Frimuraren nummer 4 2013 by Svenska Frimurare Orden

tidskrift fรถr svenska frimurare orden | no 4 | 2013

Stรถd till forskare sid 8-9, 12

Beställ boken

CARITAS

Frimurarnas Välgörenhetsarbete Svenska Frimurare Orden och Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff kommer att utge en skrift som beskriver den betydelse som enskilda frimurare, loger och brödraföreningar har haft genom åren för den sociala utvecklingen. Projektet har till följd av oförutsedda händelser blivit försenat och utgivningen kommer att ske under februari 2014.

UR INNEHÅLLET: Caritas i ett idéhistoriskt perspektiv Frimureriets välgörenhet, historiskt och i nutid Barmhärtighetsdirektoriet, historik och nutida verksamhet Välgörenhet under olika tidsskeden Ordens Välfärdsinrättningar - närstående stiftelser Lokala insatser och donationer Caritas inom Ordnarna i Norden Boken kan beställas från Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff i Uppsala. Närmare information finns i foldern som medföljer som bilaga till denna tidning. Använd inbetalningskortet som är närslutet till foldern.

www.frimurarorden.se E-post: cfe@frimurarorden.se

Tidskrift för svenska frimurare orden | no 4 | 2013

Officiellt organ för Svenska Frimurare Orden Nr 4 Årgång 86 ISBN 1651 - 35766

Innehåll Bildhuggarnas förlagor finns att se på museum 4

Ny brödraförening i Gävle med gammal sköld

Nästa nummer utkommer v 10. Materialstopp den 27 januari 2014.

Hällabrottet stenåldersstenbrott

Övning blev skarpt läge i Norrköping 33

Barnforskning bra även för äldre

Johannesdalern och dess användning 34

Prenumeration:

Gyllene svärd hos Hässleholms Frimurarförening 11

Helår 250:- Lösnummer 70:Sätt in angivet belopp på Pg 34 40 -5 och ange namn och adress. Från utlandet överförs 300 SEK till: IBAN: SE72 9500 0099 6042 0003 4405 BIC: NDEASESS

Hemsida: www.frimurarorden.se

Vid adressändring: - kontakta din loge!

Frimuraren kan inte registrera adressändringar. Chefredaktör: Lars Billström Allégatan 74, 694 30 Hallsberg Tel 0582-168 10, 070-592 90 32 frimuraren@frimurarorden.se

Årets stipendier från Barnhusstiftelsen utdelade 12

Hedrade möttes i Örebro

800-årigt källarvalv visades för allmänheten 41

Sjunde medaljen till Sten Svensson

2013 års läsarenkät: Detta vill bröder läsa om

Finsk loge invigd i Södertälje

OHP:s Reflexioner

En historisk tillbakablick Sverige - Finland

Resultatet av medlemsenkäten

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Trollflöjtens ofullbordade andra del

Korsordet 48

Hur en korvett hamnade i Karlskronas frimurarhus

En satsning på caritas att ta efters

Svenska armélogens altare från sjuårskriget 28 Gustaf Wasa firade 100 år tre gånger

Insänt 46

Vart leder min vandring?

47 49

Notiser 50 Debatt 52 Insänt 52 Från Ordens kansli

Notiser 54 Stormästaren 55

Ansvarig utgivare: Lars Lindquist, SLL Redaktionskommitté: Lars Billström, ordförande Pierre Dunbar, SVEA Rolf Prag, SPL John Fahlnaes, GPL Lars Klingström, ÖPL Kjell Mazetti, ÖPL Bo Pettersson, VPL Björn Federley, SCF Svante Deljemark, MNPL Patrik Andersson, ÖNPL Grafisk form: Patrick Dunbar Tryck Trydells Tryckeri Box 68 312 21 Laholm Upplaga 16 500 ex, 4 ggr/år

Annonser: Pierre Dunbar 08 - 571 41 411 pierre@dunbar.se Annonsmaterial skickas till: Pierre Dunbar Ripvägen 2 Strömma 139 41 Värmdö pierre@dunbar.se Omslag: ”Barnhustipendiaten” och läkaren Karin Salehi i laboratoriet. Hon forskar om barn, men hennes resultat har betydelse även för vuxna. Läs mer på sidorna 8 – 9. Foto: Jia Cao

Hör av dig till Frimuraren! Skriv några rader till tidningen och berätta om vad som händer i just din fördelning! Kan någon dessutom ta bilder och bifoga är det ännu bättre. Kanske har din loge eller brödraförening en annorlunda aktivitet som kan vara ett tips till andra. Säkert finns det också många vittnesmål om bröder som gjort sig förtjänta av uppskattning i vår egen tidskrift. Skriv och berätta!

Flera olika rum i Stenarbetarmuseet i Yxhult är fyllda med förlagor som bildhuggarna använde sig av.

Bildhuggarnas förlagor finns att se på museum Man vet att det förekom produktion av kalkbruk i Sverige från slutet av 1000-talet. Från slutet av 1100-talet uppfördes sockenkyrkor av huggen kalksten från Hällabrottet i Närke och från medeltiden finns den organiserade stenhanteringen dokumenterad.

llt detta kan man i dag ta del av i ett stenarbetsmuseum i Yxhult öster om Kumla. Några av de mest intressanta föremålen i museet är Sveriges finaste gipsförlagor i fullskalemodell som bildhuggarna vid stenhuggeriet hade som förebilder när de högg skulpturer och ornamenterad fasadsten. Lermodell Här kan man se skulpturerna ofta bättre än på huset där de placerats, eftersom de ibland sitter flera meter upp på husfasaderna eller över höga portar. Ofta gick det till så att arkitekten för ett bygge kom med en skiss på hur han ville att skulpturerna på fasaden skulle se ut. Utifrån skissen gjordes en lermodell som arkitekten kunde gran-

ska och som kunde ändras efter hans önskemål. När lermodellen var godkänd gjorde man en gjutform till den och bytte ut leran mot gips. Även gipsförlagan kunde sedan justeras efter arkitektens önskemål och därefter överfördes förlagans form till stenblocket med hjälp av de skickliga bildhuggarnas klubbor och huggmejslar. Verkstad Museet har också en verkstad från 1879 med olika maskiner för stenbearbetning och flera skalenliga modeller som visar olika miljöer där stenarbete pågår. De är utförda av konstnären Lars Agger. Den största modellen är i skala 1:400 och visar hela Yxhults Stenhuggeri år 1900. Modellen är 4,2 4

Det är inte bara i Stockholm som man återfinner fasadkonst från Hällabrottet. Den här skulpturen beställdes till Kobergs Säteri i Västergötland.

meter lång, vilket motsvarar 1,7 km i verkligheten. En annan modell i skala 1:30 visar ett oxdrivet uppfordringsverk från 1800-talet och ytterligare en modell visar livet på en vikingagård i trakten. x

Till slakthuset i Stockholm levererades flera skulpturer till fasaden.

www.elrevision.se

• Revisionsbesiktning • Elbesiktning • Utbildning ESA m.m. • Riskanalys av LSP och HSP Besiktningsman Pär Trässman, tel 070-6041660 par@elrevision.se Anneforsvägen 2A, 770 10 Fredriksberg Tel 0591-20190 Bergmansgatan 24, 621 46 Visby Tel 0498-400136

Auktoriserade av Elektriska Nämnden Förutom till fasader utomhus, levererade bildhuggarna ofta platta ”tavlor” för utsmyckning inomhus.

Här arbetade stenhuggare – redan på stenåldern Ända sedan vi började bygga stenkyrkor i Sverige på 1100-talet har byggnadsmaterial hämtats från Hällabrottet i Närke. Men här har det brutits kalksten även tidigare, ända sedan människor började befolka trakten. Det vittnar de gamla hällkistorna från yngre stenåldern om. De cirka 4 000 år gamla hällkistorna i Närke är Sveriges nordligaste.

rsprungligen användes sten från Hällabrottet av naturliga skäl mest vid mellansvenska byggen som till Nicolaikyrkan respektive slottet i Örebro. I modernare tid är stenen känd som Yxhult-sten och när maskiner kunde börja användas för bearbetning och frakter blev den det dominerande byggnadsmaterialet i Sverige. Åren 1860 till 1910 används sten från Yxhults stenhuggeri i 20 procent av Sveriges alla byggnadsobjekt. Hela landet I dagens Stockholm kommer mer än hälften av all den skulpturala fasadsten som finns från just Yxhult. Den hittas både utanpå och inne i såväl privata som offentliga byggnader. Många är utformade till fantastiska konstverk med änglar, symboler, människor och djur. Allt framhugget för hand av skickliga stenhuggare i Närke. Andra kända byggnader som är

uppförda med Närkesstenen är exempelvis lasarettet i Sundsvall, Norrköpings Tidningars hus, centralstationen och teatern i Eskilstuna samt kyrkor i Närke som de i Kumla från 1800-talet och Hallsberg från 1200-talet och naturligtvis den unga pampiga Olaus Petrikyrkan i Örebro som fyllde 100 år förra året. Även om inte själva byggstenen kommer från Närke överallt är det ändå troligt att kalkbruket som man byggde med kommer därifrån. Murbruk tillverkas genom att kalkstenen hettas upp till cirka tusen grader och sedan begjuts med vatten. Stenen sönderfaller då till ett pulver, släckt kalk. – Ofta brände man kalken direkt på byggarbetsplatsen i primitiva kalkugnar. Anledningen var att det gick åt stora mängder ved men också att man då kunde bränna den ”spillsten” man fick vid bygget, berättar Mats Runering, tidigare kulturintendent

i Kumla och engagerad i arbetet att forska fram och bevara stenindustrins historia i kommunen. Huggningen av stenen och bränningen utförs ofta som kyrkodagsverken. När den släckta kalken blandas med sand och vatten får man det kalkbruk som de flesta kyrkor och murar är byggda med. Brinnande sten – Berggrunden i Hällabrottet är den värdefullaste vi har i landet. Under kalkstenen ligger en alunskiffer som är så energirik att den går att elda med, precis som med stenkol. När järnvägen kom och gav möjlighet att frakta den brända kalken, kunde man på 1860-talet börja med storskalig kalkbränning direkt vid kalkgruvorna. Man använde skiffern som bränsle istället för ved. Den brända kalken användes också i jordbruket och subventionerades av staten för att öka livsmedelsproduktionen i landet, ändra fram till 1940–talet när konstgödseln gjorde sitt intåg. – ”Kronan” anser sig tidigt äga stenbrytningen i Hällabrottet. Man vet att Gustav Vasa inspekterade ”det ypperliga täljstensbrottet” både 1550 och 1552. 1560 när sonen Karl ärvde Närke besökte han i sin tur ”sitt” brott flera gånger. På 1580-talet flyttar han dit arbetskraft från järnbruk i närheten för att öka produktionen i stenhuggeriet och kalkugnarna, berättar Mats Runering. Den pågående utbyggnaden av Örebro slott krävde mycket sten och under åren 1572 – 1617 kör bönder i Närke minst 74 000 lass sten till slottsbygget. I ett brev daterat 1592 begär Karl, som ännu bara var hertig, att varje bonde i Närke ska köra byggnadssten, kalksten och kalved till slottet. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

Mats Runering demonstrerar hur kalkstenshällarna först grovhyvlas till rätt tjocklek. Hyveln tillverkades 1879 av Sköfde Mek. Verkstad. Ännu tidigare gjordes jobbet helt för hand.

Kalkstenen kan hyvlas med ett hårt stål, några millimeter i taget. När kalkstenen är hyvlad till rätt tjocklek, finpoleras den innan den läggs som golv, trappsteg eller bänkskiva.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse

Exray foto, Cecilia Österberg

Prinsessan Christina, Fru Magnuson, Frimurarestiftelsens Höga Beskyddare Stiftelsen arbetar med inriktning på de äldres behov. Verksamheten går tillbaka till år 1911 då man fann ett stort behov av ett ålderdomshem. Konung Gustaf V, Drottning Victoria samt Kronprins Gustaf Adolf stödde tanken och Frimurarehemmet i Lidingö började byggas i takt med att medel samlades in. Under 1970-talet kunde samhället erbjuda motsvarande eller bättre äldreboende. Lidingöhemmet avyttrades år 1980 och likviden blev grundkapital till den nuvarande stiftelsen, som gavs en ny inriktning.

Huvudprincipen är att ett forskningsprojekt, som fortlöpande kan redovisa goda resultat, ska kunna räkna med Frimurarestiftelsens stöd under fem år. Det är ett uttryck för insikten att all forskning är långsiktig.

Stiftelsens mål blev oförändrat att möta de äldres behov och verksamheten har sedan dess utövats genom att huvudsakligen stödja geriatrisk forskning och att utöva hjälpverksamhet bland äldre behövande, främst genom organisationer med denna inriktning.

Genom frivilliga bidrag, donationer och testamentariska förordnanden samt en aktiv kapitalförvaltning av värdepapper och fastigheter kan stiftelsen ge långsiktigt och betydelsefullt stöd till forskning och vården av våra äldre.

Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse kan i dag årligen lämna bidrag på närmare 12 mkr; huvuddelen, 10,5 mkr, går till geriatrisk forskning. Frimurarestiftelsen prioriterar särskilt tre forskningsområden. Det är forskning kring hjärnans nedbrytande sjukdomar (demenssjukdomar, Parkinson och stroke) som ju kräver mycket stora vårdresurser av samhället. Vidare stöds forskningen kring åderförkalkningens sjukdomar (hjärt- och kärlsjukdomarna) vilket är västvärldens vanligaste dödsorsak, samt omvårdnadsforskning, dvs. hur man utvecklar själva omhändertagandet av gamla och svårt sjuka patienter med stora hjälpbehov.

Stiftelsens styrelse, i samverkan med frimuraresamhällena i Umeå, Stockholm, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund och Helsingfors, möter årligen forskarna vid en högtidlig utdelningsceremoni.

Kontakta oss gärna för information om hur dina medel kan bidra till stiftelsens verksamhet. Stöd genom en gåva till bankgiro 700 - 0557. Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse Box 170 101 23 Stockholm tel 08-463 37 03 e-post frims@frimurarorden.se

Barnforskning bra även för äldre Att forska, kartlägga och tidigt upptäcka barnsjukdomar har stor betydelse även för äldre människor. I dag går många omkring med magsmärtor som kan bero på ett fel vid fosterutvecklingen.

äkaren Karin Salehi är en av de forskare som har fått stöd av Barnhusstiftelsen för att studera tarmarnas utveckling. Hon berättar hur tarmen utvecklas och under sjätte till tionde fosterveckan lägger sig i sin normala position i buken. Den roterar då 270 grader moturs för att sedan fixera sig mot den bakre bukväggen. Problem livet ut Ibland fungerar inte den här rotationen som den ska och resultatet blir problem som kan vara hela livet om man inte opereras. På fackspråk arbetar Karin med ”molekylära och kliniska studier av intestinal malrotation”. Det betyder att hon studerar om det är vissa gener som gör att något går fel vid rotationen av tarmarna. Andra orsaker kan vara miljörelaterade eller sekundära. Sekundära orsaker kan bero på andra missbildningar som exempelvis bråck i diafragman. Genom studier av generna hoppas hon att man ska kunna kartlägga riskgrupper. I den kliniska delen av studien följs diagnostiserade och opererade patienter upp för att kartlägga effekten av behandlingen som gjorts. Man vill då även undersöka hur stor betydelsen är att utföra operationen i så ung ålder som möjligt för det postoperativa resultatet. Tarmvred Buksmärtor av intervallkaraktär lever många med hela livet utan att veta vad orsaken är. – Man blir van vid sina krämpor och lär sig leva med dem, säger Karin. Vad som händer när tarmarna inte har roterat är att de inte fäster i buken som de ska. De ligger helt enkelt och ”skvalpar” och rör sig i olika hög grad.

Magsmärta kan bero på att tarmarna inte utvecklades normalt i fosterstadiet.

Dessutom bildas oönskade hinnor i buken som kan obstruera tarmen. I bästa fall får man magont ibland i några minuter eller i längre perioder. Tarmvred brukar man ibland säga. Vissa som går med detta upptäcker att de kan lösa det onda genom att göra en konstig rörelse eller lägga sig i ett visst läge för att räta ut tarmarna. I värsta fall kan tunntarmen sno sig så att den stryper blodtillförseln till tarmpaketet varpå tarmarna på kort tid kan dö. Då är den enda räddningen en akut operation. – Enligt litteraturen kan man räkna med att ungefär 1 av 500 personer drabbas. Det är vanligast att man diagnostiseras under första levnadsåret men under senare år har det blivit allt vanligare att diagnosen ställs i vuxen ålder. Felet på tarmarna kan variera i olika

hög grad och mörkertalet är troligen stort. Pensionärer opereras Medan Karin främst ägnar sig åt barn har hon en kollega, överläkare Britt Husberg, som arbetar med vuxna patienter. Den äldsta var en 65 årig pensionär som efter operationen glatt konstaterade att han nu för första gången i livet kunde äta en trerätters middag. En annan man, 60 år, berättade på sitt återbesök att han äntligen begrep hur det är att vara frisk. Den enda ”botande” behandlingen kallas Ladd’s operation. Vid denna operation tar man bort de oönskade hinnor som bildats och man placerar tarmarna harmoniskt i buken. x Text och foto: LARS BILLSTRÖM

”Barnhusstipendiaten” och läkaren Karin Salehi vars forskning också har betydelse för vuxna människor. Foto: Malin Bondeson

STIFTELSEN FRIMURARE BARNHUSET I STOCKHOLM Frimurarebröder inrättade det första barnhuset år 1753 i Stockholm. Verksamheten växte och utvecklades och fram till 1940 hade över 12 000 barn fått omvårdnad och utbildning. Samhällets växande resurser möjliggjorde att barnhusverksamheten kunde avvecklas och den 20 december 1940 grundades stiftelsen. I dag omfattar verksamheten en aktiv kapitalförvaltning i värdepapper och fastigheter som tillsammans med donationer och bidrag möjliggör stiftelsens betydelsefulla stöd till forskning kring barn- och ungdomssjukdomar samt till organisationer som arbetar för behövande barn och ungdomar. Sedan 1989 har Stiftelsen delat ut drygt 87 miljoner kronor till pediatrisk forskning. Stiftelsen kunde under år 2012 dela ut 14 miljoner kronor, varav till pediatrisk forskning 6,75 mkr. Stiftelsen är därmed en av de allra största enskilda bidragsgivarna till pediatrisk forskning i Stockholm. Bidragen till olika organisationer uppgick till drygt 7 mkr. Större bidrag har lämnats till Ersta Flickhem, ECPAT Sverige, Barnens Rätt i Samhället (BRIS), Föräldraföreningen mot Narkotika samt Mötesplats/ENTER inom Stockholms Stadsmission med flera organisationer. Den uppskattade clownverksamheten vid barnsjukhus i Stockholm stöds också av stiftelsen sedan många år. Stiftelsen driver Kedjeboskolan söder om Fagersta till stöd för elever med särskilda behov och har ett långsiktigt engagemang i Hamregårdens pojk- och flickby utanför Orsa i Dalarna. Stiftelsens filosofi är att bidragen ska utgöra ett långsiktigt stöd och därmed skapa en trygghet för mottagarna i deras forskning och verksamhet. Box 170, 101 23 Stockholm tel: 08-463 37 03 e-post: sfbs@frimurarorden.se bankgiro 5778-0272

Hässleholms Frimurarförening har guldsvärd vid ceremonierna

1976 tar den svenske fäktaren Rolf Edling guld i lagvärja i OS i Montreal. Han hade då redan tagit guld individuellt i värja vid VM 1973 och 1974. Berömvärda insatser men vad har de med frimureri att göra?

Kvastskaft Det visade sig att klubbens dåvarande fäktmästare Rolf Edling i sin ägo hade ett stort antal kasserade värjklingor. Föreningen kunde för en billig peng köpa 16 värjklingor av Rolf Edling. Nu vidtog iordningställande av svärden. Einar B Johansson gör egenhändigt svärdfästen av gulmetall med frimurarkors i nedsänkt relief. Korsen målades därefter röda med lackfärg. Handtag, kavlar, tillverkades av bitar från kvastskaft, vilka genomborrades på längden varefter de putsades och betsades svarta. Handtagen fästes vid värjklingorna med epoxilim och i bakändan sattes en möbelknopp av mässing som knapp.

