Frimuraren nummer 3 2016 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 3 | 2016

Frimurarkulans mysterium Han stred fรถr Hertig Carl

- Värme - Värdighet - respekt -

ARBETET MED PEHR DUBBSINSAMLINGEN FORTSÄTTER Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekeskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr Dubbsinsamlingen till en succé!

den personliga b e g r av n i n g s b y r å n V i h jälpe r er med a l l t i no m begra v ni ng, g r av ste n, tran sporter, f a mi l j ej uri di k o c h f ö rs ä k r i n g a r.

Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet.

Bro de r P e t e r o ch J a n Hos oss förvaras Malmö Frimurarsamhälles bårtäcke

jo u r dygnet runt

Tänk på Pehr Dubbsinsamlingen. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Mariedalsvägen 66 217 61 Malmö 040-30 18 09

Bidrag till Pehr Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

dbb@davidshallsbegravningsbyra.se www.davidshallsbegravningsbyra.se

Vill ni h a Läs me en frackkväll? r på vå r hems ida!

Frackar från 1.799;Hos oss handlar ni tryggt och säkert

• • • •

Alla plagg levereras på 2 -3 dagar Vi lagerhåller alla storlekar Levereras inom hela Norden Betala mot faktura eller delbetala

Kundtjänst 0454-572 055 info@fracklagret.se • www.fracklagret.se KOMPLETT SORTIMENT AV HÖGTIDSKLÄDER. 2

Laandling AB (Endast kontor) Väverigatan 2, 291 54 Kristianstad

Innehåll I detta nummer 4

Porträttet: Karlskronas nestor 100 år

Svenskar stupade som Guds riddare

Wrangels ryska batalj slutade oavgjort

32 33

Frimureriskt altare räddades på auktion

Gustaf IV Adolf lade grundstenen

Finns mycket att lära av de gamla mästarna

Nordiskt andreasmöte i Göteborg vart tionde år

Heraldisk storstädning bland Sveas sköldar

Ölands Frimurareklubb växer så det knakar

Frimurarkulan, ett gyllene mysterium

Insänt: Statyerna på Foresta

Tolerans och samarbete ledord i Stormästarens tal

Rasslande kedjan drog i västerled

Etiska regler för frimurare tryckta redan år 1737

Frimurarsommar på Österlen

Sankt Olof lockade 110

Bokrecension: Vad är tid?

En rejäl besvikelse måste förberedas väl

Frimurarorden granskas i finskt tv-program

Kammarreception i Falköping

20 24 26

I varje nummer Vart leder min vandring?

Ordens högste prelat: Bibeln och det svenska frimureriet 41 Barmhärtighetsdirektoriet: Om värderingar och värdegrund 43

Krysset 44 Från Ordens kansli

Stormästaren: Våra lokaler är ett arv att förvalta väl

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 Ripvägen 2 Strömma 1 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se

Omslag: Altartavlan i Pargas kyrka i Finland

Materialstopp den 31 oktober 2016.

Foto: Bengt Klemets.

I Pargas kyrka görs inslag för det finlandssvenska tv-programmet Himlaliv. Detta nu aktuella avsnitt behandlar det svenska frimureriet i Finland. Om inspelningen och när och hur man ser programmet går att läsa om på sidan 26 här i tidningen.

Foto: Bengt Klemets

Döende stamceller ger liv åt andra celler i hjärnan

Forskning

Döende stamceller ger liv åt andra celler i hjärnan Kan en injektion i en gammal människas hjärna göra att den blir ung och pigg igen med nya hjärnceller? Det är något som den forskning som Stiftelsen Frimurare Barnhuset stödjer kanske kan leda till. Men än är det långt dit, mycket långt, även om det verkar fullt möjligt att i framtiden skapa nya hjärnceller.

dag handlar forskningen om hur man behandlar och läker skador på hjärnan hos nyfödda. Skador som ofta uppstår på grund av syrebrist i samband med förlossningen. Av 100 000 födda i Sverige drabbas mellan 300 och 400 barn av en hjärnskada. Professor Klas Blomgren från Karolinska Institutet föreläste nyligen för Barnhusstiftelsens direktion om sin forskning, där man kommer allt närmare en lösning för att bota dessa hjärnskador. Hans forskarteam som samarbetar med forskare i Tyskland har gjort olika försök med stamceller som gett positivt resultat. Testat på möss Klas Blomgren berättade om sin forskning på ett för en lekman begripligt sätt: – Sedan några år tillbaka har man känt till att vi har stamceller i hjärnan som kan bilda nya nervceller i hjärnan. Detta borde alltså kunna utnyttjas

för att bota skador var forskarnas tanke. Inledningsvis injicerade de stamceller i skadade mushjärnor och uppnådde en positiv effekt. Det konstiga var att trots att man konstaterade att 97 procent av stamcellerna dog inom några timmar så botades ofta 50 procent av hjärnskadan. Måste dö Detta fick forskarna att fördjupa sig i vad som hände och man konstaterade att det inte är stamcellerna i sig som ger den botande effekten. Med hjälp av de tyska forskarna testades stamceller i odlingsburkar med olika förutsättningar. När stamcellerna fick ont om näring dog de och man provade då att ge mössen enbart den vätska som blev kvar. Effekten blev densamma som när man injicerade stamcellerna direkt. Stamcellerna måste alltså dö för att bota. Det som gör verkan är protein som

Svält

Stamceller odlades i laboratorium under olika förutsättningar. En del fick tillräckligt med näring, andra sattes på svältkost.

De stamceller som fick för lite näring dog och filtrerades bort. Kvar blev en proteinhaltig vätska.

frigörs när stamcellerna dör. Fortsatt forskning med andra celltyper gav inga resultat alls men när man provade på nytt med vätskan efter stamcellerna och hettade upp den, så fördubblades den läkande effekten. – Troligen för att hettan tog bort andra hämmande faktorer, säger Klas Blomgren. Ett robust protein blev kvar. Forskningen går vidare I dag har man alltså kommit fram till att stamcellerna i sig inte behöver injiceras. Det som ger effekt är ett ämne som stamcellerna producerar när de dör. – Forskningen går nu vidare för att man ska kunna ta fram och identifiera exakt det protein som fungerar utan att man behöver injicera stamceller i hjärnan. Något som i sig är omdiskuterat och inte helt ofarligt. – Sammanfattningsvis har vi fram till i dag visat att döende stamceller

Proteinhaltig vätska

Vätskan injicerades på möss med skadade hjärnor. Det som gör verkan är ett protein som frigörs när stamcellerna dör.

Forskning

Professor Klas Blomgrens forskning om hur hjärnskador hos nyfödda kan botas, stödjs av Stiftelsen Frimurare Barnhuset.

producerar ämnen som skyddar hjärnan mot skada, till exempel en stroke (eller i vår forskning asfyxi, vilket är ungefär samma sak som stroke, fast i en nyfödd hjärna). Renodla – Om vi skulle lyckas renodla de äm-

nen som åstadkommer effekten och använda bara dessa, så kan de användas som behandling vid till exempel stroke, men de skulle nog inte ha någon egentlig effekt mot vanligt åldrande, som svar på frågan i artikelns inledning. Det är något för framtida forskning. 5

– Fysisk aktivitet, däremot, är något som starkt motverkar hjärnans åldrande, men det är en annan historia som jag ibland föreläser om, avslutar Klas Blomgren. X Text och foto: LARS BILLSTRÖM Illustration: KLAS BLOMGREN

Foto: Pierre Dunbar

Frimurarna i samhället

Kedjeboskolan, naturskönt belägen i Bergslagen.

Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barnoch ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har stiftelsen delat ut drygt 114 miljoner kronor till forskning inom barnhälsovård. Stiftelsen har under år 2015 delat ut totalt 18 mkr, varav till forskning inom barnhälsovård 10 mkr. Stiftelsen är där-

med en av de allra största enskilda bidragsgivarna till forskning inom barnhälsovård i Stockholm. Bidragen till olika organisationer och stiftelser uppgår till 8 mkr. Större bidrag har lämnats till ECPAT Sverige, Föräldraföreningen mot Narkotika, Mentor Sverige, S:t Lukas i Stockholm, Svenska Diabetesförbundet samt Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet.

Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Historia Okända svenska korsriddare

Svenskar stupade som Guds riddare Den 13 juli år 1260 möttes en korsriddarhär och en litauisk armé vid Durben, dagens Durbe i sydvästra Lettland. Korsriddarna samarbetade dåligt med sina allierade och hade dessutom otur. Resultatet var ett av deras allvarligaste nederlag under de många medeltida fälttågen i Baltikum.

Fiender Källorna är motstridiga när det gäller Karl Ulfssons ställning i hemlandet. Enligt både bevarade dokument och den västnordiska Håkonssagan, som skrevs några decennier efter händelserna, var Karl en av landsfadern Birger jarls närmaste män. I Erikskrönikan, vars trovärdighet lider av tidsavståndet, framställs istället Karl och Birger som bittra fiender, vilket drev den förre att bryta upp och söka sig till de tyska ordensriddarna i Livland. Uppenbarligen lät han sig värvas till Tyska orden; i vilket fall som helst donerade han åtta sörmländska gods – bland annat Tullgarn – till korsriddarna, som därmed fick en stabil maktbas i östra Sverige. Kristi riddarskap Karl Ulfsson var inte ensam om att solidarisera sig med det andliga riddarväsendet i Östersjöområdet. En annan svensk herreman, med liknande ambitioner, lystrade till namnet Jo-

Foto: Johannes Söderberg

rdensmästaren Burckhardt av Hornhusen stupade, liksom omkring 150 av hans ordensbröder och en svensk herreman vid namn Karl Ulfsson. Karls far, Ulf fase, hade varit jarl, Sveriges näst kungen mäktigaste man, liksom farfadern Karl döve, som även han hade dödats under en militär expedition i Baltikum – i det estniska Leal (Lihula) år 1220. Men när det svenska 1200-talets historia sammanfattades i Erikskrönikan på 1320-talet gjordes en särskild poäng av just Karl Ulfsson: han hade inte stupat som vem som helst utan som ”Guds riddare”.

Dick Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och författare till ett fyrtiotal böcker.

han Elofsson. Sannolikt deltog han i de strider mot semgaller och litauer som krävdes för att korsriddarna skulle återhämta sig från nederlaget vid Durben, en kamp som drog ut på tiden under tre decennier. Från och med 1281 framträder Johan i skriftliga källor som en frater milicie Christi de Liuonia, ”broder i Kristi ridderskap av Livland”, vilket ordagrant syftar på medlemskap i svärdsbrödernas orden, vilken 1237 hade uppgått i Tyska orden. 7

Även riddar Johan visade sig generös mot sina nya vänner. Genom testamente överlämnade han stora egendomar, särskilt i östgötska Aska härad, till kyrkan. Han systrar Ingrid och Kristina protesterade inte mot avyttringen av familjeegendom. De var lika fromma som han och slog sig ned i Skänninge, där de började leva enligt dominikanernas regel. Efter Kristinas död utvecklades familjeinitiativet till Sveriges första kvinnliga dominikankonvent. Ingrid

kom sedermera att åtnjuta helgonrykte och blev föremål för en kanonisationsprocess i Rom, med skrinläggning 1507. Att hon inte kanoniserades berodde på att reformationen kom emellan, men om intresse finns står det envar katolik fritt att yrka på ett återupptagande av processen idag. Tabu Ytterst få svenskar har idag hört talas om Karl Ulfsson och Johan Elofsson. Det beror inte bara på att de levde på 1200-talet. Det har varit närmast tabu att berätta om dem och övriga svenska korsriddare. Det är en sak att strida för Gud, kung och fosterland i trettioåriga kriget, eller för Karl XII mot ryssen – sådant har inte bara accepterats utan glorifierats, och händelserna har upphöjts till allmänbildning. Men att ingå i internationella, icke-statliga, riddarordnar som följer kyrkliga regler och inte lyder under kungar, riksdagar och regeringar – det har inte setts med blida ögon. Oskriven historia Av detta skäl är de svenska korsriddarnas historia i mångt och mycket ännu oskriven. När jag skrev min bok Gud vill det! Nordiska korsfarare under medeltiden (Ordfront: 2005) fann

Borgens medeltida invånarna och krigare.

jag mängder av exempel på svenskt, danskt och norskt deltagande i korståg både vid Medelhavets och Östersjöns kuster, vilka inte har funnit sin väg till historieböckerna. Historieförfalskning eller historieglömska? Troligen både och. Till de mer spekulativa försöken att rekonstruera frimurarnas, och and8

ra moderna ordnars, äldsta historia hör ansträngningarna att länka dem till dessa andliga riddarprojekt under medeltiden, i första hand till tempelherrarna (Pauperes commilitones Christi templique Salomonis, ”Kristi och Salomos tempels fattiga riddare”), som försvann från scenen efter att de utsatts för ett kuppartat angrepp från

Vinjett

Borgen Turaida vid floden Gauja i nationalparken Gauja i Lettland. Ligger nära staden Sigulda cirka 5 mil in i landet från Riga. Varje museibesökare som tar en promenad runt slottets skyddsmur kan bekanta sig med de intressantaste medeltida slottsbyggnadsmetoderna. På de forna Turaidainvånarnas språk (libiska) betyder platsens namn Guds trädgård. Turaidas kyrka är en av de äldsta träkyrkorna i Lettland, den byggdes år 1750. Arkeologiska utgrävningar bekräftar att på denna kyrkas plats har det tidigare funnits minst två andra kyrkor. (Foto: Lars Klingström)

den franske kungen Filip IV i början av 1300-talet. Källorna tiger Inom den seriösa forskningen har man inte gett mycket för dylika försök, främst eftersom de trovärdiga källorna tiger om sambanden. Om nyttan av dylika spekulationer kan

man tvista länge. Men när det gäller män som Karl Ulfsson och Johan Elofsson råder inga tvivel. De var verkligen korsriddare, och de var inte ensamma. Om man till detta lägger att Tyska orden upprätthöll baser i Sverige till långt in på 1400-talet och under ett decennium styrde över Gotland, och 9

att Johannitorden utvecklade vår sjukvård och lade grunden till Eskilstuna, framstår det som bisarrt att korsriddarna och deras ordnar har spelat en så undanskymd roll i vårt svenska historiemedvetande. X Text: DICK HARRISON

Upplev UpplevKina Kina Upplev Kina bortom bortomturiststråken turiststråken bortom turi

V V

i igör görresor resorför förde de i gör resor för de som sominte intenöjer nöjersig sigsom inte nöjer sig med medtillrättalagda tillrättalagdamed tillrättalagda arrangemang arrangemanglängs längs arrangemang längs de devanliga vanligaturiststråken. turiststråken. de vanliga turiststråken. Vi Vivill villvisa visabåde bådesevärdheter sevärdheter Vi vill visa både sevärdheter och ochvardagsliv, vardagsliv,stad stad och och och vardagsliv, stad och landsbygd, landsbygd,tradition tradition landsbygd, och och tradition och modernitet, modernitet,natur naturoch modernitet, ochkultur. kultur. natur och kultur. För FörFrimurarens Frimurarensläsare läsare För Frimurarens läsare har harvivivalt valtut uttre treresor resor har vi med med valt ut tre resor med olika olikainriktning inriktningsom som olika vivi inriktning som vi lämnar lämnarbra brarabatt rabattlämnar på. på.En Enför bra för rabatt på. En för äventyrliga, äventyrliga,en enför för äventyrliga, matglada matglada en för matglada och ochen enför förde desom somvill och villha ha enallt. för allt.de som vill ha allt. Vilken Vilkenresa resapassar passarVilken dig? dig? resa passar dig?

