Huset på holmen – frimurarhuset i Örebro

Blekholmen – så hette ursprungligen den holme som finns i Svartån i Örebro. I dag heter den Frimurarholmen och det är även där som du hittar frimurarhuset i Örebro.

Text: ULF HJELTING/PER ALMSKOG Bild: Digitalt museum/ULF HJELTING

Färgerier och garverier var det som under århundraden fanns på det som kallades för Blekholmen i Svartån. Holmen kantades av allehanda träskjul. Det är detta som gör det närmast omöjligt att i dag muddra mer än den segelränna som leder ut ur småbåtshamnen som avslutar Svartåns sträckning mot Hemfjärden och Hjälmaren. Naturreservatet Oset, med sitt smått unika fågelliv, skulle förvandlas till ett livlöst landskap om århundraden av tungmetaller och annat skadligt från de forna färgerierna och garverierna åter skulle se dagens ljus.

Nytt ordenshus

Det vara denna holme mitt i Svartån som 1880-talets frimurare i Örebro ansåg vara lämplig för ett bygge av ett nytt Ordenshus.

Tidigare hade frimurarna i Örebro varit inhysta i det hus som numera rymmer Margareta Festvåning vid Drottninggatan. Men allt eftersom logen växte och receptionerna krävde utrymme befann man sig i en situation där något måste göras. En S:t Andreasloge skulle bildas så att bröderna i Örebro inte skulle behöva bege sig till Karlstad för att få sina andreasgrader.

Holmen ägdes av Örebro stad och man ansökte om att få köpa den. 1 000 riksdaler blev priset, fastslog dåtidens stadsfullmäktige, som även innehöll en och annan frimurare.

Omräknat i dagens penningvärde skulle det motsvara ungefär 350 000 kronor för att få köpa holmen i Svartån.

Entreprenadkontrakt och ritningar

S:t Johanneslogen Engelbrecht hade bildats 1873 och matrikeln för Värmländska Provinsiallogen visade att logen innehöll 117 medlemmar år 1884.

I februari 1882 fastställdes entreprenadkontrakt och ritningar för det nya huset på holmen. Grundstenen för det nya logehuset lades den 28 maj 1883 och taklagsfest firades redan den 30 augusti samma år.

Ordförande mästare för S:t Johanneslogen var vid denna tidpunkt landshövdingen Axel Bergström. Det blev därför så att förste deputerade mästaren för johanneslogen, majoren Axel Bågenholm, förordnades som ordförande mästare för den nybildade S:t Andreaslogen Eugen.

Den 19 september 1884 var det invigning av loge och frimurarhus. Hela Frimurarholmen var dock avstängd för alla icke frimurare. Den 22 september gick det att

Medlemmar i Svenska Frimurare Orden framför Frimurarlogen i Örebro, 7 september 1902.

läsa i Nerikes Allehanda under rubriken ”Andreaslogen Eugen är nu invigd”: ”I fredags afton. Den 19 september, kom Prins Carl hit i och för den angelägenheten. Han mottogs på järnvägsstationens perrong av ett stort antal Frimurare, bland dem några riddare av purpurbandet. Efter intagen middag på slottet begåvo sig Prinsen och de förnämligaste frimurare som varit inbjudna hos landshövdingen, även till logen på Blekholmen, där aftonen festligt firades och gemensam supé avåts...”

Äldsta aktiebolaget

Idag lever namnet Blekholmen kvar i den förening som bildats för att sköta driften av mat och dryck till bröderna.

Det aktiebolag som bildades, Byggnads AB Engelbrekt, är idag det nu äldsta ännu verkande i Örebro.

Vid byggnationen och i ritningarna införlivades även en restaurang som man sedan planerade att arrendera ut till lämplig krögare. Så har det fortsatt ännu i våra dagar och inkomsterna från restaurangrörelsen hjälper till att sköta drift och underhåll av huset. Samarbetet med den nuvarande krögaren är alldeles utmärkt.

Dock kunde holmen ha sett helt annorlunda ut. Idag finns där ett hus som i grunden är byggt för att vara ett frimurarhus och inget annat. Där finns också en parkering. Men det finns också ritningar som visar på ett halvmåneformat hus som var planerat på platsen för den nuvarande parkeringen. Huset skulle ha inhyst atrium, café och bibliotek. Högst upp i byggnaden skulle även mindre bemedlade äldre bröder kunna hyra sig ett rum, till en mycket billig penning.