Foto: Lars Billström

o! Vid ett ämbetsmannasammanträde i brödraföreningen i Hässleholm i mitten på 80-talet framkastade föreningens ordförande Einar B Johansson förslaget att föreningen skulle skaffa egna svärd så att man skulle kunna ställa upp stor vakt utan att behöva låna svärd från Kristianstad. Det hade man i princip fått göra sedan bildandet av Hässleholms Frimurarförening 1910. Ordföranden var en mycket händig man. Han erbjöd sig att själv tillverka svärd om man kunde skaffa klingor. Dåvarande ceremonimästaren Sven-Åke Roséns son Per tränade vid den tiden fäktning i Lund, varför det undersöktes om det gick att köpa begagnade värjklingor från Lugis fäktningsklubb.

Lars Möller, ordförande i brödraföreningen Hässleholms Frimurarförening ansvarar för svärden i dag.

Slutligen kortades längden på värjklingorna någon decimeter och spetsarna rundades av så att bröderna inte av misstag skulle skada varandra. Guldsvärd Föreningen har fortfarande i sin ägo dessa svärd som kommer till användning vid sammankomster och när man får besök av Riddare och kommendörer med Röda korset. Så när ni kommer på besök till Hässleholms Frimurareförening nästa gång, tänk på att kanske just det svärdet med svärdsklingan som används just den kvällen kanske var det som var med och tog OS-guld! En garde! x Text och foto: LARS MÖLLER 11

Mästarfäktaren Rolf Edling tog många guldmedaljer med sina svärd.

Rolf Edling blev svensk mästare i värja1975, 1976 och 1977 och världsmästare individuellt 1973 och 1974, samt tog silver 1977 och brons 1971. Han har även världsmästartitlar i lag från 1974, 1975 och 1977. Edling deltog i fyra olympiska spel, 1968, 1972, 1976 och 1980. Vid dessa blev han individuellt sexa, femma och fyra. Han tog OS-guld i lagvärja i Montréal 1976. Svenska Dagbladets bragdmedalj fick han 1973 med motiveringen ”för VM-guldet i Göteborg 1973”.

H M Drottningen överlämnade 7,35 miljoner till forskare i år I oktober i år var det dags för forskare i pediatrik – barnsjukdomar – att ur H M Drottningens hand få ta emot stipendier från Stiftelsen Frimurare Barnhuset. nande av goda och samhällsnyttiga medborgare understödja vård och fostran av barn och ungdom”.

Foto: Malin Bondesson

Höga Beskyddare Härutöver kan understöd lämnas till sådan vetenskaplig, främst medicinsk, psykologisk eller pedagogisk forskning, som kan ha betydelse för stiftelsens huvudändamål. Drottningen är stiftelsens Höga Beskyddare och har sedan 1995 deltagit i den årliga stipendieutdelningen. Ceremonin, som ägde rum i Riddarsalen i Stamhuset, avslutades med att medicine doktor Björn Nordlund höll ett föredrag om sitt avhandlingsarbete om svår astma hos skolbarn och medicine doktor Isabelle de Monestrol redogjorde för sin forskning kring cystisk fibros hos barn.

Det här händer när Drottningen har kommit, instruerar stiftelsens Jan-Magnus Hagman stipendiaterna.

Forskningsområden Exempel på andra intressanta forskningsområden inom barnområdet som

till 7,25 miljoner kr. Av 55 inkomna ansökningar om ramanslag har 25 forskningsprojekt tilldelats anslag om 80 till 395 000 kr, totalt 5,9 miljoner kr. Därutöver var det åtta forskare som fick ta emot doktorand- och utbildningsbidrag om totalt 1,35 miljoner kr. Stiftelsens ändamål är att till ”da-

Foto: Lars Billström

tipendieutdelningen ägde traditionsenligt rum i Ordens Stamhus, Bååtska palaset, i Stockholm. Totalt var det ett 30-tal stipendiater närvarande som fick ta emot diplom av Drottningen. Under 2013 kommer stiftelsens anslag till pediatrisk forskning att uppgå

Här arrangerar den officiella fotografen stipendiaterna i Riddarsalen för den obligatoriska gruppbilden med H M Drottningen.

Drottningen hälsades välkommen till Ordens Stamhus av Stiftelsen Frimurare Barnhusets ordförande Carl-Gustaf Piehl.

Sten Svensson fick medalj nummer sju Foto: Lars Billström

I samband med H M Drottningens utdelning av Stiftelsen Frimurare Barnhusets stipendier överlämnade hon också en tämligen unik medalj till stiftelsens förutvarande ordförande Sten Svensson. Den sjunde medaljen i ordning någonsin.

Björn Nordlund höll ett föredrag om sin forskning om svår astma hos skolbarn.

uppmärksammats av stiftelsen är studier av tillväxt vid cancerbehandling, intensivvårdstransporter av nyfödda, behandling av barn med cerebral pares, CP, risker vid för tidig födsel, skador i den växande hjärnan, urinblåsans funktion vid kronisk njursjukdom, sömnapné, prestationsförmågan vid medfödda hjärtfel, plus ytterligare ett 25-tal områden. En av forskarna uppmärksammar Frimuraren i en separat artikel på sidorna 8-9 i det här numret. x Text: LARS BILLSTRÖM

H M Drottningen överlämnar Stiftelsen Frimurare Barnhusets medalj till Sten Svensson.

et var för Sten Svenssons insatser som ledare för stiftelsen under åren 1999 till 2012 som han fick mottaga medaljen. Den nuvarande vice ordföranden Kaj Gustafsson höll ett hyllningstal och motiverade valet av medaljör: Kaj framhöll hur Sten Svensson på ett kunnigt, engagerat och ansvarsfullt sätt tagit på sig krävande uppgifter, uppgifter vilka inte alltid är så glamorösa och tacksamma utan som i stället kräver mycken tid och möda. Ledarskapet ”Så är det i organisations- och föreningsliv och här utgör Svenska Frimurare Orden inget undantag”, sa Kaj och fortsatte: ”Även ledarskapet i vår Orden förutsätter personer med engagemang, ansvarskänsla och kunskap och beredvillighet att offra tid och bekvämlighet för en idé som man är besjälad av och tror på. Den sortens personer är en förutsättning för att vår urgamla Orden skall äga bestånd och den sortens personer finns det anledning att högakta och känna tacksamhet emot. Dina snart 45 år som medlem i Svenska Frimurare Orden och dina många krävande ämbetsmannaupp13

Medalj nummer sju.

drag som avslutades med den kanske mest krävande av alla ämbeten, uppgiften som Ordens sigillbevarare och kansler, vittnar om samma sak. Våra dygder Helt i linje med din utpräglade känsla för tillämpningen av den främsta av våra dygder, nämligen dygden barmhärtighet, var det naturligt att du skulle ta på dig ansvaret för att leda Barnhusstiftelsen och dess direktion. Stiftelsens utveckling under din ordförandetid har varit händelserik och framgångsrik och går kanske till stiftelsens historia som den mest betydelsefulla perioden. Här kan vi bara erinra om det glansfulla 250-års jubileet, om kloka fastighetsförvärv, om utvecklingen av samarbetet med Frimurarstiftelsen och ditt förtjänstfulla och konstruktiva samarbete med stiftelsens inspektör. Din eleganta förmåga att utöva värdskapet vid stiftelsens stipendieutdelningar gör att vi är övertygade om att vår höga beskyddare, Hennes Majestät Drottningen, i fortsättningen kommer att sakna dig. x Text LARS BILLSTRÖM Foto: MALIN BONDESSON

Ansgars ordförande mästare, Anders Bruse, med tavlan, överlämnade ett vårdträd som ska planteras på Igelsta Gård tillsammans med de övriga vårdträden över de verksamma logerna på Igelsta Gård.

Historia skrevs när finsk loge invigdes i Södertälje Den 14 september kommer att gå till frimureriets historia. Då invigde stormästaren för Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland, Juhani Vuori Logen Telge 169 på svensk mark.

enom samarbete med Svenska Frimurare Orden kan man numera verka och ha sammankomster på Igelsta Gård, frimurarhuset i Södertälje. F.&A.M. Logen Telge nr 169 grundades i Helsingfors i juni 2012 av svensktalande finska frimurarbröder. Den har hållit sammanträden växelvis i Helsingfors och Åbo och gett grader

till svenska bröder som i rask takt håller på att växa till en svensk medlemskår. Landsteg Nu landsteg Telge-logen för första gången på svensk mark när dess högtidliga invigning förrättades på Igelsta gård. Vår egen Ordens Stormästare Anders Strömberg, Ordens sigillbevarare och kansler Ingmar Börjesson och 14

flera andra svenska frimurare, närvarade vid invigningen. Till våren planerar man att komma igång med verksamheten fullt ut på Igelsta Gård – en ståtlig herrgårdsbyggnad i trä som byggdes år 1912 och som bröderna i Södertälje nyligen har inrett till frimurarhus. Logeofficianterna och storlogeofficianterna som ansvarade för invigningen kom från Finland till sammanträdet. Av de nya svenska Telgebröderna kunde sju ställa upp. Som tempel utnyttjar logen husets

169 Telge. Dessutom startar Loge 174 Det Gyllene Snittet också på Igelsta Gård. – Men när det gäller logen 174 är avsikten att den ska flytta till södra Sverige inom två år. Troligen till Skåne i samarbete med Svenska Frimurare Orden. Ett tips kan vara Lund, eftersom Jean Franzen berättade att man redan har fyra medlemmar därifrån. Utmärkelse Enligt de finska bröderna hade inte den svenska etableringen kunnat komma till stånd utan den välvilliga inställningen i Sverige och ett gott samarbete med vårt eget frimureri. Därför passade man på i samband med invigningen att överlämna ett förtjänsttecken till vår svenske Stormästare, Anders Strömberg. Han fick det finska Storförtjänsttecknet med vinkelhake i rött band. Något som delas ut ytterst sällan och som är den högsta utmärkelsen man delar ut från finskt håll. Sammankomsterna i Sverige hålls naturligtvis på svenska och Logen 169 har getts tillstånd att arbeta i de tre första graderna. För övrigt ger ett besök hos logen en unik möjlighet att få följa med i den annars engelskspråkiga ritualen på svenska. Det har man tidigare bara kunnat göra i Finland. x Den finske musikföreståndaren underhöll bröderna vid pianot och spelade upp Finlandia av Sibelius.

Text: LARS BILLSTRÖM Foto: CHRISTER ENG

johannessal som för sammanträdena inreds på det sätt som den finska ritualen föreskriver. I Finland kallas enheterna som är underställda Storlogen för Fria och Antagna Murare, F.& A.M., av historiska skäl för chapter. Storlogen består av över 160 loger som totalt har cirka 7 000 medlemmar. Nya loger bildas Den finske biträdande storsekreteraren Jean Franzen berättar att mer är på gång i Sverige: – Vår stormästare Juhani Vuori invigde logen Telge 169 på uråldrigt sätt. Snarat får han återkomma till Sverige. – Nu i november har vi beslutat att ytterligare två loger som ska etableras i Sverige under 2014. Det är ”Logen 175 Igelsta” som kommer att utnyttja samma regalier och lokaler som Logen

Den finska logen Telge 169 fick av vår Stormästare motta en gåva från Svenska Frimurare Orden.

Stormästaren Anders Strömberg som på ett avgörande sätt medverkat till att det finska frimureriet kom till Sverige erhöll storlogens i Finland storförtjänsttecken med vinkelhake i rött band. Han bekläddes av stormästaren Juhani Vuori och storskrivaren Ahti Siltanen, i bakgrunden tittar deputerade stormästaren Jaakko Hotkeri på.

Stormästaren Juhani Vuoris tal vid invigningen av Logen Telge 169

En historisk tillbakablick Sverige - Finland ”Sverige och Finland har en lång

gemensam historia, också inom frimureriet.

venska tiden är en period inom Finlands historia som traditionellt ansetts börja omkring år 1150, då Sveriges kronpretendent Erik Den Helige och biskop Henrik enligt S:t Erikslegenden gjorde det första korståget till sydvästra Finland. Om när den svenska tiden börjar finns dock en mängd oklarheter och meningsskiljaktigheter. Klara historiska bevis för stabiliseringen av svensk överhöghet i Finland finns först hund-

ra år senare, 1259, då det andra, sannolikt verkliga korståget till Finland gjordes. Svenska tiden i Finland slutade med Finska kriget år 1808 - 1809. Halvt årtusende Då frimureriet kom till Finland vid mitten av 1700-talet hade Finland varit en del av Sverige i mer än ett halvt årtusende. Liksom många andra strömningar under upplysningstiden kom också frimureriet till Finland från väster, det vill säga från det dåvarande moderlandet Sverige. Det första frimurarmötet hölls i Åbo Augustinus-dagen den 28 augusti 16

1757, möjligen redan år 1756, men tyvärr har protokollet inte bevarats. Gradarbeten inleddes i april är 1758. Mot slutet av 1700-talet hade frimurarrörelsen redan fått ett starkt fotfäste i Finland. Till logen S:t Augustin anslöt sig redan under dess första verksamhetsperiod fram till början av l800-talet totalt 460 medlemmar, bland dem många inflytelserika personer på sin tid. Tsaren förbjöd I praktiken upphörde frimurarverksamheten i Finland då Sverige förlorat Finland till Ryssland i kriget 1809,

Den ”obligatoriska” gruppbilden med finska och svenska stormästarna vid invigningen av den finska logen i Södertälje.

Finland anslutits till det Ryska kejsardömet och tsar Alexander I förbjöd frimurarverksamheten år 1822. När Finland blev självständigt kunde frimurarverksamheten återupptas på 1920-talet efter en hundraårig tyst period. Från den stunden har det i Finland, sida vid sida funnits två frimurarorganisationer. Den ena som härstammar från Sverige och fortsätter den svenska frimurartraditionen som började på 1700-talet och då kom till oss. Och den andra som amerikafinländska frimurarbröder tog med sig när de återvände till fosterlandet. Även om man kan finna olikheter i de två systemens sätt att ge frimurarundervisning är bådas mål detsamma: andlig utveckling och strävan att göra goda män ännu bättre. Positivt svar Preliminära diskussioner om möjligheten att starta verksamhet i Sverige under Storlogen i Finland startade våren 2011. Diskussionerna pågick i positiv anda under sommaren och i oktober var Storlogen i Finland redo att lämna in en formell anhållan till den svenska broderorganisationen om att starta verksamheten. Ett positivt svar erhölls i november. Telge-logen nr 169 hade sitt konstituerande möte 20 juni 2012 och logen

beviljades ett interimistiskt tillstånd 20 oktober 2012, varefter verksamheten påbörjades och första gradens arbete genomfördes 8 december 2012. Den första mästarmurargradens gradarbete gjordes i april i år. Logens fundationsbrev överlämnades vid Storlogens årsmöte våren 2013. Logen har hållit sina möten både i Helsingfors och i Åbo och enligt planerna flyttar den på våren 2014 till Södertälje. Då beräknas det finnas ett tillräckligt antal egna svenska mästarmurare som med stöd av några erfarna finska bröder kan bilda en officiantkår. Helgats Mina bröder, i dag firar vi en exceptionell fest inom det finska frimureriet, Telge-logen, som lyder under Storlogen för Fria och Antagna Murare i Finland, har invigts, helgats och grundats och har nu rätt att agera som en regelmässig loge med säte i Södertälje. Mitt broderliga och stora tack till Svenska Frimurare Orden och dess bröder för allt stöd och all uppmuntran vi har fått då Telge-logen grundades. Jag hoppas och tror att etableringen av Telge-logen inte endast visar och förstärker de redan varma och broderliga frimurarrelationerna mellan våra länder, utan också berikar och skapar olika aktiviteter inom samarbetet mellan våra brödraskap. 17

I det finska frimurarsystemets lärlingsgrad finns ett avsnitt där vi undervisas på följande sätt: ”Frimureriet förenar män från olika länder, olika religioner och med olika åsikter och ökar vänskapen mellan sådana som annars skulle befinna sig långt från varandra.” Bästa bröder i Telge-logen, låt detta vara riktlinjen för era kommande verksamhetsår. Försök följa detta råd i ert vardagliga liv, inte endast i tal, utan även i era handlingar och ert inbördes umgänge med andra människor. Må Skapelsens Högste Byggmästare leda era handlingar i alla situationer. x

”

Så här tycker medlemmarna enligt I början av 2013 genomfördes en medlemsenkät i syfte att spegla medlemmarnas uppfattningar i olika frågor under 2012.

venska Frimurare Orden, SFMO, har tidigare genomfört postala enkäter 1990 och 2000. Den senaste enkäten har genomförts som en webbenkät, det vill säga att bröderna har svarat på frågor direkt vid datorn. Den valda metodiken kan innebära att jämförelser med tidigare undersökningar haltar något men torde inte påverka de slutsatser som kan dras. Den valda metodiken innebar också att 24 procent av medlemmarna måste väljas bort på grund av att det saknades en e-postadress för dem i medlemssystemet. En sammanställning av resultaten från enkäten har varit föremål för diskussion och analys inom Högsta rådet bland annat vid det seminarium som hölls i februari 2013. En åtgärdsplan har därefter upprättats och ett antal åtgärder har beslutats och fler är under genomförande. Vilka frågor har ställts Syftet med enkäten har varit att komplettera den bild som vi får ur medlemssystemet. Totalt har 16 frågor ställts till de utvalda bröderna. Frågorna redovisas sist i denna artikel och de viktigaste slutsatserna har lyfts fram i den här artikeln och i de diagram som kompletterar texten. Trots olika metodik vid de tre undersökningstillfällena har vi valt att redovisa svaren som jämförelser över tiden. De viktigaste utmaningarna Det finns framförallt två områden som utgör viktiga utmaningar för Orden när vi läser och analyserar statistik från medlemssystemet. Den första av dessa utmaningar är brödernas aktivitet. Medlemssystemet rapporterar att drygt 30 procent av bröderna inte har deltagit i någon befordringsgrundande aktivitet det senaste året. Den andra utmaningen är att bröder väljer att lämna Orden. De senaste tre åren har fler bröder än tidigare valt att lämna Orden genom att själva initiera ett utträde. Resultatet av detta

Stort personligt utbyte På en övergripande nivå kan vi konstatera att de bröder som besvarat enkäten i hög utsträckning ger uttryck för att ”kontakten med Orden och dess verksamhet har inneburit ett stort personligt utbyte”. I jämförelse med tidigare enkäter (1990 och 2000) ser vi en mycket positiv utveckling över tiden.

Faddrarnas stöd I den senaste enkäten svarar endast en tredjedel av bröderna att faddrarna stött och engagerat sig ”kontinuerligt” medan resten svarat att faddrarna engagerat sig ”sporadiskt” eller ”inte alls”. I jämförelse med tidigare enkäter (1990 och 2000) ser vi en klar förbättring, men vi måste ändå anse att fadderrollen behöver utvecklas ytterligare och bör vara ett kontinuerligt stöd till nya bröder under en längre tid än vad vi nu upplever är fallet. 18

Ordens medlemsenkät i våras är att medlemsantalet stagnerat trots att antagningen av nya bröder varit fortsatt positiv. Engagemang En väsentlig faktor i medlemskapet är brödernas engagemang i verksamheten. Hälften av de bröder som svarat på enkäten säger att det varit ”mycket positivt att medverka som ämbetsman eller med någon annan konkret insats”. En fjärdedel säger att det varit positivt med engagemanget medan en fjärdedel aldrig har medverkat.

Kostnaderna för medlemskap i SFMO En tredjedel av de bröder som besvarat enkäten anser att kostnaderna för medlemskapet är ”hög”. Förändringarna över tiden har varit små och måste värderas med kunskap om att vi fortfarande har olika kostnadsnivåer på logeavgifterna i olika delar av landet.