Yunnan Yunnan––söder söderom omYunnan molnen molnen– söder Det Det om kinesiska kinesiska molnen matäventyret matäventyret Det kinesiska matäventyret Kina Kinanorr norrtill tillsöder söderKina norr till söder 10–31 10–31mars mars2017 2017 10–31 mars 2017 12–26 12–26april april2017 2017 12–26 april 2017 24 24mars–6 mars–6april april2017 2017 24 mars–6 april 2017 26 26700 700kr, kr,Frimurarpris Frimurarpris26 700 kr, Frimurarpris 29 29900 900kr, kr,Frimurarpris Frimurarpris29 900 kr, Frimurarpris 23 23800 800kr, kr,Frimurarpris Frimurarpris23 800 kr, Frimurarpris (ordinarie (ordinariepris pris2727800 800kr) kr)(ordinarie pris 27 800 (ordinarie (ordinarie kr) pris pris32 32200 200kr) kr)(ordinarie pris 32 200 (ordinarie (ordinarie kr) pris pris24 24900 900kr) kr)(ordinarie pris 24 900 kr)

En Enäventyrlig äventyrligresa resaför fördig digEn som som äventyrlig resa för Följ Följ dig med med som Amir AmirKhiermand, Khiermand, Följ Sveriges Sveriges med Amir Khiermand, Från FrånPeking Peking Sveriges i norr, i norr,via viaXian Xian Från och och Peking till till i norr, via Xia gillar gillarvandringar, vandringar,landsbygdsliv, landsbygdsliv, gillar vandringar, landsbygdsliv, Mästerkock Mästerkock2012, 2012,för föratt attsmaka Mästerkock smakariktig riktig2012, för Yangshuo Yangshuo att smaka i söder. i söder. riktigResan Resanpassar Yangshuo passardig digi söder. Resan p minoritetskultur minoritetskulturoch ochstorslagna storslagna minoritetskultur och kinesisk kinesisk storslagna mat, mat,som somärärnågot något kinesisk helt heltannat annat mat, som är som som något vill villlära helt lärakänna annat kännaoch ochsese som flera flera vill olika olika lära känna och se naturupplevelser. naturupplevelser.Resan Resantar naturupplevelser. tardig dig Resan än än4 4små små tar rätter. dig rätter.ViVireser resertill än tillKinas 4Kinas små rätter. Vi sidor reser sidorav till avkina Kinas kinamed medallt alltifrån ifrån sidor historiska historiska av kina med allt ifrå från frånStenskogen Stenskogentill tillvattenfyllda vattenfyllda från Stenskogen tillmatmekka, matmekka, vattenfyllda Sichuanprovinsen, Sichuanprovinsen, matmekka, och ochtestar testar Sichuanprovinsen, sevärdheter sevärdheteroch till tillcykelturer testar cykelturer sevärdheter i sagolik i sagolik till cykelturer risterrasser risterrasseroch ochvidare vidarepåpå risterrasser vandringar vandringaroch vidare hotpot, hotpot, på vandringar spännande spännandesnacks snacks hotpot, och ochträffar träffar spännandenatur snacks naturpåpå och enenträffar och ochsamma sammaresa. resa. natur på en och samma re mellan mellansmå småtidlösa tidlösabyar byari mellan tibetanska i tibetanska små tidlösaen byar enkinesisk kinesisk i tibetanska kändiskock. kändiskock.I Ien Yangshuo Yangshuo kinesiskgår går kändiskock. I Iprogrammet programmet I Yangshuo finns finns gårtid tidför för I egna programmet egna finns tid för områden områdenbland blandHimalayas Himalayas områden bland Himalayas vivipåpåmatlangningskurs matlangningskursoch och vi på njuter njuter matlangningskurs avav utfärder, utfärder, och och njuter ochdet det avfinns finnsmöjlighet möjlighet utfärder, att att och det finns mö snötäckta snötäcktaberg. berg. snötäckta berg. naturen naturenrunt runtsockertoppsbergen. sockertoppsbergen. naturen runt sockertoppsbergen. lägga läggatill tillaktiviteter aktiviteterefter efterönskemål. lägga önskemål. till aktiviteter efter ö

f föörrf frri m i muurraarrpprri si s,f,ö aar nnvä fvä rninm ddubr boa okr knpnirn in igsgs, sko ako ndvä ds sfnfm dmobo16 o16 k –n–ibnbogokskako as sd f fösörfremed ode16 enn1–1d bdeoeckceaem smbfbeöerrre d e n 1 d e c e m

kinalotsen.se kinalotsen.sekinalotsen.se resor@kinalotsen.se resor@kinalotsen.se resor@kinalotsen.se 018-122 018-122888 888 018-122 88 10

Vinjett

Ett mystiskt frimuraraltare ropades i sista stund in på en auktion. Här förs det ”hem” av John Fahlnaes, Göteborg. Altaret ryms i bagageutrymmet på en Kia. Dess storlek är en av ledtrådarna till dess ursprung.

Auktionsinrop under stress antikt altare räddades hem Klockan tickade ner på Auktionsverkets hemsida, med fyra timmar kvar till avslut. Det sällsynta frimurarföremålet riskerade att gå förlorat. Men var skulle pengarna komma ifrån? Och var det verkligen Göteborgslogens 1700-talsaltare?

Frimuraren nr 4 2007 fanns en intressant artikel av Lars von Knorring som handlade om de vackra ”Ljungska” altarna från 1700-talet som är knutna till S:t Johanneslogerna Den Mellersta Pela-

ren (DMP) i Jönköping respektive S:t Erik i Stockholm. Pjäserna, tillverkade av hovbildhuggaren Johan Ljung, beskrevs som några av Ordens ”nationalklenoder” och i samband med DMP:s 200-årsjubileum 11

år 2000 restaurerades logens gamla altare glädjande nog till sin forna glans. Kryptisk rubrik Kanske har nu ännu ett altare av Ljungs hand kommit i Ordens ägo. Den 23

Historia

En restaurering skulle återge altaret dess forna glans från 1700-talet. Nästa år är det 300 år sedan den förmodade tillverkaren föddes.

maj 2016 mottog jag ett mail med den kryptiska rubriken ”Subject: Fwd: Sällsynt föremål på auktion”. Jag kände inte heller igen avsändaren och antog därför att det rörde sig om någon form av bluffmail, med begäran om kontonummer, handpenning eller dylikt. Prioriterades icke. Först dagen efter öppnade jag meddelandet, som visade sig vara vidarebefordrat till mig i egenskap av Göta Provinsialloges museiföreståndare. En länk ledde vidare till en nätauktion hos

Göteborgs Auktionsverk, med endast fyra timmar kvar till avslut. Historiskt altare Föremålet i fråga beskrevs som ”talarstol, troligen från en frimurarloge, 1700/1800-tal” och jag ringde därför omedelbart min medföreståndare, intendenten vid Göteborgs stadsmuseum Christian Thorén, som på egen hand hade blivit varse auktionen. Stilen föreföll vara svenskt 1700-tal och det finns inte så rasande många 12

svenska frimurarloger att välja mellan från denna tid. Kunde det kanske rent av vara ett historiskt altare från S:t Johanneslogen Salomon à Trois Serrures (Sa3S), med ett patent daterat 30 november 1754? Lånade lokaler Göteborgsfrimureriet har sedan 1806 funnits på Södra Hamngatan, men under det första halvseklet flyttade verksamheten från adress till adress, oftast i delade eller lånade lokaler. Auktions-

Historia föremålets storlek antydde att det varit avsett för mindre utrymmen än vad vi är vana vid idag. Att podiet skulle ha tillhört den ostindiska logen S:t Elisabeth i Kanton kunde direkt avfärdas, då ju detta 1700-talsaltare sedan mycket lång tid finns i provinsiallogens förvar, efter att det hemfördes från Kina under tidigt 1800-tal. Men var Salomon à Trois Serrures ursprungliga altare har tagit vägen, finns inte belagt någonstans. Panik! Göteborgslogen drabbades av en förödande eldsvåda 1802, som helt förintade de gamla lokalerna. Kanske hade de mest angelägna föremålen räddats undan lågorna? Och sedermera avyttrats några år senare, när logen fick större utrymme på Södra Hamngatan? Indicierna började hopa sig. Köpläge! Och panik! Klockan tickade ner på Auktionsverkets hemsida, men var skulle pengarna komma ifrån? GPL:s museum har ingen egen budget och att på vinst och förlust ta provinsiallogens allmänna kassa i anspråk för ett osett auktionsföremål kunde förstås inte komma på fråga. En febril aktivitet på telefon och Facebook utbröt, och på ett par timmar hade flera olika bröder tillsammans lämnat tillräckliga ekonomiska utfästelser för att GPL:s museum skulle kunna gå segrande ur budstriden. Stort tack till till alla behjälpliga! Blöt av svett Jag var vid det här laget blöt av svett, men föremålet var bärgat! Fast vad var det vi hade ropat in? Någon dokumentation fanns inte och i efterhand har vi inte kunna ta reda på mer om proveniensen än att pjäsen stått på Gotland i många år, som prydnad hos en antikintresserad ägare. Någon 1700-talsloge på Gotland har inte funnits, så ursprunget måste sökas någon annanstans. Att det är ett frimuraraltare är helt klart, symboliken talar sitt tydliga språk och det finns hål i tre av hörnen på den nätta pulpeten, vilka sannolikt använts för att fästa ljusstakar som annars skulle riskera att välta vid någon oförsiktig handrörelse. Guld och himmelsblått Färgen har bleknat och flagnat, men man anar att podiet ursprungligen har skimrat i ”guld och himmelsblått”. Under efterforskningarna har GPL:s mu-

De snidade förgyllda detaljerna på altaret gör att det inte är någon tvekan om vad det har använts till. Den stora frågan är var det har använts. Stockholm, Karlskrona, Göteborg eller kanske rent av i Kina.

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1795:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2450/2550:-

LACKSKOR

650:-

SLäNGKAppA hÖG hATT

2495:795:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

2000:-

SKINNhANDSKAR Postens frakt tillkommer

CARLGREN Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 13

375:-

Historia seum bland annat inhämtat sakkunskap från museimannan Tom C. Bergroth, som vid analys av översända fotografier har jämfört det införskaffade altaret med slutsatsen att det inropade föremålet sannolikt har samma upphovsman, nämligen hovbildhuggaren Johan Ljung (1717 – 1787). Sniderierna uppvisar tydlig likhet med dennes handföring och även ytbehandlingen av bottenfärgen med underlag förefaller vara typisk för Johan Ljung. En spännande pusselbit! Ostindisk loge Skulle kanske 1700-talsbröderna i Sa3S ha beställt ett altare av Johan Ljung, som mestadels var verksam i Stockholm? Eller hade pjäsen stått någon annanstans än i Göteborg? Altarets mindre storlek är en annan intressant ledtråd. S:t Johanneslogen Elisabeth i Kanton föregicks av en mindre officiell ostindisk loge med namnet Prins Carl, uppkallad efter det fartyg i Cadiz hamn där första sammankomsten hölls 1759. Ett behändigt format vore förstås praktiskt ombord på ett trångt fartyg samt i Ostindiska kompaniets lokaler i Kina, där verksamheten fortsatte. Hålen för ljusstakarna blir ännu mer självklara, om altaret på något sätt har varit ämnat för att användas på ett gungande hav. Men är det verkligen realistiskt att ett så påkostat frimuraraltare skulle ha använts av den sannolikt löst organiserade logen Prins Carl, som inte heller kan ha haft särskilt många medlemmar? Tveksamt. Gustaf i Karlskrona Flera äldre altare inom Orden är ju redan kartlagda, så om vi räknar bort 1700-talslogerna Sa3S, Prins Carl samt Elisabeth, är det endast S:t Johanneslogen Gustaf i Karlskrona som kan komma ifråga inom den nuvarande svenska geografin. Beaktar vi även landets tidigare gränser, vidgas kretsen av ”misstänkta” till att även omfatta S:t Augustin i Helsingfors, Zu den drey Greiffen i Greifswald (1762 – 1809) samt Stralsundlogerna La Charité/Gustaf Adolf zu den drey Strahlen (1762 – 1809) respektive Die Eintracht (1762 – 1777). Här brister informationen och spåren har tyvärr kallnat. Men en sökning på hovbildhuggare Johan Ljung i Nationalency-

Efter många okända öden och ägare har 1700-talsaltaret fått sin rätta plats i ”fadershuset” och kan nu beskådas i museumet hos bröderna i Göteborg. Dessförinnan har det funnits i privat ägo på Gotland i många år.

klopedin leder oss kanske i rätt riktning: ”L. utförde rumsdekorationer och möbelskulptur i främst rokoko för bl.a. Stockholms slott, Drottningholm och Kina slott, delvis efter ritningar av Carl Hårleman och J. E. Rehn.” Stockholms slott Enligt uppgift från Tom C. Bergroth skapades åren före 1780 en inredning till hertig Carls egen frimurarloge på Stockholms slott och de små rummen som användes för ändamålet krävde möblemang av mindre format för att få plats. Är det således möjligt att de lokalpatriotiska bröderna från Västsverige kan ha ropat in ett altare som istäl14

let har anknytning till hertig Carl och Stockholms slott? Den som kan lämna mer information om altarets ursprung ombedes vänligen ta kontakt med artikelförfattaren. Visst vore det spännande att återge altaret dess forna glans, likt podiet i Jönköping? Se där ett lämpligt projekt 2017, exakt 300 år efter Johan Ljungs födelse 1717. Även frimureriet firar ju ett internationellt 300-årsjubileum nästa år. Fortsättning lär följa! X Text: PETHER RIBBEFORS Museiföreståndare GPL pether@ribbefors.se Foto: MATS GÄRDFORS

Konst

Finns mycket att lära av de gamla mästarna ”Att något så gammalt kan kännas så modernt” står det om frimureriet på Ordens hemsida. Kan detta även gälla måleri? ”Ja, det finns mycket att lära i de gamla mästarnas teknik”, svarar Tony Warren, konstnär och tillika frimurare, hemmahörande i Borås.

tbildad i den måleriform som kallas ”Fransk-Akademisk, impressionistisk ådra” får han ofta bekräftelse vilken styrka det finns i denna teknik. Inte bara det tekniska som att tavlor målade på detta sätt håller bra mycket längre än ett foto. Att Tony började måla som sina förebilder Repin, Rubens, Rafael, Zorn och Roslin (för att nämna några) var inte bara för teknikens skull – han gillade den helt enkelt från början, att den går att utveckla så mycket trots att mycket är så grundläggande med den. Och det finns något tidlöst i detta sätt att måla. Samma som 1100-talet ”Glädje och sorg uttrycken på 1100-talet är desamma idag”, säger Tony och att detta är det som är utmaningen. Att hitta ett motiv, en komposition som ska hålla länge. Just kompositionen är det som är grunden i ett motiv och den kan ta tid att hitta. Ingenting får lämnas åt slumpen. ”Det är som när en Ferrari byggs” skrattar Tony. Som schackspel När man hör honom berätta hur han går tillväga är det som att lyssna på en schackspelare som hela tiden tänker tio drag i förväg. När Tony målar av någon kan han få kommentarer som ”Blomman där är för blek” eller ”den där krukan är för mörk”. Men då svarar Tony: ”Vänta så ska du få se tills jag lagt färg på det som är bredvid”. För Tony kan sina färger eller rättare sagt gråskala för den har han studerat så grundligt att den sitter i ryggraden. Tar tid Men kan Tonys ålderdomliga sät att måla verka provocerande?

Tony i sin ateljé.

Konst

Det ska vara en kemist till att få fram rätt nyanser.

”Jodå, när folk får reda på hur lång tid det tar att måla ett porträtt så kan de börja undra vad man håller på med.” svarar Tony. Men ju mer de förstår tekniken desto mer inser de att det tar tid och inte minst uppskattar de resultatet än mer.”

tar Tony. ”Men mottagandet från biskopen och dennes fru har varit fantastiskt. Stödet har varit stort. Och sådant är viktigt för att det ska bli ett bra resultat”, fortsätter Tony. Kompositionen till biskopens por-

Biskop Esbjörn När detta skrivs ska Tonys senaste verk avtäckas, ett porträtt av Biskop Esbjörn Hagberg. Han kan efter ett intensivt år pusta ut. I sex månader effektiv tid har Tony målat på tavlan. Han har haft 12 sittningar i Karlstad där biskopen målats av. Sen i ateljén i Borås har Tony byggt upp motivet med en docka i de rätta kläderna och rekvisita för att kunna fortsätta måla. I lager på lager växer motivet fram. Och för att få fram rätt färger måste Tony också vara kemist. Vid varje tillfälle Tony var i Karlstad och målade dokumenterades detta av Sveriges Television. Mycket press ”Så det har varit mycket press” berät-

Tony jobbar in i det sista på biskopsporträttet.

trätt fann Tony snabbt; Biskopens folkliga sida skulle visas och hur det ser ut när han träffar församlingsmedlemmar. Därför är kaffekoppen med. Och bakom biskopen är det en tom hylla, inte bara en grafisk lösning utan för att

Konst

”Ett öppet sinne.”

visa det enkla, ej pompösa hos biskopen. Som sagt ingenting är där av en slump. I samband med avtäckningen ska Tony även ha en utställning i Karlstad. Här ska tavlor som Tony arbetat med parallellt under det gångna året visas. Kunglig kärlekshistoria 2010 fick Tony den stora äran att överräcka en lysningspresent till Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel. Det är en tavla full av symboler där man får ta del av Sveriges historia och kärleken mellan Victoria och Daniel. Men från början skulle Tony måla

Biskop Esbjörn Hagberg är klar att ställas ut.

en tavla som handlade om det svenska kungahuset, riksäpplet och en sidenkudde, en idé som blev liggande i tio år. Ända tills Victorias och Daniels troförlovning blev aktuell. Då föll alla pusselbitar på plats, hur motivet skulle se ut, vad som skulle vara med och vad den skulle berätta, en kärlekshistoria. Symbolspråk Tavlan till Victoria och Daniel kom till innan Tony blev frimurare. Om Tony skulle ha gjort tavlan på annat sätt idag med tanke på det symbolspråk han har nu tror han inte.

Men visst har frimureriet påverkat honom. Nog har han blivit lugnare och tar sitt måleri på än mer allvar. För efter tavlan till Victoria och Daniel blev det många beställningar. Att som konstnär veta vad som inspirerar vad är svårt. Fast kanske är det just detta som är tjusningen med konst och det som gör att man som konstnär fortsätter att utvecklas. Frimurarporträtt ”Att man har ett öppet sinne” är något som är viktigt för Tony. Något konkret som frimureriet har lett till är att Tony ska måla ett porträtt av Brödraföreningen Den Gyllene Lågans förre ordförande Arne Lennartsson. Det kommer bli en utmaning eftersom Arne la ner sina jordiska verktyg 2013. Så Tony måste måla efter ett foto på Arne.

Foto: Gefle Dagblad

Vad är konst? Det är nog många bröder som ser på sitt frimureri eller att se en loge som en tavla – ett konstverk. Så en sista fråga till Tony: Vad är konst? Svaret kommer snabbt. ”Något som berör. Annars är det ett hantverk.” X Text: HENRIK LANGE Foto: MATS GÄRDFORS

Tony vid överlämnandet av lysningspresenten.

