura och leveransen går som regel iväg veckan du beställer. På varje order tillkommer en porto- och administrationskostnad, mer information på hemsidan.

Regalieväska: Äkta skinn med pressat frimurarkors, stängning med dragkedja och överliggande lädertunga med trycklås.

Innermått: 36,5 x 31 cm.

Pris: 1195 kr inkl moms.

Manschettknappar: Skultuna, specialdesignade enbart för Svenska Frimurare Orden.

Finns även i mindre variant som bröstknappar.

Röd och vit emalj på guldpläterad mässing. Storlek: 17 mm.

Pris: 899 kr inkl moms.

15

Resa till Berlin

Nordiska Förstas talmän tillsammans med Horst Reimann, Logenmeister i Stora Landslogen i Tyskland (fjärde till vänster) och Marius Müller, ställföreträdande ceremonimästare i Stora Landslogen (längst till höger i bild). Foto: Zum Todtenkopf und Phönix.

Ett festligt besök i Berlin Text & Bild: Baldur Baldursson, Max Thimmig, Karl Lorentzon Det är knappast någon nyhet att frimureriet beskrivs som en resa. Som regel brukar vi bröder då tänka på en inre resa, resan mot att bli en hel och bättre människa. Under pandemin med alla reserestriktioner och annat elände, hamnade fokus kanske än mer på denna inre resa. När restriktionerna äntligen hävdes under 2022 bestämde sig de fyra ämbetsmännen från talmanskedjan i Den Nor­ diska Första Sankt Johannislogen för att komplettera denna inre resa med en fysisk sådan. Resan gick till Berlin.

En förutsättning för resan var en händelse som inträffade den 21 mars 1772 i den del av världen som då hette Ostpreussen och närmare bestämt i staden Königsberg.

Där undertecknades stiftelseurkunden för Johanneslogen Zum Todtenkopf. Intresset för de frimureriska tänkesätten var stort och bara tre år senare avknoppades en del av verksamheten och systerlogen Zum Phönix grundades. Efter Napoleonkrigen sjönk emellertid medlemsantalen och de båda logerna sökte sig till varandra igen

och skapade 1832 logen Zum Todtenkopf und Phönix, eller Tophix som den kallas i folkmun. Logen tillhör idag Stora Landslogen i Tyskland (Große Landesloge der Freimaurer von Deutschland), som också är ett tiogradigt frimureri, som vilar på kristen grund, med nära band till vårt eget svenska system.

Tyska frimureriet Den förenade logen fortsatte bedriva sin verksamhet i Königsberg. Det skedde bland annat genom den mycket produktive brodern och berömde läkaren Otto Hieber. Han recipierade 1869 och blev ordförande mästare i Tophix 1885, en post som han kom att inneha under 37 år.

Under denna tid skrev han tal och böcker med vilka han påverkade det tyska frimureriet. Än idag har hans skrifter en stor betydelse för våra tyska bröder. Han var hedersmedlem i ett stort antal loger, däribland vår egen Nordiska Första där kung Gustav V hedrade honom med denna titel.

Likt övriga tyska loger stötte Tophix på problem under 1930-talet. Som en direkt 16

följd av nationalsocialisternas maktövertagande förbjöds logen 1934. Logehuset blev utsatt för en husrannsakan och dokument med mera konfiskerades. Bröderna protesterade vilket ledde till att logens dåvarande ordförande mästare Julius Perry greps och han avled något år senare. Det är ingen överdrift att påstå att Tophix och det tyska frimureriet därefter inledde en lång ökenvandring.

Bytte namn Inte långt efter den tyska kapitulationen i maj 1945 återupptogs arbetet i logen. Eftersom Königsberg införlivades med Sovjetunionen och därmed bytte namn till Kaliningrad (det inträffade 1946) och inte längre var tyskt, skedde återupprättandet av logens verksamhet bland Berlins ruiner. Trots den ofrivilliga flytten västerut var fortfarande 37 bröder från Königsberg medlemmar i logen 1949. Femton år senare (1965) kunde logen flytta till de lokaler i Berlinstadsdelen Dalhem där de idag bedriver sin verksamhet tillsammans med andra loger i samma system.

Under ett par soliga dagar i april 2022 träffades ett stort antal bröder – däribland fyra talmän från Nordiska Första – i logelokalen för att fira att Tophix varit verksam i 250 år och samtidigt minnas alla de vedermödor som logen fått utstå.

Välordnat jubileum Vår resa inleddes redan på torsdagen den 21 april då vi förväntansfulla landade på den nya flygplatsen Berlin-Brandenburg.

Direkt blev vi omhändertagna av ceremonimästaren i Tophix, broder Marian Lau, som underhöll med sparris och goda viner.

Vår vistelse sammanföll nämligen med den tyska sparrissäsongen vilket är något alldeles extra. Dagen därpå tillbringades i den tyska huvudstaden med besök på bland annat det återuppbyggda Berliner Stadtschloß, DDR-museet och Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche där vi beskådade Stalingradmadonnan, vilket var en känslosam stund för samtliga bröder.

Tophix 250-årsfirande inleddes under fredagseftermiddagen den 22 april i logehuset i Dalhem. Över 150 deltagare med respektive var samlade. Däribland fanns ditresta bröder från andra loger i Berlin, Tyskland, Österrike, Sverige och England. Efter Sektempfang inleddes ett mycket intressant och väl förberett föredrag om den tidigare nämnda brodern Otto Hieber och därmed även logens historia. Vi bjöds därefter på en enastående middag i form av Berliner-buffé med klassiska berlinska rätter såsom kalvlever, mett (råbiff på fläsk)och den mer moderna currykorven.

Många gäster På lördagen inleddes programmet tidigt och frackflugorna knöts i vårsolen på balkongen i Mitte. Logen i Dalhem påbörjades redan klockan tio på förmiddagen med bröder närvarande från 44 olika loger. Logelokalen var modern men traditionsenlig och stämningsfull. Musiken var nykomponerad för logetillfället av logens egen musikföreståndare, Alexander Hacke. Broder Hacke är känd för en svensk publik, bland annat genom bandet Einstürzende Neubauten där han är en av frontfigurerna.

Bland de många gästerna syntes den tyska frimurareordens stormästare Uwe Matthes, Stora Landslogens Landesgroßmeister (motsvarande provinsialmästare) Horst Reimann, kapitelmästare Klaus Julian Rasch och ordförande mästaren för Andreaslogen Indissolubilis (vänloge med

Nordiska Förstas talmanscharge mötte våren i Berlin.

Nordiska Cirkeln) Paul Schmitz. Under högtidslogen avgick även ordförande mästaren i Tophix, Friedrich Deiters, som efter nio år på posten överlämnade ordförandeklubban till Ralf Hasford.

Den som besöker loger i utlandet behöver inte oroa sig för att genomföra ritualen ”på rätt sätt”. Alla loger har sin karaktär och sina egenheter och det finns inte något uppenbart rätt eller fel. Det gäller bara att vara ödmjuk inför detta faktum.

Exempelvis bar många tyska bröder cylinderhatt under logen, något som vi inte använder oss av särskilt mycket i Sverige. En annan tradition var att de tyska bröderna enbart bär regalierna för sin högst innehavda grad i johannesskedet, något som skapade viss förvirring bland oss svenskar.

De olika sederna ger dock en större inblick och förståelse för frimureriet.

17

Ostpreussiskt ursprung Efter den högtidliga logen var det dags för måltidsloge under festliga och avslappnade former. Enligt traditionen mindes logen sitt ostpreussiska ursprung och det serverades Königsberger Klopse med honungssnapsen Bärenfange. Vi fick även högtidligen höra den tyska nationalsången till fäderneslandets ära. Kriget i Ukraina kastade sin skugga över den nye ordförande mästarens tal och denne framhöll logens strävan att hedra traditionen från och minnet av Königsberg, utan att för den skull göra anspråk på att vilja återförena dagens Kaliningrad med Förbundsrepubliken. En hälsning från Berlins borgmästare och från en förening från dagens Kaliningrad framfördes, liksom hälsningar från samtliga närvarande loger. Vi fick även lära oss skåla på tyskt frimurarevis

Samtliga deltagare på Zum Todtenkopf und Phönix 250-årsfirande. Utöver bröderna från Berlin deltog bröder från övriga Tyskland, Österrike, Sverige och England. Foto: Zum Todtenkopf und Phönix.

med de handblåsta frimurarglas, Kanone, som varje gäst fick med sig som minne av jubileet.

Efter målstidslogen blev det en paus i programmet och den gode brodern Axel Funke förbarmade sig över de vilsna bröderna från Norden och England som medtogs på en naturupplevelse. Stegen gick genom det grönskande Berlin till en bier­ garten vid namn Eierschale (Äggskalet; fritt översatt) där vi i solsken och prunkande grönska fick möjlighet att reflektera över likheter och skillnader i vårt brödraskap. Efter ett par timmar i solen begav vi oss tillbaka till logehuset där vi avnjöt en utsökt middag. Vi fick även lyssna på vacker musik i form av Beethovens Pathetique (pianosonat nr 8) framförd av den briljante konsertpianisten Hartmut Leistritz. Kvällen avslutades med att broder Jan Wandrey visade oss Berlinbrödernas fantastiska frimurarhus.

Våren i Berlin Resan och upplevelserna var inte över utan även söndagen bjöd på strålande väder med fantastiska upplevelser. Vi styrde tidigt kosan mot Berlins stadspark, Tier­

garten, där vi strosade förbi ett antal kända minnesmärken. Bland dessa kan nämnas riksdagshuset, det sovjetiska minnesmärket över de soldater som stupade vid slutstriderna i Berlin och Siegessäule, det tyska minnesmärket till minne av segern över Frankrike 1871 då Tyskland enades. Vi besökte även museet över det tyska motståndet mot nazisterna i Bendlerblock och höll en tyst minut vid platsen där en del av huvudmännen för attentatet mot Adolf Hitler den 20 juli 1944 arkebuserades, däribland Claus Graf von Stauffenberg. Dagen bjöd även på en gemytlig lunch i en av Tiergartens berömda biergarten.

Under den helg vi fick fira med Tophix upplevde vi ett genuint broderskap. Med det menar vi att vi blev viktigare än den moderna individualismens jag. Om vi alltid förblir ett jag inskränkes vår värld och blir inte annat än den gräsplätt vi står på. Utbytet som vi upplevde berikade oss och vi tar med oss många goda minnen där broderskap, vänlighet, generositet och ömsesidigt intresse blir byggstenar för oss att ta med hem till vårt eget andliga husbygge. Många kontakter knöts under helgen för framtida besök i andra loger men 18

det fanns även en stark vilja och önskan från många bröder vi träffade att besöka Sverige och våra loger.

Fantastisk helg Det är ingen överdrift att säga att denna resa uppfyllde dessa våra förväntningar med råge. Vi upplevde en fantastisk helg i Berlin. Vi vill tacka våra tyska bröder som på ett mycket hjärtligt och broderligt sätt gav oss en minnesvärd upplevelse med en oöverträffad gästfrihet.

I Jesaja 6:8 läser vi: Och jag hörde Herren tala, och han sade: ”Vem skall jag sända. Och vem vill vara vår budbärare?” Och jag sade: ”Se, här är jag, sänd mig!”.

När vi reser ut i världen och besöker andra länder och loger är vi ambassadörer för vår egen loge. Den gåvan att få vara budbärare för vårt system och vår uråldriga loge, samtidigt som man tar med sig intryck hem som kommer alla till godo förpliktar, men ger även en känsla av ömsesidig stolthet att få vara en del av ett större sammanhang och ett levande europeiskt kulturarv.

Talmännen i den Nordiska Första Sankt Johanneslogen säger: ”Herzlichen dank an unsere deutsche Brüder”. X

OrdensNytt

Stormästare Christer Persson medverkade under sommarmötet i Byxelkrok.

Sommarmöte i Byxelkrok för Ölands Frimurarklubb Text: Joakim Krumlinde Bild: Bo Wannerberg

Ölands Frimurarklubbs sommarmöte, för elfte gången i ordningen, omgavs av vackert väder när en god uppslutning av frimurarbröder träffades. Närmare 50 bröder från hela Sverige med anknytning till Öland samlades vid S:t Olofs kapell i Byxelkrok för att fira Ölands Frimurarklubbs högtidsdag.

