En gammal loge med många namnbyten

S:t Johanneslogen i Karlskrona har under åren bytt namn vid ett flertal tillfällen. Konstitutionsakten erhölls den 25 mars 1762 och därmed blev logen den fjärde äldsta frimurarlogen i landet. Den och logens handlingar förlorades i den stora stadsbranden som härjade i Karlskrona år 1790, där stora delar av staden lades i aska. En kopia av den ursprungliga akten erhölls dock från Stockholm.

Text och bild: MATHS DACKEHAG

Logens första namn blev S:t Harald efter dess första ordförande mästare landshövdingen Carl Harald Strömfelt. Han föddes 1709 i Jönköping och utbildades till jurist vid Lunds universitet. Efter ett antal tjänster vid olika hovrätter blev han 1737-1752 hovrättsråd. Inom frimurarorden recipierade han i grad I år 1760 vid S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm. Han var ordförande mästare i Karlskrona under åren 17621769 och flyttade därefter till Linköping som landshövding i Östergötlands län år 1769-1775.

Storamiral i svenska flottan

När Anton Johan Wrangel år 1790 blev ordförande mästare ändrades logens officiella namn till Storamiralslogen. Detta för att hedra hertig Carl, som hade titeln storamiral i svenska flottan. Wrangel deltog under hertig Carl i slaget vid Hogland den 7 juli 1788.

Hertig Carl, sedermera Karl XIII, genomförde år 1800 revision av ritualerna för de första tre graderna inom frimureriet. Ritualer som i stort sett fortfarande används idag i oförändrat skick. Hertig Carl recipierade i frimurarorden år 1770 och blev dess Stormästare år 1774.

Åter ändrade namn

Trots namnbytet förekom båda namnen i såväl inkomna som avgående skrivelser under åren. Frågan togs upp i protokoll i Storamiralslogen den 25 oktober 1797 enligt följande utdrag: ”Wördige och Gruflige Brodern Öfverste Lieutenanten och ridd: Rahm begärde Ordet och erfter erhållet Bifall anförde han at han ej mindre af de nu ankomne och upläste Skrifvelser, är tilförne, förnummit det Hans Kongl. Höghet den Visaste Salomons Vicarius i Nåder behagat nämna denna Loge med namnet S:t Harald; och som Brodern vil minnas, at vid det tilfälle, då logens förrvarande Constituerade Stormästare den Högstlysande Brodern Presidenten Landshöfdingen och Commendeuren af kongl. Nordstierne Orden Baron Harald Strömfelt år 1769 nerlagt Ordförandet, som då emottogo af den Högstlysande Frimurare Riddaren Salomons Förtrogne Broder, Hans Excellence, Förste Amiralen Öfver Commendanten, Commendeuren och Ridd: Grefve Wrangel, denna Loge antagit Namn af den Stor Amirals Logen, så begärde Brodern Rahm at få veta, om någon ändring härutinnan sedermera gjort blifvit. Den Högstlysande Stormästaren lämnade härpå det svar, at han icke känner det någon förändring med denna Logens antagne namn tilkommit, men kunde likväl icke uplysa Orsaken, hvarföre den Visaste Salomons Vicarius behagat nyttja det denna Loge först tilsagde Namnet S:t Harald”. Detta ledde till att logen den 5 januari 1799 officiellt återtog sitt första namn S:t Harald.

Firades med salut

Det dröjde ej länge förrän logen åter igen ändrade sitt namn. Den 16 juni 1802 bytte logen på egen begäran namn till Gustaf efter dåvarande kronprinsen. Namnbytet firades med salut, tre gånger nio skott, från kanoner uppställda utanför Ordenslokalerna. Måltidsloge avhölls med tal till konungen och hertig Carl. Logens ordförande mästare vid detta tillfälle var amiralen Johan af Puke.

Strömfelt. Prins av Wasa.

Fångenskap och landsflykt

Konung Gustav IV Adolf avsattes i samband med 1809 års statskupp den 13 mars och kungafamiljen förvisades utomlands. Kronprinsen Gustaf var tvungen att dela fångenskapen och landsflykten med sin familj. Kronprinsen kom att under nästan sjuttio år av sitt liv leva ett kringflackande liv utomlands där han kallade sig ”prins av Wasa”. Den enda gång han, som okänd turist, besökte Sverige var i Helsingborg och Ramlösa år 1862. Han avled 1877 i Sachsen och först sju år efter sin död återförenades han med fosterlandet. 1884 hämtades stoften efter tre generationer av det gustavianska kungahuset hem till Sverige och nedsattes i Riddarholmskyrkan.

En märklig historia

En ny konstitutionsakt erhöll logen först den 2 april 1900 av dåvarande konung Oscar II. Överst i akten står det skrivet Aproberas = godkännes med Oscar II namnteckning. Logeskölden beskrivs i blasoneringen: ”En skjöld i form af ett hjerta afdelad horizontalt uti tvenne Fält. Det öfversta blått hvaruti ligger en med Spetsen uppåtvänd Sex Uddig Stjerna af Silfver uti hvars Medelpunkt är tecknat med Rödt Bokstaven G. Det Undrafältet är Guld hvaruti synes en med blå Vingar naken genie som i högra handen håller en svart upplyftad Klubba och uti den Vänstra en jern Stång med hvilken han uti ett gråaktigt berg jemnar en till hälften frambragt vit Cubisk Sten öfver hvilken man Skådar en grön Acasiequist. Skjölden är bekrönt med en Gyldene bygel Som är prydd med Sju uppstående Mur Slefvar, och omgifven af en Gyldene ram hvaruti Logens Valspråk är Skrifvit Som är: Välgörande Fordrar Wettenskap”.

En intressant och märklig historia kring de olika turerna om en gammal loges namn och dess namngivare. X