Heraldik

Heraldisk storstädning bland Sveas sköldar Att uppbära uppdraget som heraldiker innefattar inte bara att framställa godkända vapensköldar till bröder som recipierat i grad VIII, utan även att ansvara för dessas placering på sina avsedda platser samt att på korrekt sätt bevara dem för framtiden.

nder en varm och solig sommardag i juli så hittar vi ordensassistenten broder Mårten Hjärtenfalk idogt arbetande med att fotografera, journalföra, hänga om och arkivera brödernas i Svea Provinsialloge vapensköldar i Stamhuset. Broder Mårten tog över det heraldiska uppdraget i Svea år 2012, som han har parallellt med sitt ämbete som ordförande mästare och ordensassistent i Stamhuset, och har med detta åtagit sig en omfattande frimurerisk arbetsinsats. Total genomgång Mårten, med några svettpärlor i pannan, förklarar att alla sköldar måste gås igenom, kontrolleras, dokumenteras och omplaceras på rätt sätt för att komma i fas. Det var kanske 15 år sedan en total genomgång gjordes senast. Man inser att här kommer det att ta sin modiga tid då det handlar om runt 2 300 sköldar. Det är heller inte bara ”att smacka upp dem på väggarna” förstår jag efter en genomgripande förklaring över hur det ska se ut. Utan det skall göras enligt särskilda regler. Placeringsordningen ”Sköldarna ska exempelvis hänga rätt enligt placeringsordningen och det innebär att varje år så behöver denna justering göras och bara det blir ju en del arbete”, säger Mårten med blicken vandrande över väggarna, men tillägger att ”Jag gör det för att jag vill att det ska vara rätt, och att bröderna skall vara stolta över att ordning råder på väggarna”. Sköldarna är inte heller dokumenterade fullt ut så Mårten har inrett en liten fotostudio där han fotograferar av sköldarna, en efter en, samtidigt som han dia-

Heraldiktern Mårten Hjärtenfalk har ägnat en stor del av sommaren att bringa ordning och reda på alla de sköldar som förvaras i Stamhuset.

rieför dem, där namn på ägare, information om skölden samt vilken plats den har på väggen läggs in för att underlätta kommande justeringar och omflyttningar. Kvalitet då och nu Vi fortsätter att prata sköldar, och om 18

hur tillverkningen har förändrats över åren och tittar på några olika exemplar, allt ifrån de gamla varianterna när handmålning var det som gällde, och fram till dags dato när de flesta sköldar produceras med foliefilm. Det är stor skillnad i skicket mellan

Heraldik dessa och då är det de äldre som går vinnande ur bedömningen. Mårten visar på några av de nya modellerna och påpekar att på dagens sköldar så krymper folien ihop efter några år, och skapar glipor mellan olika fält som på nära håll kan se lite tråkigt ut. Han poängterar även att färgen inte verkar klara av blekning över tid med den nyare tekniken. Jag tittar på en sköld som han håller fram och ser att det som ska vara blått har fått en mer lila nyans, vilket inte alls blir heraldiskt riktigt och inte heller estetiskt tilltalande. Det ser blaskigt ut. 1100-talet Och på tal om heraldisk riktighet så tänker broder Mårten även verka för att framtida sköldar skall få återgå till att visa de tecken och symboler som fanns på 1100-talet, så att exempelvis ett flygplan kommer att symboliseras av en vinge och att detaljer skall hållas på en lagom nivå. ”Men”, fortsätter han, ”det kommer att föras dialog med en broder som har specifika önskemål”. Vi pratar vidare om den kvalitativa aspekten och Mårten förklarar att han har börjat ta fram sköldar som handmålas, med airbrush och med billack. Det betyder att en sköld som börjar se nött och trött ut, kan restaureras som lacken på en bil, med rubbing och bilvax. ”Skölden blir som ny”, säger Mårten. Vill ha-känsla Mårten plockar ner en handmålad sköld som han håller upp bredvid en folierad sköld och skillnaden är rent makalöst. Finishen på ytan och djupet i färg och lyster går inte att jämföra på samma veckodag och den handmålade versionen ger en nästan barnslig ”vill ha-känsla”. Mårten ler åt min reaktion och säger, ”Visst är den fin”! Jag kan inte annat än hålla med och förstår att de bröder som får sin sköld handmålad på detta sätt kommer att vara mycket nöjda. Att låta ta fram en handmålad sköld kostar något mer än en vanlig sköld, men vid en jämförelse, sköld vid sköld, så finns det ingen tvekan om att det är värt de extra kronorna. Och det bäs-

En handmålad sköld håller i sekler till skillnad från en som är tillverkad av folie. Enligt Mårten Hjärtenfalk både krymper en del folier och ändrar färg med åren.

ta av allt är att även om det kostar lite mer så kommer skölden att hålla några sekler framåt i tiden! Tar 6 - 8 timmar Mårten har fått en hel del förfrågningar om att konvertera bröders äldre sköldar till handmålade dito, och med det ökande intresset har han därför inrett en studio ute på Taxinge slott där han uträttar sitt heraldiska arbete. ”Det är rätt skönt att ha ett riktigt ställe att hålla till på då det tar någonstans mellan 6-8 timmar att framställa 19

en sköld beroende på hur komplex den är”, förklarar Mårten. Mobilen ringer hos Mårten och han måste gå iväg i egenskap av ordensassistent, innan det blir dags för nya duster med att fota, journalföra, hänga om och arkivera sköldar. Den som är intresserad av att få reda på mer om hur Mårten tillverkar sina sköldar kan kontakta honom via mejladressen: heraldiker.svea@frimurarorden.se X Text och foto: PATRIK ANDERSSON

Antikrundan

Frimurarkulan – ett gyllene mysterium När frimurarbröder bär väst ser man ibland en klockkedja tvärs över magen eller ett lite mer diskret, ett ur västfickan vertikalt hängande band i tyg eller ädel metall (chateleine). I klockkedjan eller i änden av chateleinen bär en del av bröderna en gyllene klotformad berlock.

erlocken brukar kallas ”frimurarkula”. Frimurarkulan är inte en del av ritualen utan endast ett dekorationsföremål, ungefär som en så kallad pin som bärs i rockslaget. Frimurarkulans uppkomst är oklar. Vad man vet är att de började förekomma i England från och med 1850-talet. I Sverige har de funnits sedan slutet av 1800-talet. Två funktioner Jag tror att funktionerna i huvudsak

varit och är två: 1) Den manlige bäraren ville bära ett stiligt och ganska dyrbart smycke, 2) Bäraren ville diskret signalera att han var frimurare. På kulans yttre sida finns inga frimurarsymboler. De visas endast när bäraren öppnar kulan. Jag har även hört av äldre bröder att storleken på en frimurarkula är avpassad efter kalibern på äldre mynningsladdade pistoler. För det fall frimureriska hemligheter hade avslöjats kunde frimuraren begå ett hedervärt själv20

mord genom att skjuta sig med frimurarkulan. Denna funktion kan dock inte beläggas utan är sannolikt en så kallad skröna. Guld och silver Frimurarkulorna är oftast tillverkade av låghaltigt guld och silver. Storlek och vikt varierar. De flesta jag sett är cirka 15 mm i diameter och väger 12 till 15 gram. Det finns dock mindre, cirka 10 mm och större cirka 22 mm. Nästan alla är tillverkade i England el-

Antikrundan ler USA, men det finns exemplar med svenska guldsmedsstämplar. Frimurarkulorna tillverkas möjligen fortfarande, men om de skall göras enligt äldre hantverkstradition och kvalitet blir priset mycket högt även om de görs i serier. Säregen föreställning När frimuraren kan förmås demonstrera sin frimurarkula sker en säregen föreställning. I kulans topp finns ofta fyra ledade armar som kan knäppas loss från själva kulan. Därefter kan kulan vikas isär och dess inre öppnas. Oftast bildas ett kors, med korsarmar i proportionen 3-4, men ibland också en femuddig stjärna. På samtliga tidigare dolda ytor finns gravyrer med symboler från frimureriet. Gravyrerna är gjorda i vanligt silver, i förgyllt eller kraftigt oxiderat silver (svart). Jag har luppgranskat gravyrer och de är verkligen konstverk i miniatyr. Av storleken på kulorna följer att vissa gravyrer endast blir några millimeter stora, men fortfarande detaljrika. Konstfullt Frimurarkulorna är nästan aldrig märkta så att det går att åldersbestämma dem. Det verkar som om den äldsta modellen är en slät kula med ett traditionellt kors. Det är också den vanli-

”Kulan” kan vara både kubisk och pyramidformad.

gaste modellen. Genom åren har dock både den yttre och den inre formen ändrats. När det gäller den yttre formen finns det konstfullt graverade och gjutna kulor, men även andra geometriska former. Som framgår av bilderna till denna artikel finns även kuber som kan fällas ut till kors liksom sexsidiga pyramider som fälls ut som en femuddig stjärna med basen som stjärnans mitt. Det finns också normala egyptiska liksidiga pyramider, men av dem kan man endast skapa en oformlig tre-uddig stjärna, som inte är särskilt tilltalande. Flaskor blir stjärnor Andra former är till exempel flaskor

som kan öppnas och bli femuddiga stjärnor och säkert även andra former som jag aldrig sett. Innehållet i ”frimurarkulorna” är oftast kors, men det finns även stjärnor. Sällsynt innehåller frimurarkulor också en kort kedja av olika frimurarsymboler. När frimurarkulan öppnas hänger symbolerna vertikalt från kulan sammanflätade i en kedja. En sådan kula finns bland bilderna. Forska Det finns inte särskilt mycket skrivet om frimurarkulor. Om man vill forska på egen hand via internet benämns frimurarkulor ofta masonic ball eller masonic fob. Det senare är ett uttryck som bland annat betyder klockhänge. Det innefattar också andra frimurarberlocker att bära till fickuret. I Tyskland benämns föremålen Freimaurerkugeln, men de verkar vara mer förekommande i vårt land. Auktioner Går det att köpa en frimurarkula och i så fall var? Begagnade frimurarkulor säljs med viss regelbundenhet på svenska auktioner som Bukowskis, Stockholms Auktionsverk och Kaplans. På utländska auktionssiter, exempelvis ebay.com, finns nästan alltid någon modell till salu. I Frimuraren 1/2015 beskrivs guldsmedsmästaren Thomas Snarberg, Jönköping och hans arbete med frimurarringar. I en passus står det att på hans arbetsbänk ligger frimurarkulor. Kanske finns det där någon till salu. Det är bara att leta. X Text och foto: SVEN-ÅKE BERGKVIST

Vinjett

Sveriges Stormästare Anders Strömberg förs in som gäst tillsammans med sin danske morsvarighet Walter Schwartz från Odense till den jubileumsloge som hölls i Oslo tidigare i år.

Norge firade 125 år som självständig Orden

Tolerans och samarbete ledord i Stormästarens tal Den Norske Store Landsloge firade i år sina första 125 år som en från Sverige fristående orden. Festligheterna pågick i Oslo under dagarna tre med många utländska gäster. Svenska Frimurare Ordens Stormästare Anders Strömberg var en av många andra stormästare på besök.

ublileumsfirandet inleddes med en mottagning i Stamhuset i Oslo på St. Hansdagen den 24 juni. Det var det datumet som Norge bildade en egen Storloge och inte längre lydde under Sverige. Som Stormästare hade norrmännen dock en svensk broder ytterligare några år. Ländernas Kung Oscar II fortsatte

som Ordens Stormästare och Högste styresman fram till den 29 september 1905 då han avgick från ämbetet i samband med unionsupplösningen. Jubileumsprogrammet var innehållsrikt med olika mottagningar, jubileumsloger och naturligvis middagar som hörde högtiden till. För gästerna fanns också konserter, föredrag, be22

sök på det kungliga slottet och en festgudstjänst i Oslos domkyrka. Stormästarens tal Hälsningstal hör till sammankomster som denna och Frimurarens motsvarighet i Norge beskriver vår Stormästare Anders Strömberg tal som ”meget gode och velformulert” Talet handlade

Jubileum

Vid den öppna mottagningen för alla gäster som ville vara med och fira den norska Stora Landslogens 125 år, överlämnar Sveriges Stormästare Anders Strömberg en gåva till sina norska värdar.

om samarbete mellan såväl länder som människor och mellan våra ordnar och det internationella frimureriet samt vikten av att vi visar tolerans mot varanda. Anders Strömberg menande att innebörden av tolerans skiftat under åren. Han citerade den engelske 1900tals författaren Somerset Maugham som menade att tolerans har blivit ett annat ord för acceptans nära nog på gränsen till liknöjdhet. Sedan frågade han sig var vi finner tankar om tolerans i vårt frimureri och vilken innebörd har ordet för oss? 1700-talet – Vi måste då göra en resa tillbaka till 1700-talet. Upplysningen var den dominerande strömningen i europeisk kultur under den tiden. Den intellektuella klarhet och rationalitet, som kännetecknade bland annat filosofer som Voltaire och Kant, har betraktats som upplysningens huvudströmningar. – Upplysningstidens innebörd av tolerans är i en förenklad tolkning, ac-

cepterandet av andras rätt att anta och försvara åsikter som står i strid med ens egna. Anders Strömberg tog upp det citat som tillskrivs Voltaire: ”Jag ogillar vad Du säger, men jag är beredd att gå i döden för din rättighet att säga det”. Citatet skrevs 1906 av Evelyn Beatrice Hall i boken ”Voltaires vänner”. – Denna kvinna lyckades därmed skapa ett av litteraturen mest använda citat avseende tolerans. – I upplysningstidens ideal fick frimureriet den inramning vilken utformades utgående från det filosofiska tänkandet om människans inre utveckling. – Frimureriet fick ett undervisande system indelat i grader, där frimurarbrodern fick ökad insikt i livets symboliska mening genom en ritual och ett ceremoniel som konkret levandegjorde dess budskap och uppfattning. Samarbete Anders Strömberg ägnade också en 23

stor del av sitt tal åt vikten av samarbete mellan de nordiska ländernas ordnar. – Det viktiga gränsöverskridande samarbetet mellan våra ordnar började trevande först för cirka 50 år sedan. I dag har ett gott samarbete utvecklats mellan våra fyra ordnar. – En utmaning vi har är att Det Svenska Systemets ritualer skiljer sig från de flesta utländska system. Våra grader är integrerade och Orden vilar på kristen grund. – Vi har på grund av dessa och andra skillnader uppfattats som intoleranta av universella frimurarsystem. Vi får inte gå omgivningen till mötes och förändra det som är unikt för vårt system. Det vill säga våra ritualer och deras innehåll. X

Text: LARS BILLSTRÖM och FREDDIE ØVERGAARD Foto: FREDDIE ØVERGAARD

Historia

Etiska regler för frimurare I ett av S:t Andreas Logen Carl Johans förrum i Karlskrona hänger en äldre tavla, med allmänna etiska regler. Texten är handmålad och på latin samt omgiven av frimuraresymboler. Tavlan har svart ram med förgyllda kanter och frimurarkors i varje hörn. H = 500 mm, B = 750 mm. Den latinska texten lyder: Fide DEO ! diffide tibi, fac propria, castas Funde preces, paucis utere, magna fuge. Multa audi, dic pauca, tace abdita, disce minori Parcere, majori cedere, ferre parem Tolle moras, mirare nihil, contemne superbos Fer mala, disce DEO vivere, disce mori!

Tänkvärda ord för oss frimurare! Denna latinska text återfinns i Karlskronas arkiv bland skrifterna ”Chansons Notées de la trés vénérable Confrérie des Macons Libre” tryckt 1737 och ”Frimurare Wisor, Odi profanum vulgus et arco” tryckt i Carlskrona 1795. Den senare skriften är författad

Översättning: Lita på Gud, misströsta om Dig själv, gör vad rätt är. Gjut rena böner, Nyttja små ting, undfly stora ting. Lyssna till mycket, säg föga. Förtig det som är dolt, lär att skona den ringe. Vik undan för den som är större, bär Din jämlike. Lyft bort bekymren, beundra ingenting, förakta de övermodige. Bär det onda, lär Dig leva för Gud, lär Dig att dö!

av Gabriel Andersson Beyer (1721 1779) en svensk teolog. Guds redskap Beyer som var en hängiven anhängare av Swedenborgs läror i Sverige, blev indragen i en långvarig religionsprocess som slutligen avskrevs efter cirka 10 år. 24

Emanuel Swedenborg (1688-1772) var en naturforskare och mystiker. Han betraktade sig som Guds redskap och utvald att upplysa mänskligheten om Bibelns innersta mening genom allegoriska bibeltolkningar. X Text och foto: MATHS DACKEHAG

Stensäker nötknäckare, till förmån för Cubiska Stenen Folke Ljung, från Tyringe utanför Hässleholm, är en företagare som ville ge någonting tillbaka till frimureriet som tack för allt som det har gett honom. I samarbete med stenkonstnären Christer Bording skapades en vacker polerad och råhuggen sten som har två praktiska funktioner. – Vi fick tankarna in på våra olika frimureriska stenar, slipade och råa. Därpå gjorde vi ett litet hål till för kryddmalning och det blev en stensäker produkt för varje brödrakök, därmed är produkten användbar mer än till jul. – Det här är en ”stensäker” produkt att ge till en människa ”som har allt”. För den här har garanterat han eller hon inte. Stenen finns endast hos frimurare och kan endast erhållas genom Kristianstads Frimurareloge Cubiska Stenen. Allt ekonomiskt överskott tillfaller logen. Stenen levereras med frimurarmärket på. Skulle någon broder se vår produkt som en utmärkt ”give a way” så kan den levereras utan frimurarsymbol. Priset är 398 kr att betala till Bankgiro5740-9740, Frimurarlogen Cubiska Stenen, Kristianstad.