Caroline Möller fick mottaga stipendium från Jubelfondens Joakim Lessmar.

Bröderna hälsades välkommen av ordförande Rutger Simonsson vid kapelltrappan.

Alla bröder fick återigen möjlighet att möta frimurarordens Stormästare, Christer Persson, som alltid försöker besöka klubbens högtidsdag där hans besök är uppskattat av alla bröder. Sommarmötet inleddes med en andaktsstund i kapellet där tidigare talman Reiner Fölster talade om livets vandring och upplevelser som har påverkat honom i livet. Psalmerna förgylldes och ackompanjerades av kantor Maria Simonsson. Rutger gjorde en betraktelse över betydelsen av kapellet som en samlingsplats för föreningslivet på orten. Kapellets överlevnad och upprustning har stöttats av bland annat flera frimurarbröder vilket vi alla är mycket tacksamma för.

Konst, hantverk och musik Efter andakten samlades alla bröder till en traditionell högtidslunch i kapellets samlingssal. Honnörsgästerna gick in i salen till musik av Kalmar Regementets marsch, dels för att manifestera högtidsdagen och dels för markering att Ölands Frimurar19

klubb ingår i Kalmar Frimurarsamhälle.

Under lunchmötet överlämnades för första gången ett stipendium av Joakim Lessmar från Jubelfonden i Stockholm som värnar om personer som utvecklar konst, hantverk och musik. I år hade vi äran att gratulera Caroline Möller, Keramik Haget, där dotter Linn mottog stipendiet.

Syftet med stipendiet är att säkerställa utbildning och utveckling av konstarten Raku som har rötter ifrån Japan. Vi mindes de bröder som under året har lämnat oss och vi vill speciellt framhålla minnena av broder Nils Magnusson som beviljade bildandet av Ölands Frimurarklubb 2011.

Olle Kullberger, som ingått i klubbens ledningsgrupp, avtackades för sina många år med delaktighet i att etablera och skapa en frimurarklubb för alla bröder på Öland.

Tacktalet hölls av Ordens Stormästare Christer Persson som gav oss några välvalda ord för Ordens framtida riktning och uppskattning att Ölands Frimurarklubb efterlever det på bästa sätt. Han uppskattar den glädje och förbrödring som vi omges av vid våra sammankomster. X

Historia

Bortforsling av döda under koleraepidemin 1835.

Kolera, Spanska sjukan, corona – frimurarna och epidemierna Text: Ulf Åsén Pandemier har härjat i princip under alla århundranden efter Kristus födelse.

Troligtvis under betydligt längre tid än så. Hur har detta påverkat frimureriet och frimurarna?

Kolera var redan under klassisk tid benämning på en magsjukdom med diarré och kräkningar. Själva ordets ursprung är omdiskuterat, men ofta pekar man på att det förefaller ha släktskap med ett grekiskt ord som betyder galla. Bakterien är vitt spridd i länder med tropiskt och subtropiskt klimat, där den sprids med vatten och livsmedel. Länder som har dåligt fungerande

vatten- och avloppsrening drabbas alltså fortfarande av kolera.

Men kolera kan även spridas via mat som inte är ordentligt tillagad – det vill säga dåligt eller oriktigt kokt eller dito stekt. Dålig handhygien hos kökspersonal kan alltså även det vara en av orsakerna till varför man kan bli sjuk på semesterresan.

Kolerasymtom uppstår inte nödvändigtvis på en gång utan det kan ta några dygn och ibland upp till någon vecka från det att du smittats till att du blir sjuk. Förutom att springa på toaletten stup i kvarten är uttorkning ett vanligt kolerasymptom. Vanligtvis förekommer inte kräkningar i sam20

band med kolera, men däremot leder de många toalettbesöken till att man snabbt förlorar stora mängder vätska och blir uttorkad. Mot kolera finns numera vaccin som man kan ta innan man reser. Grundvaccineringen för vuxna är två doser med en till sex veckors mellanrum.

Koleraepidemin 1834 Kolera kan alltså spridas via förorenat vatten. Det klarlades vid en koleraepidemi som härjade i London i mitten på 1850-talet. En Londonläkare vid namn John Snow ordinerade inte kräkmedel, koppning eller blodiglar, vilket då var van-

liga botemedel, inte bara mot kolera, utan kanske mot det mesta. Dr Snow såg bara till att pumpen vid en London-gata som hette – och heter – Broad Street stängdes.

Han hade nämligen studerat vilka som insjuknade och var de tog sitt vatten – i just Broad Street-pumpen. Sedan Broad Street-pumpen stängts upphörde epidemin så gott som omedelbart och Snow hade därmed visat att koleran smittade via förorenat vatten. Detta var flera decennier innan begrepp som mikroorganismer och bakterier var kända. Dr Snows studie betraktas också som den första epidemiologiska studien någonsin. Kolera orsakas således av en bakterie och den som identifierade kolerabakterien (det skedde 1884) var den tyske läkaren och bakteriologen Robert Koch (1843–1910). Koch lyckades renodla bakterier och visade Dr John Snow att sjukdomar kan förorsakas av bakterier, något som dittills hade varit omstritt. Koch kom att anlitas för att utreda och bromsa epidemier världen över. Hans mest banbrytande arbete anses ha varit odlingen av tuberkelbacillen och upptäckten av tuberkulinet. Koch fick 1905 års Nobelpris i medicin. Kolera behandlas idag i första hand genom att man ger patienten ersättning av förlorad vätska med en lösning av socker och salter. Antibiotikabehandling minskar sjukdomstiden. Tidigare förekom kolera främst i Afrika och Asien, men sedan 1990 har epidemier drabbat även Latinamerika. Även i Europa har stora koleraepidemier härjat under århundradena, senast på 1970-talet i Neapel. World Health Organization (WHO) uppskattar att i hela världen så smittades tre till fem miljoner människor av kolera varje år och omkring 100 000 personer dör årligen av sjukdomen. I Sverige rapporteras numera något enstaka fall vartannat år. Kolera är anmälningspliktig enligt svensk smittskyddslagstiftning och räknas som allmänfarlig. Går vi tillbaka en 150 år eller mer, hade vi förstås inte alls den be-

Patienter med kolera, 1854.

redskap – eller för den delen det kunnande – som krävs för att effektivt bekämpa svåra sjukdomar som kolera.

Under perioden 1830-1880 drabbades Sverige av nio koleraepidemier. Den största av dessa var den år 1834. Nästa koleravåg i vårt land inträffade vid början av på 1850-talet. Men den fick inte samma våldsamma utbrott och förlopp som koleran år 1834. Det berodde på att man tagit vara på erfarenheterna från det året och blivit bättre på att sätta in preventiva åtgärder. 1834 års kolerautbrott här i Sverige startade i Göteborg, dit sjukan anses ha kommit med en sjöman (han och hans fru skall ha dött redan 12 timmar efter det de insjuknade). I 1834 års koleraepidemi insjuknade mer än 25 000 personer i vårt land.

I Göteborg dog var tionde person till följd av koleraepidemin 1834. För att förhindra spridning av farsoten vidtogs avspärrningar och varje natt samlades det senaste dygnets offer in. Föregången av en trumpetare passerade en karavan genom staden på väg till kolerakyrkogården. Det var kärror fullastade med likkistor, dragna av utmärglade hästar. För att stå ut med uppgiften lär kuskarna ha behövt dricka sig berusade …

Efter epidemin genomfördes flera hygieniska reformer i Göteborg – man såg till att ordna med bl.a. rent vatten, avlopp, bad- och tvättinrättningar och bättre arbetarbostäder.

Av andra städer tillhörde Jönköping dem som drabbades värst av 1834 års utbrott. Var tredje invånare i staden insjuk21

nade i kolera och var sjätte dog. Som vanligt var det de fattigaste stadsdelarna som angreps värst. Man stod maktlös eftersom man inte kände till kolerans ursprung.

Man levde i ständig skräck. I Sverige dog ungefär 13 000 personer i kolera år 1834.

Befolkningen i Sverige var då knappt 3 miljoner. Dödligheten 1834 års koleraepidemi var med andra ord ungefär fyra promille. De senaste två årens Corona epidemi har (till och med februari 2022) i Sverige skördat cirka 16 800 dödsoffer av en befolkning på lite drygt 10 400 000 – det är ungefär 1,6 promille.

Koleran 1834 och (Stockholms-) frimureriet När man står på huvudet i Ordensarkivet i Stamhuset och letar efter spår av 1834 års koleraepidemi visar det sig att Stockholmsfrimurarna kom att spela en viss inte helt obetydlig roll i bekämpningen av farsoten i huvudstaden. Våren 1834 upplät vi nämligen det dåvarande Stamhuset – alltså Rosenhaneska palatset på Riddarholmen – till Överståthållarämbetet (det vill säga Stockholms stad – eller idag kanske snarare Region Stockholm) som kolerasjukhus.

Det här innebar förstås att Stamhuslogerna fick göra långa uppehåll i sina arbeten – i storleksordningen tio à elva månader (från våren 1834 till en bit in på nyåret 1835).

I Stormästararkivet har vi några referat av ärenden som gäller koleran 1834 och det dåvarande Stamhuset som kolerasjukhus. Exempelvis anmäldes i början av september 1834 från Karlstad att ”[u]nder

nuvarande härjande farsot kan logesammankomst svårligen ega rum, ty hvars och ens tid är upptagen af bestyr i allmänna verlden för sjukdomens skull, eller ock äro de sjelfva sjuka. […] Jag är ännu frisk, men kanske blir det en annans lott att insända nästa rapport.” En vecka senare kom meddelade från Karlstad om ännu ett dödsfall i kolera bland ämbetsmännen. Skrivelsen slutar med konstaterandet att ”[m]ed förslag till den lediga platsens återbesättande torde vara rådligt att dröja intilldess man får se hvilka som skonas af den härjande farsoten.”

Sista dagarna i november 1834 anhåller överståthållaren (det vill säga Stockholms stad) hos Frimurarordens kansler ”att Sundhetskommitténs tacksamhet måtte till H.M. Konungen [d.v.s. stormästaren] framföras, ävensom dess förhoppning att vid framdeles inträffande liknande olycka den då ordnade sjukvården måtte hugnas med lika fördel.” Och i slutet av december 1834 informerades Ordensledningen om att Stamhuset då höll på att snyggas till och ställas i ordning efter koleraepidemin. Föredraganden lägger avslutningsvis till att ”[j]ag har trodt [mig] uppfylla Den Visastes [det vill säga stormästarens, med andra ord kungens] välgjörande afsigter, då intet af alla dessa reparationer blifvit Sjukhus Cassan till någon utgift påförd, utan alt skedt genom Loge Directorii

Spanska sjukan.

försorg på Ordens bekostnad.” Innan jag lämnar koleran finns det skäl nämna Johan Olof Wallins långa dikt Dödens ängel, skriven just koleraåret 1834 och just med anledning av koleran.

Johan Olof Wallin (1779-1839), känd psalmdiktare och präst, var länge domprost i Stockholm. Han blev ärkebiskop

1837. Wallin var frimurare – han recipierade i S:t Erik 1806. År 1834 var alltså Wallin verksam som domprost och kyrkoherde i Stockholm.

Han försökte förstås hjälpa sina församlingsbor i deras nöd så gott han kunde.

Det är erfarenheterna av detta han skildrar i dikten Dödens ängel. Dödens ängel är väldigt lång – 37 strofer. Men jag skall bara citera första versen, där det finns tydliga frimurarreferenser (men som bara den som är invigd ser). Diskreta antydningar kan finnas i några av de övriga stroferna också.

Dödens ängel är alltså namnet på dikten, och man får med andra ord tänka sig att det är dödens ängel som så att säga är berättarrösten i dikten. Här den första strofen: 1. I Adams barn, som av jorden födens och vänden åter till jorden om!

I ären mine, I ären dödens, allt sedan synden i världen kom.

Jag står i öster och når till väster; och tusen röster, I tidens gäster! jag bär till eder med Herrans ord från luft och lågor och hav och jord.

