Sveas Caritashistoria

Tema Svea Sveas Caritashistoria

Svea var från 1980-talet en avdelning inom Stora Landslogen. 1993 fick Svea status som en egen loge. Resurserna var begränsade och Caritasarbetet omfattade huvudsakligen vid logesammankomsterna insamlade medel. Logen hade av naturliga skäl inga fonder att använda till hjälpverksamhet, i motsats till de äldre logerna i Stamhuset.

Text: Bengt Orhall

Under Ingmar Börjessons tid som provinsialmästare formaliserades arbetet och dåvarande andre deputerade provinsialmästaren, Riddaren och kommendören med Röda korset, Kaj Gustafsson, blev ansvarig. Kaj hade genom sitt arbete som socialchef god insikt i de samhälleliga hjälpbehoven och formade en grupp som fick i uppdrag att hantera Caritasärenden inom logen. En donation från Bo Åkerrén blev en grundplåt och man fick också ansvara för avkastningen från ett antal fonder som Barmhärtighetsdirektoriet förvaltade. På så sätt fick man ett rimligt kapital att dela ut till behövande människor som skickade in ansökningar, dels till Barmhärtighetsdirektoriet, och dels direkt till Svea.

Stor erfarenhet

Caritasgruppen bestod av bröder med olika för arbetet viktiga kunskaper och bakgrunder. Medicinska kunskaper var viktiga liksom erfarenheter från social verksamhet. Fondernas utdelning måste också hanteras på ett skattemässigt korrekt sätt så att den benefika statusen kunde bibehållas. En viktig och mycket uppskattad deltagare i gruppen var Inge Johanson, X, innehavare av Prins Bertils Frimuraremedalj (PBF). Inge var försäkringsman och hade stor erfarenhet av att bedöma ansökningshandlingars korrekthet. Han kände också väl till alla förordningar som måste beaktas. Han har deltagit i Caritasgruppens arbete ända fram till 2017, då han vid 95 års ålder tackade för sig. En ovärderlig insats av stor betydelse för gruppens oväld och integritet. Det gäller att kunna hantera sökande människor korrekt och värdigt, många är ju i svåra situationer.

Insamlade medel

2006 blev Bo Lindqvist, X, innehavare av Ordens Hederstecken (OHT) och PBF, som andre deputerad provinsialmästare

Insamlingsbössa utanför logelokalen.

under Bengt Falk, ansvarig för Caritasverksamheten. Bo var som läkare väl lämpad att bedöma komplicerade ansökningar med medicinsk bakgrund. Bo drev med hjälp av Inge Johanson en mycket omtyckt Caritasverksamhet. Verksamheten byggde fortfarande i stor utsträckning på de medel som överfördes från Barmhärtighetsdirektoriet (BD). Insamlade medel gick i första hand till hjälp åt bröder i nöd. Bo var också medlem i BD, vilket gjorde arbetet lättare. Caritasgruppen fick också ansvar för att samordna arbetet inom hela Första Fördelningen och redovisa dess totala utdelade medel. Man arrangerade också seminarier för fördelningens Caritasbröder.

Stärka samarbetet

Då Bo avgick 2012 bad provinsialmästaren Peter Westrup Bengt Orhall, X, PBF, tidigare ordförande mästare för S:t Johanneslogen Adolf Fredrik, att axla uppdraget som ordförande i Caritasgruppen. Bengt fick också ”överta” Inge Johanson, vars erfarenhet var ovärderlig för en ny ordförande. En medicinskt kunnig person, Åke Lublin, X, togs också in efter Bo då detta är en viktig kunskap i arbetet. Behoven av hjälp till behövande i samhället, som är en av grundpelarna i Caritasarbetet, har ökat för varje år. De vanligaste ansökningsbehoven gäller tandvård, glasögon och hjälp till ensamma mödrar med kläder till små barn, det vill säga behov som samhället inte löser. Cirka 30 procent av alla ansökningar blir beviljade och tacksamheten hos de som får hjälp är mycket stor, vilket ger stor glädje till oss som arbetar med Caritas. Under ett år delas drygt fem miljoner kr ut till olika behjärtansvärda ändamål.

Styrelsen för Generationsfonden: Bo Eriksson, Klas Hellqvist, Bengt Gewalli, Peter Westrup (Ordf.) Bengt Orhall och Kenneth Ohlsson.

Vi har också arbetat för att stärka samarbetet mellan fördelningens enheter. Detta sker i stor utsträckning genom två årliga seminarier, då alla träffas i Stamhuset för information och utbyte av erfarenheter. På senare år har dessa möten framför allt inriktats på inre Caritas eller medlemsvården som man också kan säga. Det gäller bland annat att leta upp saknade bröder,

sådana som inte besöker någon logesammankomst. Det beror ibland på ålder att man har svårt att ta sig till logelokalen men ofta är det ekonomiska problem som har uppstått. Under 2017 gick vi igenom alla enheter och letade reda på dessa ”saknade bröder” och resultatet blev att många återupptog sitt murande. Bo Norrby, X, PBF, gjorde en stor arbetsinsats för att få fram underlag för detta arbete. Syftet var att återuppväcka devisen ”En gång frimurare – alltid frimurare”. Här gäller att alla bröder är uppmärksamma på tecken att någon broder har problem av något slag. Det är också viktigt att alla enheter arbetar på ett likartat sätt så att tillgängliga medel kommer till största möjliga nytta. Caritasgruppens sammansättning har därför ändrats så att inte bara Stamhuset är representerat. En viktig uppgift för gruppen är att kontakta bröder som släpar efter med medlemsavgiften. Här vill vi speciellt nämna Kenneth Ohlsson, X, som utfört ett mycket idogt arbete med att kontakta dessa bröder. Vi bedriver inte en indrivningsverksamhet utan försöker hjälpa till med betalningsplaner eller annat stöd.

Behövande bröder

Svea är ju en relativt sett ung provinsialloge. Vi hade som sagt inga fonder att använda till inre Caritas. Bengt Orhall tyckte detta var en brist och fick efter samråd med provinsialmästare Peter Westrup starta en Caritasstiftelse som fick namnet ”Första Fördelningens Generationsfond”. Syftet är att skapa ett kapital vars avkastning så småningom skall komma behövande bröder och deras familjer till hjälp och stöd. Generationsfonden tar gärna emot minnesgåvor för avlidna bröder eller som gratulation vid högtidsdagar. Fonden lämnar då över ett minnesblad om gåvan. Fonden instiftades 2015 och uppnådde 2018 ett kapital av närmare 700 000 kr.

Exempel på medlemsvård

Medlemsvård är ju en vital del i det inre Caritasarbetet. Ett mycket uppskattat inslag är Amicitia, som riktar sig till äldre frimurare och deras hustrur, sambor eller liknande. Syftet är att ge fortsatt kontakt med Orden då kanske ålder och krämpor hindrar besök på kvällssammankomster. Amicitia grundades för över 40 år sedan av Erik Böttiger och leds idag av Ingvar Fröberg. Amicitia betyder vänskap och detta är en tydlig inriktning på de månatliga möten som hålls i Stamhuset med en enkel måltid och ett föredrag i ett aktuellt ämne. De äldre bröderna är mycket engagerade i föreningen, vars verksamhet bekostas av Orden och Svea med flera. Ett fint exempel på medlemsvård. X