Stenen är i granit 17x9x7 cm. Pestill 17 cm. Träbox 12x16x20 cm. Pestill har en konvex ände och andra är konkav. Konvex för kryddmalning, konkav för nötknäckning.

Dokumentär

Redaktör Leif Lindgren och fotograf Jyrki Karjalainen filmar Himlaliv. Programmets gäst prosten och frimuraren Henric Schmidt tänder ett ljus.

Henric Schmidt - präst, scout och frimurare

Frimurarorden granskas i Himlaliv i finsk tv Helt fria händer att göra ett TV-program om frimureriet fick en till vår Orden aningen skeptisk redaktör på finska Yle som regelbundet sänder det svensktalande livsåskådningsprogrammet Himlaliv.

esultatet blev både ett personporträtt av en aktiv broder i vår Orden och en dokumentär som väl speglar vår verksamhet. Serien Himlaliv har producerats i fem år, och i höst sänds det hundrade programmet. Producent för serien är Bengt Klemets, frimurare och ledamot av Ordens informationsdirektorium. Gav klartecken - När en av mina frilansredaktörer ville göra ett Himlaliv om frimureriet, som han var mycket kritiskt inställd till, gav jag honom fria händer. Jag litade på hans professionalism och på att vår

verksamhet skulle tåla en ärlig granskning, säger Bengt. Slutresultatet var inte dåligt!Prosten Henric Schmidt i Pargas, Finland, delar i Himlaliv med sig av sina upplevelser som scout och frimurare. Att en präst kan vara scoutledare är allmänt accepterat, men kan han också vara en aktiv frimurare? Broder Henric, tidigare kyrkoherde i Pargas, har länge varit både scout och frimurare. Hans far var frimurare liksom hans bror, tidigare domprost i Borgå. Henric är förste talman i Stor Capitlet i Finland och ordförande för brödraföreningen Erasmus i Åbo. Livsåskådningsprogrammet Himla26

liv produceras av Svenska Yle för den svenskspråkiga tv-kanalen Yle Fem i Finland. Se programmet Programmet om Henric Schmidt sänds den 17 oktober och kan efter det ses utan begränsningar på Arenan.yle. fi (motsvarar SVT Play.) Redaktör för detta program är Leif Lindgren. Loggar man in på sajten hittar man många fler avsnitt av Himlaliv som – på svenska – tar upp många intressanta frågeställningar om livsåskådning, tro och religion. X Text och foto: BENGT KLEMETS

Caritas

Kammarreception i Falköping Att genomföra en kammarreception betyder att receptionen genomförs på annan plats än i logen, i de flesta fall i recipientens hem. Ofta eftersom en broder på grund av sjukdom inte hade möjlighet att genomföra receptionen i sin ordinarie logelokal.

n stämningsfull kammarreception i grad VII genomfördes för vår broder Tommy Thour i Falköping under sommaren under ledning av provinsialmästaren Göran Sjödell, Göta Provinsialloge, i samarbete med kansler Gunnar Bäckström, ceremonimästare Jörgen Blennow och assisterande brodern Herman Astrup Bergh. Vid recipientens reception deltog även hans fadder och bror andre deputerade mästaren Kenth Nilsson från S:t. Johanneslogen Ultima Thule i Luleå. Tommy som har tillhört Skövde Frimurarsamhälle är efter receptionen nu medlem av Göta Provinsialloge. Tommy som är född i Piteå för 74 år sedan blev lärlingebroder i S:t Johanneslogen S:t Sigfrid i Skövde i maj 2009. Under större delen av sin yrkesverksamma tid har Tommy arbetat som sjöman och efter genomförda studier till sjöingenjör blev båtarnas maskineri hans arbetsplats. Han har seglat på alla de stora haven som maskinist och maskinchef. Tommy lider sedan snart sju år tillbaka av parkison. Vår broder Tommy Thours reception genomfördes på ett värdigt och av honom uppskattat sätt efter en föreskriven något förenklad ritual. Förutom kanslerns tal till recipienten talade provinsialmästaren, faddern och assisterande brodern till Tommy och lyckönskade honom på hans fortsatta frimurarvandring. Recipienten tackade därefter de närvarande bröderna som gett honom möjlighet att trots sitt handikapp få vandra vidare mot nya frimureriska mål. Aftonen avslutades med kaffe och god medhavd smörgåstårta under gemytliga och lättsamma former. X Text: KENTH NILSSON Foto: HERMAN ASTRUP BERG

Recipierad i sitt hem vid en kammarreception blev Tommy Thour i mitten, flankerad av Gunnar Bäckström och Göran Sjödell. Bakom honom står Kenth Nilsson och Jörgen Blennow.

Porträttet

Broder Johan – Karlskronas nestor 100 år I början av 1900-talet bildades många loger och brödraföreningar. Därför är det tätt mellan 100-årsjubileerna just nu. Vad som däremot inte är särskilt vanligt är att en frimurarbroder uppnår samma ålder. Broder Johan Schreil föddes den 30 oktober 1916 i Stockholm. Han recipierade i Karlskrona den 8 mars år 1949 och erhöll grad X den 3 februari 1968.

u fyller 100 år i år, har i 67 år varit frimurare och är fortfarande mycket aktiv. Du närvarar vid nästan varje logetillfälle. Du måste väl tillhöra en mycket exklusiv skara frimurare? – Visst är det unikt, säger Johan. Är säkert inte ensam om detta, det finns väl en och annan någonstans – men inte många. Ämbeten inom frimureriet: Inom Svenska Frimurare Orden har han haft bland annat följande ämbeten: I S:t Andreas Logen Carl Johan såsom sekreterare, ceremonimästare, talman, bevakande broder och slutligen ordförande mästare under åren 1980 - 1991. I S:t Johannes Logen Gustaf såsom bevakande broder och deputerad mästare I Brödraföreningen Den Flammande Stjärnan i Uddevalla såsom bevakande broder, vice ordförande och slutligen ordförande under åren 1973 - 1977. Inom Svenska Frimurare Orden varit ledamot av logedirektorium och där bland annat hanterat försäkrings- och säkerhetsfrågor. Ledamot i Frimurarlogernas i Karlskronas ekonomidirektorie samt dess ordförande 1988 - 1997. Tilldelades 1990 Ordens Hederstecken (OHT) för sitt förtjänstfulla arbete inom Svenska Frimurare Orden. Viktigt hjälpa till Det är en gedigen lista av uppdrag och ämbeten. Har du alltid varit intresserad av att engagera dig i det frimureriska arbetet ?

Få har hunnit med så mycket inom frimureriet som Johan Schreil, vilket inte minst utmärkelserna på hans frack vittnar om. Snart är det 100 år sedan han föddes.

Porträttet – Redan från första stund har jag haft olika uppdrag. Jag började som så många andra som vakthavande broder och sedan har det bara fortsatt. Jag tycker alla frimurare ska vara aktiva, inte passiva. Det är viktigt att hjälpa till. Den allmänna världen I den allmänna världen tog Johan studentexamen 1935, civilingenjörsexamen vid KTH 1941, mariningenjörsexamen 1941. Har tjänstgjort bland annat som verkstadsingenjör, varvsingenjör och sedermera som direktör för Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB. Under åren har Johan haft ett flertal offentliga uppdrag i bland annat Karlskronas stadsfullmäktige, landsting och kyrkoråd samt flera uppdrag inom branschorganisationer och företagsstyrelser. På vilket sätt tycker du att frimureriet har utvecklat/påverkat dig i den allmänna världen? – Det är svårt att säga. Det Hemma i sin fåtölj berättar Johan om sina drygt 66 år som frimurare. kan vara så att jag påverkats utan att egentligen veta om det. Men ansvarig för frimurarsamhällets arkiv egentligen är det inte så stor skillnad och bibliotek. på hur man uppför sig i den allmänna I samband med sin 90-årsdag grunvärlden jämfört med frimureriet. dade Johan en biblioteksfond som – Det handlar om, att leva som en för närvarande har ett kapital på cirgod medmänniska, att ha goda egenka 70 000 kronor. Fondens avkastning skaper och allmänt gott anseende. skall enligt stadgarna användas för anMed andra ord, det ställs stora krav på skaffning av litteratur, arkivalier, inen riktig frimurare. bindningar med mera. Grundade biblioteksfond Underhåll viktigt Ett av Johans skötebarn har alltid vaHan har nedlagt ett mycket förtjänstrit Karlskronas frimurarbibliotek. fullt arbete för bevarandet av det gam1977 påbörjade Johan, tillsammans la frimurarhuset vid Drottninggatan i med förutvarande ordförande mäsKarlskrona. Många inventarier till fritaren för S:t Johanneslogen Gustaf murarhuset har genom Johans egen Owe Johansson och dåvarande sekreförsorg renoverats i sommarställets teraren Mats Eriksson, arbetet med verkstad på Jordö. att anordna ett ändamålsenligt bib– Det är här det stora arbetet ligger liotek och arkiv. Senare knöts även inför framtiden, säger Johan. Att unHugo Vallén, dåvarande sekreterare derhålla fastigheten vid Drottninggai det gemensamma ekonomidirektotan är väldigt viktigt – och kostar stora riet, till arbetsgruppen. pengar. Men bland frimurarbröderna Det var ett omfattande arbete, som finns många olika yrkesgrupper, så om varade under flera år, att ordna upp fler ställer upp och hjälper till, ska man samlingarna som var utspridda på flera kunna underhålla fastigheten. olika håll i frimurarhuset. En fullständig katalog över böcker och arkivalier Annorlunda förr samt ett författarregister, togs fram. Johan påtalade att det var annorlunda Johan har sedan under ett kvarts seförr, då flertalet frimurare huvudsaklikel, 1980 till 2004, varit verksam som 29

gen tillhörde socialgrupp 1, det vill säga de bättre bemedlade invånarna i samhället. Dagens frimuraresamhälle har numera en bred representation från alla dagens olika yrkeskategorier. Johan berättade att bröder under 1960-talet satt andäktigt i logen för att invänta ordförande mästarens ankomst exakt klockan 18.45. Efter logearbetet skulle tjänande bröder stå beredda med ordförande mästarens cigarr för rökpausen innan brödramåltiden. Det förekom aldrig att ordförande mästaren på den tiden skulle hjälpa till med städningen av logen eller delta i renoveringar av logelokalen med mera. Det var en helt annan hierarki som rådde då. Faddrarnas roll viktig Under sina många år som frimurare har Johan hunnit bli förste fadder till cirka 30 olika bröder. – Faddrarnas roll är väldigt viktig, säger Johan med eftertryck. Det är viktigt för oss äldre frimurare att ta hand om de yngre och hjälpa och stötta dem på deras vandring inom frimureriet. Har frimureriet någon framtid? – I högsta grad, frimureriet har en mycket stark framtid. Vi söker oss mer och mer till våra rötter, vilket beror på att den moderna människan saknar den grund som den äldre kulturen utgör. Han betonar Frimurare Ordens stora betydelse för den jäktade nutidsmänniskan. Orden vill med sina urgamla traditioner, vackra ritualer, vara en oas för andlig avkoppling och kontemplation för den moderna människan. Sin 100-årsdag firar Johan med en mottagning i Karlskronas frimurarhus. Istället för blommor ser han gärna att biblioteksfonden får ett bidrag. Eventuella bidrag kan sättas in på Frimurarlogerna i Karlskronas bankgiro 150-8019 med texten ”Johan 100 år”. X Text: MATHS DACKEHAG och LASSE LARSSON Foto: MATS OLSSON och MATHS DACKEHAG

Historia Sjöofficeren och ordförande mästaren greve Anton Johan Wrangel

Han stred till sjöss för Gustav III och Hertig Carl Greve Anton Johan Wrangel föddes den 4 juni 1724. Han gifte sig med Fru Grevinnan Charlotta Sparre och fick i äktenskapet med henne fyra barn, två söner och två döttrar. Familjen ägde genom äktenskapet med Charlotta Sparre Fågelmara gård, nordost om Karlskrona.

et finns få uppgifter om J A Wrangels frimureriska vandring men han recipierade i Kung Adolf Fredriks loge i Stockholm, vilken verkade åren 1753 - 1775. Han erhöll matrikelnummer 1278 i logens matrikel. Wrangel recipierade i grad VII den 12 februari 1779 enligt Reuterholms matrikel från 1787 över ”Svenska Stor-Capitlet” (motsvarande nuvarande SLL). Hans vapensköld är placerad i Stora förmaket i Karlskronas frimurarhus. Wrangels riddarnamn är: Equ. A Castello och med valspråket: Ingeno et Animo. Storamiralslogen Amiralen greve Wrangel innehade ämbetet som ordförande mästare för S:t Harald, senare Storamiralslogen och sedermera S:t Johannes Logen Gustaf under åren 1769 - 1799. Det var en lång tid, hela 30 år, som han ledde logen. Detta är den längsta tid, som någon beklätt denna logens högsta ämbete. Upptagna av kriget Nu var emellertid inte hela denna period fylld med logearbete, utan detta låg nere under en lång period. Detta gäller åtminstone skedet 1788 – 1794. Först var det kriget med Ryssland 1788 – 1790, som medförde inställande av arbetet, då både logens ordförande mästare och andra ämbetsmän var upptagna av kriget. Denna stagnation fortsatte sedan under de, efter freden, närmast följande fyra åren. Detta gällde inte bara logen i Karlskrona. Även på andra håll i vårt land låg frimurarverksamheten nere. Detta hade sin naturliga förkla-

Wrangel porträtt i Karlskronas frimurarhus.

ring – efter Gustaf III:s död 1792 fick frimureriets högste ledare hertig Carl ta över regeringsbestyren och förmyndarskapet för den minderårige kon30

ungen, Gustav IV Adolf. Hertig Carl hade inte mycket tid över för det frimureriska arbetet.

Historia

De på 1700-talet vackert handskrivna matrikeluppgifterna om Anton Johan Wrangel.

Återupptogs 1795 Den stora stadsbranden i Karlskrona 1790, som lade frimurarlogens hyrda lokaler, arkiv och övrig egendom i aska, omöjliggjorde för en längre tid bedrivande av frimurararbeten i staden. Det var först 1795, som greve Wrangel lyckades återsamla bröderna till återupptagande av logearbetet. Vid denna tid var dock greve Wrangels krafter så försvagade, att han inte ansåg sig kunna samtidigt aktivt handha ämbetet som ordförande mästare och sina åtagande i rikets tjänst. Ersättaren avled Som ersättare för Wrangel i ämbetet som ordförande mästare insattes amiralen CW Modée. Amiralen kunde dock inte leda logens arbeten särdeles länge, ty han insjuknade våren 1798 och avled senare på hösten samma år. Till ny ersättare för greve Wrangel utsågs då Tomas Furst-Nordenstierna som blev logens verklige ledare under Wrangels nominella ordförandeskap. Detta förhållande varade dock inte särskilt länge eftersom greve Wrangel

avled den 23 april 1799. Hans gravsten finns på Kristianopels kyrkogård, inte långt från Fågelmara Gård. Wrangel fick under sin levnadstid ett flertal höga utmärkelser. Han blev utnämnd till Riddare af Kongl Svärds Orden 1757, till Commendeur af Svärds Orden 1772, till Commendeur med Stora Korset af Svärds Orden 1778 och till Riddare och Commendeur av Seraphins Orden 1797. Startade som kadett Sjöofficerskarriären inleddes med att Wrangel blev Cadett 1734 vid ett Volontaire Compagnie. Därefter som artilleriunderofficer på flera lastdragare i Östersjön under åren 1738 - 1740. Sedan som Constapel och extra Lieutenant på örlogsskeppen Ulrica Eleonora, Stockholm och Finland åren 1741 - 1744. Under åren 1745 – 1749 gick Wrangel i holländsk tjänst som Lieutenant med tjänstgöring i bland annat Medelhavet. Tjänstgjorde under åren 1754 – 1759 på skeppen Uppland, Södermanland. 1768 tjänstgöring som 31

General Adjutant hos Kongl Maijt samt Directeur vid Cadett Corpsen i Carlskrona och utnämnd till Vice Amiral. Riks Råds wärdighet 1771 Chef för Volontaire Regementet. 1772 Commendant i Carlskrona. 1773 Amiral för Militaire Detaillen och Chef för hela Amiralitet. 1784 tillagd Riks Råds wärdighet. 1785 ånyo Commendant i Karlskrona. I slaget vid Hogland den 17 juli 1788 var Wrangel närmaste befälhavare under hertig Carl över den svenska flottan. 1789 – 1790 deltog Wrangel i flera krigsoperationer. 1794 förordnad till ständig President i Amiralitets HofRätten. 1797 blev Wrangel Öfver Commendant i Karlskrona och tillika högsta Befälhafvare vid Flottan med titel förste amiral. Detta lär vara den enda gång, som denna ämbetsbenämning förekommit i flottans annaler. Han fick sedermera titeln generalamiral. X Läs mer på nästa sida. -> Text och bilder: MATHS DACKEHAG

Historia

Wrangels batalj med ryssarna slutade oavgjort När Gustav III:s ryska krig bröt ut 1788, planerade svenskarna att snabbt erövra Sankt Petersburg.

n svensk armé, stödd av den svenska skärgårdslottan på 49 fartyg med 686 kanoner, skulle avancera längs den finska kusten i Finska viken, medan en tredje armé seglade med den svenska stora flottan. Denna var tänkt att landstiga vid Oranienbaum (dagens Lomonosov) för att fortsätta sitt avancemang norrut mot Sankt Petersburg. För att detta företag skulle lyckas var man tvungen att antingen eliminera den ryska flottan eller blockera dess hamnar i Reval (dagens Tallinn) och Kronstadt.

för ryssarna eftersom man förhindrade den svenska landstigningen. Den svenska flottan seglade tillbaka till Sveaborg. Där fanns inga möjligheter att reparera fartygen och inte heller någon ammunition. Den ryska flottan kunde dock snabbt repareras och ge sig ut på Östersjön.