Spanska sjukan Nästa kapitel i denna epidemiberättelse är spanska sjukan. Och nu har det gått lite drygt 80 år sen koleran och vi är framme vid Första världskrigets slut. Under

22

Dödens triumf av Pieter Bruegel visar den sociala omvälvning och rädsla som följde pesten när den härjade i medeltidens Europa.

1918, som ju var det sista året av det första världskriget, drabbades världen, och då även så isolerade områden som polartrakterna och Söderhavsöarna, av den värsta pandemin sedan digerdöden: spanska sjukan ... Spanska sjukan var en allvarlig världsomfattande influensaliknande pandemi som i tre väldiga vågor svepte över världen åren 1918-1920 och drabbade omkring 500 miljoner människor runt om vårt klot – det motsvarade då i storleksordningen var femte människa på jorden. Pandemins kulmen i oktober 1918 sammanföll med världskrigets slutskede och farsoten uppfattades som varande en följd av kriget, men den slog hårt även i icke krigförande länder som t.ex. Sverige.

Av de 500 miljoner som smittades anses nånstans mellan 20-50 miljoner ha dött.

Man hör olika siffror uppges, men det nuförtiden oftast återgivna antalet är drygt 20 miljoner. Det är mångdubbelt fler än antalet stupade på Första världskrigets alla slagfält, vilka brukar anges till åtta à tio miljoner. Ovanligt nog var dessutom de flesta som dog i spans­ka sjukan unga och starka. Varför spanska sjukan var så dödlig anses ännu inte ha blivit helt klar-

lagt trots ett århundrade av studier och analyser. Den stora dödligheten i spanska sjukan brukar tillskrivas att viruset var mycket aggressivt och att många smittade hade ett infektionsförsvar som försvagats av undernäring. Till det kom avsaknaden av medel för behandling av den sorts infektion som spanska sjukan var ett exempel på. Men sedan 2005 lär det i alla fall finnas ett komplett spanska sjukan-vaccin.

Men varför kallades farsoten just för spanska sjukan? Sjukdomen var ju på intet sätt typiskt spansk. Den drabbade inte Spanien hårdare än andra länder och kan omöjligen ha uppstått där – epidemin nådde till exempel Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike och Tyskland före Spanien. Förklaringen till att sjukdomen kom att heta spanska sjukan är helt enkelt den strikta censur som rådde i de krigförande länderna. Alla rapporter om att en dödlig epidemi grasserade i det egna landet och tunnade ut soldatleden tystades av naturliga skäl ned; ingen ville visa svaghet inför fienden och därmed inbjuda till offensiver. Däremot reste censorerna inga invändningar mot rapporter om att en ny och mystisk epidemi härjade i det neutrala 23

Spanien. Allt som skrevs i tidningarna om sjukan i fråga kopplades således till Spanien och därför kom den att förknippas med just detta land och få sitt namn som en följd av det. Namnet ”spanska sjukan” kommer sig med andra ord av att spanska journalister var de första som hade möjlighet att offentligt rapportera om sjukdomen. I övriga länder hade man censurerat nyheten om att pandemin fanns i det egna landet. Men var uppstod då spanska sjukan? Det är det ingen som vet. Den antas ha uppkommit antingen i Nordamerika, Europa eller, vilket vanligen är fallet med influensor, i Asien. Den dödliga pandemin spred sig emellertid som en löpeld i alla tre världsdelarna ungefär samtidigt.

Det lär skall finnas fakta som talar för alla tre alternativen och något definitivt svar kommer vi nog aldrig att få.

Till Sverige kom sjukdomen sommaren 1918 och den ebbade ut våren 1920. I vårt land dog sammanlagt ungefär 39 000 människor av spanska sjukan under de år den grasserade, vilket i jämförelse med många andra länder var ganska lite. Men ur vårt svenska perspektiv och om man betänker att det hände åren före 1920 är

förstås 39 000 en mycket hög siffra – nästan 7 promille av Sveriges befolkning, som då var 5,8 milj. Räknat på diagnosticerade fall i Sverige dödade sjukdomen ungefär två procent. Överlevnaden var 98 procent, så de flesta som smittades tillfrisknade.

Spanska sjukan uppträdde i två vågor här i Sverige. Den första och mer aggressiva influensavågen brukar man säga pågick från den 1 juli 1918 till den 30 juni 1919. En andra och mindre våg ebbade ut under våren 1920. Sjukdomen kom till Sverige från flera närliggande länder som ett resultat av den pågående globala smittspridningen. Den 5 juli 1918 meddelade svenska tidningar att epidemin, som då redan fått benämningen spanska sjukan, hade nått södra Sverige. Det första större utbrottet skall ha skett vid en stenkolsgruva i Hyllinge i Skåne. Här insjuknade ett femtiotal. Redan den 6 juli kom nya uppgifter om ytterligare spridningsvägar, denna gång hade sjukan förts till Göteborg med ett engelskt ångfartyg. Sedan tog det bara ett par veckor för influensan att sprida sig över hela Sverige. Sjukdomsfall rapporterades från Arvika, Luleå och Boden den 9 juli. Sjukdomen fick fäste i Stockholm den 20 juli där den tydligaste effekten märktes hos militären som hade ett stort antal sjukdomsfall – Stockholm hade ju då en stor militär garnison: det var Svea livgarde, Göta livgarde och Svea artilleriregemente och kanske något förband till och dessutom Flottan. I Sveriges nordligaste glesbyg-

Pestdoktorn är idag en välkänd symbol för sjukdom och pandemier i allmänhet.

der, till exempel socknarna Arjeplog och Arvidsjaur, slog spanska sjukan särskilt hårt. I Arjeplog avled på några få veckor i februari och mars 1920 nära 3% av socknens invånare. Även Jämtland drabbades hårt. Trots spanska sjukans förö­dande effekter på det svenska samhället, som kan föra tankarna till såväl digerdöden som det tidiga 1700-talets pest, så har den inte kommit att få någon större plats i historieskrivningen i Sverige.

Spanska sjukan och frimureriet i Sverige I logeprotokollen från 1918-20 finns ingenting som tyder på att det var inställda loger med anledning av spanska sjukan. Åtminstone inte i Stockholm, skall väl sägas (det är där jag haft möjlighet bläddra i protokollspärmarna). I Stamhuset fortgick allt i stort sett som vanligt, får man uppfattningen. Inte ens förekomsten av ”spanskan” tycks ha noterats i protokollen. I korrespondensen, däremot, kan man, fast rätt sällan ändå, stöta på att spanska sjukan nämns, oftast i samband med ett dödsfall rapporteras. Det – alltså att samhällslivet fortsatte som om inget särskilt var på gång – tycks inte ha gällt bara inom frimureriet de här åren. Även om man bläddrar aldrig så lite i gamla tidningar, memoarböcker och annat, så verkar livet ha fortsatt som om inget hänt.

Det var baler, teater- och bioföreställningar, möten i samfund och föreningar – till och med i riksdagen – som om allt var som vanligt. Det bidrog förstås till att smittan steg. Unga och starka personer kunde vara friska på måndag bara för att dö i spanskan på lördag samma vecka. År 1918 i stockholmslogerna var det färre logetillfällen än idag, bara hälften så många som vi nu är vana vid, men i gengäld var det många fler recipienter per logekväll – oftast tre, många gånger fyra, endast enstaka gånger två, praktiskt taget aldrig en.

En av anledningarna till det var förstås att vi dåförtiden i Stockholm ”bara” hade tre arbetsloger– Nordiska Cirkeln, Nordiska Första och S:t Erik – som skulle beta av recipientkön.

Men den viktigaste anledningen till ”mängdreceptionerna” var att vi under Första världskrigets år upplevde en recipientanstormning som jag tror vi aldrig varit med om vare sig förr eller senare.

Några medlemssiffror vid utgången av respektive år får illustrera det: xxVid slutet av 1914 – 15 311 medlemmar xx1915 – 15 699 (upp nästan 400) 24

xx1916 – 16 037 (upp drygt 300) xx1917 – 16 645 (mer än 600 fler medlemmar!) xx1918 – 17 722 (under året mer än 900 fler medlemmar – sen 1914 2 400 fler) xxOch de följande åren fortsätter det öka i samma raska takt – här tre efterkrigsår: xx1919 – 18 712 (så gott som 1 000 fler medlemmar!) xx1920 – 19 482 (ung. 750 fler medlemmar!) xx1921 – 20 118 (mer än 600 fler medlemmar!)

(Den årliga tillströmningen av nya medlemmar är i själva verket större än de siffror jag citerat, eftersom avlidna bröder förstås räknats bort.) Jag har ingen förklaring till att medlemsantalet stiger så brant under de senare krigsåren – från 1916 till 1918 är det en ökning med lite drygt tio procent (med avlidna frånräknade). Och ökningen fortsätter en bit in på 1920-talet.

Vid utgången av 1921 hade vi drygt 20 100 medlemmar, alltså ungefär 4 800 fler medlemmar än 1914 – det är en 30-procentig ökning på bara åtta år. Jag vet inget om besöksfrekvensen (inga sådana data finns bevarade, så vitt jag känner till), men givet det jag nyss sa om ”business as usual”, så det skulle inte förvåna om det var normal besöksfrekvens per loge under den tid som ”spanskan” rasade. Och med ”normal besöksfrekvens” får man på den tiden förstå siffror som är avsevärt högre

xx1938 – 23 470 xx1939 – 23 381 (kriget bryter ut) xx1940 – 23 308 xx1941 – 22 788 (ner drygt 500 från föregående år) xx1942 – 22 763 (lägsta dippen, ner med ungefär 700 från 1938) xx1943 – 22 805 (svag ökning – vänder upp med drygt 40 från 1942) xx1944 – 22 941 xx1945 – 23 101 (fred) xx1946 – 23 326 xx1947 – 23 407 xx1948 – 23 674 (först här passeras 1938 års medlemssiffra).

än de vi är vana vid idag. Så vitt jag vet finns heller inga sammanställda siffror bevarade som dokumenterar dödsfall bland frimurare som kan hänföras till spanska sjukan. Om jag får göra en utvikning som inte har med vare sig kolera eller spanska sjukan att göra, så kan det vara intressant notera att de höga recipienttalen under Första världskriget står i bjärt kontrast till vad vi upplevde inom SFMO under det tidiga 1940-talets beredskapsår när Andra världskriget rasade – då hade vi ett brant stup i recipienttalen som började repa sig först under fredsåret 1945. Här nedan återges medlemssiffrorna för några av åren under den här perioden (även dessa uppgifter avser utgången av resp. år):

Åtminstone en av anledningarna till medlemstappet är att vi hade avsevärt färre logetillfällen, något som säkert hängde ihop med alla inkallelser – det skedde ungefär en halvering av antalet logemöten jämfört med åren 1914-18. Åtminstone gäller det för Stamhuslogerna, som är de enda jag haft möjlighet studera – under 1941 hade exempelvis Nordiska Första på hela året bara 17 loger i de tre graderna och under 1942 bara 16 – först 1946 började antalet logetillfällen nå förkrigstalen). Men – man skall nog inte blunda för att det inte alla gånger var opportunt att vara frimurare de här åren …

Corona Coronaperioden har vi alldeles inpå oss – när detta skrivs är det bara några få veckor sedan restriktionerna lyftes. Coronaerfarenheterna delar vi ju alla, så att redan nu försöka göra någon sammanfattning av coronaskedet är förstås alldeles för tidigt – men några korta reflexioner kan man kanske kosta på sig. Det första som slår

mig när jag jämför mina egna coronaerfarenheter med det jag nyss berättat om 1830-talets kolera och 1910-talets spanska sjuka, är hur samhället den här gången, när vi stridit mot corona, verkligen totalmobiliserat för att sätta sjukdomen en gräns. Och de praktiska möjligheter som vi – samhälle, näringsliv, föreningsvärld – idag har att utan risk för härdsmälta genomföra en framgångsrik om inte nedsläckning så åtminstone mycket kraftig inskränkning av det som på 2020-talet är normaliteten, utan att allt går i stå – de möjligheterna är förstås ofantligt mycket större än vad som var fallet för bara en 3040 år sedan. Ta bara de möjligheter vi idag har att arbeta effektivt inte bara på arbetsplatsen utan nästan var vi än befinner oss – för 100 år sedan var det knappt ens en fånig fantasi och ännu år 1990 en smått overklig utopi … Som jag redan nämnt har corona hittills skördat något över 16 800 dödsoffer i Sverige, som nu har en befolkning på lite drygt 10,4 miljoner – det är ungefär 1,6 promille. Alltså en avsevärt framgångsrikare sjukdomsbekämpning än under både koleran och spanska sjukan.