Familjens syn på frimureriet Frågeställningen ”Hur har Din familj upplevt Ditt engagemang i Orden” har ställts vid samtliga tre tillfällen (1990, 2000 och 2012). Bilden är stabil och visar att mer än 95 procent av de svarande menar att inställningen är positiv eller utan invändning. 19

Sammanfattning Grunden för ett bra utbyte av frimureriet är att faddrarna engagerar sig och i högre utsträckning än hittills stödjer nya bröders frimurarvandring. Enkäten visar också att de flesta av bröderna har ett betydande utbyte av sitt medlemskap och att stödet för medlemskapet och engagemanget från familjen är tillfredsställande. Presidiet har vid sina besök i de olika fördelningarna konstaterat att det finns en omfattande verksamhet inom Orden som inte dokumenteras i besöksstatistiken. Vi tror att det i den grupp som inte har några registrerade besök i loge och brödraförening de senaste tolv månaderna finns ett engagemang i andra aktiviteter som vi idag inte mäter. Omfattningen av besök i frimurarklubbar, seniorverksamheter, bibliotek och annan dagverksamhet är på många håll omfattande och upplevs mycket positivt. En bättre dokumentation av dessa aktiviteter är viktig för att förstå såväl omfattningen som värdet av verksamheten. Förväntningarna på frimureriet hos en ny medlem måste uppfyllas dels genom faddrarnas engagemang dels genom ledningen i den loge som den nya medlemmen recipierar i. Det är en viktig strategisk fråga för Orden att öka kvaliteten i rekryteringsarbetet. Att fortsätta som nu med att cirka 20 procent av bröderna lämnar Orden redan efter grad I och II är inte acceptabelt. Vi måste således öka

vår kunskap om orsakerna till att bröder själv initierar ett utträde ur Orden. Hittills vidtagna åtgärder och åtgärder under planering Ordens Stormästare och Högsta rådet konstaterade efter genomgång av svaren i enkäten att ett antal åtgärder var angelägna för att bättre förstå och därefter förändra verksamheten. Nedan redovisas några av de åtgärder som syftar till det. 1. Tillväxtmål I förutsättningarna för arbetet med verksamhetsplaner för 2014 har ett övergripande tillväxtmål på 1,5 procent formulerats. Detta skall uppnås genom rekrytering och medlemsomsorg. Vi måste öka träffsäkerheten i rekryteringen och färre bröder än hittills skall lämna Orden. Upplägget med ett övergripande tillväxtmål skapar möjlighet för fördelningar, loger och brödraföreningar att fokusera på den del av verksamheten som förväntas ge de bästa effekterna totalt sett. 2. Genomströmning Minimitiderna för befordran till

grad II, III och VI samt VIII har setts över och kommer under 2014 att justeras. Den övergripande tanken är att bröderna snabbare än hittills skall nå mästargraderna (grad III och VI) samt grad VIII. Härigenom tror vi oss skapa förutsättningar för en ökad och fördjupad kunskap i respektive skede och därmed ett ökat engagemang. Tiden i mästargraderna kommer då att öka något vilket också skapar större möjlighet för fler bröder att medverka som ämbetsmän. Den totala genomströmningstiden från grad I till X kommer inte att förändras. I sambad härmed sker en översyn och modernisering av den litteratur som riktar sig till respektive grad i syfte att öka den totala förståelsen av respektive skede. 3. Brödraföreningarnas roll Brödraföreningarna har en viktig roll i rekrytering, kunskapsförmedling och medlemsvård. En utredning kommer att tillsättas i syfte att se över om Orden behöver vara tydligare i den roll som främst tillkommer brödraföreningarna. Inom flera fördelningar har de olika

enheternas uppdrag och mål diskuterats i syfte att uppnå det samlade tillväxtmålet. 4. De två viktiga medlemssamtalen Utöver faddrarnas engagemang i rekryteringen har ordförande mästaren i johanneslogen en viktig uppgift i att säkerställa att en ny medlem har fått rätt och tillräcklig kunskap om Orden före inträdet. Detta bör ske innan ansökningshandlingarna undertecknas. På motsvarande sätt har ordförande mästaren ett särskilt ansvar för att i dialog med de bröder som initierar ett utträde, söka lösningar för ett fortsatt medlemskap eller förstå de verkliga orsakerna till utträdet. Skälen för utträdet skall dokumenteras på en särskild avgångsblankett. Barmhärtighetsdirektoriet har fått ett uppdrag att söka förstå orsakerna till att fler bröder de senaste åren tagit initiativ till att lämna Orden. Det seminarium som planeras under våren 2014 kommer att inriktas mot denna uppgift. x Redovisning: INGMAR BÖRJESSON, Ordens sigillbevarare och kansler och GÖRAN KARLSSON, ordförande i barmhärtighetsdirektoriet

Prenumerera på Föreningsbandet Föreningsbandet är sjätte fördelningens, det vill säga Stor Capitlets i Finland, medlemstidning. Den omfattar 32-44 sidor och utkommer fyra gånger per år. Även den som inte bor i Finland kan prenumerera på tidningen för att få läsa extra mycket om vår Ordens verksamhet. Bland artiklar av allmänt frimureriskt intresse i de senaste numren kan nämnas ”Cancer kan drabba alla”, ledare om ”Svenska Frimurare Ordens syften” och ”Varför vill vi bli frimurare?”, en intervju med OSM ” och ”All musik duger inte i ritualsammanhang”. Prenumerationsavgiften är 20 € för de närmast kommande fyra numren. Intresserade bröder kan beställa tidskriften per e-post till ”teljo.kolkka@frimurarorden.fi”. Vänligen uppge e-post adress eller postadress för faktureringen. Sköna lässtunder!

Dessa frågor ställdes i enkäten Av utrymmesskäl redovisas inte svarsalternativen i denna artikel. En fullständig sammanställning av enkäten finns tillgänglig på Ordens hemsida efter inloggning. Fråga 1: Svenska Frimurare Orden (SFMO) lanserade under våren 2012 en ny hemsida, har Du besökt hemsidan innan du fick denna information? Fråga 2: Vad har kontakten med Orden och dess verksamhet inneburit för Dig? Fråga 3: När Du besvarat frågan 2 ovan, vad tänkte Du i första hand på? (loge, brödraförening etc.)

Stöd Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse genom en gåva till bankgiro 700 - 0557.

Fråga 4: Har någon från Orden kontaktat Dig när Du av någon anledning varit borta en tid?

Fråga 10: Hur motsvarar Ditt nuvarande engagemang inom SFMO Dina förväntningar och önskemål?

Fråga 5: Har Du under Din tid som frimurare bytt bostadsort så att det påverkat dina logebesök?

Fråga 11: På vilket sätt skulle Du främst vilja öka Ditt deltagande, engagemang eller annan medverkan i Ordens verksamheter?

Fråga 6: Hur länge sedan är det som Du gjorde Ditt senaste besök i loge eller brödraförening? Fråga 7: Har Du varit eller är Du ämbetsman? Fråga 8a: Om Du medverkat som ämbetsman eller med någon annan konkret insats, hur har Du upplevt denna? Fråga 8b: Har Du upplevt att Du önskat göra en insats, men att ingen frågat efter Ditt intresse? Fråga 9: Hur har Dina faddrar stött Dig och engagerat sig i Ditt frimureri?

Medlemsavgiften 2014

Fråga 12: Hur bedömer Du totalkostnaden för Ditt medlemskap i Orden (avgifter, måltider, resor) Fråga 13: Hur har Din familj upplevt Ditt engagemang i Orden? Fråga 14: Hur anser Du att ledarskapet i SFMO fungerar? Relatera till Din nuvarande loge. Fråga 15: Vilken grad av intresse har nedan förtecknade aktiviteter för Dig? (Föredrag, instruktioner, rituell verksamhet etc.) Fråga 16: Vilka tre begrepp stämmer bäst på Orden, vilka sämst? (33 olika begrepp att välja bland) x

Begravning och Juridik

till forskningslogen Carl Friedrich Eckleff är 400 SEK. Senast den 28 februari sätts avgiften sätts in på något av logens konton: Plusgirokonto 77 14 89-2 eller Bankgiro 333-5445. För betalning i Finland: Konto: 137830–204624. Bank: Nordea 1378 Grankulla. För internationella betalningar till vårt konto i Sverige: IBAN: SE 94 9500 0099 6026 0771 4892 BIC: NDEASESS. Oavsett betalningssätt: Glöm inte att ange namn och adress!

Broder Jan Hokkanen

Jag hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Välkommen till Sibyllegatan 41 på Östermalm! Tel. 08–709 85 81, privat tel. 073–687 07 19 Jour dygnet runt

Hembesök www.fonus.se • 020-87 00 87

Trollflöjtens fortsättning – eller dess andra del Mozarts opera Trollflöjten upphör aldrig att fascinera en frimurare. Olika librettister/kompositörer har också försökt att åstadkomma en fortsättning på Mozarts verk. Det berättar Sten Svensson om i den här artikeln.

fter Trollflöjtens premiär den 30 september 1791 bearbetades Mozarts opera av Christian August Vulpius (1762-1827), en svåger till Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832), för scenen i Weimar och Vulpius omredigerade Trollflöjten till ett stycke i tre akter, som under en tid påstods vara mer framgångsrikt än originalet. Efter intryck från detta uppförande började Goethe därefter att själv skriva på en fortsättning av Trollflöjtens libretto. Han bad sedan kompositören Paul Wranitzky (1756-1808) att stå för musiken. Trots löftet om att få 100 dukater i ersättning från Goethe, lät Wranitzky arbetet ligga ofullbordat. Wranitzky ägnade sig i stället från år 1800 åt Trollflöjten som regissör och scenkonstnär.

Stuttgart Ett fragment av Goethes librettotext till Der Zauberflöte zweiter Teil finns i bilaga till ett programhäfte med Trollflöjtslibretto jämte kommentarer för operaföreställningarna vid Staatsoper i München. Programhäftet, som är tryckt 1969, ingår i Universalbibliotekets i Stuttgart skriftserie som nr 2620. Även librettoförfattaren Emanuel Schikaneder (1751-1812) försökte själv att åstadkomma en Trollflöjtens andra del genom sin tvåaktsopera Das Labyrinth oder Der Kamph mit den Elementen, till musik av tonsättaren Peter von Winter (1754-1825), som hade premiär på Theater auf der Wieden den 12 juni 1798. Misslyckades totalt Schikaneders försök att våga steget att söka upprepa framgången med Trollflöjten misslyckades totalt och han blev liksom Goethe tvingad inse, att Mozarts insats inte kunde ersättas av någon. Operan blev med några få undantag aldrig mer uppförd offentligt.

Das Labyrinth, inspelad av Arthaus Musik, best. nr 101 677, kan köpas på Internet hos det tyska företaget JPC: www.jpc.de

Den var dålig redan då och den är inte bra nu heller. Nyinspelning Men idag finns det en inspelning av denna hjälte-komiska opera, som på sitt sätt är musikhistoriskt intressant. Den utges på två DVD från en föreställning under fjolårets festspel i Salzburg på 200-årsdagen efter Schikaneders död den 21 september 1812. Vid jämförelse mellan librettot i Das Labyrinth med Trollflöjtens libretto, konstaterar man dock stora kvalitetsskillnader. Detta visar vilken insats som Mozart åstadkom när han förmådde Schikaneder att göra väsentliga förändringar (främst införande av frimurarsymbolik) i Trollflöjtens libretto. En brygga Peter von Winter, född i Mannheim den 28 augusti 1754, var en tysk operakompositör som följde Mozart och föregick Carl Maria von Weber (17861826), som en brygga mellan dessa två i utvecklingen av den tyska operan. Peter von Winter betraktades tidigt som ett underbarn och anlitades som violinist av hovkapellet i Mannheim. Efter studier i Wien flyttade han till München 1778, där han blev chef för hovteatern. Vid denna tid började han skriva

Peter von Winter (1754-1825).

sceniska verk, först baletter och melodramer, men senare även symfoniska verk. Winter blev vice kapellmästare i München 1787 och hovkapellmästare 1798, en titel han behöll under återstoden av sitt liv. Opferfest Av mer än 30 operor, skrivna mellan 1778 och 1820, blev Das unterbrochene Opferfest, Peter von Winters mest populära verk, som komponerades 1796 i Wien. Åren 1797-1798 komponerade han

Die Pyramiden von Babylon och Das Labyrinth oder Der Kampf mit den Elementen, båda skrivna för honom av Emanuel Schikaneder. Operan Maometto från 1817 är hans mest berömda opera, som fortfarande uppförs och det har utgetts en utmärkt inspelning på CD (Naxos 8.570593). Peter von Winters sista opera, Der Sänger und der Schneider, skrevs 1820 i München, där han avled den 17 oktober 1825. x Text: STEN SVENSSON

Forskningsloger 2014 Lördag 1 februari kl. 10.00, grad VIII. Möte för AL och SL. Lördag 1 februari kl. 15.00. Åminnelsefest. Lördag 29 mars kl. 13.00, grad II. Forsknings- och ekonomiloge i Karlskoga, Hyttåsvägen 17. Lördag 10 maj kl. 13.00, grad VII. Akademi i Uppsala. Lördag 13 september kl. 18.30, grad III. Forskningsloge, Mariehamn, Norra Esplanadgatan 9. Åland. Lördag 18 oktober, kl. 13.00, grad I. Forsknings- och valloge i Falun, Bergalid, Ljungbergs väg 4. Lördag 29 november, kl. 13.00, grad I. Högtidsdag, Uppsala

Karlskrona och havet hör ihop. Den här modellen möter besökare i frimurarhuset.

Hur en korvett hamnade i Karlskronas frimurarhus I en glasmonter utanför matsalen till Karlskronas frimurarhus står en fartygsmodell. Många frimurarbröder har säkert undrat över fartygets historia och sammanhang. Denna fartygsmodell tillhör Kronans Coldinu Orden som instiftades 15 augusti 1769 i Karlskrona och är sedan 1803 den äldsta hyresgästen i vårt frimurarhus.

ronans Coldinu Orden är en av i dag fyra aktiva karaveller som utgör Coldinu Orden, de övriga är Arla Coldinu Orden i Stockholm, Göta Coldinu Orden i Göteborg samt Månans Coldinu Orden i Helsingfors. När Coldinu Orden bringas på tal, går tankarna osökt till havet. I böcker om Coldinu Orden finner man alltid

en karavell och i Ordens matriklar över avlidna bröder läses texten: ”Med ljus från höjden går färden trygg.” Ingen hemlighet Det är heller inte någon hemlighet, att ordensbröderna årligen går till sjöss för att fira en av sina högtidsdagar med en korssättningsceremoni av ett Coldinukors. 24

Omsorgen om behövande är också en viktig angelägenhet för orden. I minnesskriften för Kronans Coldinu Orden 1769 - 1919 står följande: ”Alla samlades under det svajande baneret, alla mönstrade de in, när roparen ljöd. Som unga krigare, fylda af brusande kraft, bestego de karavellen. Som mognade män, gjutna i stål af lifvets allvar, förde de skeppet fram genom fara och storm. Och

när de fullgjort sitt värf och deras rykte hunnit vida, sänktes de ned från däcket af yngre händer att bäras hän mot Brödernas enda, eviga mål bortom stoderna, där hafvet tryter.” 18 kanoner Fartygsmodellen är dock inte en karavell men väl en korvett tillhörande Kronans Coldinu Orden. Korvetten är fregattacklad, det vill säga fullriggad med 18 kanoner på övre däck. År 1848 betalades en summa för att renovera en fartygsmodell med hjulställ samt att låta bygga en ställning till modellen. Ett sådant hjulställ finns till korvetten och den gamla ställningen torde vara från mitten av 1800-talet. Förmodligen rör dessa utgifter just denna fartygsmodell. Några tidigare kvitton finns ej. Det är därför inte möjligt att avgöra när skeppet först kom i Kronans Coldinu Ordens ägo. De äldsta inventeringsprotokollen är från 1860-talet och där finns ett motsvarande skepp redovisat. Flottan Fartyget uppskattas till sin typ vara från cirka 1820. Det antas att modellen har skänkts till Kronans Coldinu Orden av någon broder (därför finns det inga kvitton på något inköp). Troligtvis har modellen använts i något annat syfte innan den hamnade i Kronans Coldinu Orden. Med hänsyn till hjulstället ligger det nära till hands att anta att det finns någon koppling till modellkammaren i Flottan. Stående i hjulstället kan modellen dras med en lina. Möjligen har modellen använts där för något försök eller för utbildning och har senare (omkring 1848), i skadat skick, skänkts till Kronans Coldinu Orden där den restaurerats. Krigsarkivet Kvitton finns i Kronans Coldinu Ordens arkiv som förvaras i kommunarkivet på Gullberna Park. Vad gäller ett eventuellt militärt förflutet måste dock sökning ske i andra arkiv, sannolikt i Krigsarkivet. Såvitt känt är det dock inte fråga om något fartyg som byggts för svenska flottan. Det kan antingen vara ett projekt av något man tänkte bygga, en modell av ett utländskt fartyg (det var vanligt att man byggde sådana modeller för ut-

Ett Coldinukors till sjöss.

värdering) eller ett rent generiskt fartyg, men detta är inte vidare utforskat. Fartygsmodellen har under årens lopp förvarats på olika ställen i frimurarhuset. Den nuvarande placeringen i glasmonter erhölls år 2011. Sjömilitärer Det sjömilitära inslaget bland medlemmarna i Kronans Coldinu Orden har alltid varit stort. Styrande Recor (den högste styresmannen) har med två undantag alltid varit en sjöofficer. Nuvarande Styrande Recor är kommendörkaptenen Leif Carlsson Många av medlemmarna tillhörde såväl Frimurar Orden som Kronans Coldinu Orden. Mellan de två ordenssällskapen har det alltid funnits ett väl fungerande samarbete. Av 25 Styrande Recorer under tidsperioden 1777 fram till 2013 var 12 medlemmar i Svenska Frimurare Orden. Av dessa 12 Styrande Recorer innehade vissa även ämbeten i frimurarlogerna vilket framgår enligt nedan. Tersmeden Carl Varvsamiral och Deputerad Mästare för S:t Johannes Logen Gustaf år 1775 - 1796. Puke Johan Generalamiral och Vice Ordförande Mästare i S:t Johannes Logen Gustaf år 1801 - 1813. Blessing Carl Abraham Överstelöjtnant med matrikelnummer 182 i S:t Johannes Logen Gustaf. Lagerbjelke Johan Axel Överstelöjtnant och Introduktionsbroder i S:t Johannes Logen Gustaf år 1823 - 1825. 25

Lagerbjelke var en av grundarna till S:t Andreas Logen Carl Johan år 1820 och en av logens första ämbetsmän. Fischerström Nils Johan Kommendörkapten med matrikelnummer 18 i S:t Johannes Logen Gustaf. Gynther Sven Wilhelm Överkommissarie och Förste Bevakande Broder i S:t Johannes Logen Gustaf år 1833 1839 samt Förste Sekreterare i S:t Andreas Logen Carl Johan år 1848 - 1866. von Krusenstierna Salomon Mauritz Eskaderchef och Förste Deputerad Mästare i S:t Andreas Logen Carl år 1847 - 1848 sedan Ordförande Mästare i S:t Andreas Logen Carl Johan år 1848 - 1866. Pantzerhielm Ludvig Gustaf Sigge Kommendörkapten med matrikelnummer 755 i S:t Johannes Logen Gustaf. Osterman Justus Christoffer Kommendörkapten och Deputerad Mästare i S:t Johannes Logen Gustaf 1880 - 1888. Hjelm Carl Anton Edvard Kommendörkapten med matrikelnummer 957 i S:t Johannes Logen Gustaf. Hamilton Harry Robert Greve och Förste Förste Bevakande Broder i S:t Johannes Logen Gustaf år 1897 - 1898. Wesström Nils Kommendör med matrikelnummer 1743 i S:t Johannes Logen Gustaf. x Text: MATHS DACKEHAG Bilder: PER LUNDGREN, Coldinu Orden

INSAMLINGEN TILL PEHR DUBBSFONDEN FORTSäTTER. Pehr Dubb var Göteborgs starke man vid sekelskiftet 1800. Stadsläkare, samhällsförändrare, grundare av Sahlgrenska sjukhuset och Provinsialmästare i Göta provinsialloge. Göta Provinsialloge förklarar härmed sin stora tacksamhet till alla donatorer som gjort Pehr-Dubbsinsamlingen till en succé! Insamlade medel utgör en ekonomisk grundplåt för framtidens frimureri i Västsverige. Pengarna kommer att användas till framtida renoveringskostnader och andra dyrbara projekt som är nödvändiga för vår verksamhet. Tänk på Pehr Dubbsfonden. Små och stora bidrag lika välkomna. Även testamentariska gåvor.