Dödlig rysk smitta Besättningen på det erövrade fartyget Vladislav visade sig vara smittad av en dödlig farsot, återfallsfebern. Denna spred sig snabbt till den svenska besättning som tog Hertig Carl på skeppet Konung Gustaf III under slaget sedan den ryska över fartyget, till Sveaborg fregatten Vladislaff strukit flagg. Målning av Per Krafft d.y. och vidare till Karlskrona dit fartyget senare fördes. Epidemien Gustav, som fördes av överste Hans Hertig Carl varade till 1790 och enligt uppgift på Wachtmeister. Prins Gustav tvingades Tidigt i juli seglade den svenska flotWikipedia dog upp till 10 000 persokapitulera. Men på ett annat håll lycktan till Finska viken. En snabbt ihopner i denna epidemi. ades svenskarna oskadliggöra 74-kasamlad rysk flotta under amiral Samnonersfartyget Vladislav, som hade uel Greigh mötte den svenska flottan Febertoppar förlorat sin styrförmåga, och som omvid Hoglands norra udde 17 juli 1788. Återfallsfeber orsakas av en bakterie, ringades av svenska fartyg. De två styrkorna var någorlunda Borrelia recurrentis, som sprids av en Hon kapitulerade till det svenska jämbördiga. Den ryske chefen var erfakroppslus som har människan som enda fartyget Kronprins Gustav Adolf. Striren till skillnad från den svenske Hervärd. Det första utbrottet som är dokuden fortgick under sex timmar och tig Carl som saknade utbildning, bakmenterat inträffade i mitten av 1700-taflottorna separerade först med mörkgrund och lämplighet för sin uppgift. let på Irland för att sedan sprida sig. rets ankomst – då led de svenska fartyHertig Carl sägs ha tillbringat mesSjukdomen fick sitt namn efter sitt gen stor brist på ammunition. ta delen av slaget i sin hytt där han förlopp. När man drabbas av den instärkte sig med vin och försökte förmå sjuknar man hastigt och får en hög Krutröken flaggskeppets fartygschef att dra bort febertopp, som sedan återkommer i Det var ovanligt i ett sjöslag, att båda fartyget ur slaglinjen. cykler. En febertopp varar oftast i två flottorna erövrade ett fartyg var. RysNäst i rang efter Hertig Carl var till fyra dygn och det vanligaste är att sarna led störst förluster. Deras samamiralen Anton Johan Wrangel, som det uppstår två eller tre toppar, men så manlagda förluster uppgick till 1 767, var skicklig men vid den här tiden rätt många som tio febertoppar kan uppstå. av vilka 600 man var döda mot svenskålderstigen. Det svenska flaggskeppet På den tiden var dödligheten i den arnas 1 151 man, av vilka 300 var döda. tvingades bryta sig ur slaglinjen, täckt lusburna sjukdomen uppemot 80 proMånga ryska fartyg skadades också av rök. cent. Följderna av sjöslaget för oneksvårt och bogserades bort i skydd av ligen tankarna till modern biologisk krutröken. Prins Gustav krigföring. X Trots att slaget blev oavgjort kom Greighs flaggskepp anföll då det det, strategiskt sett, att betyda mycket svenska 70-kanons linjeskeppet Prins Text: LARS BILLSTRÖM 32

Frimurarsommar

Gustaf IV Adolf lade grundstenen Frimurarklubben Samuel af Ugglas från Östhammar, arrangerade för 14:e gången sin årliga sommarsamling för bröder och medföljande. Tidigare samlingar har anordnats på Sladdarön, och på Raggarö Gård, men denna gång liksom förra året samlades ett 35-tal bröder och sällskap i ett soligt Forsmark.

rogrammet inleddes med en guidad visning av Forsmarks herrgård, som var brukspatronen och frimuraren Samuel af Ugglas herresäte kring sekelskiftet 17001800. Många av bröderna tog också tillfället i akt att besöka den frimureriskt smyckade kyrkan, där grundsten lagts av kung Gustaf IV Adolf, liksom att njuta av det soliga vädret i Engelska parken, som ligger i anslutning till herrgården. Många tittade också in i det fina bruksmuseet, innan det var dags att sätta sig till bords för en utsökt lunch i Forsmarks Wärdshus. Ordföranden Allan Kruukka tackade alla - av hjärtat - som kommit för att umgås och njuta av gemenskapen och önskade samtliga en god fortsättning på sommaren. X

Forsmarks herrgård som Samuel af Ugglas på sin tid lät bygga ”som en hel loge” på 1700-talet.

Text: ALLAN KRUUKKA Foto: ANNICA KRUUKKA Bröderna med medföljare väntar på att få en guidad visning av Forsmarks herrgård.

af Ugglas byggde Forsmark som en hel loge

Målning av Samuel af Ugglas vars namn frimurarklubben bär. Målningen är utförd av 1700-talskonstnärinnan Ulrika Fredrica Pasch.

Frimurarklubben har fått namnet efter tillstånd av släkten af Ugglas. Samuel var frimurare och en betydande man under Gustav III och även Gustav IV. Klubben har ett 40-tal medlemmar och träffas varannan månad i Gamla Rådhuset i Östhammar. Ryssarna brände i stort sett allt i trakten – År 1613 hade en träkyrka byggts söder om bruksgatan. År 1794 påbörjades istället en nyklassicistisk stenkyrka ritad av arkitekten Olof Tempelman, Stockholm. Kyrkan uppfördes av Samuel af Ugglas, ägare till Forsmarks bruk och konung Gustav IV Adolf lade egenhändigt grundstenen. 33

Samuel af Ugglas byggde Forsmark på sin tid som en hel loge och kyrkan har frimurarkorset som altare Samuel af Ugglas, ursprungligen Uggla, född 3 maj 1750 i Hedemora, död 6 april 1812 i Stockholm, adlades av Gustav III 1772 och tog namnet af Ugglas. Han var greve, en av rikets herrar, överståthållare samt president i Kammarkollegiet från 1802 fram till sin död. Samuel af Ugglas erhöll 1796 friherrlig- och 16 november 1799 grevlig värdighet. Han var överståthållare i Stockholm 1797 och 1800 och rådgivare till Gustav IV Adolf.

Nordiskt möte

Nordiskt andreasmöte vart tionde år i Göteborg Det började efter andra världskriget när det gick att resa i Europa igen. Då besökte några bröder från Göteborg en andreasloge i Danmark. Sedan har besöken utvecklats och i dag har man regelbundna nordiska andreasmöten. I år svarade Göteborg för värdskapet.

Frimuraren Nils Edin underhöll med vacker musik.

eltagarna kommer från Danmark, Finland, Island och Norge förutom Sverige. Värdarna kunde räkna in 120 gäster varav 64 bröder och 56 medresenärer. Dessutom på den loge med reception som man genomförde anslöt 54 bröder från Sverige. Det var trångt i lokalen!

Nordisk förbrödning: En svensk broder samtalar med en broder från Island.

Numera träffas man vartannat år. Senast i Danmark och nästa gång, 2018 samlas man hos S:t Andreaslogen Hekla i Reykjavik. Bakgrunden Årets värd i Göteborg, Erik Bergenhem, ordförande mästare (OM), för S:t

På Göteborgsoperan underhölls de nordiska besökarna av pianisten Jan K. Delemark, förste musikföreståndare i andreaslogen och av Per Sundström på trumpet. I trappan ceremonimästaren Gunnar Edebrant som informerar om programmet.

Andreaslogen De tre Förenade Kronor, D3FK, berättar om bakgrunden till de nordiska andreasmötena: – Andreaslogerna D3FK, och De Fire Rosor, DFR, träffades första gången den 11 maj 1948 i danska Århus. D3FK:s dåvarande ordförande mästare, Håkan Nordlund, tillsammans med elva ämbetsmän besökte då de från tyskarna nyligen befriade danskarna. Några år senare gjordes ett danskt svarsbesök hos D3FK i Göteborg. Struktuerade – De första åren träffades man lite oregelbundet men på 1980-talet blev mötena mer strukturerade och organiserade. 1983 träffades De Fire Rosors OM Otte Heide Ottosen sin kollega Eivind Evensen, som var OM för S:t Andreaslogen BjØrgvin i Bergen. 1984 bjöd därpå BjØrgvin in till nordiskt andreasmöte mellan D3FK, DFR och BjØrgvin. Därefter har logerna träffats 1985 i Århus, 1986 i Göteborg, 1988 i Bergen, 1989 i Århus, då även ordföranden för Brödraföreningen Erasmus från Åbo, Niels G. Holm deltog.

Nordiskt möte

Värden för det nordiska mötet, Erik Bergenhem, talade vid middagen om nordiskt samarbete, allt från Kalmarunionen 1397 och fram till våra dagar.

Denne såg gärna att det blev ett fortsatt samarbete logerna emellan. 1991 träffades de fyra logerna i Göteborg och sedan har det rullat på. 2004 i Århus anslöt OM i isländska Hekla, Kristian Thordarsson som såg ett fortsatt samarbete logerna emellan. Det är sedan dess fem loger som träffas. De kommer samtliga från städer som är vänorter med Göteborg. Tradition – Vi har ett program som är återkommande. På fredagen är det loge för bröderna och middag med ett programinslag för medresenärerna. – Av tradition börjar vi alltid på fredagskvällen med en loge i IV-V:e graden. Då är inte medresenärerna med av naturliga skäl. I år samlades de istället till middag på The Royal Bachelor Club, världens tredje äldsta klubb för gentlemen. – Men på lördagen är programmen alltid gemensamma. På lördag förmiddag gemensam utflykt med ett kulturellt inslag. Vi var i år på Nya Älvsborgs fästning där vi visades runt och intog en lunch. Göteborgsoperan – Och kvällsprogrammet är alltid en bankett med dans. I år var vi på Göteborgsoperan. Vi underhölls av frimuraren Nils Edins familj som består av föräldrarna och fyra barn och en måg. Dessa spelade på olika klassiska stränginstrument och höll en mycket hög kvalitet. Nils Edin spelar i Göteborgs symfoniorkester. – Därefter på söndagen har vi allti-

Henrik Lindblad från S:t Johanneslogen Elisabeth i Göteborg hade tur som fick recipiera under det välbesökta nordiska mötet. Här tackar han de medverkande bröderna.

den gudstjänst i någon kyrka i respektive stad. I år höll vi dock gudstjänst i Johannessalen i vårt ordenshus. Den leddes av frimuraren och pensionerade prästen K-G Fridman. Nästa gång I mötena ingår också att de fem OM:arna har en separat träff för att diskutera gemensamma frågor och om hur vi arbetar i de olika logerna. Här tar vi upp frågor om det mesta från ritualen till intern och extern Caritas.

Ett av besluten var ganska givet: Man fortsätter med de nordiska andreasmötena vartannat år enligt samma modell och däremellan träffas de olika OM:arna vartannat udda år för ökad gemenskap och planering av det stora mötet året därpå. Nästa gång det är dags för D3FK att svara för värdskapet blir alltså år 2026. X Text: LARS BILLSTRÖM Foto: MATS GÄRDFORS

Den isländska logen Heklas ordförande mästare Gudmundur Hagalin Gudmundsson överlämnar som gåva modeller av sitt land utskuret i lava som ska symbolisera de tre andreasgraderna. En av mörk lava direkt uppkommen ur en vulkan och en av blekt ljus tusenårig lava.

Storintendentens expedition

Handskar 250 kr

Vantar 75 kr Bordsflagga 24x10 cm med stativ 350 kr

Bordsflagga 13,5x13,5 med stativ 300 kr

Pins med frimurarkors, 10 eller 4 mm 50 kr

Slips/ Axelbandshållare med frimurarkors 75 kr

Manschettknappar med frimurarkors 175 kr Frackknappar med frimurarkors 150 kr Manschettknappar + Frackknappar (paket) 300 kr

Slips med rött frimurarkors 150 kr

Nyckelring med frimurarkors 75 kr

Slips med frimurarkors-mönster 275 kr Fickur med frimureriska symboler 1 750 kr Sedelklämma med frimurarkors 75 kr

Servietthållare, guldfärgad med frimurarkors 175 kr

Servietthållare, silverfärgad med frimurarkors 175 kr

Bälte med frimurarkors 200 kr

Klackplånbok 75 kr

Sortimentet kan förändras, för aktuellt sortiment hänvisar vi till Storintendenturens web-shop. Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via vår nya hemsida yourvismawebsite.com/svenska-frimurare-orden-1 som kan även nås via www.frimurarorden.se/organisation/storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

the golden days Frimurarsalongerna

Välkommen till en genuin engelsk pub i frimurarhuset i Göteborg

En festvåning i Göteborg utöver det vanliga, med specialpriser till frimurarbröder.

Förmånliga priser för frimurare visa upp ditt medlemskort! Ett av göteborgs största sortiment av öl och whisky Dagens lunch & After work Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Skapa ditt drömevenemang Pelarsalen i Göteborg är en av Göteborgs vackraste lokaler. Vi hjälper dig att skapa ditt drömevenemang, från den stora bröllopsmiddagen till den pampiga men mer allvarsamma begravningen. Eller varför inte göra ett starkt intryck på dina konferensdeltagare? Självklart hjälper vi dig med all service och rådgivning. Vårt kök har en bredd som passar alla tillfällen och smaker. Välkommen till Frimurarsalongerna!

www.frimurarsalongerna.se Tel: 070–793 90 39, Södra Hamngatan 31, Göteborg

Frimurarsommar

Ölands Frimurarklubb växer så det knakar

Ölands Frimurarklubb gästades av Ordens högste prelat, Leif Norrgård.

somras samlades Ölands frimurarklubb för fjärde året till gemensam lunch i Sankt Olofs kapell i Byxelkrok. Klubben startade som en familjegemenskap för åtta år sedan av familjen Krumlinde. Snart bjöd de in en nära vän och sedan rullade det på. Det visade sig att fler än man tror har anknytning till Öland, många fastboende och ”sommarölänningar”. I dag kan klubben räkna in närmare 150 medlemmar. En klubb har som syfte gemenskap. Inga ritualer förekommer utan här möts man under några timmar i goda vänners lag, gärna med ett föredrag som krydda. I år svarade Ordens högste prelat för föredraget där han talade om hur viktig talmannens roll är. Intresset är så stort att kapellet inte räcker till. I dag har man plats för 60 deltagare och väntelistan var lång, men planer framfördes att bygga om och rusta upp kapellet så fler kan nyttja det. Initiativtagaren Rutger Simonsson är en sann entusiast och om man ska utgå från intresset kan vi troligen se fram emot ett renoverat kapell i närtid, Till nästa år ser man i klubben fram emot att 100 gäster kan få plats i det renoverade kapellet. X

Rutger Simonsson ringer till samling i den unika klockstapeln.

Text och foto: PIERRE DUNBAR 38

Insänt

Statyerna på Foresta fortsätter intressera Frimuraren blir läst både externt och utomlands. Med anledning av artiklarna i nummer 1 och 2 förra året, om statyerna på hotell Foresta på Lidingö misstänkt lika kvinnliga frimurare, men som visade sig vara byggnadskonstens musor, har redaktionen bland annat fått de här reaktionerna: Hej, hittade er eminenta tidning på nätet och en artikel från 2015 om de två ”romarinnorna” med byggnadsverktyg på Foresta på Lidingö. I trädgården Saken är den att vi har en likadan, hon med vinkelhaken, gjuten av Otto Meyer. Jag fick henne av en granne som styckade av en tomt i Stocksund, jag hade hjälpt honom en del med styckningsprojektet och där statyn stod skulle det byggas ett nytt hus. Jag räddade henne från grävskopor och byggbodar så numera står hon i en pergola med vinrankor på min tomt. Hon bör ha placerats någon gång kring år 1900 på tomten till det som då var Villa Inverness nere vid Stocksundet. Huset byggdes någon gång kring 1820 och revs och ersattes med ett nytt hus på samma plats någon gång kring 1930. Där tomten nu delats upp tillsammans med grannfastigheten så två tomter blir

tre, en ny tomt skapats och det byggs om och till. Kvinnlig byggmästare Historien säger att villa Inverness uppfördes, och döptes, av en kvinna från Skottland (eventuellt boende på Mörby Gård som då ägde marken ner mot Stocksundet) som i Stocksundet och Edsviken såg likheter med Inverness och Loch Lomond, och därför döpte villan till Villa Inverness. Som sedan kom att ge namn till denna del av Stocksund. Vår tanke var att statyn kunde ha placerats där 75-80 år senare som påminnelse om en farmor eller mormor som var denna kvinnliga byggmästare. Men det kan ju också hända att det finns någon koppling mellan villan och frimurarna vid den tiden. Kommer det fram någon mer info tar jag tacksamt emot den. X Med vänliga hälsningar Jan Lindqvist, Stocksund

Loger för kvinnor Mine brødre. Har med stor interesse lest artikkelen om de «Mystiske kvinnelige frimurare på Lidingø» Det internasjonale Fellesfrimureriet med sin opprinnelse i Frankrike, er verdensomspennende og åpnet for både kvinner og menn. Den første kvinne var Maria Deraismes opptatt som frimurer i 1882. I 1893 ble losjen «Le Droit Humain» opprettet med det mål for øye å oppta både kvinner og menn på like vilkår. Organisasjonen fikk fort betydelig utbredelse og ble etablert i 6o land i samtlige verdensdeler. Til Norden kom organisasjonen i 1912 da losje Yggrasik ble dannet i Oslo – dæværende Kristiania. I 1918 kom det internasjonale frimureriet til Sverige. Ordenen ble aldri svært stor. I 1988 hadde den ca 25 tusen medlemmer spredt på 60 land. Jeg har lenge forsøkt å finne ut mer om denne ordenen her i Norge. Den er i drift og den siste losje jeg har funnet her i landet er losje Isis som ble stiftet i 1981 og fikk sitt losjebrev fra ordenes høyeste råd i Paris. År 2007 hadde denne losjen 40 betalende medlemmer. De er tydeligvis ikke villige til å gi noen ytterligere opplysninger da de ikke svarer på brev. I Sverige ble det opprettet losjer i Stockholm (1917 – 30 medlemmer), Malmø (1919, 15 medlemmer), Gøteborg (1920 16 medlemmer) og Gäfle 1923 med 3 medlemmer. Jeg vil tro at damene på Lidingø stammer fra «Fellesfrimureriet», og jeg er meget interessert i om noen kan finne ut mer om dets status i dag. X Bjarne Aasum, kunnskapsdirektoriet. Norge

Statyerna på Lidingö som också visade sig finnas som skulpturer på husfasader i Stockholm.

