skapelsen – och berättelsen därom

Tidigt i vår frimureriska vandring lär vi oss att ”Gud har skapat mig”. I Ordens lagar liksom i våra ritualer är det en fundamental utgångspunkt att världen och vi människor inte har kommit till av en slump.

skapelsen, synligt som osynligt, är istället ett verk av en skapare. När den apostoliska trosbekännelsen framhåller tron på ”Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare” talar frimureriet om den Trefalt store Byggmästaren, och menar samma sak.

Två skapelseberättelser – och en katastrof

Bibeln börjar med två skapelseberättelser. Först beskrivs sex dagar under vilka hela universum blir till, och hur Gud skapar ordning (kosmos) ur oordning (kaos). under den sjunde dagen vilade Gud. Efter att Gud skapat kunde han konstatera att det han skapat var gott.

Efter den första skapelseberättelsen följer den andra som berättar om människans skapelse, hur Gud skapar människan av stoft och blåser in livsande i henne så att hon blir en levande varelse. vad som här blir tydligt är människans relation till Gud: de delar samma ande.

Efter skapelseberättelserna kommer berättelsen om syndafallet, hur ormen lurar de första människorna att äta av den förbjudna frukten. Följden blev katastrofal, där människans oskuld gick förlorad. människan kördes ut ur paradiset och hon tvingades fortsatt att arbeta för brödfödan i sitt anletes svett.

Skapelse och evolution

När Charles darwin presenterade sin undersökning om arternas uppkomst (1859), som utgör grunden för evolutionsläran, uppstod en våldsam debatt. darwin, som själv var troende, ansågs ha förklarat bort Gud ur skapelsen. diskussionen handlade egentligen inte så mycket om darwins teori, som om Bibelns auktoritet. om man inte kunde lita på att det som står i Bibelns första kapitel om skapelsen är historiskt riktigt, hur skulle man då kunna lita på annat?

Tyvärr har synen på skapelseberättelserna, Big Bang och evolutionen blivit stötestenar för människor då de närmat sig tron. inte så få människor tror, att för att kalla sig kristen eller troende, då behöver man omfatta tron på att Bibelns skapelseberättelser framställer en historisk berättelse. detta är verkligen synd, och frågan kan därför behöva lyftas: hur kan man som troende – och frimurare – tänka om skapelsen?

Text: markus Hagberg

stås har varit ständigt återkommande genom kyrkans historia. Redan bland kyrkofäderna fanns tanken, exempelvis hos augustinus (d. 430), att Bibelns skapelseberättelser inte skulle läsas bokstavligt som en historisk redogörelse för universums tillkomst, men det har även under kyrkans historia varit en vanlig uppfattning att dessa utgör en direkt historisk beskrivning av världens och människans tillkomst. Tänkte man så bokstavligt kunde man utifrån de i Bibeln omtalade människorna räkna generationer och år och komma fram till skapelsens ungefärliga ålder, enligt olika bedömare omkring sex tusen år.

Få hävdar en sådan syn idag. Enligt vetenskapens beräkningar synes jordens ålder snarare vara omkring 4,5 miljarder år, och att allt liv utvecklats under mycket lång tid.

Betyder detta att tron på en skapare är överspelad? knappast. den frågan ligger fortfarande helt öppen, och torde knappast kunna varken bevisas eller motbevisas rent vetenskapligt. det man däremot kan konstatera, är att skapelseberättelserna många gånger använts på ett förenklat sätt.

Myt – påhitt, eller en öppning mot något större?

Åldersmässigt är skapelseberättelserna sent tillkomna texter i den hebreiska bibeln, och deras syfte är snarare att tolka och i efterhand ge ett svar på något som människor funderat över. Texterna är således mytiska.

Begreppet ”myt” uppfattas ofta som ett påhitt, en saga, men mytens funktion är snarare att förmedla en insikt, en sanning, inom ramen för en berättelse som i sig inte är historisk. skapelseberättelsernas syfte är därför snarare att berätta om Guds existens, hans aktiva vilja med skapelsen och att denna har en mening och ett mål. Berättelsen svarar snarare på frågan varför, än hur.