Bidrag till Pehr-Dubbsinsamlingen skickas till bankgiro: 511-5548

Dagloge i Stockholm S:t Johanneslogen Victory hälsar bröder från hela landet varmt och broderligen välkomna till sammankomster som vanligtvis genomförs på måndagar kl. 14 i Ordens stamhus. För mera information se Arbetsordningen på Ordens hemsida www.frimurarorden.se eller sänd förfrågan till om.vic@frimurarorden.se

VÄLKOMNA! 26

Konstnären Linus Folcker med en av sina tavlor.

En satsning på caritas att ta efter av andra Vid den unga S:t Johanneslogen Victorys andra högtidsdag den 12 oktober i Stockholm hände något ovanligt, kanske till och med unikt.

en relativt nyblivne frimurarbrodern, konstnären Linus Folcker, bestämde sig för att skänka två av sina egenhändigt målade tavlor till Victorys caritasverksamhet. Nästan inga bröder alls hade lagt märke till de båda tavlorna som stod i måltidssalen, lutade mot en vägg. Plötsligt, före efterrätten, tar förste ceremonimästaren till orda och berättar om de båda tavlorna. Auktion Han tar också det ovanliga initiativet att föreslå att tavlorna ska ropas ut till högstbjudande. Han behövde en auktionsropare. Eftersom undertecknad under livets gång närt en dröm att nå-

gon gång få agera som sådan anmälde jag mig. Vi började med en något mindre tavla, i storleken cirka 55 x 45. Motivet var en liksidig triangel med spetsen riktad uppåt, tydligt målad mot en något mörklagd botten. Vår tf provinsialmästare, broder Peter Westrup, vann den budgivningen. Skattmästaren Den andra, större, tavlan, målad i en modernistisk stil, påminnande om kubismen, i dämpade men utsökta färger, lyckades logens förste skattmästare Michael Christensson, ”kamma hem”. Den kom i ”rätta händer”, kan man säga, med tanke på det utomordentliga arbete som broder Mikael utför; 27

han lyckas placera Victorys kapital på ett ovanligt framgångsrikt sätt, vilket gläder oss! Vi gratulerar våra båda bröder till nyförvärven och gläder oss över att de bjöd upp till ”caritasdans”! Sammanlagt inbringade försäljningen av de båda tavlorna 9 500 kr, ett för den unga logen Victory starkt tillskott till den behjärtansvärda caritasverksamheten. Släpp loss fantasin! Framgången för vår konstnär Linus Folckers goda initiativ kändes in i hjärtat! Vi övriga bröder vet att broder Linus är glad över att han på sitt sätt kunnat lämna bidrag till våra behövande bröders och medmänniskors väl och hälsa. Detta goda initiativ kan säkert upprepas och på olika håll i vår Ordens enheter följas av liknande engagemang. Fantasin sätter inga gränser för barmhärtigheten! Släpp den fri! För SJL Victory: x Text: MATS EKSTRÖM

Vackert foto på sjuårskrigets altare lämnades till ursprungsplatsen

Tyska bröder uppvaktades med Under det så kallade sjuårskriget som utbröt 1756 mellan Preussen och Österrike och i vilket Sverige kom att bli indraget, kommenderades flera officerare som tillhörde Johanneslogen Salomon à Trois Serrures i Göteborg, till krigsskådeplatsen i Nordtyskland.

essa bröder erhöll 1761 tillstånd att bilda denna speciella ”militära” frimurarloge med säte i Greifswald. Vilken sann upplevelse det är att besöka en frimurarloge i ett annat land. Och nu handlade det om ett besök i den 250-åriga johanneslogen Carl zu den drei Greifen i just Greifswald. Upprinnelsen till besöket är en kontakt som provinsialmästare Bo Ryderfelt fick med ordförande mästaren i denna loge vid en sammankomst i frimurarhuset i Kristianstad. Broder Bo kunde då berätta att det altare vi har i vår johannessal i frimurarhuset i Karlstad ursprungligen användes i Greifswald. Bakgrunden är denna:

Skriftväxling Efter en inledande skriftväxling med OM i Greifswald inbjöds karlstadsbröderna hjärtligen att närvara vid logens 250-åriga ”Stiftungsfest” i september i Greifswald. Med denna bakgrund anträdde en grupp förväntansfulla frimurare från Värmland färden till Greifswald med provinsialmästaren som initierat det hela i spetsen. Högtidsdagen i Greifswald blev en sann upplevelse. Den inleddes med sedvanlig ritual för högtidsdag, där de svenska frimurarna kunde känna igen

Foto: Bengt Kihlström

Foto: Krister Nilsson

Hovbildhuggare Hovbildhuggaren Johan Ljung fick i uppdrag att tillverka logens altare som blev färdigt runt 1760. Altaret är försett med utskärningar som visar militära och frimureriska motiv, vilket allt ingår i ett rikt symboliskt mönster. Vid detta altare antogs och recipiera-

de 1761 den unge löjtnanten Arvid Cederström. 45 år senare var denne Arvid Cederström en av de åtta grundarna av Johanneslogen S:t Carolus i Karlstad. Han utsågs 1806 till logens förste ordförande mästare, OM, och installerade sig som sådan vid ”sitt” gamla altare, som han föranstaltat om skulle tilldelas Karlstads frimurarsamhälle. Under de följande fem åren presiderade han sedan vid detta altare och formade därunder logens framtida utveckling.

S:t Carolus ordförande mästare överlämnar en bild av vårt altare till ordförande mästaren i SJL Carl zu den drei Greifen Albert J Huzek framför tavlan på logens förste OM Johann Karl Dähnert.

Det unika altaret på podiet i Karlstad har tillverkats omkring 1760 av hovbildhuggaren Johan Ljung (17171787) till Svenska Arméns loge och är rikt skuret och

svenska armélogens altare sig i stora drag. Firandet ägde rum i universitetets aula i Greifswald, där historiens svenska vingslag kändes nära med stora porträtt av Gustav den III och Carl-Gustav Wrangel i bakgrunden. Gustaf II Adolf Universitetet i Greifswald grundades ju en gång av Gustav II Adolf på den tiden Pommern var en del av Konungariket Sverige. Närvarande vid högtidsdagen var logens bröder jämte frimurare från Berlin, Hamburg, Lybeck, Rostock, Stralsund, Schwerin med flera tyska städer och med Grossmeister der Vereinigten Grosslogen von Deutschland Rydiger Templin i spetsen. Här fick Per Scheutz i egenskap av 26:e OM för SJL S:t Carolus tillfälle att hålla ett litet tal på tyska och överlämna en tavla med bild på sin loges altare. Det blev mycket uppskattat. Efter högtidsdagen vidtog en måltidsloge på ett närbeläget hotell med inslag som svenska frimurare både kände igen och inte stiftat bekantskap med tidigare. Här uppvaktades också SJL Carl zu den drei Greifen och dess OM Albert J Huzek med en lång rad tal och presenter. Den dunkla tiden Att vara frimurare i Tyskland är ingen självklarhet inte minst i gamla Öst-

tyskland. Efter en lång tid med nazism och därefter kommunism betraktas frimureriet som något mer eller mindre suspekt och som man inte gärna vill skylta med. I logens högtidsskrift benämns dessa år som ”die dunkle Zeit”. Detta till trots har logen Carl zu den drei Greifen levt upp med en sann entreprenör som OM och mycket engagerade bröder, som tillika är logens ämbetsmän. I Greifswald har man köpt en del av ett industriområde, där man i en lokal har inrett en Johannessal. Måhända vi besökare kanske upplevde den som minimalistiskt inredd men med allt som tarvas i en sådan på plats inklusive stjärnhimmel med ljussättning i golvet. Välkomna Vi fyra frimurare från Karlstad blev mottagna med en gästfrihet som verkligen värmde. Nu har bröderna i SJL Carl zu den drei Greifen bjudits in till S:t Carolus egen högtidsdag den 11 februari 2014, då vännerna från Greifswald själva kommer att kunna bese det vackra altaret i Karlstad. Och naturligtvis är alla svenska bröder också välkomna då för att ta en titt på altaret. x Text: PER SCHEUTZ

Söndagen den 2 juli 1865 när de flesta karlstadsbor deltog i gudstjänsten i Domkyrkan utbröt en brand som ödelade hela staden med undantag av några få byggnader. Det 60-åriga Assembléhuset av timmer, som var frimurarnas hemvist, brann ner till grunden. Ur huset räddade några frimurare och ett par vaktmästare logernas konstitutionsakter, arkivet och bland några inventarier just johanneslogens altare från 1761, samt hertig Carls porträtt. Allt fördes till en udde i Klarälven, där det täcktes med ett brandsegel som skydd mot regnet. Vakt hölls av skräddaren Nils Åström, ämbetsman i logen. Poliskonstapeln och logevaktmästaren John Gustafsson, som utmärkte sig under räddningsarbetet, fick senare ur Oscars II:s hand ta emot en medalj som erkänsla för sina insatser och sin rådighet.

bemålat i guld och himmelsblått. Vid altaret recipierade 1761 löjtnant Arvid Cederström som senare förde med sig det till Karlstad.

Alla karlstadsbor kan än i dag en vers om den stora branden: Borgmästaren grät och bad, biskopen svor och släckte. Rådhuset brann ner, biskopshuset stod kvar. 29

Prostatacancer!

Nyheter från FM Regalia

Brevkniv 325:Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors.

Har du frågor, funderingar eller behöver stöd och hjälp?

325:-

Längd: 26 cm

Namnskylt med magnetfäste 165:-

165:-

Välkommen att kontakta oss.

Svart med rött frimurarkors inkl. namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

Över hela Sverige finns 25 patientföreningar med fler än 7000 medlemmar. Där finns det kunskap och erfarenhet som man gärna delar med sig av.

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

Besök vår hemsida för mer information:

www.prostatacancerforbundet.se eller ring vårt kansli 08-655 44 30

För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

Beställ från vår webbutik eller se huvudannonsen.

www.fmregalia.se

Stöd kampen mot prostatacancer! Betala in din gåva till Plusgiro 90 01 01-7, Bankgiro 900-1017

PERMALJUS

-levande ljus som aldrig brinner neddet optimala ceremoniljuset i fler och fler loger

- Alltid lika långa - Låg drifskostnad - Brandsäkert - Sotar och rinner ej - Miljövänligt

”Man blir inte upplyst genom att föreställa sig ljusa figurer, utan genom att göra mörkret medvetet” C.G. Jung 1875-1961. Dante hade en vägvisare (Vergilius) genom Inferno. Strindberg hade det inte. Du kan välja en på din väg.

Christer Claus Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut; Handledare.

Permaljus

www.serapeion.se Narvavägen 30, NB. T-Karlaplan christer.claus@serapeion.se, Tel: 08-660 00 69

Stearinljus

Ingemar Brander 0220-51035, 073-2098711 permaljus@telia.com www.permaljus.se 30

Bakgrund S:t Johanneslogen Gustaf Wasa har sitt ursprung i en frimurarförening, Falu Frimurare Bröder, FFB, som bildades år 1890 av några engagerade bröder boende i Falun med omnejd.

Tre tidigare samt nuvarande ordförande mästare i Falun framför logens grundare HKH Gustav V. Lars-Göran Annerbo, Ingemar Dahlén, Kenneth Willman och nuvarande Rune Gustafsson

Gustaf Wasa firade 100 år tre gånger I februari år 1913 besökte Sveriges Kung och dåvarande Stormästaren i Frimurare Orden, Gustaf V, Falun för att inviga S:t Johanneslogen Gustaf Wasa. Det har bröderna i Dalarna firat under det gångna året.

irandet avslutades i oktober i Bergslagssalongerna vid Stora torget i Falun, i samma lokaler som HKH Gustaf V invigde logen. Nu, lite drygt 100 år senare samlades drygt 50 frimurare med damer, totalt 109 personer, till ett festligt firande med god mat och dryck i dessa fantastiska lokaler. Uppskattade besök Under kvällen fick man både uppskattade besök av den som för 100 år sedan var arkitekten bakom Bergslagssalongerna, Clas Wallman, född 1774, samt Bergslagets forne disponent Erik Johan Ljungberg, född 1843, mannen som var den förste ägaren till logehuset Bergalid i Falun som han lät uppföra år 1902. Båda spelades av Magnus Hård af Segerstad, av många känd från Himlaspelet i Leksand där han under många år har haft rollen som kurbitsmålaren. Clas Wallman var bergmästare och

självlärd arkitekt. Han ritade under 1800-talets första decennier många herrgårdar och bland annat en skola i Falun samt kyrktornet i Mockfjärd. Erik Johan Ljungberg var chef för Stora Kopparberg under 40 år och utvecklade starkt företagets järnhantering och framför allt skogsindustri. Örjan Hamrin höll i historiken under aftonen Kristine kyrka Logen har firat sina första hundra år vid tre tillfällen under året. Först i samband med sin högtidsdag i februari på Bergalid. I april var det därpå en jubileumskonsert i Kristine kyrka med musik av frimurare från flera sekler. Festen med damer i oktober avslutade sedan firandet och bröderna i Dalarna ser nu med tillförsikt fram emot nästa 100 år. Text: PER GILÉN Foto: GÖSTA ANDERSSON 31

an var från början överens om att två mål för verksamheten var viktigast – att så snart som möjligt få bilda en johannesloge och få tillgång till en egen lokal. Man hyrde en i Falun centralt belägen byggnad, som efter ett omfattande renoveringsarbete godkändes för frimureriskt arbete. Men först efter 23 år, den 26 februari 1913 kunde Dalarnas första, och fortfarande enda Johannesloge, invigas med verklig pompa och ståt av Ordens Stormästare Konung Gustaf V. Landshövdingen Grundläggare var 84 bröder. Den drivande kraften i förarbetet var ordföranden i FFB, sedermera också logens förste ordförande mästare, landshövdingen Carl Fredrik Holmqvist. Att det var ett starkt uppdämt behov som tillgodosågs visas av att under det första verksamhetsåret mottogs ett 70tal nya bröder. 1922 förvärvade man den slottsliknande privatbostad som bruksdisponenten Erik Johan Ljungberg låtit uppföra åt sig, Villa Bergalid, som efter ombyggnad 1923 kunde invigas som den frimurarborg, som många idag anser vara en av de förnämsta i landsorten. I byggnaden arbetar sedan 1925 också en brödraförening, Dalarnes Andreas Bröder. Två deputationsloger under GW är De Tre Blossen i Ludvika och S:t Staffan i Avesta, vartill kommer även brödraföreningen S:t Mikael i Mora inom logens upptagningsområde. Logens valspråk är: ”Si Deus pro nobis, quis qontra nos” (Om Gud är med oss, vem är då emot oss). x

Nyinstallerade ordföranden i Gävle pustar ut med Stormästaren efter invigningen.

Ny kapitelbrödraförening i Gävle med gammal sköld från 1787 Historia skrevs när en ny kapitelbrödraförening De Sju Lampor invigdes i Gävle strax före sommaren i år av Ordens Stormästare, Anders Strömberg. Han berörde i sitt invigningstal brödraföreningars betydelse för Den Konungsliga Konsten.

e båda logerna Johanneslogen Polstjernan och Andreaslogen Gevalia är båda ungefär 150 år gamla. Men namnet på den nya föreningen kommer från en år 1787 planerad loge; S:t Johanneslogen Siu Lampor i Gävle. Då målades också en sköld upp som Orden deponerat i Gävle. Självklart När kapitelbrödraföreningen började planeras under år 2011 var namnet självklart enligt utredarna Lennart Mattsson och Olof Dahlstedt. Och den nya skölden anknyter starkt till den gamla. Nära 100 bröder, däribland de flesta av de drygt 60 grundläggarna, liksom föreningens faddrar R&K, Riddarna och kommendörerna med Röda korset, Klaus Stengler och Magnus Åkerman,

hade samlats i den vackra Johannessalen, för tillfället omgjord till arbetsrum för kapitelbrödraförening. Stormästaren installerade ordföranden Olle Hammermo och övriga ämbetsmän, vO Daninge Danielson, FBB Anders Lené, ABB Per Mattsson, T Per Ola Bohlin, CM Per Vikström, S Leif Fernqvist och A Thomas Ekenbladh. Därefter valdes av medlemmarna och installerades SkM Lars Holmgren av den nye ordföranden. Uppvaktades Vid middagen uppvaktades den nya föreningen av bland andra kapitelbrödraföreningarna Dalarnas Andreas Bröder i Falun, Vidar i Uppsala, Den Gyllene Kronan i Karlskrona och Kjell Christhopher Barnekow, i Helsingborg. De sistnämnda två nyaste (2007) 32

kapitelbrödraföreningarna har bistått med mycken hjälp under bildandet av De Sju Lampor. De Sju Lampor arbetar rituellt i graderna VII och VIII och anordnar seminarier i graderna IX och X. När detta skrivs har föreningen också haft en första sammankomst 21 maj med föredrag av R&K Magnus Ottosson som talade om just de sju lampor som föreningsnamnet syftar på. Samtidigt installerades en andra omgång ämbetsmän. Därefter har sammankomster hållits i grad VII den 12 september med föredrag av Per Nordenvall som talade om heraldik och i grad VIII den 3 oktober med föredrag av Curt W. Östlund, Sala. x Text: OLLE HAMMERMO Foto: LENNART PETTERSSON

Samtidigt som han beordrade oss att ringa 112, gjorde han en snabb kontroll av andning, puls och annat. Det tog inte lång tid innan ambulansen var på plats och ambulanssjuksköterskorna tog över ansvaret för brodern som nu återfått medvetandet. En av oss följde med ambulansen till akutmottagningen och stannade kvar till klartecken getts att krisen var över. Under tiden hade också de närstående meddelats och haft kontakt både med patient och medföljande. Patienten fick stanna kvar och en genomgripande undersökning gjordes innan han skrevs ut påföljande dag.

Peter Nyberg, till vänster, försöker tillämpa det som ordförande mästaren och läkaren Lars Norén lärt ut av hjärtmassage och mun mot munmetoden.

Övning blev skarpt läge i Norrköping De inbjudna bröderna från ”Klubben” och ”Grad12” fick något överraskade börja kräftskivan med att öva hjärt-lungräddning innan de gick till bords.

Hjärtstartare Tack och lov är det inte ofta som ambulansen stannar utanför St Pergatan 85 för att hämta en frimurare, men det har hänt tidigare och kommer säkert att hända igen. Därför är information om hjärtstartare och övning i hjärtlungräddning en viktig del i säkerhetsarbetet. Vi blir ju inte yngre med åren och att kunna ge första hjälpen till en broder som blir sjuk är verkligen brödravård. x Text: KJELL MAZETTI Foto PER-ÅKE STÅHLl

nder ledning av ordförande mästaren i Oscar Fredrik, Lars Norén, läkare till vardags, fick alla prova på att väcka liv i en docka, nu med 30 snabba tryck mot bröstkorgen och två inblåsningar innan nästa tryckomgång. Då var det nog ingen som trodde att en av deltagarna senare skulle hämtas av ambulans. Till den traditionella festmåltiden hade restaurangchefen Gunnar Nyström bjudit in ett tjugotal bröder som inför varje logekväll hjälper till med dukning och städning. Efter övningen fortsatte kvällen som vanligt och alla lät sig väl smaka av de djupröda läckerheterna. Segnade ner Det var vid kaffet som en av bröderna plötsligt segnade ner, och läkaren Lars Norén reagerade med ryggmärgen. Han rundade bordet snabbare än vi andra kunde vända oss om och löste blixtsnabbt slips och annat som stramade åt och lade patienten i framstupa sidoläge.

Att en ambulans hämtar en logebesökare är tack och lov inte vanligt, men det händer och vi behöver vara beredda på att det kan hända igen.