Fotnot: Förklaringen till statyerna finns i Frimuraren nr 2 2015. De föreställer två muser, inte kvinnliga frimurare.

Tecknat Vart leder min vandring? Som vanligt har vår broder Henrik Lange från Bollebygd illustrerat sin vandring genom graderna. Han har här IV-V:e graden och kommenterar sin bild så här:

Kanske är det frågorna och inte svaren som leder en framåt... Var är logen? När är logen? Vem är logen? X

Frimurarens radannonser Välkommen med din annons till frimuraren@frimurarorden.se. Du har säkert något där hemma som du vill sälja eller skänka bort. Eller kanske du söker någon frimurerisk sak som du vill komplettera med. Några enkla regler: Rubriken får vara på max 30 tecken. Annonstexten, med eller utan bild, är begränsad till 190 tecken plus telefonnummer och eventuell mejladress. Annonserna är gratis, men betalas efter eget samvete med minst en extra femtiolapp vid nästa insamling till de behövande. Glöm inte att ange rubriken för din annons. Det finns fem att välja mellan: ”Till salu”, ”Köpes”, ”Bortskänkes”, "Sökes", ”Upphittat” och ”Förlorat”. Annonserna ska också ha frimurerisk anknytning. TILL SALU Högklassiskt franskt bordsur 1800-talets början. Vacker symbolik, tidigare hedersgåva till OM i loge. Proviniens på begäran. Prisidé 75 000 kronor. Tel. 0703-508033

Frimuraren för 70 år sedan Frimurareföreningen Bergslagsbröderna, Lindesberg, kunde den 9 mars i år fira sin första högtidsdag sedan Föreningens invigning förra året. Kl. 18 började sammanträdet. Sedan gäster och ämbetsmän intagit sina platser öppnades sammanträdet enligt högtidsdagens ritual av den Hgt U. Br:n Ordf., häradsskrivaren Gust. W. Rignell. /…./ Efter högtidssammankomsten intogs brödramåltid på stadshotellet. Under densamma utbragde Ordf. H. M. Konungens skål, varpå följde kungssången. Flera telegrafiska hälsningar från Loger och Föreningar hade inkommit med anledning av högtidsdagen. 40

OHP:s Reflexioner

Bibeln och det svenska frimureriet

varje öppnad loge inom Svenska Frimurare Orden ligger en uppslagen Bibel på altaret. Och vid enstaka tillfällen har jag mött bröder som berättat att de, eftersom de nu blivit frimurare, börjat läsa sin gamla konfirmationsbibel. Jag har också hört berättas om loger där en Bibel överlämnas till varje recipient i första graden med uppmaningen att flitigt läsa den bok som vår Orden sägs ”vila på”. Inte vilken bok som helst Som kristen och präst värdesätter jag naturligtvis Bibeln. Men Bibeln är inte vilken bok som helst, och att sträckläsa den är inte okomplicerat. I den stad där jag haft min prästgärning togs från frikyrkligt håll för några år sedan initiativet, att Bibeln skulle sträckläsas, från pärm till pärm, i den lokala närradion. Den församling jag representerade och därmed jag själv motsatte sig bestämt läsandet på det sättet, som likväl genomfördes. Tanken att sträckläsa Bibeln, från pärm till pärm, i närradio, måste bygga på uppfattningen att själva läsandet i sig - oaktat vilket avsnitt som blir läst – medför en välsignelse för envar som hör läsandet. Personligen delade jag och mina

Kontakta gärna Caritas vid behov

Caritasgrupperna runt om i våra frimurarsamhällen söker bistå bröder som befinner sig i trångmål, detta enligt principen hjälp till självhjälp. Den broder som befinner sig i en utsatt situation: uppmanas ta kontakt med någon i Caritasgruppen för ett samtal om problemet. En eventuell ansökan kommer att behandlas efter prövning och naturligtvis konfidentiellt. Den broder som önskar ett besök eller bara behöver prata kan också ta kontakt med Caritas. Om man själv eller någon broder man känner är sjuk vill man från Caritashåll gärna få en kontakt om detta.

medarbetare inte den uppfattningen. Och jag vidhåller samma uppfattning i dag. Bibeln är en fantastisk bok – personligen kan jag knappast tänka mig att leva utan den – men den är inte avsedd att läsas i ett sträck. Den innehåller som bekant ett stort antal ”böcker” och varje bok måste förstås utifrån sin situation, det ärende den skrivande kan ha haft och – det bör medges – den läsandes egen situation. Inte från pärm till pärm Visst kan jag dela uppmaningen till nyrecipierade bröder att flitigt läsa Bibeln, men den bör knappast i ett initialt skede läsas från pärm till Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s pärm. Bäst är förmodReflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med ligen att börja med det tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig). kortaste evangeliet, Markusevangeliet, och att samtidig skaffa sig en hygglig presenIslam är däremot en bokreligion – där tation av Bibelns innehåll och disposiden heliga skriften närmast anses diktion för att veta vilket syfte som kan ha terad. Visst innehåller Bibeln Guds funnits bakom varje bok. Och givetvis uppenbarelse, men en uppenbarelse komma ihåg den gamla regeln att man som förmedlats genom människor i bör läsa Bibeln under bön om att kungivna situationer och med givna adresna ta emot dess budskap. sater samt präglad av de olika författarnas sätt att förmedla sitt budskap. Bibeln i kyrkans år Och i samma mening som t ex Islam I kyrkans tradition är Bibeln oumbärär knappast kristen tro en bokreligion. lig, men där är dess innehåll underordNär till exempel en Bibel överlämnat kyrkans år, och läses inte från pärm nas till en recipient sker det säkert till pärm, utan enligt den pedagogik med de bästa avsikter, men den som som utgörs av kyrkans år. Ett sätt att tar emot den bör vara medveten om, nalkas Bibelns innehåll kan vara att att bibelläsning inte är något okomläsa de avsnitt som enligt kyrkans år plicerat och att Bibeln inte verkar med finns angivna för varje sön- och helgnågon form av ”magisk” kraft. Bibeln dag under året. måste läsas och förstås utifrån sitt sammanhang och därför är det alltid Kristen tro är ingen bokreligion en fördel att förstå något om de olika När jag var ung brukade man säga, att böckernas sammanhang. X kristen tro är en ”bokreligion”. Jag delar i dag knappast den uppfattningen. Leif Norrgård 41

Frimurarna i samhället

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare, och Frimurarestiftelsens ordförande Peter Möller vid utdelningen av forskningsanslag i Ordens stamhus Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning. Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 12 mkr; huvuddelen, 10,5 mkr, går till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhäl-

let. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig. Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni. Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre. Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Om värderingar och värdegrund

nder våren och sommaren har det varit en omfattande diskussion om nationella, särskilt svenska, värderingar och den värdegrund som vårt samhälle vilar på. Särskilt tydligt blev denna diskussion under Almedalsveckan, men har fortsatt i dagspressen även efter den. En sak som förvånat mig i diskussionen är att man nästan inte alls berört den historiska bakgrunden till de värderingar som man så vackert (oftast) talar om. I en debattartikel i Göteborgs-Posten (10/8) framför dock Lars Adaktusson med emfas att våra värderingar bygger på vårt kristna etik- och idéarv: ”Även om det föreligger kulturella skillnader mellan västerländska nationer och folk går det inte att bortse från de gemensamma synsätt på vilka våra samhällen är grundade. Det faktum att hela den västerländska kulturen har påverkats av kristen tro och kristendom ignoreras inte sällan i det starkt sekulariserade Sverige. Ändå är det ställt utom allt tvivel att de kristna värderingarna och det kristna kulturarvet genom historien har präglat synen på såväl människan som samhället.” Rättighetstänkandet Ett tydligt tecken på detta är det kors som finns i alla de nordiska ländernas flagga. Det var på kristen grund som vi skapade våra sociala skyddsnät även om det krävdes politiska beslut för genomförandet. När vår Orden växte fram under 1700-talets upplysningstid, med dess betoning på förnuftet och den autonoma individen, så skedde det med ett redan existerande rättighetstänkande på kristen grund. Adaktusson skriver vidare: ”Ett samhälles värderingar är mångtaliga, vissa förenar, andra provocerar. Samtidigt krävs en förståelse för den historiska kontext och den västerländska kulturkrets ur vilken våra normer, värderingar och institutioner formats och utvecklats.” På samma sätt krävs en historisk kunskap för att rätt förstå hur Ordens värdegrund har skapats. Den vär-

degrund som så tydligt beskrivs i de två första kapitlen i Ordens Allmänna Lagar (OAL) och som det är vår skyldighet att akta och bevara. Etisk kompass Om man, som undertecknad, lider av viss tankeflykt hamnar man ofta i den, kanske för alla, välkända situationen att man förflyttar sig till en plats för att man skall uträtta något särskilt där. Väl framme kan man inte minnas varför man gick just dit. Går man tillbaka till ursprungsplatsen så kommer minnet oftast tillbaka. Hur kan det vara så? Kanske har ”uppdraget” mentalt kopplats till rummet där det formulerades och kommer därför fram lättare just där. På samma sätt kan Göran Karlsson, barmhärtighetsdirektoriets ordförande, nås på man emellanåt tappa sin telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com moralisk/etiska ”kompass”. I en viss situation vet man inte hur man skall bete sig eller vilka beslut som är föreningens förfogande. Förutsättklokast för alla inblandade parter. Då ningen var att bidraget skulle användas bör man gå tillbaka i sitt sinne till de till integrationsbefrämjande åtgärder. värdegrunder man har för att hitta Så har också skett genom att flykkompassen igen. Här erbjuder Orden tingfamiljer deltar i lekträffar med ett fantastiskt utbud av verktyg för att svenska barn och även i körsång där hitta rätt. man sjunger svenska sånger, men ockDels finns de ovan nämnda kapitså sånger från andra länder. Ett väl gelen i OAL, men också ritualtexterna nomarbetat projekt som manar till efoch spörsmålsböckerna som ger rikligt terföljd. Jag tror mig veta att det finns med infallsvinklar för problemlösning. ett antal andra liknande projekt inom Regelbundna besök i biblioteket beriOrden, ett utmärkt sätt att synliggöra kar på många sätt. det frimureriska barmhärtighetsarbetet på det lokala planet. Integration Undertecknad tar tacksamt emot Apropå värdegrund så hade jag unupplysningar om sådana projekt som der sommaren förmånen att få besöka drivs ute i fördelningar och enheter. X Brödraföreningen Cimbris i Simrishamn. Bröderna i Cimbris hade beGöran Karlsson stämt att deras insamlade medel skulle Ordförande, ställas till den lokala Rädda Barnenbarmhärtighetsdirektoriet 43

Lös Frimurarens kryss – ta chansen att bli miljonär HAR TJURSKALLE HAR MAN NYTTA AV

TAR SPELAR STIM I PERIODER SYDLIG DEL

ÄR VIND PÅ

SLÅR MAN SIG FRAM TILL

SURRA

RÖT ÄR UT-

FOLKDANS

HAMMAR- PEKANDE NAMN ÅKSTIL I BACKEN

DRAMADELEN

NÅGRA I MÄNGDEN

BESKYDDARE

BÄRA

SAMLAS I FÖRRÅD HÄNGER OM HALSEN

PROCENTERI

HAR ORO HAR SNURR PÅ I SIG VERKSAM- TRIVS I HETEN VÅTT

HÅLLS UTAN HÄNDER

TAR PARNINGS- INTE ÅT LEK SIG

UTHÅLLIGA

BYGGDE TEMPEL TALTAL FRAMRÖSTAD

MIRAKEL

ANKLAGA

NÄR VARA ÄR KORT

SOM PULVER UNIK

KORT PÅ KLÄTT KORT

EFTER KARL XIII HAFT SOM SITT

AGERAS NEDSÄTTANDE PÅ

TÅNG KAN DET LIGGA NÅGOT I

DEN LYSER UPP

om vanligt kan man bli miljonär om man skickar in rätt klösning till Frimurarens kryss. Det dras tre vinnare bland de rätta lösningarna som får fem skraplotter var. Och har man dubbel tur skrapar man fram de stora pengarna på dessa. Varför inte ta chansen?

SAMTYCKTE TSAREN MED

SKILJER SIG FRÅN ANNAN EN AV TVÅ SAMMANSVETSADE

STÅR FÖR DET SÄMRE

FÖRE FÖR MOTSATS

DISKAD

FRÅN FÖRR

HÖRAS

HJÄLPARE

FRÅN HÖGT TILL LÅGT

UPPFINNARE AVSLUTAR ADVOKAT

SER UT SOM SOM EN FÅGELHOLK

DRAG

SPANSK DANS

SÅNGFÅGEL SIKTAS FRÅN TORN

BEHANDLA HUDEN

HELLÅNG

DÖK I SJÖN

GASTAR GAST

RÄTTAR TILL DEFEKTER

LOTT

STRECK FRÅN FRÖN MÄNSKLIG KNÖL

DEL AV VATTEN NEDSLAGNA

KOMPASSSTRECK

TRIST

PUST

SLÅ I DÖRREN

OVERKSAM GÅR MED TAXEN

LÄROPERIOD

STÄMMA

Bilden i krysset är tagen vid måltiden på en högtidsdag. Den ger vad som ska stå i de gula rutorna. Men det är inte lösningen som vi söker! Gör så här: De numrerade rutorna i krysset bildar ett ord. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med namn och adress – eller skicka ett vykort 44

till chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns i redaktionsrutan på sidan 54. Senast den 1 november 2016 ska lösningarna vara inskickade, för då drar vi de tre vinnarna. Rätt nyckelord i förra krysset var ”hyende”. X

Lösning till krysset i Frimuraren nr 2 2016 HAR OBEKANTA ÄR UTE EFTER GIFTA SIG MED BRUD TAR HELST INTE I

HYSTE RIDDARE

FLYTTA MED FLYT TANKEFÄLLA

KAN SES MEN INTE NÅS SJÖTJÄNST

HEMMAHÖRANDE

VAR FARBROR SVEN

BYGGS PÅ BOTTEN HA FRAMFÖR SIG

BRYTER ODEN PÅVERKAN

I S

H O R I S O N T

FLYGSYNS I PROBLEM ÖSTER

R B N Y R A J U S A T T A A D I O M A R S V A R E T A K A D K F L U E N S A L L O U S O L U P P NAGELBITARE RÄCKA

ÄR INGEN BOMULLS- FRAMTID TYG MISSLJUDA TRÖJTYP BEREDDE FÅRHÅR

EN I KÄNT PAR TRYCKS PÅ

ÄR JOHANNESGOLV KNIPA

FÖLJER ALLT I

STADIUM

GRANNE HÖLLS I KARDAN

FICK SITT MÄRKE KNUTPUNKT

GRIPS JÄRN

EJ UPPKLARAT

SÖKS

HITTAT BEVIS FÖR PÅ SÄGS FIN LIDA

M Y N T A T

P I

TECKEN BLIR ÖVER PÅ RESAN

V I A

I MITTEN SKREV OM AV RAST- ÄNGLAMARK GÅRD SNUVA

T R G Å

M E J S L A R U T E N F I N S T E N

LÄMNAT POST

VISAR VAROR

A V G Å T T

MÄRKS KRAFTKÄLLA

K A A A T A M L A O T G G F E O R R I Ö S I S K T T E L R O A U B T T G T

TIDLÖS VILL HA MÅNGA MÅL

HÅLLER BLADEN PÅ PLATS

KRAFTORD

FALL FRÅN HÖG HÖJD ÄR DET PÅ MALTA

SURRA RESTE RURIK

ORD FÖR FARLIGT ORD FLIK

DRAR LOK

SOLID TRAVVINNARE

FIENTLIG HANDLING

I BEHOV AV VATTEN

B T I O R V E V I A S K T E S I R Å G I T N A R E G A R N N O A G B U S E P B R Å O R R

ODLAT KRYP HACKA I LEKEN

ÄR EGALT

ÅLDER PÅ FLASKA STÅR MELLAN TVÅ

FRÅGEANMÄRK- SPEL NING HOTING

FÖR NYTT VIDARE

LUFTLED

BITMÄRKEN

RESIDERA I

MINDRE GRÖNA

KANTAR IBLAND OM

MYCKET OVANLIG

HAR PROPPMÄTT FÅTT

Passion for homes

N O G

Fastighetsmäklare i samverkan

ÄDELT ÄMNE

P L A T I N A

BYGGA TILL

U T Ö K A

Bröder i såväl söder som norr anlitar auktoriserade fastighetsmäklaren brodern Bo Lingserius 08 - 23 70 00 eller 070 - 723 10 40 www.remaxsverige.se www.boetgruppen.se

Bland de inskickade rätta lösningarna har tre vinnare dragits. Det är Per-Erik Åbom, Jönköping, Lars Norrby, Oskarshamn, och Magnus Öhnner, Lund. De tre kan se fram emot att få skraplotter med posten och alltså chansen att bli miljonärer. X

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mer information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA!