Så blev det inte. Logebyggnaden i sig blev minst lika dyr som införskaffandet av marken och ”hus nr 2” blev därför aldrig verklighet.

Ett arv som förpliktar

För nutida frimurare känns det som ett stort privilegium att få använda och förvalta huset på Frimurarholmen. Om man skulle grunda nya loger idag, hade man högst sannolikt fått nöja sig med något an-

Bröder samlade framför frimurarhuset i Örebro, från vänster, ordförande mästaren för S:t Johanneslogen Engelbrecht Anders Mansfeld, vd för Byggnads AB, Engelbrekt Larz Lundberg, ordförande för Samordningsgrupp Örebro Lars Lind, andre deputerade provinsialmästaren Bo Pettersson, ordförande mästaren för S:t Andreaslogen Eugen Lars Idstam, styrelseordförande för Byggnads AB Engelbrekt Karl-Åke Folkesson och provinsialmästaren Per Andersson.

språkslösare, både vad gäller läge i staden, tomt och lokaliteter.

Byggnads AB Engelbrekt äger fortfarande hela Frimurarholmen och byggnaden. Bolaget ägs idag av de båda logerna, Engelbrecht och Eugen samt brödraföreningen Örebro Kapitelbröder (ÖKB). Ordförande mästarna för de båda logerna och ordföranden i ÖKB är ägarnas ombud med rösträtt vid bolagsstämmor, var och en med ett biträde som har yttranderätt.

Bolagsstämman utser gemensamt en styrelse, som sedan svarar för bolagets förvaltning i enlighet med aktiebolagslagen. Som alla aktiebolag har Byggnads AB Engelbrekt skyldighet att följa årsredovisningslagen och årsredovisningen är offentlig och tillgänglig antingen direkt från vd eller från Bolagsverket.

När man läser ett fastighetsbolags balansräkning måste man tänka på att de bokförda tillgångarna mycket sällan motsvarar marknadsvärdet. Eftersom ingen av öarna i Svartån har varit till salu på snart 140 år, och inte torde bli det inom överskådlig framtid, är det verkliga marknadsvärdet bara en gissning. Bolagets soliditet är i varje fall synnerligen betryggande.

Turbulent tid

Det har under en tid varit turbulent i huset i Örebro. Vikande antal främmande sökande har varit ett problem. En komplikation har också varit att det rått oenighet kring hyresförhållandet mellan Byggnads AB Engelbrekt och Sällskapet Par Bricole, vilket fått till följd att Sällskapet Par Bricole har accepterat att lämna lokalerna den sista april 2021. – Nu måste vi blicka framåt och lägger det som varit bakom oss. Jag har ett mycket stort förtroende för både styrelsen i Byggnads AB Engelbrekt och ordförande mästarna och ordföranden här i Örebro. Vi har en mycket positiv trend i antalet främmande sökande, säger provinsialmästaren Per Andersson.

Per får medhåll från medverkande ordförande mästarna.

– Örebro växer så det knakar, och då ska vi även hitta nya främmande sökande. Nu är vi i en situation där vi tyvärr inte kan recipiera, men så fort pandemin avtar så har vi nu en kö av sökande att ”beta av”. Nu ska vi bara se framåt, säger Anders Mansfeld, ordförande mästare för S:t Johanneslogen Engelbrecht.

Hemlig gång

I folkmun går det många skrönor om detta frimurarhus. Några av skrönorna har till och med blivit till ”sanningar” under årens lopp. Bland annat påstås huset ha en fallucka dit alla icke välkomna besökare förpassas, vilket min mormor var fullständigt övertygad om. Och en hemlig gång under Svartån ska förbinda Frimurarhuset med Trefaldighetskyrkan på åns andra strand.

Sant eller inte? Ja, om ni hittar den där falluckan och även den där hemliga gången, så berätta gärna var de finns. Men, kom ihåg, berätta bara för den som är frimurare. X

Frimurarna i samhället

Foto: Carina Bergkvist

Forskningsanslagsutdelning i Stockholm 2019. Frimurarestiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning. Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan under 2020 lämna bidrag på närmare 15,1 mkr; huvuddelen, 12,8 mkr, går till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomar) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak och omvårdnadsforskning, det vill säga hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov. Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimurarsamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid högtidliga utdelningsceremonier på respektive ort.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning om och vården av våra äldre.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se bankgiro 700 - 0557