Dalern och dess användning

Johannesdalern har funnits i 200 år för att hålla ihop vår Orden Många bröder vet att de i samband med medlemskapet i Orden också årligen betalar någonting som heter ”Johannesdalern”. Men få vet vad den delen av den årliga avgiften är till för och hur medlen används. Ordens räntmästare CarlGustaf Piehl berättar här om dalern och dess bakgrund.

ohannesdalern har en lång tradition och skall erläggas av alla bröder i Orden i syfte att täcka centrala kostnader för verksamheten. I det följande kommer verksamheten att beskrivas och vilken

andel av Johannesdalern som går till olika verksamheter. Vi går i våra ritualer tillbaka till vad som gällde vid början av 1800-talet då vårt system fastställdes. I Ordens allmänna lagar OAL, finns den följande

texten som beskriver Johannesdalern som då benämndes ”Sanct Johannis Dalren”. Ur OAL 1800 (Kap 16 Art 5): Hvarje Fri och antagen Murare Riddare Broder, som under Provinsens district lyder och hörer, skall till Provinscial Cassan ärlägga den så kallade Sanct Johannis Dalren, varom ingen är undantagen. Denne Sanct Johannis Dalren skall av Provinsens General-Convent till sitt värde utfästas och stadgas; och kan den sedermera af efterföljande Convent väl ökas, men ej minskas. Hvar Loge, så högre som lägre, skall samma Johannis Daler af sine Ledamöter årligen indrifa och uppbära, samt densamma till Provinsens DrätzelDirektorium årligen insända. Johannesdalerns utveckling Hur har nivån på Johannesdalern utvecklats? Johannesdalern har varit oförändrad under många år. Den senaste höjningen var för fem år sedan då en höjning gjordes från 500 kr till 600 kr per medlem och år. Innan dess var Johannesdalern oförändrad under 10 år på nivån 500 kr. Johannesdalerns användning Hur beräknas och används Johannesdalern? Ordens intäkter består av Johannesdalern och är på ett enkelt sätt produkten mellan storleken på Johannesdalern och det antal medlemmar som betalar sin medlemsavgift. Under de tre senaste åren har medlemsantalet stagnerat i första hand beroende på att fler bröder än tidigare valt att begära sitt utträde. Ordens kostnader är stabila och förändras inte mycket mellan åren. Allt arbete som bedrivs Förvaltningen av Ordens Stamhus kostar 4 miljoner kr per år.

i Ordens ledning och i direktorierna är oavlönat. Ersättning utgår endast för direkta kostnader såsom resor och vid behov övernattning. Inga arvoden eller traktamenten förekommer. De enda avlönade arbetsuppgifterna är några tjänster vid Ordens kansli och Ordens Stamhus. De större och mer rörliga kostnader är de projekt som drivs. Detta handlar i första hand om utveckling av hemsidan och medlemssystemet. Det pågår också ett arbete med en digitalisering av dokumentmallar och arkivering i syfte att öka tillgängligheten av dokument underlätta arbetet för olika ämbetsmän. Prioriterade aktiviteter är sådana som är kopplade till medlemsvård och service till medlemmarna.

närmaste rådgivande organ i övergripande frågor.

Varför höjs Johannesdalern 2014? Johannesdalern har inte höjts på fem år. Därför sker en höjning 2014. Orsaken till att höjningen sker nu är de pågående projekten som beskrivs i artikeln och att Ordensledningen beslutat att dessa kostnader skall täckas centralt.

Högsta rådet utgörs av Ordens presidium, ordförandena i de sex direktorierna, provinsialmästarna och kapitelmästaren i Stor Capitlet i Finland, Ordens uppsyningsmästare (Visitator) och Ordens högste prelat. Högsta rådet är rådgivande till Stormästaren inför strategiska beslut. Högsta rådet leds av Stormästarens prokurator och sammanträffar vid fyra tillfällen per år (januari, maj, september och november) och lämnar efter rådplägning ett förslag till beslut till Stormästaren. Varje år genomförs minst ett seminarium med Högsta rådet för överläggningar i strategiska frågor. Seminariet genomförs oftast i februari varje år. Under 2012 och 2013 har temat för överläggningarna varit medlemsvård/omsorg och medlemsutveckling. Under 2014 kommer inriktningen att vara en avstämning inför en ny vision och strategisk inriktning för SFMO som underlag för Verksamhetsplan 2015.

Ordens kostnader som täcks av Johannesdalern Ordens ledning Med Ordens ledning avser vi i den här beskrivningen Stormästaren, Ordens presidium, Högsta rådet och Visitator. De arbetsuppgifter som föreskrivs för respektive organ framgår av OAL och redovisas här övergripande och kortfattat.

Visitationsverksamheten inom Orden leds av Ordens uppsyningsmästare, Göran Nordblom (Halmstad). När visitation av en enhet förrättas sker detta på direkt uppdrag av Stormästaren och den som förrättar visitationen benämns Visitator a latere. Vid visitationen eftersträvas en övergripande syn på enhetens samtliga förhållanden men är främst inrik-

Stormästaren, Anders Strömberg (Stockholm), har det totala ansvaret för hela SFMO och representerar Orden internt och externt. Vår nuvarande Stormästare lägger mycket tid på att besöka fördelningarna och enskilda loger i det dagliga logearbetet. Ordens presidium utgörs av Stormästaren (OSM) tillsammans med Stormästarens prokurator (SMP) Nils Magnusson (Helsingborg), Stormästarens ståthållare (SMS) Göran Andersson (Helsingfors) och Ordens sigillbevarare och kansler (OSK) Ingmar Börjesson (Ösmo). Ordens presidium är Stormästarens Dagens Johannesdaler till vänster. Högra stapeln visar ökningen nästa år.

tad på det rituella arbetet, lokalernas inredning och rituella utsmyckning, medlemsrekrytering, verksamhetsplanering, medlemsvård, utbildning, information och säkerhet. Visitation av enheterna sker normalt vart femte år. Ordens Kansli och direktorierna Ordens kansli är hela Ordens stabsfunktion. Storsekreteraren (Ronny Schultz) är kanslichef och har genom bland andra översekreterarna direktkontakt med de olika fördelningarnas kanslier. På Ordens kansli finns förutom storsekreteraren också en kanslisekreterare (Marianne Nykvist) en kamrer (Lena Johansson) en inrikeschef (Hans Webert) och en utrikeschef (Per Olson). De sex direktorierna är Ordens kompetenscentrum för olika strategiska frågor. De leds av en ordförande och är sammansatta av representanter som dels har unik kompetens av värde för Orden, dels kommer från olika delar av Ordens verksamhetsområde. Drätseldirektoriet är det äldsta direktoriet (1797) och leda av Ordens räntmästare Carl-Gustaf Piehl (Stockholm). Direktoriet har ansvar för Ordens allmänna kassa och är huvudman för Ordens Stamhus. Logedirektoriet är tillsammans med Barmhärtighetsdirektorium de näst äldsta direktorierna (1800). Logedirektoriet leds av Ordens stormarskalk Gunnar Adell (Malmö) och har till uppgift att bereda frågor

om tillämpningen av Ordens allmänna och enskilda lagar samt ritualer och föreskrifter. Barmhärtighetsdirektoriet leds av Ordens administrator, Göran Karlsson (Göteborg). Direktoriets verksamhet är inriktad på medlemsvård och extern barmhärtighet. Informationsdirektoriet leds av Ordens överarkitekt, Lars Lindquist (Stockholm). Direktoriet bildades 1978 och har till uppgift att informera om Ordens syften och ändamål såväl inom som utom Orden och därvid tillhandahålla informationsmaterial. I informationsdirektoriet finns en redaktionskommitté för Ordens tidskrift (Frimuraren), en webbkommitté som svarar för Ordens närvaro på sociala medier: hemsida, Facebooksida och Facebookgrupp. En trycksakskommitté svarar för underhåll och utveckling av Ordens tryckta informationsmaterial. Utbildningsdirektoriet leds av Ordens banerförare, Bengt J Larsson (Härnösand). Från årsskiftet kommer ordföraren i utbildningsdirektoriet att benämnas Ordens instruktionsmästare eftersom titeln Ordens banerförare kommer att återgå till sin historiska tillhörighet som vice ordförande i logedirektoriet. Utbildningsdirektoriet bildades 1998 och har till uppgift att förmedla kunskaper om Ordens ritualer och symboler, historia och ideologi samt stärka ämbetsmännens kunskaper om den ritualbundna verksamheten. Planeringsdirektoriet leds av Ordens planeringsmästare, Tommy Adamsson (Djursholm). Planeringsdirektoriet bildades samma år som utbildningsdirektoriet, 1998, och har till uppgift att initiera långsiktsplanering, strategier och utvecklingsarbete av övergripande karaktär samt bereda frågor kring Ordens verksamhetsplanering. Ordens hemsida m m och tidskriften Frimuraren Ordens nya hemsida publicerades i mars 2012 efter några års planering och utvecklingsarbete. Det var en ganska stor investering som vi redan ser många positiva resultat av. En av hörnstenarna är att Orden

har ett bra medlemssystem, FMS, som hanterar uppgifter om logesammankomster, medlemmar, faddrar, logeadresser, logevapen och mycket annat. När sekreterarna har matat in kommande sammankomster i FMS så publiceras de automatiskt på hemsidan. Alla enheter (loger, brödraföreningar) kan själva publicera information om aktuella händelser. Webbdesignen är anpassad för mobila enheter, så att all information också är tillgänglig för smarta telefoner och surfplattor. På hemsidan finns både en extern del och en intern del. På den externa delen finns sådan information som är offentlig. Alla medlemmar har tillgång till den interna delen som nås genom inloggning. Då får man tillgång till Ordens hela medlemsmatrikel, en hel del uppgifter om sig själv, vilka man har som såväl faddrar som adepter och även en direktlänk till Ordens slutna facebookgrupp. I framtiden kommer många fler funktioner att knytas till den interna delen av hemsidan. En Facebooksida startades sommaren 2013. Där publicerar vi en översikt över viktiga historiska händelser sedan Ordens start år 1735, men också offentliga nyheter som senast när HM Drottningen utdelade stipendier ur Barnhusstiftelsen, som har lästs av över 37 000 personer (oktober 2013). Ordens aktiviteter på sociala medier leds av webbkommitténs ordförande John Fahlnaes (Göteborg). Den ge-

nererar i stort sett inga kostnader för Orden, eftersom allt arbete utförs av bröder inom ramen för sina uppdrag. Tidskriften Frimuraren utkommer med fyra nummer per år. Arbetet leds av redaktören Lars Billström (Hallsberg). Till sin hjälp har han en redaktionskommitté och ett antal bröder med lokal förankring som bevakar och förser honom med material. Av Johannesdalern är kostnaden per medlem för Frimuraren inklusive distribution cirka 15 kr per nummer. Ordens Stamhus Ordens Stamhus är en gemensam angelägenhet för hela Orden och det mest omfattande ansvarsområdet för drätseldirektoriet. Den förvaltning av Stamhuset som sköts av drätseldirektoriet kostar enligt nedan nästan fyra miljoner kr per år efter det täckningsbidrag på drygt 1,6 miljoner kr som lämnas av logerna i huset (Svea provinsialloge och arbetslogerna) och förbrukar därmed nästan hälften av intäkterna från Johannesdalern. I detta ingår kostnader för husfru (Eija Häkli) och två ordensassistenter (Lars Torbjörnsson och Anders Fransson). Överkastellan (Håkan Håstlund) och underkastellan (Lars-Erik Wahlberg), som gör stora insatser för Ordens Stamhus, arbetar helt ideellt. x Text: CARL-GUSTAF PIEHL Foto: LARS BILLSTRÖM

Johannesdalern fördelar sig på olika huvudområden som framgår av tabellen nedan. Johannesdalern användning 2014

Budget, kr

kr/medlem

Antal medlemmar

15000

Betalande medlemmar (ca 97%)

14550

Ordens Stamhus

3 856 800

266

Ordens kansli

2 171 000

150

Tidskriften Frimuraren

872 000

Ordens direktorier

814 200

Ordensledningen

675 000

Medlemssystem

500 000

Visitationsverksamhet

258 500

1 005 700

10 153 200

700

Utvecklingsprojekt och reserv

Exklusiva frimurareartiklar från FM Regalia Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se

Beställ varor för minst 450:- så får du denna Ballografpenna på köpet!

325:Brevkniv 325:Frimuraresvärd i miniatyr. Svart grepp, omvirad tråd, gyllene knopp och parerstång med ett frimurarkors.

Frimurarpenna 79:-

195:-

Längd: 26 cm

Ballograf Epoca. Svart med rött frimurarkors. Levereras i transparent presentförpackning.

Manschettknappar 195:Med rött frimurarekors eller med passare och vinkelhake.

475:-

Vita skinnhandskar 309:Herrhandskar i äkta lammnappa. Storlek 8, 8½, 9, 9½, 10

Stora Regalieväskan 475:i äkta skinn med frimurarekors. Rött sidenfoder. Lock 5 cm med två kardborreband.

Pinnål

Fästen: stift och fjäderbricka

Vita vantar 95:-

Acaciagren

En storlek, passar normalt alla.

10 mm diameter

Rött frimurarekors

Längd: 32 cm, Höjd: 30 cm

50:50:-

Bröstknappar 259:Till frackskjorta, diameter 9 mm.

10 mm diameter

165:-

Passare/vinkelhake

95:-

50:-

7 mm diameter

Lilla frimurarekorset

60:-

7 mm diameter

Lilla Regalieväskan 275:Regalieväska i äkta skinn med rött frimurarekors Rött sidenfoder. Tre tryckknappar. Längd:24 cm, Höjd:16 cm, lock 2,5 cm

235:-

Band-/slipshållare 95:Namnskylt med magnetfäste 165:Svart med rött frimurarkors inklusive namngravering 165:titelrad +10:- 25 x 76 mm

379:-

Med rött frimurarekors eller passare-vinkelhake.

Bosweel frackskjorta 745:Storlek 39–45

Bosweel pikéfluga 149:-

Frimurarsvärd fr 3 695:Frimurarstandar 379:Högklassigt tryckt sidenstandar med snodd och frans i silkestråd. Stång 52 cm i helt förnicklad metall monterad på högpolerad marmorfot.

Ny design!

Frimurareslips 235:100% siden, svart med rött frimurarekors eller med passare/vinkelhake.

89:-

Musmatta 89:Svart med rött frimurarkors. Naturgummi med textilyta. 80 x 230 x 3 mm

www.fmregalia.se

Beställ i vår webshop: www.fmregalia.se Eller via e-post eller brev. FM Regalia, Lundbergsgatan 8 SE-217 51 Malmö e-post: order@fmregalia.se Vi har även utrustning för loger såsom förkläden, mm. Kontakta oss! Försäljningsvillkor: Faktura medföljer varorna. Betalning måste ske inom 10 dagar från fakturadatum. 40:- för porto/förpackning tillkommer per försändelse. För varje beställning skänker vi 5:- till Cancerfonden.

information från informationsdirektoriet

Angående inloggning på Ordens hemsida Som medlem i Svenska Frimurare Orden har du möjlighet att logga in på Ordens hemsida. Genom att logga in på hemsidan får du tillgång till: • Medlemsmatrikeln • Dina medlemsuppgifter • Blanketter och annat material På sikt kommer du att få tillgång till ännu mer bra information, inte minst angående utbildning och annat matnyttigt. På hemsidan kan du också ändra din e-postadress och telefonnummer, så att du får de nyhetsbrev som Orden skickar ut.

För att logga in följer du dessa steg:

7. I e-brevet finns en länk som du skall klicka på.

1. Gå in på www.frimurarorden.se.

8. När du klickar på länken kommer du till en hemsida där du ännu en gång skall ange ditt SFMO-ID.

2. Klicka på ”Logga in”. 3. Klicka sedan på ”Ny användare/Glömt lösenord”

Lösenordet som du nu själv skapar skall innehålla följande:

4. På den tomma raden skriver du in ditt SFMO-ID. Du hittar det på baksidan av Frimuraren eller på ditt medlemskort. Observera att du skall ange logenummer med fyra siffror, sedan bindestreck och sist ditt individnummer med fem siffror. Om det bara står fyra siffror i ditt SFMOID skall du lägga in en nolla direkt efter bindestrecket före de fyra siffrorna. Ex: 3413-04332 om ditt ID är 3413-4332.

- Minst åtta tecken - Minst en STOR bokstav - Minst en liten bokstav - Minst en siffra - Minst ett specialtecken (-/&!?)

5. Klicka på ”Skicka”. 6. Du får nu ett e-brev till den e-postadress som finns inlagd i Ordens medlemsregister. Felaktig e-postadress anmäls till logens sekreterare.

T ex kan ett lösenord se ut så här: ?Toyota93 Boston45! Du ser nu en s k ”ordbild” med förvrängda bokstäver. Skriv av den och klicka OK. 9. Nu kan du logga in på Ordens hemsida och när du har gjort det så kommer ditt namn att synas där det tidigare stod ”Logga in”.

S:t Johanneslogen Engelbrechts ordförande mästare Per-Uno Unosson och OHT-gruppens ordförande Dan Ekenstierna. Till vänster i bakgrunden, förutvarande Stormästaren Anders Fahlman.

Hedrade hedrade Örebro med besök En gång om året brukar de frimurare som tilldelats Ordens hederstecken, OHT, samlas på någon plats i Svenska Frimurare Ordens utbredningsområde, Sverige eller Finland. I år ägde det mötet rum i Örebro, där stadens ende OHT:are, Stig Dahllöf, tog emot.

otalt var det 22 av dessa hedrade bröder som slöt upp till mötet – och som ”sällskap” hade de ingen mindre än Ordens förutvarande Stormästare Anders Fahlman, som i och med detta besök gjorde Örebrofrimureriet den äran för allra första gången. Som sig bör ingick ett logebesök i programmet. Det var S:t Johanneslogen Engelbrecht som beredde plats för de många hedersgästerna i sin Johannessal, som lär vara den näst största i landet. Under ledning av Engelbrechts ordförande mästare Per-Uno Unosson tog då driftteknikern Jonas Århammar från Örebro sina första frimurarsteg inför ögonen på inte bara de långväga besökarna utan också inför en ovanlig talrik hemmapublik. Salen var väl fylld denna kväll. Kören Loreley Nästföljande afton var OHT-bröderna

åter i samma lokal, fast då i sällskap av fruar och sambor, och med Johannessalen uppdukad till middag. För värdskapet stod provinsialmästaren i Värmländska Provinsiallogen Bo Ryderfelt och hans hustru Marguerite. Totalt var det då 65 personer som intog en trerätters middag och lät sig underhållas av Örebros mest kända manskör, Loreley, under ledning av Krister Kallin.

Alfred Nobel personligen tog emot OHT:arna

Såväl efter logekvällen som efter middagen tackade OHT-gruppens ordförande Dan Ekenstierna värdarna med att överlämna en ljusstake och tända ett ”frimureriskt ljus". Även på dagtid var aktivitetsnivån hög. Under den första dagen träffades gruppen till lunch på Margareta Festvåning i Örebro, i vars lokaler Örebrofrimureriet faktiskt hade sina allra första möten 1873. Även rådhuset i Örebro besöktes. Alfred Nobel Den andra dagens program bjöd på en resa till Karlskoga och Alfred Nobels svenska bostad Björkborns herrgård. Överraskande nog var Nobel själv på plats där, livs levande. Fast det visade sig senare vara skådespelaren och guiden Peter Sundh som uppträdde i hans gestalt, mycket porträttlikt. Också Karlskogafrimureriets eget hus, Bofors tidigare tjänstemannamäss, besöktes för lunch, rundvandring och tal av S:t Johanneslogen Hammarens ordförande mästare Nils Eklund. Samtidigt med OHT:arnas logebesök den första kvällen hade de medföljande damerna en egen middag på Clarion Hotel i Örebro. Där bjöds det bland annat på musikunderhållning av Betelkyrkans suzikugrupp. x Text och foto: BO PETTERSSON

Frackpaket från 2.199:-

Välkommen till den Personliga Begravningsbyrå. Vi hjälper er med allt inom begravning, gravsten, transporter, familjejuridik och försäkringar.

Besök www.fracklagret.se

Har jour dygnet runt Hos oss förvaras Malmö Frimuraresamhälles bårtäcke

Alla frackar är i ullkvalitet. 1-2 dagars leveranstid. Vi lagerhåller ALLA storlekar. Levererans till hela Sverige.

Broderliga hälsningar

Jan Bolejko och Göran Pettersson

Betalning mot faktura eller delbetalning.

Mariedalsvägen 66, 217 61 Malmö. Telefon 040-30 18 09 mail@davidshallsbegravningsbyra.net www.davidshallsbegravningsbyra.net

Kundtjänst: 0454-572 055

Källarvalven under frimurarnas hus på Gotland räknar man med byggdes på 1100-talet.