Frimurarsommar

Vid besöket på Lovéncentret i Fiskebäckskil visade forskningsingenjör Pia Engström en del av sitt forskningsarbete.

Rasslande kedjan drog i västerled Årets sommarutflykt för MC-åkande frimurare i Rasslande kedjan, började en tisdagskväll med en fantastisk loge i St Johannneslogen Salomon à Trois Serrures i Göteborg. När ordförande mästaren Fredrik Jakobsson öppnade denna extra loge hade drygt 100 bröder bänkat sig i Johannessalen, varav inte fullt hälften var besökande bröder från Rasslande Kedjan.

rågan är – var det besökarna som drog, eller finns det ett behov av sommarloger till och med i storstaden Göteborg? Både besökare och andra fick njuta av en väl genomförd loge med tillhörande brödramåltid. Tidigare denna dag hade de rasslande bröderna checkat in på ”Båtellet” Astoria vid Gullbergskajen och den vanliga metamorfosen från läderkläd-

da bikers till välkammade logebröder ägde rum inför promenaden till logehuset i Göteborg. Hissnande färder De arrangerade bröderna Bo Lextorp, Krister Lundberg och Peppe Neij hade från början delat sällskapet i två grupper inför utflykterna på onsdagen norrut i Bohuslän med hissnande fär46

der över Tjörnbroarna och på torsdagen söderut i Halland med stopp hos Priorn Ingvar Bengtsson i Öxared och till den märkliga kyrkan i Träslövsläge. Vid varje utflykt mötte en följebil upp med kaffe och kanelbullar av jätteformat. De blev härliga turer på ”goa vägar” som guiderna utlovade och förutom luncher båda dagarna blev det stopp

Frimurarsommar vid lämpliga tillfällen för bensträckare och kaffekoppar med tillbehör. Gullmarsfjordens djup Onsdagens utflyktsmål var Fiskebäckskils forskningsstation, Lovéncentret där vi efter en redovisning av forskningen fick en rundvandring och kunde få se hur man forskar på både alger och humrar. Våra guider Marie Moestrup Jensen och Pia Engström gav både intressanta och målande beskrivningar av vad man kan uppleva í Gullmarsfjordens djup – Sveriges enda riktiga fjord med en mycket speciell fauna och flora. Onsdagskvällen tog Peppe Neij med oss till det ”Mikrobryggeri” han och en kompis driver. Där blev det provsmakning av de ölsorter som man producerade. Gulaschsoppan mättade hungriga bröder och smöret smälte på det hembakade brödet som bjöds. Att det var hög stämning i bussen på hemväg till Astoria inser man lätt. Jag tror att Astoria i ett tidigare liv hetat HMS Patricia och var stabsfartyg i Svenska Flottan, så det var nog inte första gången ett glatt gäng äntrat fartyget. Kryddad berättelse Torsdagen körde vi söderut och mötte prästen Karl Gunnar Svensson,

Prästen Karl Gunnar Svensson berättande målande om de boende i bygden som konstnären Joël Mila använt som förlagor, men om han själv var med någonstans talade han inte om.

också han frimurare, i Träslövsläge som gav en fantastisk exposé över kyrkans målningar av den kände konstnären Joël Mila. Han använde bygdens folk som förlagor till de bibliska personer som målningarna fylldes av. En del av dem blev stolta men

Provinsialmästaren Göran Sjödell fick ett tomt kuvert av Bo Lextorp. Efter resans bokslut skulle det fyllas med de pengar som blev över. Det blev inte mindre än 20 824 kr, det vill säga nästan 500:- per deltagare. Inte undra på att Per Dubb i bakgrunden ser belåten ut.

andra ville inte riktigt kännas vid att de varit förlagor till målningarna. Detta var något han kryddade sin berättelse med. Både onsdagens och torsdagens utflykter skedde under hot av regn, men det blev bara en skur varje dag, och båda gångerna under hemresan från utflyktsmålen, och på väg hem spelar lite regn inte någon roll, när man bor så bra som vi gjorde. Överskott till Caritas Torsdagskvällens måltid ombord blev något av en klang och jubelföreställning. Bo Magnusson tackade från alla deltagarna och överlämnade minnesgåvor till värdarna för samlingen. Bo Lextorp svarade med att lova att överskottet på resan skulle oavkortat gå till caritasarbetet i Tredje Fördelningen. Gemenskapsglädjen grumlades visserligen av vetskapen om hemresan kommande dag, men stämningen lättades betydligt av Ulf Wikströms information om att ålänningarna är redo att ta värdskapet år 2017, då ytterligare en dag läggs till för att man skall hinna med alla utflyktsmål som finns där. Boka vecka 24 2017 från måndag till och med fredag redan nu! X Text och foto: KJELL MAZETTI

Frimurarsommar

Frimurarsommar på Österlen Var kan man gå på en sammankomst mitt i sommaren? Bakom en anspråkslös källardörr i centrala Simrishamn har Frimurarföreningen Cimbris, tidigare Simrishamns Brödraförening, sina vackra lokaler ända sedan starten 1912. Här vårdas numera Den Konungsliga Konsten hela året om.

Bakom denna anspråkslösa dörr döljer sig en över 100-årig frimurarverksamhet i vackra källarvalv.

imbris led i början av detta sekel av sviktande närvaro och medlemsantal. Vid den tiden genomförde Cimbris bara åtta sam-

Cimbris sommarsammankomster är populära. 50 bröder kom när Stormästaren var en av besökarna. Det är vad arbetsrummet rymmer. Till måltiden kunde man endast bereda 40 bröder plats och då fick ändå åtta bröder sitta, dukat, i arbetsrummet.

mankomster per år och ”sommarlovet” på fyra månader upplevdes av många bröder som onödigt långt. Då föreslog brodern Gunnar Berg-

Cimbris i Simrishamn har haft sina sammankomster i över hundra år i dessa källarvalv.

quist att man skulle försöka med sammankomster mitt i sommaren, dels för att stimulera medlemmarna, men också för att försöka locka några av de många frimurarbröder som tillbringar sommaren på Österlen. God jord Förslaget föll i god jord, och i juli och augusti 2008 genomfördes den första sommarsammankomsten på försök. Medlemmarna kom och åtskilliga nya ansikten dök också upp. Stämningen var mycket god och många nya vänskapsband knöts. Försöket permanentades därför så att det numera genomförs en sammankomst varje månad, alltså tolv stycken. Många bröder tycks fortsatt ha behov av frimureri även på sommaren, för besöksfrekvensen är god, och bröder från hela Skåne och många andra delar av landet kommer. Traditionen är att minst en Riddare och kommendör med Röda korset engageras som föredragshållare under sommaren. Se-

Frimurarsommar

Sankt Olof lockade 110 personer Inte mindre än 110 personer samlades en fredagsmorgon vid S:t Olofs kyrka till årets sommarträff på Österlen där morgonkaffe serverades i församlingshemmet. I Klostervalvet står ett gammalt stenbord som donerades till föreningen under tidigt 1960-tal. Stenbord var under 17- och 1800-talet verkliga statusprylar, framförallt på större, rikare gårdar och herresäten. Kalksten av lämplig typ (orthoceratitkalk) finns på flera håll i Skåne och på Bornholm, men det är Komstadstenen som är mest välkänd. Stenen bröts i djupa dagbrott, lokalt kallade ”flishål”. De flesta är numera vattenfyllda. Mindre bitar, ”flis”, användes till byggnadsändamål, medan större skivor slipades till gravstenar, stenbord mm. Bordsskivorna slipades bara på ena sidan och kanterna, medan undersidan lämnades som den var. Underredet snickrades oftast av ek och fur, och var oftast omålat. Ett skånskt stenbord väger, beroende på storlek, flera hundra kilo. När Perstorpsplattan och andra moderna material kom på marknaden kastades många av de gamla borden i märgelgravar eller liknande. Antikmarknaden vaknade till, och vissa stenbord ropades in på auktioner för 6-siffriga belopp. Numera är värdet betydligt lägre, men Cimbris stenbord är dock föreningens enskilt värdefullaste ägodel.

fter kaffet guidade Cimbris tidigare ordförande, kyrkoherde Mats Hagelin, i kyrkan och berättade om pilgrimsfärder i allmänhet och till S:t Olof i synnerhet. Besöket i kyrkan avslutades med en andakt och alla deltagare förärades var sitt pilgrimsmärke. Därpå bar det av i bilkaravan till Nordic Sea Winery i Simrishamn där en delikat lunch avnjöts. De som önskade kunde köpa vin till maten ur företagets imponerande sortiment. Damerna gick sedan på visning och information i de lokaler där vinet produceras, medan bröderna fick aktuell Ordensinformation av provinsialmästaren Christer Persson. Vid det avslutande gemensamma kaffet framgick tydligt att damprogrammet varit uppskattat. – Nyvunna kunskaper

dan 2013 äts brödramåltiden i Klostervalvet, där det också minglas före och efter sammankomst. Trångt men gemytligt! ”Främlingspass” Många fritidsboende tillbringar bara kort en tid på året på Österlen. För att locka några av dem att bli medlemmar infördes ”Främlingspass”, innebärande att bröder som har sin fasta adress utanför provinsiallogens område bara behöver betala 40 procent av ordinarie medlemsavgift. Cimbris kan därför nu stoltsera med medlemmar från Umeå, Stockholm, Karlstad med flera orter. Impulser och idéer utväxlas ständigt. Glöm inte kostymen och slipsen när ni packar för att besöka Österlen! Cimbris lovar spännande sammankomster i fascinerande lokaler, bra föredrag och god mat. Året om. X Text och foto: STELLAN KARLSSON

Sankt Olof kan beskådas i kyrkan. Med tillhörande silveryxa.

Pilgrimsmärket delades ut till samtliga 110 deltagare. Vågorna symboliserar S:t Olofskällorna och korset utgörs av S:t Olofsyxor som påstås bota sjukdomar.

om vin bubblade ur damerna som kolsyra ur champagne, enligt en av bröderna. Sommarträffarna på Österlen arrangeras sedan år 2002 och är ett samarbetsprojekt mellan brödraföreningarna i Simrishamn och Ystad. Deltagarantalet ligger alltid runt ett hundratal personer, påfallande många återkommer år efter år. 2017 genomförs Sommarträffen för sextonde året i obruten följd, då med ett besök med guidning av Skurups kyrka, där Rutger Maclean ligger begravd i kryptan, och därefter besöks Rutgers forna bostad, Svaneholms slott där det blir en ny guidad rundtur samt lunch. Boka in den 30 juni redan nu! X Sankt Olofs kyrka i Sankt Olof på Österlen är en populär vallfartskyrka. Anledningen till detta är den gamla Olofskulten och offerplatsen Sankt Olofs källa. Byn hade namnet Lunkende by men eftersom kyrkan var Danmarks största Olofhelgedom glömdes till slut ortnamnet bort och hela byn fick kyrkans namn. Så kommer det sig att en by på Österlen bär den norske helgonkungen Olofs namn.

Bokrecension

Vad är tid? Finns det ett nu? Många filosofer har under tusentals år funderat på detta – vad är tid? Folke Husell född 1945, matematiker, fysiker, pedagog, jurist, bankman och styrelseproffs men även globetrotter, storviltsjägare, djuphavsfiskare, musikant, gourmet och författare, har precis kommit ut med en väldigt intressant bok.

Varför hinner flugan undan den slående handen?

Varför är de stora landsköldpaddorna så långsamma och långlivade?

Har människan ett sjätte sinne, ett tidssinne?

Varför ”går” tiden och varför är dess riktning irreversibel? Finns det ett ”nu”?

Har tiden och livet hastigheter och hur regleras de i sånt fall? När upphör tiden, och varför? Finns det evigheter?

Folke Husell för ett fascinerande populärvetenskapligt resonemang i gränslandet mellan fysik och filosofi och beskriver ett tidsbegrepp som är mera relativistiskt och komplext än det vi känner. Samtidigt ger han motiverade men ofta oväntade svar på bland annat ovannämnda frågor.

Vi inbjuds i en pedagogisk diskussion som sida för sida för oss allt djupare in i tidsbegreppet, och som hjälper oss förstå vad det innebär att världen är fyrdimensionell och varför tiden är individuell i stället för gemensam.

Vad är tid? Är tiden annorlunda än Einstein trodde?

Vad är tid? Existerar den överhuvudtaget som ett universellt flöde?

Folke Husell

gemensam, hur den oken handlar Vad är tid? Är tiden annorlunda än Einstein trodde? uppstår samt när och om just tid och varför den upphör att frågan ställs om existera. Ansatsen är tiden är annorlunda än tvärvetenskaplig, både Einstein trodde. fysikalisk och psykoloJag har haft förmågisk. Det handlar om nen att läsa ett förallt från relativitetsteohandsexemplar av bori till varför äldre perken och kan konstatera soner tycker att tiden att upplägget är sådant går allt snabbare. att intresset att fördjupa sig i tidsfrågan ökar Folke Husell Stöd för frimurare efterhand som man läFör oss frimurare är ser vidare i boken. Omslaget till boken ”Vad är tid? delar av boken väldigt En del av innehållet Är tiden annorlunda än Einstein trodde?” Pärmbilden är gjord av användbara som stöd är lätt att förstå, andra den kände åländske konstnären för livs- och filosofiavsnitt är lite knepigaJonas Wilén. tankar. Vi har lätt att re. Man kan därför beförstå tre dimensiohöva stanna upp, läsa ner: längd, bredd och höjd, men när en om och tänka efter. fjärde dimension, en tidsaxel, kopplas Husell förklarar till exempel vad tid är rent konkret, varför den inte är in blir det genast svårare. Folke Husell Född 1945 Matematiker, fysiker, pedagog, jurist, bankman och styrelseproffs.

Resa till högtidsdag i Kiel Under hösten kommer Ystads Frimurareförening att samordna en resa till bröderna i Kiel på deras högtidsdag i november. Om du vill delta är det redan nu dags att boka hotellrum. Detta görs av bröderna själva! Logens Jubileumsfest börjar fredagen den 18:e november klockan 19 med mottagning av gästerna (även medresande) hos Industrie- o Handelskammer i Kiel. Den beräknas pågå till cirka klockan 23. Lördagen den 19:e november börjar det frimureriska festarbetet klockan 11 fram till klockan 13 i St. Nikolai Kirche och klockan 14:30 blir det Tafelloge i Kieler Schloss. Samtidigt finns ett program för medresenärer med bland annat besök i Operahuset. Avslutning sker på lördagen klockan 19:00 i Logehuset med lättare kvällsmat samt dryck. En officiell inbjudan med tips om hotell och priser fås från Ystads Frimurarförening. Mejla till Dietmar Schmidt på ab.schmidt@telia.com eller på telefon 073-985 24 95 50

En tänkbar orsak till olika livstempon för kortlivade små hypersnabba varelser och långlivade extremt långsamma varelser beskrivs på ett tydligt och klart sätt. Begreppen tvillingparadoxen och tidskapslar vidgar förståelsen för tidsförskjutningar. Begreppet absolut evighet är svårt att förstå, men det är något som vi frimurare ibland debatterar. I boken har Folke Husell fördjupat sig även i frågan om huruvida absolut evighet existerar. Min aptit att läsa vidare ökade hela tiden. Folke Husells breda och mångfasetterade livserfarenhet ligger nog till grund för denna högintressanta bok som jag varmt rekommenderar. Boken kan beställas på adressen www.bokuniversum.com. X Karl-Erik Williams f ordförande mästare St Johanneslogen Ledstjärnan

Talmanstal

En rejäl besvikelse kräver en gedigen förberedelse Många känner frustration och besvikelser i livet kanske till och med att livet känns orättvist. Och visst finns det verkliga orättvisor i världen men många s.k. orättvisor och besvikelser är fantasier som kommer från våra förväntningar.

aturen är skön men likgiltig, varken god eller ond. Äppelträdet bär frukt oavsett om någon äter. Världen och tiden snurrar vidare. Den fanns där långt innan dig och kommer fortsätta snurra vidare långt efter dig. Vi lever här tillsammans och vi har alla förväntningar på varandra och livet. För att förhållandet till varandra och samhället ska fungera måste vi anpassa våra förväntningar. Detsamma gäller i relationer. Om man lever tillsammans med en person i en jämlik relation äger man rätten till 50 % på de förväntningar som finns på heminredning, semestrar, en lyckad lördagkväll, osv. Skulle det tillkomma ytterligare personer, vänner, ev. barn, grannar eller samhälleliga krav förändras procenten direkt. Om du är en person som tycker att alla måste följa dig och du alltid vet bäst är du bortom all räddning och kan hoppa vidare till nästa artikel. Exempel: Om du sett fram emot ett restaurangbesök med en rejäl biff och istället blir överraskad av en vän som kommer hem till dig med en mozzarellasallad, oliver och vitlöksbröd kommer du märka hur dina förväntningar blir starkt utmanade. Du kan välja: 1. Att säga Nej, köra i väg din vän och gå till restaurangen för att få din köttbit och upptäcka att du har kvar ilska och känner olust för hur du just behandlat din vän. Du försvarade visserligen dina förväntningar men till ett högt pris. 2. Du kan svälja din besvikelse och låtsas acceptera mozzarellasalladen, oliverna och vitlöksbröden men kommer förmodligen sitta och läcka ut dålig stämning och irritation och vara arg bakom din mask. Du gick emot dina förväntningar och körde över dig själv.