Det enda jag egentligen vill säga här med bäring på frimurarorden, är att vi efter frimureriets ”omstart” i Sverige i början av 1750-talet (den logeverksamhet som kom igång 1735 med Axel Wrede Sparre låg ju i träda några år i mitten och slutet av 1740-talet fram till början av 1750-talet) – det är att vi aldrig har haft en så lång total ”nedsläckning” som vi varit med om de senaste två åren.

Aldrig på 270 år!

Under åren 2020 och 2021 har vi visserligen varit igång lite halvhjärtat några korta perioder, men med det sagt är ändå the bottom line att vi haft ett så gott som totalt verksamhetsuppehåll som varat i nästan två år – det längsta, det överlägset längsta, i hela vår historia. Ett väsentligt undantag från nedstängningen är caritasverksamheten. Den har fortgått ”som om ingenting hänt”, åtminstone inom Svea Provinsialloge, som jag känner bäst, och jag antar att så varit fallet inom hela organisationen. Det tycker jag frimurarorden har anledning sträcka på ryggen för, för hjälpbehoven lär väl knappast ha varit mindre under pandemitiden. X Detta är en text baserad på Ulf Åséns bidrag från Eckleffsymposiet i Karlskrona i oktober 2021.

Den mest välkända illustrationen av ett coronavirus.

25

OrdensNytt

Sommarmöte på Rosersbergs slott Text: Pierre Dunbar / Peter Westrup Foto: Pierre Dunbar Det är med spänning jag närmar mig Rosersbergs Slott på lördagen före sommarmötet. Ända sedan jag var med och producerade boken om hertig Carl, har jag sett fram emot att få besöka denna mytiska plats, fylld med frimureriska symboler.

Då jag vid flera tillfällen besökt Rosslyn Chapel steg förväntningarna. Slottet står där, med mängder av besökare! Jag som trodde att det är stängt för allmänheten, tvärtom, idag ett hotell med restaurang och café! Min besvikelse förbyttes mot att nu ska jag leta symboler. Döm om min besvikelse, en enda markering på en dörr, där det tidigare funnits en för oss känd symbol, allt annat borttaget eller övermålat, lär ha skett i nära samband med hertig Carls bortgång.

Däremot finns en hel del att se i konstruktionen och omgivningarna. Nu är jag på plats dagen innan med volontärerna för att förbereda söndagens sommarmöte, där 100 gäster förväntas anlända.

Bakgrunden är att Första fördelningen arrangerar ett evenemang för johannes-, andreas- och kapitelbröder i form av en gradobunden samling i den svenska sensommaren, där bröder erbjuds möjlighet till gemenskap och lunch i en trevlig miljö. Detta sommarmöte skall ses som ett försök att få till en tradition att ses i slutet av sommaren i trevliga, broderliga och intressanta former inom fördelningen.

Slottet vaktas av en vinthund. Den nuvarande bronshunden kom på plats 1967. Det är en kopia av den gipshund som stod på samma plats under Hertig Carls tid och som lyfts därifrån någon gång innan 1844.

Den blickar upp mot uret på fasaden, där det under Hertig Carls tid fanns ett kors.

Vid incheckningen på söndagen med ca 100 bröder rådde förväntansfull stämning. Alla var glada att åter få träffa sina bröder. Mötet inleddes i slottets kapell med nationalromantisk musik framförd av broder William Baker till brödernas stora förtjusning utifrån den varma applåd som broder William fick.

Provinsialmästaren Per Arosenius hälsade bröderna välkomna till denna 26

slottsmiljö med frimurerisk anknytning och berättade vad man skulle satsa på nästa år i form av mästarloger inom Första fördelningen. Dagens mycket intressanta föredrag hölls av broder Gunnar Granholm från Skövde ”Om tiden efter Carl XIII”. Broder Gunnar sjöng också till detta föredrag och utifrån de applåder han fick efteråt så var detta föredrag något att minnas.

Broder Sven-Åke Bergkvist berättade därefter om Barnhusstiftelsen och dess historia men också nuvarande verksamhet och inriktning. Med forskning och hjälp till stödjande och hjälpande organisationer inom Sverige. Klart intressant tyckte många bröder och detta kom att diskuteras vid efterföljande lunch vid flera bord.

Efter lunchen samlades man åter i kapellet, Nordiska Förstas Jubelfond, som startade 1867, presenterades av broder Gabriel Anderbjörk. Verksamheten har varit inriktad på att hjälpa barn under åren med utbildning främst inom fria yrken. Årligen delar man ut flera miljoner utifrån dess avkastning.

Broder Gabriel delade därefter ut på Jubelfondens vägnar ett stipendium till Fredrik Hedgårdh (möbelkonservator vid Kungliga Husgerådskammaren) så han kan förkovra sig inom möbelkonsten. Representanter från Kungliga Husgerådskammare var närvarande och berättade om sin verksamhet på Rosersbergs slott.

Nästa punkt på programmet var kanske den punkt som bröderna hade de största

Kapellet förbereds för Stormästarens tal.

Matsalar

förväntningarna på då vår Stormästare broder Christer Persson talade om ”Orden Idag och Imorgon” och vad vi som bröder kan göra här. Den varma applåd han fick tydde på att hans råd och förmaningar gick hem hos bröderna.

Innan mötet avslutades sjöng broder William Baker några nationalromantiska sånger till brödernas glädje. Varm applåd följdes även denna gång.

Broder Ulf Larsson-Flink som varit den store organisatören vid detta möte avtackades varmt av bröderna och uppmanades av alla närvarande att snarast fastställa nytt datum för nästa sommarmöte år 2023.

Under dagen hade alla bröder haft möjligheten att gå på en historiskt intressant 27

visning med kunniga guider. Känslan att det var här i detta välbevarade slott som Kung Carl XIII tillsammans med sin hustru/drottning Hedvig Elisabeth Charlotta levde ett antal somrar och formade dagens ritualer inom vår Orden gav detta sommarmöte en speciell atmosfär.

Till slut åkte glada bröder från olika håll hem med en hel del idéer och erfarenheter inför höstterminen och med orden ”Så ses vi nästa sommar igen!” Är Rosersbergs Slott Ordens sommarlokal i framtiden? Bättre proveniens finns inte och plats får vi för 4 - 500 bröder, det finns tält. Intresset för Rosersberg slott kan kanske vi frimurare öka och därmed också väcka intresse för frimureriet. X

OrdensNytt

Frimurarhuset i Härnösand.

Riddaren och kommendören Olof Sköld.

Fördelningsdagen – En succé!

Text och bild: Ulf Hjelting Tre loger på en dag där sista logen är en måltidsloge med efterföljande samkväm. Sjunde fördelningen har testat detta med ett mycket gott resultat. Undertecknad var där som långväga gäst.

Sju timmar på ett tåg till Härnösand är ingenting jag rekommenderar, men med tanke på vad som komma skulle så var det värt varje minut.

Härnösand, provinshuvudstad i Sjunde fördelningen – här huserar Mellersta Norrlands Provinsialloge. Stadens frimurarhus började byggas 1902 efter ritningar av Agi Lindegren och stod färdigt 1904.

Samtidigt med invigning av huset den 17 november det året, så invigdes även lokalen för S:t Johanneslogen Moria. Dock fanns betydligt fler lokaler i detta ståtliga hus redan vid invigningen och allt var förberett även för en S:t Andreasloge. Så skedde även 1906, men det skulle dröja

fram till 1974 innan etableringen av en provinsialloge kunde ske, även om de lokalerna redan fanns vid invigningen 1904.

Alla bröder välkomna Det är ett ståtligt hus som tornar upp sig på adressen Nybrogatan 6 och det bara några få minuters promenad från hotellet för boendet under fjärde helgen i april och det inkluderade även att passera över bron för det vattendrag som går genom staden och som enligt kartorna heter Bottenhavet. Huset är fyra våningar, eller som någon broder yppade under dagen ”Det kan vara fler, man vet aldrig”. I trapphuset finns även utsökt vackra mosaikfönster från Svanö glasbruk.

Vad är då Härnösand känt för? Att världsberömda Härnö gin kommer härifrån kunde man ju liksom ha kunnat gissat sig till, vilket inte undertecknad har gjort förrän vid besöket i staden.

28

Härnösand grundades 1585 av Johan III och idag bor lite drygt 25 000 personer i kommunen. Några kända ansikten från Härnösand är bland annat Thorstein Bergman, Lena Endre, Thorbjörn Fälldin, Kjell Isaksson och Amanda Lind.

Tre loger på en dag. Då kanske vän av ordning förutsätter att detta tillfälle enbart var till för höggradare i vår Orden.

Icke. Själva grundidén med en sådan här dag är att alla bröder är välkomna oavsett grad. Överföringsbart till alla Den här fördelningsdagen inleddes visserligen med en reception i grad VII som sedan följdes av en reception i grad IV/V, men i samband med detta hölls även ett föredrag i grad I av Riddare och kommendör Olof Sköld. Och den avslutande måltidslogen gavs givetvis i grad I. Personligen har jag inte varit med om

Givetvis blir det en selfie med provinsialmästaren.

något liknande, eller för den delen hört talas om något liknande i någon annan fördelning. Det här skulle, precis som exempelvis Anatomiska teatern, kunna vara överföringsbart till alla Ordens fördelningar.

– Det här är en test för att se om detta är något bröderna i vår fördelning vill medverka på, säger provinsialmästare Jan Resby under ett möte efter bruten taffel.

Cirka 80 bröder medverkade under dagen och de där informella samtalen formligen flödade. Detta vittnade inte minst det sorl om som uppstod allt som oftast under måltidslogen som hölls i husets Johannessal. Och under måltiden höll även Riddare och kommendör Olof Sköld ett tal om vikten av att bröder träffas.

– Om det blir någon fortsättning på denna fördelningsdag? Absolut! Vi håller redan på och planerar inför 2023, påpekar Jan Resby.

Om det var lyckat? Som deltagare för första gången på något liknande bifalles frågan med ett rungande ja. Närmast en succé som fler fördelningar borde ta efter. X

Bröder minglar i väntan på måltid.

Väggmålning i Härnösands frimurarhus.

29

OrdensNytt

Åminnelsedagen vid Norra begravningsplatsen Text: Sven-Åke Bergkvist Foto: Bildbyrå Fru Bergkvist Åminnelsedagen den 12 september inleddes med en minnesstund, för avlidna bröder, vid Frimuraregraven på Norra begravningsplatsen i Solna. Graven har nu ianspråktagits och en broder är gravsatt.

I en glittrande höstsol nedlade Stormästare Christer Persson en krans och talade bland annat om vikten av åminnelse av alla bortgångna bröder. Ordens vicarius Ordens högste prelat, Bengt Klemets, talade kring Lukasevangeliets berättelse om den barmhärtige samariern. Minnesstunden var regisserad av Ordens högste prelat Johnny Hagberg och inramades av psalmsång. I det vackra höstvädret gavs även tillfälle till en kaffestund och samtal.

Denna minnestund kommer fortsättningsvis varje år att anordnas klockan tio vid Åminnelsedagen och blir en möjlighet för frimurare av alla grader, med respektive, att i enkelhet minnas avlidna bröder. X

Ordens Stormästare och vicarius Ordens högste prelat Bengt Klemets nedlade krans under Åminnelsedagen.

Rättelse I artikeln om ”Ordens högtidsdag med nya Riddare och kommendörer” på sid 26-27 i årets andra nummer av Frimuraren har ett mycket beklagligt fel smugit sig in.

Bröderna Anders Knutsson, R&K, och John Nieminen, OHT, bilder och namn har förväxlats. Det andra är att John Nieminen heter John och inte Johan. X Anders Knutsson.

John Nieminen.