Allmänheten fick se 800-åriga källarvalv Det gotländska frimurarsamhället som består av S:t Johanneslogen S:t Nicolaus och brödraföreningen Petrus de Dacia har sedan flera år tillbaka deltagit i Visbydagen varje höst. Under några timmar öppnar man upp det medeltida frimurarhuset för allmänheten.

isbydagen infaller traditionellt den första lördagen i oktober. Då är i princip hela Visby öppet under hela dagen och långt in på kvällen. Ja vissa nattaktiviteter förekommer även. Under tre timmar på lördagseftermiddagen hade frimurarna på Gotland slagit upp portarna och ett tiotal bröder väntade med spänning på de första besökarna. Entusiasm Vad som skedde utomhus oroade dock en del eftersom såväl höstvindar som regn inte gjorde dagen till någon av de mera angenäma. Det gladde dock alla när de första besökarna anlände strax efter öppnandet och första visningen påbörjades med stor entusiasm.

Tack vare att besökarna inte kom så att säga peu à peu fick varje liten grupp omedelbart en broder som guide genom huset. Efter att ha beskådat matsal och salong i entréplanet bjöds besökarna ner i källarregionerna. Det var en förflyttning från 2000-talet tillbaka till 1100-1200-talet, ett tidsspann om minst 800 år. Rå stämning De flesta upplevde det säkerligen som att de förflyttats inte bara nedför en gammal stentrappa utan även i tiden. Genom ljus utplacerade i väggnischer och på strategiska platser åstadkoms ett spel av skuggor och ljus som tillsammans med den lätt råa stämningen verkligen förflyttade alla bakåt i tiden. 41

Efter ett besök i dessa historiska delar av frimurarhuset blev det en vandring uppför trapporna till den del, som normalt inte är öppen för allmänheten – Johannessalen. Trots dess – i förhållande till byggnaden – relativt sena tillkomst imponerade den i sin skönhet på alla besökarna, som där också fick sig till livs lite information om vad Frimurare Orden står för och hur vår verksamhet ser ut. Heraldisk Efter rundvandringen blev det besök i matsalen där husets restauratör bjöd på kaffe med dopp, något som säkerligen uppskattades av besökarna. Under kaffet fick de även en heraldisk information om alla sköldar som finns upphängda i matsalen. Sammantaget besöktes frimurarhuset av fyrtiotalet intresserade och några av dem hade dessutom antecknat sig för ett kommande informationsmöte för blivande frimurare. Vem vet, kanske blev några så pass intresserade att de inom kort skall kunna inlemmas i det gotländska frimurarsamhället. x Text: LARS SJÖHOLM Foto: LARS BILLSTRÖM

Nu vet vi vad en frimurarbroder Tidigare i år fick läsarna av Frimuraren möjlighet att genom en enkät påverka det framtida innehållet och inriktningen av vår gemensamma tidskrift. Redaktionen har tacksamt tagit del av alla synpunkter och önskemål som förhoppningsvis ska kunna uppfyllas framöver. Patrik Andersson, ledamot av informationsdirektoriet och dess redaktionskommitté har registrerat och analyserat alla svar och redogör här för resultatet:

tt sammanställa en enkät med så många svar och kommentarer som den ni bröder svarade på under maj månad låter sig inte göras i brådrasket vill jag lova. Visst finns det inbyggda verktyg för diagram över statistiska värden att tillgå, men det är ju inte där det egentliga värdet ligger, utan det är ju alla de kommentarer som ni som respondenter har tagit er tid att skriva, och de har varit många. Mangling Efter denna mangling med siffror och kommentarer kan jag inte annat göra än lyfta på hatten för de människor som har detta som sitt arbete. Innan vi hoppar in i en massa siffror och diagram så vill jag rekapitulera varför vi gjorde denna utfrågning av bröder inom SFMO. Nu var den ju på alla sätt och vis säkert inte professionellt utformad och jag tror säkert att det finns många statistiker som fick dra på smilbanden åt utformning och uppställning. Men det får vi bjuda på så här första gången.

Anledningen till enkäten var ju att vi ville få veta vad Ni läsare, vill att Er medlemstidning ska innehålla, för att vara så intressant som möjligt. För med 15 000 medlemmar och alla andra läsare så behövs det bredd för att täcka upp de flestas önskemål. Svar efterfrågade vi och svar fick vi! Närmare 4000 bröder tog sig tid att fylla i enkäten för att göra tidskriften ännu bättre och det som jag tycker var kul var att så många verkligen inte sparade på krutet utan sköt än det ena och än det andra i sank som vi inte hade tänkt på själva. Till gagn Mycket konstruktiva och konkreta förslag framkom och som verkligen är till gagn för vidare utformning av Frimuraren, några av de inkomna förslagen kan dock bli rätt svåra att uppfylla. Hur som helst så tänkte jag presentera lite diagram och få fundera kring lite slutsatser som enkäten har bidragit till. Fördelningen av svaren som har kommit oss tillhanda har varit ett gott tvärsnitt över läsekretsen rent statis-

tiskt sett (därav frågor kring ålder och fördelningstillhörighet) vilket gör att undersökningen kan sägas ha relevans. Information i ordnad form I diagrammet nedan ser ni hur de svar vi fick in var fördelade över landet. (1) Nu ser det ju lite snett ut ifall man bara tittar på staplarna men så ser fördelningen av medlemmarnas hemhörighet i landet också ut i stort sett. Rent geografiskt har ju tidskriften Frimuraren inte några större utmaningar annat än att försöka hitta de guldkorn till artiklar, reportage eller notiser som bröder kan tänkas komma in med. För vad som framgår av undersökningen så är materialet och innehållet bra överlag, med vissa förbättringsområden som rör upprepningar kring högtidsdagar och liknande där intressefaktorn kanske inte är så hög för annat än de som var närvarande. Att tidningen är intressant och verkar vara en efterlängtad besökare i brevlådorna vittnar alldeles klart följande siffror om. (2) Av de som har svarat att de inte läser tidningen återfinns logebröder som har flyttat men inte adressändrat och därför inte längre får tidningen. Vissa andra finner inte något som intresserar och några har svarat att de ögnar igenom tidskriften och därför inte vill säga att de ”läser” den.

Nominera arbetande ledamöter 2014 Det är dags att nominera nya AL, arbetande ledamöter, i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff. År 2014 kommer tre rum som AL att bli lediga. Rätt att föreslå arbetande ledamot har alla medlemmar i Forskningslogen (således AL, SL och KL). En arbetande ledamot inträder vid högtidsdagen den 29 november 2014, efter det att Stormästaren förordnat honom. Följande krav ställs på den som skall bli AL: Han skall tillhöra Svenska Frimurare Orden. Han skall inneha lägst grad VIII. Han får inte ha fyllt 75 år vid inträdet. Han skall ha visat intresse och fallenhet för frimurerisk forskning samt förmåga till källkritiska studier. Han skall förklara sig villig att utöva individuell forskning och att presentera resultaten i Forskningslogen muntligen och/eller skriftligen. Han skall vara beredd att regelbundet delta i Forskningslogens sammankomster. Han skall även vara beredd att bli ämbetsman i Forskningslogen. Skriftligt och motiverat förslag till ny arbetande ledamot, egenhändigt undertecknat av den broder/de bröder som gör nomineringen, skall senast fredagen den 6 juni 2014 ha inkommit till ordförande mästaren för Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, Kungsängsgatan 17-19, 753 22 Uppsala. 42

vill läsa om i Frimuraren

(1) Diagrammet visar fördelningen över respondenter för samtliga fördelningar. (Siffrorna som anges i procent är fördelningen mellan de inkomna svaren). Notabelt är att 192 bröder har angett att de tillhör SLL, Stora Landslogen. Den har totalt bara 77 medlemmar i dag. När Svea provinsialloge bildades överfördes SLL:s bröder dit. Sveas stapel bör alltså vara högre.

Men till redaktionens, och framförallt skribenternas, glädje så är det en sagolik stor andel bröder som tar tillfället att läsa vad andra bröder har haft på hjärtat. En fråga kom att beröra ett subjektivt område, och det gällde hur stor del av tidskriften som lästes och resultatet där var relativt jämnt fördelat över det spann som frågan gällde. (3) Jag har tittat på några andra tidningars motsvarande fördelning av läst material och det är relativt lika även hos dem hur mycket av en tidning läsarna verkligen läser. Här hade det varit intressant att kunna ställa mer fördjupade frågor kring vad som exakt intresserar läsarna relaterat till hur stor andel av respektive intresseområde som finns upptaget i tidskriften, men en sådan noggrann undersökning tror jag hade inverkat menligt på antalet svar då frågorna hade behövt vara många fler. För den som kommer ihåg så ställdes även en fråga om huruvida tidskriften lästes av andra än du själv och där var det endast 14% som svarade att någon annan läste i tidskriften. Här har vi ju som bröder ett gyllene tillfälle att låta vänner och bekanta ta del av en av våra informationskanaler då allt som hamnar mellan omslaget är skrivet för att vara godkänt för den allmänna världen. Inslag som önskas Under frågan om vad ni som läsare vill ha mer av i tidningen så framkom det jättemånga bra saker som vi har tagit till oss, som jag nämnde i början av denna artikel. Bland annat så har ju chefredaktör Billström tagit in korsord som verkar falla bröder på läppen, med anledning av det antalet inskickade svar som han får motta. Många av de förslag och tankar som fanns med bland svaren kretsade kring mer historiska inslag, både av allmän men även frimurerisk karaktär där det egentligen torde finnas oceaner av material att fylla tidskriften med. Caritas var också ett område som många läsare ville veta mer om, likaså mer om loger utomlands. Flera

(2) Diagrammet visar hur många bröder som läser tidskriften.

svar kretsade kring det frimureriska arbetet på ett mer direkt plan, men av förståeliga orsaker så blir det ju väldigt svårt att skriva om, men tolkar jag antalet svar med det temat så verkar det finnas mycket goda förutsättningar för våra loger att ordna välbesökta biblioteksaftnar. Flera bröder efterfrågade även litteraturtips och det är ju ett alldeles lysande förslag som säkert går att arbeta vidare med. Även musik var ett relativt frekventerat område som återfanns bland svaren. Det som jag personligen tyckte var riktigt roligt var att så många ville se mer material med lokal anknytning från de olika verksamheterna ute i landet. (4) Det som däremot står utom rimligt tvivel är behovet av att marknadsföra möjligheten att skicka in material till redaktionen. 50 procent av de svar som kommit in visar att man inte vet hur eller vart man vänder sig. (5) Tittar man på andelen bröder som ännu inte vet vart man vänder sig med sitt material så blir det lite enklare att förstå det förra diagrammet. Förhoppningen är att fler, efter denna artikel, ska ha bättre kännedom om vart man vänder sig ifall man vill bidra till produktionen av tidskriften. Kontaktuppgifterna finns på sidan 3 i varje nummer. På rätt väg Ser man till helheten över de svar som ni bröder har inkommit med, så verkar tidskriften vara i linje med vad de flesta respondenter anser. Utifrån vad sammanställningen har givit för handen och efter en hel del analyserande så får jag lämna denna slutsats om ert omdöme över tidskriften frimuraren: Ert omdöme är att den är läsvärd med en bra mix av artiklar och reportage och i en tilltalande utformning vad gäller disposition och layout, men med förbättringspotential inom de områden som berör historia, både världslig som frimurerisk, fler lokala inslag samt gärna en touch av musik och litteratur. Och den som vill skicka in material och bidra till tidskriften kan alltså göra det till frimuraren@frimurarorden.se x Text och analys: PATRIK ANDERSSON

(3) Diagrammet visar hur stor del av tidningen som läses av bröderna.

(4) Diagrammet visar hur många bröder som har lämnat tips och idéer, samt kommit med förslag till tidskriften

(5) Diagrammet visar vetskap om hur man förmedlar material eller tankar till redaktionen.

OHP:s Reflexioner:

”Det är dom som håller på med en massa riter…”

å kan man tänka sig att frimureriet skulle kunna beskrivas av många. Och man kan då tänka sig att just orden ”en massa riter” skulle uttalas på ett sådant sätt att det klart skulle framgå att riter inte är något som hyggligt och anständigt folk sysslar med. Riten eller rituellt handlande skulle alltså i sig vara något skumt och komprometterande. Avgörande betydelse I själva verket har riterna en avgörande betydelse i det mänskliga livet. Medan det fortfarande finns folk som anser att riter är något perifert och oväsentligt, tillmäts i dag riten en avgörande betydelse i modern psykologi och antropologi. Alla människor utför riter Med rit menas handlingar som upprepas, skapar mening och är gemensamma för en större eller mindre grupp människor. Man återvänder gång på gång till samma rit och den förmedlar nästan alltid samhörighet med personer eller händelser som är anledningen till att riten utförs. Den för de flesta människor vanligaste riten torde vara att hälsa på andra – genom att förändra ansiktsuttrycket, nicka, vinka, ta i hand eller omfamna. Det torde vara ytterst få normala människor som inte varje dag utför den rit som hälsning innebär. Genom liknande riter – nickningar eller att vrida huvudet åt vänster och höger eller att enbart vända bort ansiktet – uttrycker vi instämmande eller avståndstagande. Och alla vet vi vad det innebär att peka finger eller att ”hytta” med näven åt någon. Detta är exempel på riter som praktiskt taget

alla människor uppfattar och som vi är beroende av för att kunna kommunicera med andra. Det finns också riter som är gemensamma enbart för en viss grupp människor i en bestämd situation. Det vet var och en som har sett publikens beteende på en rockfestival eller hejarklackens uppträdande på en hockeymatch. Även om vi själva kanske inte finns med bland rockfestivalens åhörare så begriper vi att deras ”rituella” handlande skapar mening och samhörighet för dem, och i den situationen varken är något skumt eller komprometterande. ”Ett normalt och ofrånkomligt mänskligt beteende” Och i öppnad loge ägnar vi frimurare oss också åt riter – ord (verbala symboler) och handlingar som för oss skapar mening och samhörighet. Märkvärdigare än så är det inte med våra så kal�lade riter. Gissningsvis är det så, att de som med föraktfull ton talar om ”frimurarnas riter” själva använder sig av ett rituellt beteende många gånger varje dag. Den amerikanske religionspsykologen George Worgul skriver: Ur ett psykologiskt perspektiv är riten ett normalt och ofrånkomligt mänskligt beteende … En människa som inte deltar i något rituellt handlande och inte heller får del av värderingar som förmedlas genom rituell aktivitet löper en risk att försättas i allvarliga psykologiska konflikter, kluvenhet i sin personlighet och främlingskap inför sitt eget inre och den yttre omgivningen (G Worgul s 1102 i P E Fink (red), The New Dictionary of Sacramental Worship, Gill & Macmillan Ltd, Dublin 1990. Min övers.)

Leif Norrgård är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och reflexioner (Stavningen med ”x” är avsiktlig).

Vi människor är alltså beroende av rituella handlingar för ett ”normalt och ofrånkomligt mänskligt beteende”. Riterna i sig är alltså inget komprometterande eller främmande, utan just ”ett normalt … beteende”. Den kristna gudstjänsten Den kristna gudstjänsten är till exempel ett ”normalt” rituellt handlande som förmedlar mening och samhörighet. Också inom kyrkosamfund som påstår om sig själva att de inte är bundna av riter, och kanske inte ens håller sig med någon ritualbok, finns ett återkommande handlingssätt i gudstjänsten som förmedlar mening och samhörighet. Mening och samhörighet För oss frimurare är riten på samma sätt något som förmedlar mening (med liv och arbete) och samhörighet (med värderingar och med generationer av människor som delat våra värderingar). Riten är i sig alltså allt annat än något skumt och komprometterande utan ett för de flesta människor ett ”normalt och ofrånkomligt mänskligt beteende”. x LEIF NORRGÅRD

Insänt Frimureri på olika plan Här är ett inlägg som förklarar varför jag, och förmodligen en del andra, fortfarande är frimurare, trots att vi ibland kanske frågar oss vad vi håller på med. Frimureri likställs ibland med att söka kunskap, kanske t o m sanningen. Vilken sanning är det då vi söker? Om vi söker en objektiv sanning, borde vi vända oss till vetenskapen. Om det är en religiös sanning vi söker, som i: ”Jag är vägen, sanningen och livet” (Joh. 14:6), borde vi kanske i första hand vända oss till kyrkan. Men, någon slags sanning finns förstås även inom Frimurarorden. Ett sätt att beskriva den är, att den består av en subjektiv förståelse som delas av alla (eller åtminstone de flesta) frimurare; det som psykologer kallar intersubjektivitet. Vi har av vana (eller om man så vill genom indoktrinering) accepterat vår ritual som bärare av en sanning. Hur den sanningen slutligen kan tänkas se ut är nog högst individuellt, men de flesta frimurare kan nog skriva under på talesättet: ”Frimureriet har inga hemligheter, utom för utövarna själva.”

Ändå måste frågorna ställas. Frimureriet erbjuder en ram där det är naturligt att ställa sådana frågor. En annan förklaring kan vara, att intersubjektiviteten i sig är nog för att skapa den gemenskap som för många är huvudskälet för att fortsätta som frimurare. I så fall behövs inga andra svar, eller de blir ett slags grädde på moset.

En sanning lades ner i ritualen av hertig Carl i slutet av 1700-talet. Han var väl bevandrad i frimureriska ämnen. Han var mystiker, riddarromantiker och på sitt sätt en maktmänniska, men med nutida normer kan han knappast ses som ett dygdemönster. Hur mycket av ”sanningen” hade han erfarenhet av? Hans är dock den ovedersägliga äran, att ha konstruerat en ritual, som fortfarande gömmer på hemligheter, hemligheter som generation efter generation av frimurare försökt avkoda. Varför har de gjort det – och varför har vi så svårt att nå ända fram med vår tolkning? Åtminstone tycks det alltid finnas något mer att upptäcka i ritualen. Dessutom bjuder den ofta på ett spännande och tänkvärt skådespel.

En tredje förklaring kan finnas i Maslows behovshierarki. Det är en motivations- och belöningsmodell, som lades fram av en amerikansk psykolog i mitten av förra seklet. Den har fem nivåer, som beskriver hur högre nivåer gör sig gällande först när behov på lägre nivåer blivit tillfredsställda. Om förklaringen till frimureriets livskraft finns i denna modell, förblir nog ändå den djupare anledningen till detta en hemlighet, som den enskilde brodern bevarar för sig själv och inte basunerar ut. 1. Fysiska behov – De flesta tillgodoses förhoppningsvis på annat håll, men en del även i våra brödramåltider, som är en väsentlig del av logearbetet. 2. Trygghet – Ritualen, som i stort sett är oförändrad sedan år 1800 upprepas gång på gång på samma sätt. Det erbjuder en form av trygghet. 3. Gemenskap – Kan för oss tillgodoses genom den nämnda intersubjektiviteten och återseendets glädje. 4. Uppskattning – Kanske av en väl genomförd roll i ritualen. 5. Självförverkligande – En aspekt som jag har haft mina dubier om, men om man skall tro Ordens hemsida ligger kanske frimureriets behållning på denna höga nivå. Det tycks faktiskt vara en del av vår intersubjektivitet. Som vanligt beror det på hur man ser på saken. På senare tid har en nollnivå tillkommit. Den beskriver det numera mest basala behovet. För inte så få tycks det vara – att ha en fungerande bredbandsuppkoppling!

En förklaring kan vara, att vi ofta ställer frågor av existentiell natur och därför inte får några fullständiga svar.

