Andra fördelningen – en spännande historik

Svenska Frimurare Ordens Andra fördelning omfattar Skåne, Blekinge, södra Halland, södra Kalmar och Öland.

Text: URBAN FASTH

Kristianstad är Svenska Frimurare Ordens stödjepunkt i södra Sverige. Det stora och vackra frimurarhuset där invigdes den 6 september 1884 av Konung Oskar II och i närvaro av kronprins Gustav samt prins Carl efter en byggtid på två år. I huset finns lokaler för logeverksamhet, kanslier, hotell, restauranger och bostäder. Huset har en dominerande placering i staden, då det fyller hela södra sidan av Stora Torg och ligger mitt emot det imponerande Kronohuset, vilket en gång inrymde Hovrätten över Skåne och Blekinge och staben vid Kunglig Wendes artilleriregemente. Huset är det andra frimurarhuset på samma tomt. Det första, det tidigare landshövdingeresidenset, inropades på auktion 1779 och byggdes under de följande åren om och till för Ordens verksamhet.

Bäckaskogs slott

Den första frimurarlogen i Skåne, Sankt Johanneslogen Sankt Christopher i Kristianstad, invigdes av hertig Carl den 6 juli 1776, endast ett sekel efter det att de tidigare östra landsdelarna av Danmark, Skåne, Halland och Blekinge, erövrats av Sverige. Ur denna loge växte sedan S:t Andreaslogen Cubiska Stenen fram.

Att det blev i Kristianstad som logerna inrättades, kan ha att göra med att Ordens dåtida Stormästare, hertig Carl, vid denna tid var chef för dåvarande Södra skånska kavalleriregementet. Bäckaskogs slott, strax nordost om Kristianstad, var vid denna tid, boställe för regementschefen. Sommartid vistades hertig Carl ofta och gärna på Bäckaskog i samband med militära övningar.

Hertig Carl hade goda kontakter i staden Kristianstad och i bygden däromkring. Hans äldre bror, konung Gustav III, genomförde 1772 en statskupp, eller som han själv kallade det, revolution, i syfte att bryta ständernas (dåvarande riksdagen) inflytande och samla riket kring sin egen person.

Hertig Carl

Det dåvarande politiska systemet var i kaos. De fyra ståndens verksamhet präglades av ständiga och djupgående partistrider som effektivt blockerade arbetet där och förhindrade nödvändiga beslut. Planen var att de stora garnisonerna vid fästningarna Sveaborg och Kristianstad först skulle vinnas för konungens sak och därefter förflytta sig till Stockholm. Drivande krafter i Kristianstad var frimurarbröderna Johan Christopher Toll och Abraham Hellichius, senare adlad Gustafschöld. Dessa båda män var senare med om att stifta såväl Sankt Johanneslogen Sankt Christopher som Sankt Andreaslogen Cubiska Stenen. Kungens bror, hertig Carl av Södermanland befann sig samtidigt i den andra stora skånska fästningen Landskrona, för att vid behov kunna påverka händelseutvecklingen där.

Kuppen blev en stor framgång för konungen. Statskuppen resulterade i omfattande förändringar i rikets styrelseskick genom införandet av 1772 års regeringsform. Regeringsformen byggde på en maktdelning mellan konungen och ständerna, där ständerna var den lagstiftande makten och konungen den verkställande. ytterligare en förklaring till att Kristianstad fick så stor betydelse redan under inledningen av frimureriets etablering i Sydsverige står att finna i Svenska Pommern, en del av dagens nordöstra Tyskland. Under det Pommerska kriget 1756 - 1762 bildades inom den svenska armén, en dotterloge till Sankt Johanneslogen Salomon à Trois Serrures i Göteborg.

Rätt snart blev dotterlogen självständig från Göteborgslogen. Logen bedrev en omfattande humanitär verksamhet i dåvarande Svenska Pommern. Efter kriget, flyttade logen sin verksamhet till Stockholm. De i städerna Greifswald och Stralsund kvarvarande frimurarbröderna bildade då fristående loger. Många av armélogens bröder flyttade till Skåne och kom senare att bli medlemmar i S:t Christopher. Svenska Pommern existerade fram till freden i Kiel 1814 då området övergick till Danmark i utbyte mot Norge. Danmark sålde sedan landområdet till Preussen.