30

Recension

Udda komediserie om uppdrag från Gud Text: Magnus Sundell Bild: Netflix God’s favorite idiot är en märklig, rörig och tämligen osammanhängande historia. Men den har sina poänger – och är bitvis riktigt rolig.

Vad skulle hända om Gud utvalde en högst oväntad person till att hjälpa till med den andliga kampen att försöka rädda mänskligheten från undergång? Det är utgångspunkten för komediserien God’s favorite idiot som nyligen hade premiär på Netfllix.

Serien är skriven av skådespelaren och komikern Ben Falcone. Han spelar själv huvudrollen som den snälle Clark, som jobbar på en it-support. Där jobbar också Amily – spelad av Falcones hustru, komikerstjärnan Melissa McCarthy – som Clark är förälskad i.

Utvald och älskad En dag träffas Clark av en blixt hemma i sin trädgård, och saker börjar hända. Som att han ibland börjar skina. Snart får han och Amily besök av en ängel som förklarar att Clark blivit utvald att sprida Guds budskap på jorden. Han får dock inte veta vare sig vilket budskapet är eller hur han ska sprida det. Det får han försöka lista ut själv. Inte ens när Gud själv – i gestalt av en vänlig tant – kommer på besök blir uppdraget tydligare, hon bekräftar bara att Clark är utvald och älskad.

Att han spelar en särskild roll bekräftas också av ”den andra” sidan, när Satan (Leslie Bibb) dyker upp och försöker ömsom locka, ömsom skrämma bort Clark från sitt gudomliga uppdrag. Allt fler underligheter börjar inträffa och ryktet om Clark sprids. Medan en del vill bli hans följare, avfärdar andra honom som villolärare: En tv-predikant stämplar honom som falsk profet och inleder en motkampanj.

Apokalypsens fyra ryttare Mitt i allt detta försöker den fridsamme Clark och den hejdlösa Amily tillsammans med sina lite udda men godhjärtade kolle-

gor på it-supporten ta upp kampen för att försöka rädda jorden. Det går sådär. Och plötsligt dyker apokalypsens fyra ryttare upp på stormarknaden…

Låter det rörigt och konstigt? Det är det. För den sekulariserade svensken är det hela nog extra obegripligt, då kontexten både är tydligt kristen (även om Jesus inte dyker upp) och tydligt amerikansk.

Det gudomligas existens, liksom förhållandet mellan Gud och oss människor, skildras med ett slags självklar vardaglighet. Detsamma gäller kampen mellan ont och gott, mellan Gud och djävulen, änglar och demoner, som ”tas ned på jorden” och görs till buskis.

Bibliska bilderna Det hela är i mångt och mycket en ytterst märklig, bitvis osammanhängande och hafsig röra av naturligt och övernaturligt, andligt och profant, satir och slapstick.

Jag kan tyvärr inte säga att det är särskilt bra, men jag kan samtidigt inte sluta titta – just för att det hela är så osannolikt och otippat. Och bitvis riktigt roligt. Humorn är oftast snäll och oförarglig, men ändå rapp. Det hela är tramsigt på ett väldigt charmigt sätt.

Det ligger också något uppfriskande i att på ett sådant avväpnande sätt våga 31

skoja med de dramatiska bibliska bilderna av kampen mellan ont och gott, och göra det med något som jag ändå uppfattar som respekt. Och i en tvärsäker tid där det fördömande tonläget är lika högt som anspråket på att ha rätt, är det befriande med någon som i all enkelhet säger: ”Vi kanske alla har både rätt och fel. Ska vi inte bara försöka att vara hyggliga och ta hand om varandra?”

Jag förstår varför Gud valde Clark. X Tv-serie: God’s favorite idiot Manus: Ben Falcone Regi: Michael McDonald/Sheila Waldron Genre: Komedi I rollerna: Ben Falcone, Melissa McCarthy, Usman Ally, Ana Scotny m fl Antal avsnitt: 8 Streaming: Netflix Fakta Magnus Sundell Magnus är verksam med den egna bloggen Tycker & tror där han skriver om livsåskådning och tro i alla dess former. Han är även ständigt återkommande medarbetare för tidningen Dagen och dess kultursidor.

Magnus har ett förflutet som chefredaktör för tidskriften Trots Allt. Idag arbetar han även som programproducent för Studieförbundet Bilda.

OrdensNytt

Den 30 juni i år var Stormästare Christer Persson på plats för att inviga det nya lagret. På bilden, från vänster: Ulf Holmström, Robert Holmström, Robert Brohmander, Bamse Ekström, Torbjörn Schelin, Michael Boström, Göran Karlsson, Torsten Bergström och Christer Persson.

Ny storintendent och nytt lager Text: Ulf Hjelting Bild: Ulf Holmström

Att vi frimurare har en fäbless för att köpa saker med anknytning till vårt frimurande är inget nytt. Det köps allt från pins till kaffekoppar, slipsar och manschettknappar. Därför finns på Ordens hemsida en webbshop och en tillhörande storintendent som ska sköta både shop och lager.

John Fahlnaes tillträdde som tillförordnad storintendent i mars i år.

–Det är roligt att pröva sina vingar på ett nytt område inom Orden, så jag är tacksam att jag fick frågan. Jag har ju hittills varit mest engagerad i informationsoch utbildningsfrågor, säger John Fahlnaes. John har tidigare bland annat varit

Bild: Mats Gärdfors.

Sedan mars i år är John Fahlnaes tillförordnad storintendent, med ett förordnande som löper till mars 2023. Tillsammans med fem amanuenser driver han intendenturen, som har nytt lager i Uppsala.

Tack vare modern teknik kan tf storintendent John Fahlnaes leda verksamheten från sitt kontor i Göteborg. Varje torsdag har hela gruppen möte via Teams.

32

vice ordförande i Informationsdirektoriet och är en av författarna till Anatomiska Teatern.

Nytt är även lagret utanför Uppsala, som invigdes med bandklippning och middag den 30 juni i år av Ordens Stormästare Christer Persson. Lokalen är på drygt 200 kvadratmeter och här finns lager, kontor, mötesrum och en tillhörande gaffeltruck.

–Jag trodde väl aldrig att jag skulle utfärda körtillstånd för truck, men så har det faktiskt blivit.

Jag vill tillsammans med mina amanuenser driva intendenturen så professionellt som det är möjligt i en ideell verksamhet.

Vi måste arbeta affärsmässigt med såväl planering, budget, logistik, leverantörsavtal och allt som hör en modern e-handel till.

Under hösten 2022 kommer en webbshop att lanseras för ”nollgradiga” produkter.

–Det blir en WooCommerce-lösning, med modernt gränssnitt som kommer att ligga på Ordens hemsida. Gradbundet material kommer, precis som idag, att säljas via det så kallade intendentursystemet, dit utvalda ämbetsmän i Ordens enheter har access.

Till sin hjälp har John fem amanuenser som finns på plats i Uppsala.

–Amanuenserna är fantastiska. Jag skulle inte klara mig utan dem. Var och en har sin speciella kompetens inom till exempel inköp, ekonomi, it, logistik, tullfrågor, e-handel och så vidare. De lägger mycket tid och arbete på vår verksamhet.

Att få arbeta med ett sådant dreamteam är en ynnest. Jag kan inte nog betona hur viktig roll de spelar.

På plats på lagret i Uppsala, de fem amanuenserna som sköter den dagliga verksamheten. Från vänster: Ulf Holmström, Bamse Ekström, Torbjörn Schelin (på monitorn), Robert Brohmander, Robert Holmström.

Johns ambition är att tillsammans med amanuenserna omstöpa verksamheten.

Målet är tredelat. För det första måste basverksamheten fungera felfritt.

– Intendenturen har under senare år haft problem med alldeles för långa leveranstider, borttappade ordrar och andra

Just nu pågår ett arbete med att ta nya bilder på alla produkter. En hemmabyggd fotostudio duger bra för att få fram fina produktbilder.

33

problem. Men sedan en tid har vi betat av hela vår orderkö och nu sker vår expediering löpande, nästan omgående.

För det andra är det viktigt att affärsmässiga fundamenta är på plats.

Det tredje målet är att säkerställa att alla rituella föremål vi säljer följer Ordens riktlinjer, så att enheter som beställer kan känna trygghet i att de får korrekta föremål. Ordens röda kors är ett registrerat varumärke som inte får användas fritt. Nu har det tagits fram ett varumärkesavtal, så att den som vill använda Ordens röda kors kan få ett godkännande, samtidigt som otillåten användning hindras. John uppmuntrar alla som har spännande produktidéer att ta kontakt med honom Intendenturen är ett exempel på hur ny teknik skapar möjligheter. Varje torsdag har John och amanuenserna ett möte via Teams.

–Jag sitter ju i Göteborg och lagret är i Uppsala. Med teknikens hjälp går uppdraget som storintendent att genomföra på distans. Vi stämmer av veckan, löser problem snabbt och bygger samtidigt vår teamkänsla och kan stötta och peppa varandra, avslutar John Fahlnaes. X

Foto: Bildbyrå FruBergkvist.

Frimurarna i samhället

Barnhusstiftelsens ordförande Calle Piehl hälsar på några av kursdeltagarna.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm har anor från 1753.

Sedan barnhemsverksamheten lades ner 1940 har Barnhusstiftelsen använt sin kapitalavkastning till olika ändamål. I början finansierades studier för behövande barn och på senare tid har stora donationer gjorts till dels organisationer och projekt för behövande ungdomar dels också till forskning inom barn- och ungdomssjukdomarnas område, pediatrisk forskning.

I många svenska medelstora städer finns sk utsatta områden med stor invandrartäthet och en större kriJohan Möller och Tim Omorogieva som höll i kursen ” Värdefullt ledarskap”.

34

Gruppen som deltog i den uppsummerande träffen vid Jamboree 2022. Barnhusstiftelsens representanter under det färggranna paraplyet.

minalitet. Två sådana områden är Gamlegården och Charlottesborg i Kristianstad. Barnhusstiftelsen har tillsammans med Skånska Provinsiallogen, Barmhärtighetsdirektorium, Scouterna i Södra Sverige och Tim Omorogieva från Kristianstad, sjösatt och genomfört ett projekt för 15 ungdomar med bakgrund i dessa områden. Inom scouterna finns en unik metod för ledarskap och ledarskapsubildning.

under våren 2022 genomfört ledarskapsutbildningen som kulminerade med deltagande i lägerverksamheten vid den stora jamboreen utanför Kristianstad. Kunskapen om naturliv och scouting var blandad: ”Scouterna, är det inte sådana som äter mask?”

Tim är en engagerad entreprenör med bakgrund från liknande områden i Malmö. Tillsammans med Johan Möller från scouterna har de Box 170, 101 23 Stockholm

Vid ett summerande möte kring verksamheten, på Jamboree 2022 i Kristianstad, deltog stiftelsens ordförande Carl-Gustaf Piehl och Sven-Åke Bergkvist och fyra av de ungdomar som deltagit i utbildningen, samt Tim och Johan och andra representanter för scouterna. Deltagarna var mycket positiva och såg omedelbar nytta i vad de lärt sig, bla genom ledarskap i ungdomsfestivaler som de skulle delta i senare under sommaren.

Projektet är utformat på så sätt att det är skalbart och kan tillämpas på andra orter inom den Svenska Frimurare Orden.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se

35

bankgiro 5778-0272

Korsord

Lös Frimurarens kryss – vinn en trisslott GAVS BORT ODLINGSPLATS

STYRS AV FÖTTERNA

MISSNÖJES- MINNEN YTTRING FRÅN TUNT TYG LIVET

BLIR DAG TILL SLUT

GE FÄRG

JÄTTAR

2 SANDIG MARK VID TIDEN

6

ÄR MAN PÅ TÅRNA I

TUNNBRÖD

BRÄDA SCHEMADAG BIFALL

HAR KORS SOM SYMBOL STRÖM

SES OFTA PACKAD LIVET VARUMÄRKE PIPIG SAK

HAR SAMHÄLLSENGAGEMANG

ÄR MULEN

LEK LOGEMENT

LUFTUTAN OMBYTE PARDON FÖR RÄKNING

I DENNA STUND

RINGA I FIN FORM VAGN

RYKTBAR DAM

SÄNDER I ITALIEN

GÅTT I CIRKEL

OCH I OSLO KLASS

LÄTTSKRÄMD

MED STOR TJOCKLEK

BLÅSNING HÅRD VALUTA

UDDA FIGUR DUNDERKARL

REKVISITA

1 LÄGGA

ÄR BAMSE

Är man skicklig och har lite tur, så kan man mycket väl föräras med en trisslott genom att lösa Frimurarens kryss och skicka in nyckelordet till redaktionen.