Du förväntar dig en god köttbit men får oliver istället.

3. Berätta i förväg väldigt detaljerat för alla du känner och möter om vilka förväntningar du har på din lördagskväll. Du har försvarat dina förväntningar och förmodligen fått tillbringa kvällen själv eller med någon kopia av dig själv. Som du ser och som många av er känner igen är inget av detta ett recept för en lyckad kväll eller befrämjandet av hållbara och utvecklande relationer. Trots att vi vet detta är väldigt få människor som förstår sambandet mellan förväntningar och besvikelser. Författaren och motivatören Robert Dilts sa en gång: ”Varje besvikelse kräver planering”, och planeringen består av förväntningar. Ju specifikare förväntning desto större chans att bli besviken. Om däremot förväntningarna är generella ökar chansen att de uppfylls. Exempel: Om jag förväntar mig en trevlig kväll med mat och sällskap (generell förväntning) har mina chanser ökat jämfört med om jag förväntar mig en Tornedostek mediumstekt med klyftpotatis vid ett fönsterbord på en specifik restaurang (specifik förväntning). Det senare alternativet förutsätter att mitt sällskap har samma behov som jag och vill anpassa sig (förhoppningsvis utan att känna sig överkörda). 51

En del människor vill att världen ändrar sig för att passa dem vilket naturligtvis är en omöjlighet som både Napoleon och Hitler upptäckte. Har man då inte rätt att ha höga förväntningar? Jovisst. Höga förväntningar blir bara ett problem om det förutsätter att naturlagarna upphävs. Varje människa har en unik cocktail av sina egna behov och önskningar och bär sina egna rädslor och erfarenheter. Detta är den naturlag som de allra flesta inte vill acceptera. De andra naturlagarna som gäller köld, värme, fukt, torka och jordens dragningskraft kan vi inte förneka. När det gäller mänskliga förväntningar är påhittigheten stor när det kommer till att specificera villkoren. Ett exempel på detta är ju politiska partier som under ”demokratins” Panamaflagg vill uppfylla sina behov på bekostnad av motståndarsidans vilja. Religiös fanatism är ett annat exempel, där gömmer man sin egen agenda bakom en Gud som påstås ha övergripande förväntningar på hela mänskligheten. Idag ser vi hat och terror över hela vår jord som bygger på att påtvinga andra människor sina egna förväntningar. Hur kan då jag, den enskilda människan undvika att, främst, sluta plåga mig själv och inte utsätta andra för detta? Acceptera att jag äger rättigheten och skyldigheten till den här jorden tillsammans med 7 miljarder andra. Att alla relationer handlar om att samordna behov och önskningar. Att i ett jämlikt förhållande även dela förväntningar jämlikt. Ta ansvar för att inte mina önskningar sker på din bekostnad. Förvandla mina specifika förväntningar till generella. Inse att det är lättare att ändra på sig själv än världen. X Stefan Schierbeck, FT NC

Han räddade Finland Biografi om Gustaf Mannerheim

SVENSKA FRIMURARE ORDEN Informationsdirektoriet

Författare: Kjell Blomster

150 kr

R EDAKTÖR TILL FR IMUR AR EN Tidningen Frimuraren är Svenska Frimurarordens officiella medlemstidning. Vi söker nu en ny redaktör.

www.ledarakuten.se/mannerheim.html

Tjänsten är arvoderad. Vi söker dig som har erfarenhet av att arbeta med tidningsproduktion, gärna med kunskap om en tidnings hela produktionsprocess. Du som söker har lägst grad VIII. I uppdraget ingår att planera tidningens innehåll, beställa frilansmaterial och att driva produktionen hela vägen fram till mållinjen. Du producerar också ett antal egna reportage och artiklar till varje utgåva. Som redaktör leder du tidningen Frimurarens redaktionskommitté. Denna kommitté omfattar ett arbetande team samt representanter för Ordens alla fördelningar. Ordens fotograf ingår också som en resurs i ditt team. Som redaktör är du ledamot i informationsdirektoriet som förvaltar och utvecklar Ordens kommunikationsarbete.

Frågor besvaras av John Fahlnaes, R&K. Tel: 0733–94 67 17 E-post: vo.id@frimurarorden.se. Ansökan skickas till John Fahlnaes via ovan angivna e-postadress, senast 30 oktober 2016.

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Logedirektoriet ( LD 1800) Entledigande Agronom Olof Sköld, R&K, som sekreterare från den 30 september 2016. Förordnande Datalog Ulf Magnusson, X VPL, som sekreterare från och med den 1 oktober 2016 till och med den 30 september 2022. Förlängt förordnande Fil.kand. Rolf Prag, R&K, förlängt förordnande som ledamot från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022. Planeringsdirektoriet (PD 1998) Förordnande Systemarkitekt Mikael Fredriksson, X Svea, som vice ordförande från och med den 13 augusti 2016 till och med den 31 december 2022. Stiftelsen Svenska Frimurare Ordens Museifond (MmFond 1926) Förordnande Fil.kand. Roger de Robelin, IX Svea, som ledamot i Musiefonden från och med den 1 november 2013 till och med den 31 oktober 2019. Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Entledigande Filosofie doktor Nils Billing, X Svea, som arbetande ledamot från den 20 november 2016. 1. Fördelningen (Svea) Entlediganden Systemarkitekt Mikael Fredriksson, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Stenbocken i Uppsala från den 30 september 2016. Fil dr Olle Hammermo, X VPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen De Sju Lampor i Gävle från den 30 september 2016. Förordnande Samordnare Kenneth Alfonsson, X Svea, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Roslagen i Norrtälje från och med den 1 oktober 2016 till och med den 30 september 2022.

2. Fördelningen (SPL) Entledigande Leg. Sjuksköterska Carl-Henrik Sige, VII SPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Catena i Falkenberg från den 30 juni 2016.

4. Fördelningen (ÖPL) Entledigande Lantbrukare Hans Tevell, X ÖPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen De Tre Ljusen i Motala från den 7 november 2016.

Förordnanden Kantor Thomas Holmér, X ÖPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Gustaf Adolf i Kalmar från och med den 1 november 2016 till och med den 31 oktober 2022. Verkställande direktör Hasse Manbring, IX SPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Catena i Falkenberg från och med den 1 juli 2016 till och med den 31 december 2019.

6. Fördelningen (SCF) Förordnanden Ekonomie magister Björn West, X SCF, som ordförande mästare (OM) för Österbottens Stewardsloge i Vasa, Finland från och med den 1 oktober 2016 till och med den 30 september 2022. Tandläkare Christer Lewis, VIII ÖStL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Korsholm i Vasa, Finland från och med den 1 februari 2017 till och med den 31 januari 2023. Rektor Pekka Aittoniemi, X SCF, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Phoenix i Helsingfors, Finland från och med den 17 december 2016 till och med den 16 december 2022. Pensionerad polis Ronnie Krohn, IX SCF, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen S:t Peder i Jakobstad, Finland från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2022. Ingenjör Carl-Johan Frantz, X SCF, som ordförande (O) för Brödraföreningen Hans Henrik Boije i Tammerfors, Finland från och med den 15 januari 2017 till och med den 14 januari 2023.

3. Fördelningen (GPL) Entledigande Lektor Lars-Olof Kjellström, X GPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Birger Jarl i Skövde från den 24 november 2016. Förordnanden Företagskonsult Bertil Jonsson, X GPL, förlängt förordnande som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Räta Vinkeln i Vänersborg från och med den 7 oktober 2016 till och med den 9 november 2016. Kyrkoherde Harry Hultén, X GPL, förlängt förordnande som ordförande (O) för Brödraföreningen Andreascirkeln i Vänersborg från och med den 1 september 2016. Enhetschef Urban Rapp, VII GPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Andreascirkeln i Vänersborg från och med den 10 september 2016 till och med 9 september 2022. Leg. röntgensjuksköterska Jörgen Deckert, X GPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Johanneslogen Räta Vinkeln i Vänersborg från och med den 10 november 2016 till och med den 9 november 2020. Konsult Stefan Frökärr, IX GPL, som ordförande mästare (OM) för S:t Andreaslogen Birger Jarl i Skövde från och med den 25 november 2016 till och med den 24 november 2016.

7. Fördelningen (MNPL) Entledigande Ingenjör Bengt-Ivar Mähler, X MNPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Solatuni Andreas Bröder i Sollefteå från den 1 november 2016. Förlängt förordnanden Officer Leif Haglund, X MNPL, som ordförande (O) för Brödraföreningen Urania i Östersund från och med den 1 januari 2017 till och med den 4 mars 2017.

Storintendentens expedition

Frimurarring 4500 kr I vår verkstad arbetar sex utbildade guldsmeder med allt från nytillverkning efter dina önskemål, till lagning och ändring av kära klenoder. Välkommen in och se unika smycken av guldsmedernas egen design. Vi tillverkar även de ﬂesta förekommande ordensringarna.

Regalieväska, läder 950 kr

Slipsnål och manschettknappar

i guld eller förgyllt silver med Odd Fellow-symbol

425kr

625kr

Rebeckabrosch Rebeckahänge

650kr

450kr

Priserna är inkl gravyr Med reservation för ändrade guldpriser

GULD & SILVER

20% rabatt

MATSILVER

25% rabatt

Regalieportfölj, läder 1590 kr Beställning sker via mail till sit@frimurarorden.se eller via www.frimurarorden.se/organisation/ storintendenten/frimurarordens-webshop Betalning mot faktura, 20 dagar. Varorna skickas fraktfritt. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 3 Årgång 89 ISBN 1651 - 35766 Nästa nummer utkommer v 38. Materialstopp den 31 oktober 2016. Prenumeration: Helår 275:- (Sverige och Finland). Övriga utlandet: 325 SEK. Lösnummer 90:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Från utlandet överförs angivet belopp i SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

SNARBERG

Postadress: Box 105, 551 13 Jönköping • Barnarpsgatan 28 Jönköping 036-16 38 00 Öppet vard 9.30-18.00, lörd 10.00-14.00 www.guldsmedjan-snarberg.se • E-mail: thomas.snarberg@telia.com

Chefredaktör: Lars Billström Stortorget 1, 694 31 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se Ansvarig utgivare: Herman Håkansson, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Urban Fasth, SPL John Fahlnaes, SLL Lars Klingström, ÖPL Bo Pettersson, VPL Bengt Klemets, SCF Khosrow Razavi, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar, Dunbar Layout & Design Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Frimuraren kan inte registrera adressändringar.

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning. Men skriv kort! Det händer att inskickade texter är väldigt långa, ibland så långa att de ensidigt måste förkortas. Enklare då att författaren håller sig till nedanstående enkla regler redan från början. Tänk också på att alla artiklar måste illustreras för att locka till läsning. Några enkla tumregler: För att med bild rymmas på ett uppslag bör en text inte vara längre än 6 000 tecken inklusive mellanslag. För att rymmas på en sida gäller cirka 2 500 tecken. På notissidorna är övre gränsen 1 000 tecken. Det är lätt att mäta omfånget på en text i alla datorer. I Word väjer man ”granska” och sedan ”räkna ord”.

Stormästaren

Vi byggde för bröderna som kommer efter Dig

Bröderna, vilket bland annat omfattar medlemsvården och omtanken om våra bröder. Detta har jag tidigare belyst i ett flertal nummer av tidskriften Frimuraren. Ritualer, förkovran i att förstå och tillämpa dessa på ett riktigt sätt. Jag har många gånger sagt att våra ritualer är ett oersättligt arv från våra förfäder. Våra ritualer är unika och är de grundläggande förutsättningarna för vår Orden. De är själen i Orden och de är garantin för vår Ordens överlevnad. Loger och brödraföreningar skall arbeta helt i överensstämmelse med texterna i våra ritualer. Ett avsteg innebär att vi skadar Ordens inre kärna. Lokaler, en förutsättning för att kunna bedriva vår verksamhet. Våra lokaler ställer stora krav på likformighet i överensstämmelse med våra ritualer. Detta innebär att kostnaderna för lokalerna är förhållandevis höga, såväl att uppföra som att vidmakthålla. Genom decennier och sekler har våra frimurarelokaler stått som ett tyst bevis på bröders tro på och intresse för vår verksamhet. Det var kanske vårt budskap om broderskap, barmhärtighet och sanning som gjorde att de engagerade sig i den frimureriska tanken och dess strävan att ge män en möjlighet till ett medlemskap och till en gemenskap för personlig utveckling. Någonstans längs sin frimureriska vandring måste de ha fått uppleva och hört något som berörde dem. De insåg att det finns en livsstil, som kallas frimureri, som har ett värde och är värt för en man att investera tid och energi i. Allt detta lämnade ett sådant varak-

tigt intryck att de engagerade sig och ekonomiskt stödde olika byggnadsprojekt som de önskade skulle bli något varaktigt. Oavsett skälet, ledde det till att de på ett antal orter byggde logehus. Alla dessa är ett arv som vi ska känna oss stolta över men det är också ett arv, som dessa bröder lämnade över till oss att förvalta. Hur ser det ut idag? Om vi rannsakar våra samveten, hur väl har vi förvaltat vårt arv? Jag har under mina besök i våra frimurarsamhällen kunnat konstatera att det i ett antal orter historiskt sett har saknats och tyvärr ännu saknas en långsiktig förvaltning av våra fastigheter. Drift och underhåll har åsidosatts med följd att, i bästa fall, ansvaret lämpas över till kommande generation frimurare, om inte bröderna dessförinnan tvingas lämna fastigheten och sina logerum. Ett annat exempel är att vid försäljning av den egna fastigheten kapital inte byggts upp utan medlen har förbrukats i verksamheten för att inte behöva ta ut medlemsavgifter som täcker de dagliga kostnaderna. Befintligt kapital från försäljningar eller givmilda bröders gåvor ”äts” upp, vilket kommer att få svåra konsekvenser i framtiden. Detta gäller både enheter som antingen äger fastigheter eller hyr lokaler. Det tråkiga är att vi inte alltid har tagit till oss de erfarenheter vi fått utan låter det fortsätta som om inget har hänt. Vi skall inte, vi får inte, tveka över att ta ut medlemsavgifter som inte bara täcker dagens kostnader utan även medger avsättning för framtida kostnader för våra lokaler. Vi måste med våra medlemsavgifter naturligtvis täcka de dagliga kostnaderna för drift/ hyra jämte löpande underhåll av lokaler och rekvisita. Vi måste också bygga upp kapital i enheterna för ”oförutsedda” kostnader som till exempel skatte- eller hyreshöjningar, oplanerade reparationer eller uppsägning från hyrda lokaler med 55

Foto: Joe Sundelin

”Svenska Frimurare Orden - ett levande och verkande frimureri i vår tid och för framtiden.” Så lyder Ordens vision som vi har till utgångspunkt för vårt arbete. För att uppfylla detta har vi valt att lägga fokus på tre områden.

flytt som följd. Det är min fasta övertygelse att vi, dagens frimurare, är beredda ta detta ansvar genom våra medlemsavgifter. Det är vår skyldighet mot såväl tidigare som kommande generationer av frimurarebröder. Avslutningsvis för att knyta an till min inledning: Om vi skulle ha möjlighet att fråga våra anfäder: ”För vem byggde ni?” Vad tror Du att de skulle svara? Tror Du att svaret var: ”Vi byggde det för vårt befintliga behov” eller ”Vi byggde det för oss och för kommande frimuraregenerationer.” Om vi lyssnar noga så kanske vi kan höra dem viska till oss. ”Ni skall bygga vidare på det som vi skapade. Ta ansvar för de bröder som kommer efter er. Vi byggde för bröderna som kommer efter Dig. Och kom ihåg att utan våra lokaler kommer frimureriet att dö ut!”

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

har Sveriges ViVi har Sveriges mest nöjda Private mest nöjda Private * Banking-kunder Banking-kunder * För femte året i rad ger våra kunder För oss femte året ibetyg. rad ger våra kunder högsta

Vi me Ba

oss högsta betyg.

För fe oss h

Välkommen du också.

Välk

Välkommen du också. *Enligt TNS Sifo Prospera 2015.

*Enligt TNS Sifo Prospera 2015.

*Enligt T

Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00 handelsbanken.se/privatebanking

Kungsträdgårdsgatan 2 08-406 69 00

Kungsträdgårdsgatan 08-406 69 00