Ändamålsenliga lokaler

Det sista steget av uppbyggnaden av frimureriet i södra Sverige markeras av tillkomsten av Skånska Provinsiallogen, då benämnt Prebendekapitel, den 23 januari 1778. De första åren verkade logen från Malmö. Det visade emellertid sig svårt att anskaffa och behålla ändamålsenliga lokaler i Malmö, varför arbetet från och med år 1800 förlades till Kristianstad där Orden redan då ägde det tidigare landshövdingeresidenset vid Stora Torg.

Under loppet av 1700-talet återställdes det av krig och pest (1711 - 13) hårt drabbade Sydsverige och ekonomin började återhämta sig. Utvecklingen påskyndades av det tidiga 1800-talets jordbruksreformer (enskiftet från 1803 och laga skiftet från 1827) som ledde till en omvälvning i fråga om bebyggelse, odlingslandskap och jordbruksekonomi. Avkastningen i jordbruket ökades radikalt. De därpå följande andra ekonomiska reformerna, de då ineffektiva medeltida produktionssystemen avskaffades, som skråväsendet vilket upphävdes 1846. Den samma år införda rät-

Frimurarhuset i Kristianstad.

tigheten för den som ville starta och driva företag (näringsfrihetsförordningen) innebar en påtaglig välståndsutveckling i stad och land vilket till exempel mer än fördubblade befolkningen i Skåne.

Danskt frimureri

Den gynnsamma utvecklingen återspeglas i frimureriets utveckling. Nya loger bildades inom fördelningens område, exempelvis Sankt Andreaslogerna Carl Johan i Karlskrona 1820, Corfitz i Malmö 1868, Sirius i Halmstad 1876, Gustaf Adolf i Kalmar 1877, Carl X Gustaf i Helsingborg 1889 och Sankt Johanneslogerna, Den Mellersta Pelaren i Jönköping 1820, Oscar i Halmstad 1820, Carl i Kalmar 1858, Acacian-Malmöhus 1863, och Kärnan i Helsingborg 1884.

Säkert bidrog också den ekonomiska utvecklingen till att rekryteringsunderlaget breddades, från inledningsvis adliga officerare till den förste borgerliga sökanden som antogs 1779. Den förste ur det andliga ståndet antogs året därpå.

Ett intressant inslag i 1800-talets sydsvenska frimureri är den samverkan med främst danskt frimureri som uppstod under 1850-talet. Vänskapen mellan den danske kungen Fredrik VII och Sveriges kung Karl XV var en av drivkrafterna. Karl XV arrenderade då det tidigare överstebostället Bäckaskogs slott av staten och vistades ofta där. Danska bröder med kung Fredrik i spetsen recipierade i det svenska systemet.

År 1853 fick logen Kosmos i Helsingör och logen Carl i Altona rätt att arbeta enligt det svenska systemet. Värt att notera är att Altona, vid floden Elbes norra strand, var fram till kriget 1864 Danmarks näst största stad och en västkusthamn av stor betydelse för Danmark. Nu är Altona en stadsdel i norra Hamburg. Förlusten av Altona var så kännbar att en ny hamnstad på danska västkusten anlades staden Esbjerg. År 1858 övergick hela Den Danska Frimurare Orden till det svenska systemet.

Ekonomiskt stabilt

1900-talets inledning innebar en fortsatt expansion av Ordens verksamhet. Den demokratiseringsprocess som Sverige genomgick under seklets första hälft återspeglas även i Andra fördelningens utveckling. 12 nya loger och brödraföreningar etablerades. Dugliga ämbetsmän rekryterades ur en växande, bildad och ekonomiskt stabil, medelklass som utgjorde basen för expansionen. Provinsiallogens ledande ämbetsmän rekryterades, som tidigare, bland bröder som innehade ledande poster i samhället. Ett bra exempel på detta är riksdagsmannen, första kammarens talman, landshövdingen Johan Nilsson som var Provinsialmästare under 23 år, mellan 1930 och 1953. Under 1900-talet har flera av Ordens högsta ämbetsmän rekryterats ur Skånska Provinsiallogen.

Kommande generationer

För att trygga frimurarhusets i Kristianstad fortbestånd inrättades 1996 en byggnadsfond. Medlen i fonden används till byggnadens fortlöpande underhåll och förbättring. På senare tid har mycket omfattande och kostsamma åtgärder vidtagits för att modernisera elsystem, ventilation, toaletter samt olika åtgärder för att förbättra tillgängligheten i byggnaden. Många generösa bröder har genom gåvor till fonden, även testamentariska, bidragit till att kommande generationer frimurare, i det vackra frimurarhuset skall få uppleva samma glädje och gemenskap som dagens bröder. X