Skickligheten står man själv för och turen har man i dragningen av tre vinnare bland de inskickade rätta lösningarna. Vinnarna får var sin trisslott som i sin tur, i bästa

LÄMNA MOTSATT MEN

SOLDATÄMNE HEMSIDA

ÄRR

HUVUDSTAD

LOCKAR LÄTTA PÅ I VATTEN TRYCKET

FÅNERI I VITT I KAR

SAMLADE RÖN

SKIVA

MELLANRUM

5

GISSA

4

LÖST PRAT

LÅTA LIKA FJÄRDEDEL

GÅR PÅ LED I NATUREN

LEVTS UPP

JÄGARES JOBB

HÄMTAS SMÖR I

UGGLA

OCKSÅ ETT OCH

LASSO

SER SMYGTITTARE

3

GÅR PÅ GRUND

GER RÄTT SMAK

LIGGER SKRINLAGT PÅ SISTA STYCKET MÄRKE

TÖAR BORT

TAR TAG I VATTNET

PÅ HÖG

fall, kan ge ekonomiskt oberoende. Bilden i krysset visar vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen, utan den får man fram genom att bilda ett ord av de numrerade rutorna i krysset.

Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn, adress och mobilnummer* – eller skicka ett vykort till redaktö36

ren. Adresserna finns i redaktionsrutan på sidan 41 i tidningen.

Senast den 25 oktober 2021 ska rätt lösning vara inskickad, för då dras de tre vinnarna. *Eftersom utskicken med posten stundtals fallerar, så går det att få vinsten, trisslotten, digital i mobiltelefonen. X

Korsord Lösning till förra numrets kryss M P S K Y L T A T T A T U E R A K O R S M O G R I K T A D M E N I I S N Ä S G R E N S K A I R O D C S T O R S A K S P A D T A G G L A M O U R K O T T A R Å T E R A N V Ä N T K O S T K O R R T E K O T U R N E R L U T S L O T T O U A R M A T U R S T O L I N O M S P E L I L A U G Å R D M O P P E N L I G T I S A B R E L E A S E A V D U N S T A U R O R A G A R A R K A S T A NEDÄRVD HISTORIA GRUND-

SKADAR KRONAN

KVICKA

Frimuraren för 70 år sedan

HÄRMA FATTAS OFTA

TANKE

Meddelanden från Svenska Frimurare Orden

UTMÄRKT GE VARAKTIGA NÅLSTICK

SMUTSIG DIMMA

1

EN DEL AV DOM

SLINGRAR SIG

STÄLLD MOT

VID NOLLAN

SOLDATER TUNGA I VATTEN

HUVUDSTAD BÖK

BLEV AVSKAVT

STYRS STÄLL- STOPPAT GIFT AV NINGSFÖTTERNA TAGANDE FALSKA SAKER

MODERN UNDER KUNG

BRUKAT PÅ NYTT SÄTT VANA

FÄLLER TALL ERSÄTTER SPIS

UTFÖR

NY MATCH

LJUSPUNKT MOL ALLENA

KORTARE PROVTRYCK

KLÄDINDUSTRI

I LÅNGAS LAG DRA ETT

BILMÄRKE MÄRKE

STRECK MEDICINMÅTT

2

PUST HJÄRNKOLL

VINNARÄMNE FYRA

VANDRING ÖPPNA

SÅRSÖM KULSPEL

DRAR MAN OFTA UT SÅNGFÅGEL

MED STÖD AV SPRED

GÖR RENT FRISLÄPPANDE

GRIPER POLIS

SÄTERI

LIGGER BORDLAGT PÅ

7

GER STRAFFBART STRAFF

4

3

VISA SITT OGILLANDE

EN FORM AV RÖRELSE

KORPKOST

FÖRGASAS

JOBBAR MED ÅRGÅNG

En kuriös svensk stridsskrift mot frimurare orden för 200 år sedan På Kungl. Biblioteket i Stockholm finns en pärm, som innehåller de s. k. Skevikska Traktaterna, en liten skrift merd titel ”Emot Freymäurerna”, På pärmen står antecknat ”Förbjudne genom Kungl. Förordn. 7 oct 1747”. Traktaten torde ha tryckts detta år och har med all säkerhet till författaren ledaren för en av de underligaste sektbildningar, som förekommit vårt land, nämligen Främlingarna på Skevik”, som medlemmarna kallade sig. Det är ett vildvuxet skott på den radikala pietismens träd under de andliga brytningstiderna i början och mitten av 1700-talet. Den till sin omfattning mycket obetydliga sekten har en högst underlig 100-årig historia. Den hade visserligen kontakter med liknande separatistiska företeelser, t. ex. med de s. k. Gråkoltarna i Stockholm, men gjorde mera buller av sig genom sin excentricitet och genom sin ledares dominerande ställning och ambition att genom författarskap gå till strids med allt möjligt i tiden, landet och kyrkan.

MANICK SITTER OCH UGGLAR

5

BEHÖVS FÖR ATT FÅ RO

ÄR UPPLYFTANDE

6

INNEHÅLLER KORN

BOKDEL I ORDNING MED TIDEN

GJORDE SYNS MÄKTIG FRÄMLING OFTA MED KÄND GLITTER BOKDEL

VILAR PÅ STOLAR

Årgång 24 Redaktör och ansvarig utgivare Einar Gerdelius Sept 1952, nummer 4

KORT PÅ KORTSIDA

VÄLJA

MARKMÅTT

TA TILL TIPPEN

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits och det blev Johan Lundberg Böös, Ulf Stjernefeldt och Per Gilén som angivit rätt lösning: Kunglig.

De tre kan se fram emot en digital trisslott, som med lite tur kan ge ekonomiskt oberoende resten av livet. X

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 2.399;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• Alla plagg levereras på 2 -3 dagar • Vi lagerhåller alla storlekar • Levereras inom hela Norden • Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 37

Bli en del av

FRIMURARNAS EGET HUS I SKÖVDE ÄNTLIGEN ÄR VÅR FRIMURAR-KULA FÄRDIGARBETAD. Finns att få i både 18k guld och förgyllt silver.

Ihopfälld 15mm/diam Utfälld 28x38mm Silver 18gr 9.500:- Guld 27gr 30.000:-

Beställ per telefon: 036-163800 el maila info@guldsmedjan-snarberg.se Med Vänliga Hälsningar Therese Snarberg Lundborg

D

e gamla lokalerna på Hotell Billingen är tömda och arbetet är i full gång för att skapa innehåll i vårt eget Frimurarhus i Skövde.

Låt oss gå rakt på sak: Att ro iland det här är ingen liten uppgift.

Det krävs engagemang, vilja, uthållighet och - såklart - stora insatser i mankraft och pengar. Det bröder i historien skapat för oss ska vi nu återgälda, för framtidens länkar i kedjan, genom att anlägga en ny trygg hemmahamn för frimureriet i Skaraborg.

Passion for homes

Vi erbjuder alla medlemmar och enheter i Svenska Frimurarorden möjligheten att bli en del av detta. Bidrag mottages tacksamt till Swish 123 173 14 05 eller Plusgiro 16 14 90-8.

Fastighetsmäklare i samverkan

Har du kunskaper, tid och kontakter som kan hjälpa oss?

Hör gärna av dig. Såklart kan vi också svara på frågor om projektet såväl i stort som smått.

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se 38

Curt-Ove Jakobsson OM S:t Johanneslogen S:t Sigfrid

Mattias Peterson OM S:t Andreaslogen Birger Jarl

om.sig@frimurarorden.se 0705-61 97 37

om.bj@frimurarorden.se 0730-82 13 35

OHP:s Reflexioner

Följ med och se!

Foto: Mats Gärdfors.

Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat

Johnny Hagberg är Ordens högste prelat.

Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.

Sedan några år tillbaka är uttrycket ”Inbjudan till en resa i ett kristet landskap” myntat i samband med medlemskapet i vår Orden. Vad menas egentligen med detta?

Att Ordens ideologi vilar på kristen tro är väl inte obekant för någon. Det betyder att vi som medlemmar förhoppningsvis delar samma tro, samma värderingar och normer. Orden kräver inte att man som medlem skall ha en bekännelse till någon särskild kristen trosuppfattning. Inte heller avkrävs någon grad av tro, stark eller svag, stor eller liten (tron kan inte graderas, antingen tror man eller inte, det är vi människor som ofta vill gradera tron!). Vi har inga trospoliser som avgör hur långt vi har kommit i vår vandring i det kristna landskapet.

dreas, den andre förmodligen Johannes – alla tre centrala gestalter i vår Ordens historia. Johannes döparen pekar på Jesus och säger de viktiga orden Se Guds lamm. Han visste vem Jesus var men det visste inte hans lärjungar - ännu. Sedan får de ta de första stegen mot Mästaren Jesus. Deras fråga ”var bor du?” kan tolkas: vi vill lära känna dig mer. Jesu ord till dem är en inbjudan att vara med, uppleva och ta ställning: Följ med och se! I den äldre bibelöversättningen hette det: Kom och se!

Ordens grund Så här kan vi tolka uttrycket att vandra i ett kristet landskap. Det är upplevelser och ideologi som Orden vill hjälpa oss att förstå med ett särskilt pedagogiskt arbete genom graderna. Orden är ingen kyrka och har inga sakrament och är heller inget komplement till någon kyrka eller samfund. Då hade den inte behövts. Det finns redan tillräckligt många kyrkor och samfund. Nej den är något helt annat. Ordens grundideologi behöver vi inte

Livsavgörande möte I Nya Testamentet finns en intressant berättelse om ett möte som blev en livsavgörande händelse, och som förde några människor in på vandringen i det kristna landskapet. Det är evangelisten Johannes som berättar i sitt evangelium (1:35–39).

Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. När Jesus kom gående såg Johannes på honom och sade: ”Där är Guds lamm.” De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus. Jesus vände sig om, och då han såg att de följde honom frågade han vad de ville. De svarade: ”Rabbi (det betyder mästare), var bor du?” Han sade: ”Följ med och se!” De gick med honom och såg var han bodde och stannade hos honom den dagen.

Johannesevangeliet 1:35–39 Johannes döparen hade något viktigt att berätta för sina lärjungar. En av dem var An39

hymla med eller bortförklara. Vi är en Orden som vilar på kristen tro! Därmed torde målet med vår vandring också vara klar, att förstå vad det är att vara en skapad varelse tillsammans med andra i denna värld och att djupare söka lära känna tillvarons Herre. Frimurarordens röda kors berättar om den försoning och förlåtelse som Mästaren från Nasaret förde in i vår dödsmärkta värld och som vi skall föra vidare till våra medmänniskor. Det berättar om ett brödraskap och en brödrakedja som sluter sig kring hela vår värld.

Vandring till ett mål Att vandra i ett kristet landskap kräver naturligtvis av dig som broder att du är lojal mot det Orden står för, att du är öppen för den tro som är vår gemensamma, att du söker att se och tolka ritualerna på ett sätt som stämmer överens med grundideologin. Gör du det kommer du också att förstå vad som ligger i de ovan citerade orden ur Johannesevangeliet: Följ med och se! Det blir en spännande resa. X

Tema: Ordens välgörenhetsarbete

Caritas i Fjärde fördelningen – vad och varför?

Text: Bengt Rydell Foto: Håkan Wasén, Bengt Rydell och Shutterstock Caritas betecknar framför allt den osjälviska kärleken till nästan, uttryckt i handling. För frimuraren är detta centralt och en angelägenhet för varje broder. Inom Fjärde fördelningen är caritas högt prioriterat och Caritasgrupper finns på alla de tio orter där frimurarna har verksamhet. Hur ser då detta ut i verkligheten? I denna artikel presenteras några exempel från caritasverksamheten i fördelningen.

