3 minute read
Ur kaos föds det vackra
Text: Peter Helander
För 14 miljarder år sedan skapades universum ur intet. Detta intet var en punkt bestående av en oändligt stor densitet och oändligt hög temperatur. När dessa tal blir oändligt stora så upphör tiden. Äldre kristna teologer, som Augustinus på 1200-talet, sade att Gud existerar utanför tid och rum. Konsten att hantera svåra tankar har funnits med mänskligheten under lång tid. Det som vi kallar Big Bang-teorin om universums uppkomst formades först genom Albert Einsteins relativitetsteori, som han publicerade 1905 vid en ålder av 27 år. På 1920-talet blev teorierna om att galaxerna avlägsnar sig från varandra, att universum expanderar, bekräftade. Om det expanderar så måste det en gång ha startat någonstans. Till en början anklagades Big Bang-modellen för att vara religiöst färgad; idén kom även från den belgiske astrofysikern och jesuitpatern Georges Lemaître på 20-talet. Att det finns stora likheter mellan den vetenskapliga förklaringen om universums uppkomst och den kristna tron är uppenbart.
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Gud sade:
Bildade stjärnor
Att universum skapats ur en punkt med en sådan densitet att inte ens ljus kunde komma loss och att denna punkt sedan exploderade och kastade ur sig ett stjärnstoft som bildade stjärnor, planeter men också levande varelser som ett nyfött barn eller en jättelik blåval väcker förstås tankar. När vi dör så läses orden: – Ty du är stoft, och till stoft skall du åter varda.
Detta gäller allt i universum. Förr eller senare blir allt till stoft igen. Några teorier om vad som händer i en avlägsen framtid är att universum krymper igen och att allt stoft samlas i denna lilla punkt med oändlig densitet och oändlig temperatur ännu en gång. Idén är att allt detta sker i någon form av pulserande händelse där universum växer och krymper i all oändlighet. Ingen av oss har kunskapen om detta, men det vi vet är att vårt stoft kommer att finnas i all evighet.
Har frimureriet något med dessa tankar att göra? För mig är det en pusselbit i vem jag är och vart är jag på väg. Att kunna växla mellan de stora tankarna som ligger bortom vårt förstånd, samtidigt vara rationell för att överleva, få mat på bordet men också det rent känslomässiga i att lyssna på musik, uppleva konst, umgås med vänner eller varför inte uppleva en vackert genomförd sammankomst. Jag tror vi behöver alla delar för att uppleva meningen med livet.
Europas största
Jag hade också kunnat berätta om hur den vackra Siljansbygden skapades ur ett kaos för 370 miljoner år sedan då en fem kilometer stor meteorit slog ner och formade Europas största och den 12 största nedslagskratern på jordklotet. Hela närområdet blev utplånat. Material kastades ut över en stor del av jorden. Tryckvågen hettade upp atmosfären, som vid en kärnvapenexplosion. Inom ett avstånd av 500 kilometer självantände allt, och dånet och tryckvågen var förödande för allt liv. Om ni besöker brödraföreningen S:t Mikael i Mora så ska jag berätta mer. X