Elddopet – Synen på Hertig Carl utvecklad

Text: Göran Mellblom – Bild: nationalmuseum, Wikimedia Commons

Kungliga personer som beger sig in mitt i stridens hetta - och ibland såras eller stupar - är mycket ovanliga. En av dessa var vårt svenska frimureris primus motor hertig Carl av Södermanland som gick mot ryssarna med den svenska örlogsflottan 1788. Kalkbådden och ekholmen mitt i Finska viken. Ytterligare skepp har anslutit.

På våren 1788 drar det sig mot krig mellan Sverige och Ryssland. Hertig Carl mottar som storamiral1 befälet över örlogsflottan på sommaren 1788 nere i Karlskrona som strax går till sjöss med 15 linjeskepp, sju fregatter och 10 000 mans besättning. Sverige förklarar Ryssland krig den 2 juli och redan den 8 juli jagar örlogsflottan upp de ryska fregatterna Jaroslav 32 kanoner och Hector 26 kanoner. Fregatterna erövras utan lossande av ett enda skott och officerarna jämte fyrahundrafemtio man som blir tillfångatagna. Den 17 juli, 15 dagar senare, ligger örlogsflottan på kryss för ostlig vind i stark tjocka i trängseln mellan Kalkbådden och Ekholmen mitt i Finska viken. Ytterligare skepp har anslutit.

Fienden nalkas

Omkring klockan halv fyra på morgonen hörs flera kanonskott ­ fienden. Hertig Carl beordrar flottan intaga ligne­de­bataille2 om styrbord. Stiltjen hindrar dock de främsta enheterna att manövrera så klockan sex signaleras ”Omvänd ordning för babord halsar” och ”Göra klar till aktion”. örlogsflottan rör sig i anbefalld riktning. Då och då kan röster och ljud anas. ryska skepp syns nu i tjockan. nere på batteridäcken och på alla svenska skepp, står karlarna redan vid kanonerna, lagom fördelade mellan styrbords och babords batteri. Ännu vet man inte vilken sida som skall börja skjuta, men signal ”Göra klart till aktion” är given: underofficerarna tänder luntorna. i tjockan under förmiddagen syns ännu inte fienden. Här och var dyker en skepnad upp som strax därefter försvinner. men när allt fler ryska fartyg efter hand kan anas ges slutligen order om strid. tjockan lättar vid halv ett. 17 ryska linjeskepp, sju stora fregatter och en mängd mindre fartyg visar sig nu. när ryska flottan seglar tvärs emot vår tätdivision, signalerar flaggen ”Vänd till ligne-debataille på styrbord halsar”. men de annalkande grunden och ryssarnas motdrag får omkring klockan två vår flagg att signalera ”Formera linjen på babord halsar”.

Eld öppnas

Svenska flottan öppnar på ett muskötsskotts håll eld klockan fyra på eftermiddagen mot de tre närmaste ryska skeppen: en tredäckare, ett 74­kanoners och ett 66­kanoners linjeskepp. Framåt femtiden på eftermiddagen är tacklingen bortskjuten på tredäckaren som manöveroduglig bogseras bort ur slaglinjen. Båda sidor manövrerar och motmanövrerar under ihållande kanonad som pågår timme efter timme. Krutröken stinker som av ruttna ägg, rökmolnen är enorma och förökas vid varje salva. Åtskilliga ryska skepp skadas så svårt att de tvingades dra sig bort och ur linjen. ett ryskt skepp sjunker. Linjeskeppet vladislavs 74 kanoner erövras.

Fienden omringar linjeskeppet Prins Gustafs 68 kanoner som tvingas stryka flagg då skeppet skjutits redlöst. under natten förblir emellertid vår flotta i samma läge som under drabbningen, medan fienden ändrar position flera gånger. rapporter inkommer till flaggen: tre officerare dödade varav två fartygschefer. Fem officerare sårade. Hertig Carl har sårats lätt i huvudet då en kanonkula sveper förbi honom på chefsskeppet Konung Gustaf den tredjes halvdäck3 och dödar en man precis intill honom4. Förlusterna bland besättningarna är ringa och karlarna har över lag skött sig utmärkt. men flera svenska skepp signalerar ”Slut på ammunition”5 och stiltjen förhindrar vidare strid. när den ryska flottan under förmiddagen avlägsnar sig beordrar hertig Carl örlogsflottan till Sveaborgs redd för ammunitionsersättning och reparationer.

Politiska konsekvenser

Samtiden bedömer sjöslaget som mycket viktigt för den svensk­finska stridsviljan och agendorna kastas om i norra Europa. vid denna tid var tapperhetsmedaljer för underofficerare och manskap ett nytt begrepp, helt okänt i Storbritannien, infört i Frankrike av Bonaparte först 1802, otänkbart i Ryssland men införs i Sverige­ Finland redan 1789. Hertig Carl mottar befälet över örlogsflottan som han för in i de största sjöslagen som någonsin utkämpats i östersjön: Hogland 1788, Ölands södra udde 1789, reval, Styrsudden, Viborgska viken6 och andra slaget vid Svensksund 1790.

Hertig Carls upplevelser

I drabbningarna avlossas 10 000­tals kanonskott mot vilka inget verksamt skydd finns för någon ombord. Hertig Carl ser och hör gång på gång människor dödas och slitas i stycken alldeles intill honom. men under hans ledning tvekar aldrig flottan att gå i strid såsom tidigare under det olyckliga kriget 1741–43. Hertig Carl har också att hantera en dödlig epidemi som hemsöker örlogsflottan 1789 som trots detta förblir operativ och går ut för att söka upp fienden.

Föredöme

Omdömen är i allmänt nedsättande om hertig Carl, men en närmare analys ger vid handen att denne kunglige person är värd viss respekt för det föredöme han visar genom att förbli på sin post under vidriga omständigheter, medan den yngre brodern hertig Fredrik Adolf tidigt lämnar kriget för att aldrig återkomma. X

1 Storamiral – örlogsflottans överbefälhavare

2 Ligne­de­bataille ­ Slagordning

3 Halvdäck – idag bryggan, den plats varifrån fartyget leds och det högre befälet är placerat

4 Den dödade var musikanten Lars Hult. Hertigen i brev till vännen greve C. Bonde 22/7 1788 ”Vår herre har varit min beskyddare, en kula har snuddat öfver mitt huvud och svedt min plym, en annan sköt sönder en hönshäck, hvars splint slog ihjäl en musikant uti halsen bredvid min sida”

5 De svenska linjeskeppen avlossade omkring tretusen kanonskott vardera. ett enda skott av en skeppskanon är skrämmande, öronbedövande och ger en tryckvåg runt kanonen.

6 Hertigen i brev till vännen greve C. Bonde 13/7 1790 ”Jag ligger nu och plåstrar min vänstra arm som blef påhälsad sista Bataillen af en skråpåse (kartesch), vår herre var mig nådig och lät mig behålla honom, det är nu bättre och jag kan gå ut fast jag bärer den i band”