Caritas i Fjärde fördelningen - liksom i Orden som helhet - handlar om att ge stöd till medlemmar/bröder i livets olika skeden, att ha omsorg om varandra samt stärka relationer mellan bröder och skapa en nära samhörighet. Detta kallar vi intern caritas. Externt samverkar vi med för-

eningar och organisationer, främst lokalt, för att medverka till goda levnadsvillkor för människorna i vårt samhälle.

Caritasverksamheten kommer alltid att vara ett komplement till samhällets sociala verksamhet och aldrig en ersättning. Vår caritasverksamhet bygger på ett personligt ansvar och är beroende av många bröders ideella insatser.

Intern caritas I Fjärde fördelningens interna caritasverksamhet utförs ett omfattande och engagerat arbete via de lokala Caritasgrupperna.

Men många enskilda bröder bidrar också och här finns plats för många ytterligare.

Mycket av detta syns inte alltid så tydligt, det handlar ofta om kontakter och åtgärder för enskilda bröder. Caritas genomförs 40

på många olika sätt på olika platser och i varierande situationer – allt i avsikt att se till brödernas bästa. Här är några exempel.

Under vissa perioder kan bröder och deras anhöriga behöva tillfälligt ekonomiskt stöd, till exempel vid sjukdom, arbetslöshet eller för betalning av medlemsavgift. Denna del av caritasarbetet kräver fingertoppskänsla med utgångspunkt från caritasarbetets honnörsord som är värdighet och integritet. Omfattningen av denna typ av stöd hålls i en liten krets då all personlig information som lämnas i caritasarbetet hanteras med respekt, och på ett sådant sätt att behövande känner självklar trygghet och tillit samt att informationen inte sprids till obehöriga.

Våra bröder befinner sig i olika faser i livet med olika behov av omsorg. Äldre

bröder kan behöva hjälp för att kunna delta i logeverksamheten (transport till loger etcetera) liksom bröder med funktionsvariationer. Många äldre bröder är ensamma och uppskattar ett telefonsamtal. Detta har varit särskilt uppskattat under de senaste årens pandemi. Brödraomsorgen omfattar också uppvaktning vid födelsedagar, julgåvor till äldre bröder och utdelning av julblommor till änkor till frimurare.

En broder är frimurare till livets slut. Att stödja en broder fram till dess han lägger ned sina jordiska verktyg är en viktig del i caritasarbetet. Stöd i livets slutskede och deltagande vid begravningar är sådana exempel.

Ett ekonomiskt bidrag till begravningskostnaderna lämnas också till de anhöriga.

Gemenskap på flera sätt Många bröder kan av olika skäl inte delta i rituella sammankomster och brödramåltider med sena kvällar, bland annat beroende på ålder och vikande hälsa. Då kan seniorföreningar vara ett alternativ som ger möjlighet till kontakt med andra frimurare, till exempel vid luncher med föredrag och gemensamma samtal. För vissa bröder är detta den enda aktiviteten man deltar i men kan då ändå på ett fint sätt finnas med i brödragemenskapen. Ett annat exempel är att daglediga bröder medverkar i praktiska uppgifter före och efter loge eller svarar för underhåll i frimurarfastigheter.

Detta ger också ofta goda samtal vid det tillhörande kaffebordet.

Extern caritas Extern caritas är stöd till behövande utanför Orden. Det finns i dagens samhälle stora behov av både ekonomiskt och socialt stöd och frimurarnas bidrag kan vara ett komplement där samhället sociala skyddsnät inte täcker fullt ut. Stöd riktas till behövande i den närmaste geografiska omgivningen, till exempel ideella mindre föreningar eller kyrkans diakoni.

Människor i utsatta livssituationer Frimurarna har under flera år gett stöd till kyrkornas gemensamma sociala arbete inom Hela människan i Jönköping.

–Vi är till för människor som lever i en utsatt livssituation, för att minska utanförskapet och ge människor möjlighet till förändring, berättar Gunnar Dahlqvist som är verksamhetschef vid Hela människan.

Han är mycket tacksam för frimurarnas stöd som främst har använts för sociala hjälpinsatser eller för akuta speciella behov som kan uppstå i verksamheten.

Hela människan underlättar för människor med bristande ekonomi att handla livsmedel som annars skulle gått till svinn i matbutiker i Jönköping. Dessa säljs i en särskild butik till reducerade priser. I butiken ges även möjligheter till människor som behöver arbetsträning och sysselsättning. Det pågår också en utveckling av verksamheten till ett ”socialt varuhus” med bredare sortiment.

–De medel vi får från frimurarna gör verklig skillnad, svarar Gunnar Dahlqvist på frågan om hur bidraget från frimurarna kommer till nytta. Ett stöd till en människa i en akut situation kan vara avgörande på både kort och lång sikt.

Frimureriskt bilrally Många aktiviteter görs för att samla in medel till behövande, ofta i kombination med socialt umgänge med andra frimurare och deras anhöriga. I Linköping har sedan tio år tillbaka bilintresserade inbjudits till ett ”Frimureriskt klassikerrally”. Avsikten är att samla medel till de frimurarlamm, som delas ut till barn som vistas på sjukhus i Linköping. Under åren har tusentals kronor samlats in. Under 2022 års rally gjordes ett undantag och behållningen lämnades i stället till humanitärt stöd till Ukraina.

–Mottot för rallyt är förankrat i frimureriet och lyder ”Varen vaksamme!”, berättar Håkan Wasén som är med och arrangerar rallyt.

Deltagarna ställs under dagen inför ett antal frågor men dessa ställs först efter avslutat rally, så deltagarna förutsätts haft ögonen med sig och noterat vad som 41

finns längs vägen. Anledningen är att svaren på frågor kring det mesta går att hitta på nätet. Det gäller alltså bokstavligen att vara vaksamma. Årets uppgift var att ta en selfie på deltagaren vid så många Östgötakyrkor som möjligt under cirka fem timmars resa.

Deltagarna ska färdas i veteranbilar som ”klassiker”, cabrioleter eller sportbilar men även äldre bruksbilar är välkomna. Årets rally hade samlat nästan 50 deltagare i 22 fordon, till exempel ur snabba bilar som Lamborghini Hurudan och Maserati liksom muskelstarka Audi, BMW och Mercedes.

Caritas gör skillnad!

Trots ett väl utbyggt socialt skyddsnät i samhället finns fortfarande behov av ideella insatser. Frimurarnas caritasverksamhet är ett sådant bidrag. Utöver många frivilligas arbete har frimurarna i Fjärde fördelningen under de senaste åren lämnat 600-750 000 kronor årligen till olika behövande i samhället genom insamlingar och avkastning från fonder. Under 2022 gör Svenska Frimurare Orden extra insamlingar till humanitärt stöd till Ukraina i samband med logesammankomster och andra arrangemang. Detta beskrivs närmare i en särskild artikel. Under våren 2022 har nästan 200 000 kronor insamlats i Fjärde fördelningen.

Caritas har och kommer framöver att ha hög prioritet inom Fjärde fördelningen. Caritasgrupperna och många enskilda bröder medverkar på olika sätt till brödernas väl och bidrar till goda levnadsvillkor för människorna i vårt samhälle! X

Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg Text: Hans Björkborg Inom Göta Provinsialloge finns ett långvarigt gott och hållbart förhållande till donationer och därmed ett utpräglat ansvar för att stödja samhället och dess behov. Göteborg är en utpräglad företagarstad, där det sedan länge frodas ett socialt ansvar i företagandet. Alltså avsätts vinster till stöd för olika behov i samhället. Detta har visat sig hållbart i ett längre perspektiv och många har kommit i åtnjutande av dessa möjligheter.

–Vi inom frimureriet känner en stolthet över bidrag till ett bättre samhälle och till en bättre standard för både enskilda och specifika projekt, allt till gagn för både samhälle och oss alla; säger provinsialmästare Gillis Edman när han tillfrågas om sin inställning till välgörenhet i fördelningen.

I det följande ska vi belysa det viktiga arbete som sker hos oss.

Historia Vid ett sammanträde i S:t Johanneslogen Salomon à trois Serrures den 2 november 1756 väcktes ett förslag att i Göteborg inrätta en barmhärtighetsinrättning eller barnhus. Detta föll i god jord och redan efter ett par månader kunde ett barnhus öppnas. Finansieringen löstes genom att samtliga stiftare erbjöd sig att under tre år bidra till barnhusets underhåll och utöver det en årlig kollekt i stadens kyrkor samt del av de avgifter staden erhöll när personer skulle passera stadsportarna.

Barnhuset var från början ett internat, men upphörde som sådant 1831 varefter barnen istället utackorderades till familjer i staden eller på landet. Ett årligt bidrag lämnades till barnens uppfostran.

Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg Frimuraresamhällets i Göteborg Barnhusfond med dess tillhörande stiftelser/fonders ändamål är idag att främja vård och uppfostran av barn, lämna stöd till undervisning och utbildning av barn och ung-

dom samt främja vetenskaplig forskning som anknyter till barn eller ungdomar och deras förhållanden. Dessutom utövas hjälpverksamhet till framförallt behövande äldre.

Under de senaste fem åren har det delats ut 25 miljoner kr ur fonderna till understöd av barn och äldre. Bidragen ges dels till enskilda behövande, dels till organisationer och församlingars diakoni.

Inom ramen för den totala summan ges bidrag även till forskning kring barn- och åldersrelaterade sjukdomar, men även stipendier till unga talanger avseende musik, dans och teater för konstnärlig förkovran.

Forskningsbidragen och stipendierna delas ut vid en årlig sammankomst i ordenshuset Göteborg. Dessutom framträder stipendiaterna årligen vid ett uppskattat musikaliskt och litterärt evenemang.

Kanslirådet William Chalmers förordnade i sitt testamente att hälften av hans förmögenhet skulle anslås till uppförandet av en industriskola i Göteborg. Till förvaltare av medlen utsågs Frimurare Barnhusdirektionen i Göteborg. När statsverket övertog skolans förvaltning år 1964 löstes Barnhusdirektionen ut för en ganska blygsam summa. Kapitalet placerades i en fond, ur vilken Barnhusdirektionen årligen ger bidrag till Chalmers tekniska högskola och till dess studentkår.

42

Hur arbetet går till Det finns en styrelse för Barnhusdirektionen, där provinsialmästaren är ordförande. Som ledamöter finns ordförande mästarna i arbetslogerna i Göteborg, några administrativa resurser, en medicinsk expert samt inte minst en inspektor, Arne Svenson, som leder den operativa verksamheten.

Så hur går det till när bidrag och stipendier ska beslutas? Forskningsanslag beslutas av Göteborgs Läkarsällskap och det känns väldigt tryggt. Bidrag till barn och ungdomar beslutas av inspektorn utifrån givna direktiv. Musik- och teaterstipendier fastställs av en kommitté bestående av frimurarmusiker i samarbete med Högskolan för scen och musik i Göteborg. Föreningen Danskompanis vänner beslutar om dansstipendier till en kvinnlig och en manlig dansare vid Göteborgsoperan.

Man kan ju undra hur fonderna, det är flera stycken, fylls på. I allt väsentligt sker det genom förmögenhetsförvaltning och fonderna utgörs idag av aktier och ränterelaterade värdepapper. Det förekommer även att direkta bidrag inkommer från enskilda personer. En gynnsam utveckling på börsen, vilket vi förvisso har haft de senaste åren, ger en fin värdeökning. Några kostnader, förutom själva förvaltningen,

finns inte då allt arbete är ideellt. Det bör också nämnas att användningen av bidrag och anslag följs upp, något som handläggs av inspektorn.

Värdefullt för mottagarna Ja, vi kan konstatera att såväl bidrag, forskningsanslag som stipendier är mycket uppskattade av mottagarna. Jag har under åren deltagit i ett flertal utdelningar och föralldel även stipendiatkonserter och dels hört många tacktal och uppskattande inlägg, dels pratat enskilt med stipendiater.