Ett sätt att se på själförverkligande är att det är viktigt för vårt inre jag att förstå och leva upp till vårt ideal46

jag; och att därmed skaffa sig en god självkänsla. Trygghet, gemenskap och uppskattning i gruppen bidrar till det. Frimureriet beskriver dessutom ett idealjag i sina ritualer. Orden uppmanar oss att sträva mot det, men ställer inga egentliga krav på att vi skall leva upp till det. Det kan också stärka självkänslan. För det yttre jaget är det viktigt att skaffa sig en identitet och ett gott anseende. För oss underlättas ju detta av att redan medlemskapet ger en identitet och att vi ”bara” behöver vårda vårt anseende som frimurare. Om det ligger något i denna beskrivning följer att ritualen bör ses som ett medel, inte som ett mål. Om vi söker en sanning där, måste vi förmodligen skapa den själva. Därför är det viktigt att reflektera över de frågor som ritualen hjälper oss att ställa. Vi bör också göra vad vi kan för att inte bara vi själva, utan även övriga bröder, kan klättra i den beskrivna behovshierarkin. x Rune Carlsson

Joakim Helwig Dipl. Samtalsterapeut i Psykosyntes

10 års erfarenhet av individuellt terapiarbete. Bröder, anhöriga och närstående. Välkommen att kontakta mig. Mottagning på Södermalm i Stockholm. 08 – 644 89 33; 0739 – 38 48 76 joakim.helwig@gmail.com

Från barmhärtighetsdirektoriets horisont

Tänk på behovet av intern Caritas!

rdens många benefika stiftelser och fonder, centralt och ute i lokala enheter, har oftast ett ändamål som innebär att avkastade medel skall lämnas till aktiviteter i den allmänna världen. Totalt inom Orden uppgick avkastning av stiftelser och fonder samt insamlade medel till drygt 40 miljoner kr 2012. Huvuddelen av dessa medel går till medicinsk forskning rörande barn och äldre samt andra benefika ändamål. Det jag nu vill beröra gäller de insamlade medlen till behövande. Ett av BD:s, barmhärtighetsdirektoriet uppdrag enligt Ordens allmänna lagar, OAL, kap 7, §18, är ”- att följa de behov av bistånd som föreligger och att analysera förändringar i samhällets sociala biståndsverksamhet för att identifiera grupper som har svårt att få sina behov tillgodosedda.” Därtill berörs insamlingar till behövande på flera ställen i OAL. Det anges bland annat att de insamlade medlen skall hållas åtskilda i enhetens räkenskaper och att sammankomst inte får avslutas utan att bröderna fullgjort sina skyldigheter mot de behövande. Bistånd Skrivningen i OAL indikerar att det rör sig om bistånd som efter analys skall lämnas till grupper, organisationer eller enskilda i den allmänna världen. Det finns ingenting som direkt anger att bistånd skall ges till behövande bröder även om medlemsvården, som alla vet, är av fundamental betydelse inom Orden. I äldre tider var nästan alla frimurare i sådana ekonomiska omständigheter att sammanskott till individuellt understöd sällan behövdes. Bara under de senaste decennierna har ju samhället runt oss förändrats tämligen drastiskt. Kortare eller längre perioder av arbetslöshet och/eller kostsamma soci-

ala omställningar kan i princip drabba vem som helst, naturligtvis även våra bröder och deras anhöriga. Vi måste därför, vilket Ordens Stormästare påpekat, ha en ökad uppmärksamhet riktad mot behövande bröder. Detta sker bäst genom att ständigt uppmana alla bröderna att meddela den lokala Caritasgruppen eller OM/O, ordförande mästare respektive ordföranden, i den händelse man får kännedom om att en broder hamnat i svårigheter. Problemen behöver förvisso inte vara av ekonomisk natur utan kanske beror på sjukdom, svårigheter att ta sig till sammankomst eller annat Hjälp caritasgruppen Det allt överskuggande är att Caritasgruppen eller OM/O får vetskap om situationen annars säger det sig självt att det är svårt att bistå. Hjälp Caritasgruppen hjälpa! Emellertid måste man ha djup respekt för att en enskild broder som behöver stöd kan ha många skäl att inte vilja ta kontakt med den lokala Caritasgruppen eller OM/O, särskilt på mindre orter där ”alla känner alla”. Orden bör därför ha ett system inom fördelningarna där en behövande broder kan vända sig till en kontaktperson för Caritas på fördelningsnivå. BD arbetar på att få detta till stånd och avser också att utveckla förslag till handläggningsrutiner i detta utomordentligt grannlaga arbete. Alla bröder som berörs av interna Caritasärenden omfattas av tystnadsplikt och ärendena skall hållas i en så snäv krets som möjligt. En faktor En faktor av betydelse i detta sammanhang är att Ordens olika enheter har dramatiskt olika ekonomiska förhållanden. Vissa enheter med god ekonomi kan hålla medlemsavgiften nere

Göran Karlsson, Barmhärtighetsdirektoriets ordförande nås på telefon 070-695 18 12 eller via mejl karlssongoran@telia.com

medan en annan enhet av liknande struktur kan brottas med ekonomiska svårigheter och tvingas till upprepade höjningar av medlemsavgiften. Självklart kan detta drabba den enskilde broder som kanske redan har en ansträngd ekonomisk situation. För att markera att insamlade medel går till behövande bröder har man i Göteborg avskaffat benämningen Nödhjälpsfonden och istället infört begreppet Brödrahjälpen. De insamlade medlen ställs oavkortat till Caritasgruppens förfogande för brödernas och deras anhörigas väl. Det bör framhållas att de insamlade medlen inte bara behöver gå till enskilt understöd utan kan också användas till andra ändamål som underlättar deltagandet i sammankomster, till exempel förbättringar av ljudanläggningar och installationer som underlättar för rörelsehindrade. x GÖRAN KARLSSON

Vinn den nya boken Caritas – Frimurarnas välgörenhetsarbete HÅLLA LÅDA

VID TEMPELBYGGE RÄCKER TILL

EUFORISK

STICKER SPANSK SURUT I REALIST VATTNET SAMTYCKE KAFFEÖ

DOMARE SKAKA

LÅG GRAD

VÄGEN TILL MANNENS HJÄRTA

HÄNGER MÅNGA PÅ VÄGGEN

ITFÖRETAG

AVVÄRJA

ÄR UTE PÅ DJUPT VATTEN

TREA

KLASS

PROTESTORD

SKRÄMMANDE YTTRANDE

SVÄNG KAN DE MED HORN STRÖMBRYTARE BLADBÅT

EMEDAN

REGLERAR FLÖDE

VÄGER MYCKET

KALLAS SMAL NÄR DEN ÄR ENKEL HELGBRYGD

NYTT BÖR INTE GER TAND- ANVÄNDAS AMATÖR LÄKAREN MED VID DET LOKAL GLÄDJE LAGET VAPEN FÅR FÄRGFÖRVILANDE STÄRKLIGGA PÅ NING

BLIR SLÖARE MED TIDEN

ERHÅLLS GENOM UTTAG

NATURLIG HÖJNING

DEL TVÅ PÅ SPÅRET I NORGE

NÅGON ÖRONSÄL

STÅR VÄNTANDE PÅ

GENTIANAVÄXT ÄR LÅNGRANDIG

LYMMEL FRIMURE- ARBETSTAVLA RISKT SMÅ I SV/V HJÄRNAN

NOTA BENE

LAND I VATTEN

ULL

FLYGER I SVARTVITT

STÄLLS AVLYST

KAPARE SILVERLÄGE

TITTA SNETT MEDALJPLATS

BONDCONNERY KAPARE

NATURLIGT VAPEN

INGÅR I PRISET

STEGAR

HÅLLS REN PÅ STUTERI

GÅR TILLBAKA

RÄCKA HAR KOPPLATS SAMMAN

MÅNGUDINNA

STYR STORSEKRETERARE

Frimurarens kryss fortsätter att vara populärt. Många skickade in nyckelordet ”Lärling”, men det kom också några enstaka felaktiga lösningar. Vi har medvetet beställt en kryss som är svårare än medel för att det ska vara lite av en utmaning för våra läsare. Och man har ju god tid på sig att lösa krysset. Vinnare av krysset i Frimuraren nr 3 i år blev Lars Linder, Uppsala, Yvon-

OMGER OLJA

PASSAR PÅ EN GÅNG BÖLA

ÄR SINGEL

BOCKAS STICKREPLIK TAS MAN INTE IN PÅ

SKREVS AV FÖRR

DYGD HELT KNÄCKT TAR TOLV STEG

HALVT FÖRBUD SINNESRÖRELSE

BÄR ELLER BRISTER

ne Andreasson, Lomma och Lennart Karlsson, Eksjö. Vinnarna har fått varsin CD med frimurarmusik med posten. Gör så här: De blåmarkerade rutorna bildar ett ord. Mejla ordet till Frimuraren tillsammans med ditt namn och adress – eller skicka ett vykort med ordet till 48

chefredaktören. Mejl- respektive postadress finns på sidan 3. Senast den 28 januari 2014 behöver vi din lösning. Vinn Tre lösare med rätt nyckelord får varsitt exemplar av den nya boken Caritas – Frimurarnas välgörenhetsarbete. Den rätta lösningen och vinnarna presenteras i nästa nummer. x

Lösning till krysset i Frimuraren nr 3 2013 SKADEREGLERARE UTFÖR HUDBEHANDLING

SKJUTA TILL

EN BRA ÄR RÄTT LÄNGE ÄR INTE MKF

VARUMÄRKE

FARA GER BIDRAG

GÅR ATT SPELA PÅ

GÅTLIKA

HINNA I GLOBEN BLIR SLÖ MED TIDEN

LANGA GÖRA EN GLAD MIN

BRUKAR MAN BRUKA

M Å T T L I G H E T

S K A I F T 3 R A V U R I R I S G T I V A Å R 7 E G

Ö E A P R A P 1 L S E R T T S A S K N O R M A D D E V 6 Ö G N A R N A R O A R

UTJÄMNAS FÖR REKLAM- LEDER BORT TILL BRÖDER UPP- HEMMAI SÖDER LYSNING PLAN DISKRET ANROP

DYGD KROPPSÖPPNING

BEHANDLAR HANDGRIPLIGEN BRÅKAR

TOLKADE BRÄNNING

GER DRIVKRAFT

GÅR ÖVER

N E

FÖR NYTT VIDARE

G GENOMSNITTLIG

SIST I SVERIGE TILLÄGG

O B

LADES FÖRR PÅ TALLRIKEN

LÄMNADES EFTER UTVISNING

HADEL

TILL HANDS IRRITERA

LANDS- STICKER KAMP UT

SAKNAR I SPL SOPSTRILA RANER UPPIFRÅN

KOKANDE SITTER PÅ TVÄREN

KNAPRA I KARBLANDNING

DEN SAMLAR PÅ SIG GÅR RUNT

L O G E S T A N D A R P Å L A G E R

S T O P E D 5 R V E R I A A S U N D K N D Ö V E P O K E L A K A N R A N F E L A 4 D O L E T A R I N G A R S O A R E M T I D E T T O R R E N 2 M Ä T T

TALADES NORSKA NIVÅAN- GÄCK FLYTANDE GIVELSE ÄR ÖVER PÅ

R A

GILLAR GLADA

ÄR TUNGT FN I NY VÄGANDE

T O N

HAR ONT I HUVUDET ATMOSFÄREN

E T E R N

KVÄLLSNÖJE

UPPRIKTIGA

R A K A

INDELAS BLIR HON I FULL AV PERIODER IBLAND

JOHANNES

HAR MED RÖSTEN ATT GÖRA

SJÖGÅNG

SKEDE

SISÅDÄR

GUDINNA

FATTAS

SÄNKS BLICKEN FÖR ATT LÄSA

RELIGIÖS ÅSKÅDNING

NUMMER ENSAM I MED SITT SVÄVANDE SLAG DAM

SATT BAKOM MAN

ORT I VATTEN

GER SMAK I BAK

STARTSIFFRA

GÖR VÄGEN LÄNGRE

INNEHÅLLER MÅNGA BREV

HAR VAPEN

! n e m m o Välk

Vart leder min vandring? Henrik Lange har nu fått grad II och forsätter att med sina underfundiga teckningar dela med sig till Frimurarens läsare vad han upplever på sin vandring. x

rgs o b e t ö g l til b! u p ” a l m a mest ”nyg iser r p a g i l n förmå e r a r u m i r f för eborgs Ett av göt rtiment av o s a t s r ö t s isky. öl och wh

nch dagens lu k After wor

the golden days Södra Hamngatan 31 Tel: 031-13 20 22 www.golden-days.se

Att vara här och nu… ett steg på vägen. 49

Frimurarklubb bildad i Frankrike I Frankrike har frimurare från de nordiska länderna sedan sex år tillbaka träffats i sällskapsform. Nu har man fått tillstånd att bilda en frimurarklubb och vill framföra en hälsning till alla presumptiva frankrikeresenärer: Det är med största glädje som styrelsen för Sällskapet Provincia kan meddela att Svenska Frimurarordens Stormästare har godkänt bildandet av Frimurarklubben Provincia i enlighet med bestämmelserna i OAL Kap 12 från och med den 1 januari 2014. Mer information för intresserade finns på http://www.provincia-nordic.org/ Styrelsen i Sällskapet Provincia består av Kurt Boström, ordförande, Carl Berg, vice ordförande, Lars Klingberg, sekreterare, Anders Engvall, skattmästare, Kjeld Andersen, dansk representant och Jan-Erik Lilloe, norsk representant. x

Frimuraren för 70 år sedan

Reaktiveringskväll i söder Frimurarföreningen Cimbris i Simrishamn bjöd in ett antal mindre aktiva medlemmar plus ett antal frimurare, boendes i omgivningarna till en reaktiveringsträff. Tanken var, att visa våra nyrenoverade lokaler och att slå ett slag för att nyinflyttade bröder och mindre aktiva medlemmar måhända skulle få en kick. Tre bröder, alla icke medlemmar, hörsammade inbjudan och trakterades med baguetter och öl/vatten/kaffe därtill. En intressant kväll. En nyinflyttad VII:a var mycket positiv. Han hade

Höstsoaré i Luleå Saxat från Facebook: En underbar höstsoaré fick vi vara med om i Frimurarhuset i Luleå 1 november. En mångårig tradition som tillsammans med den årliga vårfesten bidrar till vår gemenskap och sammanhållning. Dan Johansson trio underhöll i Johan-

nessalen där även delades ut logernas kulturstipendium. Som vanligt mycket god mat och dryck som Gunnars Kök levererade till stor belåtenhet. Många av våra nyare bröder med partner deltog - vi bygger vidare… x

information från informationsdirektoriet

En Frimurare Orden trotjänarinna Fru Emma Charlotta Karlsson, född Olaidotter, avled i Stockholm den 18 september 1943. Hon var född i Lösens församling i Blekinge 1866. Med rätta kunde fru Karlsson kallas Frimurare Ordens trotjänarinna. Hon har nämligen under nära 45 års tid sytt alla ordensband och ordensförkläden till ett stort antal frimurareloger. Även utom Sveriges gränser blev hennes arbeten kända och uppskattade och då S:t Johanneslogen S:t Agustin i Helsingfors år 1934 återupprättades, anlitades hon för hela första uppsättningen av band m m. Hon satt sin stolthet i att prestera ett gediget och vackert arbete. Hennes försynta, rättframma och vänliga väsen skall alltid i tacksam hågkomst bevaras.

aldrig besökt en brödraförening över huvud taget. En III:a som var lite tveksam hade vi en intressant diskussion med. Hans tveksamhet berodde inte på budskapets innehåll, utan mera på att han fann den sociala gemenskapen efteråt som ”mindre givande”. Detta leder till eftertanke. Hur tar vi hand om våra gästande bröder? Pratar vi med dem? Släpper vi in dem i de kotterier som ofta förekommer? För en liten brödraförening med 40 medlemmar innebär två nya medlemmar en femprocentig framgång! x Clas Bern, förste ceremonimästare i Cimbris

Bildansvarig amanuens sökes till informationsdirektoriet Svenska Frimurare Orden hanterar varje år en mängd bilder i såväl Frimuraren och på Ordens hemsida. Orden har dessutom en stor mängd bilder i sina arkiv. Vi söker nu en broder med mycket god fotokunskap som vill arbeta med att säkerställa kvalitén på de bilder vi använder internt och externt. Vi vill också påbörja arbetet med att skapa en sökbar bilddatabas. Du som söker skall kunna fotografera på professionell eller semiprofessionell nivå. Vi vill också att du bygger upp och hanterar vårt blivande bildarkiv.

Ansökningar och förfrågningar kring uppdraget ställs till John Fahlnaes, ledamot i ID, enligt nedan: E-post: john@attondehuset.se. Tel: 031-711 00 01.

Två rookies i Ludvika

Henrik Berg

Foto: Jan-Olov Schröder

Henrik Berg död

Andre deputerade provinsialmästaren i Värmländska provinsiallogen Ingemar Dahlén och lärlingebrodern Mattias Nilsson hade en sak gemensamt vid brödraföreningen De Tre Blossens

Caritasboken försenad Redaktionen för boken ”Caritas – Frimurarnas Välgörenhetsarbete” har tvingats konstatera att bokens utgivning blivit något försenad. Till alla som väntar på den har man skrivit följande brev: ”Vi har med glädje mottagit Din beställning. Emellertid nödgas vi meddela att bokens utgivning blir försenad. Även om alla texter i övrigt ligger klara för tryckning, saknar vi det material som skulle ha skrivits av Henrik Berg, forskningslogens ordförande mästare. Henrik Bergs beklagansvärda bortgång den 16 oktober har medfört att vi måste ta fram nya underlag för att de återstående texterna skall kunna skrivas. Dessa oförutsedda omständigheter leder till att bokens tryckning måste uppskjutas till januari månad 2014. Vi siktar på en publicering efter månadsskiftet januarifebruari 2014. Vi ber om förståelse för den uppkomna situationen. x Med vänliga hälsningar Redaktionen för Caritasboken

högtidsdag: Båda gjorde debut. Ingemar för första gången som provinsens representant i officiellt sammanhang och Mattias gjorde sitt första besök i Orden efter sin reception. x

Bilda klubb i Spanien Sune Johansson från Ronneby vistas mycket i Spanien. Nu undrar han om det finns intresse bland andra bröder i Spanien, att bilda en Frimurarklubb i Torrevieja, Spanien? Platsen ligger på Costa Blanca-kusten, cirka fyra mil söder om Alicante flygplats. Man når Sune på telefon 070-936 87 75 eller 0457-149 71 eller via email: sune.johansson@ronneby.sex

Filosofie doktor Henrik Berg, ordförande mästare i Forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, avled den 16 oktober efter en tids ohälsa. Han var född den 23 november 1966 och vid sitt frånfälle verksam vid Uppsala universitet. Henrik Berg blev frimurare 1992 i S:t Johanneslogen Stenbocken i Uppsala och erhöll grad X 2007. Han började sin ämbetsmannabana 1997 som sekreterare i S:t Andreaslogen S:t Laurentius, där han blev deputerad mästare 2006. Sitt huvudintresse kom han dock att ägna åt forskningslogen Carl Friedrich Eckleff, vars sekreterare han blev 2001 och slutligen dess ordförande mästare 2008. En utförligare minnesruna återfinns i forskningslogens medlemsblad, Ecklöfwet. Requiescat in pace.