Bibelns första kapitel är alltså inte historia i vanlig bemärkelse. syftet är inte att beskriva hur något har gått till, utan att svara på olika varför-frågor: varför finns världen och människan, varför finns det ont och gott, varför är våra jordiska villkor som de är, varför finns döden?

Mytologiska texter

om nu inte Bibelns skapelseberättelser är historiska beskrivningar av universums och människans skapelse, hur ska man då förstå människan? Är vi så unika, och har vi en sådan särställning som vi vill tro? om livet på jorden har utvecklats, från encelliga organismer till det myller av arter som vi idag kan iaktta, vad säger det om människan? Är vi bara en slumpmässig produkt, ett led i miljontals år av utveckling som slutar – ja, var då?

En av skapelseberättelsernas poänger, om man läser dem som de ska läsas, dvs som symboliska, mytologiska texter, är att människan skapades för en relation till Gud. därför skulle man med den tidigare påven Johannes Paulus ii kunna säga, att människan skapades i den stund hon kunde säga ”du” till Gud. Efter en lång utveckling blir människan till när hon kan träda in i en relation med Gud. En sådan utveckling är ju egentligen en fantastisk sak, och visar verkligen Guds perspektiv är ett helt annat än vårt: ”Tusen år är i dina ögon som den dag som förgick igår, som en av nattens timmar” (Ps 90:4).

En ny skapelse

skapelseberättelserna är gammaltestamentliga texter, men kyrkan räknar också med ett nytt testamente. En traditionell kyrklig läsning av Bibeln är att läsa Gamla testamentet i ljuset av det Nya. Ett utmärkande drag i denna läsning blir då hur man använder bilder, och hur olika bilder och händelser anses överensstämma med varandra. Till förståelsen och användandet av bilder i Nya testamentet och i fornkyrkan hör att det som omtalas i Gamla testamentet också är bilder för något som senare ska fullkomnas och förverkligas i något större. därför talar Nya testamentet om en ny skapelse, som ska ersätta och fullkomna den första. det talar om ett nytt Jerusalem, ett himmelskt, som ska ersätta den jordiska staden. Jesus omtalas som en ny adam och som en ny mose. också det historiska uttåget ur Egypten förstås som en bild för vad som senare skulle komma att fullkomnas, nämligen det verkliga uttåget ur slaveriet, det vill säga syndens och dödens slaveri.

Lidandet och sorgerna

i varje johannessal ligger Bibeln uppslagen på inledningen av Johannesevangeliet, som, skulle man kunna säga, är en kristen fördjupning av Gamla testamentets skapelseberättelser: ”i begynnelsen fanns ordet, och ordet fanns hos Gud, och ordet var Gud. det fanns i begynnelsen hos Gud. allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. i ordet var liv, och livet var människornas ljus. och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.” i Bibelns sista bok, uppenbarelseboken, återkommer tanken på en skapelse, men en ny skapelse. Gud ska, står det, skapa på nytt, en ny skapelse där det onda, synden, döden, lidandet och sorgerna, ska vara borta. om den första skapelsen var god men blev skadad, kommer Gud en gång i framtiden att omforma denna skadade skapelse till en ny skapelse som är återställd. Bibeln både börjar och slutar med skapelseberättelser. X

SKULL & BONES

Ø 19mm Silverpläterad mässing 499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMSB17

shop.aldgate.se ohoy@aldgate.se 070-245 29 31 Box 522, 442 15 KUNGÄLV

TRE KRONOR

Ø 22mm Guldpläterad mässing 499:- (ord 599:-) Rabattkod: FMTK17

Information om symposiet och medföljandeprogram finns på Ordens hemsida under Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff Anmälan till symposiet sker endast på www.eckleff.se Anmälan till medföljandeprogram sker med epost till cfe@frimurarorden.se

Regalieportfölj, svart läder Storintendentens expedition

Regalieväska, läder Regalieportfölj, brunt läder

Beställning sker på webbshopen, som nås genom www.frimurarorden.se. Där nns även aktuella priser. Betalning mot faktura, 20 dagar. Porto och administrationskostnad om 40 kr tillkommer på order under 200 kr. Frågor besvaras via e-post: sit@frimurarorden.se. Naturligtvis kan dessa produkter även köpas hos ordensassistenterna.