Vid ett tillfälle hamnade jag mitt emot en av musikstipendiaterna, Connor Clayton, och vi fick ett mycket trevligt och givande samtal. Connor kommer från USA och kom till Göteborg för att han hade hört talas om huvudläraren på musikskolan och ville träffa honom. Så han åkte till Göteborg och träffade honom och bestämde sig sedan för att studera musik här. Connor vill gärna arbeta i Sverige efter studierna, men att få jobb i till exempel en symfoniorkester är tufft. Man måste genomföra en audition och göra det väldigt bra – nålsögat är oerhört litet och konkurrensen stenhård även om man är duktig.

Men Connor ger inte upp och stipendiet han fick denna dag är ett viktigt bidrag till hans möjligheter att försörja sig. Se där, ett litet exempel på en stipendiat!

Framtiden Till att börja med är tyvärr inte vår välgörenhetsverksamhet särskilt känd bland folk i allmänhet. Vi borde försöka förbättra detta när vi ser framåt av det enkla skälet att vår barmhärtighetsdygd då blir tydliggjord samtidigt som vårt anseende och rykte förstärks.

Vad gäller fonder och stiftelser så styr ändamålsreglerna. Donatorerna specificerar alltid syftet och vi får vackert hålla oss till det. Självklart ändras dock verkligheten därute och det är fullt möjligt att utformningen av till exempel forskningsanslag kan förändras och anpassas framöver, men detta återstår att se.

Vi vet att vår välgörande verksamhet inom Göta Provinsialloge är en viktig och angelägen del av vårt frimureriska arbete och det är ingen tvekan om att detta ska fortsätta. Barmhärtigheten är vår viktigaste dygd och vi har ett ansvar att utveckla vårt arbete och hjälpa behövande människor i deras liv och utveckling – något som vi verkligen har tagit fasta på i vår fördelning. X

Tredje fördelningens stiftelser och fonder Text: Hans Björkborg Inom Tredje fördelningen finns en stor och rik verksamhet vad gäller barmhärtighetsarbete och detta sker via ett flertal stiftelser och fonder.

De medel Tredje fördelningen förfogar över används inte enbart till välgörenhet utan kan även vara medel till oss själva i form av inköp och underhåll till våra loger av alla de slag – allt för att kunna genomföra vår logeverksamhet och ha ändamålsenliga lokaler.

Det senaste och största handlar om Skövdefastigheten, dvs det som håller på att bli det nya frimurarhuset. Detta dras

till mycket stor del av bröderna i Skövde med omnejd, men med ett antal miljoner i stöd från Göteborg.

Totalt finns det elva olika stiftelser och fonder, som delvis har olika ändamål.

Utav dessa är sex inriktade på välgörenhet i varierande syfte. Det finns bidrag till behövande, utbildning, forskning, barnkoloniverksamhet, frimurarbröders behövande änkor etc.

Vår mest kända välgörenhetsdel är Barnhusdirektionen, där det delas ut 3-4 miljoner kr årligen i stöd. Om detta mycket viktiga arbete finns att läsa i det följande. X

Frimurarlamm i Karlstad Text: Christian Dibbern

Caritasgruppen i Karlstad besöker barnkliniken och barnakuten på Centralsjukhuset i Karlstad för att skänka frimurarlamm. Det här är en så uppskattad gåva att lammen levererats två gånger under våren.

Sjukhuset skickade ett stort tack till alla bröder i frimurarsamhället i Karlstad med omnejd. X

43

Direkttransport till behövande i Ukraina.

Caritashjälp transporterad till Ukraina Text & Bild: Håkan Lekberg Under våren beslutade caritasgruppen i Karlstad i samråd med provinsialmästaren Per Andersson att stödja hjälpverksamheten till det krigsdrabbade Ukraina.

Detta skedde bland annat genom en insamling av förnödenheter via Facebookgruppen ”Frimurare i Karlstad”.

Totalt insamlade frimurarbröder cirka sex kubikmeter av olika slags förnödenheter, som därefter lastades på lastbil. Även flera företag och andra privatpersoner i Karlstad bidrog, vilket möjliggjorde en direkttransport med förnödenheterna till Ukraina.

Utöver detta skänkte caritasgruppen i Karlstad 25 000 kronor till Röda Korset, öronmärkta medel till verksamheten i Ukraina, samt ytterligare 25 000 kronor i riktade inköp av läkemedel och utrustning till Scandinavian Support to Ukraine. X Har tidigare publicerats i Brödrakontakt.

Insamlade förnödenheter på väg att lastas på lastbil för vidare transport till Ukraina.

44

Ordensringar Frimurarringar

Small: 5670 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Medium: 7000 :-

Omarbete med eget guld: 2000:-

Large: 11970 :-

Omarbete med eget guld: 2500:-

Odd Fellow

Patriarkring: 3780 :-

Matriarkring: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 1500:-

Omarbete med eget guld: 1200:-

Rebeckaringar

Small: 1890 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Medium: 2520 :-

Omarbete med eget guld: 700:-

Vitguldstillägg 300:-

Large: 3780 :-

Omarbete med eget guld: 850:-

Rebecka

Brosch: 1530 :-

Hänge: 680 :-

Armband: 1550 :-

Örhängen: 855 :-

Halsband: 1650 :-

För övriga ordensringar lämnas offert.

Vid beställning maila oss på Info@guldsmedjan-snarberg.se eller ring 036- 16 38 00 45

Stormästaren

Du är varmt och broderligt välkommen tillbaka efter sommaruppehållet!

Text: Christer Persson, Ordens Stormästare

Det har hänt mycket både i Orden och i vår omvärld sedan vi sågs på våra sammankomster i våras. Inom vår egen verksamhet har jag haft glädjen att kunna delta i flera sammankomster under sommaren: Öland, Simrishamn, Båstad och Rosersberg. Det är en god idé att erbjuda bröderna någon form av aktivitet även under sommaren. Uppehållet är långt och längtan tillbaka till brödragemenskapen blir stor. Det upplever jag på alla ställen jag besöker.

Jag vet att det förekommer många sommarmöten utöver de jag nämnt, men för de enheter eller frimurarsamhällen som ännu inte börjat med detta kan jag varmt rekommendera konceptet. Det kommer att lyckas.

Bröderna kommer att sluta upp och de kommer att älska det.

Vaccinera dig I förra numret skrev jag: pandemin är inte över än, men rädes icke! Vi kan konstatera att pandemin oväntat i sin nya variant ökade under den varma sommaren. Men den pikade och sedan sjönk den tillbaka något igen. Effekterna är de samma som tidigare, men i mildare form och de som blir sjuka och inlagda på sjukhus är sällan vaccinerade. Vi måste lära oss att leva med detta och att hantera det på ett vettigt sätt. Det blir en del av vår vardag tills en annan variant gör sin entré.

Mitt råd nu är att om du känner dig det minsta förkyld och febrig skall du stanna hemma både från jobb och logearbete! Du som ännu inte låtit vaccinera dig rekommenderar jag att du gör det omgående, för din egen och för andras skull.

Foto: Mats Gärdfors.

Insamlingarna till Ukraina Det fasansfulla kriget i Ukraina fortsätter och följderna därav sprider sig världen över. Det skapas nya allianser, som ställs mot varandra. Världshandeln påverkas negativt då gamla transportvägar bryts och sanktioner utdelas i snabb takt.

Vad har vi människor egentligen lärt oss av internationellt samarbete? Behöver vi inte mer samarbete och mindre motarbete?

På annat ställe i denna tidning kan du läsa om insamlingarna till Ukrainas lidande befolkning. Här vill jag bara uttrycka ett mycket stort tack för er generositet.

Mer än 1,2 miljoner kronor har ni samlat in i enheterna. Ett fantastiskt bra resultat!

Med tillägg för medel från egna och närstående stiftelser är vi redan över två miljoner kronor.

– hörda – behövda. Det är ingen uppgift som vi kan lämna åt ordförande mästare eller ordförande eller någon annan att lösa. Det är en angelägenhet för oss alla att bidraga till att skapa trivsel. Detta kan man förvänta sig att varje broder bidrager till!

Nöden i Ukraina minskar inte, tvärt om. Vi fortsätter därför med extra insamlingar hela hösten främst till Läkare Utan Gränser och Act Svenska Kyrkan. Hur det blir 2023 får jag återkomma till.

Skapa trivsel Medlemsenkäten, som redovisades i förra numret av den här tidningen, ger mycket att tänka på. Jag vill här åter igen fokusera på några resultat, som jag anbefaller alla att ta till sig och tänka på när vi umgås på våra sammankomster.

Alla människor vill känna sig sedda

46

Sedda, hörda och behövda Nu ser vi fram emot en termin med full aktivitet i alla enheter. Vi har mycket att ta igen och förväntningarna är stora.

Kanske är det någon broder som du inte sett på frimurarna på länge. Ring honom och ta med honom så får vi ännu fler aktiva. Fler bröder måste bli sedda, hörda och behövda. X

information från informationsdirektoriet

Angående Ordens hemsida Inte bara en hemsida Hemsidan är en kommunikationsplattform för att delge information till externa intressenter och till Ordens medlemmar.

Därför är hemsidan ordnad i en öppen del och en sluten del som kräver inloggning. Därutöver är hemsidan en portal till Ordens IT-stödfunktioner dvs IT-baserade administrativa system för Ordens inre arbete.

hjälp. Är det första gången du loggar in på sidan måste du använda länken ”begär nytt lösenord”. Det är viktigt att du har rätt mailadress registrerad i medlemssystemet, annars kommer du inte få mailet med ditt nya lösenord, om så är fallet kontakta din Sekreterare för hjälp.

Tillgång till IT-stödfunktioner

Inloggning Vid inloggning är användarnamnet ditt SFMO-ID. Är du osäker på vilket ID du har så hittar du det på kortet du använder för registrering vid sammankomst, på baksidan av tidningen Frimuraren eller genom att kontakta din sekreterare för

Är du ämbetsman och har fått rättigheter kopplat till något eller några av Ordens administrativa stödsystem, t ex FMS (Ordens medlemssystem) kan du nå dessa direkt genom valfunktionen i den blå menyremsan du ser i toppen på sidan.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 95 ISBN 1651 - 35766

Redaktör: Ulf Hjelting, Änggatan 62, 702 24 Örebro Tel 070-441 69 10 frimuraren@frimurarorden.se

Tidning nummer 1 2 3 4 Materialstopp (mån) vecka 4 13 33 43 Utgivning vecka 10 19 39 49

Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på BG 700-0045 och ange namn och adress.

Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Ulf Hjelting, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL Hans Björkborg, GPL Lars Klingström, ÖPL Per Almskog, VPL Guy Catani, SCF Magnus Olovsson, MNPL Patrick Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68, 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

47

Prenumeration En bra funktion är att du kan prenumerera på enheters arbetsordning.

Gå in på den enheten du önskar och längst ner på enheten finns det en knapp där du kan starta en prenumeration på arbetsordningen (när du prenumererar på en arbetsordning får du även mail varje söndag om vad som sker kommande vecka).

Utveckling av hemsidan Vi arbetar kontinuerligt med vår Hemsida.

Har du synpunkter eller förslag runt hemsidan mailas dessa till hemsidans referensgrupp (ID): webref@frimurarorden.se

Hör av dig till Frimuraren!

Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning!

Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra.

Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning.

Men skriv kort!

Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning.

Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag.

För att med bild rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken.

Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Bild och text till Frimuraren skickas digitalt. Det vill säga via e-post på frimuraren@ frimurarorden.se eller på digitalt lagringsmedia till redaktören. Adress finns på denna sida.

B

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

Private Banking i Handelsbanken – en högst personlig affär

Vi har fått kapital att växa sedan 1871 och är Stockholmsbörsens äldsta bolag. Våra Private Banking-rådgivare finns över hela Sverige.

Välkommen att kontakta oss eller Handelsbankens kontor för att se vad vi kan göra för dig.

Sydöstra Sverige Västra Sverige Stockholm Mellersta Sverige Norra Sverige

040-24 57 80 031-774 81 60 08-701 15 70 026-17 20 90 090-15 45 90

handelsbanken.se/privatebanking

Helsingborg, Linköping, Malmö, Växjö Göteborg, Halmstad, Jönköping, Karlstad Gäller för hela Storstockholm, Gotland Gävle, Uppsala, Västerås, Örebro Luleå, Sundsvall, Umeå, Östersund