FRACKERBJUDANDE! FRACK

1695:-

Komplett med väst, skjorta, rosett, knappar 2350/2450:-

LACKSKOR

600:-

ULLROCK LåNG

1895:-

MÖRK KOSTYM

1895:-

SMOKING + SKJORTA

1900:-

SKINNhANDSKAR

Postens frakt tillkommer Clothes

CArlGren for men

Generalsgatan 45, 602 31 Norrköping 0708-34 14 14, carlgrens@frackshop.se www.frackshop.se 51

375:-

Debatt Låt oss omsätta broderskärleken ”Det finns nästan alltid en lösning” så är rubriken på svaret på mitt debattinlägg i nr 4/2012 i Frimuraren. Låt mig få säga, jag är glad att det blev en reaktion, även efter nästan ett år. Att temat fortfarande är aktuellt visar även Kjell Mazetti´s utmärkta bidrag i samma tidning. Tack för detta! Ja, den brodern jag åsyftade i mitt inlägg har under tiden avlidit och lämnat vår broderkedja. Jag skulle kunnat nöja mig med, att min broder inte längre finns och att jag fick en respons – men jag känner mig inte nöjd med svaret jag fick. Det innebar inget löfte om en ny start eller förändring utan bara ett försvar av de rutiner som finns i dag. Man hänvisar till provinsialmästare, ordförande mästare och ordförande att de skall ha rutiner för detta. Men – finns de? Hur många änkor? Jag efterlyser klara handläggningsrutiner för alla Caritasgrupper för hela SFMO. Det bör vara lika i vår orden oavsett var man bor eller vilken loge man tillhör! Så som det är i dag skall man själv kontakta Caritasgruppen! Hur många bröder vet vem man skall kontakta och vända sig till? Och hur många änkor vet detta? Det måste bli en uppsökande verksamhet av gruppen. Det räcker inte, att man har en grupp som man kan kontakta utan gruppen bör kontakta

alla äldre som inte kommit till logen på en längre tid. Inte bara de som inte betalar sina avgifter. Med dagens elektroniska registrering är det mycket enkelt att se vem som har uteblivit under en tid. Det är vår plikt att ta hand om varandra och att utöva barmhärtighet och broderskap inom logen och inte bara för den allmänna världen. Det var i de gamla bygghyddorna, som är logens ursprung, som omsorgen för medlemmarna började en gång. Den, som blev upptagen och ingick i hyddans krets fick ett skydd, man tog hand om varandra. Detta ideal blev tongivande och gjorde att även icke murare sökte sig till denna gemenskap. Vår broderkedja är en bra symbol för detta! Lösning Jag tycker, att man skall kunna ändra överskriften till: ”Det finns en lösning!” Och finns den inte idag, så måste man se till att den skapas så snabbt som möjligt! Att betala en tioårsavgift för att få livslång medlemskap när man har fyllt 80 år är väl för de flesta pensionärer omöjligt! Jag betalade 1 200kr (efter rabatt) i årsavgift. Jag har inte råd att lägga ut 12 000 kr! Så är det för många äldre efter pensionssänkningar i flera omgångar. Inte konstig att många hoppar av. De har inte råd och varför skall man betala

för något som man inte orka utnyttja längre? Här krävs det ett annat synsätt, andra, nya lösningar! Ansvaret ligger på högre nivå än provinsiallogen, ordförande mästare eller ordförande! Regelverk Det måste till ett regelverk inom SFMO så, att alla Caritasgrupper kan arbeta efter detta. Man måste ge dem befogenheter att ta hand om bröderna så som det var tänkt från begynnelsen. Har man varit med om 10 receptioner och blivit frimurare i sitt hjärta, kan man inte uteslutas! Det var någon som sa till mig att man bara kan lämna Orden på två sätt, av fri vilja eller genom att börja vandringen till öster. Jag tycker han har rätt! Avgiftsbefria Avgiftsbefria äldre och sjuka bröder på ett generöst sätt. Det är de väl värda! Jag tror inte att det skulle ha så stor ekonomiskt betydelse för Orden då det ju redan är många som inte betalar. Men det skulle ha stor betydelse för den enskilde brodern att känna att Orden, som han har fått lova trohet till i många omgångar, även bryr sig om honom. Det finns en lösning! Låt oss ta hand om varandra! x Gerhard Schultze

Insänt Hytta istället för hydda I det informationsmaterial som en nyantagen Frimurare erhåller återfinns skriften ”Ordens Informationsbroschyr”. Här kan man bl. a läsa att ”Stenhuggeriarbetena utfördes i regel i en särskild byggnad, en sk. bygghydda eller loge (engelska:lodge, tyska: Bauhutte) som uppfördes i direkt anslutning till arbetsplatsen.” Byggnadshytta Jag tror att det korrekta ordet för den byggnad som avses är byggnadshytta. Med hydda avses på svenska en pri-

mitiv bostad som bebos av naturfolk. Som byggnadshytta benämns däremot den eller de tillfälliga ”verkstäder” som uppfördes i anslutning till större byggnadsprojekt. I byggnadshyttorna tillverkades sten-, trä- och smidesdetaljer. Modern tid Byggnadshyttor har använts ända in i modern tid. Byggnadshyttor fanns exempelvis vid uppförandet av Stockholms Stadshus. Ett ännu senare exempel är den byggnadshytta som 52

uppfördes i samband med renoveringen av Mälsåkers slott i mitten på 90-talet. Mot bakgrund av att ordet ”hydda” leder tankarna till något primitivt samtidigt som man i byggnadshyttorna tillverkade det mest underbara ting som människan någonsin skapat, är felskrivningen extra störande. Jag föreslår därför att det korrekta ordet byggnadshytta införs i kommande exemplar av Ordens Informationsbroschyr. x Gunnar Ericsson

Från Ordens kansli Inrikes ärenden Svenska Frimurare Orden Bildande av Frimurarklubben Provincia Ordens Stormästare har godkänt bildandet av Frimurarklubben Provencia i enlighet med bestämmelserna i OAL Kap 12 från och med den 1 januari 2014 med säte i Stockholm. Entledigande i Orden Specialläraren Bengt J Larsson, R&K, som Ordens banerförare (OB) den 31 december 2013. Förordnanden i Orden Specialläraren Bengt J Larsson, R&K, som Ordens instruktionsmästare (OI) tillika ordförande i Utbildningsdirektoriet från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2015. Teologie doktorn Kjell Hognesius, R&K, som Ordens banerförare (OB) tillika vice ordförande i Logedirektoriet från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Filosofie kandidaten Thomas Böös, R&K, som Ordens uppsyningsmästare (OU) från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Logedirektorium Förordnande Pol. mag. Bengt Nordlund, X GPL, som ledamot i Logedirektoriet från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Informationsdirektorium Förordnanden Redaktör Anders Carlsson, X GPL, förlängt förordnande från och med den 1 au-

gusti 2013 till och med den 31 december 2016. Art director John Fahlnaes, IX GPL, förlängt förordnande från och med den 1 oktober 2013 till och med den 31 december 2017. Herr Patric Meyer, X Svea, förlängt förordnande som sekreterare från och med den 1 augusti 2013 till och med den 31 december 2016. Teknologie doktor Bengt Klemets, X SCF, som ledamot från och med den 1 november 2011 till och med den 31 oktober 2019.

Åkerman, R&K, som Andre storbevakande broder (ASBB) den 31 december 2013. Teologie doktorn Kjell Hognesius; R&K, som Storintroduktör (SI) den 31 december 2013. Ingenjören Leif Lindqvist, R&K, som Storväktare (SV) från den 31 oktober 2013. Förordnanden Civilekonomen Magnus Åkerman, R&K, som Storhospitalier (SH) tillika vice ordförande i Barmhärtighetsdirektoriet från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019. Direktören Kjell Pettersson, R&K, som Förste storbevakande broder (FSBB) från och med den 1 november 2013 till och med den 31 december 2018. Överstelöjtnanten Eberth Gustafson, R&K, som Storväktare (SV) från och med den 1 november 2013 till och med den 31 december 2017.

Utbildningsdirektorium Ordens nämnd för arkiv, bibliotek och museum Förordnande Personalchefen Jan Grenerfors, X ÖPL, som ledamot i Ordens nämnd för arkiv, bibliotek från och med den 15 september 2013 till och med den 31 december 2016. Ordens Museum Förordnande Filisofie kandidaten Roger de Robelin, IX Svea, som museiföreståndare i Ordens Museum från och med den 1 november 2013 till och med den 31 oktober 2019.

1. Fördelningen (Svea) Entledigande Civilingenjören Christian Storck, IX Svea, som Ordförande mästare (OM) i S:t Johanneslogen la Lumière den 31 januari 2014.

Visitator a latere Förordnande Läraren Claes-Göran Strömberg, X ÖPL, som visitationssekreterare från och med den 1 januari 2014 till och med den 22 mars 2019.

Förordnande Polismästaren Stig Sandin, X Svea, som Ordförande mästare (OM) i Mälardalens Stewardsloge i Eskilstuna från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2019.

Stora Landslogen Entlediganden Överstelöjtnanten Eberth Gustafson, R&K, som Förste storbevakande broder (FSBB) den 31 oktober 2013. Civilekonomen Magnus

2. Fördelningen (SPL) Förordnanden Överläkaren VDM Tho-

mas Henningson, IX SPL, som Ordförande mästare (OM) i S:t Johanneslogen Kärnan i Helsingborg från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2017. Verksamhetschefen Ulf Bergström, VIII SPL, som Ordförande (O) i Brödraföreningen Ängelholms Frimurareförening i Ängelholm från och med den 30 november 2013 till och med den 29 november 2019. 4. Fördelningen (ÖPL) Förordnanden Verkställande direktören Anders B Johansson, X ÖPL, som Ordförande mästare(OM) i S:t Johanneslogen Den Mellersta Pelaren i Jönköping från och med den 10 april 2014 till och med den 9 april 2019. Laboratorieingenjören Peter Granstam, X ÖPL, förlängt förordnande som Ordförande mästare (OM) i S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping från och med den 30 januari 2014 till och med den 1 februari 2014. 5. Fördelningen (VPL) Förordnande Bergsingenjören Håkan Roos, X VPL, som Förste deputerad provinsialmästare (FDPM) i Värmländska Provinsiallogen i Karlstad från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2016. 8. Fördelningen (ÖNPL) Entledigande Adjunkten Tommy Strand, X ÖNPL, som Ordförande Mästare i S:t Andreaslogen Västerbotten från den 18 juni 2013.

Kulturstipendium i norr till ung violinst Frimurarlogerna i Luleå vill med sina årliga kulturstipendier särskilt uppmuntra och uppmärksamma unga och lovande kulturbärare i Norrbotten. Årets första stipendium delades ut i Johannessalen vid en fest med damer och musikframträdanden. Stipendiet var på 10 000 kronor och tillföll Viktor Anundi Börlin för ett mycket lovande, mångsidigt och moget engagemang på sin väg mot högre musikstudier. Viktor är nitton år och har spelat violin sedan han var tio år och utbildad vid kommunal kulturskola. Viktor har varit och är medlem i olika orkestrar bland andra i Norrbottens

Stipendiaten Petter Järemo bläddrar i Frimuraren, i von Saltza-rummet. Bredvid honom hans hustru och artikelförfattaren.

Öppet hus i Norrköping Sedan några decennier tillbaka arrangerar Norrköpings Stad en kulturnatt sista lördagen i september. Då deltar numera så gott som samtliga stadens organisationer, föreningar och kulturella aktörer för att visa upp sig för en entusiastisk publik under nästan hela dygnet. Frimurarna i Norrköping S:t Johannes Logen Oscar Fredrik och brödraföreningen S:t Olof – har under de senaste 10-12 åren medverkat genom att hålla Öppet hus i lokalerna på S:t Persgatan. Där har man informerat om det svenska frimureriet och vår verksamhet i Norrköping, om de drygt 800 sköldarna i trapphus och förrum och, naturligtvis, låtit besökarna avsluta besöket med en stilla stund under stjärnhimlen till levande musik. I år bjöd man dessutom på kaffe och kaka. All time high Årets kulturnatt skilde sig inte nämnvärt från tidigare övningar. Frimurarhuset hade öppet under tre tim-

mar, mellan kl. 17 och 20. Många besökare, jämnt fördelade över kön och ålder, droppade in under kvällen. I år kom 257 män, kvinnor och barn – ett all time highresultat. Nyfikna, alla engagerade, många frågor, dito svar. Och många män som var intresserade att komma med i vår Orden (och jodå, även några kvinnor …). Till skillnad från tidigare år kunde vår dörrvakt notera att flertalet besökande var hos oss för första gången – tidigare år har det varit många som kommit tillbaka efter tidigare års besök (En gissning: Stjärnhimlen lockade!). Stipendiat Närvarande bröder konstaterade att årets Öppet Hus kändes i ordets rätta bemärkelse öppet, med genomgående positiva besökare – och en äkta nyfikenhet (alls icke en barnslig sådan …) på vad vi är för ena och vad vi håller på med. En av besökarna denna kväll hade i mars fått ta emot stipendiemedel ur Konung Gustaf V:s och Drottning Victorias Frimurarestiftelse;

ungdomssymfoniker och Luleå orkesterförening, numera Luleå symfoniorkester. Viktor försöker även bredda sina kunskaper inom olika instrument och strävar efter att spela så mycket och ofta som möjligt. Under våren har Viktor avslutat sista året vid Musikgymnasiet i Boden och har i höst börjat vid Framnäs folkhögskola för att inrikta sina studier på violin och sång med målet att söka vidare till Kungliga musikhögskolan i Stockholm. Stipendiet har Viktor använt som en grundplåt för inköp av en efterlängtad ny violin. x Text: ÅKE HANSSON Foto: LEO HASSLER

Pianisten Oscar Rutberg, piano, Utima Thules Åke Hansson och stipendiaten Viktor Anundi Börlin.

Medicine doktor. Petter Järemo (se Frimuraren nummer 2/2013, sidan 2), kom tillsammans med sin familj. Han hittade sig själv på bilden i frimurarstiftelsens annons. Petter Järemo är hjärtläkare och hans nu uppmärksammade forskning är 54

inriktad på trombocyters inverkan på oss äldre. Han ägnar sig även åt forskning om Alzheimers sjukdom och kommer gärna till oss för att berätta om sina forskningsresultat. x Text: PER ÅKE STÅHL Foto: KJELL MAZETTI

id mitt senaste besök i den Mellersta Pelaren i Jönköping inledde förste talmannen med en berättelse om ett samtal mellan honom och en pojke vid en förrättning. Samtalet med pojken slutade med att denne sade: ”Jag har en bror, men han är sjuk”. Brodern kunde således inte närvara med sin släkt och sina vänner vid detta tillfälle. Så ser det ut inom vår Orden också. Det finns ett antal bröder som inte kan eller har svårt att ta sig till våra sammankomster. De har kanske i dag bara kontakt med Orden genom tidskriften Frimuraren. Vi måste fokusera än mer på att bättre ta hand om våra egna bröder och vid behov deras anhöriga. Jag tänker inte enbart på behov av ekonomiskt stöd. Jag menar omtanke om de bröder som har det svårt. Underrätten eder Vid våra sammankomsters avslutning ges alla bröder tilfälle att begära ordet. När hände det senast vid en sammankomst i Din loge eller brödraförening att en broder ställer sig upp och hälsar från en frånvarande broder? En bättre signal till bröder om att höra av sig till denne broder har jag svårt att tänka mig. Våra grundläggande frimureriska plikter mot nästan är ”Att öfva barmhärtigheten emot fattiga och nödlidande; att besöka och vårda sjuka, samt trösta och hugsvala de bedröfvade; att undsätta enkor, …” * Vi skall i framtiden inom våra enheter och som enskilda bröder ägna ännu mer kraft åt barmhärtighet mot våra egna bröder. Bröderna i våra ”caritasgrupper” lägger ned stort engagemang och arbete med det inre barmhärtighetsarbe* Ur Fjärde artikeln 6 § OAL 1800 - En fri och antagen Murare Broders Plikt emot Nästan, och i synnerhet emot Ordens Bröder.

tet – medlemsvården. Vi tar därför det för givet att dessa bröder kontaktar och hjälper våra bröder som har det svårt. Men man kan inte utgå från att caritasgruppen tar hand om allt; där vet man kanske inte ens om att en broder behöver vårt stöd. Där har vi alla ett eget ansvar. Var och en av oss skall ställa oss frågor som ”Vem har jag inte sett på länge i logen?”, ”Vad kan ha hänt med honom”? Tag en kontakt, och med det menar jag ett inledande telefonsamtal, för att därefter vid behov göra ett personligt besök hos brodern eller hjälpa honom så att han kan komma till ett av Ordens rikliga utbud av arrangemang och delta i vår gemenskap.

Foto: Joe Sundelin

Vi har alla ett ansvar: ”Vem har jag inte sett på länge i logen?”

Ålderns höst Inte heller ska någon broder på sin ålders höst, när han inte längre fysiskt kan komma till logen/brödraföreningen, eller när han av egen kraft inte kan betala sin medlemsavgift, behöva känna att Orden glömt bort honom. Det är lika viktigt för honom som mångårig frimurare som för de anhöriga. Jag övertygad om att ”caritasgrupperna” är tacksamma om Du ställer upp och stödjer dem i deras för Orden viktiga arbete. Låt oss nu inför kommande storhel-

ger tänka på vår broder och medmänniska, något som i fortsättningen skall bli en naturlig del av vårt framtida frimureriska arbete. Låt hjärtat styra er insats och visa omtanke om Din nästa – ”i afton”. Jag tackar er alla, ämbetsmän och bröder, för det stora engagemang ni har lagt ned för vår Orden under 2013. Jag önskar er och era närmaste en fridfull julhelg och ett Gott Nytt År. x

Egen företagare? Aldrig tid att gå på loge? Vänd Dig med förtroende till Ziffran Redovisning. Centralt på Söder. Telefon 08-691 77 64. Christer Svärd 55

Posttidning Returadress Frimuraren Blasieholmsgatan 6 111 48 STOCKHOLM

VAD TROR DU?

Kommer priset på olja gå upp eller ner?

Bull & Bear En placering för den som framförallt tror på sig själv.

ull & BEar-cErtifiKat är en placering för den som är beredd att ta större risk för att kunna tjäna mer. certifikaten passar den som har en fast tro på marknadens riktning. Oavsett om man tror på upp- eller nedgång. Bull & Bear kan vara kopplat till aktier, råvaror eller valutor.

7% 11%

Transport

50% 32%

Så här används oljan globalt

Bull & Bear ger minst den dubbla avkastningen till den som tror rätt. Samtidigt gäller det omvända. Om marknaden går åt fel håll, det vill säga i motsats till ens förväntningar, förlorar man minst dubbelt så mycket som den dagliga utvecklingen. Den som har en bestämd uppfattning om hur till exempel oljepriset kommer att utvecklas investerar i ett certifikat som följer priset på olja. Den som tror på uppgång köper Bull, medan den som tror på nedgång köper Bear.

Industri

Fastigheter

Omkring år 4000 f Kr användes till exempel Bitumen, som är en tjärliknande olja, för att täta båtar i Mesopotanien. för ungefär 1 700 år sedan började man, i Kina, borra de första oljekällorna med hjälp av bamburör. Och många var de besvikna pionjärerna i uSa som borrade efter vatten, men istället fick upp en brunsvart sörja.

dagar

idag används nästan 99 % av all produktionskapacitet och skulle oljeproduktionen mot förmodan helt upphöra räcker oljeförrådet bara i cirka 60 dagar. Det gör att priset på olja är väldigt känsligt för produktionsstörningar.

Olika sorters olja

Världens oljeproduktion

råolja finns i olika kvaliteter, med olika tjockhet och svavelgrad. två av de mest kända kvaliteterna är Brent, som kommer från Nordsjön, och den något lättare Wti, West texas intermediate, som kommer från uSa.

De största producenterna av olja är ryssland, Saudiarabien och uSa. uSa är också den överlägset största oljekonsumenten, följt av Kina och Japan.

Oljans historia råolja är namnet på den olja som kommer direkt från marken. Oljan skapades av små djur och växter som levde i världshaven för många miljoner år sedan. idag är olja världens största handelsvara. Den används framförallt som drivmedel, i form av bensin, diesel och flygbränsle. Men oljans historia sträcker sig långt bak i tiden.

Elproduktion

faktum är att det var uppfinningen fotogenlampan som 1854 gjorde oljan intressant som handelsvara. Man väljer även vilken hävstång man vill ha. Högre hävstång innebär också högre risk. Den som väljer fyra gånger daglig hävstång får en avkastning som är fyra gånger den dagliga prisutvecklingen. Exempelvis; stiger oljepriset med 2 % en dag, stiger Bull-certifikatet med 8 % samma dag. Om oljepriset istället faller med 2 % en dag, faller Bull-certifikatet med 8 % samma dag.

Det råder delade meningar om och när oljan kommer att ta slut. En del forskare menar att världens oljeproduktion kommer att falla under kommande år, medan andra hävdar att det fortfarande finns gott om olja som kan utvinnas till rimliga priser.

Brent, Nordsjön

WTI, USA

Handelsbankens placeringar på råolja är kopplade till utvecklingen för terminskontrakt på Brent råolja som handlas på derivatbörsen i london. terminerna handlas i amerikanska dollar. Största oljeproducenterna Största oljekonsumenterna

Vad tror du? Kommer priset på olja stiga eller falla? Bull eller Bear?

handelsbanken.se/bullbear avser daglig avkastning före administrationsavgift och courtage. Pengar som placeras i Bull & Bear-certifikat kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det placerade kapitalet. Handelsbanken har offentliggjort ”Grundprospekt Svenska Handelsbanken aB (publ) (”Handelsbanken”) MtN-, Warrant- och certifikatprogram” som finns att tillgå på handelsbanken.se/prospektochprogram